hemma i storstaden Planeringsstrategi i korthet Hemma i storstaden

Transkript

1 hemma i storstaden Planeringsstrategi i korthet Hemma i storstaden Botkyrkaborna behöver känna sig hemma i Botkyrka och samtidigt uppfatta sig och uppfattas som fullvärdiga medborgare i Storstockholm. Botkyrka som plats behöver också uppfattas och utvecklas som en fullvärdig del av huvudstaden. Botkyrkaborna behöver känna sig hemma. Vi ser det som en av de viktigaste utmaningarna för att kunna vrida utvecklingen i en hållbar riktning. Botkyrkaborna behöver känna att Botkyrka är den rätta platsen att bo på, att stanna vid och satsa på. Här i översiktsplanen är vår planeringsstrategi att Botkyrkaborna ska känna sig hemma i storstaden. Det betyder att Botkyrkaborna både behöver känna sig hemma i ett mer sammanhållet Botkyrka och samtidigt uppfatta sig och uppfattas som fullvärdiga invånare i Storstockholm. Botkyrka som plats behöver också uppfattas och utvecklas som en fullvärdig del av huvudstaden. Det måste finnas bra förutsättningar att röra sig inom sitt närområde, mellan Botkyrkas delar och nå viktiga platser i hela storstadsregionen. Det handlar alltså om både fysiska och sociala aspekter av tillhörighet och sammanhållning. Här i översiktsplanen handlar det om hur fysisk övergripande planering och riktlinjer till efterföljande planering kan stärka hemkänslan. Alla, oavsett kön, socioekonomisk bakgrund och funktionsnedsättning, behöver ha tillgång (socialt och fysiskt) till storstadens och samhällets alla arenor arbetsplatser, utbildning, institutioner. Det stärker den sociala sammanhållningen i regionen Hemkänsla är en individuell upplevelse. Några faktorer som påverkar upplevelsen av hemkänsla är trygghet, status, inflytande, tillit, utbud, civilsamhälle och fysisk omgivning. Botkyrka behöver bra mötesplatser där man själv kan bli sedd och se andra. Det ökar tryggheten och den sociala sammanhållningen. Det stärker i sin tur upplevelsen av hemhörighet inte bara i den egna stadsdelen, utan i hela kommunen och hela storstadsregionen. Starka väg- och kollektivtrafikkopplingar mellan viktiga tyngdpunkter i Botkyrka och Storstockholm stärker den sociala sammanhållningen och vidgar arbetsmarknaden. Botkyrkas behov av ett utvecklat trafiksystem finns på tre nivåer och med olika prioriteringar: 1) Nära behov inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden, 2) Lokala behov mellan Botkyrkas olika delar, 3) Regionala behov till viktiga målpunkter i Stockholmsregionen och vidare. Klimatpåverkan, trängsel, föroreningar, buller och barriärer talar för behovet av ett effektivare trafiksystem med minskad bilanvändning. Inte självklart Botkyrkabo Unga Botkyrkabor, som vi har talat med inom ramen för översiktsplanearbetet, identifierar sig inte i någon stor utsträckning med att vara Botkyrkabo. De ser sig mer som tillhörande en viss kommundel, en viss tunnelbane- eller pendeltågslinje. De är i Huddinge, Skärholmen eller Liljeholmen oftare än i andra delar av Botkyrka. Det visar tydligt att Botkyrka inte är en isolerad plats utan en del av en större stad. Botkyrkaborna Botkyrka som plats Storstockholm Det här kapitlet är indelat i tre avsnitt. Det inleds med riktlinjer för hur fysisk planering kan stödja hemkänsla. Därefter följer ett avsnitt om vikten av olika former av mötesplatser. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om förutsättningarna att röra sig inom Botkyrka och inom Storstockholm det vill säga en övergripande trafikstrategi. Det handlar om effektiva infrastrukturkopplingar mellan stadens olika delar något som stärker den sociala sammanhållningen och vidgar arbetsmarknaden. För äldre Botkyrkabor är kopplingen till Storstockholm inte lika given. När äldre Tumbabor och Grödingebor åker till stan, åker de till Södertälje. Foto: Johannes LiLJeson 52 PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 53

2 Här finns folk från överallt som lyckas samlas trots att man kommer från så splittrade delar av världen. Man känner sig stolt att komma härifrån, det finns något speciellt med Botkyrka som inte andra kommuner har Att ha en bostad och att känna sig hemma och trygg är en grundläggande förutsättning för social hållbar utveckling Vad är hemkänsla? Innebörden av hemkänsla är svår att greppa och till stor utsträckning individuell. Hemkänsla upplevs olika för olika människor vad som är viktigt för en person saknar betydelse för någon annan. Släkt i närheten, bra skolor, sus i träden eller nära till bussen. Det är också så att hemkänsla får olika innebörd beroende på om man tänker på sitt hem, sin stadsdel, sin kommun eller på Storstockholm. Trots att hemkänsla upplevs olika för olika människor, kan man hitta flera faktorer som påverkar upplevelsen av hemkänsla. Illustrationen nedan fångar några av dessa faktorer. Vi kan konstatera att kommunen som organisation på ett eller annat sätt påverkar var och en av dessa faktorer troligen i första hand genom verksamheter inom andra politikområden än fysisk planering. Den fysiska platsen är en ram för livet i staden. Men hur vi utvecklar platsen som helhet bostäder, vägar, offentliga miljöer påverkar också upplevelsen av hemkänsla. I tabellen går vi igenom faktorerna och tydliggör hur vi ser att efterföljande fysisk planering och förvaltning ska stärka hemkänslan. Rötter minnen Tillit samhörighet Trygghet Faktor som PÅVeRKar upplevelse av hemkänsla Tillit, samhörighet trygghet Status, identitet Utbud Hur fysisk översiktlig planering eller riktlinjer för efterföljande planering stärker faktorerna samt var i översikts- PLanen vi tar upp det. Att lita på andra, att känna förtroende för andra och att kunna bygga relationer till andra - Skapa bra mötesplatser, se sidan Blanda bostäder och arbetsplatser, se sidan 42 och Ge utrymme för fler arbetsplatser, se sidan 86. Att kunna slappna av och känna sig trygg på en plats - Samlande stråk, se sidan Blanda bostäder och arbetsplatser, se sidan 42 och 86. Att platsen och människorna som bor där har en status som motsvarar ens självbild - Spännande samtida arkitektur och kreativ stadsbyggnad, se sidan 84 och 82f. - Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan 50. Att platsen kan erbjuda ett utbud som efterfrågas. Utbud i termer av natur, kultur, privat och offentlig service etc - Strategier för fler Botkyrkabor och därmed större underlag, se sidan Utpekade tyngdpunkter för handel, service och kollektivtrafik, se sidan 30, 43 och Storstadsnära natur och bättre tillgång till stränder, se sidan 65ff och Utrymme för evenemang och festivaler, se sidan 81. Ansvar inflytande Hemkänsla Status identitet Civilsamhälle Att det finns ett socialt kitt som bär upp föreningsliv, värderingar och som känner ett engagemang för platsen och de boende - Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan Skapa bra mötesplatser, se sidan 56. Fysisk omgivning Civilsamhälle Utbud Fysisk omgivning Platsens läge och tillgänglighet, offentliga platsers utformning, arkitektur - Sammanhängande gatustruktur, se sidan Starka väg- och kollektivtrafikkopplingar mellan viktiga tyngdpunkter i Botkyrka och Storstockholm, se sidan 19 och Spännande samtida arkitektur och kreativ stadsbyggnad, se sidan 84 och 82f. Det är något speciellt med Botkyrka När vi inledde arbetet med en ny Här är några citat: översiktsplan fick flera Botkyrkabor Att vi är en mångkulturell kommun, frågan vad som gör Botkyrka unikt. man kan hitta folk från överallt i världen. I grupp har Botkyrkabor suttit ned och Atmosfären i Botkyrka, samarbe- diskuterat detta. Gruppernas svar är tet är inte som i andra kommuner. Inspel 1 mycket lika, nämligen att Botkyrka är I förorterna skapas bra musik som en mångkulturell kommun med en unik alla gillar artisterna kommer härifrån. blandning av människor, natur och Labyrint, Mohombi, Darin, Dogge. betong. Atmosfären att det är något Stora kontraster! Det finns skog och speciellt med Botkyrka och de som bor sen en massa hus och sen skog igen. här är en återkommande beskrivning. Botkyrka har lite av allt och att det är Likaså att det är en kulturrik plats. det som gör kommunen unik. Foto: Johannes LiLJeson Ansvar, inflytande Rötter, minnen Att känna ansvar för platsen, att ges möjlighet att påverka platsen - Utrymme för Botkyrkabornas idéer, se sidan Planera i dialog, se sidan 80. Att ha rötter, minnen och band till en plats eller till de som bor där - Föränderliga kulturmiljöer, nytt och gammalt sida vid sida, se sidan Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 55

3 Vardagliga möjligheter till möten mellan människor med olika bakgrund ger ökad tillit och bidrar till ökad känsla av trygghet och social sammanhållning Strategi för ett interkulturellt Botkyrka, 2010 I Botkyrka är det fotbollsplaner eller idrottsplatserna man träffas på Vikten av bra mötesplatser Varierande mötesplatser är betydelsefulla, särskilt i en kommun och en region vars befolkning ökar och i stadsdelar som förtätas med mer bebyggelse. Vid en bra mötesplats kan man själv bli sedd och se andra, stanna och prata med någon eller bara kolla in folk. Det ökar tryggheten och den sociala sammanhållningen. Bra mötesplatser kan bidra till att människor med olika bakgrund överhuvudtaget träffas, vilket förstås är en förutsättning för att man får förtroende för varandra och kan bygga relationer till andra. Fler vardagliga möjligheter till möten minskar på så sätt den mentala och sociala distansen mellan invånare. Ytterst bidrar mötesplatser till ökad tillit och samhörighet, vilket i sin tur stärker upplevelsen av hemhörighet inte bara i den egna stadsdelen, utan i hela kommunen och hela storstadsregioner. Tillit är också en förutsättning i mer formella relationer som affärsuppgörelser. Sammanbindande och överbryggande mötesplatser Det finns olika typer av mötesplatser. Sammanbindande mötesplatser lockar folk som har något särskilt gemensamt till exempel träffas sportintresserade på idrottsplatsen och vid kolonilotterna träffas personer som är intresserade av trädgårdsodling. Positivt med sammanbindande mötesplatser är att man träffas genom ett visst intresse snarare än genom yrkestillhörighet, boendeform eller inkomstnivå. Överbryggande mötesplatser lockar till möten mellan människor med olika bakgrund, kön eller ålder. Typiska överbryggande mötesplatser är centrum, torg och knutpunkter för kollektivtrafik. Ica Maxi i Eriksberg brukar lyftas som exempel på den bästa mötesplatsen i Botkyrka och IKEA i Kungens Kurva som den bästa i Storstockholm här träffas alla. Botkyrka ska erbjuda både sammanbindande och överbryggande mötesplatser. Botkyrka behöver olika typer av mötesplatser Efterföljande planering tillsammans med annan kommunal verksamhet ska säkra att Botkyrka kan erbjuda en variation av mötesplatser. Utbudet av mötesplatser ska vara rikt i varje stadsdel och mötesplatserna i de olika stadsdelarna ska komplettera varandra. Utrymme för temporära mötesplatser Vi ska ge utrymme för stora och små evenemang. Det kan vara marknader, festivaler eller idrottstävlingar. I alla stadsdelar ska vi ha lokaler, anläggningar och ytor för evenemang. Erbjuda organiserade mötesplatser Vi ska erbjuda olika organiserade mötesplatser dels inom ramen för kommunal verksamhet och dels genom stöd till föreningar. Det kan vara fritidsgårdar, bibliotek, lekplatser, mötesplatser för äldre eller verksamhet inom idrotts- och kulturföreningar. Vi ska också ge plats för olika aktörer att etablera organiserade mötesplatser som gym eller religiösa lokaler. Underlätta självorganiserande mötesplatser Vi ska erbjuda arenor där besökarna själva organiserar aktiviteter spontant eller planerat. Det kan röra sig om föreningshus och lokaler att hyra för möten eller fester. Även utomhus kan vi erbjuda platser som man själv kan organisera. Ett exempel är bänkar, utebord och stolar som kan flyttas för att passa sällskapet. Satsa på neutrala mötesplatser Det offentliga rummet utomhus i våra stadsdelar (torg, trottoarer, parker etc.) är kanske den mest betydelsefulla platsen för vardagliga möten. Det är viktigt att det offentliga rummet är neutralt i bemärkelsen att det känns tryggt och bekvämt för alla att vara där, till exempel för både flickor och pojkar. Genom omsorg i gestaltningen, bra möblering och genom uthållig löpande förvaltning kan det offentliga rummet i Botkyrka bli en bättre mötesplats för alla där ingen grupp dominerar. Förutom det offentliga rummet utomhus är köpcentrum och vissa butiker och restauranger exempel på neutrala mötesplatser. Konkreta exempel på mötesplaster Här är några konkreta exempel på mötesplatser: Butiker, torg, kulturskolan, loppmarknader, pendeltåget eller t-banan, badplatser, moskéer, ridskolor, knutpunkter, köpcentrum, folkets hus, parker, gångstråk, studiecirklar, kolonilotter, restauranger, städdagar, parker, bibliotek, fritidsgårdar, pulkabacken, idrottstävlingar, parkeringsplatser, lekplatser, båtklubbar, busshållplatsen, badhus, öppna förskolan, grillplatser, motionsanläggningar, föreningar, skolor, vårdcentralen, arbetsplatser, festivaler, kyrkor och kiosken. Idag finns bara ställen dit män går. Jag vågar inte gå till de platserna eftersom jag känner mig betraktad hela tiden. Om det fanns ett större centrum, med fler caféer skulle det inte märkas lika mycket om jag satt och fikade Strategi för ett jämställt Botkyrka, 2009 Flottsbro mellan Botkyrka och Huddinge I samrådsversionen till Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 har tre scenarier för området mellan Flemingsberg och Masmo tagits fram för att diskuteras i översiktsplanen. Här redovisas också en ny gata som knyter samman Botkyrka Flottsbro Loviseberg Kästa och Flemingsberg. Botkyrka tror på bra kopplingar mellan olika delar av staden. Det kan vara värt att studera hur förstärkta gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser över Flottsbro kan förenas med behovet av att upprätthålla de starka gröna och sociala värdena. Bra kopplingar mellan stadens olika delar stärker den sociala sammanhållningen. Till höger utdrag ur Samrådsversionen av Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 del av området. Alby centrum och Tumba centrum. 56 PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 57

4 Rörelse skapar möten övergripande trafikstrategi Stadsdel. Personer med funktionsnedsättning ska utan diskriminering och på jämlika villkor fritt kunna röra sig i samhället och själva bestämma över sina liv. Oavsett funktionsnedsättning ska man kunna ta sig obehindrat mellan sin arbetsplats och bostad, uträtta ärenden och ta del av service och fritidsaktiviteter Jag som bor i Tullinge vill gärna göra kulturella aktiviteter i Alby men eftersom det är så krångligt att ta sig dit blir det inte så ofta Hur människor rör sig och kan förflytta sig är avgörande för hur samhällen och platser fungerar och utvecklas. Detsamma gäller förutsättningarna att transportera varor och produkter. I Stockholm lever vi i en storstad där transportsystemet i hög utsträckning är inriktat för att transportera arbetskraft från förorterna där ute in till den viktiga innerstaden. Kontakterna med innerstaden har stark påverkan på olika områdens attraktivitet för boende och för verksamheter. Trafiksystemet ger utgångspunkter för olika områdens tillgänglighet och ger därmed också förutsättningar för social sammanhållning. Vi är på väg in i en ny utvecklingsperiod där Stockholmsregionens storlek och funktionsuppdelning skapar nya målpunkter och resmönster med nya behov av resvägar och transportstråk. Vi är också på väg in i en tid med ändrade livsmönster där rörlighet, förflyttningar och aktivitet under allt fler av dygnets timmar är en självklarhet för storstadsmänniskor och där arbetsresorna är viktiga men inte längre dominerar resmönstret. Vi har också ett allt större behov av att föra in stora mängder varor till storstadsområdets växande befolkning och näringslivets behov av att snabbt kunna transportera och hantera högvärdiga produkter ökar. Mängden människor, stort utbud, närhet, tillgänglighet och rörlighet är ett vinnande koncept för storstäderna och driver på fortsatta befolkningsökningar. Omfattningen av resor och transporter och framför allt den omfattande bilanvändningen är problematisk och en av de allra största utmaningarna att klara. Vi ser en utveckling i Stockholmsregionen där bilarnas andel av resor och transporter ökar i en obruten trend. Klimatpåverkan, trängsel, störningar, föroreningar, buller och barriärer talar för ett effektivare sammanhållet trafiksystem med minskande bilanvändning. Vi möter snart också en ny tid med en bättre pendeltågstrafik genom satsningen på Citybanan, och en bättre tunnelbanetrafik genom upprustningen av röda linjen. Nära behov. Lokala behov. Nära behov inom stadsdelen. Lokala behov mellan olika delar av kommunen. Regionala behov till viktiga målpunkter i Storstockholm och vidare. Botkyrkas behov av utveckling Botkyrkas behov av ett utvecklat trafiksystem finns på tre nivåer och med olika prioriteringar: Nära behov inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden Lokala behov mellan Botkyrkas olika delar Regionala behov till viktiga målpunkter i Stockholmsregionen och vidare Principen för följande riktlinjer är att göra skillnad på när det ska vara viktigt att lätt kunna nå många olika platser tillgänglighet och när det ska vara viktigt att snabbt komma fram framkomlighet. Regionala behov. 58 PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 59

5 Tänk nytt rätt och lätt, Handbok i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 2011 Riktlinjer för nära behov Inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden prioriterar vi tillgänglighet för alla. När våra stadsdelar fungerar väl för människor med funktionsnedsättning är det också bra för alla andra. Botkyrkaborna ska lätt kunna nå de viktiga målpunkterna på sin hemmaplan. Att gå och cykla ska underlättas av att spårens och de stora vägarnas barriäreffekter minimeras. Trafiksystemet ska bidra till att Botkyrka kan växa inåt, att vi använder våra områden effektivt och då särskilt de mest centrala delarna med bra lägen för kollektivtrafik. Botkyrkas stadsdelar ska utvecklas energisnålt, klimatsmart och rättvist. Vi behöver prioritera gång, cykel och lokala busslinjer framför framkomlighet med bil. Bra förutsättningar att gå, cykla och åka kollektivt minskar behovet av både bostadsparkeringar och infartsparkeringar i Botkyrkas mest centrala och värdefulla delar. Tillgängligheten för gång och cykel behöver särskilt utvecklas i våra tyngdpunkter med sina högre koncentrationer av bebyggelse och befolkning och funktioner som knutpunkter för handel, kollektivtrafik och offentlig service. Vi ska ha gåvänliga tyngdpunkter med bra cykelparkeringar. Riktlinjer för lokala behov Mellan Botkyrkas olika delar balanserar vi tillgänglighet och framkomlighet. I Botkyrka ska trafiksystemet bidra till ett socialt sammanhållet och interkulturellt samhälle. Botkyrkaborna ska lätt kunna nå arbete, utbildning, aktiviteter, målpunkter och mötesplatser i olika delar av hemkommunen. De viktiga stråken håller samman Tullinge Tumba Alby Hallunda Fittja. De formar också en båge genom Botkyrka mellan de två regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens Kurva. Ett exempel på att balansera tillgänglighet och framkomlighet är Förbifart Tullinge. Dragningen av vägen söder om Tullinge öppnar för ökad tillgänglighet i centrala Tullinge utan genomfartstrafik, samtidigt som den nya vägen får högre framkomlighet med bättre standard, färre korsningar och övergångsställen och så vidare. Som kommun behöver vi göra vår del i planeringen för att prioritera tydliga kapacitetsstarka kollektivtrafikstråk och vi behöver hålla öppet för nya spår Spårväg Botkyrka för att förbättra tvärförbindelserna. Våra tyngdpunkter ska innehålla väl fungerande bytespunkter till lokala busslinjer och ha hög tillgänglighet för gång och cykel. De sammanbindande cykelstråken ska klara snabb trafik. Cykelplan för Botkyrka kommun, 2010 foto: Botkyrka kommun Hallunda C, Alby C, Eriksberg och stråken däremellan vision om en helhet Hallunda, Alby och Eriksberg är tre bostads- och verksamhetsområden som i dagsläget är skilda åt. E4/E20 skiljer Hallunda från Alby och Eriksberg och Hågelbyleden skiljer Eriksbergs verksamhetsområde från Alby. Trafiksystemet i och mellan områdena tar överhanden och är helt anpassat för bilar. Genom att binda samman Hallunda, Alby och Eriksberg ger man plats för nya bostäder och verksamheter längs nuvarande Hågelbyleden, som görs om till lokalgata. Vi reserverar mark för en ny dragning av Hågelbyleden väster om Eriksberg. Motorvägen vid Hallunda trafikplats kan på sikt däckas över och det blir då möjligt att röra sig mellan Alby och Hallunda på ett helt annat sätt. Fågelvägen är det bara en dryg kilometer mellan de båda centrumen. Kollektivtrafiken ska utvecklas och förbättras med sikte på spårtrafik. foto: Botkyrka kommun I Tumba skapar infrastrukturen många barriärer. 60 PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 61

6 Om det fanns bussar som gick direkt hela dagen hade det vara lättare att lämna bilen hemma och använda mer kollektivtrafik Framkomligheten i vägsystemet behöver förbättras. Med Förbifart Tullinge, så som den fördjupade planeringen för väg 226 i nytt läge redovisar närmare. Med en förbättrad Hågelbyled, så som den fördjupade planeringen i Program för Hågelby Eriksberg Lindhov redovisar närmare. Framkomligheten i centrala Tumba behöver utvecklas, hur detta närmare ska utformas får läggas fast i en kommande fördjupad planering. När vägarna utvecklas har cykelförbindelser och buss företräde före bil vid eventuell målkonflikt. För att skapa förutsättningar för ett förbättrat trafiksystem ska tillskott av bostäder och verksamheter lokaliseras så att underlaget för trafikutveckling förbättras. Centrala Tullinge, Riksten, centrala Tumba, Hågelby, Eriksberg, Alby och centrala Hallunda fyller viktiga sådana funktioner. Viktig utveckling av infrastruktur för lokala behov: Spårväg Botkyrka: Flemingsberg Riksten Tumba Alby Hallunda Fittja Masmo Förbifart Tullinge Kopplingen i centrala Tumba: Huddingevägen Dalvägen Hågelbyleden KP Arnoldssons väg Hågelbyleden upprustning, ny delsträckning med ny anslutning till E4/E20 Regionala cykelvägar Bytespunkter i Botkyrkas tyngdpunkter Riktlinjer för regionala behov Till viktiga målpunkter i regionen prioriterar vi framkomlighet. Botkyrka ska vara en del av storstaden en sammanhållen del av huvudstadsregionen. Det ska vara lätt att kunna nå innerstaden, de regionala stadskärnorna i både södra och norra delarna av regionen samt flygplatserna. Detta ger tillgång till den regionala arbetsmarknaden och skapar konkurrenskraft för näringslivet. Botkyrkaborna får också tillgång till utbildning och regionalt utbud av olika slag. Tillgängligheten ökar till regionala mötesplatser, evenemang och besöksmål men ger tvärtom också underlag för besöksmål i Botkyrka. Ett exempel där framkomlighet går före tillgänglighet är det breda spårområdet i centrala Tumba. Möjligheten att vända pendeltåg i Tumba ger förutsättningar för både tätare och bättre trafik (Arlanda Uppsala utan byten). Men det sker till priset av sämre tillgänglighet inom Tumba med svårare passager över spårområdet. Snabb spårtrafik är prioriterad. I övrigt är det viktigt att stombusslinjer har hög framkomlighet i vägsystemen. Regionala cykelstråk ska få ökad betydelse för arbetspendling. Bytespunkterna är viktiga även här. Nya trafikintensiva eller transportberoende verksamheter ska i första hand lokaliseras på platser med god tillgänglighet till antingen E4/E20 eller Södertörnsleden. Viktig utveckling av infrastruktur för regionala behov: Citybanan under Stockholm för pendeltågen Röda linjens upprustning tunnelbanan Spårväg Syd kopplar samman två regionala stadskärnor Flemingsberg och Kungens kurva Skärholmen. Spårväg Botkyrka: Flemingsberg Riksten Tumba Alby Hallunda Fittja Masmo Förbifart Stockholm Botkyrkabor oavsett kön, socioekonomisk bakgrund och eventuell funktionsnedsättning behöver ha tillgång (socialt och fysiskt) till storstadens och samhällets alla arenor arbetsplatser, utbildning, institutioner. Det stärker den sociala sammanhållningen i regionen Övergripande trafikstruktur. Botkyrka behöver starka kopplingar mellan storstadens olika delar för att öka den sociala sammanhållningen och vidga arbetsmarknaden. 62 PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 63

7 nära till storstadsnatur Inom Botkyrka kommun finns riktigt stora områden med natur, vatten och kulturmiljöer. De här områdena har betydande värden ekologiska och sociala, för friluftsliv och upplevelser. De är en potential för Botkyrkaborna och för hela regionen och kan utvecklas mer. Vi vill därför arbeta för att naturen och kulturmiljöerna ska kunna användas mer och av fler och ytterligare stärka Botkyrka som en bra plats att bo på. Inom våra stadsdelar behöver vi också bra parker och gröna promenadstråk. Vi vill också arbeta med att säkerställa och i vissa avseenden utveckla de ekologiska kvaliteterna inom natur- och vattenmiljöerna. Obebyggda områden och särskilt jordbruksmark ska sparas för framtiden. Hos mig odlar vi i våra grönområden. Det måste man behålla när man bygger hus. När min fru och jag promenerar, det är jättevackert på morgonen, det är så tyst, inga avgaser, fåglarna och livet börjar vakna, skönt att andas djupt Planeringsstrategi i korthet Nära till storstadsnatur Inom Botkyrka kommun finns stora områden med natur, sjöar och kulturmiljöer. Vi vill utveckla de här områdenas sociala och ekologiska värden. Vi vill erbjuda bättre tillgänglighet till såväl uteaktiviteter och motionsanläggningar som till motsatsen tystnad, avskildhet och lugn. Botkyrkas storstadsnatur har olika sociala funktioner. Här finns: Vardagsrum, parker och grönområden nära bostaden, Aktivitetsrum utanför stadsbygden för promenader och motion samt Utflyktsrum på landsbygden för friluftsliv och utflykter. Vi har en syn på kulturmiljön inom stadsbygden som föränderlig där var tid tillför sin årsring till stadsmiljön. På landsbygden gäller en landskapssyn, som innebär att vi vill bevara landskapets övergripande karaktär och endast bygga nytt i traditionella bebyggelselägen. Genom Botkyrka går Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Vår linje är att de gröna områdenas värden behöver utvecklas och att ingrepp i de gröna kilarnas kanter måste kompenseras, till exempel med passager eller med åtgärder som stärker naturvärdena. Vi vill också upprätthålla gröna samband för att skapa en kontinuerlig och sammanhängande grönstruktur. I följande avsnitt beskriver vi vad vi som kommun vill uppnå, varför och hur. Vi har delat in texten i tre avsnitt Nära till storstadsnatur, Botkyrkas kulturmiljöer och Botkyrkas naturvärden. Nära till storstadsnatur Vi ser att Botkyrkas blå (vatten) och gröna värden stärker Botkyrkas attraktivitet och vi vill att de ska bli en tydligare del av Botkyrkas identitet. För storstadsbor blir det allt viktigare med nära tillgång till uteaktiviteter och motionsanläggningar precis som till motsatsen avskildhet, tystnad och lugn. Vi vill dela in storstadsnaturen i tre nyanser av grönt beroende av hur naturen används, det vill säga beroende av vilken social funktion naturen har i olika delar av kommunen. Vi riktar in vår utveckling och förvaltning av storstadsnaturen efter de olika funktionerna. Öka tillgängligheten I Botkyrka finns god tillgång och närhet till storstadsnatur. Men vi behöver förbättra tillgängligheten. Tillgängligheten ska vi stärka både genom fysiska och sociala åtgärder: - Möjligheten att ta sig ut i naturen med kollektivtrafik behöver förbättras - Tydliga entréer till naturen eller kulturmiljön med parkeringsplatser, bänkar och skyltar - Märkta leder och promenadslingor - Ökad tillgänglighet för personer som har någon funktionsnedsättning - Bra information om utbudet och kartor på kommunens webbsida - Skyltar som visar vägen till naturen och bra informationsskyltar på plats om naturen, kulturmiljön och platsens historia - Belysning på vissa platser för att öka tryggheten och därmed tillgängligheten - Tillgänglighet handlar också om kunskap om natur och kulturmiljöer, som vi kan förmedla genom skolan, via guidade turer och så vidare. Foto: botkyrka kommun 64 PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur 65

8 Olika nyanser av grönt Parker, lekplatser, badplatser och odlingslotter är viktiga sociala mötesplatser Det behövs fler utspridda lekparker i kommunen. Idag det tar ca min att gå till en lekplats från där jag bor Mörkgrönt vardagsrum Storstadsnaturen inom stadsbygden, nära bostaden har en uppgift att fylla som vardagsrum. Vardagsrummet används dagligen av dem som bor och arbetar i stadsdelen. Här sker lek, odling, sport, brännboll, festivaler, promenader och picknick. Här finns den egna eller gemensamma trädgården, odlingslotten, bostadsgården, lekplatsen och stadsdelens park. Dessa mer anlagda ytor kompletteras med dungar av skog. Vardagsrummet behöver vara snyggt och tryggt. Vi vill säkra sammanhängande stråk och hoppstenar av storstadsnatur inom stadsbygden som leder igenom och ut till omgivande natur. Vi vill tydliggöra vad av park och grönstrukturen inom stadsbygden som är privat, halvprivat, gemensam och offentlig. Med en övergripande strategi att förtäta och komplettera bebyggelsen inom stadsbygden kommer delar av det mörkgröna vardagsrummet att bebyggas. Foto: Rasmus StoRKamp Foto: Andrzej Markiewicz Fotboll i Alby och kolonilotter i Fittja. Grönområdens sociala funktion. Vi delar in storstadsnaturen i tre nyanser av grönt beroende av hur naturen används. Här visas också var vi vill upprätthålla bra eller skapa bättre entréer till naturen. 66 PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur 67

9 Inriktningsprogram för friluftsområdet Lida Riksten, 2006 Grönt aktivitetsrum Storstadsnaturen utanför, i direkt anslutning till stadsbygden har en uppgift att fylla som aktivitetsrum. Här finns plats för längre promenader, skidåkning, motion och utflykter. Aktiviteter som inte sker dagligen, men ändå ofta. Aktivitetsrummet behöver vara lätt att hitta och ta sig till. Vi ser framför allt att följande områden kan utvecklas till bättre aktivitetsrum i storstadsnaturen: området från Norsborg ut mot Sturehov slott, området mellan Hågelbyleden och Tullingesjön, området från Hågelbyparken till Norsborg samt området mellan Storvreten och Tullinge ut mot Lida. Dessa områden kan utvecklas och göras mer tillgängliga utan att försämra det befintliga jordbrukets villkor. Vi vill skapa tydligare entréer till aktivitetsrummen i storstadsnaturen. Vi vill stärka Botkyrkabornas tillgång till stränderna främst till de storstadsnära stränderna längs Mälaren, Albysjön, Tullingesjön och Aspen. Ljusgrönt utflyktsrum Storstadsnaturen på lite längre avstånd från stadsbygden fyller många funktioner. Den är förstås ett hem för flera Botkyrkabor, här finns fritidshus och här pågår en del näringsverksamheter. Men i det här sammanhanget vill vi peka på områdets funktion som utflyktsrum för storstaden. Här kan man plocka svamp och bär, vandra och göra utflykter det vill säga naturupplevelser och friluftsliv som man gör mera sällan. Natur- och kulturvärdena i utflyktsrummet har ett stort socialt värde för storstadsbornas rekreation större än vad motsvarande områden har långt från en storstad. Utflyktsrummet har en allt större betydelse för att Botkyrkas stadsdelar ska vara en bra plats att bo på i storstaden. När verksamheter och bebyggelse utvecklas och förändras här ska det gå att förena med behovet av storstadsnära utflyktsrum. Det är kul att plocka svamp runt Olberga och Iselsta! Foto: Anna Avilov Foto: Marianne Wladis foro: Marianne Wladis Stigen runt Aspen och Lida. Is på Getaren. 68 PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur 69

10 Botkyrkas sjöar och kust I Botkyrka finns drygt 30 sjöar och en lång kust mot havet. Vattenmiljöerna och stränderna är i första hand artrika ekosystem, som behöver sitt strandskydd. Vi ser också att Botkyrkas vatten har en potential att få en större betydelse för kommunens identitet och attraktivitet. Vi vill därför stärka Botkyrkabornas tillgång till stränderna främst längs de storstadsnära stränderna. Ny bebyggelse vid vatten ska hålla avstånd till stranden, dels för att säkra allmänhetens tillgång till stränder och dels med hänsyn tagen till översvämningsrisken (kartor över översvämningsrisk finns på sidan 31). Mellan pågår en översyn av det utökande strandskyddet av länsstyrelsen. Lek och umgänge i Körsbärsparken Körsbärsparken i Tullinge planerades i samband med Tullinge trädgårdsstad och den ligger i anslutning till förskolan Bäverhyddan. Innan förskolan, och parken byggdes fanns här olika träd, buskar och en stenmur. Arkitekten utgick ifrån de förutsättningar som fanns på plats och förädlade dem. Kommunen bjöd in Tullingeborna för att få in synpunkter och idéer för parkens utformning. Resultatet blev att marken delades in tre delar: lekplats, trädgård och skogsbacke. Trädgården planterades med många körsbärsträd och fick med en jättestor hammock som lockar både till lek och till umgänge. Skogsbacken planerades kring en naturlig skogskulle med stora träd och stenblock. Och lekplatsen fick en stor utmanande klätterställning som inbjuder till lek och strapatser. foto: Callius/One Eyed Ink Strandskydd. Zoner runt stränder som är skyddade från till exempel ny bebyggelse. Det generella strandskyddet är 100 meter och det utökade är 300 meter. 70 PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur 71

11 En rik och mångfacetterad kulturmiljö skapar identitet, stolthet och samhörighet. Det förstärker upplevelsen av hemkänsla Botkyrkas kulturmiljöer Botkyrka har rika och mångskiftande kulturmiljöer här finns allt från hällristningar till moskéer och kyrkor. På många platser i kommunen finns spår av tidiga boplatser sida vid sida med moderna kulturmiljöer. De perioder som ger Botkyrka sin kulturella prägel i form av bebyggelse och landskapsmiljöer kan grovt delas in i jordbrukarsamhället, industrisamhällets järnvägsbyggarfas samt byggandet av tunnelbaneförorter. Kulturmiljön ger kontinuitet och visar konkreta spår av samhällets historia. Foto: Camilla Carlqvist Foto: botkyrka kommun Botkyrka Kulturmiljö inventering Del I och II av kulturminnesvårds program, 1988 Arbete pågår (2013) med att ta fram ett nytt kulturmiljövårdsprogram för kommunen. Vi vill ändå här uttrycka kommunens övergripande syn på Botkyrkas kulturmiljöer. Inom stadsbygden har Botkyrka en syn på kulturmiljön som föränderlig och vi har en ambition att var tid tillför sin årsring till stadsmiljön. Nya byggnader och miljöer representerar sin tid. De kan ligga sida vid sida med det gamla, utan att för den skull förlora respekten för den äldre bebyggelsen i termer av mått och skala. Vi ska sträva efter en god helhetsverkan. Utanför stadsbygden gäller en landskapssyn, som innebär att vi i första hand ska se till landskapets övergripande karaktär och sträva efter traditionella bebyggelselägen. Det är viktigare än att till exempel bygga traditionsenliga hus. Kulturmiljöerna i Botkyrka ska bli en bättre tillgång för Botkyrkaborna och andra storstadsbor. De utgör en resurs som kan utnyttjas mer. I väntan på ett färdigt kulturmiljövårdsprogram vill vi peka ut ett antal miljöer och objekt som är särskilt betydelsefulla på en övergripande nivå: Riksintressenas kärnområden. Inom kommunen finns riksintressen för kulturmiljö, se sidan 120. Kommunen betraktar kärnorna för dessa områden som viktigast. Gröna kulturmiljöer, det vill säga kulturmiljöer med naturvärden som finns identifierade i Botkyrkas naturvårdsprogram, Botkyrkas gröna värden. Fornlämningar, byggnadsminnen (Tumba bruk) och olika religiösa byggnader. Bevara jordbruksmark bygg i traditionella lägen Områden som i dag är obebyggda och i synnerhet jordbruksmark ska i första hand bevaras oexploaterad. Det finns flera skäl till detta. Ur ett globalt perspektiv på klimatproblemen behöver vi slå vakt om befintlig jordbruksmark det vill säga plats för matproduktion. Ur ett klimatperspektiv finns det också skäl att i första hand samla ny bebyggelse till kollektivtrafiknära lägen. Ur ett kulturmiljöperspektiv kan man också konstatera att bevarad jordbruksmark och betesmark innebär att vi samtidigt slår vakt om de öppna landskapsrummen. I mötet mellan det öppna och det trädbevuxna landskapet är miljön ofta starkt kulturpåverkad av vegetation, byggnadsrester och gamla vägar. Här finns de traditionella bebyggelselägena. Ny bebyggelse ska ligga här, men med respekt till befintliga kulturlämningar. Foto: Botkyrka kommun Kulturmiljöer. Moskén i Fittja, Hågelby gård och hällristningar i Slagsta. 72 PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur 73

12 Botkyrkas naturvärden Botkyrkas gröna värden, 2010 Den övergripande synen på Botkyrkas naturvärden uttrycks i kommunens naturvårdsprogram. I programmet beskrivs de värden och naturtyper som finns och här anges mål och strategier för kommunens arbete med naturvård. Följande mål ingår i programmet: Tillgodose Botkyrkabornas behov av natur nu och i framtiden Värna och utveckla naturvärdena Värna och utveckla de gröna kulturmiljöerna Öka kunskapen om och förståelsen för naturen I det här avsnittet i översiktsplanen vill vi främst redovisa den generella grönstrukturen och peka ut vilka områden som är skyddade och var vi ser behov av stärkta gröna samband. Kartan här intill visar naturområden som på olika sätt är skyddade. Eld som naturvård Skogsbrand finns med i skötselplanen för Lida naturreservat. I maj 2012 utfördes den första naturvårdsbränningen. En naturvårdsbränning görs för att efterlikna en riktig skogsbrand. Brand är en väsentlig del av skogens egen dynamik och skapar livsmiljöer för många av skogens arter. Alltifrån den solälskande tallen, som föryngras bra på brända ytor, till den vackra sotsvarta praktbaggen som bara kan föröka sig i bränd ved. Vissa växter behöver riktigt hög marktemperatur för att gro, som till exempel brandnäva och svedjenäva. Det är arbetsamt att bränna skog. Brandgator ska röjas, system för vattenslangar byggas och eftersläckningsarbetet kan ta veckor om det är varmt och blåsigt. En helikopter måste finnas i närheten som kan vattenbomba om branden sprider sig mer än avsiktligt. Naturvårdsbränningen på Lida var den första i sitt slag inom Stockholms län och den första i kommunal regi i landet. foto: Callius/One Eyed Ink Skyddad natur. Naturområden som på olika sätt är skyddade. 74 PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur 75

13 Regionala gröna kilar, barriärer och gröna samband Genom Botkyrka går två så kallade regionala gröna kilar Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Gröna kilar är stora sammanhängande naturområden som likt just kilar når långt in mellan storstadens olika bebyggda delar. De gröna kilarna har stor betydelse för storstadsbornas rekreation och för växt- och djurlivet. Grönområden som hänger samman ökar chansen för överlevnaden hos växt- och djurarter och skapar en mer robust natur. Som kommun är vår linje att ingrepp i de gröna kilarnas kanter måste kompenseras, till exempel med passager eller med åtgärder som stärker naturvärdena. En utveckling av Familjeparken i Hågelby kommer att påverka Bornsjökilen, därför kommer två ekodukter att behöva byggas dels över Hågelbyleden dels över E4/E20 för att samtidigt stärka grönkilen. I områden med förändringstryck, nära stadsbygden och vid vägar och järnvägar markerar vi att det finns viktiga gröna samband. Det är smala grönområden eller stråk, som behöver upprätthållas för att skapa en kontinuerlig och sammanhängande grönstruktur. De gröna sambanden har estetiska och sociala värden. De har också betydelse för dagvattenhantering, biologisk mångfald och som spridningsvägar för växter och djur. De gröna sambanden får inte byggas bort. I vissa fall är de gröna sambanden svaga eller rent av nästan obefintliga. Här behöver vi arbeta mer aktivt med att knyta ihop olika grönområden och överbrygga barriärer. Kartan här intill visar gröna samband och var dessa behöver förstärkas samt Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Inom Botkyrkas gränser är det framförallt fyra platser där vi har behov av att överbrygga fysiska barriärer för att stärka gröna samband: 1. Över E4/E20 2. Över Hågelbyleden 3. Över Huddingevägen mellan Tullinge och Tumba 4. Över väg 226 mellan Tumba och Vårsta Ekosystemtjänster Bidrag från naturen till oss människor och vår livsvärld kan kallas för ekosystemtjänster. De är många gånger så självklara för oss att vi inte ens tänker på dem. Det kan handla om estetiska, materiella och etiska värden, men också rent livsuppehållande värden. Konkreta exempel är ett vackert landskap, binas pollinering, skogens tillväxt och ett sedumtaks fördröjning och rening av regnvatten. Livsuppehållande värden är atmosfärens sammansättning och jordmånsbildning som till en del styrs av biologiska processer. Ett exempel på detta är växternas produktion av luftens syre. Bra ekosystem ger bra ekosystemtjänster. Om vi lyckas med hög biologisk variation med många arter blir ekosystemen mer tåliga och mindre känsliga för störningar. Det är därför viktigt att vi värdesätter och förvaltar den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna för kommande generationer. foto: Callius/One Eyed Ink Gröna kilar och gröna samband. Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Kartan visar också gröna samband och var dessa behöver förstärkas. 76 PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur 77

14 utrymme för kreativitet Begreppet kreativitet är mångsidigt och används i flera sammanhang. I Botkyrka kommun laddar vi begreppet med betydelser som nytänkande, mångfald, idérikedom, tolerans och skaparkraft. I Botkyrka ska det finnas utrymme för kreativitet utrymme för Botkyrkabornas kreativitet och skapande, för entreprenörskap och företagande, för kreativt stadsbyggande och för upplevelser. I Botkyrka ska det vara möjligt för människor att förverkliga sina idéer. Vi vill träffa politiker oftare och att de ska komma dit vi är. Nu kommer de bara när det är val Planeringsstrategi i korthet Utrymme för kreativitet Vi vill öka både det fysiska utrymmet samt den mentala och organisatoriska mottagligheten för nytänkande, djärva oväntade idéer och acceptansen för olikheter. Vi vill att mångfalden och idérikedomen hos Botkyrkaborna tar plats och syns i Botkyrka. Som kommun ska vi säga ja till fler individuella initiativ och låta dem synas. Vi ska vid planering och förändringsarbete i vår verksamhet ta vara på Botkyrkabornas kunskap och ge utrymme för deras kreativitet. Som kommun vill vi ge nya och befintliga företag och andra aktörer möjlighet att förverkliga sina idéer, det vill säga vi vill ge utrymme för deras kreativitet. Följande platser i Botkyrka ska stärkas som noder och tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik och service: Tumba centrum, Hallunda centrum, Alby centrum, Eriksbergs verksamhetsområde och stråken däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum, Vårsta centrum Kreativt stadsbyggande ska skapa kontrastrika platser med en mix av bekant, utmanande, gammalt och nytt det vill säga platser för väntade och oväntade möten. Utrymme för kreativitet ska förenas med vårt myndighetsansvar och vårt ansvar att fatta långsiktigt hållbara beslut. Vi har delat in texten i fyra avsnitt först ett om vår syn på kreativitet, därefter ett om utrymme för Botkyrkabornas kreativitet, ett om utrymme för kreativt stadsbyggande och slutligen ett avsnitt om utrymme för kreativiteten hos företagare och andra aktörer. Vad vill vi uppnå med kreativitet? För oss är kreativitet till att börja med ett verktyg och ett förhållningssätt som vi vill använda i kommunens verksamhet. Genom att vara kreativa erbjuder vi bra utbildning och omsorg, arbetstillfällen, delaktighet och i förlängningen en hållbar framtid. Utbildning och annan verksamhet ska ge kunskap, stimulera och ta tillvara Botkyrkabornas kreativitet. Genom att vara en kreativ kommun hoppas vi kunna förstärka en positiv bild av Botkyrka och bli mer konkurrenskraftiga. Hur vi som kommun arbetar spelar roll. Som kommun vill vi göra vad vi kan för att Botkyrka ska vara en plats där människor kan lyckas och kan förverkliga sina idéer. Kreativiteten behöver både fysiskt utrymme samt mental och organisatorisk mottaglighet för nytänkande, djärva oväntade idéer och acceptans för olikheter. Vår egen förmåga till förnyelse och vidsynthet är central. Använd Botkyrkas kultur och språkkompetenser. Det är en unik tillgång internationellt Foto: Johannes LiLJeson Dialog om översiktsplanen. 78 PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet 79

15 Utrymme för Botkyrkabornas kreativitet Utrymme för evenemang, idrott och kultur Att få påverka och vara delaktig i utformningen av sin omgivning förbättrar upplevelsen av samhörighet och hemkänsla Som kommun vill vi ge människor möjlighet att förverkliga sina idéer det vill säga ge utrymme för kreativitet. Det vill vi göra genom att ge Botkyrkabor möjlighet att: lämna avtryck som syns i den fysiska omgivningen vara delaktiga i planering som rör dem och få stöd för sin personliga utveckling. De två första punkterna utvecklar vi nedan. Den sista av de här punkterna är inte direkt relaterad till översiktlig fysisk planering, utan berör andra verksamheter i kommunen. Till exempel bra förskola, utbildning, stöd till nätverk och föreningsliv, barn och ungas möjlighet till eget skapande, hjälp med att starta företag och så vidare. Vi ger utrymme för stora och små festivaler och andra evenemang. Det kan vara filminspelningar, musikfestivaler eller idrottstävlingar. Dessa arrangemang utgör många gånger neutrala arenor för upplevelser och möten på tvärs gängse sociala sammanhang. I alla stadsdelar ska vi ha lokaler, anläggningar och ytor för evenemang ett utbud av arenor som kompletterar varandra. Foto: maria lang I en stad med ett brett utbud av sociala aktiviteter möts människor med olika bakgrund, vilket bidrar till större förståelse för olikheter och bättre social sammanhållning Förverkliga idéer och sätta avtryck i omgivningen Mångfalden och idérikedomen hos Botkyrkaborna ska ta plats och synas i Botkyrka. Som kommun ska vi säga ja till fler individuella initiativ och låta dessa få avtryck i den fysiska miljön, alltså synas i omgivningen. Det kan vara allt från konst, utsmyckning och urban odling till utbyggnader på radhus, annorlunda arkitektur och verksamheter. Det här är en strategi som måste förenas med vårt myndighetsansvar och vårt ansvar att fatta långsiktigt hållbara beslut. Handbok i dialog, 2013 Inflytande frigör kreativitet Vi ska ta vara på Botkyrkabornas kunskap och ge utrymme för medborgarnas kreativitet vid planering och förändringsarbete i vår verksamhet. Som individ privat, på arbetsplatsen eller som medborgare tappar man kreativitet om man inte blir lyssnad på eller inte blir tagen på allvar det vill säga när man inte ges möjlighet till inflytande och delaktighet. I Botkyrka kommun har vi höga ambitioner beträffande delaktighet och inflytande och vi har ett väl utvecklat dialogarbete. De Botkyrkabor som vill ska ges möjlighet att påverka planering, utformning av parker, utsmyckning av offentliga miljöer och inredningen av fritidsgårdar och så vidare. Det ger oss bättre beslutsunderlag, det skapar tillit och förtroende. Inspelningen av The Girl With the Dragon Tattoo i Subtopia Botkyrka. Dialogtrötthet tar död på kreativitet Botkyrkas upplevelsesatsning Det finns risker med alla förtroendeskapande processer, inte minst dialogarbetet. Vi kan skada förtroendet och tilliten om vi använder dialogverktyget för mycket, vid fel tillfälle eller utan att göra klart förutsättningarna vid just det tillfället. Man talar ibland om dialogtrötthet när vana dialogdeltagare upplever att de uttrycker sina synpunkter utan att något händer. foto: Callius/One Eyed Ink Botkyrka har sedan början av talet arbetat intensivt med en upplevelsesatsning, genom att locka hit kreativa företag och verksamheter. Cirkus Cirkör är kanske det mest kända företaget som numera förknippas med Botkyrka. Upplevelsesatsningen förenar kultur, utbildning och näringsliv, och bidrar till att förändra bilden av Botkyrka pågår arbete med en förnyad strategi för kommunens arbete med kultur och kreativitet. foto: Anja Callius FotoGRaf /One Eyed Ink AB 80 PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet 81

16 Marktillgången är en central fråga för företagare. Det är ett problem idag Ett varierat bostadsutbud ger utrymme för en blandad befolkning med olika socioekonomiska förutsättningar Utrymme för kreativt stadsbyggande För oss handlar kreativt stadsbyggande om att skapa kontrastrika platser med en mix av bekant, utmanande, gammalt och nytt det vill säga platser för väntade och oväntade möten eller platser med vanliga och ovanliga hus, gator och torg. Vi vill ge oss på trista miljöer och överbrygga sociala och fysiska barriärer, bryta mönster, stimulera sinnena och väcka idéer. För att lyckas med det behöver vi planera för frihetsgrader. Vi behöver skapa och tillåta: mångfald i staden fria spelrum flexibilitet i planer samlande stråk spännande arkitektur konst i det offentliga rummet Vi utvecklar här ovanstående punkter med riktlinjer för efterföljande planering och bygglovgivning: Mångfald i staden När vi förtätar och bygger nytt ska vi sträva efter en mångfald i staden med kontrastrika platser och utrymme för det oväntade. Byggnader ska ha olika funktioner, blandade upplåtelseformer och växlande gestaltning i skala och uttryck. Vi ska undvika att riva för att bygga nytt, utan istället låta det nya ta plats sida vid sida med det gamla. Fria spelrum Den här strategin inbegriper en ödmjuk syn på planering, nämligen att vi med planering varken kan eller helt ska förutbestämma hur en plats ska bli använd eller utformad. Därför vill vi medvetet lämna ytor som definieras som fria spelrum när vi förtätar och bygger nytt. Vi ska undvika alltför hårt programmerade och tillrättalagda platser och istället bejaka det glömda och platser att upptäcka. En kreativ plats är en plats som inte är helt fylld på innehåll, utan som man själv som boende, verksam eller besökare kan fylla. I Botkyrka finns redan stora och små fria spelrum, till exempel platser för spontanidrott, sparad natur i bostadsområden och lite glömda baksidor här och där. Här finns också platser som slumpmässigt och delvis konfliktfyllt blivit friare spelrum, till exempel kvarteren vid Dalvägen i Tumba. Vi ska vid förtätning eller omvandling ändå slå vakt om den kreativitet som finns här. Foto: Botkyrka kommun Det behövs bättre utbud och information om aktiviteter och händelser i Botkyrka På platser med både verksamheter och bostäder rör sig mer folk. Det ökar tryggheten Vi vill se mångfald inom varje stadsdel, men också en mångfald mellan stadens olika delar. Stadsdelarna ska odla sin särart, och komplettera varandra till uttryck och innehåll. Utrymme för det oväntade innebär att vi vill underlätta mötet med något nytt. I den lilla skalan kan det vara att förlägga en bankomat i biblioteket eller konst i idrottshuset. Läs mer om blandade upplåtelseformer i avsnittet Plats att växa på sidan 50. Läs mer om mötesplatser i avsnittet Hemma i storstaden på sidan 56. Dalvägen. Om Botkyrka var en person Förskolan Ugglan När vi tog fram översiktsplanen lät vi Botkyrkaungdomar beskriva Botkyrka som en person. Ungdomarna beskrev Botkyrka som en stor, mångsidig, fin person med en god vilja, men som ofta blir missförstådd av andra. Det är en person som har stora drömmar men som ibland har svårt att uppnå dem. Det är en person av dubbelnatur, som både är vacker och stökig och som har både en fin och en ful sida. Hen är tjej, kille, båda och eller utan kön. Personen heter Botvid Botkyrka kebab. Den är 150 eller 1000 år, den jobbar som bibliotekarie, den lyssnar på hip hop och landsmusik, den har gammeldags och ryschpysch kläder. Den talar jättemånga språk och kroppsspråk. Den är snäll och rolig men städar inte så mycket. Den är intresserad av miljö och sport. Den är hälften kvinna, hälften man, inget eller båda. Den står i mitten av världen och vet allt men säger inte så mycket. Förskolan Ugglan i Alby fick Stockholm läns hembygdsförbunds byggnadspris 2010 för nybyggda hus. Eva Kamph var planarkitekt för byggnaden: Det är verkligen ett kul och annorlunda projekt där Botkyrkas slogan Långt ifrån lagom lyser igenom både form och fasad, säger Eva. Hon tillägger att tomten var den stora utmaningen. Den var liten för en förskola, men med ett lösningsfokuserat tänk lyckades vi använda tomten där nu förskolan ligger på ett utmärkt sätt. Foto: Callius/One Eyed Ink. 82 PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet 83

17 En målkonflikt för kreativt stadsbyggande kan vara hänsyn och varsamhet till befintliga kulturmiljöer. Men en modern syn på kulturmiljöer inbegriper en acceptans för kulturmiljöer såsom föränderliga och en tanke kring att var tid tillför sin årsring till stadsmiljön. Kreativt stadsbyggande tar steg utanför normen och uppskattas kanske därför inte alltid av alla. Det kan finnas saker i Botkyrka som är litet utanför ramen. Residence Botkyrka Residence Botkyrka är ett ateljéprogram för internationellt verksamma konstnärer och arkitekter. Där kan olika kunskaper och erfarenheter mötas och utvecklas i gränslandet mellan konstnärligt och pedagogiskt arbete, samhällsbyggnad och forskning. Residence Botkyrka undersöker konstens möjligheter att påverka en plats och platsens identitet. Residence Botkyrka intresserar sig också för frågor om medskapande och hur samverkan mellan människor kan bidra till förändringar, hur samhälle och människor kan växa tillsammans. Bilden visar pimpade paraboler i Fittja i Isabel Löfgrens konstprojekt Satellitstaden. Planer ska styra till flexibel användning Vi vill öka flexibiliteten i våra nya detaljplaner och när vi gör om gamla. Vi ska undvika att styra funktion och gestaltning alltför hårt. Det ger utrymme för funktionsblandning. Det ökar möjligheten att förverkliga idéer och initiativ från enskilda Botkyrkabor. Framförallt ger det utrymme för föränderlighet över tid. Vår syn på en plats förändras på samma sätt som våra behov av barnomsorg, bostäder och handel skiftar. Spännande arkitektur och konst i det offentliga rummet Botkyrka har länge varit platsen för spännande och samtida arkitektur och det ska vi fortsätta med. Vi vill våga sticka ut, bejaka variation och mer internationella inslag. I Botkyrka kommun tillämpar vi enprocentsregeln som innebär att en procent av våra kostnader för allmänna anläggningar och fastigheter går till investeringar i offentlig konst och utsmyckning. Vi vill ge utrymme för konsten, både den vi finansierar gemensamt genom enprocentsregeln och den som Botkyrkaborna själva skapar med legala graffitiväggar, plats för utsmyckning och scener för spontana och planerade uppträdanden. Läs mer om vår stadsbyggnadsstrategi i avsnittet Plats att växa på sidan 50f. Läs mer om kulturmiljö i avsnittet Nära till storstadsnatur på sidan 72. foto: Isabel LÖFGRen/Satellitstaden Utrymme för kreativitet hos företag och andra aktörer Som kommun vill vi ge nya och befintliga företag och andra aktörer möjlighet att förverkliga sina idéer, det vill säga vi vill ge utrymme för kreativitet. Vi vill att Botkyrka ska vara platsen för en betydande andel av regionens företagande och platsen för olika verksamheters spännande idéer. I det här sammanhanget är både platsen Botkyrka och Botkyrkaborna en potential för regionen att ta tillvara. Här visar vi vår översiktliga planering för olika verksamheters profilering och lokalisering. Profilering: Vi välkomnar särskilt företag och aktörer med inriktningar inom miljö, hälsa och kreativa näringar. Vi ger utrymme för nya företag som vill etablera sig i kommunen och för befintliga Botkyrkaföretag som vill växa. Vi ger utrymme för företag och näringsliv, socialt företagande och andra initiativrika aktörer från små lokala förmågor till stora multinationella bolag. Lokalisering: På kartan på sidan 87 ringar vi in var i Botkyrka vi ger utrymme för verksamheter med olika profilering. Kartan anger en målbild för Botkyrka 2040 och profileringen ska ses som en inriktning och möjlighet för utvecklingen under en lång tidsperiod. Utöver de områden som ringas in på kartan välkomnar vi etableringar av ickestörande verksamheter och service inom övriga delar av de bebyggda områdena, gärna integrerat med bostäder. Vi ser att följande platser i Botkyrka bör stärkas som noder och tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik och service: Tumba centrum, Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråket däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum samt Vårsta centrum. I samverkan med den privata fastighetsmarknaden förmedlar vi tomter, företagshotell, lokaler, ateljéer och studios. Som kommun inser vi att kreativa och innehållsrika miljöer är en viktig lokaliseringsfaktor för många företag och aktörer. Vi vill i högre grad blanda företag och bostäder, vilket i sin tur ger bättre underlag för handel, service och rörelser dygnet runt. I texten på sidan 86 har vi markerat var vi tror att bostäder med fördel kan förenas med verksamheter. Vi stödjer utvecklingen av de regionala stadskärnor som Botkyrka ligger emellan, nämligen Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. Här finns viktiga arbetsplatser och utbildningsplatser för Botkyrkabor. Strategi för demokrati och delaktighet, 2006 Fler arbetstillfällen behövs för att sänka arbetslösheten, vilket förbättrar mångas levnadsvillkor och ökar folkhälsan 84 PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet 85

18 verksamhetsområde bostäder Handel tjänster KontoR PRODUKtion Logistik 1. slagsta strand & botkyrka handels- PLats Handel, marina och logistik nära E4/E20 Ja Ja Ja Ja Ja Ja 2. Fittja centrum Stadsdelscentrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej 3. Subtopia, Hangaren m.m. Förortsparadis för kreatörer 4. Hallunda C, Alby C & EriksbeRG Stadsdelcentrum och idé till stråk emellan 5. EriksbeRGs verksamhetsområde Bra läge vid E4/E20 Ja Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej 6. LovisebeRG Blandindustri Nej Ja Nej Nej Ja Nej 7. TuMBa centrum Större stadsdelscentrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej 8. Hamradalen Alfa Laval, ABC-tomten och Tumba köpcenter Ja Ja Ja Ja Ja Nej 9. Dalvägen Kreativ blandning Ja Ja Ja Nej Ja Nej 10. Hamringe Spännande industrimiljö Ja Ja Ja Nej Ja Nej 11. Skyttbrink Hantverksby Nej Nej Ja Ja Ja Nej 12. Tullinge centrum Stadsdelscentrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej 13. Alfred Nobels allé Företag med hälsoinriktning Ja Nej Ja Ja Ja Nej 14. Botkyrka hantverksby Småindustri Nej Nej Ja Ja Ja Nej 15. Rikstens friluftsstad Företagspark med hälsoinriktning 16. Pålamalm Plats för masshantering Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej 17. Bovallen Blandindustri Nej Nej Ja Nej Ja Nej 18. Vårsta centrum Mindre stadsdelscentrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej 19. Kassmyra Idé för verksamheter och bostäder Ja Nej Nej Ja Ja Nej 20. Brantbrink Längs Förbifart Tullinge Ja Ja Nej Ja Ja Nej 21. Längs E4/E20 Verksamheter överbryggar E4/E20 Nej Nej Ja Ja Ja Nej 22. Rosenhill Längs väg 225 i Grödinge Ja Ja Ja Ja Ja Nej 23. Tyttinge Bra läge mot Södertälje Ja Nej Nej Nej Ja Ja 24. Himmerfjärdsverket Plats i anslutning till avloppsreningsverket 25. Öster om Pålamalm Masshantering & upplag. Uppställning av tung trafik 26. Hågelbyparken Upplevelse och populärt besöksmål Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Bostäder: Anger om verksamhetsområdet ska kunna kombineras med bostäder eller inte Handel: Dagligvaruhandel, sällanköpshandel Tjänster: Privat och offentlig service, t.ex. förskolor, frisörer, verkstäder och upplevelser Kontor: Kontor, administration, forskning och utveckling, indoor försäljning etc. Produktion: Tillverkningsindustri och masshantering Logistik: Lager, transport och logistikverksamhet Verksamhetsområden. Här ger Botkyrka utrymme för verksamheter med olika profilering. Kartan anger en målbild för 2040 och profileringen ska ses som en inriktning och möjlighet för utvecklingen under en lång tidsperiod. Utanför dessa områden prövar vi etableringar från fall till fall. Ickestörande verksamheter och viss service vill vi gärna integrera med bostäder. 86 PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet 87

19 Foto: Johannes LiLJeson markanvändningsstrategi 4 I denna del av översiktsplanen presenterar vi vår markanvändningsstrategi. Den visar vår övergripande avvägning mellan olika allmänna intressens markanspråk. Vi presenterar en markanvändningskarta för hela kommunen med målbild 2040 och visar sedan närmare på fyra olika delar av kommunen: - Norsborg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg - Tullinge - Tumba och Vårsta - Grödinge och övrig landsbygd Vår övergripande strategi är att bygga bostäder och arbetsplatser i redan bebyggda områden, i första hand i bra kollektivtrafiklägen. Översiktsplanen ger utrymme för nya bostäder på 30 år. Vi vill tillgängliggöra storstadsnära natur och skapa fysiska strukturer som ger en mer sammanhållen kommun, regiondel och storstad. Vi inleder med en förklaring av markanvändningskartornas färger och tecken

20 Förklaring av markanvändningskartorna Målbild 2040, inte nuläge Markanvändningskartorna visar en önskad målbild för Botkyrka Inga exakta linjer Avgränsningar och sträckningar på kartan är schematiska. I efterföljande planering görs mer detaljerade ställningstaganden. Efterföljande planering måste beakta risker och restriktioner I kommunen har vi bra kunskap om vilka risker och restriktioner som utvecklingen av en viss plats behöver beakta. Här i översiktsplanen redovisar vi markstabilitet, buller, översvämningsrisk, riksintressen, strandskydd med mera. För plan- och bygglovhandläggare i kommunen finns fler kartläggningar tillgängliga som underlag, till exempel radon och förorenad mark. Stadsbygd landsbygd Stadsbygd är ett begrepp som bäst förstås i relation till sin motsats, landsbygd. Inom stadsbygden finns bostäder, verksamheter, vägar, grönområden, rekreationsområden och andra funktioner som tillhör en stad eller en tätort. På kartan markeras stadsbygden som röd, orange och gul. kommer från fall till fall pröva lämpligheten i relation till de restriktioner som finns. Den nya bebyggelsens läge och placering behöver harmoniera med kulturmiljön och landskapet. Inom vissa fritidshusområden vill vi underlätta omvandling till åretruntboende, genom att bygga ut kommunalt vatten och avlopp och genom nya detaljplaner. Storstadsnära natur Grönområdena nära stadsbygden vill vi utveckla till att bli bättre och mer tillgängliga aktivitetsrum med plats för längre promenader, skidåkning, motion och andra uteaktiviteter. Även de storstadsnära sjöarna och stränderna ska göras mer tillgängliga. Utvecklingen ska inte försämra det befintliga jordbrukets villkor och ta hänsyn till natur- och kulturmiljöerna. Kommunens är mycket restriktiv till ny bebyggelse inom dessa områden. Vi tror dock att fritidshusområden nära storstaden är klimatsmart. Läs mer om aktivitetsrum nära stadsbygden på sidan 68. Regional stadskärna Kommunen stödjer utvecklingen av de regionala stadskärnor som Botkyrka ligger emellan, nämligen Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. Tät stadsbygd Medeltät stadsbygd Gles stadsbygd Utanför stadsbygden finns landsbygden. På vissa ställen i Botkyrka är gränsen mellan stad och land skarp, men på många håll är den mer diffus. Till exempel har området mellan Tumba och Alby starka funktionella samband med staden och kan i egentlig mening inte betraktas som landsbygd, men heller inte som stadsbygd. Det finns fler motsvarande områden i regionen som Järvafältet, Årstafältet eller till och med Djurgården. Vi har valt att behandla all mark utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Tät, medeltät och gles stadsbygd De olika färgerna anger önskad täthet. Den önskade tätheten ska jämföras både med nuläge och med omgivande områden. Färgerna anger därmed dels var kommunen vill se mer förtätning och dels i vilken grad. Vårt ställningstagande utgår i första hand från närhet till kollektivtrafik, men också från en värdering av olika platsers förutsättningar och behov. Tät och medeltät stadsbygd kommer att se olika ut i olika stadsdelar. Exakt hur avgörs i nästa steg i planeringen när fler behov och intressen ska vägas mot varandra. Gles stadsbygd innebär att den ska förbli glesare än den medeltäta eller den täta. Täthet är ett begrepp som inom planering kan definieras på flera sätt och avse olika aspekter befolkning, bebyggelsekaraktär, exploateringstal, höjd på hus, hur mycket mark som tas i anspråk och så vidare. Här använder vi medvetet begreppet utan att göra någon specifik definition. Nya bostäder och åretruntboende på landsbygden Inom den gula markeringen på landsbygden vill kommunen ge utrymme för mindre grupper med nya bostäder Det kan röra sig om enstaka bygglovsförfrågningar eller projekt med flera bostäder åt gången som kräver detaljplan. Alla lägen inom markering är inte lämpliga för nya bostäder. Kommunen Specifika förändringsområden nummer på kartan Kommunen vill se förtätning inom stadsbygden generellt. Men som ytterligare stöd för efterföljande planering pekar vi ut de platser som vi betraktar som specifika förändringsområden med nummer på kartan. I den tillhörande texten till kartorna anger vi kommunens ambitioner för platsen. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning.) Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49. Ny väg Kommunens planering utgår från två nya större vägförändringar, dels förbifart Tullinge och dels en ny dragning av Hågelbyleden förbi Eriksberg. För båda dessa vägdragningar finns fördjupande utredningar också från Trafikverket. Idé till spårväg Spårväg Botkyrka Kommunens planering lämnar utrymme för en spårvägsdragning från Flemingsberg via Riksten till Tumba och vidare mot Alby, Hallunda, Fittja och Masmo. I översiktsplanen redovisar vi schematiskt den sträckning som två genomförda sträckningsstudier visar. Genom Eriksberg och Alby finns olika alternativa dragningar, se sidan 99. Gröna samband I områden med förändringstryck, i eller nära stadsbygden, vid vägar och järnvägar markerar vi att det finns viktiga gröna samband. Det är smala stråk mellan grönområden, vilka behöver upprätthållas för att skapa en sammanhängande grönstruktur. De gröna sambanden får inte byggas bort. I vissa fall är de gröna sambanden svaga eller rent av nästan obefintliga. Här behöver vi arbeta mer aktivt med att knyta ihop olika grönområden och överbrygga barriärer. Läs mer om gröna samband på sidan MARKANVändninGsstrategi MARKANVändninGsstrategi 91

21 Markanvändning i hela Botkyrka Kommunens avsikter för markanvändningen som helhet: Bygga bostäder och arbetsplatser i redan bebyggda områden, i första hand i bra kollektivtrafiklägen. Översiktsplanen ger utrymme för nya bostäder på 30 år. Följande platser i Botkyrka ska stärkas som tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik, handel och service: Tumba centrum, Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråken däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum, Vårsta centrum. Göra den storstadsnära naturen tillgänglig. Skapa fysiska strukturer trafiksystem, mötesplatser, bebyggelse som ger en mer sammanhållen kommun, regiondel och storstad Kartan till höger: Specifika förändringsområden 1. Bostäder, service och marina vid Slagsta strand 2. Bostäder vid Hallunda gård 3. Verksamheter överbryggar E4/E20 4. Förnyelse i Fittja 5. Bostäder vid Hallundavägen och entré ut mot naturen 6. Bostäder och centrumutveckling i Hallunda 7. Stråk och bebyggelse som knyter ihop centrumen i Hallunda, Alby och Eriksberg 8. Förnyelse och förtätning i Alby 9. Nya etableringar i Eriksberg Södra porten 10. Bostäder och verksamheter vid Alfred Nobels allé 11. Bostäder och centrumutveckling i Tullinge 12. Sjönära bostäder i Hamringes gamla industrimiljö 13. Entré ut mot naturen i Brantbrink 14. Rikstens friluftsstad växer vidare 15. Plats för mer verksamheter vid Tunarondellen 16. Bostäder i Lilltumba 17. Sandstugan nytt bostadsområde i Uttran 18. Bostäder och centrumutveckling i centrala Tumba 19. Förnyelse och förtätning i Storvreten 20. Företag, bostäder och affärer längs Dalvägen 21. Bostäder och verksamheter i Kassmyra 22. Bostäder och service i Vårsta centrum 23. Naturnära bostäder i östra Vårsta 24. Små grupper med nya bostäder samlade i stråk i Grödinge 25. Förnyelse och förtätning i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten 26. Grönområden och aktiviteter nära stadsbygden 27. Utveckling av Hågelby till ett större besöksmål Markanvändning i Botkyrka kommun. Övergripande mark- och vattenanvändning i Botkyrka med målbild Alla lägen inom det gula mönstret i Grödinge är inte lämpliga för ny bebyggelse. Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVändninGsstrategi MARKANVändninGsstrategi 93

22 norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg Norsborg, Hallunda, Alby och Fittja är alla tunnelbanestadsdelar som byggdes snabbt under några få år i början av 1970-talet och som därefter bara kompletterats med några enstaka bostadsprojekt. Eriksbergs verksamhetsområde har byggts ut och förändrats mer kontinuerligt under de gångna fyrtio åren. Stadsdelarna är planerade med förutsättningen att E4/E20 skulle flyttas till ett nytt läge söder om Alby, men den södra infarten till Stockholm ligger kvar och skär genom Botkyrkas mest tättbebyggda områden. Motorvägen innebär störningar för bostäder men ger samtidigt ett attraktivit läge för företag och verksamhet. Miljonprogrammets bostäder och stadsdelar närmar sig femtioårsåldern och behöver därmed en större upprustning. Förnyelsen här kommer att vara en av de allra viktigaste uppgifterna att lösa de kommande åren. Upprustning och utveckling öppnar också möjligheter för nya bostäder och ett mer varierat bostadsutbud. Regionens snabba befolkningsutveckling i kombination med bättre tunnelbana, ny Förbifart Stockholm och utvecklingen i Kungens kurva Skärholmen kommer att förbättra stadsdelarnas läge i regionen och göra området allt mer attraktivt att bygga och investera i. Kommunens avsikter för de norra stadsdelarna i Botkyrka som helhet Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras nedan. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49.) Skapa ett större utbud av attraktiva bostäder med varierande boendeformer för att möjliggöra en boendekarriär inom stadsdelarna. Upprätthålla gröna samband genom stadsbygden och skapa tydligare entréer till naturen mot Sturehov, Älvesta och Hågelby. Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Markanvändning i Norsberg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKanVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg 95

23 1. Blandad stadsmiljö längs Slagsta strand Kommunen vill utveckla området Slagsta Marina till en sjönära stadsdel med bostäder, service och marina verksamheter. Vi vill också vidareutveckla verksamhetsområdena på sydsidan av motorvägen. Vi vill kunna kombinera verksamheten vid Fittja värmeverk med utbyggnad av bostäder i närområdet. På längre sikt räknar vi med att behovet av värmeverket minskar till följd av dels teknikutveckling, dels minskad efterfrågan efter miljonprogrammets upprustning. Med tanke på att värmeverket ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde, bör inga betydande reinvesteringar i verket göras. Kommunen vill utveckla Mälarstranden inklusive marinan och badet till ett attraktivt stråk. 2. Bostäder vid Hallunda gård Kommunen vill utveckla området för bostäder i en småskalig attraktiv miljö. Hänsyn måste tas till de kulturhistoriska värdena. 3. Verksamheter minskar motorvägens barriäreffekt Kommunen vill utveckla området till en plats för till exempel service, mindre handel, kontor och produktion och bygga ihop stadsdelarna på ömse sidor om motorvägen. Vi vill att stor omsorg ska läggas på gestaltningen av ny bebyggelse vid E4/E20 och själva trafikområdet. Bebyggelsen ska också utformas så att den verkar bullerdämpande på bakomliggande områden. Vi vill komplettera gångbron över E4/E20 med en överbyggnad mellan Fittja och Hallunda, en så kallad sociodukt eller en social koppling. Kommunen vill diskutera med statliga myndigheter och privata aktörer att på lång sikt däcka över motorvägen på flera ställen. 4. Förstärka värden i Fittja Kommunen vill utveckla Fittja genom en måttlig förtätning och komplettering av stadsdelen. Vägar och rekreationsområden ska ses över. På sikt vill kommunen göra kopplingen över motorvägen attraktivare och tillgängligare. För Fittja finns ett detaljplaneprogram från Entré till naturen och nya bostäder vid Hallundavägen Kommunen vill vi pröva en utveckling av området närmast Hammerstavägen och Hallundavägen för eventuell ny bebyggelse. Vi vill se över möjligheten om Hallundavägen kan kopplas ihop med Norsborgsvägen och Vällingevägen mot Sturehov. 6. Bostäder och centrumutveckling i Hallunda Vi vill att Hallundavägen ska omformas från en bred väg till en gata med trottoarer och lägre hastigheter kantade av verksamheter och nya bostäder. Vi vill att Hallunda centrum ska kunna stärkas som lokalt centrum och mötesplats med knutpunkt mellan T-bana och buss, kompletterad med ett utbyggt centrum för handel och service samt nya bostäder. Detaljplaneprogram Fittja, 2012 Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Emam Jihammar Foto: ROBERT LORentz Foto: rasmus storkamp Hallunda och Botkyrkahallen i Brunna. Kolonistuga i Alby och Slagsta. 96 MARKanVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg MARKanVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg 97

24 Framtid Alby Stadsmiljö i utveckling, under arbete Knyta ihop Hallunda C, Alby C och Eriksberg Kommunen vill knyta ihop de båda stadsdelscentrumen i Alby och Hallunda via Eriksberg och över E4/E20, genom att skapa samlande stråk med fler bostäder och verksamheter för besök och möten. Stråken får sin förlängning till kulturnoderna Riksteatern i Hallunda och Subtopia i Alby. Vid Hallunda trafikplats kan motorvägen på sikt däckas över och det blir möjligt att röra sig mellan Alby och Hallunda i ett helt nytt stråk. Med Hågelbyleden i nytt läge och en ny trafikplats vid E4/E20 vill kommunen ge möjligheter att bygga både bostäder och verksamheter längs nuvarande Hågelbyled och med blandad bebyggelse knyta ihop Alby och Eriksberg. Kommunen vill skapa bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik och bättre kollektivtrafik med inriktning på spårtrafik. Kommunens planering lämnar utrymme för en spårvägsdragning från Flemingsberg via Riksten till Tumba och vidare mot Alby, Hallunda, Fittja och Masmo. I översiktsplanen redovisar vi schematiskt den sträckning som två genomförda sträckningsstudier visar. På bilden här intill visas olika alternativa dragningar genom Eriksberg och Alby. 8. Satsning på Alby Kommunen vill skapa en ny och tätare stadsmiljö med gröna tillgångar, service, infrastruktur och kollektivtrafik. Vi vill att Albyvägen ska omformas från en bred väg till en gata med trottoarer och lägre hastigheter kantade av verksamheter och nya bostäder. Arbete pågår 2013 med en ny stadsbyggnadsidé för Alby. 9. Södra porten stärker verksamhetsområdet Eriksberg Runt E4/E20 ska en ny entré till Botkyrka och storstaden utvecklas Södra porten. Nya etableringar i Eriksberg ska stärka verksamhetsområdet, som plats för besöks och upplevelsenäring. För Hågelby, Eriksberg och Lindhov finns ett program och en miljökonsekvensbeskrivning från Program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2011 Miljökonsekvensbeskrivning för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2010 Spårväg Botkyrka. Alternativa dragningar av Spårväg Botkyrka genom Eriksberg och Alby. Foto: Botkyrka kommun 100 villatomter i Alby, Fittja, Hallunda och Norsborg Kommunen har ambitionen att få fram gör stadsdelarna mer attraktiva. Vi vill 100 villatomter inom stadsdelarna Alby, möjliggöra för Botkyrkabor att bygga Fittja, Hallunda, Norsborg och dess och utforma sina egna hem. Planläggning för de första 19 tomterna vann omgivningar. I de här stadsdelarna är den vanligaste boendeformen hyresrätter i flerbostadshus. Det innebär att vägen i Slagsta. Tomterna är relativt laga kraft De finns vid Tegelängs- det är svårt för de boende att göra så stora med möjligheten att bygga ett kallad boendekarriär inom sin stadsdel. fristående bostadshus i ett till två plan. Många trivs och vill kunna bo kvar men väljer att flytta till ett annat område för att bo i ett radhus eller i en villa när familjens inkomst växer. Vi tror att den sociala sammanhållningen och områdets stabilitet ökar om invånarna har möjlighet att bo kvar. Ett mer varierat bostadsbestånd för alla olika behov Foto: Louise Yourstone Flygbild över Alby. 98 MARKanVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg MARKanVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg 99

25 tullinge Tullinge är en attraktiv plats i Stockholmsregionen att bo och bygga på. Tullinge är också den del av Botkyrka som under de senaste årtiondena haft den starkaste utvecklingen med mer bebyggelse och befolkningsökning. Att det byggts mycket har samtidigt fått många medborgare att känna tveksamhet till omvandling och utvecklingstakt. Regionens snabba befolkningsökning i kombination med nya infrastruktursatsningar som Södertörnsleden, bättre pendeltåg, Förbifart Tullinge och Förbifart Stockholm kommer tillsammans med utvecklingen av Flemingsberg med forskning, universitet och kvalificerat näringsliv att göra Tullinge ännu mer eftertraktat. Vi behöver utveckla och säkra Tullinges förutsättningar genom att i vissa delar säga ja till fler bostäder och arbetsplatser och i andra delar hålla tillbaka förändringstrycket för att slå vakt om stadsdelens identitet och kvaliteter. Kommunens avsikter för Tullinge som helhet Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras nedan. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49.) Förstärka kopplingen till den regionala stadskärnan Flemingsberg Upprätthålla gröna samband genom stadsdelen och skapa tydligare entréer till naturen i Lida, Flottsbro och Flemingsbergsskogen Avsluta Hamra grustäkt och bergtäkt och låta området återgå till naturmark. Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Markanvändning i Tullinge. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVändninGsstrategi: TULLinGE 101

26 Fördjupning av översiktsplaner Flemingsberg, 2009 Detaljplaneprogram centrala Tullinge, Alfred Nobels allé en del av stadskärnan Flemingsberg Kommunen vill nyttja närheten till den regionala stadskärnan Flemingsberg för mer bostäder och verksamheter i området kring Alfred Nobels allé. Delområdet Blickaberget ska byggas i skog där partier av gammal skog bevaras. Området ingår i samrådsförslaget till den fördjupade översiktsplanen för Flemingsberg. 11. Tätare stadsbygd i centrala Tullinge Kommunen vill förlägga länsvägen (väg 226) längre söderut Förbifart Tullinge. Därmed kommer trafiken genom centrala Tullinge att minska kraftigt. Det möjliggör att Huddingevägen kan ges en karaktär av stadsgata med intilliggande byggnader i nära anslutning till pendeltåg och centrum. Kommunen vill skapa en attraktiv tät stadsbygd med väl utformade offentliga platser och bebyggelse. Det centrala läget nära pendeltågsstationen bör användas för en tätare bebyggelse med en blandning av bostäder, handel och service. På kort sikt bör det finnas plats för infartsparkeringar i området. På längre sikt väger bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen tungt. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och vi behöver hitta effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. För centrala Tullinge finns ett detaljplaneprogram från I denna översiktsplan planeras för en ökad bebyggelsetäthet i förhållande till programmet. 12. Sjönära boende i Hamringes gamla industrimiljö Kommunen vill utveckla den gamla industrimiljön i Hamringe och komplettera området med bostäder. Uppfarten från området och anslutningen till Huddingevägen är svår idag, men kommunen vill förlägga länsvägen (väg 226) längre söderut Förbifart Tullinge. Därmed kommer trafiken på Huddingevägen att minska kraftigt. 13. Entré till naturen i Brantbrink Kommunen vill utveckla området mellan Brantbrink och Riksten när den nya dragningen av väg 226 (Förbifart Tullinge) är klar. Vi vill säkra att Brantbrinks idrottsplats kan fortsätta vara en viktig entré till naturen. Vi vill bygga ihop och förstärka kopplingen mellan Riksten och övriga Tullinge med bostäder, verksamheter och till exempel idrottsanläggningar. 14. Rikstens friluftsstad växer På platsen för den nedlagda flygflottiljen i södra Tullinge pågår planeringen och byggandet av bostäder och verksamheter i Riksten friluftsstad. En förutsättning för full utbyggnad av området är att den nya dragningen av väg 226 (Förbifart Tullinge) blir helt fullföljd. Kommunen vill att Friluftsstaden på sikt kollektivtrafikförsörjs med Spårväg Botkyrka. Det finns utrymme så att Spårväg Botkyrka kan gå sträckan Flemingsberg Riksten Tumba Alby Hallunda Fittja. Öster om Riksten, på andra sidan av Pålamalmsvägen, finns en motorcrossbana och en skjutbana. Vår planering utgår nu ifrån att dessa verksamheter kan samexistera med de nya bostäderna i Rikstens friluftsstad. Motocrossbanan och skjutbanan kan behöva fler bullerdämpande åtgärder. Om nya verksamheter tillkommer väster om vägen kan dessa utformas för att ge bullerskydd åt bakomliggande bostäder. För Riksten Friluftsstad finns ett detaljplaneprogram med miljökonsekvensbeskrivning från 2003 och ett gestaltningsprogram reviderat Program för Riksten, 2003 Foto: Bertil Strandell foto: Botkyrka kommun FotoGRaf: Dan Coleman Foto: Marianne Wladis Stendalsbadet i Tullinge och flygbild över centrala Tullinge. Rikstens friluftsstad och Tullinge trädgårdsstad. 102 MARKANVändninGsstrategi: TULLinGE MARKANVändninGsstrategi: TULLinGE 103

27 tumba och vårsta Tumba och Vårsta är båda två gamla kommuncentra från tiden innan kommunsammanläggningarna för snart femtio år sedan. Från att ha varit två mer självständiga orter mellan Stockholm och Södertälje är båda platserna idag en tydlig del av Stockholms storstadsområde. Tumba har en av regionens mest trafikerade pendeltågsstationer och en av få stationer där tågen kan vända. Det är också en av de orter i landet där medborgarna har bäst närhet till grönområden. Tumba har en av Stockholmsregionens mest blandade befolkningar åldersmässigt, etniskt, inkomstmässigt, utbildningsmässigt och så vidare. Men Tumba är också både stort och splittrat till sin karaktär och attraktiviteten som bostadsort är lite svagare än vad tillgångarna egentligen talar för. Stockholms snabba befolkningsökning, bättre pendeltågstrafik och en bättre Hågelbyled med stärkt kollektivtrafik talar för att Tumba blir en allt mer intressant plats i regionen. Vi behöver bygga ihop Tumba och förbättra kvaliteter som stora arbetsplatser, centrumfunktioner och grönområden utgör genom att göra dem mer lättillgängliga. Kommunens avsikter för Tumba och Vårsta som helhet Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras nedan. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49.) Upprätthålla gröna samband genom stadsbygden och skapa tydligare entréer till naturen. För östra Vårsta finns en fördjupad översiktsplan som till stora delar inte längre är aktuell. Den upphör att gälla från det att denna översiktsplan antas. Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Markanvändning i Tumba och Vårsta. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVändninGsstrategi: tumba och vårsta 105

28 15. Plats för mer verksamheter kring Tunarondellen Kommunen är öppen för en successiv förtätning av verksamheter med en intensivare markanvändning inom Lovisebergs verksamhetsområde och Tuna industriområde. Vi vill använda närheten till Hågelbyleden bättre och skapa underlag för bättre kollektivtrafik för dessa områden. 16. Kollektivtrafiknära boende i Lilltumba Vi vill på sikt utnyttja delar av jordbruksmarken för bostäder i detta centrala läge väster om Tumbavägen. Vi bedömer att det kollektivtrafiknära läget här väger tyngre än vår ambition att inte bygga på jordbruksmark. 17. Sandstugan nytt bostadsområde i Uttran Kommunen planerar ett nytt bostadsområde runt Uttrans sjukhus. Vi vill också se en bostadsutbyggnad i grustäktsområdet efter det att täkten avslutats. 18. Tätare stadsbygd i centrala Tumba Kommunen vill skapa en attraktiv tät stadsbygd med väl utformade offentliga platser och bebyggelse. Vi vill utnyttja det centrala läget nära pendeltågsstationen och busstationen för fler bostäder, verksamheter och handel. Vi vill skapa en tydligare och mer välkomnande entréplats till Tumba. Tumba centrum, Tumba köpcenter och stråket däremellan behöver bli mer attraktivt och lättare att ta sig fram i till fots och med cykel. Tumba är en plats där stad möter land. Det här mötet är en viktig del av Tumbas identitet och särart. Vid utvecklingen av centrala Tumba är det viktigt att ta vara på denna kontrast att både bygga tätt centralt och samtidigt låta det öppna landskapet komma nära inpå stadsbygden. Vi vill att jordbrukslandskapet norr om arbetsplatsområdet i Hamradalen bevaras och hålls öppet. Vi vill förnya det befintliga arbetsplatsområdet och ge möjlighet att blanda detta med bostäder. På kort sikt bör det finnas plats för infartsparkeringar i området. På längre sikt väger bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen tungt. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och vi behöver hitta effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. Kommunen vill att KP Arnoldssons väg och sammanhängande gångoch cykelvägar förstärker stråket mellan Tumba och Salem. De som bor i Salem ska lättare kunna ta sig till centrala Tumba för handel, kollektivtrafik, fritidsaktiviteter och möten. Vi vill också minska vägens barriäreffekt. 19. Nya möjligheter i Storvreten Kommunen vill utveckla området genom att förtäta och komplettera bebyggelsen. Kommunen vill knyta ihop Storvreten med centrala Tumba och Dalvägen, bland annat genom att bygga i stråket utefter Storvretsvägen ned mot centrum och skapa fler gångförbindelser ner mot Dalvägen. 20. Kreativ blandad miljö längs Dalvägen Kommunen vill ge möjlighet att vidareutveckla den kreativa företagsmiljön och eventuellt komplettera med bostäder och mer handel. Vi vill förändra Dalvägens karaktär till att bli mer som en stadsgata med lägre hastigheter och fler övergångsställen. Vi anser att Dalvägen inte längre bör vara en primärled för transport av farligt gods. 21. Bostäder och verksamheter i Kassmyra Kommunen vill planlägga den gamla grustäkten för bostäder och verksamheter. Den norra delen av området ligger tidigare i planeringen än den södra delen närmast Vårsta. 22. Komplettering av Vårsta centrum Vi vill att Vårsta Centrum utvecklas till en attraktiv mötesplats för både Vårstaborna och de boende i Grödinge. Centrum kan kompletteras med bostäder och ytterligare service. 23. Natur och sjönära boende i östra Vårsta Kommunen vill att det gamla grustäktsområdet öster om Vårsta ska bebyggas och bli ett attraktivt bostadsområde med radhus, villor och låga flerbostadshus. Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Kjsa Kax Wåghals Foto: Botkyrka kommun Foto: Callius/One Eyed Ink Vårsta centrum och Tumba. Flybild över Tumba centrum och Vårsta. 106 MARKANVändninGsstrategi: tumba och vårsta MARKANVändninGsstrategi: tumba och vårsta 107

29 GRÖDINGE OCH ÖVRIG LANDSBYGD En stor del av Botkyrka kommuns yta utgörs av landsbygd med skog, stränder och öppna jordbrukslandskap. Relativt få personer bor här. Bara drygt två procent av Botkyrkas befolkning bor på Grödingelandet. Men befolkningen ökar stadigt främst på grund av att alltfler bosätter sig permanent i fritidshus. I nordvästra delen av kommunen, ut mot Sturehov, bor ännu färre personer. Eftersom det här är landsbygdsområden som ingår i Stockholmsregionen finns ett tryck och en efterfrågan på fler bostäder, mark och ytor för verksamhet och kanske framförallt en efterfrågan på natur- och kulturupplevelser. Det är en utmaning att förena olika behov som landsbygden behöver fylla och det är en svår balansgång att utnyttja landsbygdens potential, utan att förbruka den. Under lång tid har förändringstrycket i Grödinge hållits tillbaka av planer på flygplatslokaliseringar och av Stockholms stads omfattande markägande. Nu är situationen en annan. Planerna på en ny stor flygplats är skrotade och Stockholm stad har sålt sin mark. Det innebär att förändringstrycket ökar och därmed behöver kommunen vara tydlig och förutsägbar med sina långsiktiga ambitioner. Området ut mot Sturehov är ett vattenskyddsområde ägt av Stockholm Vatten. Kommunens avsikter för landsbygden som helhet Ta till vara landsbygdskaraktären, slå vakt om värdefulla natur och kulturmiljövärden och fortsätta att utveckla värden för besök, aktiviteter och naturupplevelser. Låta landsbygden leva genom att ge utrymme för nya bostäder och fler verksamheter på Grödingelandet. Erbjuda service såsom skolskjuts, hemtjänst och mindre enheter av barnomsorg och äldreomsorg. Kommunal service finns i första hand inom stadsbygden för Grödinges del i Vårsta. Vi bejakar privata initiativ att driva förskolor och skolor på landsbygden. Förbättra trafiksäkerheten och säkerheten för oskyddade trafikanter på vägarna. De boendes behov går före genomfart och framkomlighet för tunga transporter. Förbättra allmänhetens tillgång till storstadsnatur, se till att landsbygden i Botkyrka känns välkomnande. Landsbygden är som stadsbygden till för alla. Markanvändning i Grödinge och övrig landsbygd. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Alla lägen inom det gula mönstret i Grödinge är inte lämpliga för ny bebyggelse. Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVändninGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd 109

30 Målkonflikt inom kulturmiljöperspektivet: Genom att bygga i traditionella bebyggelselägen bevaras karaktärsdragen och läsbarheten i kulturlandskapet. Samtidigt är just dessa lägen fornlämningsrika. Som kommun vill vi i första hand värna kulturlandskapet och förena ny bebyggelse sida vid sida med fornlämningar. 24. Små grupper med nya bostäder samlade i stråk Kommunen vill ge utrymme för mindre grupper med nya bostäder i närheten av huvudvägarna i Grödinge, längs väg 225 mellan Vårsta och Tegelvreten, längs 225 från Vårsta mot Södertälje och längs väg 569 ner till Eldtomta. Det kan röra sig om enstaka bygglovsförfrågningar eller projekt med flera bostäder åt gången som kräver detaljplan. Inom dessa stråk är inte alla lägen lämpliga för nya bostäder. Vi ska från fall till fall pröva lämpligheten i relation till de restriktioner som finns allt från fornlämningar och strandskydd till kraftledningar, järnvägsbuller och värdefull natur. Den nya bebyggelsens läge och placering behöver harmoniera med kulturmiljön och landskapet. Vi ska vid bygglovsprövning se till att nya bostäder hamnar i traditionella bebyggelselägen i bryn, intill vägar eller i kanten till det öppna landskapet. Befintliga bybildningar och grupper med bebyggelse kan fyllas på med nya bostäder. Nya bostäder kan också med tiden bilda nya små byar i lägen där det är möjligt. På en del platser inom dessa stråk finns möjlighet att ansluta enstaka fastigheter till kommunalt vatten och avlopp. I övriga lägen krävs godkända enskilda vatten- och avloppslösningar. Projekt med flera nya fastigheter behöver gå hand i hand med detaljplaneläggning och utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Genom att samla ny bebyggelse till dessa stråk skapar vi underlag till investeringar i kommunala vatten- och avloppslösningar. 25. Förnyelse och förtätning i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten Kommunen bejakar en utveckling och omvandling av fritidshusområdena Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten. Fastigheterna i dessa områden ansluts till kommunalt vatten och avlopp. (Sibble har redan kommunalt avlopp) Byrsta och Tegelvreten är sist på tur, men det finns ingen närmare tidplan för detta. Vi vill genom nya detaljplaner pröva möjligheten till större byggrätter och avstyckningar till fler fastigheter, i samband med utbyggnad av kommunalt VA. Vi vill att övriga fritidshusområden i kommunen bevaras som fritidshusområden. Ja till om- och tillbyggnad av befintlig bebyggelse Kommunen prövar bygglovsförfrågningar för om- och tillbyggnader från fall till fall. Vår generella utgångspunkt är att säga ja till tillbyggnader och kompletteringar av befintliga åretruntbostäder, ekonomibyggnader och fritidshus som finns utanför detaljplanelagt område eller utanför områden med så kallade områdesbestämmelser. Vi ställer krav på godkända vatten- och avloppslösningar vid bygglovsförfrågningar om tillbyggnader. Vi ställer krav på att om- och tillbyggnad harmonierar med kulturmiljön och landskapet. Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Robert Lorentz Foto: Rasmus StoRKamp Vinterbild från Grödinge och brevlådor i Sibble. Landsbygd och badplatsen i Lida. 110 MARKANVändninGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd MARKANVändninGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd 111

31 Nya bostäder i dessa perifera lägen handlar om undantagsfall i stil med uppbyggnad av nedbrunna hus. Det rör sig om storleksordningen 10 nya bostäder på trettio år. Nya bostäder och enstaka fritidshus om- och tillbyggnad Nya fritidshusområden Inom markerade stråk längs vägarna (24) Ja Ja Nej Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten efter utbyggnad av VA och med nya detaljplaner (25) I områden med detaljplaner och/eller områdesbestämmelser Nej till ny spridd bebyggelse Kommunen prövar bygglovsförfrågningar om nya bostäder från fall till fall. Vår generella utgångspunkt är att säga nej till nya bostäder utanför ovan nämnda lägen (nr 24 och 25). Klimatsmart med fritidshusområden nära storstaden Kommunen har olika syn på enstaka nya fritidshus och nya fritidshusområden. Enstaka nya fritidshus prövas som åretruntbostäder och då gäller principerna ovan. Vi ser fritidshusområden nära storstaden som ett klimatsmart alternativ. Vi är beredda att pröva nya fritidshusområden där planerna ska reglera att husen har en tydlig karaktär och standard som fritidshus. Tabellen nedan sammanfattar kommunens principer för nya bostäder, nya enstaka fritidshus, om- och tillbyggnad av befintliga hus samt nya fritidshusområden. Ja Ja Nej I enlighet med gällande detaljplaner eller områdesbestämmelser Utanför ovan nämnda områden Nej Ja Ja Foto: Callius/One Eyed Ink Plats för verksamheter Kommunen vill ge möjligheter för det lokala näringslivet på landsbygden att utvecklas. Kommunen vill också se nya verksamheter och arbetsplatser. Vi ser att olika privata och offentliga serviceverksamheter med fördel kan utvecklas på landsbygden, allt från vårdboenden till hotell och konferensanläggningar. Vi vill framförallt se verksamheter som inte genererar tung trafik. En karta över större verksamhetsområden i hela kommunen finns på sidan 87. Utanför dessa större verksamhetsområden finns utrymme för mindre enstaka verksamheter. Kommunen prövar förfrågningar om mindre enstaka verksamhetsetableringar från fall till fall, där vi bland annat väger in lämpligheten i relation till de restriktioner som finns och tittar på frågan om vatten och avlopp. 26. Utveckla Botkyrkaparken och andra aktivitetsrum nära stadsbygden I grönområdet mellan Hågelby, E4/E20 och Eriksberg vill vi utveckla Botkyrkaparken med ett levande natur- och kulturlandskap. Det handlar om att tillgängliggöra området så att det kan utnyttjas bättre för friluftsliv och uteaktiviteter. Arbetet med Botkyrkaparken ska utgå från Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov från En miljökonsekvensbeskrivning är gjord i samband med programmet. Vi vill också utveckla andra grönområden nära stadsbygden till att bli bättre och mer tillgängliga aktivitetsrum med plats för längre promenader, skidåkning, motion och utflykter. Området från Norsborg ut mot Sturehovs slott, området mellan Hågelbyleden och Tullingesjön samt området mellan Storvreten och Tullinge ut mot Lida kan utvecklas utan att försämra det befintliga jordbrukets villkor. Läs mer om aktivitetsrum nära stadsbygden på sidan 68. För områdena runt Lida finns ett inriktningsprogram som kommunfullmäktige antog Populärt besöksmål i Hågelby Kommunen vill skapa förutsättningar att utveckla Hågelby gård till ett populärt besöksmål inte bara för Botkyrka lokalt utan också för hela Stockholmsregionen och Sverige. Arbetet med Hågelby ska utgå från Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov från En miljökonsekvensbeskrivning är gjord i samband med programmet Program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2011 Miljökonsekvensbeskrivning för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2010 Inriktningsprogram för friluftsområdet Lida Riksten, 2006 Vinterbild från Grödinge. 112 MARKANVändninGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd MARKANVändninGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd 113

32 Foto: Strandell mellankommunala intressen och riksintressen 5 I den här delen presenterar vi kortfattat Botkyrka kommuns syn på ett antal så kallade mellankommunala intressen och riksintressen. Det här är frågor som kommunen inte ensam får besluta om. Flera frågor behöver samplanering Samhällsutvecklingen innebär att fler och fler frågor behöver uppmärksammas som mellankommunala. Många behov av samplanering är behandlade i den regionala utvecklingsplanen RUFS Andra har inte storregional karaktär, utan behöver hanteras i kommunernas översiktsplaner. I den här sammanställningen tar vi upp sådana frågor. Det kan röra frågor om påverkan på vattenområden som delas av flera kommuner, utbyggnader av vägsystemet, nya bostadsområden, nya naturreservat med mera. Anläggningar av regionalt intresse, som finns utpekade i RUFS, redovisar vi också här. Riksintressen är viktiga för hela landet Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan staten peka ut som områden av riksintresse. Områdena kan vara viktiga av olika skäl. Det kan exempelvis vara områden som innehåller naturvärden eller kulturvärden som är angelägna för hela landet. Men det kan också vara områden som är viktiga för att de ska användas till någon exploatering, till exempel för vägar, järnvägar eller någon energianläggning. Områdena kan också vara betydelsefulla för någon näring, exempelvis fisket. Kommunen ska i sin översiktsplan redovisa hur vi avser att riksintressen ska tillgodoses

33 Mellankommunala intressen Den regionala stadskärnan Flemingsberg Botkyrka kommun stödjer utvecklingen av Flemingsberg som en sammanhängande regional stadskärna över kommungränsen, vilket innebär fler bostäder och arbetsplatser, mer handel och utvecklad infrastruktur. Utvecklingsinriktningen finns i ett gemensamt utvecklingsprogram, framtaget av Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun. I samarbete med Huddinge kommun arbetar vi fram en fördjupad översiktsplan för den nya stadskärnan. Uttran vid gränsen till Salems kommun Området mellan de gamla sjukhusen Söderby i Salem och Uttran i Botkyrka innehåller både bostäder och ett täkt- och masshanteringsområde. På vår sida av gränsen planerar vi för cirka bostäder. Väg-, gång- och cykelförbindelserna mellan Salem och Tumba behöver förbättras. Skjutbana och motocrossbana Skjutbanan och motocrossbanan i Tullinge/Riksten, är befintliga verksamheter som genom buller gör intrång i friluftsliv/naturreservat över kommungränsen in i Huddinge kommun. Vi utgår från att verksamheterna blir kvar och att olika bullerdämpande åtgärder minskar störningarna också framöver. Avloppsreningsverket Himmerfjärdsverket (Anläggning av regionalt intresse) Himmerfjärdsverket i södra Botkyrka drivs av Sydvästra Storstockholms va-verksaktiebolag (SYVAB). Botkyrka kommun är delägare i bolaget tillsammans med Huddinge, Salem, Stockholm, Södertälje och Nykvarn. Botkyrka kommun förändrar inte situationen för reningsverket. Norsborgs vattenverk (Anläggning av regionalt intresse) Vattenverket i Norsborg förser hela södra Stockholmsregionen med dricksvatten. Östra Mälarens vattenskyddsområde för ytvattentäkter ska bevara en god kvalitet på vattnet. Det omfattar delar av kommunerna Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Salem, Stockholm och Upplands-Bro. Norsborgs vattenverk ligger inom skyddsområdet. Botkyrka kommun respekterar vattenskyddsområdet och vattenverkets skyddsavstånd och ser det som förenligt med vår ambition att förbättra kontakterna mellan stadsbygd och landsbygd. Fittja värmeverk (Anläggning av regionalt intresse) Stora delar av Botkyrkas bebyggelse är försörjt med fjärrvärme i ett sammanbyggt system för sydvästra regiondelen. Den värme som levereras kommer till största delen från Igelstaverket i Södertälje där biobränslen är helt dominerande som energikälla. Högdalenverket levererar in en mindre del. Fittja värmeverk används vid toppar i förbrukningen och som reserv för både Botkyrka och grannkommunerna. Botkyrka kommun vill utveckla fjärrvärmeförsörjningen. Vi vill kunna kombinera verksamheten vid Fittja värmeverk med utbyggnad av bostäder i närområdet. På längre sikt räknar vi med att behovet av värmeverket minskar till följd av dels teknikutveckling, dels minskad efterfrågan efter miljonprogrammets upprustning. Med tanke på att värmeverket ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde, bör inga betydande reinvesteringar i verket göras. Mellankommunala intressen. Kartan visar de mellankommunala intressen som Botkyrka vill peka på och regionala angelägenheter som finns inom kommunen. 116 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 117

34 Kraftledningsnätet (70 kv) Genom Botkyrka finns kraftledningar som också försörjer grannkommunerna. Kommunens planering går att förena med behovet av kraftförsörjning genom 70 kv-nätet. Grundvattentillgångar I Botkyrka finns det två grundvattenverk, Tullinge vattenverk och Segersjö reservvattenverk, med tillhörande vattenskyddsområden. Tullinge vattenverk är utpekat som Stockholmsregionens viktigaste grundvattenverk och vid kris ska det kunna försörja Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge med vatten. En växande befolkning och ett varmare framtida klimat utmanar dricksvattenförsörjningen. Botkyrka kommun respekterar därför befintliga vattenskyddsområden och vill säkerställa ytterligare två grundvattentillgångar i nordvästra delen av kommunen och vid Pålamalm. Se karta över vattenskyddsområden på sidan 35. Grustäkter och masshantering När en grustäkt tillåts i en grusås med betydande grundvattenförekomst, minskar eller förstörs möjligheterna att använda grundvattnet som dricksvattenresurs. Botkyrka kommun vill av flera skäl minimera grustäkter och annan masshantering i kommunen. Med målet att avveckla samtliga andra grustäkter och platser för storskalig masshantering inom kommunen, vill vi koncentrera den typen av verksamhet till Pålamalm söder om Tullinge. Farligt gods Huvuddelen av transporter av farligt gods i Botkyrka sker på E4/E20. Övriga primära transportleder för farligt gods är enligt länsstyrelsens rekommendationer: vägar: väg 225, väg 259, Dalvägen, Hågelbyleden järnväg: Grödingebanan fartyg/båttransport: farled i Mälaren och i Östersjön in mot Södertälje Botkyrka avser att respektera skyddsavstånden till transportleder för farligt gods. Kommunen anser dock att Dalvägen/Hågelbyleden på sikt ska övergå till sekundär transportled för farligt gods. Istället bör väg 225 mot Södertälje respektive Södertörnsleden, när den är bygd, vara primära transportleder. Väg 225 Väg 225 mellan Södertälje och Nynäshamn: Här finns en konfliktpunkt, där Nynäshamn vill uppgradera vägen för att bättre klara godstransporter samtidigt som Botkyrka behöver hantera genomfartstrafiken genom Vårsta. Kommunen vill inte stimulera ökade genomfartstransporter på väg 225, utan ser bara behov av förbättringar anpassade till utvecklingen av landsbygden i Botkyrka och Nynäshamn. Den regionala grönstrukturen I Stockholms regionala planering kallar man de större väl sammanhängande naturområdena som ligger kvar mellan tätortsområdena för Stockholmsregionens gröna kilar. Botkyrka berörs av två av dessa: Bornsjökilen i norr och Hanvedenkilen i sydost. Botkyrka kommun vill förvalta och utveckla de gröna kilarnas funktioner. Hågelby gård ligger inom Bornsjökilen. Där vill kommunen skapa förutsättningar att utveckla ett populärt besöksmål för Botkyrka lokalt och för Stockholmsregionen och Sverige. I den gröna kilen runt omkring Hågelby gård är avsikten att satsningen ska värna och utveckla kultur- och naturvärden samt förbättra möjligheten till rekreation och friluftsliv. Kommunen vill också stärka de gröna sambanden mellan olika sammanhängande naturområden. Se karta över gröna kilar och gröna samband på sidan 77. foto: botkyrka kommun Helt eller delvis inom kommunen finns naturreservaten Bornsjön, Brinkbäcken, Ekholmen, Ensta ö, Hörningsnäs, Lida, Norrga, Pålamalm, Stora Träsket, Vinterskogen, Åvinge och Östra Bröta. Kommunen respekterar reservaten och vill främja att dessa utnyttjas både av Botkyrkabor och av andra. Flottsbro Inriktningen för området är att upprätthålla de starka gröna värdena i den här delen av Bornsjökilen. Samtidigt har både Botkyrka och Huddinge intressen av att stärka kontakterna mellan Alby i väster och Tullinge och Glömsta i öster. Vi vill samplanera området med Huddinge, på ett sätt som är förenligt med det regionala grönintresset. Norsborgs vattenverk. 118 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 119

35 Riksintressen Riksintresse för järnväg Grödingebanan Sträckan Flemingsberg Järna är dubbelspårig. Sträckan trafikeras av godståg och fjärrtåg. För sträckan Stockholm Järna studeras kapacitetshöjande åtgärder. Kommunen vill se en utbyggnad av höghastighetståg genom Sverige. Vid en utbyggnad ser kommunen en dragning parallellt med befintliga spår genom Grödinge som en lämplig lösning. Västra stambanan Sträckan Flemingsberg Södertälje är dubbelspårig och trafikeras främst av pendeltåg, men även vissa godståg. För sträckan Stockholm Järna studeras kapacitetshöjande åtgärder, där ökad godstrafik genom Tumba och Tullinge är en av flera alternativa utvecklingar. Kommunen vill se mer transporter av gods på järnväg, men förutsätter att Grödingebanan utnyttjas för detta. Riksintresse för väg E4/E20 är som en del av europavägnätet ett riksintresse. På sträckan väster om Botkyrka kyrka håller kommunens planering öppet för breddning eller andra förändringar av motorvägen, men vi vill minska barriäreffekten för de gröna sambanden i Bornsjökilen. Öster om Botkyrka kyrka, inom stadsbygden, vill vi kunna minska luftföroreningar och buller, minska barriäreffekterna genom överbyggnader och utnyttja marken i motorvägsstråket bättre. Botkyrkaleden är en del av Södertörnsleden (väg 259) sedan 1980-talet. Väg 259 utgör förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär att den är av särskild regional betydelse. Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Riksintresse för rörligt friluftsliv I Botkyrka, Haninge och Huddinge kommuner ligger området Ågesta Lida Riksten. Länsstyrelsens värdeomdöme: Området är tack vare sitt lokalklimat, sin varierade natur och sina anordningar för friluftslivet ett utomordentligt värdefullt friluftsområde. Områdets geografiska belägenhet och de goda möjligheterna att nå området med allmänna kommunikationer gör att det är mycket välbesökt. Området måste bedömas ha stora potentiella möjligheter vad gäller att ytterligare utveckla friluftslivet. Kommunen vill aktivt arbeta för att utveckla de gröna och rekreativa värdena i området. Riksintresse för kulturmiljövård Botkyrka berörs av fem områden: Mörkö (delvis, södra spetsen på Näslandet), Brandalssund (delvis, området kring Näs by), Grödinge centralbygd (tre delområden), Tumba pappersbruk och Bornsjön (delvis). Riksintressen. Nationella riksintressen inom kommunen. I riksintresset för kulturmiljö Grödinge centralbyggd visar vi också vad vi betraktar som riksintressets värdekärnor. 120 mellankommunala intressen och riksintressen Värdebeskrivningar Bornsjön [AB16] (delen i Tumba och Botkyrka sn:r) Motivering: Herrgårdslandskap utmed Mälaren och runt Bornsjön och sjön Aspen, som präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på vatten och till lands, den tidiga medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna. (Fornlämningsmiljö, Kommunikationsmiljö). Uttryck för riksintresset: Stenåldersboplatser och bronsåldersmiljöer, främst det delvis undersökta boplatskomplexet vid Hallunda med husgrundsmellankommunala intressen och riksintressen 121

36 terrasser, skärvstenshögar och gravar. Fornborgar och stora gravfält från järnåldern, bla ett gravfält med stora högar vid Norsborg, vilket kan kopplas till de övergivna enheterna Borg och Herrhamra. Botkyrka kyrka med äldsta delar från 1100-talet, samt tillhörande boställen och andra byggnader. Gamla vägsystem samt bryggor och hamnplatser som speglar kommunikationerna på vattnet. Det av storgodsdriften ända sedan förhistorisk tid präglade landskapet med en rad herrgårdsanläggningar, parker, alléer etc, bl.a. Norsborgs herrgård och Sturehov med tidiga industriella verksamheter. Äldre lantlig bebyggelse. (Miljön berör även Salem och Södertälje kommuner). I området ingår även: Industrimiljön vid Norsborgs vattenverk från sekelskiftet Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Uttryck för riksintresset: Homogen miljö av brukskaraktär. Förvaltningsbyggnad från 1700-talet och under årens lopp tillkomna verkstäder, administrationsbyggnader och arbetarbostäder. Allé planterad på 1840-talet och områdets delvis parkartade utformning. I området vid Lilltumba vill kommunen att nya bostäder ska kunna tillkomma, men efterföljande planering får pröva hur detta kan klaras mot det överordnade riksintresset. Brandalsund [AB7] (delen i Grödinge sn) Motivering: Farledsmiljö där det försvarsstrategiska läget vid inloppet till nuvarande Södertälje och mellanrum mellan Mälaren speglas av fornborgar, en medeltida borganläggning och Brandalsunds säteri med vidsträckta ägor. (Forntida farledsmiljö). Uttryck för riksintresset: En fornborg på farledens östra sida (ytterligare två finns på västra sidan). (Miljön berör även Södertälje kommun). I området ingår även: Näs by med tät bebyggelse av 1700-talskaraktär med bevarad bygata och omgivande odlingslandskap. Sportstugeområdet Getryggen från mellankrigstiden med ett hundratal små självbyggda stugor. Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Grödinge [AB14] (Grödinge sn) Motivering: Centralbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet, smala uppodlade sprickdalar, präglade av mindre herrgårdar, och med stor fornlämningsrikedom i de dominerande landskapspartierna. (Fornlämningsmiljö, Herrgårdsmiljö, Bymiljö, Kyrkomiljö, Vägmiljö). Uttryck för riksintresset: Stenåldersboplatser från främst yngre stenåldern. Lämningar från bronsåldern. Omfattande järnålderslämningar i form av talrika varierade gravfält och flera fornborgar. Grödinge 1100-talskyrka. Flera avhysta bytomter. En rad mindre herrgårdsanläggningar, vilka huvudsakligen representerar och 1800-talen. Iselsta ålderdomligt sammanhållna klungby, handelssamhället Rosenhill och Norrga kvarnmiljö. Äldre vägsträckningar och öppna odlingsmarker. Foto: botkyrka kommun I Grödinge ser kommunen värdekärnorna i kulturmiljöerna som de mest intressanta att bevara. Kommunen arbetar 2013 med ett nytt kulturmiljöprogram. Mörkö [AB3] (delen i Grödinge sn) Motivering: Farledsmiljö och mellanbygd utmed vattenleden från Östersjön via Södertälje till Mälaren, som präglas av det försvarsstrategiskt viktiga läget. Dominerande storgods av delvis medeltida ursprung samt partier med ett småbrutet odlingslandskap. (Fästnings- och skansmiljö). Uttryck för riksintresset: Skansanläggning från 1600-talets början på Näslandet vid Skanssundet. (Miljön berör huvudsakligen Södertälje kommun). Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Tumba pappersbruk [AB15] (Tumba sn) Motivering: Industrimiljö och bruksmiljö som speglar tillverkningen av kvalitetspapper för i första hand landets sedeltillverkning alltsedan 1700-talet. Flygbild över Näs by. 122 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 123

37 Riksintresse för naturvård Kagghamraån Värdeomdöme: Kagghamraområdet i allmänhet och Tegelvreten i synnerhet utgör ett av de viktigaste geologiska objekten i länet. Tegelvreten är det bästa exemplet på aktiv bäckravinbildning inom regionen. Genom att skära sig ned i de tjocka sedimentavlagringarna har Kagghamraån skapat ett meandersystem som saknar motsvarighet i Stockholms län. Landskapet längs ån med biflöden är i hög grad varierande och vackert. Området som helhet har en ovanligt rik flora och fauna med förekomst av en mängd rödlistade arter. Längs ån finns flera strömpartier med lämpliga lekbottnar som utgör en ytterst värdefull miljö som reproduktionsområde för en ursprunglig stam av havsöring. Genom att ån dessutom har relativt stor vattenföring anses den som den viktigaste ån för havsöringsreproduktion mellan Dalälven och Emån. I ån finns också nissöga och flodkräfta. Kagghamraån har även i övrigt en mycket rik och representativ bottenfauna med inslag av sällsynta arter. Bl.a. förekommer den rödlistade snäckan Valvata macrostoma. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. Vid Rosenhill vill kommunen att verksamheterna ska kunna finnas kvar och i viss utsträckning utvecklas, men efterföljande planering får pröva hur detta kan klaras mot det överordnade riksintresset. Bornsjön Värdeomdöme: Bornsjön är med sin höga vattenkvalitet ytterst viktig för Stockholms vattenförsörjning (reservvattentäkt). Samtidigt är sjön en värdefull fågelsjö med bl. a. fiskgjuse och storlom. De närmaste omgivningarna är geologiskt, botaniskt och kulturhistoriskt mycket intressanta. Hela tillrinningsområdet är ett enastående exempel på typisk Sörmlandsnatur. Då det relativt stora tillrinningsområdet skyddats från exploatering är området närmast unikt genom sin närhet till storstaden. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. Riksintressen Natura 2000 Nätverket med Natura 2000-områden har kommit till för att värna om vissa naturtyper och arter samt deras livsmiljöer. Man har kommit överens om att dessa är av gemensamt intresse för EU:s medlemsländer. Natura 2000 områden i Botkyrka ligger inom naturreservat och har därmed dubbelt skydd. I Botkyrka finns sex områden: Sturehov (två stycken), Bornsjön, Ekholmen, Brosjön, och Brinkbäcken. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. lovärenden ska remitteras till dem. Detta underlag finns tillgängligt för kommunens handläggare. Kommunen kontaktar försvarsmakten i tidiga skeden. Riksintresse för yrkesfiske inlandsvatten Mälaren berörs av detta riksintresse. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt. Riksintresse för yrkesfiske havsområdet Delar av Östersjön inom Botkyrka berörs av detta riksintresse (se karta). Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt. Riksintresse för farleder Riksintresse för farleder på vatten in till Södertälje och mellan Södertälje och Stockholm. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt. Riksintresse för turism och friluftsliv Mälaren med öar och strandområden och kommunens Östersjökust berörs av detta riksintresse. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt. Vi har dessutom ambitionen att stärka tillgängligheten och kontakterna mellan stadsbygd och landsbygd. Riksintresse för högexploaterad kust Södra Grödinge ingår i ett större riksintresseområde för högexploaterad kust. Kommunens planering stämmer överens med bestämmelserna i MB 4 kap 4 vad gäller fritidsbebyggelsen. Riksintresse för energiförsörjningen Stamnätet för kraftförsörjning, det vill säga 220 kv och högre, är av riksintresse för energiförsörjning enligt 3 kap. 8 MB, både befintliga och planerade. Kommunen vill att kraftledningar som går genom stadsbygden i Botkyrka blir borttagna, flyttade eller grävs ner. Riksintresse för totalförsvaret Runt Grindsjön på gränsen mellan Nynäshamn och Botkyrka har försvaret pekat ut ett riksintresseområde. Länsstyrelsen har (2013) ännu inte beslutat om något förordnande enligt 11 kap. 12 PBL. Vissa tekniska anläggningar är utpekade som riksintresse för totalförsvaret. Dessa kan inte redovisas på kartor i översiktsplanen. Det rör till exempel radar- och radiolänksystem. Inom Botkyrka kommun kan höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk och även höga byggnader riskera att störa riksintresset. Allmänt gäller att hela landet är samrådsområde för objekt högre än 20 meter utanför tätort och högre än 45 meter inom tätort. Försvarsmakten redovisar också i sitt underlag ett påverkansområde för buller, säkerhet eller annan aspekt, där alla plan- och 124 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 125

38 underlag i urval BotKYRKA KOMMun(2003). Ahlqvist och Almqvist Arkitekter. Program för Riksten. Botkyrka kommun (2007). Botkyrka kommuns handbok i dialog. Botkyrka kommun (2010). Botkyrkas gröna värden: Naturvårdsprogram för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2009). Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering. Botkyrka kommun (2008). Botkyrkas strategi för demokrati och delaktighet. Botkyrka kommun (2010). Cykelplan för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2012). Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2009). Framtid för Alby ett långsiktigt program för hållbar utveckling. Botkyrka kommun (2010). Framtid för Tullinge - ett långsiktigt program för hållbar utveckling. Botkyrka kommun (2005). Inriktningsprogram för Friluftsområdet Lida Riksten. Botkyrka kommun (2012). Gestaltningsprogram för Rikstens Friluftsstad: Riktlinjer för utformning av mark och bebyggelse i Rikstens friluftsstad. Botkyrka kommun (2007). Handelspolicy för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2009). Klimatstrategi för Botkyrka. personer med funktionsnedsättning. Botkyrka kommun (2012). Utveckling Fittja. Ett långsiktigt program för hållbar utveckling. Botkyrka kommun (2010). WSP Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning för program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov, Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2002). Översiktsplan Botkyrka kommun, Huddinge kommun (2009). Fördjupning av översiktsplaner Flemingsberg: Samrådshandling. IVL Svenska miljöinstitutet (2010). Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Botkyrka för Botkyrka kommun. Scandiaconsult (2002). Sträckningsstudie Spårväg Botkyrka, Riksten Tumba Norra Botkyrka. Scandiaconsult (2002). Sträckningsstudie Spårväg SYD, Flemingsberg station Tullinge - Riksten. Sweco energuide AB sustainergy (2012). Rapport- Kartläggning av förnyelsebara energiresurser i Botkyrka kommun. Foto: Johannes LiLJeson Botkyrka kommun (2005). Detaljplaneprogram central Tullinge. Botkyrka kommun (2007). Energiplan för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2010). Folkhälsopolicy. Botkyrka kommun (under arbete 2013). Framtid Alby - Stadsbyggnadsidé. Botkyrka kommun (2012). Framtid Fittja, Detaljplaneprogram för stadsutveckling. Botkyrka kommun (2011). Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov. Botkyrka kommun (2010). Strategi för ett interkulturellt Botkyrka. Botkyrka kommun (2009). Ett jämställt Botkyrka. Botkyrka kommun (2011). Tänk nytt, rätt och lätt. Handbok i FN-konventionen om rättigheter för Landskapslaget, Landskapsarkitekter LAR (2003). Miljökonsekvensbeskrivning: Program för Riksten. MedboRGaranalysen (2011). Samtal om framtiden. MÖRKFors, Gunnel och Ullén, Inga (1988). Botkyrka Kulturmiljöinventering Del I och II av kulturminnesvårdsprogram. RegionPLanekontoret (2010). Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS

39 platsregister Alby...12, 19, 38, 42f, 48, 61 63, Flemingsberg...14, 17 19, 28, 42, 49f, 57, Järna Skärholmen...5, 14, 17 19, 27f, 46, Tunarondellen...92, , 83, 85f, 90 92, 94 99, , 85, 91, , 116, 120 Järvafältet , 63, 85, 91, 94 Täby centrum...17 Alby centrum...30, 40, 43, 56, 78, 85, 92 Flemingsbergsskogen Kagghamra...8, 36, 92, 111f Slagsta...8, 43, 73, 86, 92, 96f, 99 Upplands-Bro Albysjön...41, 68 Flottsbro...41, 57, 100, 118 Kagghamraån Slagsta strand...8, 43, 86, 92, 96 Uppsala...19, 63 Albyvägen...42, 98 Alfred Nobels allé...8, 92, 102 Arlanda...63 Arninge...17 Aspen...68, 120 Barkarby...17 Blickaberget Borg Bornsjön...116, 118, 120, 124 Förbifart Stockholm...14, 19, 63, 94, 100 Förbifart Tullinge...19, 61 62, 86, 91, , Getryggen Glasberga Grindsjön Grödinge...15, 28, 86, 90, 92f, 107, , , 125 Grödingebanan...44, 119, 120 Kassmyra...8, 86, 92, 107 Kista...17 KP Arnoldssons väg...62, 107 Kungens Kurva...5, 14, 17 19, 28, 46, , 61, 63, 85, 91, 94 Kärsdala...51 Körsbärsparken...70 Lida...68, 74, 100, 113, 118, 120, 126 Liljeholmen...53 Sollentuna...17, 42 Spårväg Syd...63, 127 Stockholm...14f, 19, 28, 58, 63, 94, , 120, 124f Stockholms innerstad...5, 19, 28 Stockholms län...12, 17, 74, 116, 124 Stockholmsregionen , 27, 30, 34, 44,.46, 52, 58, 100, 104, 108,113, 116, 118 Stora Träsket Uppsalastråket...34 Uttran...36, 92, 106, 116 Vinterskogen Vårsta...76, 92, 104f, 107f, 110, 119 Vårsta centrum...30, 40, 43, 78, 85f, 92, 106 Väg , 61, 76, 102f Vällingevägen...97 Västra stambanan Ågesta Förklaringar 65 = Hänvisning till aktuell sida. 65f = hänvisning till aktuell sida och efterföljande sida. 65ff = hänvisning till aktuell sida och flera efterföljande sidor. Sidnummer med fet stil är den huvudsakliga hänvisningen. Botkyrka kyrka...15, 32, 120, 122 Grödingelandet...36, 108 Lilltumba...8, 32, 92, 106, 123 Storstockholm...25, 46, 50, 52 56, 59 Årstafältet...90 Botkyrkaparken Hallunda...19, 61 63, 92, 94 99, 120 Loviseberg...57, 86, 106 Storvreten...8, 68, 92, 107, 113 Åvinge Botkyrkas handelsplats...43 Hallunda centrum...30, 40, 43, 78, 85, 92, 97 Masmo...19, 57, 62f, 91, 98 Sturehov...68, 94, 97, 108, 113, 122, 124 Älvesta...94 Brandalssund Hallunda gård...8, 92, 96 Mälaren...15, 32, 38, 68, 96, 116, Subtopia...81, 86, 98 Östra Bröta Brantbrink , 92, 103 Hallunda trafikplats...62, , 122, 125 Söderby Östra Vårsta...92, 104, 107 Brinkbäcken...118, 124 Hallundavägen...8, 42, 51, 92, 97 Mörkö...120, 122 Södertälje...14, 17 19, 28, 39, 46, 53, Byrsta...8, 92, 111, 112 Hammerstavägen...97 Norrga...118, , 91, 104, 119f, 122 Citybanan...58, 63 Hamradalen Norrköping...51 Södertörn...32 Dalvägen...43f, 62, 83, 92, 107, 119 Dalälven E4/E , 44, 62f, 76, 86, 92, 94, , 98f, 119f Ekerö Ekholmen...118, 124 Hamringe...8, 92, 102 Haninge...120, 128 Hanveden...64, 76f, 118 Herrhamra Huddinge...116, 118, 120, 127 Huddinge kommun...57, 116, 120 Norsborg...15, 43, 68, 94 99, 113, 116, 122 Norsborgsvägen...97 Nykvarn Nynäshamn...119, 124 Näslandet...120, 122 Pålamalm...23, 26, 34, 37, 86, 118 Södertörnsleden...63, 100, 119f Tegelvreten...92, , 124 Tullinge...12, 15, 19, 22, 43, 51, 58, 61f, 68,....70, 85f, 92, , 116, 118, 120 Tullinge centrum...30, 40, 43, 78, 85f, 92 Tullinge trädgårdsstad...70, 103 Foto: Johannes LiLJeson Eldtomta...8, 36, 92, Huddingevägen...22, 44, 62, 76, Pålamalmsvägen Tullingesjön...68, 113 Emån Hågelby...32, 62, 68, 73, 76, 92, 96, Riksten (Tullinge)...49, 62, 68, 86, 92, Tumba...15, 19, 22, 30, 43, 60 63, Ensta ö , 113, , 113, , 92, , 116, 120 Eriksberg...19, 42f, 56, 62, 91f, 94 99, 113 Hågelby gård...73, 113, 118 Riksten (landsbygd)...37, 120 Tumba bruk...15, 72, 120, 122 Eriksbergs verksamhetsområde...30, 40, Hågelbyleden...19, 22, 42, 44, 62, 76, Rosenhill...86, 122, 124 Tumba centrum...30, 40, 43, 56, 78, , 62, 78, 85, 92, , 98, 106, 119 Salem...107, 116, , 92, 106f Fittja...12, 19, 38, 43, 61 63, 66, 73, Häggvik...17 Sandstugan...8, 92, 106 Tumba köpcenter...43, 86, , 91f, Hörningsnäs Sibble...8, 36, 92, Tumba station...15, 104, 106 Fittja centrum...30, 40, 41, 43, 78, 85, 86, 92 Jakobsberg...17 Sjöterrassen...41 Tumbavägen Fittja äng...38, 41 Järfälla Skanssundet Tuna

40 sakregister Förklaringar 65 = Hänvisning till aktuell sida. 65f = hänvisning till aktuell sida och efterföljande sida. 65ff = hänvisning till aktuell sida och flera efterföljande sidor. Sidnummer med fet stil är den huvudsakliga hänvisningen. Foto: Johannes LiLJeson Arbetsmarknad...19, 53, 61, 63 Arbetsplatser...42, 63, Arkitektur...41, 43, 49, 80, 84 Handel...18, 21, 43, 60, 84 87, f, 102, 106f Hemkänsla...52ff, 72, 80 Park...16, 21, 38, 41f, 57, 65f, 70, 80 PBL, plan- och bygglagen...14, 16 Regionala angelägenheter...116f Barnperspektiv...13 Barriär...22, 58, 60, 76f, 82 Hållbar utveckling...12f, 54 Identitet f, 54f, 65, 70, 72, 84, 106 Regionala stadskärnor...14, 17ff, 22, , 61, 63, 85, 91 Befolkningsprognos...46 Bostadsbyggande...40f, 46f Buller...44f, 58, 103, 116 Bygglov...16, 36, 82, 90, 110ff Idrott...21, 38, 41, 51, 56f, 81ff, 103 Infartsparkering , 60, 102, 106 Interkulturell...56, 61 Jordbruksmark...32, 39, 65, 72, 106 Residence Botkyrka...41, 84 Riksintressen Risker...32, 90 RUFS, Regional utvecklingsplan Byggnadsminne...72 Cykel...28, 30, 60ff, 102, 106f Dagvatten...11, 38, 42, 76 Delaktighet...13, 79f, 85 Demokrati...12, 85 Detaljplan...16, 48, 84, 90f, 110ff Ekosystemtjänster...22, 76 Energi...22, 32, 39, 60, 116 Farligt gods...107, 119 Fjärrvärme...20, 26, 30, 39, 116 Folkhälsa...27, 85 Fornlämning...15, 110, 122 Friluftsliv...64f, 69, 113, 116, 118, , 125 Fritidshus...36, 46, 69, 91, 108, 111f Funktionsnedsättning...13f, 51, 53, 58, , 63, 65 Företag...15, 25, 41f, 49, 78ff, 85, 94, 107 Förskola...30, 57, 70, 80, 83 Försvaret Förtätning...38, 42f, 50f, 83, 90ff, , 100, 104, 111 Grustäkter , 41, 100, 106f, 118 Gröna kilar...64, 76f, 118 Gröna samband f, 76f, 91, 94, , 104, 118, 120 Grönstruktur...22, 66, 76f, 91, 118 Jämställdhet...28, 57 Klimat...12, 20, 23, Kollektivtrafik...20f, 27ff, 40f, 43ff, Kolonilott...56f, 66 Konst...38, 41, 80, 84 Kreativitet...21, 25, Kulturmiljö...64f, 72, 74, 84, 91, , 110f, 120ff Landsbygd...15, 30, 64, 90, Landskap...64, 72, 76, 91, 106, 108, f, 113, 120ff Lekplats...13, 57, 66, 70 Markstabilitet...32f, 90 Masshantering...26, 34, 86, 116, 118 Medborgardialog, dialog...12, 55, 80 Mellankommunala intressen...115, 117 Miljonprogram...39ff, 48, 96, 116 Målkonflikt...62, 84, 110 Mångfald...22, 40, 43, 50, 76, 78f, 82 Mötesplats...15, 21, 43, 51 57, 61, 63, 66 Naturvård...11, 72, 74, 124 Naturvärden...42, 64f, 72, 74ff, 118 Näringsliv...14, 19, 46, 58, 63, 81, , 100, 113 Odlingslott, odling...21, 30, 39, 56, 66, 80 Offentlig service...18, 30, 51, 55, 60, 86 Offentliga rum...57, 82, 84 för Stockholmsregionen...16f Samråd...5 Skred...26, 30, 32 Social sammanhållning...56, 58, 81 Sociala konsekvenser...13 Spårväg...61ff, 91, 98f, 103 Stadsbygd...90 Stadsbyggnadsstrategi...21, 50, 82 Strandskydd...23, 70f Subtopia...81, 86, 98 Säkerhet...13, 31f, 51, 108, 124 Tillgänglighet...14, 28, 58 63, 65 Trafik...19, 27ff, Trygghet...13, 43, 52 57, 65, 83 Tyngdpunkt...18f, 30, 43, 60ff, 85, 92 Upplåtelseform...50, 82 Utbyggnadsordning...49 Utflykt...69 Utställning...6 Utvecklingsprogram , 116 VA, vatten och avlopp...36, 110ff, 41 Vattenskyddsområden , 34f, 118 Vattentäkt...34, 36, 116, 124 Verksamhetsområden Vindkraft...39, 124 Vision...11, 17, 61 Översvämning...23, 26, 30ff Medverkande inom den kommunala organisationen Ansvarig nämnd Kommunstyrelsen Politisk beredning Klimat- och planeringsberedningen Politisk avstämningsgrupp Katarina Berggren (S) Peter Nyberg (S) Dan Gahnström (MP) Anna Herdy (V) Projektgrupp Sara Wrethed, projektledare Lars Olson, planeringschef Ulla Ryk, arkitekt Per-Anders Framgård, arkitekt Anna Ahlstrand, planarkitekt Kartproduktion Karin Willis, Gis-ingenjör och Ann-Marie Thorgren, Gis-ingenjör Kontakt Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill beställa fler exemplar av den här skriften. Sara Wrethed Telefon: E-post: oversiktsplan@botkyrka.se 2013 Botkyrka kommun Produktion: This Way Up AB Med reservation för tryckfel. Översiktsplanen har utarbetats av projektgruppen tillsammans med bland andra samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

41 Foto: Johannes LiLJeson Foto: Johannes LiLJeson Foto: Johannes LiLJeson Översiktsplanen finns digital på webben: Foto: Johannes LiLJeson