Liten by värnar om sin identitet

Transkript

1 Sida 1 av 17 ÄNGELHOLM 24 juli :00 Liten by värnar om sin identitet Össjö by vill gärna växa men samtidigt bevara sin identitet. Byskolans rektor hoppas att den lilla skolan ska få vara kvar. Och journalisten Peter Sylwan ser gärna att fler rustar upp bygdens gamla torp. Petra Olsson FÖLJ SKRIBENT Elin och Thea Åberg visar vallen där de brukar leka på rasterna. Elin Åberg, elva år, klättrar i de romerska ringarna ute på byskolans lekplats. Lite längre bort står systern Thea Åberg, tretton år, och tittar på. Thea Åberg känner sig för stor för lekplatsen. Vårens termin blev hennes sista på Össjö byskola. Till hösten börjar hon på Boisakademi i Landskrona, en skola med idrottsprofil där hon tänker ägna sig åt ridning.

2 Sida 2 av 17 Jag gillar att rida och sedan vill jag bli veterinär, säger hon. Össjö byskola har runt 60 elever. De arbetar i åldersblandade grupper där de yngsta är i femårsåldern och de äldsta går i årskurs 6. Om Thea Åberg inte hade gjort ett aktivt val hade hon hamnat i Toftaskolan i Munka Ljungby till hösten, men det lockade inte alls. Det är en stor skola med jättemånga elever. Byskolans rektor Jessica Söderberg är medveten om att hon leder en omtyckt skola. Det finns föräldrar borta i Skälderviken som skjutsar sina barn hit. Skolans rektor Jessica Söderberg hoppas att byskolan får vara kvar. Vi märker att det finns ett stort föräldraengagemang och det tror jag har att göra med att vi är den lilla skolan, säger Jessica Söderberg. Theas och Elins föräldrar är ett par av alla engagerade föräldrar. Maria och Jörgen Åberg har båda rötterna i Norrland. De hade bott en del år i Skåne när de hittade ett gammalt hus i Össjö som de rustade upp.

3 Sida 3 av 17 Att låta båda barnen gå på byskolan var ett självklart val. De har alltid satsat på att alla barn ska arbeta tillsammans och det gör att de äldre barnen lär sig att ta hand om de yngre, säger Maria Åberg. Familjen Åberg trivs i Össjö där de bor i ett hus från 1800-talet som de rustat upp. Elin Åberg tycker det är roligt med gamla hus. "Man kan hitta häftiga saker och gamla grejer." Paret har läst att kommunens politiker ska ta fram en vision för hur Össjö och fem andra tätorter ska utvecklas. Jörgen Åberg tycker det är viktigt att satsa på bostadsbyggande för att byn ska få mer service - idag finns här inte ens en lanthandel. Det behövs så klart byggas mer bostäder om Össjö ska kunna växa. Här är det billigare att köpa och bygga hus än i Munka Ljungby eller Ängelholm, säger Jörgen Åberg. I likhet med många andra ser Maria Åberg gärna fler säkra cykelvägar men erkänner också att hon har dubbla känslor inför pratet om att utveckla bygden. Man är lite rädd att byn ska bli för stor. Det lilla får inte försvinna, säger hon.

4 Sida 4 av 17 Politikernas landsbygdsvisioner väcker samtidigt hopp om att byskolan ska få vara kvar. Det har varit en del prat om skolans vara eller icke vara. Förhoppningsvis kommer inte den diskussionen upp igen. Jag ser hellre att vi pratar om hur vi kan utveckla skolan, säger rektor Jessica Söderberg. Byskolan har ett ständigt utbyte med föreningslivet i byn. När föreningen Össjö bredband kämpade för att få fibernät till byn höll de flera av sina möten i skolan där skolbarnen serverade fika. En av de drivande krafterna i föreningen var vetenskapsjournalisten Peter Sylwan. Sedan mer än ett år tillbaka är byn uppkopplad till internet via Bjäre kraft. Peter Sylwan var nyligen nere på skolan för att lämna över överskottet från den nu nedlagda bredbandsföreningen. Skolan är ännu viktigare än bredbandet för byns framtid, resonerar han. Det är förstås lätt att säga när byn redan har fått bredband. Peter Sylwan, som arbetar som frilansande journalist från hemmet i Össjö, är liksom många andra företagare beroende av bra internetuppkoppling.

5 Sida 5 av 17 Vetenskapsjournalisten Peter Sylwan har inrett ett gammalt höloft till frilanskontor. När politikerna tar fram en vision för tätorterna runt Ängelholm hoppas han att de tänker igenom vad som krävs för att fler ska vilja driva företag på landsbygden. Jag vet mathantverkare och gårdsbutiker som har svårt att hitta duktigt folk att anställa. Det är den typen av företag som kan ge jobb och sysselsättning på landsbygden. Men landsbygdsföretagen spelar tyvärr en undanskymd roll i kommunal planering, säger Peter Sylwan. Sysselsättning och bostäder går enligt hans mening hand i hand. Han tycker att kommunens förslag till ny översiktsplan verkar onödigt ängslig för nybyggen i ensliga lägen. Kommunen har stora möjligheter att utnyttja landsbygden för byggande. Det är kanske billigare att växa i byarna istället för att lägga ut nya villamattor inne i Ängelholm. Nybygge på landet i all ära, Peter Sylwan hade gärna sett att fler rustade upp de gamla övergivna torp som bygden verkar vara full av. Själv har han och frun rustat upp ett gammalt dagsverkstorp som tillhörde Össjö gods och som år 1830 flyttades till platsen där det står idag.

6 Sida 6 av 17 Peter Sylwan och Birgitta Dahlin har ägnat många år att renovera fastigheterna på tomten. Torparen fick slita fem dagar i veckan för att få bo här, berättar Peter Sylwan. Boningshuset, som byggdes i början av 1900-talet, var i bättre skick men paret har ändå lagt ner mycket tid på renoveringsarbete. Idag fungerar det gamla höloftet som frilanskontor. På datorn framför sig visar Peter Sylwan bilder på hur torpet såg ut före och efter renoveringen. Där det en gång stod ett murket hus med mossbevuxet tak finns nu ett välskött trähus. Han bläddrar vidare bland bilderna, och visar gamla byggnader som fortfarande står övergivna på den skånska landsbygden. Vilken tragedi! Varför ska alla bo i stan? Det här måste bli en politisk fråga. Det handlar inte bara om att gynna dem som bor på landsbygden utan också om att de som bor i stan ska ha någonstans att åka. Den största markägaren i området är Össjö gods. Peter Sylwan konstaterar att nu när det finns planer på att utveckla byn blir det svårt att gå förbi godsets ägare. Össjö gods är väldigt viktigt när man diskuterar hur man vill vidareutveckla byn. Godset har ett stort ansvar för byns framtid.

7 Sida 7 av 17 Össjö gods som äger mycket mark har ett stort ansvar för hur byn utvecklas, menar Peter Sylwan. Det verkar som om det finns en del tunga frågor att diskutera framöver. En sak som kanske är enklare att lösa är ett eget postnummer. Ett par veckor efter tidningens besök hör Peter Sylwan av sig med en skrivelse som några av byborna har skickat till kommunen. Där skriver de att när de för några år sedan blev en del av postnummerorten Munka Ljungby kände de att de tappade lite av sin identitet. "Identitet och plats är viktigt och Össjö har nog satt sig på kartan med midsommarens internationella fälttävlan. En liten men nog så viktig detalj är att ha eget postnummer också. Jag föreslår förstås inget Öxit, men föreningarna i byn vill att Össjö ska få eget postnummer. Vi har ännu inte fått något tydligt besked", skriver Peter Sylwan i sitt mejl till tidningen. Össjö Byn är uppbyggd kring skolan och samtidigt präglad av Össjö gods. En stor del av marken härstammar från godset som har bidragit till utvecklingen. Kommunen har också köpt mark i byn och därefter sålt billiga tomter. Det finns flera föreningar som är måna om utvecklingen. Byn har cirka 250 invånare. Närmaste centrum är Munka Ljungby. Källa: Ängelholms kommun

8 Sida 8 av 17 ÄNGELHOLM DELA TWEETA KOMMENTERA LÄS ALLA ARTIKLAR OM: LANDSBYGDSUTVECKLING FÖLJ ÄMNET ÄNGELHOLM 17 juli :00 Ausås vill satsa på framtida generationer "Ausås scoutkår bygger för framtiden". Så står det på en skylt utanför scoutstugan där det hamras för fullt. Men det är inte tack vare kommunala pengar som byns fritidshem kan satsa på barnen. Petra Olsson FÖLJ SKRIBENT

9 Sida 9 av 17 Enya Malmsten och Ylva Lenagh Skogar på Möllebackens fritidshem håller konsert för kompisarna i kojan i skogen. De sjunger Miriam Bryants "Ett sista glas". Barnen på Möllebackens fritidshem har naturen som sitt vardagsrum. Ylva Lenagh Skogar och Lova Noriander, båda nio år, sitter ute i ett lusthus på den stora gräsmattan och spelar Mix-Max. Ylva bor i närheten och Lova är från Humlarp i Åstorp. Det är kul att man kan vara här och leka och springa runt, säger Ylva. Under en stor tältduk lite längre bort sitter 21-åriga Karin Jönsson och spelar sällskapsspel med Anna Böcker, nio år. Sommarvikarierande fritidsledaren Karin Jönsson, 21 år, hoppas att politikerna satsar på mer aktiviteter. Från vänster Enya Malmsten, Alfred och Johanna Hallenborg.

10 Sida 10 av 17 Karin Jönsson sommarvikarierar som fritidsledare på det fritidshem där hon själv tillbringade mycket tid som barn en gång. Hit åkte man och var några timmar efter skolan. Det är inte många barn som har en sådan här yta att vara på. Och det är många föräldrar i Strövelstorps rektorsområde som köar för att skriva in sina barn på fritidshemmet, som drivs i scoutkårens regi. Kårordförande Gunilla Mattiasson berättar att det i Ausås och de omkringliggande byarna finns många hushåll som är beroende av barnpassning när barnen slutat skolan. Det är inte lika lätt att klara sig själv hemma när man bor ute på landsbygden. Det här är en lantbruksbygd med många gårdar där de vuxna är mycket ute och arbetar, säger Gunilla Mattiasson. Hon har slagit sig ner på en av bänkarna under den uppspända tältduken. När vi startade den här verksamheten tänkte vi att vi skulle se om vi kan klara det i fem år. Nu har vi varit igång i 25 år.

11 Sida 11 av 17 Fritidsledare och kårordförande Gunilla Mattiasson är glad över att scoutstugan äntligen kan byggas ut, men är besviken över att kommunen inte hjälper till. Fritidshemmet håller öppet alla vardagar för barn i åldrarna 6-12 år, och även om verksamheten präglas mycket av uteliv blir det slitage på den gamla scoutstugan från Huset slits när barnen är här så pass mycket så vi tänkte att antingen får vi lägga ner eller göra en storsatsning. Scoutkåren har sparat pengar i många år för att rusta upp och bygga ut stugan, som förväntas stå klar i början av nästa år. Ett miljonbidrag från Allmänna arvsfonden räddade projektet. Vi bygger för framtiden här. Det kommer att bli vettiga förråd för scoutmaterial, bra entré, fler toaletter och större kök. Lokalerna kommer också att bli handikappanpassade för vi vill satsa på de funktionshindrade, säger Gunilla Mattiasson. Även om fritidshemmet får ett kommunalt bidrag för att driva verksamheten finns det en besvikelse över att kommunen inte går in och stöttar när scoutkåren bygger ut. När vi skulle bygga ut fick vi inga extra pengar från kommunen för att göra det. Vi har ändå 55 barn från kommunen inskrivna i vår fritidsverksamhet. De vet att vi finns och att vi har en betydande verksamhet. Någon gång skulle det vara skönt att höra dem säga "Vad bra att ni gör detta. Är det något vi kan hjälpa till med?". I handen håller Gunilla Mattiasson ett uppsprättat kuvert där hon redan börjat skriva ner vad Ausås behöver för att bli en ort där fler kan tänka sig att bo och arbeta. Under hösten ska några

12 Sida 12 av 17 av kommunens politiker besöka sex av tätorterna runt Ängelholm för att höra med byborna vad som krävs för att fler ska vilja bosätta sig där. Morötter till ideella krafter står förstås högt upp på Gunilla Mattiassons önskelista men också ett ställe där byns ungdomar kan hänga på fritiden. När man slutar på vårt fritidshem när man är elva eller tolv år, var tar man vägen då? Då behövs det en mötesplats med kaféverksamhet där man bara kan hänga. Sommarvikarien Karin Jönsson, som har rötterna i Ausås, håller med. Hon är bara hemma på visit över sommaren. Nu bor hon i Göteborg där hon pluggar till musikalartist, och har inga planer på att flytta tillbaka till sin hembygd. Jag är ganska mycket stadsperson och därför tycker jag mycket om att bo i Göteborg. När jag växte upp fanns det inte så mycket att göra här, så fler ställen vore bra, säger 21-åringen. Uppe på Möllebacken dukas mellanmålet fram. Och Alicia Brandt, tio år, förklarar hur hon gjorde rädisorna som ser ut som små mushuvuden.

13 Sida 13 av 17 Mellanmål. Fralla med prickig korv i kåsa. Spannarpsortens hembygdsförening håller i en verksamhet som står i skarp kontrast till den uppe på Möllebacken. Om scoutkåren bygger för framtiden så bevarar hembygdsföreningen snarare det gamla. Kalle Lind från föreningen visar upp det senaste tillskottet till hembygdsmuseet - några hästdragna likvagnar från 1800-talet. De är mycket pampigare än dagens bilar, och pampigare än livet man levde, säger Kalle Lind. Gamla likvagnar som tillhör museets utställning.

14 Sida 14 av 17 Hembygdsföreningen vill också blicka framåt och ställa ut föremål från modern tid. Men precis som uppe på Möllebacken finns det en frustration över bristen på draghjälp. - Vi får riktigt lite pengar, nyligen sänkte kommunen vårt årliga bidrag på kronor till kronor, säger hembygdsföreningens ordförande Inger Nyrell. Inger Nyrell är också politiskt engagerad i Socialdemokraterna och sitter med i den grupp som ska ta fram en vision för hur kommunens tätorter kan utvecklas. Den pensionerade gymnasiechefen har arbetat på Stockholmsskolor som Norra real och Tensta gymnasium. Men rötterna finns i Ausås och Inger Nyrell tog över huset efter sin far när han gick bort. När hon gick i pension för ett par år sedan lämnade hon och maken trafikbruset för att bosätta sig här permanent. Om vi ska prata i Stockholmstermer så är Ausås en förort. Jag hoppas att vår vision kan skapa mer intresse för byarna så att vi blir mer sedda, säger Inger Nyrell. Hon tror att behoven ser liknande ut på många håll i de tätorter som ska vidareutvecklas, det handlar inte om raketforskning direkt.

15 Sida 15 av 17 Kalle Lind hoppas att de folkvaldas visioner leder fram till konkreta satsningar. Inger Nyrell, ordförande för Spannarpsortens hembygdsförening, är engagerad i Socialdemokraterna och en av de politiker som ska ta fram visionen för tätorterna. Det gäller kommunikation, bostäder och service. Det blir nog inga dramatiska slutsatser, säger Inger Nyrell. Kalle Lind från hembygdsföreningen instämmer. Men han tycker att det är viktigt att visionen utmynnar i en konkret satsning det kan ju öka chanserna för att sådana som 21-åriga Karin Jönsson uppe på Möllebacken kan tänka sig att flytta tillbaka till sin hemtrakt en gång i tiden. Det allra viktigaste är att kommunikationerna är bra. Jag vet till exempel att man har provkört bussar i Starby och Spannarp men det stupade på att det inte fanns pengar. Det finns ju risk för att detta också bara blir ett spel för gallerierna. Fakta Ausås är en kyrkby som ligger mellan Strövelstorp och Spannarp. Det är en utpräglad jordbruksbygd. I byn finns bibliotek och förskola. Scoutkåren bedriver ett fritidshem med inskrivna barn. Det finns planer på att bygga lägenheter. Hyreslägenheterna blir uthyrda direkt, vilket visar att det finns en efterfrågan. Kommunen säljer mark till jordbruk i Ausås eftersom marken enligt kommunen inte är efterfrågad för övriga bostäder.

16 Sida 16 av 17 På Möllebacken norr om Ausås finns 21 tomter som inte har bebyggts på grund av finansiella problem hos aktören. Källa: Ängelholms kommun ÄNGELHOLM DELA TWEETA LÄS ALLA ARTIKLAR OM: LANDSBYGDSUTVECKLING FÖLJ ÄMNET Gå till toppen FÖLJ OSS NYHETSTIPS Bästa nyhetstips eller nyhetsbild vinner 5000 kronor Tipsa SMS (prefix: hdtips) KONTAKT Chefredaktör och stf ansvarig utgivare: Jonas Kanje Ansvarig utgivare: Pia Rehnquist Chef hd.se: Mikael Rosenlöf Webbredaktionen