hemma Planeringsstrategi i korthet Hemma i storstaden

Transkript

1 hemma n e d a t s r i sto Planeringsstrategi i korthet Hemma i storstaden Botkyrkaborna behöver känna sig hemma i Botkyrka och samtidigt uppfatta sig och uppfattas som fullvärdiga medborgare i Storstockholm. Botkyrka som plats behöver också uppfattas och utvecklas som en fullvärdig del av huvudstaden. Hemkänsla är en individuell upplevelse. Några faktorer som påverkar upplevelsen av hemkänsla är trygghet, status, inflytande, tillit, utbud, civilsamhälle och fysisk omgivning. Botkyrkaborna behöver känna sig hemma. Vi ser det som en av de viktigaste utmaningarna för att kunna vrida utvecklingen i en hållbar riktning. Botkyrkaborna behöver känna att Botkyrka är den rätta platsen att bo på, att stanna vid och satsa på. Här i översiktsplanen är vår planeringsstrategi att Botkyrkaborna ska känna sig hemma i storstaden. Det betyder att Botkyrkaborna både behöver känna sig hemma i ett mer sammanhållet Botkyrka och samtidigt uppfatta sig och uppfattas som fullvärdiga invånare i Storstockholm. Botkyrka som plats behöver också uppfattas och utvecklas som en fullvärdig del av huvudstaden. Det måste finnas bra förutsättningar att röra sig inom sitt närområde, mellan Botkyrkas delar och nå viktiga platser i hela storstadsregionen. Det handlar alltså om både fysiska och sociala aspekter av tillhörighet och sammanhållning. Här i översiktsplanen handlar det om hur fysisk övergripande planering och riktlinjer till efterföljande planering kan stärka hemkänslan. Alla, oavsett kön, socioekonomisk bakgrund och funktionsnedsättning, behöver ha tillgång (socialt och fysiskt) till storstadens och samhällets alla arenor arbetsplatser, utbildning, institutioner. Det stärker den sociala sammanhållningen i regionen Botkyrkaborna Botkyrka som plats Storstockholm Starka väg- och kollektivtrafikkopplingar mellan viktiga tyngdpunkter i Botkyrka och Storstockholm stärker den sociala sammanhållningen och vidgar arbetsmarknaden. Botkyrkas behov av ett utvecklat trafiksystem finns på tre nivåer och med olika prioriteringar: 1) Nära behov inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden, 2) Lokala behov mellan Botkyrkas olika delar, 3) Regionala behov till viktiga målpunkter i Stockholmsregionen och vidare. Klimatpåverkan, trängsel, föroreningar, buller och barriärer talar för behovet av ett effektivare trafiksystem med minskad bilanvändning. 52 Det här kapitlet är indelat i tre avsnitt. Det inleds med riktlinjer för hur fysisk planering kan stödja hemkänsla. Därefter följer ett avsnitt om vikten av olika former av mötesplatser. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om förutsättningarna att röra sig inom Botkyrka och inom Storstockholm det vill säga en övergripande trafikstrategi. Det handlar om effektiva infrastrukturkopplingar mellan stadens olika delar något som stärker den sociala sammanhållningen och vidgar arbetsmarknaden. Inte självklart Botkyrkabo Unga Botkyrkabor, som vi har talat med inom ramen för översiktsplanearbetet, identifierar sig inte i någon stor utsträckning med att vara Botkyrkabo. De ser sig mer som tillhörande en viss kommundel, en viss tunnelbane- eller pendeltågslinje. De är i Huddinge, Skärholmen eller Liljeholmen oftare än i andra delar av Botkyrka. Det visar tydligt att Botkyrka inte är en isolerad plats utan en del av en större stad. För äldre Botkyrkabor är kopplingen till Storstockholm inte lika given. När äldre Tumbabor och Grödingebor åker till stan, åker de till Södertälje. Foto: Johannes Liljeson Botkyrka behöver bra mötesplatser där man själv kan bli sedd och se andra. Det ökar tryggheten och den sociala sammanhållningen. Det stärker i sin tur upplevelsen av hemhörighet inte bara i den egna stadsdelen, utan i hela kommunen och hela storstadsregionen. PLANERINGSSTRATEGI: hemma i storstaden 53

2 Här finns folk från överallt som lyckas samlas trots att man kommer från så splittrade delar av världen. Man känner sig stolt att komma härifrån, det finns något speciellt med Botkyrka som inte andra kommuner har Att ha en bostad och att känna sig hemma och trygg är en grundläggande förutsättning för social hållbar utveckling Vad är hemkänsla? Innebörden av hemkänsla är svår att greppa och till stor utsträckning individuell. Hemkänsla upplevs olika för olika människor vad som är viktigt för en person saknar betydelse för någon annan. Släkt i närheten, bra skolor, sus i träden eller nära till bussen. Det är också så att hemkänsla får olika innebörd beroende på om man tänker på sitt hem, sin stadsdel, sin kommun eller på Storstockholm. Trots att hemkänsla upplevs olika för olika människor, kan man hitta flera faktorer som påverkar upplevelsen av hemkänsla. Illustrationen nedan fångar några av dessa faktorer. Vi kan konstatera att kommunen som organisation på ett eller annat sätt påverkar var och en av dessa faktorer troligen i första hand genom verksamheter inom andra politikområden än fysisk planering. Den fysiska platsen är en ram för livet i staden. Men hur vi utvecklar platsen som helhet bostäder, vägar, offentliga miljöer påverkar också upplevelsen av hemkänsla. I tabellen går vi igenom faktorerna och tydliggör hur vi ser att efterföljande fysisk planering och förvaltning ska stärka hemkänslan. Rötter minnen Tillit samhörighet Trygghet Faktor som PÅVeRKar upplevelse av hemkänsla Tillit, samhörighet trygghet Status, identitet Utbud Hur fysisk översiktlig planering eller riktlinjer för efterföljande planering stärker faktorerna samt var i översikts- PLanen vi tar upp det. Att lita på andra, att känna förtroende för andra och att kunna bygga relationer till andra - Skapa bra mötesplatser, se sidan Blanda bostäder och arbetsplatser, se sidan 42 och Ge utrymme för fler arbetsplatser, se sidan 86. Att kunna slappna av och känna sig trygg på en plats - Samlande stråk, se sidan Blanda bostäder och arbetsplatser, se sidan 42 och 86. Att platsen och människorna som bor där har en status som motsvarar ens självbild - Spännande samtida arkitektur och kreativ stadsbyggnad, se sidan 84 och 82f. - Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan 50. Att platsen kan erbjuda ett utbud som efterfrågas. Utbud i termer av natur, kultur, privat och offentlig service etc - Strategier för fler Botkyrkabor och därmed större underlag, se sidan Utpekade tyngdpunkter för handel, service och kollektivtrafik, se sidan 30, 43 och Storstadsnära natur och bättre tillgång till stränder, se sidan 65ff och Utrymme för evenemang och festivaler, se sidan 81. Ansvar inflytande Hemkänsla Status identitet Civilsamhälle Att det finns ett socialt kitt som bär upp föreningsliv, värderingar och som känner ett engagemang för platsen och de boende - Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan Skapa bra mötesplatser, se sidan 56. Fysisk omgivning Civilsamhälle Utbud Fysisk omgivning Platsens läge och tillgänglighet, offentliga platsers utformning, arkitektur - Sammanhängande gatustruktur, se sidan Starka väg- och kollektivtrafikkopplingar mellan viktiga tyngdpunkter i Botkyrka och Storstockholm, se sidan 19 och Spännande samtida arkitektur och kreativ stadsbyggnad, se sidan 84 och 82f. Det är något speciellt med Botkyrka När vi inledde arbetet med en ny Här är några citat: översiktsplan fick flera Botkyrkabor Att vi är en mångkulturell kommun, frågan vad som gör Botkyrka unikt. man kan hitta folk från överallt i världen. I grupp har Botkyrkabor suttit ned och Atmosfären i Botkyrka, samarbe- diskuterat detta. Gruppernas svar är tet är inte som i andra kommuner. Inspel 1 mycket lika, nämligen att Botkyrka är I förorterna skapas bra musik som en mångkulturell kommun med en unik alla gillar artisterna kommer härifrån. blandning av människor, natur och Labyrint, Mohombi, Darin, Dogge. betong. Atmosfären att det är något Stora kontraster! Det finns skog och speciellt med Botkyrka och de som bor sen en massa hus och sen skog igen. här är en återkommande beskrivning. Botkyrka har lite av allt och att det är Likaså att det är en kulturrik plats. det som gör kommunen unik. Foto: Johannes LiLJeson Ansvar, inflytande Rötter, minnen Att känna ansvar för platsen, att ges möjlighet att påverka platsen - Utrymme för Botkyrkabornas idéer, se sidan Planera i dialog, se sidan 80. Att ha rötter, minnen och band till en plats eller till de som bor där - Föränderliga kulturmiljöer, nytt och gammalt sida vid sida, se sidan Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 55

3 Vikten av bra mötesplatser Vardagliga möjligheter till möten mellan människor med olika bakgrund ger ökad tillit och bidrar till ökad känsla av trygghet och social sammanhållning STRATEGI FÖR ETT INTERKULTURELLT BOTKYRKA Varierande mötesplatser är betydelsefulla, särskilt i en kommun och en region vars befolkning ökar och i stadsdelar som förtätas med mer bebyggelse. Vid en bra mötesplats kan man själv bli sedd och se andra, stanna och prata med någon eller bara kolla in folk. Det ökar tryggheten och den sociala sammanhållningen. Bra mötesplatser kan bidra till att människor med olika bakgrund överhuvudtaget träffas, vilket förstås är en förutsättning för att man får förtroende för varandra och kan bygga relationer till andra. Fler vardagliga möjligheter till möten minskar på så sätt den mentala och sociala distansen mellan invånare. Ytterst bidrar mötesplatser till ökad tillit och samhörighet, vilket i sin tur stärker upplevelsen av hemhörighet inte bara i den egna stadsdelen, utan i hela kommunen och hela storstadsregioner. Tillit är också en förutsättning i mer formella relationer som affärsuppgörelser. Antagen i kommunfullmäktige 17 juni 2010 ( 128) Sammanbindande och överbryggande mötesplatser Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro Strategi för ett interkulturellt Botkyrka, 2010 I Botkyrka är det fotbollsplaner eller idrottsplatserna man träffas på Det finns olika typer av mötesplatser. Sammanbindande mötesplatser lockar folk som har något särskilt gemensamt till exempel träffas sportintresserade på idrottsplatsen och vid kolonilotterna träffas personer som är intresserade av trädgårdsodling. Positivt med sammanbindande mötesplatser är att man träffas genom ett visst intresse snarare än genom yrkestillhörighet, boendeform eller inkomstnivå. Överbryggande mötesplatser lockar till möten mellan människor med olika bakgrund, kön eller ålder. Typiska överbryggande mötesplatser är centrum, torg och knutpunkter för kollektivtrafik. Ica Maxi i Eriksberg brukar lyftas som exempel på den bästa mötesplatsen i Botkyrka och IKEA i Kungens Kurva som den bästa i Storstockholm här träffas alla. Botkyrka ska erbjuda både sammanbindande och överbryggande mötesplatser. Utrymme för temporära mötesplatser Vi ska ge utrymme för stora och små evenemang. Det kan vara marknader, festivaler eller idrottstävlingar. I alla stadsdelar ska vi ha lokaler, anläggningar och ytor för evenemang. Idag finns bara ställen dit män går. Jag vågar inte gå till de platserna eftersom jag känner mig betraktad hela tiden. Om det fanns ett större centrum, med fler caféer skulle det inte märkas lika mycket om jag satt och fikade Erbjuda organiserade mötesplatser Vi ska erbjuda olika organiserade mötesplatser dels inom ramen för kommunal verksamhet och dels genom stöd till föreningar. Det kan vara fritidsgårdar, bibliotek, lekplatser, mötesplatser för äldre eller verksamhet inom idrotts- och kulturföreningar. Vi ska också ge plats för olika aktörer att etablera organiserade mötesplatser som gym eller religiösa lokaler. Underlätta självorganiserande mötesplatser Vi ska erbjuda arenor där besökarna själva organiserar aktiviteter spontant eller planerat. Det kan röra sig om föreningshus och lokaler att hyra för möten eller fester. Även utomhus kan vi erbjuda platser som man själv kan organisera. Ett exempel är bänkar, utebord och stolar som kan flyttas för att passa sällskapet. 1[10] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2008:51 Strategi för ett jämställt Botkyrka Satsa på neutrala mötesplatser Det offentliga rummet utomhus i våra stadsdelar (torg, trottoarer, parker etc.) är kanske den mest betydelsefulla platsen för vardagliga möten. Det är viktigt att det offentliga rummet är neutralt i bemärkelsen att det känns tryggt och bekvämt för alla att vara där, till exempel för både flickor och pojkar. Genom omsorg i gestaltningen, bra möblering och genom uthållig löpande förvaltning kan det offentliga rummet i Botkyrka bli en bättre mötesplats för alla där ingen grupp dominerar. Förutom det offentliga rummet utomhus är köpcentrum och vissa butiker och restauranger exempel på neutrala mötesplatser. Botkyrka behöver olika typer av mötesplatser Konkreta exempel på mötesplaster Efterföljande planering tillsammans med annan kommunal verksamhet ska säkra att Botkyrka kan erbjuda en variation av mötesplatser. Utbudet av mötesplatser ska vara rikt i varje stadsdel och mötesplatserna i de olika stadsdelarna ska komplettera varandra. Här är några konkreta exempel på mötesplatser: Butiker, torg, kulturskolan, loppmarknader, pendeltåget eller t-banan, badplatser, moskéer, ridskolor, knutpunkter, köpcentrum, folkets hus, parker, gångstråk, studiecirklar, kolonilotter, restauranger, städdagar, parker, bibliotek, fritidsgårdar, pulkabacken, idrottstävlingar, parkeringsplatser, lekplatser, båtklubbar, busshållplatsen, badhus, öppna förskolan, grillplatser, motionsanläggningar, föreningar, skolor, vårdcentralen, arbetsplatser, festivaler, kyrkor och kiosken. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Org.nr Bankgiro Fax Webb Strategi för ett jämställt Botkyrka, 2009 S Masmoberget Myrstugeberget Gömmarens naturreservat Flottsbro mellan Botkyrka och Huddinge 600 m m Ma sm 3 15 Albysjön Gusta A Glömsta 1 14 sv. olf d v A 7 18 S Häggstav. 600 m 1 C Glö mst 12 A 19 B Flottsbro 9 7 C Loviseberg 16 aväg B en 2 13 V:a B otky 6 rkal eden 14 Kästa 11 ke n Tullinge ba c i 0 BOTKYRKA Meters Alby centrum och Tumba centrum. PLANERINGSSTRATEGI: hemma i storstaden S ble värt att studera hur förstärkta gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser över Flottsbro kan förenas med behovet av att upprätthålla de starka gröna och sociala värdena. Bra kopplingar mellan stadens olika delar stärker den sociala sammanhållningen. Till höger utdrag ur Samrådsversionen av Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 del av området. Nib I samrådsversionen till Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 har tre scenarier för området mellan Flemingsberg och Masmo tagits fram för att diskuteras i översiktsplanen. Här redovisas också en ny gata som knyter samman Botkyrka Flottsbro Loviseberg Kästa och Flemingsberg. Botkyrka tror på bra kopplingar mellan olika delar av staden. Det kan vara ov. PLANERINGSSTRATEGI: hemma i storstaden 57

4 Personer med funktionsnedsättning ska utan diskriminering och på jämlika villkor fritt kunna röra sig i samhället och själva bestämma över sina liv. Oavsett funktionsnedsättning ska man kunna ta sig obehindrat mellan sin arbetsplats och bostad, uträtta ärenden och ta del av service och fritidsaktiviteter Jag som bor i Tullinge vill gärna göra kulturella aktiviteter i Alby men eftersom det är så krångligt att ta sig dit blir det inte så ofta Rörelse skapar möten övergripande trafikstrategi Hur människor rör sig och kan förflytta sig är avgörande för hur samhällen och platser fungerar och utvecklas. Detsamma gäller förutsättningarna att transportera varor och produkter. I Stockholm lever vi i en storstad där transportsystemet i hög utsträckning är inriktat för att transportera arbetskraft från förorterna där ute in till den viktiga innerstaden. Kontakterna med innerstaden har stark påverkan på olika områdens attraktivitet för boende och för verksamheter. Trafiksystemet ger utgångspunkter för olika områdens tillgänglighet och ger därmed också förutsättningar för social sammanhållning. Vi är på väg in i en ny utvecklingsperiod där Stockholmsregionens storlek och funktionsuppdelning skapar nya målpunkter och resmönster med nya behov av resvägar och transportstråk. Vi är också på väg in i en tid med ändrade livsmönster där rörlighet, förflyttningar och aktivitet under allt fler av dygnets timmar är en självklarhet för storstadsmänniskor och där arbetsresorna är viktiga men inte längre dominerar resmönstret. Vi har också ett allt större behov av att föra in stora mängder varor till storstadsområdets växande befolkning och näringslivets behov av att snabbt kunna transportera och hantera högvärdiga produkter ökar. Mängden människor, stort utbud, närhet, tillgänglighet och rörlighet är ett vinnande koncept för storstäderna och driver på fortsatta befolkningsökningar. Omfattningen av resor och transporter och framför allt den omfattande bilanvändningen är problematisk och en av de allra största utmaningarna att klara. Vi ser en utveckling i Stockholmsregionen där bilarnas andel av resor och transporter ökar i en obruten trend. Klimatpåverkan, trängsel, störningar, föroreningar, buller och barriärer talar för ett effektivare sammanhållet trafiksystem med minskande bilanvändning. Vi möter snart också en ny tid med en bättre pendeltågstrafik genom satsningen på Citybanan, och en bättre tunnelbanetrafik genom upprustningen av röda linjen. Botkyrkas behov av utveckling Botkyrkas behov av ett utvecklat trafiksystem finns på tre nivåer och med olika prioriteringar: Nära behov inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden Lokala behov mellan Botkyrkas olika delar Regionala behov till viktiga målpunkter i Stockholmsregionen och vidare Nära behov. Lokala behov. Stadsdel. Nära behov inom stadsdelen. Lokala AV behov KOMMUNEN mellan olika delar av kommunen. Regionala i storstockholm behov och vidare till viktiga LOKALA målpunkter BEHOV i Storstockholm och vidare. LOKALA BE -MELLAN OL LOKALA B AV KOMMUN -MELLAN OL AV KOMMU i storstockholm och vi Principen för följande riktlinjer är att göra skillnad på när det ska vara viktigt att lätt kunna nå många olika platser tillgänglighet och när det ska vara viktigt att snabbt komma fram framkomlighet. Regionala behov. i storstockholm och vidare 58 PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 59

5 Tänk nytt, lätt och rätt handbok i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Tänk nytt rätt och lätt, Handbok i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 2011 Riktlinjer för nära behov Inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden prioriterar vi tillgänglighet för alla. När våra stadsdelar fungerar väl för människor med funktionsnedsättning är det också bra för alla andra. Botkyrkaborna ska lätt kunna nå de viktiga målpunkterna på sin hemmaplan. Att gå och cykla ska underlättas av att spårens och de stora vägarnas barriäreffekter minimeras. Trafiksystemet ska bidra till REGIONALA att Botkyrka BEHOV kan växa inåt, att vi använder våra områden effektivt och då särskilt i storstockholm de mest och vidare centrala delarna med bra lägen för kollektivtrafik. Botkyrkas stadsdelar ska utvecklas energisnålt, klimatsmart och rättvist. Vi behöver prioritera gång, cykel och lokala busslinjer framför framkomlighet med bil. Bra förutsättningar att gå, cykla och åka kollektivt minskar behovet av både bostadsparkeringar och infartsparkeringar i Botkyrkas mest centrala och värdefulla delar. Tillgängligheten för gång och cykel behöver särskilt utvecklas i våra tyngdpunkter med sina högre koncentrationer av bebyggelse och befolkning och funktioner som knutpunkter för handel, kollektivtrafik och offentlig service. Vi ska ha gåvänliga tyngdpunkter med bra cykelparkeringar. Riktlinjer för lokala behov Mellan Botkyrkas olika delar balanserar vi tillgänglighet och framkomlighet. I Botkyrka ska trafiksystemet bidra till ett socialt sammanhållet och interkulturellt samhälle. Botkyrkaborna ska lätt kunna nå arbete, utbildning, aktiviteter, målpunkter och mötesplatser i olika delar av hemkommunen. De viktiga stråken håller samman Tullinge Tumba Alby Hallunda Fittja. De formar också en båge genom Botkyrka mellan de två regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens Kurva. Ett exempel på att balansera tillgänglighet och framkomlighet är Förbifart Tullinge. Dragningen av vägen söder om Tullinge öppnar för ökad tillgänglighet i centrala Tullinge utan genomfartstrafik, samtidigt som den nya vägen får högre framkomlighet med bättre standard, färre korsningar och övergångsställen och så vidare. Som kommun behöver vi göra vår del i planeringen för att prioritera tydliga kapacitetsstarka kollektivtrafikstråk och vi behöver hålla öppet för nya spår Spårväg Botkyrka för att förbättra tvärförbindelserna. Våra tyngdpunkter ska innehålla väl fungerande bytespunkter till lokala busslinjer och ha hög tillgänglighet för gång och cykel. De sammanbindande cykelstråken ska klara snabb trafik. Cykelplan för Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Sbf/2010:76 Upprättad i augusti 2010 Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Org.nr Bankgiro Fax Webb Cykelplan för Botkyrka kommun, 2010 REG -TIL i st Framkomligheten i vägsystemet behöver förbättras. Med Förbifart Tullinge, så som den fördjupade planeringen för väg 226 i nytt läge redovisar närmare. foto: Botkyrka kommun Skärholmen Kungens Kurva Södertälje Tumba Flemingsberg I Tumba skapar infrastrukturen många barriärer. Övergripande trafikstruktur. Botkyrka behöver starka kopplingar mellan storstadens olika delar för att öka den sociala sammanhållningen och vidga arbetsmarknaden. 60 PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 61

6 Om det fanns bussar som gick direkt hela dagen hade det vara lättare att lämna bilen hemma och använda mer kollektivtrafik Med en förbättrad Hågelbyled, så som den fördjupade planeringen i Program för Hågelby Eriksberg Lindhov redovisar närmare. Framkomligheten i centrala Tumba behöver utvecklas, hur detta närmare ska utformas får läggas fast i en kommande fördjupad planering. När vägarna utvecklas har cykelförbindelser och buss företräde före bil vid eventuell målkonflikt. För att skapa förutsättningar för ett förbättrat trafiksystem ska tillskott av bostäder och verksamheter lokaliseras så att underlaget för trafikutveckling förbättras. Centrala Tullinge, Riksten, centrala Tumba, Hågelby, Eriksberg, Alby och centrala Hallunda fyller viktiga sådana funktioner. Viktig utveckling av infrastruktur för lokala behov: Spårväg Botkyrka: Flemingsberg Riksten Tumba Alby Hallunda Fittja Masmo Förbifart Tullinge Kopplingen i centrala Tumba: Huddingevägen Dalvägen Hågelbyleden KP Arnoldssons väg Hågelbyleden upprustning, ny delsträckning med ny anslutning till E4/E20 Regionala cykelvägar Bytespunkter i Botkyrkas tyngdpunkter Riktlinjer för regionala behov Till viktiga målpunkter i regionen prioriterar vi framkomlighet. Botkyrka ska vara en del av storstaden en sammanhållen del av huvudstadsregionen. Det ska vara lätt att kunna nå innerstaden, de regionala stadskärnorna i både södra och norra delarna av regionen samt flygplatserna. Detta ger tillgång till den regionala arbetsmarknaden och skapar konkurrenskraft för näringslivet. Botkyrkaborna får också tillgång till utbildning och regionalt utbud av olika slag. Tillgängligheten ökar till regionala mötesplatser, evenemang och besöksmål men ger tvärtom också underlag för besöksmål i Botkyrka. Ett exempel där framkomlighet går före tillgänglighet är det breda spårområdet i centrala Tumba. Möjligheten att vända pendeltåg i Tumba ger förutsättningar för både tätare och bättre trafik (Arlanda Uppsala utan byten). Men det sker till priset av sämre tillgänglighet inom Tumba med svårare passager över spårområdet. Snabb spårtrafik är prioriterad. I övrigt är det viktigt att stombusslinjer har hög framkomlighet i vägsystemen. Regionala cykelstråk ska få ökad betydelse för arbetspendling. Bytespunkterna är viktiga även här. Nya trafikintensiva eller transportberoende verksamheter ska i första hand lokaliseras på platser med god tillgänglighet till antingen E4/E20 eller Södertörnsleden. Botkyrkabor oavsett kön, socioekonomisk bakgrund och eventuella funktionsnedsättning behöver ha tillgång (socialt och fysiskt) till storstadens och samhällets alla arenor arbetsplatser, utbildning, institutioner. Det stärker den sociala sammanhållningen i regionen i storstockholm och vidare Hallunda C, Alby C, Eriksberg och stråken däremellan vision om en helhet Hallunda, Alby och Eriksberg är tre bostads- och verksamhetsområden som i dagsläget är skilda åt. E4/E20 skiljer Hallunda från Alby och Eriksberg och Hågelbyleden skiljer Eriksbergs verksamhetsområde från Alby. Trafiksystemet i och mellan områdena tar överhanden och är helt anpassat för fordonstransporter. Genom att binda samman Hallunda, Alby och Eriksberg ger man plats för nya bostäder och verksamheter längs nuvarande Hågelbyleden, som görs om till lokalgata. Vi reserverar mark för en ny dragning av Hågelbyleden väster om Eriksberg. Motorvägen vid Hallunda trafikplats kan på sikt däckas över och det blir då möjligt att röra sig mellan Alby och Hallunda på ett helt annat sätt. Fågelvägen är det bara en dryg kilometer mellan de båda centrumen. Kollektivtrafiken ska utvecklas och förbättras med sikte på spårtrafik. Viktig utveckling av infrastruktur för regionala behov: Citybanan under Stockholm för pendeltågen Röda linjens upprustning tunnelbanan Spårväg Syd kopplar samman två regionala stadskärnor Flemingsberg och Kungens kurva Skärholmen. Spårväg Botkyrka: Flemingsberg Riksten Tumba Alby Hallunda Fittja Masmo Förbifart Stockholm foto: Botkyrka kommun 62 PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 63