Plattform Alliansen i Stockholms läns landsting

Transkript

1 Plattform Alliansen i Stockholms läns landsting 1

2 Innehållsförteckning Hälsa och tillväxt för Stockholmsregionen 3 Utveckling för medborgarnas bästa 6 Ekonomi med ansvar 7 Fler i arbete ger välfärd 8 Fler entreprenörer ger bättre vård 8 Allas lika värde lika behandling för alla 8 Forskning och framtid 9 Ett hållbart växande Stockholms län 9 Vårda vårdens viktigaste resurs 11 Hälsa och vård på lika villkor 13 Patienten i fokus 13 Medarbetare som trivs 14 Framtidens hälso- och sjukvård 14 Värna valfriheten 14 Vård för hela Sverige 15 Främja hälsa och förebygga sjukdom 15 Psykiatrin 15 Modern beroendevård 15 Livslånga och allvarliga sjukdomar 15 En tryggare vård för barn och unga 16 En trygg och säker förlossningsvård 16 En individbaserad vård för äldre och multisjuka 16 Jämlik och jämställd sjukvård 16 Tandvård 16 Forskning och innovation inom vården 17 Läkemedel 17 En kollektivtrafik i världsklass 18 Kollektivtrafiken ska växa i takt med att Stockholm växer 18 En levande skärgård 22 Ett rikt kulturliv 23 2

3 Hälsa och tillväxt för Stockholmsregionen Under de senaste åren har Stockholms län varit en stark magnet för människor, företag och idéer. Det är lätt att förstå; här finns både forskning och företagande, arbetstillfällen och utbildningsmöjligheter, allt inramat av en fantastisk natur i mitten av den dynamiska Östersjöregionen. Stockholmsregionen erbjuder möjligheter för alla, vilket ger en mångfald som vi bejakar och vill bygga vidare på. Svenskarna mår bra och lever länge. Ändå finns utmaningar inom hälsoområdet. Det finns många orsaker till en god eller en dålig hälsa, där landstinget har som ambition att verka som en positiv kraft inom många områden. En välfungerande och köfri hälso- och sjukvård är en självklar del, men långt ifrån den enda. Vi har stora ambitioner inom miljöområdet, inte minst när det gäller utbyggnaden av kollektivtrafiken. En fungerande kollektivtrafik och en god miljö minskar stress, ger mer tid och mer livskvalitet åt medborgarna. En av de viktigaste faktorerna för människors välbefinnande är egenmakten. Den blir som tydligast när människor hamnar i utanförskap. En egen fungerande ekonomi, ett arbete att gå till med arbetskamrater och alla arbetsplatsens sociala funktioner skapar starkare människor som mår bättre på alla plan. I denna del har Stockholms län redan varit framgångsrikt genom lägre arbetslöshet och högre företagande än i andra delar av Sverige. Sverige har stått starkt i ett Europa som har drabbats av ekonomisk oro och fördelarna med en politik för jobb, tillväxt och företagande har varit tydligast i Stockholms län. Här har företagen blivit fler, här har fler människor fått ett jobb att gå till. Hit har allt fler sökt sig för att utbilda sig, starta företag, söka arbete eller helt enkelt söka storstadens puls i världens kanske grönaste huvudstadsregion, där miljöutmärkelser går hand in hand med modern teknik och spetsforskning. Stockholms styrka och charm är den variation, som kommer sig av att människor från hela världen söker sig till vår region. Vi vill slå vakt om den mångfald som också innebär en mångfald av livsstilar och bostadsorter i hela vårt län. Alliansen kämpar lika starkt för en positiv och dynamisk utveckling i stadskärnan som i förorterna och regionala centrum, liksom för utveckling och växtkraft i skärgårdens och landsbygdens samhällen. Stockholms främsta tillgång är dess invånare. Det är människor med drivkrafter, drömmar och idéer som bygger regionen och skapar dess värden. Därför vill Alliansen också fortsätta arbetet som är grunden för vår politik: att skapa förutsättningar för människor att leva och verka i Stockholms län. Vi bejakar den mångfald som finns i länet. Invandring har varit bra för Stockholms län. Den har berikat regionen på många olika sätt, inte minst viktig har den varit för att upprätthålla en god sjukvård och väl fungerande kollektivtrafik. Stockholms län har under de senaste åren utvecklats positivt och mycket har blivit bättre. Samtidigt innebär såväl teknologiska och medicinska framsteg, som att vi blir fler, också nya utmaningar. Därför finns mycket kvar att göra. Vår uppgift är att identifiera både nuvarande och kommande problem som medborgarna upplever och hitta lösningar på dem. Om hälsan i genomsnitt är god i Stockholmsregionen återstår fortfarande att se till att en god hälsa kommer alla till del. 3

4 Dagens länsinvånare vill ha både hög kvalitet och hög tillgänglighet i välfärdens verksamheter. Livet ska fungera både i vardagen och vid kriser när en sjukdom eller en olycka inträffar. Vi ska därför leverera en snabb och tillgänglig sjukvård med hög kvalitet och en växande kollektivtrafik i världsklass. För att lyckas med detta och samtidigt skapa förutsättningar för tillväxt, nya före-tag och fler jobb och bevara Stockholmsregionens attraktionskraft och goda livs-kvalitet behöver vi en regionplanering och en innovationspolitik som utvecklar hela Stockholm. Stockholmsregionen ska vara världsledande på att kombinera tillväxt med en hållbar miljö. Stockholms län är en bra region att bo i när man har ett funktionshinder. Men det finns mycket kvar att göra för att riva onödiga hinder. Det kan handla om tillgängligheten inom kollektivtrafiken, större valfrihet inom färdtjänsten, landstinget som arbetsgivare men också om bemötande inom sjukvård och andra verksamheter. Även inom sjukvården är egenmakten viktig. Valfriheten för medborgarna bygger på att det finns en mångfald av aktörer som erbjuder sjukvård. De många alternativen förbättrar och utvecklar vården samtidigt som patienternas inflytande och möjlighet att kunna påverka sin egen situation förbättras. Men inget av detta kommer av sig självt. Förutsättningen för våra ambitioner inom vård och trafik är en stark ekonomi. Den styrkan byggs på två sätt: genom att Stockholmsregionen fortsätter att ha ekonomisk tillväxt och genom att vi förvaltar och är ansvarsfulla med den skatt stockholmarna betalar. Denna utmaning kommer att vara än större med en rödgrön minoritetsregering i Sverige och med det nya parlamentariska läget i Stockholms läns landsting. Den rödgröna regeringen försvårar för tillväxten i hela landet med en högskattepolitik, men politiken slår extra hårt mot Stockholmsregionen. Huvuddelen av skattehöjningarna kommer att drabba Stockholms län hårdast och tillväxten här riskerar att avta. Inte minst påverkas förutsättningarna för investeringar och företagande av andra politiska beslut som sänder tydliga signaler. Nedläggningshotet mot Bromma flygplats och det aviserade stoppet för Förbifarten är två sådana beslut. Alliansen i Stockholms läns landsting vill att hela regionen ska ha god infrastruktur och befarar att denna riskeras med en nedläggning av Brommaflyget. När det gäller Förbifarten ser vi det som självklart att den ska byggas. De ytterligare medel till kollektivtrafiken i Stockholms län som har utlovats tar vi för givet kommer att tillföras utan att det innebär ett stopp för annan nödvändig infrastruktur såsom Förbifarten. Det parlamentariska läget i Stockholms läns landsting ställer än högre krav på breda politiska överenskommelser och ett ansvarstagande från samtliga partier. Det ökar också kraven på landstingets styrning som ska fungera med ordning och reda i finanserna även om de parlamentariska förutsättningarna har försvagats. 4

5 Vi vill stärka välfärden, fortsätta att öka tillgängligheten till och kvaliteten inom sjukvården, öka valfriheten och fortsätta satsa på kollektivtrafiken i en region med allt fler invånare. I denna plattform beskriver vi hur stockholmsregionen ska kunna bli ännu bättre. Torbjörn Rosdahl (M) Anna Starbrink (FP) Ella Bohlin (KD) Gustav Hemming (C) 5

6 Utveckling för medborgarnas bästa All utveckling har en orsak. Även till synes spontana händelser uppstår för att någon har fått en idé, fattat ett beslut eller medvetet avstått från att fatta beslut. Invånarna i Stockholms län har vant sig vid en hög tillgänglighet i vården och att själva kunna fatta beslut om vem som ska utföra vården. De tidigare långa köerna inom vården har försvunnit. Det har berott både på att människor inom vårdverksamheter har öppnat nya mottagningar, utfört fler behandling och tagit emot fler besök. Det beror också på att Alliansen i Stockholms läns landsting har fattat beslut som har gjort detta möjligt. Den politik vi under åtta år har drivit har på ett konkret sätt påverkat stockholmarnas vardag. Ökad kvalitet och tryggad tillgänglighet i sjukvården, förbättrad kollektivtrafik samt ordning och reda i finanserna har gjort det lättare att bo och verka i Stockholms län. Vi har inom Alliansen tillsammans fått väljarnas förtroende att en tredje mandatperiod fortsätta att utveckla Stockholms län. Vårt perspektiv är medborgarens. Landstinget finns till för medborgarna, inte tvärtom. Det är med denna utgångspunkt vi vill forma en politik som underlättar människors vardag och ger dem större möjlighet att själva påverka sina livsval. Vi har en vision om ett samhälle där fler beslut kan och ska fattas av människor själva. Patientens ställning ska vara stark och vårdbehovet tillsammans med de egna valen ska styra sjukvården. Länets alla invånare har rätt till en god och rättvis sjukvård. Kollektivtrafiken ska vara pålitlig, trygg och prisvärd. Landstinget ska tillsammans med bland annat kommunerna bidra till att skapa bättre förutsättningar för tillväxt, framtidstro och hållbar miljö i hela Stockholmsregionen. Här blandas storstadens puls med landsbygdens lugn. Här finns möjligheter till utbildning, forskning och entreprenörskap. Här finns också ett rikt kulturutbud och en världsunik miljö. Tillsammans med alla de människor som bor, arbetar och lever här vill vi skapa en region som fler söker sig till och som ännu fler är stolta över. Resultatet blir en dynamisk region, där många nya jobb kan skapas. 6

7 Ekonomi med ansvar Verksamheter som strävar efter utveckling och kvalitet behöver starka landstingsfinanser. En ekonomi i balans är grunden för en långsiktigt hållbar utveckling. Ordning och reda i ekonomin är grundstenen för att kunna göra verklighet av Alliansens politik. Utgångspunkten för landstingets ekonomi är att varje generation själv ska bära kostnaderna för den verksamhet och de investeringar som den använder. Såväl omvärldens ekonomiska utveckling som befolkningsökningen i Stockholms län ställer stora krav på en ansvarsfull politik. Landstingets resurser ska inte bara klara av modernisering och utveckling av vård och trafik och den utbyggnad som en större befolkning kräver. Dessutom måste landstingets ekonomi klara påfrestningar av att förutsättningarna i omvärlden förändras, på både nationell och internationell nivå. Det är endast med ordning och reda i ekonomin som vi kan garantera att vi har tillräckligt med resurser för sjukvården och kollektivtrafiken i ett växande Stockholms län i framtiden. Därför är en viktig uppgift för Stockholms läns landsting att säkerställa en ekonomi i balans för att klara av stora satsningar på välfärden. Detta ska ske utan att belasta länsinvånarna med onödiga pålagor. Vi vill vara varsamma med de skattepengar som stockholmarna har anförtrott oss. Att se till att de verksamheter som landstinget finansierar, både egna och de som drivs av andra levererar ännu bättre service och svarar mot våra medborgares behov är av största vikt. När våra gemensamma resurser används på bästa möjliga sätt skapas utrymme för nya investeringar och utvecklad kvalitet samtidigt som bättre förutsättningar för företag och jobb kan skapas genom skattesänkningar. Att alla landstingets medarbetare får möjlighet att jobba på toppen av sin kompetens är en förutsättning för allt detta. Vardagen för både medborgare och medarbetare måste förenklas, inte minst i vården. Konkurrens och mångfald ger ökad valfrihet och egenmakt för den enskilde, samtidigt som det leder till sänkta kostnader och utveckling av landstingets verksamheter. Den dubbla vinsten ska Alliansen fortsätta utveckla de kommande åren. Styrningen av landstingets fastigheter och bolag ska utvecklas för att åstadkomma både en bättre samordning och resursanvändning. Landstingets IT-verksamhet ska utvecklas och förnyas i takt med de tekniska förutsättningarna och verksamheternas utbyggnad. Det övergripande målet ska vara en säker och effektiv informationshantering som underlättar för patienter och medarbetare i vården. Landstinget står inför mycket stora investeringar i främst kollektivtrafik och sjukvård. Framtidens hälso- och sjukvård kommer att innebära stora investeringar som kräver särskild uppmärksamhet. Inom sjukvården är Nya Karolinska universitetssjukhuset ett prioriterat objekt, liksom tunnelbaneutbyggnaden är den naturliga tyngdpunkten för kommande investeringar inom kollektivtrafiken. Ett övergripande mål med landstingets investeringar är att de ytterst ska syfta till att effektivisera verksamheterna. Investeringarna måste dock rymmas inom de ekonomiska förutsättningarna nödvändiga prioriteringar och justeringar behöver göras för att inte äventyra detta krav. 7

8 Fler i arbete ger välfärd Grunden för välfärden byggs av att fler arbetar. Det är genom att fler arbetar som välfärden får ökade resurser, inte genom skattehöjningar. När fler arbetar har vi råd att satsa mer på välfärdens kärna, såsom skola, sjukvård, äldreomsorg och kollektivtrafik. Därför är det viktigt att skapa goda förutsättningar för nya jobb och tillväxt. Alliansen i Stockholms läns landsting ser som sin uppgift att i relationen med regeringen förespråka en politisk inriktning som stöder valfrihet och fler riktiga jobb. En viktig del landstingets arbete för att skapa förutsättningar för tillväxt och jobb handlar om att steg för steg sänka landets högsta landstingsskatt. Med en lägre landstingsskatt i kombination med de av den tidigare alliansregeringen genomförda jobbskatteavdragen har vi möjlighet att stimulera Stockholms tjänstesektor och de entreprenörer och företag som verkar här och göra det möjligt att anställa fler. För oss är det alltid viktigare att få fler som betalar inkomstskatt än att öka skattebördan. När staten genomför nya åtgärder som minskar drivkrafterna för arbete är det än viktigare att landstinget så långt som möjligt bidrar till att behålla eller stärka dessa drivkrafter. Fler entreprenörer ger bättre vård Alliansen i Stockholms läns landsting ska fortsätta att tillvarata den drivkraft och det entreprenörskap som utvecklar kvalitet, arbetsformer, bättre patientnytta och bättre ekonomi. Fler vårdgivare inom den offentligt finansierade sjukvården stimulerar utvecklingen av kostnadseffektiva lösningar, samtidigt som det förbättrar tillgänglighet och valfrihet för medborgarna. Självklart ska samma krav ställas på privat drivna verksamheter som på landstingets egna. För att klara framtidens utmaningar behövs många engagerade som vill verka inom sjukvården. Landstinget ska bidra till ett bra företagsklimat och att det blir enklare att starta och driva vårdföretag, inte minst när idén om företagande inom vården utsätts för politiskt motiverad kritik. Fler arbetsgivare inom sjukvården främjar konkurrens och utveckling och ger personalen ett större inflytande, därför är det viktigt att ta till vara drivkraften hos sjukvårdens entreprenörer. Det ska vara möjligt att utveckla sina idéer både inom landstinget och genom att starta eget. Därför bör landstingets anställda ges större möjlighet till tjänstledighet för att prova att starta eget. I och med att många av dem som arbetar inom sjukvården är kvinnor leder större öppenhet inom vård- och omvårdnadssektorn till att fler kvinnor får möjlighet att utvecklas och starta företag och få större makt över sin egen arbetssituation, oavsett om man är egen företagare, anställd av landstinget eller av någon annan vårdgivare. Allas lika värde lika behandling för alla Varje människas lika värde är grunden för landstingets uppdrag och verksamhet. Alla invånare i Stockholms län är en resurs som ska ges möjlighet att bidra till samhället utifrån sina förutsättningar och har rätt till stöd när det behövs. Nolltolerans mot diskriminering ska råda i de verksamheter som landstinget finansierar, såväl de egna som de som drivs av andra. Alla människor ska bemötas likvärdigt. Landstingets jämlikhets- och jämställdhetsarbete ska stärkas, med stöd och handledning till verksamheterna för att praktiskt kunna tillämpa integrerade arbetssätt, genom kartläggning, 8

9 analysering och verksamhetsutveckling med fokus på invånare, brukare och patienter. Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, som antagits av landstingsfullmäktige, ska vara vägledande för detta arbete. Forskning och framtid Innovationer är nödvändiga för att stärka konkurrenskraften och bidrar till fler jobb och ökad välfärd. Samtidigt innebär innovationer förbättringar av kvalitet, patientbemötande och behandlingsmetoder. I sjukvården finns både stor kunskap och kompetens, och Sverige och Stockholmsregionen är världsledande på många områden inom sjukvården och ska fortsatt sträva efter excellens. Sjukvården är ett av framtidens stora tillväxtområden. Landstinget strävar efter att utveckla arbetet med innovationer och se till att de, tillsammans med forskningsresultat och andra former av framsteg, så snabbt det är möjligt används i landstingets verksamheter och kommer patienter och medborgare till godo. En stark patientnära forskning är förutsättningen för en vetenskapligt baserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet. De kliniska forskarnas arbete är garantin för att ny kunskap snabbt kommer sjukvården och patienten till del och att kunskap därifrån förs in i forskningen. En stor del av sjukvården utförs i dag utanför sjukhusen, därför behöver en modell utvecklas för fördelning av forskningsanslag och utbildningsplatser. Det är viktigt att prioritera patientnära forskning där vårdbehoven är stora och patientnyttan väsentlig. En regional biobank och projektet 4D skapar förbättrade förutsättningar för forskningen, inte minst genom ökade möjligheter att följa patienten genom vårdens olika delar. Med framväxten av Stockholm Life som är en samlad satsning på en vetenskapsstad i Solna och norra Stockholm, ges ytterligare förutsättningar för utvecklingen av Life Science, livsvetenskaper. Life Science är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat medicinska, tekniska och naturvetenskapliga ämnen, som alla har olika infallsvinklar på hälsa. Målsättningen är att Sverige ska vara internationellt ledande inom bland annat biomedicin, ehälsa och medicinteknik. Sverige har redan i dag en stark internationell position inom dessa områden. Stockholms läns landsting ska vara med och förstärka positionen ytterligare genom att fortsätta satsningen på området kring Norra Station och Nya Karolinska Universitetssjukhuset samt samarbeta med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms Universitet, övriga högre lärosäten i stockholmsregionen och näringslivet. Tillsammans med till exempel forskningen på Södertörns Högskola bidrar Stockholms läns kluster av världsledande forsknings- och utbildningsinstitutioner till sjukvård i världsklass som är nationellt och internationellt centrum inom flera klinikområden. Forskningen vid Karolinska i Huddinge ska utvecklas. Det är en viktig motor för att utveckla Södertörn. Med forskningsinstitutionerna som bas kan också specialistutbildningar och handledning av sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal bedrivas som kombinerar hög teoretisk nivå och närhet till spetsforskning med möjlighet till verksamhetsförlagd utbildning och yrkeserfarenhet. Utbildningen för läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker måste stärkas i Stockholms län. Specialistutbildningar för sjuksköterskor utökas. Staten måste ta sitt ansvar för de medicinska utbildningarna i Stockholmsregionen. Ett hållbart växande Stockholms län Stockholmsregionen ska vara Sveriges tillväxtmotor och en världsledande föregångare i att kombinera tillväxt och hållbar miljö. Genom fokus på att stärka och utveckla Stockholms innovationsklimat, att Stockholmsregionen ska kunna växa utan växtvärk och med bibe- 9

10 hållande av miljö- och livskvalitetsvärden ska vi säkra att Stockholm förblir en av världens mest attraktiva storstadsregioner, och samtidigt förebygger utanförskap. Vi vill förenkla och förbättra människors vardag i stockholmsregionen. Det handlar om att röja undan hinder som gör det svårare att ta sig till jobbet, att ge sina barn och barnbarn en bättre framtid med goda jobb- och utbildningsmöjligheter och att bosätta sig här. En av de viktigaste insatserna är att satsa på en utbyggd och klimatsmart kollektivtrafik. Landstinget ska främja tillväxt, framsynt regional planering, resurshushållning, energibesparing, övergång till förnyelsebara energikällor och konsekvent minska utsläpp till luft, mark och vatten. Energitekniska miljövänliga lösningar ska fortsätta att bejakas på fler områden. Vi ska fortsätta utveckla miljöarbetet med ett nytt innovativt och banbrytande miljöprogram med fortsatt hög ambitionsnivå. Stockholms läns landsting ska fortsätta vara Sveriges miljöbästa landsting och fortsätta utmana andra aktörer inom miljöarbetet. En annan viktig del är arbetet med hur Stockholmsregionen når det långsiktiga målet om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till år Bostadsbyggandet måste under de kommande åren kraftigt öka i Stockholmsregionen. Det är viktigt att det finns ett regionalt grepp kring regionens utveckling så att bostadsbyggandet går hand i hand med utbyggnaden av kollektivtrafik, vägar, cykelvägar och annan infrastruktur. Samtidigt behöver bostadsbyggandet kombineras med att värna och tillgängliggöra natur- och grönområden. Vi vill planera kollektivtrafik och vägar så att bussar och tunnelbanor finns på plats redan när nya bostäder fylls med sina första invånare. Vi behöver en tydlig grön styrning av hur och var vi bygger nya bostäder, arbetsplatser och sjukhus samt åtgärder för minskad trängsel och miljöpåverkan i trafiken. För att klara klimatutmaningen behövs utveckling av infrastrukturen kring bland annat biogas och el. De gröna kilarna är en värdefull tillgång för hela länet. Vi har många stora naturområden i länet och dessa är en biologisk resurs liksom en källa till rekreation och välbefinnande. När regionen växer och förtätas är det viktigt att det sker med hänsyn till de gröna kilarna så att de natur- och rekreationsvärden som dessa representerar inte går förlorade. Förutom att minska landstingsverksamhetens miljöpåverkan bidrar även den regionala utvecklingsplanen med handlingsplaner till att nå de regionala utsläppsmålen. För att utveckla och bygga en hållbar stockholmsregion ska Förbifart Stockholm, tunnelbaneutbyggnaden och andra viktiga satsningar på kollektivtrafik, vägar och infrastruktur genomföras. Även Bromma flygplats är en viktig del för både Stockholmsregionens och övriga landets utveckling. Kollektivtrafiken, och övriga fordon inom landstinget ska ha 100 procent förnybara bränslen till år En viktig del i det arbetet är att hitta fossilfria bränslen till sjötrafiken. Cykelpendlingen har ökat kraftigt i Stockholmsregionen, men fortfarande återstår mycket att göra för att cyklingen ska nå sin fulla potential för att avlasta bil- och kollektivtrafik och stärka folkhälsan. Den regionala cykelstrategin som tagits fram av bl a landstinget, behöver nu få genomslag i en bättre cykeltrafikplanering över kommungränserna. Därför vill landstinget i samverkan med kommunerna och länsstyrelsen stärka koordineringen av insatserna för genomförandet av den regionala cykelstrategin. Miljöpåverkan från mat är ett viktigt område att arbeta vidare med. För en sjukvårdsorganisation är det särskilt angeläget att livsmedelshanteringen stödjer en hållbar antibiotikaanvändning. Alliansen kommer därför att genomföra ett Matlyft där högre miljökrav ställs utifrån minskad användning av antibiotika och högre djurskyddskrav i livsmedelsproduktio- 10

11 nen samt högre andel ekologisk mat och minskad klimatpåverkan från mat. Den regionala utvecklingsplanen ska uppdateras och följa huvuddragen i RUFS Kommande uppdaterade utvecklingsplan ska bygga på i RUFS 2010 fastslagna principer, men vidare ha som utgångspunkt att på ett tydligt sammanhållande sätt verka för att knyta ihop planer och skapa tydligare åttaganden när det gäller åtgärder och insatser som främjar Stockholmsregionens fortsatta utveckling. Viktiga frågor är bostadsbyggande och utbyggnad av kollektivtrafik, men också andra områden som möjliggör fortsatt hållbar tillväxt såsom transporter/kommunikationer, utbildnings, kompentensförsörjning, innovationskluster, landsbygdsutveckling, miljö och klimat. Samarbetet i Stockholm-Mälarregionen syftar till att underlätta och förbättra för medborgarna. Alliansen kommer att arbeta aktivt för att bidra till att minska administrativa hinder, öka människors fria rörlighet, ökad ekonomisk tillväxt och möjliggörandet av fler jobb. Samarbetet bör utformas efter medborgarnas behov inom respektive område, exempelvis bör samarbetet om en bättre kollektivtrafik omfatta hela Mälarregionen och Östergötland. Samverkan och valfriheten att söka vård i hela Mälardalen ska fortsätta att utvecklas. För att nå landstingets höga ambitioner är det nödvändigt att ha en stor kunskap om och närvaro inom den aktuella forskningen. Inte minst är det viktigt att få större utväxling av EU:s fonder för bland annat miljö, forskning, innovation och skärgårdsutveckling. Invandringen är en av de starkaste drivkrafterna för Stockholmsregionens utveckling. Länsbor med bakgrund i andra delar av världen är helt avgörande för personalförsörjning i både näringslivet och välfärdstjänsterna och bidrar också till nyföretagande. En sammanhållen region med bra infrastruktur, välfungerande bostadsmarknad och gott innovationsoch företagsklimat är viktiga för att Stockholmsregionen i ännu högre grad ska dra nytta av sin ställning som mångkulturell metropol. Vårda vårdens viktigaste resurs Den mångfald av arbetsgivare inom hälso- och sjukvården som finns i Stockholm bidrar till att stärka vårdyrkenas attraktivitet. Möjligheten för medarbetare i vården att välja mellan olika arbetsgivare ska värnas. Genom att erbjuda stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter, goda villkor och hög trivsel ska landstinget bidra till att locka fler medarbetare till hälso- och sjukvården i Stockholm. Stockholms läns landsting ska vara en modern och attraktiv arbetsgivare. Medarbetarna ska uppleva att deras kunskaper tas tillvara och att kompetensutveckling uppmuntras. Landstinget ska bedriva ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete för att trygga såväl dagens som morgondagens behov av skickliga medarbetare och ledare. I detta arbete är det angeläget att särskilt ta tillvara den kompetens som mångfalden erbjuder. En individuell lönesättning tillämpas där löneutvecklingen är tydligt kopplad till medarbetarnas kompetens och bidrag till verksamhetsmålen. Genom den lönesatsning som genomförs tas ett viktigt steg för att stärka den individuella lönesättningen. Övergången till framtidens hälso- och sjukvård medför stora förändringar för vården. Ett välfungerande chefs- och ledarskap är av stor vikt för att övergången ska bli framgångsrik, och särskilda insatser ska genomföras för att säkerställa att de personer som antar ledarutmaningar inom landstinget är väl rustade för uppdraget. 11

12 Vårdutbildningarna måste dimensioneras för att möta framtidens kompetensbehov. Alliansregeringen initierade en kraftig utbyggnad av bl.a. sjuksköterske- och barnmorskeutbildningarna. Alliansen i Stockholms läns landsting välkomnar den satsning på 885 nya utbildningsplatser på sjuksköterskeutbildningarna och de 100 nya platserna på barnmorskeutbildningarna som den förra regeringen fattade beslut om. För sjukvården i Stockholmsregionen är det mycket angeläget att nuvarande regering fullföljer de satsningarna. Från landstingets sida ska vi säkerställa att alla aktörer medverkar för att möta behovet av praktikplatser och utbildningstjänster. Vi är stolta över de attraktiva möjligheter till vidareutbildning som landstinget idag erbjuder bland annat sjuksköterskor och avser att utveckla dessa i linje med verksamheternas behov. De omfattande investeringar som görs i nya och renoverade sjukhus skapar möjligheter att göra vården till en ännu modernare arbetsplats. Nya arbetsformer i kombination med mer välintegrerade och användarvänliga IT-stöd bidrar till att förenkla arbetet och öka patientsäkerheten. Utökat administrativt stöd, t.ex. i form av medicinska sekreterare, frigör mer tid till patientarbete. Hälso- och sjukvården i Stockholms län består av en rad aktörer, såväl offentligt som privat drivna. Genom att lära av varandra och inspireras av dem som lyckas bäst kan mångfaldens positiva potential tas tillvara. Därmed kan invånarna i Stockholms län vara trygga i att hälso- och sjukvården håller internationell toppklass. Varje patient ska tillförsäkras ett gott medicinskt omhändertagande och bemötas med respekt. Alla delar av vården ska genomsyras av ett patientsäkerhetsperspektiv. En god patientmiljö i vårdlokalerna bidrar till att skapa trygghet i mötet med vården. De måltider som serveras är en del av vården, men också en del av patienternas upplevelse av vården. Arbetet med att förbättra bemötande, patientmiljöer och patientmåltider ska därför vara fortsatt prioriterat. De hälso- och sjukvårdsverksamheter som landstinget äger drivs i antingen förvaltningseller bolagsform, och utgör tillsammans landstingets vårdkoncern. Ägarstyrningen av koncernen ska utvecklas för att ytterligare förbättra samordningen mellan de olika vårdverksamheterna och säkerställa att vårdens resurser används på bästa sätt för att ge den bästa vården till stockholmarna. 12

13 Hälsa och vård på lika villkor Alliansens mål är alla stockholmares hälsa och välbefinnande. Alla ska ha möjlighet att snabbt komma i kontakt med sjukvården, oavsett bostadsort och storlek på plånboken. Arbetet mot en köfri vård fortsätter. Patientens ställning ska stärkas. Alla ska ha möjlighet att förbättra sin hälsa utifrån de egna förutsättningarna och behoven. Vården ska grundas på hög kompetens, kvalitet och tillgänglighet. Fler områden ska omfattas av vårdval. Det allra viktigaste är att människor har frihet att styra över sina liv, tillit till varandra, ges samma livschanser och får utbildning som rustar för ett bra liv med arbete. Vi värnar den generella välfärdspolitiken som är grundbulten för hälsa och social och ekonomisk trygghet. Hälsan hos invånarna i Stockholms län har blivit allt bättre. Stockholms läns invånare är på flera områden bra på att ta hand om hälsan och många svåra sjukdomar och skador behandlas med framgång i vår hälso-och sjukvård. Samtidigt är det en utmaning för sjukvården att befolkningen både ökar och blir äldre. Äldre patienter med större behov blir allt fler, vilket ställer stora krav på hur landstinget ska se till att även denna patientgrupp får rätt behandling och bemötande. Hälso- och sjukvården har stora möjligheter att bidra till en positiv utveckling med all den kunskap om sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser som finns. Men också i regionplaneringen, inom landstingets miljöarbete och inte minst inom FoU och Life Science ska utvecklingen mot bättre hälsa vara ledstjärnan. En viktig uppgift är att bekämpa den fortfarande stora ojämlikheten i hälsa. En första förutsättning för att vi invånare ska kunna få den vård eller det stöd vi behöver är att vi kan nå fram till vården när vi behöver den. Hög tillgänglighet till hälso-och sjukvården för alla invånare både i verkliga livet, digitalt och på telefon har fortsatt hög prioritet. Vården måste ständigt utvecklas och bli alltmer effektiv för att möta befolkningens behov och för att säkerställa att skattepengarna används på bästa sätt. Detta görs bland annat genom att utveckla och använda nya innovativa arbetssätt och moderna tekniska lösningar. Genom införandet av fler ehälsotjänster blir vården effektivare och ger en bättre service till patienterna. De ekonomiska ersättningarna till vårdgivarna ska utvecklas så att resultat, hälsoeffekter, utveckling, innovationsförmåga och patientupplevd kvalitet premieras. Den värdebaserade ersättningsmodellen utvecklas och införs successivt i länets sjukvård. Kvaliteten i sjukvården ska vara hög och jämn. Vård som inte uppfyller högt ställda krav ska avvecklas. Patienten i fokus I takt med att vården blir allt mer tillgänglig med digitala tjänster och patienten alltmer påläst via nätet så blir det ännu viktigare att stärka patientens delaktighet. Vården ska alltid utgå från den enskilda människan som ska kunna hitta, förstå och känna sig trygg med vad sjukvården erbjuder. Därför vill Alliansen stärka patientens ställning genom fler och innovativa ehälsotjänster. Där ska patienten kunna följa sin väg genom vården, ta del av sin egen vårdplanering och journal samt själv kunna bidra med kunskaper och hälsoinformation för att åstadkomma ett bättre vårdresultat. Jämförelser av väntetider och sjukvårdens resultat ska vara korrekta och lätt tillgängliga för att patienten ska kunna göra ett mer informerat val. 13

14 Mångfalden i vår befolkning är en inspirationskälla till nya sätt att bemöta patienterna men ställer också särskilda kompetenskrav på vårdens personal. Medarbetare som trivs Fler kompetenta medarbetare behövs inom en rad vårdområden. Vi vill att det ska bli mer attraktivt att söka sig till områden där det råder brist på personal. Genom många arbetsgivare, en bättre löneutveckling för specialistsjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom vården och fler utbildningsplatser i Stockholms län vill vi locka fler medarbetare till sjukvården i Stockholm. Administrationen i vården måste minska för att ge framförallt läkare och sjuksköterskor mer tid hos patienten. IT-systemen ska vara ett stöd i arbetet och inte ett irritationsmoment. Den administration som är nödvändig ska hålla hög kvalitet för att uppnå en patientsäker vård. En utredning får uppdraget att säkerställa att den höga kompetens som finns hos vårdens medarbetare tas tillvara på bästa sätt, bland annat fler medicinska sekreterare skulle kunna vara en tillgång för att effektivisera vården. Framtidens hälso- och sjukvård Befolkningen i Stockholmsregionen växer med mer än invånare per år. En växande och äldre befolkning kräver mer vård och under åren kommer vi att skapa en trygg närsjukvård, bygga ut förlossningsvården, bygga om befintliga akutmottagningar, bygga nya operationssalar, stärka cancervården och geriatriken och färdigställa Nya Karolinska universitetssjukhuset (NKS) till att bli ett av världens mest högspecialiserade sjukhus. Vi utvecklar sjukvården med en av de största satsningarna någonsin i vårt län. Framtidsplanen innebär mer och bättre vård för vår växande befolkning där individens hälsa ska vara i fokus vid varje möte med vården, nya arbetssätt, nya och moderna vårdlokaler, aktiva patienter och en omfattande satsning på ehälsa. Arbetet med Framtidsplanen fortsätter med ett tydligt fokus på förändring som har invånarnas förtroende. NKS ska bidra med högspecialiserad vård i världsklass men alla vårdgivare är lika viktiga och primärvården ska vara patientens första trygga och kompetenta kontakt med vården. Kontinuiteten för patienten ska stärkas i hela hälso-och sjukvården. Det ger bättre vårdresultat, bättre sjukvårdsekonomi och nöjdare patienter. Primärvårdens blir allt viktigare och uppdraget breddas. När-akuterna har hittills haft större kapacitet att ta emot patienter än vad de utnyttjat. Uppdrag, organisation och kompetens för närakuterna ses över. Syftet är att skapa ett ökat förtroende hos allmänheten för den akuta sjukvård som erbjuds. Vården och omsorgen för Norrtäljeborna bedrivs gemensamt med kommunen genom Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje. Värna valfriheten Ett trettiotal vårdval har införts inom den specialiserade sjukvården, alltifrån gynekologi till höft- och knäoperationer. Så har vi i Alliansen skapat möjligheter för större valfrihet, nya mottagningar, kortare köer och fler nöjda patienter. Alliansen vill fortsätta utveckla vårdvalet och göra det ännu mer kvalitetsinriktat och anpassat efter den enskilda patientens vårdbehov och i samspel med utbildning och forskning. Vårdval införs inom redan beslutade och planerade vårdområden samt inom ytterligare områden. Existerande vårdval ses kontinuerligt över och förändras utifrån vunna erfarenheter. Möjligheten till vårdval för IVF-behandlingar utreds. Vården ska hänga ihop för patienten genom hela vårdprocessen och valfriheten ska fungera i praktiken överallt i sjukvården. 14

15 Vård för hela Sverige Hälso-och sjukvårdens uppdrag är att förebygga, behandla, vårda och rehabilitera sjukdomar och skador för alla som bor i vårt län. Vi omfattar också tanken på valfrihet över hela landet för den som behöver hälso-och sjukvårdens insatser. I Stockholms län välkomnar vi patienter från övriga Sverige. Stockholms läns landsting ska eftersträva fler uppdrag inom rikssjukvården. Stockholms läns landsting går i bräschen för ehälsoutvecklingen i landet. Främja hälsa och förebygga sjukdom Hela hälso-och sjukvården ska arbeta hälsofrämjande. Detta ska tydligt framgå i alla avtal med vårdgivare. Landstinget har stor expertkunskap som vi ska dela med oss av till andra minst lika viktiga aktörer i folkhälsoarbetet. De förebyggande insatserna inom ramen för arbetet mot övervikt och fetma förnyas och stärks. Arbetet ska ske med evidensbaserade metoder och präglas av kostnadseffektivitet. Insatser för att förebygga de stora folksjukdomarna såsom psykisk ohälsa, missbruk, cancer, rörelseorganens sjukdomar, stroke, hjärt- och kärlsjukdomar, astma och allergi, diabetes och övervikt ska förstärkas. En satsning för att tidigt upptäcka högt blodtryck är t ex viktigt. Den somatiska hälsan hos patienter inom psykiatrin måste särskilt uppmärksammas. Psykiatrin Människor med psykisk sjukdom och ohälsa har rätt till ett gott bemötande, evidensbaserad vård, valfrihet och god tillgänglighet på samma sätt som patienterna inom den somatiska sjukvården. Mer av den psykiska ohälsan ska kunna tas om hand och behandlas i primärvården. Det behövs bl a fler psykologer på husläkarmottagningarna. Satsningen på vårdinnehåll, goda vårdmiljöer, forskning och utveckling inom psykiatrin fortsätter med prioritering av heldygnsvården och de svårast sjuka patienterna. Patienter som behöver mycket psykiatrisk vård ska också ha rätt till en vårdcoach. Vi vill dessutom utreda möjligheterna för breddat vårdval inom psykiatrin. Allt fler unga med psykisk ohälsa söker hjälp hos psykiatrin. För att möta behovet och underlätta övergången mellan barn och vuxenpsykiatrin behövs en bättre organisation för mottagande av gruppen unga vuxna. Kopplingen missbruk och psykiatri behöver uppmärksammas mer inom psykiatrin. Modern beroendevård Så kallat riskbruk ska i första hand behandlas i primärvården. Vi vill skapa en modern första linjens beroendevård i goda vårdmiljöer. Beroendevårdens framtida struktur och innehåll utreds liksom dess plats i Framtidsplanen. Den med kommunerna gemensamma Missbrukspolicyn ses därmed också över. Det krävs åtgärder för att minska den höga överdödligheten bland injektionsmissbrukare. Livslånga och allvarliga sjukdomar Allt fler allvarliga medicinska tillstånd, skador och funktionsnedsättningar kan idag tas om hand av sjukvården. Allt fler patienter lever länge och lever väl med allvarliga sjukdomar. Hög kompetens, kontinuitet och trygghet för patienten måste vara ledorden för dessa patienter. Vi vill förverkliga de målsättningar som finns i Cancerplanen, där vi bygger en sammanhållen cancervård i världsklass. 15

16 Projektet med så kallade vårdcoacher för patienter med särskilda behov av stöd för att få rätt vård utvecklas och permanentas under mandatperioden. En tryggare vård för barn och unga Sjuka barn och deras familjer har rätt att känna trygghet med en bra och tillgänglig sjukvård. Vi vill fortsätta förbättra och bygga ut slutenvården och den akuta vården för barn, samtidigt som vården ska erbjuda ett bredare utbud av olika evidensbaserade behandlingsformer och metoder. Det är också viktigt att stärka samarbetet mellan landstingets och kommunernas verksamheter, särskilt när det gäller barn- ungdoms- och mödrahälsovård. Barn med neuropsykiatriska diagnoser och stora funktionsnedsättningar behöver extra mycket stöd. Insatser inom habiliteringen och barnpsykiatrin för unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver öka och samordnas bättre. Barncancervården ska vara trygg och säker och plats för behandling ska garanteras. En trygg och säker förlossningsvård Sverige och Stockholm är ett av de länder som är tryggast att föda och födas i. Mödra- och barnhälsovården är väl utbyggd och bidrar till att ge barn en bra start i livet och mödrarna en säker förlossning. Men förlossningskapaciteten räcker inte till och måste byggas ut bland annat på S:t Görans sjukhus. Valfriheten är viktig och i en storstad som Stockholm värnar vi mångfalden. Nya arbetssätt och organisationsformer uppmuntras. Förlossningsmetoderna ska ha stöd i vetenskapen. En individbaserad vård för äldre och multisjuka Sjukvården för äldre ska fortsätta förbättras och anpassas efter de äldres behov. Mångfalden bland länets invånare ställer delvis nya krav på bemötande och vårdens utformning. En god samverkan mellan primärvård, akutvård och geriatrik, hemtjänst och anhöriga är nyckeln till kontinuitet i vården. Äldre patienter inte ska behöva vänta länge på akutmottagningarna; vägen från akuten till geriatriken ska kortas ytterligare. Men framförallt ska äldre sköra patienter inte behöva komma dit om vården kan ges genom ASiH, hemsjukvård eller sjukvårdsinsatser i äldreboendena. Fler äldre ska kunna komma direkt från hemmet eller äldreboendet till geriatrisk avdelning utan att passera akutmottagningen. Husläkarmottagningarna ska kunna specialisera sig för vård och behandling av multisjuka äldre. Fler äldre ska kunna få hembesök av läkare oavsett tidpunkt på dygnet. Jämlik och jämställd sjukvård Att alla ska erbjudas en likvärdig och god vård. Det är en viktig del av vårdens värdegrund. Vården ska variera endast utifrån varje persons förutsättningar och behov. Inte minst är det viktigt att fortsätta arbetet med att säkerställa att vård som erbjuds män och kvinnor är likvärdig, och att i de fall som män och kvinnor erbjuds olika vård ska det ha tydligt stöd i vetenskaplig evidens. Alla ska kunna kommunicera med vårdpersonalen i vårdmötet för att garantera patientsäkerheten. Det innebär bland annat god tillgänglighet till språktolkar och tolkar för döva/dövblinda. Implementeringen av landstingets HBT-policy fortsätter. Lagen om papperslösas rätt till sjukvård ska alltid följas av vårdgivarna. 16

17 Tandvård Tandhälsan hos barn i Stockholms län har förbättrats under de senaste två mandatperioderna och de största förbättringarna har skett i särskilt utsatta områden. För att ytterligare förbättra tandhälsan bland barn och ungdomar i områden med sämre tandhälsa kommer preventionsprogram med bland annat fluorsköljningar att fortsätta. Den uppsökande verksamheten för vissa äldre och funktionshindrade ska fortsätta att stärkas för att tillse att de med ett särskilt stort omsorgsbehov får den tandvård de behöver. Att genomföra uppföljningar av vårdvalssystemen är viktigt för kvaliteten och är något som bidrar till att förbättra tandvården ytterligare. Forskning och innovation inom vården Inom sjukvården finns stor kunskap och kompetens. Det gäller att behålla och utveckla denna och utveckla landstingets strukturer för att fånga upp, pröva och sprida förbättringsförslag och innovativa idéer från vårdpersonal, patienter, forskare eller entreprenörer. Ett mer aktivt innovationsarbete skulle innebära att patienter och personal snabbare kan dra nytta av forskning och utveckling som gör vården mer tillgänglig, säker och effektiv. Den patientnära kliniska forskningen ska stärkas. Forskningen måste bedrivas där patienterna befinner sig. Samverkansprojektet 4 D mellan landstinget och Karolinska institutet fördjupas och utökas. Sjukvård kan vara ett stort tillväxtområde. Därför är det viktigt att stödja innovationer inom vården. Stöd ges till forskning som inriktas på att kartlägga och styrka könsskillnader inom medicin och vård. Läkemedel Det målmedvetna arbetet med att utveckla den Kloka listan fortsätter. Ambitionen är att fortlöpande kunna införa nya och effektiva läkemedel. Patientsäkerheten ska vara fortsatt hög vid förskrivning av läkemedel. Underbehandling med läkemedel förekommer när det gäller stora folksjukdomar. Det är viktigt att komma till rätta med denna underbehandling. Könsskillnader vid läkemedelsanvändning ska minska. Noggranna utvärderingar görs innan ytterligare kostnadsansvar för läkemedel läggs ut på vårdgivare. Arbetet med att stödja en klok användning av antibiotika inom vården bedrivs vidare. Sjukvården i Stockholm ska aktivt medverka till att utveckla ett nytt antibiotikaläkemedel. Landstinget har numera ansvaret för vårdpersonalens fortbildning och kompetensutveckling. Vårdens organisation utformas så att kliniska prövningar av läkemedel underlättas. 17

18 En kollektivtrafik i världsklass Stockholms län växer i rekordtakt. Det innebär att kapaciteten måste öka i hela kollektivtrafiken. Varje dag väljer över resenärer att resa kollektivt. Därför är en modern och kapacitetsstark kollektivtrafik en nödvändighet för att stockholmarnas vardag ska fungera och för att bibehålla regionens attraktivitet. Det kräver både långsiktiga och snabba lösningar för att öka kapaciteten. Citybanan och Röda linjens uppgradering är exempel på långsiktiga lösningar medan satsningar på framkomligheten för stombusslinjerna är ett exempel på snabba lösningar för att öka kapaciteten. Den senaste mandatperioden har rekordstora satsningar på en utbyggd och moderniserad kollektivtrafik genomförts. Stockholmsöverenskommelsen är på plats, vilken innebär att vi nu genomför den största utbyggnaden av tunnelbanan på 40 år. Blå linjen förlängs till både Barkarby och Nacka samtidigt som en helt ny sträckning, Gula linjen, byggs till Arenastaden i Solna via Hagastaden och Nya Karolinska universitetssjukhuset. Den existerande spår- och stomnätsstrategin ska under kommande mandatperiod kompletteras med en strategisk tunnelbaneutredning som belyser de behov och utmaningar som tunnelbanan står inför i en av Europas snabbast växande storstadsregioner. Vårt mål är att under kommande mandatperiod ta beslut om ytterligare tunnelbane- och spårutbyggnader i länet. I det arbetet är det viktigt att regeringen tar sitt ansvar och fullföljer samt fortsätter att medfinansiera utbyggnader av kollektivtrafik och infrastruktur i Stockholmsregionen. För att ännu fler människor ska välja att åka kollektivt i stället för med bil måste kollektivtrafiken vara såväl punktlig, tillgänglig som kapacitetsstark. Vi som resenärer måste lita på att bussen, båten, spårvagnen, tunnelbanan eller pendeltåget kommer i tid och att det finns plats ombord. Därför ska vi fortsätta våra satsningar för att öka punktligheten ytterligare. Stockholms läns landsting ska tillsammans med lärosäten och näringsliv gå i bräschen för innovativa lösningar och ny teknik när det gäller framtidens kollektivtrafik, transportslag och bränslen. Trafikinformationen måste fortsätta förbättras och fler kanaler skapas för att på ett enkelt sätt nå ut till resenärerna före, under och efter resan. Med dagens teknik är detta möjligt. När kollektivtrafiken drabbas av störningar är en välfungerande störningsinformation och information om alternativa resvägar avgörande för att resenärerna ska kunna slutföra sin resa. Rese-, tillgänglighets- och värdighetsgarantierna är ytterligare sätt att visa att kollektivtrafiken finns till för resenärerna när till exempel tillgängligheten eller bemötandet brister. Kollektivtrafiken måste också planera för våra olika årstider. Trafiken ska fungera, oavsett snö och sträng kyla eller varma sommardagar. Därför måste åtgärder vidtas för att säkerställa en pålitlig kollektivtrafik under hela året oberoende av väderlek. Kollektivtrafiken ska växa i takt med att Stockholm växer Den starka befolkningstillväxten i Stockholms län medför stora krav på en utbyggd kollektivtrafik. Parallellt med att nya arbetsplats-, bostads- och handelsområden byggs måste kollektivtrafiken byggas ut samtidigt som befintliga system måste underhållas och upprustas för att erbjuda resenärerna en utökad kapacitet och kvalitet. Vi behöver satsa såväl på långsiktiga investeringar som snabba kapacitetshöjningar för att möta utmaningarna som vi står inför. 18

19 Tunnelbanan är hjärtat i kollektivtrafiken som varje dag transporterar ett stort antal människor till deras resmål. Genom att både höja kapaciteten på befintliga linjer och samtidigt planera för utbyggnader i takt med de behov som finns så kan vi göra tunnelbanetrafiken ännu bättre. Samtidigt som vi arbetar aktivt för en ansvarsfull finansiering tillsammans med staten, kommuner och näringsliv. När kollektivtrafikens utmaningar ska lösas är det viktigt att alla trafikslag beaktas. Genom att använda hela verktygslådan kan vi åstadkomma lösningar som erbjuder resenärerna de bästa kollektivresemöjligheterna utifrån såväl kapacitet och komfort som ekonomi och effektivitet. Så skapar vi det bästa tänkbara kollektivtrafiknätet för Stockholms län. Exempelvis vill vi gå vidare med att konvertera stombusslinje 4 till spårväg och öka kapaciteten på stombusslinjerna genom att göra dessa till snabbusslinjer för kortare restider och ökad effektivitet. Alla lösningar måste ligga på bordet när vi ska ta oss an uppgiften att skapa det bästa tänkbara kollektivtrafiknätet i hela länet. Det ska vara enkelt att resa kollektivt För att resenärerna ska tycka att det är enkelt att resa kollektivt och för att fler ska välja att åka kollektivt behöver vi ett biljettsystem som är användarvänligt för såväl vane- och sällanresenärer som besökare. Tanken är att ett nytt biljett- och betalsystem ska underlätta resan från dörr till dörr, oavsett trafikslag och bidra till minskad trängsel utan att resenären ska behöva tänka på länsgränser eller med vilket företag man reser. I detta arbete vill vi också se över samarbetet med andra län och kollektivtrafikhuvudmän. Det ska vara tryggt att resa kollektivt Alla har rätt att känna sig trygga när de reser med kollektivtrafiken, oavsett kön, ålder eller tid på dygnet. Arbetet med att öka tryggheten har givit resultat och vi vill därför komplettera dagens trygghetsresurser med fler trygghetsvärdar i tunnelbanan och flexibla stopp på nattbussarna sena kvällar och under helgnätter. Vi vill också se över nya tekniska lösningar för att kontakta trygghetscentralen, till exempel genom sms eller en app. Stationer och hållplatser samt tåg och bussar ska vara rena, snygga och trygga. Stockholm ska ha världens bäst uppkopplade resenärer. Vi vill ha fler och mer tillgängliga väderskydd vid stationer och hållplatser runtom i hela länet. Underhållet måste förbättras och ett mer samlat grepp kring skadegörelse och snöröjning måste till mellan landstinget, kommunerna och entreprenörerna. Samarbetet med kommunerna måste bli bättre för att hålla vägen till och från stationen eller hållplatsen ren, snygg och trygg. Det ska vara trivsamt att resa kollektivt Kollektivtrafikens knutpunkter är centralt belägna och är därför både välbesökta och attraktiva noder i kollektivtrafiksystemet. Genom att möjliggöra fler affärer, kaféer, och annan service i anslutning till dessa kan både resans värde för resenären och intäkterna till kollektivtrafiken öka. Möjligheten att källsortera i kollektivtrafiken behöver förbättras, både för miljön och för att vi ska ha en ren och trivsam kollektivtrafik. Vi vill också upplåta fler ytor till konst och andra kulturyttringar för att på så sätt öka trivseln och användandet av ytor som idag är outnyttjade. Många stationer är idag slitna och ålderstigna och bör därför renoveras för att erbjuda en modern, tillgänglig och trygg resenärsmiljö. Därför behöver vi ta ett samlat grepp kring stationerna i både pendeltågs- och tunnelbanetrafiken. Vi behöver också se över skyltningen till bland annat toaletter i kollektivtrafiken för att resenärerna enklare ska kunna orientera sig. Plattformsdörrar på stationer med många resenärer ska utredas. 19