Rumstemperaturregulator med inbyggd givare

Transkript

1 R, RL C Rumstemperaturregulator med inbyggd givare R, RL används för att reglera rumstemperaturen i ventilationsanläggningar med eftervärmningsbatteri eller i VAV-system. Regulatorerna har analog 2 1 DC utgång, som vid eftervärmning kopplas till ett eller flera elektroniska ställdon, eller som i VAV-system ansluts till en luftflödesregulator för att styra dess börvärde. I TAC 228RL kan utsignalen dessutom både min- och maxbegränsas. För att tillgodose höga komfortkrav mäter regulatorns inbyggda rumsgivare inte enbart den omgivande luftens temperatur, utan även strålningsvärmen inifrån rummet. Önskad rumstemperatur ställs in med en ratt med synlig skala graderad i C. Om så önskas kan inställningen begränsas, samt även låsas. -funktionen, dvs fjärrstyrd börvärdesomställning, gör det möjligt att med en enhetlig styrsignal höja eller sänka börvärdet hos samtliga regulatorer i en fastighet. Varje regulator kan enkelt ställas in för individuell tolkning av -signalen. Regulatorerna är utrustad med PI-regulator, vilket ger TAC228 R en hög reglernoggrannhet. Eventuell proportionell avvikelse (P) elimineras helt av den integrerade funktionen (I). onteringen sker direkt på vägg eller på standard eldosa Ø 70 mm. Regulatorn spänningsmatas med 16 V DC eller TEKNISKA DATA Artikelnummer: R RL Driftspänning V DC ±0,3 V ±20%, Hz Strömförbrukning ma Omgivningstemperatur: Drift C Lagring C Luftfuktighet... max 90% RH aterial, kapsling... ABS-plast Skyddsform... IP 31 Temperaturgivare... termistor, 1800 ohm vid 25 C, strålningskompenserad Ingång Z1: Tillåten spänning DC Ström... max 0,1 ma Utgång Y: Spänning DC Belastning... max 2 ma, kortslutningssäker Färg... vit Vikt... 0,2 kg 120 (4 23/32) 110 (4 21/64) 83 (3 9/32) ( ) 36 (1 7/16) Ø60 (2 3/8) 80 (3 5/32) 1 (3/64) 28 (1 7/64) 32 (1 1/4) Förbehåll för eventuella detaljförändringar (S)

2 RELEREXEPEL Rumstemperaturreglering av vattenburet eftervärmningsbatteri Regulatorn konstanthåller rumstemperaturen med hjälp av en inbyggd rumsgivare med strålningskompensering, samt ett ställdon, se figur 1. Den inställda rumstemperaturen kan fjärrstyras via -ingången. Konstant rumstemperatur med ett variabelt rumstemperaturberoende luftflöde En rums- och luftflödesregulator arbetar i kaskad, varvid man erhåller en noggrann och stabil rumstemperatur utan risk för pendlingar eller stabiliseringsproblem, även vid stora belastningsändringar, se figur 2. I stora lokaler där belastningen ändras snabbt, p g a solinstrålning, personbelastning, maskiner m m kan det annars vara svårt att hålla en konstant temperatur. Regulatorn konstanthåller rumstemperaturen med hjälp av den inbyggda rumsgivaren och en luftflödesregulator med inbyggd lufthastighetsgivare. Rumsregulatorns börvärde för rumstemperaturen omvandlas i luftflödesregulatorn till ett börvärde för lufthastigheten. Detta värde jämförs med lufthastighetsgivarens mätvärde, varvid en avvikelse resulterar i en ändrad styrsignal till spjällställdonet. Temperaturen i rummet kommer att hållas konstant med ett variabelt luftflöde som är beroende av den avgivna värmen i rummet. När värmelasten stiger erhålls en ökad lufthastighet, och på samma sätt minskas lufthastigheten då värmelasten sjunker, se figur 3. Börvärde för lufthastigheten kan minoch maxbegränsas antingen i rumstemperaturregulatorn (TAC228RL) eller i luftflödesregulatorn (TAC 224VL). R E52L RL TAC 224V 52R 24 V~ Flöde Temperatur Lufthastighet ax Range in Belastning Rumstemperatur Belastning Figur 1 Figur 2 Figur 3 RUSIVARE Regulatorn mäter temperaturförhållandet i rummet med en inbyggd givare som inte enbart tar hänsyn till den omgivande temperaturen, utan även strålningsvärmen inifrån rummet. ivaren tar således hänsyn till t ex kalla eller varma fönsterytor, värmealstrande utrustning m m som påverkar människans upplevelse av temperaturen i rummet. ivaren är placerad i regulatorn på ett sådant sätt att den inte påverkas av den bakomliggande väggens temperatur. Registrering av alla temperaturförändringar i rummet sker kontinuerligt med kortast möjliga tidkonstant.

3 RELERFUNKTION Blockschema över regulatorns funktion och uppbyggnad visas i figur 4. Regulatorns börvärde beräknas som summan av det inställda börvärdet för rumstemperaturen och en eventuell -påverkan. Detta värde jämförs med den aktuella rumstemperaturen, vilket ger regleravvikelsen. Regleravvikelsen kontrolleras först mot dödzonen ±0,5 C, så att mindre temperaturvariationer inte påverkar styrsignalen. Därefter korrigerar PI-steget regleravvikelsen, vilket resulterar i en styrsignal mellan 2 och 1 DC. Styrsignalen kan vara direktverkande, dvs minskande vid minskande rumstemperatur, eller omvänt verkande. Den inverterande funktionen väljs med hjälp av bygel SW5. Slutligen kan i RL styrsignalen min- och maxbegränsas till önskade värden. PI-steget För att uppnå en hög reglernoggrannhet har regulatorn PI-verkan, dvs både proportionell och integrerande verkan. P-verkan tar hand om grovregleringen. Vid reglering med enbart P-verkan uppstår dock en kvarstående regleravvikelse i rumstemperaturen, dvs temperaturen hålls stabil men på ett högre eller lägre värde än det inställda. Detta korrigeras av regulatorns integrerande funktion. I-delen känner av såväl regleravvikelsens storlek som varaktighet, och ger ett bidrag till utsignalen som helt eliminerar den kvarstående regleravvikelsen. Börvärde Temperatur ätvärde Rumsgivare Σ Dödzon ± 0,5 C PI Belastningsändring PI-steg PI-verkan kan ställas i två fasta lägen: P-band 2 C/I-tid 50 minuter eller P-band 4 C/I-tid 25 minuter. I speciella applikationer där enbart P-verkan är önskvärd, kan I-delen kopplas bort, varvid ett fast P-band på 2 eller 4 C erhålles. Inv Invertering P-verkan Kvarstående regleravvikelse in PI-verkan ax Utsignal 2 1 DC (Endast RL) Tid Figur 4 Rätt temperatur Figur 5 -FUNKTION Regulatorn är försedd med funktion (Setpoint control) som gör det möjligt att fjärrstyra regulatorns börvärde centralt. Exempelvis kan alla regulatorer i en byggnad anslutas till en central börvärdesomställare, varifrån en signal ges till samtliga regulatorer om att höja eller sänka sina börvärden för rumstemperaturen. Styrsignalens inverkan på börvärdet kan ställas in individuellt i varje regulator. Detta betyder att vissa regulatorer kan fås att reagera kraftigt på styrsignalen, samtidigt som andra reagerar mindre, och några kanske inte reagerar alls. Förändringens storlek bestäms av styrsignalen och inställt -värde, se figur 6. -värdet (0 8) anger hur många grader börvärdet förskjuts då styrsignalen ändras med 4 V. Då ingen styrsignal är ansluten, ligger ingången på 6 V. Förskjutningen är då 0, oberoende av -värde. Rumstemperaturen kan även fjärrstyras med hjälp av en kontakt mellan Z1 (-ingång) och X2 (2/1-utgång). Så länge kontakten är öppen, arbetar regulatorn efter inställd temperatur. Vid sluten kontakt höjs/sänks börvärdet med inställt -värde. Bygel SW3 bestämmer om börvärdet ska höjas (i läge 1) eller sänkas (i läge 2 V). Börvärdesförskjutning ( C) 8 =8 6 4 =4 2 0 = (V DC) Styrspänning Figur 6

4 INSTÄLLNINAR SW Y - -Z1 -Z -X2 -X AX 24 RANE Figur 7 På framsidan: Börvärde Inställningsområde: C Leveransinställning: 20 C SW6 Under täcklocket: SW2 SW3 SW4 SW5 Figur 8 BÖRVÄRDESINSTÄLLNIN Önskad rumstemperatur ställs in med en delvis dold ratt graderad i C. För att säkerställa att ingen obehörig, eller att någon av misstag, ändrar inställd rumstemperatur, kan inställningen begränsas eller låsas. ed två justerbara ryttare kan börvärdesrattens inställningsområde begränsas. Placeras ryttarna på ömse sidor om önskat värde, låses ratten. Ryttarna är skyddat placerade under frontkåpan. SW1 Spänningsmatning. : 16 V: 16 V DC Leveransinställning: SW2 Inställning av P-band och I-tid. 4C: P-band 4 C/I-tid 25 minuter 2C: P-band 2 C/I-tid 50 minuter Leveransinställning: 2 C SW3 X2 utgångsspänning. 1: 1 (Börvärdeshöjning) 2 V: 2 V (Börvärdessänkning) Leveransinställning: 2 V SW4 Inställning av reglerfunktion. P: P-verkan PI: PI-verkan Leveransinställning: PI-verkan SW5 Invertering av utgång Y. INV: Inverterande NON INV: Direktverkande Leveransinställning: NON INV SW6 Intern eller extern temperaturgivare. INT: Intern EXT: Extern Leveransinställning: INT Inverkan av en yttre styrspänning. Inställningsområde: 0 8 Leveransinställning: 8 AX (endast RL) axbegränsning av utsignal. Inställningsområde: 2 1 Leveransinställning: 1 RANE (endast RL) inbegränsning av utsignal. Inställningsområde: 1 8 V Leveransinställning: 8 V

5 INSTÄLLNIN AV AX OCH RANE (äller endast RL) Regulatorns arbetsområde, dvs mellan max och min lufthastighet, ställs in med potentiometrarna AX och RANE. Lufthastigheten motsvaras av en 2 1 spänning, se diagram i figur 9. ätvärdet från luftflödesregulatorns hastighetsgivare (224V/VL) kan, som kontroll, avläsas med en voltmeter ansluten mellan X och på kopplingsplinten. Inställning av AX 1 Avläs styrspänningen för önskad max lufthastighet ur diagrammet, t ex 9 m/s=8 V. 2 Ställ AX-potentiometern på detta värde. Inställning av RANE 1 Avläs styrspänningen för önskad min lufthastighet ur diagrammet, t ex 2 m/s=3,5 V. 2 Beräkna skillnaden mellan AXvärdet och avläst minspänning, dvs 8 3,5=4,5 och ställ RANEpotentiometern på detta värde (4,5). Styrspänningen är nu begränsad från 3,5 till 8 V, vilket ger en lufthastighet mellan 2 och 9 m/s Styrsignal (V) AX RANE (m/s) Lufthastighetsområde Lufthastighet Figur 9 INKOPPLIN Anslutningar på kopplingsplinten 0 Y Z1 16 V DC in/ fas 16 V DC retur/ nolla 2 1 utgång ätnoll -ingång 16 V DC alt TA 224V Z X2 X retur Utgång 2/1 för Test, ärvärde från luftflödesregulator Extern givare B 0 Y Z1 Z X2 X B ivaringång, anslutning av yttre rumsgivare Figur 10 ätnoll Ledningslängder ax 200 m area 0,5 mm 2. ONTERIN Kapslingen består av en bottendel och en kåpa. I kåpans överdel finns anvisningar för håltagning av två hål, Ø 8 mm eller Ø 11 mm för kabelgenomföringar. Bottendelen kan monteras direkt på vägg eller på Ø 70 mm eldosa. Vid montage på eldosa kommer ledningarna upp via ett hål i bottendelen. Vid montage direkt på vägg ska ledningarna komma in uppifrån. Anslut utifrån kommande ledningar till kopplingsplint på kretskortet.

6 INKOPPLINSEXEPEL Y 0 Z1Z Eftervärmningsbatteri VAVsystem Y X 0 Z1Z 0 E52 X1 0 Z3 YB TAC 224 VH VC SW1= VH VC 52 Y 0 Z1Z Eftervärmningsbatteri Eftervärmningsbatteri Y 0 Z1Z X1 X1 0 0 SW1= Exempel: Systeminkoppling med börvärdesförskjutning och gemensam -matning källa 0 Z1 Z Y 0 TAC 224/ ställdon Z1 Z Y TAC 224/ ställdon SW1= 0 Observera! emensam -matning ska kopplas in parträtt (, 0 0) i alla enheter. Figur 11