Södermalms stadsdelsförvaltning. Verksamhetsplan 2014 Södermalm

Transkript

1 Södermalms stadsdelsförvaltning Verksamhetsplan Södermalm

2

3 Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (64) Handläggare Kicki Elofsson Telefon: Till Södermalms stadsdelsnämnd Verksamhetsplan Förvaltningens förslag till beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsplan och överlämnar detsamma till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Nämnden begär budgetjustering om 2,0 mnkr för investeringar som erhölls i samband med verksamhetsplanen. 3. Nämnden begär budgetjustering om 6,7 mnkr för tillgänglighetsinvesteringar. 4. Nämnden begär budgetjustering om 0,7 mnkr för projekt Vackra Stockholm. 5. Nämnden begär budgetjustering om 2,5 mnkr för tomgångshyror på Hornstulls servicehus 6. Nämnden ansöker om 5,6 mnkr för stimulansbidrag för utbyggnad av förskolelokaler 7. Nämnden anmäler omslutningsförändringar om 260,0 mnkr. 8. Nämnden avsätter 2,4 mnkr för bidrag till frivilligverksamhet riktat till barn, ungdomar och äldre. 9. Beslutet förklaras omedelbart justerad. Christina Rapp Lundahl stadsdelsdirektör Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Medborgarplatsen 25, plan 7 Box 4270, Stockholm Telefon Växel kicki.elofsson@stockholm.se stockholm.se

4 Sida 2 (64) Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram inom respektive avdelning. Samverkan sker med de fackliga organisationerna i förvaltningsgruppen. Därutöver sker samverkan med pensionärsrådet och rådet för funktionshinderfrågor. Bilagor 1. Aktivitetsplan 2. Internkontrollplan inklusive risk- och väsentlighetsanalys av väsentliga processer och indikatorer 3. System för internkontroll 4. Miljöhandlingsplan 5. Jämställdhets- och mångfaldsplan 6. SLK-blanketter 7. Ansökan om medel för vackra Stockholm 8. Program för delaktighet 9. Plan för verksamhetsuppföljning äldreomsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning 10. Förvaltningsplan kollo 11. Priser och prestationer per verksamhetsområde 12. Stadsdelsnämndens organisation och reglemente 13. Plan för brottsförebyggande arbete 14. Sammanställning av stadsövergripande styrdokument 15. ILS-bilaga Verksamhetsplan

5 Sida 3 (64) VERKSAMHETSPLAN... 1 FÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL BESLUT... 1 INLEDNING... 5 SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE... 7 STADSDELSNÄMNDENS ANSVAR... 8 NÄMNDENS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 FÖRSKOLEAVDELNINGEN VERKSAMHET FÖR BARN, KULTUR OCH FRITID SOCIALA AVDELNINGEN INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INKL SOCIALPSYKIATRI STÖD OCH SERVICE TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EKONOMISKT BISTÅND OCH ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER FRITID FÖR ALLA ÄLDREOMSORGSAVDELNINGEN STADSMILJÖVERKSAMHET STADSDELSÖVERGRIPANDE FRÅGOR VALFRIHET OCH KONKURRENSUTSÄTTNING MILJÖ MEDARBETARNA EKONOMI OCH EFFEKTIVITET NÄMNDENS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR STADSDELSNÄMNDEN TOTALT BUDGET PER VERKSAMHETSOMRÅDE INVESTERINGAR RESULTATENHETER OMSLUTNINGSFÖRÄNDRINGAR MEDEL FÖR LOKALÄNDAMÅL... 63

6 Sida 4 (64)

7 Sida 5 (64) Inledning Befolkningen i Stockholms län kommer fortsätta öka under den kommande tioårsperioden. Antalet invånare förväntas öka med cirka personer (14 %) vilket är en snabbare tillväxt än i övriga storstadsregioner. I Stockholms stad förväntas befolkningen uppgå till en miljon år Södermalms stadsdelsområde växer i ungefär samma takt som övriga Stockholm. Antalet medborgare förväntas öka från dagens till fram till år Medborgarnas förväntningar förändras kontinuerligt. Gårdagens medborgare ställde andra krav än dagens och morgondagens krav kommer att utvecklas jämfört med dagens. Det är stadsdelsnämndens uppgift att säkra god förskoleverksamhet, socialtjänst och äldreomsorg samt trygga och rena parker, samtidigt som servicen ska anpassas till en större befolkning. Södermalms stadsdelsnämnd har flera år i rad levererat goda verksamhetsresultat och en ekonomi i balans. Föräldrar är nöjda med förskolorna, de äldre känner sig i huvudsak nöjda och trygga och utsatta personer hjälps till självständighet. Medborgarna är överlag nöjda med såväl parkskötsel som trygghet i stadsområdet. Grunden är lagd i form av en välskött nämnd och förvaltning, med flera års erfarenhet av fokus på resultat. Kommunfullmäktiges vision om en stad i världsklass 2030 ligger fast och utgör en grund för det fortsatta arbetet. Detsamma gör fullmäktiges inriktningsmål: Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Kvalitet och valfrihet utvecklas och förbättras Stadens verksamheter är kostnadseffektiva För att bidra till dessa mål och arbeta mot en stad i världsklass, ska Södermalms stadsdelsförvaltning arbeta övergripande och på alla nivåer med följande fyra fokusområden: ekonomisk hushållning verksamhetsutveckling kompetensförsörjning kommunikation Inledning

8 Sida 6 (64) Ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning är en förutsättning för all verksamhet och all verksamhetsutveckling. Alla enheter ska ha ekonomi i balans. Alla enheter ska sträva efter att största möjliga andel av de ekonomiska medlen ska nå medborgarna i form av service och tjänster. Bemanning, lokaler och arbetsprocesser ska ses över. Beställarkompetensen ska öka eftersom de senaste årens ökade grad av valfrihet ställer krav på förvaltningens förmåga att vara en likvärdig part i affärsförbindelser. Verksamhetsutveckling Alla verksamheter behöver kontinuerligt utvecklas för att möta dagens och morgondagens krav och förväntningar. Verksamheter ska ställa sig frågan: Vad är viktigast för brukare/barn/föräldrar, givet de uppdrag vi har? Hur kan vi bli bättre på det? Allt utvecklingsarbete ska präglas av en mycket tydligt brukarfokus. Utvecklingsarbetet ska utgå från kunskap och beprövade metoder. Förvaltningen ska även inspirera privata aktörer till verksamhetsutveckling. Kompetensförsörjning Medarbetarna är förvaltningens viktigaste resurs kvalitén i tjänsteutförandet och rättsäkerheten i myndighetsutövningen beror på dem. Inom förvaltningen ska ledarskapet stärkas och medarbetarskapet utvecklas. Varje chef och medarbetare har viktiga uppdrag och tydlighet ska råda om hur uppdraget ser ut. För att få rätt framtida medarbetare behöver vi rekrytera rätt. En kvalitetssäkrad rekryteringsprocess garanterar att det är kandidaters kompetens som är avgörande för anställning och att diskriminering inte förkommer. För att säkra kompetensförsörjningen på sikt behöver varje verksamhet blicka framåt och bedöma vilken kompetens som behövs och när. Förvaltningen ska också fortsätta att arbeta med att minska sjukfrånvaron. Inledning

9 Sida 7 (64) Kommunikation För att åstadkomma så bra verksamhet och verksamhetsutveckling som möjligt utifrån givna politiska uppdrag behöver förvaltningen kommunicera med medborgare, brukare, klienter, barn och föräldrar. Verksamheter behöver få veta vad som är viktigast i utförandet, vad som fungerar väl, vad som kan bli bättre. Medborgare och besökare i stadsdelsområdet behöver också känna till hur stora kommande projekt påverkar dem i deras vardag. Här ska förvaltningen samverka med de tekniska förvaltningarna med ett medborgarperspektiv i kommunikationen. Södermalms stadsdelsområde Södermalms stadsdelsområde är med sina cirka invånare stadens till befolkningsantalet största stadsdelsområde. De allra flesta bor i flerbostadshus. Knappt två tredjedelar av bostäderna utgörs av 1:or och 2:or. Ytterligare lägenheter kommer att byggas i Fredriksdal och Henriksdalshamnen i Hammarby Sjöstad. År 2022 beräknas invånarantalet ha passerat De snabbast växande åldersgrupperna är främst yngre pensionärer och grundskolebarn. På några års sikt ökar också gruppen tonåringar relativt snabbt. Medborgarna Södermalm Staden Folkmängd (prognos ) Andel 1 5 år (prognos ) 5,5 % 6,6 % Andel över 65 år (prognos ) 16,1 % 14,3 % Andel allmännyttan (2012) 11,2 % 17,3 % Andel bostadsrätter (2012) 58,7 % 54,5 % Andel eftergymnasial utbildning (25 64 år) (2012) 64,2 % 55,7 % Medelinkomst (20 64 år) (2011) Andel arbetslösa ( ) 2,4 % 3,3 % Ohälsotal (2012) 16,7 % 18,9 % Andel med ekonomiskt bistånd (2011) 1,4 % 3,6 % Inledning

10 Sida 8 (64) Stadsdelsnämndens ansvar Södermalms stadsdelsnämnd ansvarar för äldreomsorg, kommunal förskoleverksamhet, vårdnadsbidrag, kulturverksamhet, fritidsverksamhet för barn och ungdomar, stöd och service till personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg inklusive familjerätt och socialpsykiatri. Vidare ansvarar nämnden för lokala stadsmiljöfrågor liksom renhållning av parker och parkinvesteringar, flyktingmottagning, konsumentvägledning, ekonomiskt bistånd, budgetrådgivning, skuldsanering och arbetsmarknadsåtgärder. Stadens fem jobbtorg förstärker stadsdelsnämndens arbete för att öka sysselsättningen och minska bidragsberoendet. Nämndens ekonomiska förutsättningar Enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning ska nämnden upprätta en egen budget/verksamhetsplan för det kommande året, med utgångspunkt från den budget som kommunfullmäktige har fastställt. Mnkr Prognos T2/ KF:s budget Begärda omslutningsförändringar Verksamhetsplan Kostnader 2 376, ,8 260, ,8 Intäkter -342,2-70,2-260,0-330,2 Netto 2 033, ,6 0, ,6 Kommunfullmäktige tilldelar ekonomiska medel till stadsdelsnämnderna enligt ett fördelningssystem, där resurserna i huvudsak fördelas efter stadsdelsområdenas socioekonomiska struktur och genom schablonersättning per prestation. Södermalms stadsdelsnämnd har tilldelats en nettobudget om 2 068,6 mnkr. För investeringar inom stadsmiljöverksamheten erhåller stadsdelsnämnden en investeringsbudget om 9,6 mnkr. Dessutom erhåller stadsdelsnämnden en särskild investeringsbudget om 3,1 mnkr för inventarier och maskiner. Inledning

11 Sida 9 (64) Nämnd och förvaltningsadministration Resursfördelningssystemet innehåller inte någon särskild tilldelning för att täcka nämndverksamhet, ledningsuppgifter och administrativt stöd till verksamheten. Det innebär att nämndverksamhet, strategiska ledningsuppgifter och administrativt stöd finansieras genom omfördelning från verksamhetsområdena. Av den totala budgetramen har 59,8 mnkr omfördelats för detta ändamål. Ekonomiska förutsättningar Mnkr Budget VP Jmf prognos T2/ Kostnader 62,4 60,4 Intäkter 2,6 2,4 Netto 59,8 58,0 Nettokostnaderna för nämnd och förvaltningsadministration är 1,8 mnkr högre än prognosen för. Ökningen beror främst på pris- och löneökningar. Totalt minskas dock förvaltningens administrativa kostnader från 3,5 % till 3,2 % av omslutningen. Se även sid 56. Inledning

12 Sida 10 (64) Förskoleavdelningen Övergripande Ekonomisk hushållning De ekonomiska medlen ska användas effektivt och nå barnen. Bemanning och lokaler ska ses över och anpassas efter efterfrågan av förskola. Alla enheter ska ha en budget i balans. Verksamhetsutveckling Förskolornas utvecklingsarbete grundar sig på olika resultat, som till exempel förskoleundersökningen och olika egenvärderingar och dokumentationer. Kompetensförsörjning Medarbetare med rätt kompetens ska rekryteras och behållas genom en hög kvalitet på verksamheten och satsning på kompetensutveckling. Kommunikation För att ha en bra förskoleverksamhet behöver medarbetarna kommunicera med barnens vårdnadshavare. Kommunikation och bemötande ska stärkas. Målgrupp De kommunala förskolorna är till för barn i åldern 1-5 år vars vårdnadshavare förvärvsarbetar, studerar, är arbetslösa och aktivt söker arbete, eller till följd av barns egna behov av stöd. Verksamhetsområdet ansvarar också för den allmänna kommunala förskolan som vänder sig till alla 3-5-åringar. För vårdnadshavare som är hemma med sitt barn finns den öppna förskolan att besöka. Verksamheten är reglerad i första hand av skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna kompletteras med styrdokument och riktlinjer av olika slag. Volym I befolkningsprognosen beräknas antalet barn 1-5 år minska kommande år. Under prognostiseras en minskning med 35 barn till cirka Ungefär 95 % av alla 1-5 åringar är inskrivna i förskola eller annan pedagogisk verksamhet, cirka 1 Sweco Eurofutures AB, före detta Utrednings- och statistikkontoret Förskoleavdelningen

13 Sida 11 (64) hälften i kommunal verksamhet och hälften i fristående verksamhet. För Södermalms del innebär det cirka barn i de kommunala förskolorna första halvåret och cirka barn andra halvåret. Det är ungefär 75 färre inskrivna barn första halvåret och lika många andra halvåret jämfört med. Några barn som är inskrivna i den kommunala förskoleverksamheten kommer från andra stadsdelsområden och andra kommuner. Det finns även barn boende i Södermalms stadsdelsområde som går i förskola i andra stadsdelsområden och andra kommuner. Ekonomiska förutsättningar Mnkr Budget VP Jmf prognos T2/ Kostnader 488,5 477,9 Intäkter 46,8 48,8 Netto 441,7 429,1 Nettobudgeten för är 12,6 mnkr högre jämfört med prognosen för, vilket i huvudsak beror att schablonerna har höjts med 3 procent. Stadsdelen har en preliminär budget för förskoleverksamheten som bygger på antalet barn inskrivna mars. Slutlig budgetram kommer att tilldelas nämnden efter faktiskt barnantal under året. Stadens rutiner för budgetjustering inom förskoleverksamheten, som infördes år 2012, gäller även, innebär månadsvis avläsning av antalet inskrivna barn. Förskoleverksamheten får en schablon per inskrivet barn. Del av schablonen ges till enheterna som en peng. Nivån på pengen har höjts med 4,3 procent jämfört med. Den lägsta fastställda nivån på pengen till enheterna har av kommunfullmäktige höjts med en procent till 80 procent av förskoleschablonen. I budgeten ingår även medel för barn i behov av särskilt stöd med 23,0 mnkr, en oförändrad nivå jämfört med. Förskoleavdelningen

14 Sida 12 (64) Verksamhet och prioriteringar Anpassa verksamheten till färre barn Antalet barn 1-5 år minskar kommande år. För att möta minskad efterfrågan av plats i förskola anpassar förvaltningen verksamheten genom att se över lokalbestånd och bemanning. Fokus på språk och läsning Forskning visar att barn och unga läser mindre och mindre. Förvaltningen satsar på att bryta denna utveckling. Genom ett samarbete med Stockholms stadsbibliotek pågår ett projekt med läsombud på varje förskola. Målet är att förskolebarnen genom tidig kontakt med böcker och berättelser ska utveckla sitt språk och intresse för läsning. Hälsofrämjande förskola För att främja barns välbefinnande fortsätter förvaltningen att fokusera på att utveckla en hälsofrämjande förskola. Andelen ekologiska livsmedel ska öka och förvaltningen ska verka för att fler förskolor successivt får tillagningskök. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är en möjlighet att stödja inlärningen hos yngre barn. IKT ska integreras i förskolan och bli ett verktyg för barns lärande. Öka andelen förskollärare Förvaltningen behöver öka andelen förskollärare. Det gäller att rekrytera rätt, behålla och attrahera medarbetare. För att rekrytera rätt medarbetare utgår cheferna från förvaltningens kvalitetssäkrade rekryteringsprocess. Förskolorna har en hög kvalitet och satsar på kompetensutveckling, vilket underlättar rekrytering och att behålla medarbetare. Samverkan förskola och skola Förvaltningens nuvarande riktlinjer för övergång från förskola till skola ska ses över och anpassas till Stockholms stads riktlinjer från. Samverkan och kommunikation med vårdnadshavare I Stockholms stads förskoleundersökning framkom att vårdnadshavarna behöver få bättre kännedom om vad förskolorna gör för att stödja barnens utveckling. För att öka samverkan med vård- Förskoleavdelningen

15 Sida 13 (64) nadshavarna ska förvaltningen förbättra kommunikationen och bemötandet. Det gäller även vid organisationsförändringar. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.2 Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden NÄMNDMÅL: BARNEN VISAR GRUNDLÄGGANDE DEMOKRATISKA VÄRDERINGAR Förskolans medarbetare ger barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga att känna ansvar och förståelse för gemensamma demokratiska värderingar. Det innebär bland annat att barnen visar ansvar, respekt och solidaritet med andra människor och förståelse för alla människors lika värde. Indikator Andel barn som visar grundläggande demokratiska värderingar (SDN) Andel vårdnadshavare som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (SDN) KF:s årsmål Avrapportering 81 % 85 % - Halvår 85 % 87 % - Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna ska arbeta aktivt med att bryta traditionella könsmönster (SDN) NÄMNDMÅL: BARNEN VISAR GRUNDLÄGGANDE FÖRMÅGOR FÖR FORTSATT UTVECKLING, LEK OCH LÄRANDE Barnen utmanas i goda lek- och lärandemiljöer, som stimulerar lärandet inom olika områden. Det innebär bland annat att barnen utvecklar sitt talspråk och sin nyfikenhet och förståelse för naturvetenskap och teknik. Förskoleavdelningen

16 Sida 14 (64) Indikator Andel barn som visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande (SDN) Andel nöjda vårdnadshavare avseende utveckling och lärande (SDN) Andel förskollärare som har en förskollärarexamen (SDN) Personalens bedömning av Förskolans förmåga att stödja barns utveckling och lärande (KF) (Skala 1-6) KF:s årsmål Avrapportering 87 % 90 % - Halvår 80 % 80 % - Halvår 65 % 90 % - Tertial 3,6 3,7 3,7 VB Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska arbeta med pedagogisk dokumentation (SDN) Barnen i förskolan ska erbjudas god och näringsrik mat. Förskolorna ska satsa på att servera ekologisk mat (SDN) Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med språkutveckling i förskolan (KF) Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan (KF) Stadsdelsnämnderna ska i nära samarbete med utbildningsnämnden och kulturnämnden inom projektet Stockholms högläser verka för att litteratur och läsning ska bli en än mer naturlig del i barnens utbildning (KF) Förskoleavdelningen

17 Sida 15 (64) NÄMNDMÅL: BARNEN ÄR DELAKTIGA OCH HAR INFLYTANDE Miljöerna utformas och verksamheten planeras och utvärderas tillsammans med barnen, deras idéer och behov. Materialet är tydligt presenterat. Det innebär bland annat att barnen själva väljer vad de vill göra, deltar i samtal och framför sina synpunkter. Indikator Andel barn som är delaktiga och har inflytande (SDN) Andel vårdnadshavare som är nöjda med barnens inflytande och delaktighet (SDN) KF:s årsmål Avrapportering 77 % 82 % - Halvår 83 % 83 % - Halvår NÄMNDMÅL: BARNEN ÄR FÖRBEREDDA INFÖR SIN ÖVERGÅNG TILL FÖRSKOLEKLASS Barnen ges förutsättningar att förbereda sig inför övergången till förskoleklass. Deras behov och intressen ligger till grund för planeringen. Barnen har en dokumentation av vad förskolan har arbetat med under sin förskoletid. Vårdnadshavarna uppmuntras att delta vid överlämnandesamtal mellan förskola och skola. Indikator Andel av barnen som börjar i förskoleklass och som är förberedda inför övergången (SDN) Andel vårdnadshavare som tycker att deras barn är förberett inför övergången till förskoleklass (SDN) KF:s årsmål Avrapportering 85 % 86 % - Halvår 74 % 97 % - Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Genomföra fokusgrupper med barn som ska börja i förskoleklass (SDN) Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden ska säkerställa att handlingsplaner är framtagna för övergången förskola skola i enlighet med stadens riktlinjer (KF) Förskoleavdelningen

18 Sida 16 (64) NÄMNDMÅL: VÅRDNADSHAVARE OCH FÖRSKOLA SAMVERKAR FÖR BARNETS BÄSTA Förskolans medarbetare har professionella relationer med vårdnadshavarna och en tydlig dialog med dem kring barnet. Vårdnadshavarna ges möjlighet att vara med och påverka verksamheten och erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per år. Indikator Andel barn som förskolan bedömer att de samverkar med hemmet för barnets bästa (SDN) Andel vårdnadshavare som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa (SDN) KF:s årsmål Avrapportering 85 % 97 % - Halvår 82 % 84 % - Halvår KF:s övriga indikatorer KF:s årsmål Avrapportering Andel nöjda föräldrar 85 % 85 % 85 % VB Andel förskollärare av antal anställda (Fr.o.m. visar indikatorn utfallet för stadsdelsområdets alla förskolor, både kommunala och fristående) 42 % 41 % 41 % VB Antal barn per grupp VB Antal förskolebarn per anställd (Fr.o.m. visar indikatorn utfallet för stadsdelsområdets alla förskolor, både kommunala och fristående.) 4,9 4,9 4,9 VB Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % 100 % Tas fram av nämnden VB Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och erbjuda medarbetarna pedagogisk grund- eller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare Förskoleavdelningen

19 Sida 17 (64) Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden ska i samverkan ta fram konkreta strategier för att säkerställa att andelen legitimerade förskollärare ökar Förskoleavdelningen

20 Sida 18 (64) Verksamhet för barn, kultur och fritid Verksamhet och prioriteringar Kultur i ögonhöjd Verksamheterna fortsätter att genomföra den stadsövergripande barn- och ungdomskulturplanen Kultur i ögonhöjd. Kulturförvaltningens webbplats Kulan ska användas i större utsträckning. Samordning av kollo Stadsdelsnämnden har fått ansvar för samordningen av kollofrågorna i staden, som till exempel att koordinera verksamhetsfrågor och marknadsföring. Förvaltningen ska skapa en organisation utifrån det nya uppdraget. Stadsdelsnämnden har sedan tidigare ansvaret för att organisera e-tjänst kollo. Utveckla nya former för kollo Stadsdelsnämnden har ansvar för att tillsammans med övriga stadsdelsnämnder utveckla olika former av kollo, som leder till att fler barn åker på kollo. Parklekar Resultatet i års brukarundersökning i parklekarna visar att besökarna är mycket nöjda. Däremot är det några som inte tycker att de får vara med och påverka verksamhetsutbudet. Verksamheterna ska bättre tillgodose besökarnas önskemål. Målgrupp Verksamhetens uppdrag är att erbjuda barn och ungdomar parklekar, sommarkollo och möjlighet att uppleva och själva utöva olika former av kultur. Barnkonventionen anger bland annat barnens rätt att leka och leva i en bra miljö. Förvaltningen anser att verksamheterna utgör en sådan miljö. Tre av nämndens fem parklekar drivs på entreprenad av Unga Örnar. Volym Parklekarna har cirka besökare per år och ungefär 600 barn och ungdomar åker på kollo. Förskoleavdelningen

21 Sida 19 (64) Ekonomiska förutsättningar Mnkr Budget VP Jmf prognos T2/ Kostnader 11,9 12,1 Intäkter 1,7 1,8 Netto 10,2 10,3 KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.6 Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm NÄMNDMÅL: BARNEN I FÖRSKOLAN MÖTER ETT VARIERAT KULTURUTBUD Kultur i förskolan omfattar kultur för, med och av barn. Det sker bland annat genom barnens eget skapande och genom att de går på externa kulturarrangemang som till exempel teater och museum. Barnkulturplanen Kultur i ögonhöjd är en viktig del i detta arbete, liksom förskolornas kulturombud. Indikator Andel barn som visar grundläggande skapande förmågor (SDN) Andel vårdnadshavare som anser att kulturupplevelser och barns eget skapande ingår som en naturlig del i förskoleverksamheten (SDN) KF:s årsmål Period för rapport 91 % 95 % - Halvår 80 % 80 % - Halvår NÄMNDMÅL: BARN OCH UNGA HAR EN ROLIG OCH UTMANANDE FRITIDSVERKSAMHET Besökarna är mycket nöjda med parklekarna. Det beror bland annat på att parklekarna erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter och material utifrån vad besökarna tycker är viktigt. Indikator Andel besökare som tycker att parkleken är rolig och utmanande (SDN) KF:s årsmål Period för rapport 77 % 92 % - VB Förskoleavdelningen

22 Sida 20 (64) Aktivitet Startdatum Slutdatum Södermalms stadsdelsnämnd ska utveckla nya former för sommarkollo (KF) Förskoleavdelningen

23 Sida 21 (64) Sociala avdelningen Övergripande Ekonomisk hushållning Alla enheter ska ha en budget i balans. Resursfördelningssystemet inom Stockholms stad visar att Södermalms stadsdelsområde har en resursstark befolkning. Verksamheten ska anpassas till rådande förhållanden och arbeta för att uppmärksamma och använda brukares och klienters egna styrkor och nätverk. Verksamhetsutveckling Förvaltningen fortsätter utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Verksamheten kommer att fokusera på att öka självständighetsgraden för varje enskild individ som är i behov av stöd från förvaltningen. Arbetet utförs genom beprövade metoder, medarbetarnas kunskap, den enskilde individens delaktighet samt med erfarenheter av lokala uppföljningar. Kompetensförsörjning En kartläggning av ledarskapskulturen ligger till grund för fortsatt ledarskaps- och medarbetarskapsutveckling. Förvaltningen ska utvecklas mot större delaktighet, kreativitet och öppenhet. Tydligheten gällande roller, delegat och mandat hos medarbetarna ska öka. Stor vikt läggs vid rätt kompetens vid nyrekrytering. Kommunikation Förvaltningen ska arbeta med ökad samverkan, både internt och externt. Målet är att den enskilde individen som är i behov av stöd från förvaltningen ska uppleva att den står i fokus oavsett antal inblandade enheter och huvudmän. Sociala avdelningen

24 Sida 22 (64) Individ- och familjeomsorg inkl socialpsykiatri Målgrupp Verksamheten vänder sig till personer som behöver stöd och/eller skydd i utsatta livssituationer. Det kan vara barn och ungdomar som riskerar att fara illa i sin hemmiljö och i sin utveckling, ungdomar med riskbeteende eller personer med beroendeproblematik. Verksamheten vänder sig också till personer som har en varaktig psykisk funktionsnedsättning och som har behov av stöd och insatser. Volym Verksamheterna för barn och unga omfattade i oktober cirka 600 barnfamiljer i behov av stöd varav cirka 130 är familjer med barn med funktionsnedsättningar och cirka 120 är ensamkommande flyktingbarn. Familjerätten är cirka 460 familjer behjälpliga, varav cirka 300 med faders- och föräldraskapsutredningar. Verksamheterna för vuxna omfattade cirka 270 personer med beroendeproblematik och cirka 350 personer med socialpsykiatrisk problematik. Ekonomiska förutsättningar Mnkr Budget VP Jmf prognos T2/ Kostnader 219,2 228,3 Intäkter -57,6-63,0 Netto 161,6 165,3 Nettobudgeten för individ- och familjeomsorg är 3,7 mnkr lägre än prognosen för. Förändringen beror på att stadsdelens andel i budgettilldelningen har minskat. Sociala avdelningen

25 Sida 23 (64) Verksamhet och prioriteringar Förebyggande arbete och tidiga insatser för barn och ungdomar Nätverksarbetet inom förvaltningen ska utvecklas. Innan beslut tas om åtgärd för barn och ungdomar ska deras nätverk noggrant utredas. Nätverkets egna resurser och möjligheter att bistå den unge ska användas. Samarbetet med Socialförvaltningen ska utökas, både avseende samverkan mellan skola och socialtjänst samt insatser för barn och ungdom. Fältassistenternas uppsökande och förebyggande arbete ska utvecklas vidare. Påbörjat samarbete med skolsköterskor och ungdomsmottagningen ska fortsätta och leda till att fler ungdomar får det stöd de behöver. Fältassistenternas kontakt med ungdomar utgör grunden för tidigt upptäck av de som befinner sig i riskzon och ger förutsättningar för att inleda ett förebyggande arbete, riktat både mot enskilda individer och grupper. Drogförebyggande arbete Stockholmsenkäten visar att narkotikamissbruket inte är ovanligt bland unga personer i innerstaden och att cannabis är vanligast. Förvaltningen kommer därför i projektform prova en ny arbetsmodell av tidiga insatser i syfte att identifiera och uppmärksamma ungdomar som använt cannabis för att på så vis hejda en negativ utveckling. Arbete mot hemlöshet Förvaltningen kommer fortsätta arbeta aktivt med boendefrågor, inom både beställar- och utförarenheter. Bland annat utformas en särskild insats, Pilot Boskola, vars syfte är att ytterligare stärka unga vuxnas möjligheter att få ett eget bostadskontrakt. Insatsen är ett samverkansinitiativ mellan enheterna Boendestödsgruppen och Unga Vuxna. Insatser för kvinnofrid och våld i nära relationer Utvecklandet av arbetet med våld i nära relationer kommer att fortsätta. Under har förvaltningen bra bedömningsinstrument för våldsutsatta vuxna, välfungerande intern samverkan vid ärenden där det förekommer våld, barn som bevittnar Sociala avdelningen

26 Sida 24 (64) våld är mer delaktiga och har inflytande i sitt eget ärende samt får insatsen Trappan 2. Socialpsykiatri Medarbetare från Enheten för socialpsykiatri, Södermalms stadsdelsförvaltning och Psykiatrin Södra, Stockholms Läns Landsting, ska gå en gemensam utbildning i samordnad individuell plan. Gemensam uppföljning och regelbunden återkoppling sker fyra gånger under. Målet är att det ska leda till en ökad samsyn och ett bättre samarbete kring de individer som är i behov av stöd från både kommun och landsting. Evidensbaserade metoder Förvaltningen arbetar aktivt med att utveckla en evidensbaserad socialtjänst. Verksamheten bedrivs alltmer utifrån kunskapsbaserade metoder, bedömningsinstrument, aktuell forskning samt med den enskilde individens delaktighet och självständighet i fokus. Uppföljning av placerade barn och unga Enheten för barn och ungdom gör en systematisk uppföljning när det gäller alla beviljade insatser och resultaten av dessa. Särskilt fokus ligger på de placerade barnen, där områden som hälsa och utbildning noggrant följs upp. Uppföljningen ger möjlighet att både på individ- och verksamhetsnivå skapa de bästa förutsättningarna för de barn och ungdomar som är i behov av stöd från förvaltningen. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn Alla enheter inom förvaltningen ska beakta barnets bästa i de ärenden där barn finns inblandade genom att upprätta tydliga rutiner som är väl implementerade i verksamheten. 2 Trappan är en samtalsmodell som riktar sig till barn som bevittnat våld, framtagen av Rädda Barnen. Sociala avdelningen

27 Sida 25 (64) KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.3 Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg NÄMNDMÅL: BARN OCH UNGDOMAR HAR SKÄLIGA LEVNADSFÖRHÅLLANDEN Barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för att utvecklas ogynnsamt upptäcks tidigt. Genom bra arbetsmetoder får barnen och ungdomarna rätt insats vid rätt tillfälle vilket leder till goda levnadsförhållanden. Indikator Andel dygnetruntplacerade barn och ungdomar som uppnår kunskapsmålen utifrån sin årskurs/ålder (SDN) Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen (Utredningstyp BoU eller Vuxen) och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år) (KF) KF:s årsmål Avrapportering 75 % 75 % - VB 80 % 84 % 84 % Tertial Andel ungdomar anmälda för brott som tillsammans med föräldrar eller vårdnadshavare kallats till samtal med socialtjänsten inom 48 timmar (KF) 90 % 90 % tas fram av nämnden VB Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla enheter ska beakta barnets bästa i de ärenden där barn finns inblandade genom att upprätta tydliga rutiner som är väl implementerade i verksamheten. (SDN) Kommunstyrelsen ska i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna utreda en sammanhållen organisation för öppenvårdsinsatser för barn och unga (KF) Socialnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna implementera reviderade riktlinjer för familjehemsvård. (KF) Sociala avdelningen

28 Sida 26 (64) Aktivitet Startdatum Slutdatum Socialnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna utveckla formerna för uppföljning av placerade barn och unga i syfte att säkerställa att uppföljning sker på likartat sätt i staden. (KF) NÄMNDMÅL: INDIVIDEN HAR ETT VARAKTIGT BOENDE Förvaltningen har ansvar för boende för personer med fysiska - och psykiska funktionsnedsättningar. Boende kan beviljas under behandlingsperioden för personer med missbruksproblematik för att det ska vara möjligt att tillgodogöra sig vårdinsatsen. Personer som är vräkningshotade kan bo kvar efter Rörliga teamets insats. Indikator Andel ej verkställda vräkningshot (SDN) Andel bostadslösa personer som uppbär ekonomiskt bistånd som har ett varaktigt boende (SDN) Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenheter i nämnden (KF) KF:s årsmål Avrapportering 90 % 95 % - VB Ny 60 % - Tertial 4 % 15 % 20 % VB Aktivitet Startdatum Slutdatum Socialnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna implementera stadens hemlöshetsstrategi (KF) NÄMNDMÅL: INDIVIDEN HAR INFLYTANDE OCH ÄR DELAKTIG I INSATSENS UTFORMANDE En av hörnstenarna i den kunskapsbaserade socialtjänsten är den enskildes vilja och önskemål, det vill säga inflytande, när det gäller insatsen. Övriga hörnstenar är forskning och personalens kunskaper och erfarenheter. Ingen av hörnstenarna kan ensam råda. Sociala avdelningen

29 Sida 27 (64) Indikator Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes (KF) KF:s årsmål Avrapportering 80 % 80 % 80 % VB INDIVIDEN LEVER ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV UTIFRÅN SINA FÖRUTSÄTTNINGAR Personer som fått insatser genom förvaltningen har verktyg att hantera sin livssituation och har fått hjälp att frigöra de resurser som finns hos och runt dem. Indikator Andel vuxna som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (KF) KF:s årsmål Avrapportering 80 % 80 % 77 % Tertial Andel enskilda som ökat sin funktionsförmåga inom socialpsykiatrin (KF) 30 % 40 % tas fram av nämnden VB Aktivitet Startdatum Slutdatum Socialnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna implementera stadens program för kvinnofrid och riktlinjer för personal inom socialtjänsten som möter våld i nära relationer i stadens verksamheter. (KF) Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med ett könsneutralt förhållningssätt i arbetet med våld i nära relationer. (KF) Stadsdelsnämnderna ska genomföra uppsökande verksamhet av unga i utanförskap med inspiration av det arbete som sker i Skarpnäcks stadsdelsnämnd. (KF) Sociala avdelningen

30 Sida 28 (64) Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Målgrupp Verksamheten vänder sig till personer med funktionsnedsättning som har behov av stöd och insatser. Volym Antalet personer med biståndsbeslut om insatser omfattade i oktober cirka 750 vuxna. Av de vuxna hade cirka 250 personer daglig verksamhet och cirka 150 personer bostad med särskild service. Ekonomiska förutsättningar Mnkr Budget VP Jmf prognos T2/ Kostnader 414,8 419,9 Intäkter -39,0-39,0 Netto 375,8 380,9 Nettobudgeten för stöd och service till personer med funktionsnedsättning är 5,1 mnkr lägre än prognosen för. Budgeten förutsätter att effektiviseringar måste vidtas främst inom områdena boende och personlig assistans enligt LSS. Vidare förutsätts att de enskilda vårdgivarna går med i kundvalet inom LSS vilket innebär minskade kostnader på grund av lägre priser. Budgeten har beräknats efter prestationsmätningen hösten och kommer justeras efter två avläsningstillfällen under året. Verksamhet och prioriteringar Självständighet Insatserna som beviljas av förvaltningen ska öka förutsättningarna till ett självständigt liv. Vid val av insats ska individens egna önskemål alltid beaktas. Målet är att identifiera möjliga vägar till självständigt liv för personer med funktionsnedsättning samt att identifiera barriärer som motverkar ett självständigt liv. Därigenom skapas förutsättningar för framgångsrikt förändringsarbete. Sociala avdelningen

31 Sida 29 (64) Tillgänglighet För att göra förvaltningens verksamheter tillgänglig för alla krävs det att tillgänglighetsfrågorna är en naturlig beståndsdel i den dagliga verksamheten. Kartläggning av tillgängligheten i Göta Ark, fritidsgårdar och mötesplatser för ungdomar ska göras. Hinder ska identifieras och undanröjas för att skapa full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. Det första steget är att ta fram en handlingsplan. Planerade bostäder med särskild service Förvaltningen har tidigare beställt 12 bostäder med särskild service i kvarteret Tygeln. Dessa kommer att färdigställas Förseningen för förvaltningens del beror på att Stockholmshem ändrade sin produktionsplan. Ytterligare 12 bostäder med särskild service är beställda i kvarteret Filen och planeras bli färdigställda hösten KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.4 Det byggs många bostäder i Stockholm 2.3 Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg NÄMNDMÅL: INDIVIDEN HAR ETT VARAKTIGT BOENDE Personer med funktionsnedsättning har boende som är anpassat utifrån deras behov. Indikator Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har en fungerande bostad (KF) 95 % 90 % KF:s årsmål Avrapportering Tas fram av nämnden VB Antal färdigställda bostäder med särskild service (KF) NY 0 st Tas fram av nämnden VB Antal påbörjade bostäder med särskild service (KF) NY 24 st Tas fram av nämnden VB Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska i samråd med bostadsbolagen och fastighetsnämnden inventera möjligheten att bygga om/omvandla befintliga byggnader till gruppbostäder eller servicebostäder (KF) Sociala avdelningen

32 Sida 30 (64) Stadsdelsnämnderna ska redovisa hur arbetet med att tillgodose behovet av bostäder med särskilt stöd och service fortskrider. Arbetet ska redovisas till kommunstyrelsens genomförandegrupp (KF) Stadsdelsnämnderna, exploaterings- samt stadsbyggnadsnämnden ska i samråd med varandra i tidigt skede planera för omsorgslägenheter i stadsutvecklingsområden (KF) NÄMNDMÅL: INDIVIDEN HAR INFLYTANDE OCH ÄR DELAKTIG I INSATSENS UTFORMANDE En av hörnstenarna i den kunskapsbaserade socialtjänsten är den enskildes vilja och önskemål, det vill säga inflytande, när det gäller insatsen. Övriga hörnstenar är forskning och personalens kunskaper och erfarenheter. Ingen av hörnstenarna kan ensam råda. Indikator Andel genomförda utredningar enligt DUR inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning (KF) 100 % 90 % KF:s årsmål Avrapportering Tas fram av nämnden VB Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (KF) Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (KF) 90 % 90 % 84 % VB 73 % 74 % 74 % VB Sociala avdelningen

33 Sida 31 (64) NÄMNDMÅL: INDIVIDEN LEVER ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV UTIFRÅN SINA FÖRUTSÄTTNINGAR Insatserna som beviljas av förvaltningen ska öka förutsättningarna till ett självständigt liv. Målet är att identifiera möjliga vägar till självständigt liv för personer med funktionsnedsättning samt att identifiera barriärer som motverkar ett självständigt liv. Indikator Andel personer med funktionsnedsättning som upplever sig ha en fungerande fritid (SDN) KF:s årsmål Avrapportering NY 75 % - Tertial Andelen personer med funktionsnedsättning som övergår till lönearbete efter deltagande i dagliga verksamheter enligt LSS eller dagverksamheter enligt SoL (KF) 1,6 % 1,6 % tas fram av nämnden VB Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att stadens inne och utemiljö är tillgänglig och användbar (KF) 70 % 70 % Tas fram av nämnden VB Brukarens upplevelse av trygghet - LSS-boende, vuxna och barn (KF) Nöjda brukare - Daglig verksamhet (KF) Nöjda brukare korttidsboende (KF) Nöjda brukare - LSS-boende, vuxna och barn (KF) 91 % 91 % 91 % VB 91 % 91 % 91 % VB 91 % 91 % 91 % VB 89 % 90 % 90 % VB Sociala avdelningen

34 Sida 32 (64) Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder Målgrupp Verksamheten vänder sig till personer som helt eller delvis saknar egen försörjning. Volym I oktober hade cirka 673 hushåll ekonomiskt bistånd. Under januari till september har i genomsnitt 701 hushåll/månad haft ekonomiskt bistånd. Kostnaden för biståndet uppgår i genomsnitt till tkr/månad vilket motsvarar cirka kronor per hushåll och månad. Ekonomiska förutsättningar Mnkr Budget VP Jmf prognos T2/ Kostnader 105,1 104,7 Intäkter -11,7-11,5 Netto 93,4 93,2 Nettobudgeten för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder är 0,2 mnkr högre jämfört med prognosen för. För att verksamheten ska rymmas inom tilldelad budgetram bör antalet hushåll inte överstiga 685 i medeltal per månad under. I prognosen för beräknas antalet hushåll uppgå till 700. Sociala avdelningen

35 Sida 33 (64) Verksamhet och prioriteringar Självständighet Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med att minska bidragsberoendet och att öka självständigheten hos de som är i behov av försörjningsstöd. Fokus i arbetet ligger på individens förmågor och den främsta uppgiften är att genom förändringsarbete skapa och stärka den enskildes förutsättningar till egen försörjning. En prioriterad målgrupp är de sjukskrivna utan sjukpenning. Det befintliga samverkansprojektet mellan förvaltningen, psykiatrin, Jobbtorg och Försäkringskassan kommer därför att utvecklas och utökas. Stävja felaktiga utbetalningar Förvaltningen kommer att under fortsätta förbättra rutinerna för att uppmärksamma och förhindra felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd. Arbetet med att utveckla arbetssätt som säkerställer korrekta utbetalningar och ta fram rutiner för interna kontroller från inkommen ansökan till avstämning av utbetalt ekonomiskt bistånd kommer också att fortsätta. Arbetsmarknadsåtgärder Servicegruppen inom Förvaltningen ger arbetsträning som insats till de som uppbär ekonomiskt bistånd och är i behov av förberedande insatser för att kunna ta ett arbete, eller klargöra förutsättningarna för att ta ett arbete. Det finns ett tydligt Rehab-flöde i Servicegruppens arbete och detta flöde kommer förstärkas och utvecklas ytterligare under. Sommarjobb Under kommer förvaltningen erbjuda 180 ungdomar sommarjobb. Ytterligare 30 ungdomar kommer att få sommarjobb inom projektet Vackra Stockholm. Sociala avdelningen

36 Sida 34 (64) KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.2 Invånare i Stockholm är självförsörjande NÄMNDMÅL: INDIVIDEN KLARAR SIN EGEN FÖRSÖRJNING Personer som söker ekonomiskt bistånd på grund av socialmedicinska skäl eller som saknar sjukpenning får rätt insats för att uppnå egen försörjning. Indikator Andel åringar som uppbär försörjningsstöd på grund av sjukskrivning utan sjukpenning och som kommit ut i egen försörjning eller närmare arbetsmarknaden (SDN) Andel personer 26 år och äldre som uppbär försörjningsstöd på grund av sjukskrivning utan sjukpenning och som kommit ut i egen försörjning eller närmare arbetsmarknaden (SDN) Andel personer som arbetstränar på Servicegruppen som kommer närmare egen försörjning (SDN) Andel barn som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd (KF) Andel personer beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen (KF) Andel vuxna som har ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare (KF) Antal praktikplatser som kan tillhandahållas för de aspiranter som Jobbtorg Stockholm kan matcha (KF) Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi (KF) KF:s årsmål Avrapportering 50 % 50 % - Tertial 20 % 20 % - Tertial - 20 % - Tertial 0,8 % 0,8 % 4 % Tertial 0,7 % 0,7 % 2 % Tertial 0,5 % 0,53 % 1,2 % Tertial 50 st 50 st st Tertial 130 st 180 st 5100 st VB Sociala avdelningen

37 Sida 35 (64) Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska samverka med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden i syfte att främja samordning, utveckling och en effektiv uppföljning av stadens arbetsmarknadsåtgärder (KF) Stadsdelsnämnderna ska intensifiera arbetet med att identifiera felaktiga utbetalningar samt mäta effekten av arbetet. (KF) Sociala avdelningen

38 Sida 36 (64) Fritid för alla Målgrupp Verksamheten vänder sig till unga mellan år. Uppdraget för verksamheterna är att erbjuda fritidsverksamhet för ungdomar i stadsdelsområdet. Volym Fritidsgården Duvnäsgatan har i genomsnitt 275 besökare/vecka. Fritidsgården har även kvällsverksamhet för pojkar med funktionsnedsättning och som är i ålder år. I oktober består den gruppen av tio pojkar. Träffpunkt Björnsan har i genomsnitt 30 besökare/vecka, och Maria ungdomsklubb (MUK) 180 besök/vecka. FrysChillet, fritidsgårdsverksamheten som är ett samarbete mellan förvaltningen och Fryshusets har i genomsnitt 49 besökare/vecka med sitt öppethållande tre kvällar i veckan. FrysChillet har även en öppen riktad grupp för flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar en kväll per vecka. Verksamheten startade i oktober och har haft tre till fem besök per gång. Ekonomiska förutsättningar Mnkr Budget VP Jmf prognos T2/ Kostnader 7,2 8,0 Intäkter 0,0 0,0 Netto 7,2 8,0 Nettokostnaden för fritid och kultur är 0,8 mnkr lägre jämfört med prognosen för. Verksamhet och prioriteringar Trygghet och delaktighet Under arbetades ett gemensamt policydokument fram för de fyra fritidsverksamheterna Duvnäsgatans fritidsgård, Träffpunkt Björnsan, Maria ungdomsklubb (MUK) och FrysChillet. Policydokumentets syfte är att från ha en gemensam grund för hur ungdomar bemöts i olika situationer och genom detta öka tryggheten och underlätta för ungdomarna att besöka olika fritidsverk- Sociala avdelningen

39 Sida 37 (64) samheterna inom Södermalms stadsdelsområde. Fritidsverksamheternas enkät gällande delaktighet och trygghet utvecklas genom att bjuda in ungdomar från de fyra verksamheterna till en diskussion om innehållet i frågorna och om enkätens utformning. Fritidsverksamheterna ska även arbeta vidare med trygghet och delaktighet i verksamheterna bland annat genom gårdsråd och att identifiera trygga/otrygga miljöer. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.6 Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm NÄMNDMÅL: UNGDOMAR ÄR DELAKTIGA I SIN FRITID Varje fritidsgård/träffpunkt ska ha ett varierat utbud av aktiviteter. Fritidsgården är en arena där unga kan stärka sin egen identitet, självkänsla och självförtroende. Verksamheten skapar förutsättningar för ungdomars val av en positiv livsstil och främjar demokratisk träning. Indikator Andel mötesplatser/fritidsgårdar som är tillgängliga för funktionsnedsatta ungdomar (SDN) KF:s årsmål Avrapportering NY 50 % - VB Andelen barn och ungdomar med funktionsnedsättning som deltar i fritidsverksamhet (KF) 75 % 75 % Tas fram av nämnden VB Sociala avdelningen

40 Sida 38 (64) Äldreomsorgsavdelningen Övergripande Ekonomisk hushållning De ekonomiska medlen ska användas effektivt för att uppnå god kvalitet inom äldreomsorgen. Bemanningen ska anpassas efter tillgängliga resurser. Administrations- och lokalkostnader ska minska för att frigöra resurser för verksamheten. Alla enheter ska ha en budget i balans. Verksamhetsutveckling Äldreomsorgens verksamhet ska styras och utvecklas utifrån analyser av resultatet från brukarundersökningar, individuppföljningar, verksamhetsplanens indikatorer och avdelningens verksamhetsuppföljningar. Kompetensförsörjning Södermalms äldreomsorg ska attrahera medarbetare med rätt kompetens genom att bedriva verksamhet i världsklass. Medarbetare i behov av kompetensutveckling ska erbjudas detta. Kommunikation Äldreomsorgens uppgift ska tydliggöras via tillgängliga kommunikationskanaler. Södermalms äldre och deras anhöriga ska känna trygghet i att hjälpen från äldreomsorgen finns när den behövs. Det ska vara lätt att komma i kontakt med den som är ansvarig för verksamheten. Målgrupp Äldreomsorgen är till för de södermalmsbor som fyllt 65 år och som har behov av stöd i sin vardag. Äldreomsorgen ska även erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående äldre. Verksamheten styrs främst av Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen samt Patientsäkerhetslagen. Lagarna kompletteras med nationella styrdokument och stadens riktlinjer. Volym Vid årsskiftet beräknas cirka södermalmsbor vara 65 år eller äldre. I oktober hade personer någon form Äldreomsorgsavdelningen

41 Sida 39 (64) av insats från äldreomsorgen, varav 400 personer med enbart insatsen trygghetslarm. Enligt befolkningsprognosen 3 beräknas antalet äldre öka med 531 personer från till. En minskning i åldersgruppen över 80 år med 53 personer uppvägs av en betydligt kraftigare ökning med 584 personer i åldersgruppen 65 till 79 år. Befolkningsutvecklingen, med en kraftigt ökande andel yngre pensionärer, talar för en marginell ökning av hemtjänstinsatser. En minskande andel personer över 80 år förväntas innebära ett minskat behov av lägenheter inom vård- och omsorgboende. Ekonomiska förutsättningar Mnkr Budget VP Jmf prognos T2/ Kostnader 1 054, ,4 Intäkter -170,0-175,0 Netto 884,8 857,4 Äldreomsorgens nettobudget för är 27,4 mnkr högre jämfört med prognosen för tertialrapport två. Inom vård- och omsorgsboenden införs ett nytt ersättningssystem med en enhetlig ersättning för demens- respektive somatisk inriktning. Det nya ersättningssystemet innebär i sig ingen kostnadsökning förutom att ersättningen har höjts med 2,5 procent samt en extrasatsning om 100 kr per vårddygn för boenden med demensinriktning. Nämnden har erhållit extra medel i budgeten för dessa kostnadsökningar. Ett nytt ersättningssystem inom hemtjänsten införs. Från dagens ersättningssystem i 18 nivåer kommer utförarna från och med år få en fast timersättning efter närvarande tid hos kunden. Budgeten är kompenserad för en prisuppräkning med tre procent. Övriga priser är oförändrade. Prestationerna i budgeten är baserade på antalet personer september, se prestationsbilaga i verksamhetsplanen. 3 Sweco Eurofutures AB, före detta utrednings- och statistikkontoret Äldreomsorgsavdelningen

42 Sida 40 (64) Verksamhet och prioriteringar Värdegrund och bemötande En grundläggande förutsättning för ett respektfullt bemötande och en fungerande dialog är att se individen. Äldreomsorgens medarbetare ska i varje möte värna och respektera den äldres rätt till integritet, självbestämmande och delaktighet. I samband med arbetet med att göra stadens värdegrund känd för äldreomsorgens medarbetare ska betydelsen av mötet mellan den äldre och äldreomsorgens medarbetare tydliggöras. Kvalitetshöjning inom äldreomsorgen Ett förändringsarbete som bland annat innebär reflektion kring förhållningssätt och värdegrundsfrågor kommer att genomföras vid ett vård- och omsorgsboende. Särskild vikt kommer att fästas vid kontaktmannens roll i att ta fram en helhetssyn på den äldres behov av vård och omsorg. Ett samarbete är påbörjat med Stockholms stadsbibliotek för att främja läsning och berättande. Förvaltningens fixartjänst förstärks med en halvtidsanställning för att öka tillgängligheten och förbättra kvaliteten i stadsdelsområdet. Demens ABC Samtliga medarbetare som kommer i kontakt med demenssjuka eller anhöriga ska genomgå Svenskt Demenscentrums nätbaserade utbildning Demens ABC. Anhörigstöd Anhörigstödet ska vara en självklar del i äldreomsorgens alla verksamheter. Stockholms stads program för stöd till anhöriga ska ligga till grund för detta. Nytorgsträffen kommer att fortsätta utvecklas som ett kunskapscentrum för anhörigstöd och en träffpunkt för anhöriga och deras närstående. Utevistelse De äldre inom vård- och omsorgsboenden ska få ökade möjligheter att vistas utomhus och delta i aktiviteter utanför boendet. Ungdomsvärdar och den ideella sektorn kan vara en del i att uppfylla dessa mål. Äldreomsorgsavdelningen

43 Sida 41 (64) Äldres utsatthet För att stoppa våld och övergrepp mot äldre kommer äldreomsorgen under året att vidareutveckla samarbetet med det lokala brottsförebyggandet rådet. Likaså fortsätter samverkan med sociala avdelningen kring våld i nära relationer. Hälso- och sjukvård Ett nytt dokumentationssystem, Life Care inom hälso- och sjukvården kommer att ersätta Vodok. Införandeledare kommer att behövas för att genomföra övergången till det nya systemet. Samverkan inom innerstadens MAS-organisation kommer att fortsätta att utvecklas. I samband med att läkemedelshanteringen övergår till Apodos kommer skåp för läkemedelsförvaring att installeras i lägenheterna på vård- och omsorgsboendena. Minoritetslagen För gruppen sverigefinska äldre kommer olika kulturaktiviteter att anordnas. Kartläggning av medarbetarnas kunskaper i finska ska genomföras. Ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet För att säkra kvaliteten i verksamheternas samtliga processer och rutiner kommer stadsdelsnämndens ledningssystem att utvecklas så att det kan användas på enhetsnivå. Detta är en förutsättning för att enheterna ska kunna utveckla och systematisera sina egenkontroller. Åtgärder inom hemtjänst Ett nytt ersättningssystem inom hemtjänsten träder i kraft under. Förvaltningen ska tillhandahålla ett administrativt införandestöd till samtliga utförare, såväl egen regi som privat. För att hantera utförardokumentationen i det nya systemet kommer särskilda handledare att krävas. Utveckla verksamhetsuppföljningen Äldreomsorgens nuvarande modell för verksamhetsuppföljning har använts i drygt två år. En översyn av modellen har påbörjats som ska resultera i förbättringar utifrån de erfarenheter som gjorts. Äldreomsorgsavdelningen

44 Sida 42 (64) KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.3 Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg ÄLDRE HAR EN MENINGSFULL TILLVARO En meningsfull tillvaro utgår från individens egen upplevelse. En förutsättning för en meningsfull tillvaro är att få möjlighet till att få sina sociala, kulturella, fysiska och psykiska behov tillgodosedda i grupp eller individuellt. Indikator Andelen äldre som får hjälp av hemtjänsten att göra det de tycker om (hemtjänst) (SDN) Andelen äldre som får hjälp av sitt boende att göra det de tycker om (vård- och omsorgsboende)(sdn) KF:s årsmål Avrapportering 80 % 85 % - Tertial 80 % 85 % - Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Minst två organiserade aktiviteter ska erbjudas per dag (vård- och omsorgsboende) (SDN) Daglig utevistelse ska erbjudas för de som önskar (vårdoch omsorgsboende) (SDN) Egen tid ska erbjudas en timma per vecka (vård- och omsorgsboende) (SDN) ÄLDRE ÄR DELAKTIGA I UTFORMNINGEN AV SIN LIVSSITUATION Alla äldre som har insatser från äldreomsorgen är utifrån sina förutsättningar delaktiga i upprättandet av sin genomförandeplan. De har möjlighet att påverka utformningen av de dagliga insatserna/aktiviteterna och vet när, hur och av vem insatserna ges. Indikator Andelen äldre som kan påverka hur hjälpen genomförs (hemtjänst)(sdn) Andelen äldre som kan påverka hur hjälpen genomförs (vårdoch omsorgsboende)(sdn) KF:s årsmål Avrapportering 90 % 91 % - Tertial 90 % 91 % - Tertial Äldreomsorgsavdelningen

45 Sida 43 (64) Indikator Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst i ordinärt boende (KF) KF:s årsmål Avrapportering 90 % 75 % 91 % 76 % 76 % VB Aktivitet Startdatum Slutdatum Granskning och godkännande av inkomna genomförandeplaner (beställarenheten) (SDN) Utveckla ett strukturerat arbetssätt av genomförandeplanernas framtagande och innehåll (utförarenheterna) (SDN) Det ska varje dag finnas möjlighet att välja mellan två rätter vid lunch och middag (vård- och omsorgsboende) (SDN) ÄLDRE ÄR SJÄLVSTÄNDIGA UTIFRÅN SIN FÖRMÅGA Den äldre får stöd i att bli motiverad att använda sina förmågor. Stödet är kommunicerat med den äldre och är anpassat efter den äldres förutsättningar att klara av vardagen. Indikator Andelen äldre som känner att de uppmuntras att göra det de klarar själva (hemtjänst)(sdn) Andelen äldre som känner att de uppmuntras att göra det de klarar själva (vård- och omsorgsboende) KF:s årsmål Avrapportering 85 % 86 % - Tertial 70 % 80 % - Tertial Äldreomsorgsavdelningen

46 Sida 44 (64) ÄLDRE ÄR TRYGGA De äldre känner trygghet genom att ha information om vad det finns för hjälp eller stöd att få. De vet hur de får kontakt med äldreomsorgen och upplever att det är lätt att få kontakt. Indikator Andelen äldre som känner att hemtjänsten bidrar till att de känner sig trygga i sin vardag (hemtjänst)(sdn) Andelen äldre som känner sig trygga i sitt boende (vård- och omsorgsboende)(sdn) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - hemtjänst i ordinärt boende (KF) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - vård- och omsorgsboende (KF) KF:s årsmål Avrapportering 90 % 93 % - Tertial 90 % 93 % - Tertial 85 % 86 % 86 % VB 90 % 90 % 90 % VB Nämndens övriga indikatorer Andel äldre som registrerats i Palliativa registret (vård- och omsorgsboende, servicehus) (SDN) Andel äldre som registrerats i senior alert, av de som gett sitt samtycke (vård- och omsorgsboende, servicehus) (SDN) Andel genomförda läkemedelsgenomgångar (vårdoch omsorgsboende, servicehus) (SDN) KF:s årsmål Avrapportering - 50 % - VB - 50 % - VB - 90 % - VB Nämnden övriga aktiviteter Startdatum Slutdatum Alla enheter ska upprätta ett lokalt ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Egenkontroller ska genomföras enligt fastställd plan.(sdn) Äldreomsorgsavdelningen

47 Sida 45 (64) Nämnden övriga aktiviteter Startdatum Slutdatum Alla medarbetare som kommer i kontakt med demenssjuka eller deras anhöriga ska genomgå Svenskt Demenscentrums nätbaserade utbildning Demens ABC (SDN) KF:S övriga indikatorer Andelen nöjda omsorgstagare - biståndsbedömd dagverksamhet (äldreomsorg) (KF) Andelen nöjda omsorgstagare - hemtjänst i ordinärt boende (KF) Andelen nöjda omsorgstagare - vård- och omsorgsboende (KF) Maten smakar bra - Vård och omsorgsboende (KF) Måltiden är en trevlig stund på dagen - Vård och omsorgsboende (KF) KF:s årsmål Avrapportering 90 % 95 % 95 % VB 84 % 85 % 85 % VB 84 % 85 % 85 % VB 76 % 77 % 77 % VB 76 % 76 % 76 % VB KF:s övriga aktiviteter Startdatum Slutdatum Bistå äldrenämnden i att ta fram en utevistelsegaranti för äldre i vård- och omsorgsboenden (KF) Stadsdelsnämnder ska successivt under införa den fördjupade kvalitetsanalysen med uppföljare/observerare för förändrad kravställning och uppföljning (KF) Stadsdelsnämnderna ska utöka arbetet och registrerandet i Senior Alert och svenska palliativaregistret för att gynna verksamhetsutvecklingen inom äldreomsorgen (KF) Utveckla stadens information om vård- och omsorgsboendens popularitet (KF) Äldreomsorgsavdelningen

48 Sida 46 (64) Stadsmiljöverksamhet Målgrupp Verksamhetsområdet berör alla medborgare och övriga som besöker Södermalms stadsdelsområde. Volym Stadsdelsområdet har cirka 100 parker och grönområden vilka omfattar en yta av cirka 190 hektar. I nämndens uppdrag ingår skötsel av grönytor, lekplatser, plaskdammar, hundrastgårdar, strandbad och bollplaner. Verksamheten ansvarar även för åtta koloniträdgårdsföreningar. I ansvarsområdet ligger också investeringar på parkmark. Ekonomiska förutsättningar Mnkr Budget VP Jmf prognos T2/ Kostnader 34,3 31,8 Intäkter -0,8-0,7 Netto 33,5 31,1 Stadsmiljöverksamhetens nettobudget för är 2,4 mnkr högre jämfört med prognosen för. Verksamhet och prioriteringar Renhållning Under sommarsäsongen kommer renhållningsinsatser utöver avtalen att genomföras i de mest belastade parkerna. Genomförande av underhållsplaner För att vidmakthålla god parkstandard och förhindra kapitalförstöring fortsätter genomförandet av framtagna underhållsplaner. Högt lekvärde med hög säkerhet i stadsdelsområdet lekplatser Lekvärdet på lekplatserna utvecklas i dialog med medborgarna och säkerheten på lekplatsernas garanteras. God tillgänglighet Åtgärder för god tillgänglighet i parkerna kommer genomföras under året. Stadsmiljöverksamhet

49 Sida 47 (64) Ansökan om medel för Vackra Stockholm Inom ramen för Vackra Stockholm ansöks medel om 0,7 mnkr för att under sommarperioden anställa 30 feriearbetande ungdomar som ska genomföra renhållningsinsatser i stadsdelsområdets mest välbesökta parker. Trygghets- och säkerhetsarbete För att förebygga och hantera oönskade händelser bedrivs ett systematiskt arbete med krisberedskap, olycks- och brandförebyggande arbete, incidentrapportering, risk- och sårbarhetsanalyser och ett brottsförebyggande arbete. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.7 Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad NÄMNDMÅL: STADSDELSOMRÅDET ÄR TRYGGT OCH HAR RENA OCH VÄLSKÖTTA PARKER Parker och grönområden ska upplevas som vackra och välskötta. Upplevelsen av Södermalm som ett tryggt och säkert stadsdelsområde ökar genom förstärkt städning, ökad tillgänglighet, välskötta grönområden och det brottsförebyggande arbetet. Indikator Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor (KF) Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden (KF) KF:s årsmål Avrapportering 80 % 80 % 73 % VB 54 % 62 % 62 % VB Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA (KF) 100 % 100 % 100 % VB Aktivitet Startdatum Slutdatum Genomföra städinsatser utöver avtalen i de mest utsatta parkerna under perioden 1 maj 31 oktober (SDN) Genomföra vårstädningskampanj under vecka 17 (SDN) Genomföra skräpmätning i Drakenbergsparken (SDN) Stadsmiljöverksamhet

50 Sida 48 (64) Uppmuntra till fler brukarmedverkansavtal (år uppgår antalet till 35) (SDN) Restaurera och förnya stadsdelens perennplanteringar (SDN) Genomföra aktiviteter enligt plan för brottsförebyggande arbete (SDN) Ta fram en trygghets- och säkerhetsplan (SDN) Stadsdelsnämnderna ska i enlighet med kommunstyrelsens beslut implementera riktlinjer för idéburen stadsförbättring (KF)

51 Sida 49 (64) Stadsdelsövergripande frågor Valfrihet och konkurrensutsättning KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.1 Företag väljer att etablera sig i Stockholm framför andra städer i norra Europa NÄMNDMÅL: NÄMNDENS VERKSAMHETER ÄR ATTRAKTIVA FÖR ANBUDSGIVARE Genom att konkurrensutsätta verksamheter som inte innehåller myndighetsutövning, skapar stadsdelsnämnden förutsättningar för fler aktörer på marknaden. Stadsdelsnämndens verksamheter har så hög kvalitet att de är attraktiva att driva. Indikator Andel upphandlad verksamhet i konkurrens (KF) KF:s årsmål Avrapportering 36 % 37 % 37 % VB KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.1 Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald NÄMNDMÅL: DEN ENSKILDE HAR VALMÖJLIGHETER INOM NÄMNDENS VERKSAMHETER Valfrihetssystemen innebär valmöjlighet för de som behöver tjänsterna. Brukarundersökningarna bidrar dels till att underlätta valet av utförare, dels till att följa upp de utförda tjänsternas kvalitet. Indikator Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom barnomsorg (KF) 4 KF:s årsmål Avrapportering 76 % 77 % 77 % VB 4 Mätvärdet hämtas från stadsövergripande brukarenkät avseende valfrihet. Det är resultatet för staden totalt som ska inhämtas och inte bara för kommunala verksamheter. Stadsdelsövergripande frågor

52 Sida 50 (64) Indikator Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom omsorg om personer med funktionsnedsättning (KF) Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, hemtjänst (KF) Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, vård- och omsorgsboende (KF) KF:s årsmål Avrapportering 68 % 69 % 69 % VB 71 % 90 % 90 % VB 56 % 84 % 84 % VB Miljö KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 Stockholms livsmiljö är hållbar NÄMNDMÅL: NÄMNDENS VERKSAMHET ÄR MILJÖVÄNLIG Förvaltningens verksamheter arbetar efter nämndens miljöhandlingsplan som följer stadens miljöprogram. Miljöhandlingsplanen är vägledande i det dagliga arbetet vid till exempel inköp, avfallshantering och resor i tjänsten. Indikator Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter (KF) KF:s årsmål Avrapportering 16 % 22 % 20 % Tertial Andel elbilar (KF) 8 % 18 % 9 % VB Andel miljöbilar i stadens bilflotta (KF) Elanvändning per kvadratmeter (KF) 100 % 100 % 100 % Tertial 48 kwh 47 kwh 33 kwh VB Mängden matavfall som stadens verksamheter sorterar ut för biologisk behandling (KF) 25 % 26 % Fastställs VB Andel dubbdäck (KF) 0 % 0 % tas fram av nämnden VB Stadsdelsövergripande frågor

53 Sida 51 (64) Indikator Andel miljöbränslen i stadens etanol- och biogasfordon (KF) 85 % 85 % KF:s årsmål Avrapportering tas fram av nämnden Halvår Andel relevanta upphandlingar av varor och tjänster där krav ställts på att miljö- och hälsofarliga ämnen inte ingår (KF) % tas fram av nämnden VB Aktivitet Startdatum Slutdatum Följa nämndens miljöhandlingsplan. Redovisa åtgärder vid avvikelser i samband med tertialrapporter och i verksamhetsberättelsen Medarbetarna KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.4 Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten NÄMNDMÅL: LEDARSKAPET ÄR TYDLIGT, AKTIVT OCH KOMMUNIKATIVT Förvaltningens chefer har en central roll för att förverkliga Vision 2030 om ett Stockholm i världsklass. Chefer har också ett ansvar för att nå förväntade mål inom sin verksamhet. För att göra det behöver chefer tydligt förmedla verksamhetens uppdrag och mål till att skapa tydliga förväntningar samt ge återkoppling på medarbetares arbetsinsatser. Det innebär också vara tillgänglig/närvarande och lyssnande, visa tillit till medarbetare och ge förutsättningar för delaktighet. Ledarskapet ska leda till helhetssyn, initiativkraft och att allas kompetens tas tillvara. Under ska förvaltningen stärka chefers förmåga att: förmedla verksamhetens uppdrag och mål så att medarbetare känner att de bidrar till att nå stadens övergripande vision och mål Stadsdelsövergripande frågor

54 Sida 52 (64) ge medarbetare återkoppling på deras prestation både det som fungerar bra och det som kan förbättras använda effektiva mötesmetoder som bygger på dialog och som skapar öppenhet och delaktighet stimulera till samarbete och utbyte av erfarenheter, såväl på arbetsplatsen som med andra verksamheter, både internt inom Stockholms stad och externt Indikator Medarbetares känsla av motivation (Motivationsindex) (SDN) Medarbetares upplevelse av chefens ledarskap (Ledarskapsindex)(SDN) Medarbetares upplevelse av styrning av verksamheten (Styrningsindex)(SDN) När min chef pratar om Vision 2030 förstår jag hur jag kan bidra till ett Stockholm i världsklass (32) (SDN) Min chef ger mig återkoppling på min arbetsinsats (30) (SDN) Chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare (KF) KF:s årsmål Avrapportering VB VB VB VB VB 75 % 80 % 80 % VB Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla chefer driver verksamhetsutveckling (SDN) Chefer ges stöd i mötesmetoder (SDN) Stöd till chefer i kvalitetssäkrad rekrytering (SDN) Stödinsatser till chefer i det kommunikativa ledarskapet/chefer ges stöd i det kommunikativa ledarskapet med fokus på återkoppling och dialog (SDN) Säkerställa att all rekrytering är kompetensbaserad och icke-diskriminerande (SDN) Stöd till chefer i stadens rehabiliteringsprocess (SDN) Stadsdelsövergripande frågor

55 Sida 53 (64) Aktivitet Startdatum Slutdatum Stöd till chefer i systemet Infowiew för uppföljning av personal- och ekonomirapporter (SDN) Stöd till chefer i friskvård och mental hälsa från friskvårdsansvarig (SDN) Workshops inom kvalitetssäkrad rekrytering för chefer och nyckelpersoner (SDN) NÄMNDMÅL: MEDARBETARSKAPET ÄR AKTIVT, ANSVARSTAGANDE OCH UTVECKLINGSINRIKTAT Medarbetarna är förvaltningens viktigaste resurs och har en central roll i att förverkliga Vision Medarbetare är väl förtrogna med verksamhetens mål och förväntade resultat. Ett aktivt medarbetarskap innebär att varje individ tar ett eget ansvar för sina arbetsuppgifter, för att utveckla verksamheten och skapa ett bra arbetsklimat på arbetsplatsen. Det innebär även att ta ansvar för sin egen utveckling. Under ska förvaltningen stärka medarbetares förmåga och möjligheter att: ta eget ansvar för arbetsuppgifter och för att utveckla verksamheten vara aktiv och bidra på möten ge återkoppling till chef och kollegor både det som fungerar bra och det som kan förbättras samarbeta internt och med andra verksamheter Indikator De möten vi har på vår arbetsplats är effektiva (21) (SDN) Jag är intresserad av att ta ett större ansvar på min arbetsplats (9) (SDN) KF:s årsmål Avrapportering VB VB Stadsdelsövergripande frågor

56 Sida 54 (64) Indikator På vår arbetsplats är det möjligt att ta upp och diskutera både det som är bra och dåligt (13) (SDN) Medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete (KF) KF:s årsmål Avrapportering VB 92 % 94 % 92 % VB Sjukfrånvaro (KF) 4,4 % 4,4 % 4,4 % Tertial Andel medarbetare på deltid som erbjuds heltid (KF) 100 % 100 % 100 % VB Aktivt Medskapandeindex (KF) VB Aktivitet Startdatum Slutdatum Genomföra fysisk skyddsrond (SDN) Med utgångspunkt från medarbetarenkäten tar chef tillsammans med medarbetare fram en handlingsplan (SDN) Medarbetare i utvalda verksamheter ges stöd i mötesmetoder, får stöd i återkoppling och kommunikation samt stöd i samarbete och ansvarstagande (SDN) Webbaserad enkät till ofrivilligt deltidsanställda (SDN) Önskemål om utökad arbetstid läggs in i Winlas (SDN) Arbete för att sänka sjukfrånvaron Riktade insatser för att sänka såväl kort som lång sjukfrånvaro kommer att fortsätta. Förvaltningen kommer kontinuerligt att ta fram sjukfrånvarostatistik kopplat till brukarundersökningar, medarbetarenkät och ekonomiskt utfall. Utifrån analys av statistiken ges riktat stöd till chefer i arbetet med att sänka sjukfrånvaron. Förvaltningen kommer att dra erfarenheter, sprida goda exempel och utveckla metoder utifrån de arbetssätt som använts under. Satsningarna är bland annat Energiindex kombinerat med inspirationsföreläsningar och coachning individuellt och i grupp vid några förskoleenheter. En förskola har arbetat med ett värde- Stadsdelsövergripande frågor

57 Sida 55 (64) grundsspel och en med utveckling av arbetslagsledare. Arbetet som har påbörjats inom förskolan med att säkerställa arbetslagsledarnas roll, arbeta med värdegrund och stärka den inre organisationen kommer att fortsätta. Andra arbetssätt är att medarbetare med ohälsa och hög korttidsfrånvaro träffar företagsläkaren på arbetsplatsen. På en förskola sker dialog kring sjukfrånvaron utifrån en enkät som medarbetarna har svarat på. Arbetet med att sänka sjukfrånvaron kommer att ske i dialog med förvaltningens friskvårdsansvarig som medverkar i arbetsmiljöutbildning, arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Friskvårdsaktiviteterna täcker både den fysiska och den mentala hälsan. Medarbetare i förvaltningen erbjuds även personlig hjälp att komma igång med och att upprätthålla aktiviteter som leder till en bättre hälsa. Personalförändringar Under kommer delar av förvaltningen att ha ett behov av viss omställning. En daglig verksamhet inom sociala avdelningen som haft en privat utförare kommer åter till förvaltningen vilket kan innebära ett 20-tal vårdare som behöver omställning. Efterfrågan på förskollärare kvarstår under men behovet av barnskötare minskar då efterfrågan på förskoleplatser minskat. Förvaltningen kommer att stötta de 25-tal vårdbiträden som under genomgått karriärväxling till barnskötare och kommer att arbeta inom förskolan. Förvaltningen fortsätter att arbeta med den kvalitetssäkrade rekryteringsprocess som implementerats under. Arbetet med lönebildning kommer att utvecklas inom förvaltningen. Deltid till heltid Som modern arbetsgivare ska Stockholms stad erbjuda de som idag har ofrivillig deltid möjlighet till heltid. Förvaltningens mål är att alla som önskar utökad sysselsättningsgrad skall erbjudas detta. Vid nyrekrytering skall avvikelser från heltidsanställning övervägas noga. Förvaltningen ska också sprida goda exempel vad gäller till exempel schemaläggning för att minska antalet deltider. Stadsdelsövergripande frågor

58 Sida 56 (64) Ekonomi och effektivitet KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.1 Budgeten är i balans NÄMNDMÅL: DET EKONOMISKA RESULTATET ÄR POSITIVT Alla verksamheter håller budget och använder de ekonomiska resurserna effektivt. Budgethållningen och de åtgärder som vidtas i verksamheten följs kontinuerligt upp. Indikator Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar (KF) Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar (KF) KF:s årsmål Avrapportering 100 % 100 % 100 % Tertial 100 % 100 % 100 % Tertial Nämndens prognossäkerhet T2 (KF) +/- 1 % +/- 1 % +/- 1 % VB KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.2 Alla verksamheter staden finansierar är effektiva NÄMNDMÅL: ALLA VERKSAMHETER SOM NÄMNDEN FINANSIERAR ÄR EFFEKTIVA God kompetensförsörjning, ständiga anpassningar av lokaler och smarta arbetsprocesser bidrar till att en allt större andel av resurserna kan läggas på verksamheterna vilket leder till ökad kvalitet. Indikator Administrationens andel av de totala kostnaderna (KF) KF:s årsmål Avrapportering 3,5 % 3,2 % minska VB Andel tävlande i kvalitetsutmärkelsen (KF) 1 st 3 st Tas fram av nämnden VB Stadsdelsövergripande frågor

59 Sida 57 (64) Aktivitet Startdatum Slutdatum Formulera nämndindikatorer som mäter effektivitet för respektive verksamhet (KF) Kommunstyrelsen ska i samverkan med servicenämnden, stadsdelsnämnderna se över riktlinjerna för vårdnadsbidrag (KF) Servicenämnden ska i samråd med kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna införa central avgiftshantering för bland annat förskola (KF) Utbildningsnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen, stadsdelsnämnderna och de fristående förskolorna införa den nya gemensamma ingången till den gemensamma förskolekön och de fristående förskolornas köer (KF) Utbildningsnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna och kommunstyrelsen se över riktlinjerna för barnomsorg på obekväm arbetstid (KF) Kommunstyrelsen ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna se över och utveckla stadsgemensamma principer och metoder för rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar för förskolans personal (KF) Stadsdelsövergripande frågor

60 Sida 58 (64) Nämndens ekonomiska förutsättningar Mnkr Prognos T2/ KF:s budget Begärda omslutningsförändringar Verksamhetsplan Kostnader 2 376, ,8 260, ,8 Intäkter -342,2-70,2-260,0-330,2 Netto 2 033, ,6 0, ,6 Stadsdelsnämnden totalt Nettobudgeten för stadsdelsnämnden beräknas öka med 31,3 mnkr jämfört med prognosen för. Intäkterna beräknas minska med 12,0 mnkr och kostnaderna beräknas öka med 19,3 mnkr. Minskningen av intäkterna beror på minskad försäljning. Kostnaderna ökar beroende på pris- och löneökningar. För föreslås följande omfördelningar av medel: Från äldreomsorgen omfördelas 16 mnkr till stöd och service till personer med funktionsnedsättning 5 mnkr, individ- och familjeomsorg 5 mnkr och stadsmiljöverksamhet 6 mnkr. Nedanstående tabell visar verksamhetsområdenas andel av nämndens nettobudget. VP VP Individ o familjeomsorg 7,8 % 8,1 % Nämnd och förvaltningsadministration 2,9 % 2,9 % Stadsmiljöverksamhet 1,6 % 1,5 % Förskoleverksamhet 21,4 % 20,9 % Äldreomsorg 42,8 % 42,5 % Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 18,2 % 18,7 % Fritid och kultur 0,9 % 0,9 % Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder 4,5 % 4,5 % Nämndens ekonomiska förutsättningar