Kommunstyrelsens sammanträde

Transkript

1 -3, KS :30 Kallelse till Kommunstyrelsens sammanträde kl 08:30 i Domsalen, Rådhuset hus A, våning 3

2 -2, KS :30 LEDAMÖTER AnnSofie Andersson, S, ordförande Anders Edvinsson, S, 1:e vice ordförande Per-Olof Persson, S Mona Modin Tjulin, S Kholod Mahmood, S Niklas Daoson, S Karin Thomasson, MP Elisabet Öhrnell, V Pär Jönsson, M, 2:e vice ordförande Tord Jemteborn, M Lise Hjemgaard Svensson, M Bosse Svensson, C Kerstin Arnemo, C Pär Löfstrand, L Peter Johansson, SD Björn Sandal, S, ersättare Anton Waara, S, ersättare Ida Asp, S, ersättare Maria Nerpin, S, ersättare Bendigt Eriksson, S, ersättare Ted Persson, S, ersättare Från/ Närv OMRÖSTNINGAR JA NEJ JA NEJ JA NEJ

3 -2, KS :30 Florian Stamm, MP, ersättare Nisse Sandqvist, V, ersättare Joel Nordkvist, M, ersättare Jocke Ekroth, M, ersättare Emanuel Sandberg, KD, ersättare Magnus Andersson, C, ersättare Hanna Wagenius, C, ersättare Margareta Widell, L, ersättare Åke Durre, -, ersättare Inte tjänstgörande:

4 1, KS :30 KS: 1/2017 KALLELSE Kommunstyrelsen Dnr Protokollets justering, upprop samt fastställande av dagordning 1. Protokollets justering En ledamot som tillsammans med ordföranden ska justera protokollet samt en ersättare för denna utses. Protokollet ska justeras den på kommunsekreterarens tjänsterum på Rådhuset. Kommunstyrelsens beslut Till justerande utses Till ersättare utses 2. Fastställande av dagordning Förslag Kommunstyrelsens beslut Dagordningen fastställs. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

5 2, KS :30 MSN: 2106/2... TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Ädh 2106/2015 ByggR P David Engström Förslag till kommunstyrelsen Detaljplan Lillsjöhögen 2:10 med flera Industriområde Midskog antagande Östersunds kommun/mark- och exploatering har ansökt om att detaljplan upprättas för fastigheten Lillsjöhögen 2:10. Marken bedöms attraktiv för etablering av datacenter. Det aktuella området ligger vid kommungränsen mellan Östersunds kommun och Ragunda kommun. Området ligger cirka tre kilometer norr om där riksväg 87 passerar genom byn Lillsjöhögen. Direkt väster om området ligger Rörsjön/Sännsjön. Läns med sjön ligger ett antal bostadshus av fritidshuskaraktär. Granskningar har genomförts i enlighet med beslutden den 6 december under tiden 15 december 2016 till 18 januari Åtta skriftliga yttranden har kommit in. I yttrandena finns ett antal synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Yttrandena framgår av granskningsutlåtandet. Planärendet har handlagts med utökat planförfarande. Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Granskningsutlåtande upprättat av samhällsbyggnad den 6 december 2016 antas som nämndens eget. 2. Detaljplanen förtydligas enligt utlåtandet. 3. Granskningsutlåtande med särskild sammanställning offentliggörs. 4. Detaljplan för Lillsjöhögen 2:10 med flera, upprättad den 6 december 2016, (och förtydligad enligt ovan) godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

6 2, KS :30 MSN: 2106/2... TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Ädh 2106/2015 ByggR P Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Samhällsbyggnads förslag till detaljplan Samhällsbyggnads granskningsutlåtande inklusive särskild sammanställning Miljökonsekvensbeskrivning Illustrationskarta Planbeskrivning SAMHÄLLSBYGGNAD Anders Wennerberg Kommundirektör Maria Boberg Stadsarkitekt Beslutet skickas till - se granskningsutlåtande Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

7 2, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Ädh 2106/2015 ByggR P David Engström Förslag till kommunstyrelsen Detaljplan Lillsjöhögen 2:10 med flera Industriområde Midskog antagande Östersunds kommun/mark- och exploatering har ansökt om att detaljplan upprättas för fastigheten Lillsjöhögen 2:10. Marken bedöms attraktiv för etablering av datacenter. Det aktuella området ligger vid kommungränsen mellan Östersunds kommun och Ragunda kommun. Området ligger cirka tre kilometer norr om där riksväg 87 passerar genom byn Lillsjöhögen. Direkt väster om området ligger Rörsjön/Sännsjön. Läns med sjön ligger ett antal bostadshus av fritidshuskaraktär. Granskningar har genomförts i enlighet med beslutden den 6 december under tiden 15 december 2016 till 18 januari Åtta skriftliga yttranden har kommit in. I yttrandena finns ett antal synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Yttrandena framgår av granskningsutlåtandet. Planärendet har handlagts med utökat planförfarande. Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Granskningsutlåtande upprättat av samhällsbyggnad den 6 december 2016 antas som nämndens eget. 2. Detaljplanen förtydligas enligt utlåtandet. 3. Granskningsutlåtande med särskild sammanställning offentliggörs. 4. Detaljplan för Lillsjöhögen 2:10 med flera, upprättad den 6 december 2016, (och förtydligad enligt ovan) godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

8 2, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Ädh 2106/2015 ByggR P Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Samhällsbyggnads förslag till detaljplan Samhällsbyggnads granskningsutlåtande inklusive särskild sammanställning Miljökonsekvensbeskrivning Illustrationskarta Planbeskrivning SAMHÄLLSBYGGNAD Anders Wennerberg Kommundirektör Maria Boberg Stadsarkitekt Beslutet skickas till - se granskningsutlåtande Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

9 2, KS :30 / Bilaga: Illustrationskarta_Lillsjöhögen 2-10_antagande 210 Sännsjön F 155 S S Sännsjöön 115 Övre Sännsjölandet 125 Rörsjön 116 Sandudden Sundet Rörsjön F Nyänget 515 Blektjärnen 520 S:3 Högremmen Fångstgropssystem Lillflon Fångstgropssystem Högremmen ILLUSTRATIONSKARTA S:2 HÖLJE HÖLJE 6:9 Transformatorstation cirka 100x100 meter inklusive inhägnad Illustrationskartan visar endast ett exempel på hur området kan utformas - Föreslagen bebyggelse visar tio huvudbyggnader (serverhallar) på sammanlagt cirka kvadratmeter. 1:11 Serv /68.1 Serv /68.1 1:12 1:18 1:19 1:11 Serv 23-LIT :7 6:8 Serv /42.4 6:5 Serv 23-LIT Serv /42.3 6:2 Serv 23-LIT GA:1 Serv /42.2 6:6 Sännsjön 6:4 Fångstgropssystem sparas och planläggs som natur 4:9 Serv 2380K-2008/113.1 Serv 2380K-2008/113.2 Serv 2380K-2008/ :8 7:3 7:2 7:1 7:4 5:35:4 Serv 23-LIT Serv 23-LIT Område med naturvärden Fd fäbodvall som sparas och planläggs som natur Befintlig skogsväg ska kunna användas för att komma åt kraftledningsgatan 4:7 KORSTA Lr / Bästa användningen för området ska utredas i separat detaljplan Lr 2380K-2004/37 Lr /7 STUGUBYN Nytt vattenverk. Till verket dras nya VA-ledningar från Indalsälven 1:40 Serverhall cirka kvadratmeter Befintlig kraftledning Ny eller befintlig gemensam väg Skogsmark som sparas som naturmark Dagvattendamm Sännsjön Ny föreslagen byggnad Tekniska anläggningar (transformatorstation, reningsverk etc.) Lr /11.1 Industrifastigheterna hamnar som närmast 210 meter från befintlig skogsväg Rörsjön 1:42 Lr /11.1 Serv Serv 23-LIT LIT LIT Skyddsområde S:4 bostäder 400 meter 10 fot bred samfälld väg SÄNNSJÖLANDET GA:1 1:8 Väg till Höljebodarna Serv 23-LIT : Serv 23-LIT Serv 1:56 23-LIT Serv 23-LIT Serv 23-LIT Serv 23-LIT S:4 Serv 23-LIT Serv 23-LIT Lr 23-IM1-24/289.1 bostäder 400 1:46 Serv 23-LIT Serv 23-LIT Nytt avloppsreningsverk Skyddsområde meter Serv 23-LIT Möjligt läge för dagvattendamm 315 Serv 23-LIT S:4 GA:1 2:10 1: LILLSJÖHÖGEN 1:14 En skogsridå på 20 meter på industrifastigheterna närmast vattenskyddsområdet sparas SÄNNSJÖLANDET Serv 23-IM1-91/10508 Serv 2380IM-12/ :11 Befintlig skogsväg breddas. En gemensamhetsanläggning för väg, där blivande industrifastigheter ingår, avses bildas. Allmänna ledningar ska kunna läggas i vägen. Vägen måste ha byggts ut innan bygglov får ges. Tillhör Kommunfullmäktige i Östersund beslut den intygar: Maria Larsson Kommunsekreterare Borrpunkter geoteknisk undersökning Hårdgjorda ytor framtida industrifastigheter Skyddszon kraftledning. Byggnad får inte uppföras men området kan användas för till exempel parkeringar, upplag och ledningsdragning Övriga ytor inom kvartersmark Lillsjöhögens vattenskyddsområde Naturvärdesobjekt GRANSKNINGSHANDLING Dnr Ädh Dnr Planmodul 2106/2015 P Till handlingen hör: Samrådsredogörelse Geoteknisk kontroll SWECO Plankarta Fastighetsförteckning Illustrationskarta Grundkarta Planbeskrivning Geoteknisk undersökning SWECO , rev Miljökonsekvensbeskrivning VA- och dagvattenutredning Ramböll Detaljplan för del av Lillsjöhögen 2:10 mfl 2:35 2:41 2:21 2:8 2:33 2:32 Koordinatsystem i plan och höjd: Sweref resp RH 2000 Skala: 1:8000 (A1), 1:16000 (A3) Befintlig skogsväg breddas. Gemensamhetsanläggning Sännsjölandet ga:1 omprövas. Nytillkommande industrifastigheter föreslås även ingå. Serv Serv 23-LIT : /2.1 1:62 1:401:41 1:20 1:21 Serv /2.1 Serv 23-LIT Lr /45.1 1:16 SÄNNSJÖ-1:13 LANDET 1:47 1:321:35 1:33 1:34 Lr 2380K-99/ GA:3 1:12 Riksväg 771 Riksväg 87 / Stuguvägen Industriområde Midskog Östersunds kommun Upprättad den 6 decemer 2016 Maria Boberg Stadsarkitekt David Engström Planarkitekt Beslutsdatum Instans Antagande - - KF Laga kraft - - Aktbeteckning 2380K-P / Plannummer XXXX

10 2, KS :30 / Bilaga: Plankarta_Lillsjöhögen 2-10_antagande Sännsjön Sännsjöön Övre Sännsjölandet Rörsjön Sandudden Sundet Rörsjön Nyänget Blektjärnen Fångstgropssystem Lillflon Fångstgropssystem Högremmen PLANKARTA Det är oklart var HÖLJE E1 6:9 u E 1 ledningar 1:11 kommer att behöva ligga. U-områden finns därför inom samtlig 1:12 prickmark. Ledningar 1:18 kan även ligga Serv /68.1 inom Serv /68.1 allmän 1:19 platsmark Serv 23-LIT :2 4:7 KORSTA E1 u 335 u u Lr 2380K-2004/37 E 1 STUGUBYN 1:40 F 1:11 Serv 23-LIT :7 6:8 Serv / Serv 23-LIT :5 120 Serv /42.3 Serv /42.2 6:6 116 GA:1 Sännsjön Serv 2380K-2008/113.1 Serv 2380K-2008/ :4115 4:9 114 LOKALGATA a 2 LOKALGATA Serv 2380K-2008/ : :3 7: :1 7:4 108 Serv 5:323-LIT : a skog NATUR E1 u Lr /11.1 E Bästa användningen för området ska utredas i separat detaljplan u E 1 Lr /7 E1 E1 Lr /7 E1 u Serv 23-LIT :9 Serv 2380K-2008/113.3 LOKALGATA LOKALGATA a2 4:8 112 Serv 2380K-2008/113.1 Lagstiftning: PBL 2010:900 uppdaterad genom 2015:235 Serv 2380K-2008/113.2 Tillhör Kommunfullmäktige i Östersund beslut den intygar: Maria Larsson Kommunsekreterare 7: :2 7:1 7: :3 Serv 23-LIT :4 NATUR Rörsjön NATUR E 1 a1 skog Lr /11.1 NATUR skog a1 l S:4 a2 E 1 10 fot bred samfälld väg SÄNNSJÖLANDET GA:1 Väg till Höljebodarna 295 a2 u 300 NATUR S:4 Serv 23-LIT Serv 23-LIT gu LOKALGATA skog a NATUR skog u E :10 damm 320 LILLSJÖHÖGEN u u u u n J1G1 n1 n 2 Serv 23-IM1-91/10508 Serv 2380IM-12/15830 u u u m a2 Koordinatsystem i plan och höjd: Sweref resp RH 2000 Skala: 1:4000 (A0) PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser LOKALGATA Lokaltrafik 1:8 Serv 23-LIT Lr 23-IM1-24/ :42 S:4 Serv Serv 23-LIT LIT LIT :39 Serv 23-LIT Serv 1:56 23-LIT Serv 23-LIT Serv 1:46 23-LIT Serv 23-LIT Serv 23-LIT Serv 23-LIT Serv 23-LIT Serv 23-LIT GA:1 1:64 Vattenskyddsområde brunnsområde 1:14 Serv 23-LIT Serv 23-LIT g u SÄNNSJÖLANDET 1:11 LOKALGATA a2 NATUR Naturområde Kvartersmark 2:35 E1 E2 J1G1 Kraftledning Tekniska anläggningar; avloppsreningsverk, pumpstation etc. S Industri med högsta skyddsavstånd 400 meter samt Fordonsservice; restaurang, ej motell. 2:33 UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER damm S Fördröjningsdamm för dagvatten ska finnas. skog Marken ska vara trädbevuxen. 2:41 UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING 2:32 Fastigheter 2:21 mindre än 7,5 hektar (75000 kvadratmeter) Serv Serv 23-LIT : /2.1 För fastighter som är mindre än 7,5 hektar är största byggnadsarea 30 procent av 1:62 fastighetsarean och största bruttoarea 60 procent av fastighetsarean. 1:401:41 1:20 1: Serv /2.1 Fastigheter större än 7,5 hektar (75000 kvadratmeter) För fastigheter större än 7,5 hektar är största byggnadsarea 50 procent av fastighetsarean och största bruttoarea 100 procent av fastighetsarean. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får inte uppföras. F Serv 23-LIT Lr /45.1 1:16305 Utformning 16.0 SÄNNSJÖ-1:13 LANDET S:3 1:47 LOKALGATA a2 Lr 2380K-99/23.1 Högsta byggnadshöjd i meter. Mindre byggnadsdelar får uppföras till en högsta höjd av 50 meter från ursprunglig marknivå. Högre mindre byggnadsdelar ska uppföras antingen i ljust vitt eller ljust blått. 8.0 Högsta byggnadshöjd i meter Vattenskyddsområde skyddszon LOKALGATA a2 Dnr Ädh Dnr Planmodul ANTAGANDEHANDLING 2106/2015 P Till handlingen hör: Plankarta Illustrationskarta Planbeskrivning Miljökonsekvensbeskrining Granskningsutlåtande Grundkarta Fastighetsförteckning Geoteknisk kontroll SWECO Geoteknisk undersökning SWECO , rev VA- och dagvattenutredning, Ramböll g l u Marken skall vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning Marken skall vara tillgänglig för allmän luftledning Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar kvartersmark) MARKENS ANORDNANDE (utformning av Mark kvartersmark) och vegetation n1 n2 Möjlighet att anlägga svackdiken för öppen dagvattenhantering ska finnas. Marken ska vara trädbevuxen. Minst 20 procent av fastighetsytan ska vara grön (skogsmark, planteringar, svackdiken etc.) Utfart, stängsel Stängsel skall finnas PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Placering Minsta avstånd mellan byggnad och fastighetsgräns är 8 meter i fall där byggrätten inte begränsas av prickmark. Tekniska installationer (transformatorstationer, pumpstationer etc.) får uppföas. Placering pch utformning prövas genom bygglov. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Ändrad lovplikt, lov med villkor Bygglov får inte ges förrän gemensamma anläggningar för VA-, spillvatten och brandvatten byggts ut. Bygglov får inte ges förrän fördröjningsdamm för dagvatten inom allmän platsmark byggts ut. Bygglov får inte ges förrän vägar inom allmän plats, inklusive nödvändiga skyddsanordningar, byggts ut. Huvudmannaskap a1 a2 Strandskydd Kommunen är huvudman för allmän plats. Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Strandskydd upphävs Detaljplan för del av Lillsjöhögen 2:10 m fl Industriområde Midskog Östersunds kommun Upprättad den 6 december 2016 Maria Boberg Stadsarkitekt David Engström Planarkitekt Beslutsdatum Instans Antagande - - Laga kraft - - Aktbeteckning 2380K-P / Plannummer KF XXXX

11 2, KS :30 / Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Midskog Dnr Ädh 2106/2015 Dnr planmodul: P Bilaga till Detaljplan för del av Lillsjöhögen 2:10 m fl Snedbild över planområdet. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för Lillsjöhögen 2:10 m fl Midskogs industriområde Östersunds kommun Antagandehandling

12 2, KS :30 / Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Midskog 2 Antagandehandling INLEDNING Den fysiska planeringen är tänkt att medverka till en långsiktig hållbar utveckling. Hållbarhetsbegreppet har tre dimensioner sociala, miljömässiga samt ekonomiska. Miljöbalkens lagstiftning reglerar hur fysiska planer ska förhålla sig till den miljömässiga dimensionen. Inom ramen för en miljöbedömning ska kommunen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där den betydande miljöpåverkan som planen kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Enligt plan- och bygglagen skall planens konsekvenser för hela hållbarhetsbegreppet tydligt framgå. Avsnitten Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning, matrisen med Miljökonsekvenser samt Åtgärder och uppföljning utgör själva MKB:n. BILAGOR Som bilagor till MKB:n finns följande utredningar - Geoteknisk undersökning Lillsjöhögen 2:10, SWECO , kompletterad VA-utredning, Ramböll Dagvattenutredning, Ramböll AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Syftet med miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen fokuserar på den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan orsaka. Här följer de betydande aspekterna av planens genomförande enligt Samhällsbyggnads bedömning. MKB:n behandlar därför endast dessa aspekter, övriga miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. ALTERNATIVAVGRÄNSNING En MKB ska innehålla ett nollalternativ som ska beskriva den sannolika utvecklingen av området om planen inte genomförs. MKB:n ska även innehålla rimliga alternativ till planförslaget. Ett alternativ är till exempel att genom skyddsavstånd tillåta mindre störande industri. NIVÅAVGRÄNSNING Miljökonsekvensbeskrivningen inriktar sig i första hand på de lokala miljöeffekterna inom planområdet och dess närmaste omgivning som planförslaget kan ge upphov till. Det kan behöva upprättas en projektmiljökonsekvensbeskrivning i samband med bygglovsprocessen beroende på vilken typ av industri som kan tänka sig att etablera sig inom planområdet. Eftersom vatten behöver tas från Indalsälven kan det även bli aktuellt med en projektmiljökonsekvensbeskrivning om det blir aktuellt att ansöka om tillstånd för vattenverksamhet. GEOGRAFISK AVGRÄNSNING MKB:n avgränsas geografiskt till fastigheten Lillsjöhögen 2:10 samt tillhörande infartsvägar. Beskrivningen av miljökonsekvenserna har i huvudsak inriktat sig på själva planområdet, men i den mån det har ansetts motiverat har även påverkan på områden utanför planområdet behandlats. Verksamheter som etablerar sig inom planområdet kan påverka hela närområdet.

13 2, KS :30 / Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Midskog 3 Antagandehandling ÄMNESAVGRÄNSNING MKB:n till planförslaget är inriktad på de miljökonsekvenser som ger betydande påverkan. Miljökonsekvenseran är angivna och identifierade, enligt kriterierna i bilaga 2 och 4 till förordningen (1998:905) MKB om miljökonsekvensbeskrivningar, i behovsbedömningen. Planområdet ligger inom riksintresse för rennäringen, området är utpekat som samrådsområde för fyra samebyar. Planförslaget medger högre byggnader än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse vilket kan påverka riksintresset för totalförsvaret. Trafiken från planområdet kommer att nyttja befintlig utfart på riksväg 87 som är av riksintresse för kommunikationer. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver konsekvenser för respektive riksintresse. De relevanta miljöfaktorerna har bedömts vara dagvatten, störningar, föroreningar, påverkan på växt- och djurliv samt påverkan på Lilljsöhögens vattenskyddsområde. Störningsfrågorna behandlar buller och lukt från framtida industrier. Föroreningsfrågorna inkluderar påverkan av utsläpp till mark, luft och vatten. Påverkan på Lillsjöhögens vattenskyddsområde berör framför allt åtgärder under byggtiden. Dagvatten behandlar dels frågan om ökad andel hårdgjorda ytor och dels frågan om utsläpp till Sännsjön. Påverkan på växt- och djurliv berör frågan kring föroreningar som påverkar växt- och djurliv. Totaleffekten av de relevanta miljöfaktorerna ger betydande miljöpåverkan för planområdet. Planförslaget berör ett sedan tidigare helt oexploaterat område. På fastigheten finns utpekade naturvärden i form av bland annat en nyckelbiotop. Det finns även värdekärnor inom planområdet som utgörs av skogskärr, öppna kärr samt en mindre mosse. SAMRÅD OM AVGRÄNSNING Samråd om avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning för industri på fastigheten Lillsjöhögen 2:10 har skett med Länsstyrelsen och Ragunda kommun. Länsstyrelsen och Ragunda kommun delar Samhällsbyggnads bedömning om att det krävs en MKB. Länsstyrelsen anser att frågan om strålningsrisk mot närboende bör behandlas i MKB:n. Samhällsbyggnad delar inte den bedömningen eftersom eventuell strålning från verksamheter inte kommer att påverka närboende på grund av avståndet. Aspekten är därför inte relevant att behandla i en MKB men ska beaktas i planbeskrivningen. Efter planens samrådsprocess har miljökonsekvensbeskrivningen kompletterats med påverkan på riksintresse för rennäringen, totalförsvaret och riksväg 87. VAL AV ALTERNATIV MKB:n tar upp nollalternativet, planförslaget samt ett alternativ med lättare industri. I miljökonsekvensbeskrivningen diskuteras även alternativa lokaliseringar. Det har inte bedömts relevant att ha med ett alternativ med tyngre industri då detta, med tanke på närheten till befintliga bostäder, skulle innebära att en mindre andel mark skulle kunna planläggas för industriändamål. NOLLALTERNATIV Nollalternativet skall spegla en trolig utveckling om planförslaget ej genomförs. Förutsättningen i nollalternativet är att marken är kvar som skogsmark. De åtgärder på markanvändningen som kan förväntas ske i nollalternativet är framför allt skogsbruksåtgärder. Nollalternativet innebär ingen skillnad för trafik- eller störningssituationen i området.

14 2, KS :30 / Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Midskog 4 Antagandehandling DETALJPLANEFÖRSLAGET Planförslaget innebär att ett arbetsområde i Midskog detaljplaneläggs. Detaljplanens syfte är att skapa förutsättningar för utveckling av elintensiv industri och för kompletterande verksamheter. Markanvändningen i planområdet föreslås bli Industri med högsta skyddsavstånd 400 meter (J 1 ). Skyddsavstånden kan relateras till Boverkets Bättre plats för arbete. Skyddsbestämmelser mot störningar i form av skyddsavstånd föreslås för att garantera bland annat acceptabla bullernivåer till framförallt boende. Exempel på verksamheter som är tillåtna med ett skyddsavstånd på 400 meter är slakteri, bryggeri, sågverk och maskinglasbruk. Området bedöms framför allt vara attraktivt för serverhallar. Serverhallar finns inte upptaget i Bättre plats för arbete men bedöms ha ett skyddsavstånd på mindre än 400 meter. I planförslaget medges att femtio procent av fastigheterna bebyggs. I planförslaget planläggs cirka 150 hektar som industrimark, vilket innebär att ytkrävande verksamheter har stora möjligheter att etablera sig inom området. Trafiklösningen inom planområdet ordnas genom att befintlig skogsväg breddas för att klara industritrafik. Alternativ tillfartsväg finns även längre österut. ALTERNATIV ANNAT SKYDDSAVSTÅND SAMT LÄGRE EXPLOATERINGSGRAD Det alternativa förslaget skiljer sig från planförslaget då ett lägre skyddsavstånd tillåts, 200 meter. Exempel på verksamheter som är tillåtna med ett skyddsavstånd på 200 meter är kylanläggning, anläggning för färdiglagad mat, anläggning för lackering med utsläpp mindre än 10 ton per år av lösningsmedel, glasbruk samt betongindustri. De verksamheter som nämns i rubriken Detaljplaneförslaget skulle inte gå att ha inom planområdet om det endast medgavs industri med högsta skyddsavstånd 200 meter. De störningar som de boende kring verksamheterna upplever är ofta buller och damm. Alternativet innebär också att trettio istället för femtio procent av fastigheterna får bebyggas. RESONEMANG OM ALTERNATIV LOKALISERING Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för större datacenteretableringar. I Östersunds kommun finns två identifierade områden för etablering av datacenter, planområdet är det ena och det andra ligger i Verksmon. Det finns framför allt två avgörande skillnader mellan områdena. Tillgången till el är betydligt större i planområdet, det är dessutom betydligt större. Det är därför möjligt att få en större etablering inom planområdet. Det finns också ett behov av att kunna erbjuda områden för större etableringar. Verksmons begränsningar både vad gäller möjligheten att utöka området samt stärka områdets elkapacitet gör att Verksmon aldrig kommer att vara aktuellt för en lika stor etablering som är aktuellt inom planområdet. I Östersunds kommuns översiktsplan Östersund 2040 finns också ett nytt utbyggnadsområde för verksamheter i Furulund, ett område som ligger utmed riksväg 87 intill tätorten Östersund. Det området har samma begränsningar som Verksmon när det gäller tillgång på el och storlek på område. Det är därför heller inget realistiskt alternativ för större etableringar. Eftersom området och tillgången på el måste vara tillräckligt stort är det svårt att hitta alternativa platser i Östersunds kommun. Det måste dessutom gå att ordna vatten och avlopp på ett tillfredsställande sätt samtidigt som området inte är för kuperat. Om väl ett annat lika attraktivt område som planområdet hittas krävs att flertalet nya kraftledningar byggas ut till området. Detta är förenligt med stora kostnader och påverkan på naturen. Kraftledningarna skulle även ligga inom riksintresset för rennäringen och skulle därmed kunna påverka rennäringens intressen. Jämfört med planområdet är det därför ur flera perspektiv inget rimligt alternativ att

15 2, KS :30 / Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Midskog 5 Antagandehandling leta efter ett för ändamålet lika attraktivt område i Östersunds kommun. Detta gäller under förutsättning att riksintresset inte påtagligt skadas. Datacenterbranschen är en starkt växande bransch och behovet av nya serverhallar är stort. Om inte Östersunds kommun kan erbjuda platser för större datacenteretableringen kommer de därför att etableras någon annanstans. Serverhallar drar stora mängder el och det går då inte att garantera att andra platser har samma goda tillgång till grön el och kallt klimat som planområdet har. Det är också anledningen till att Östersunds kommun vill kunna erbjuda områden för datacenter. Ur ett samhällsekonomiskt och miljömässigt perspektiv är det därför bättre att möjliggöra för en etablering inom planområdet än att etableringen blir någon annanstans. Östersunds kommun bedömer därför att det inte finns några praktiskt och ekonomiskt rimlig alternativ plats. PÅVERKAN PÅ RIKSINTRESSEN RIKSVÄG 87 RIKSINTRESSE FÖR KOMMUNIKATIONER Riksväg 87/Stuguvägen, cirka 2 km söder om planområdet, är av riksintresse. Vägens betydelse ligger i dess funktion som bra transportled mellan regioner, god tillgänglighet längs med vägen, över vägen samt trafiksäkerhet. Närmaste mätpunkt har cirka 1770 fordon per årsmedeldygn. Planförslaget innebär en ökning med cirka 200 fordon per årsmedeldygn. Planförslaget innebär därför en marginell ökning av trafiken på vägen. Planförslaget innebär inga nya utfarter. Planförslaget bedöms därför inte innebära någon negativ påverkan på riksintresset. RIKSINTRESSE FÖR TOTALFÖRSVARET Byggnader utanför sammanhållen bebyggelse som är över 20 meter kan påverka riksintresset för totalförsvaret. Samråd har därför hållits med Försvarsmakten som meddelat att föreslagna byggnadshöjder inte påverkar riksintresset. RIKSINTRESSE FÖR RENNÄRINGEN Planområdet ligger inom riksintresse för rennäringen. Det ligger även inom kärnområdet för riksintresset för tre olika samebyar, Jovnevaerie, Jijnjevaerie, Ohredahke, och inom samrådsområde för Raedtievaerie sameby. Under samrådet har Jovnevaerie sameby haft erinringar mot planförslaget. Att området är av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap 5 Miljöbalken innebär att det så ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Riksintresseområden för rennäringen har ett starkare skydd än områden av betydelse för rennäringen. De senare ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder för som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Det här betyder att en avvägning ska göras med hänsynstagande till de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av det skydd paragrafen ger. I första hand är avsikten att i det enskilda fallet ge utrymme för samhällsekonomiska hänsynstaganden, till exempel med hänsyn till regionalpolitiska eller sysselsättningspolitiska intressen. Planförslaget har starka sysselsättnings- och regionalpolitiska intressen. Kommunen har därför möjlighet att gå vidare med planläggningen förutsatt att riksintresset inte påtagligt skadas. Även konsekvenserna för enskilda ska vägas in. Med uttrycket påtagligt avses att en bagatellartad påverkan kan uteslutas. Endast sådana åtgärder som kan ha en bestående negativ inverkan eller tillfälligt ha en mycket stor negativ inverkan åsyftas. Bestämmelsen innebär att om kommunen vill gå vidare med planförslaget måste kommunen visa på en utredning som klarlägger att praktiskt och ekonomiskt rimliga alternativ inte finns samt att det inte medför

16 2, KS :30 / Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Midskog 6 Antagandehandling bestående negativ påverkan på rennäringen. I så fall kan planförslaget tillåtas. Även om ett område är av betydelse för de aktuella näringarna kan andra samhällsintressen alltså väga tyngre än behovet av skydd av området. Planförslaget innebär att ett område som är av riksintresse för rennäringen tas i anspråk för annan verksamheter. Ett genomförande av planförslaget innebär därför att den mark som planläggs som industri inte längre kommer att kunna nyttjas av rennäringen. Det är därför relevant att ta upp påverkan på riksintresset för rennäringen i miljökonsekvensbeskrivningen. KONSEKVENSER FÖR RIKSINTRESSET FÖR RENNÄRINGEN I den kommunomfattande översiktsplanen Östersund 2040 har Östersunds kommun tagit ställning att inom riksintresseområdena ska samråd ske med berörda samebyar. Förutom detta anger översiktsplanen även att vid flyttleder kan samråd behövas inom en 600 meter bred zon, det vill säga 300 meter på båda sidor om leden. Detta har beaktats i samband med att planförslaget arbetades fram. Samråd har hållits med samtliga berörda samebyar. Industriområdet hamnar som närmast drygt 600 meter från den utpekade flyttleden. På andra sidan flyttleden planeras ingen ny bebyggelse, här finns även väldigt lite bebyggelse. Det innebär att här finns ett väldigt stort område där renbete kan ske i anslutning till flyttleden. Visserligen ingår området närmast Sännsjön, som ligger närmare än 600 meter från flyttleden, i planområdet. Området planläggs dock som naturmark för att säkerställa att området inte blir industrimark. Detta innebär att möjligheterna att på sikt nyttja området för till exempel renbete stärks. Med anledning av detta bedömer inte Samhällsbyggnad att flyttleden påverkas. Därmed påverkas inte heller övernattnings- och uppsamlingsområdet söder om Midskog, som ligger cirka 1,5 kilometer från planområdet det vill säga betydligt längre bort än flyttleden. Möjligheterna för Jovnevaerie sameby att ta sig till vinterbetesmarkerna öster om Lillsjöhögen påverkas heller inte i en sådan omfattning att detaljplanen inte är lämplig. I sammanhanget bör det även nämnas att två andra samebyar, Ohredahke och Raedtivaerie, har utpekade uppsamlingsområden direkt öster om planområdet och att om Jovnevaerie sameby leder sina renar över planområdet så kommer renarna ledas in i de övriga två samebyarnas uppsamlingsområde. Det bör rimligtvis leda till risk för en konflikt om flera samebyar har renar på samma plats. Detta har även flera samebyar påtalat. Varken Ohredahke eller Raedtivaerie har haft synpunkter på planförslaget. Eftersom att mark inom riksintresseområdet tas i anspråk för industri innebär det att det området inte längre kommer att kunna användas av rennäringen. För samtliga fyra samebyar blir deras vinterbetesområde mindre. För Jovnevaerie sameby som haft erinringar innebär planförslaget att det från industriområdet till samebyns gräns mot sydväst blir cirka två mil som smalast. Till samebyns yttre gräns för kärnområdet för riksintresset blir det cirka nio kilometer som smalast. Detta område är mer eller mindre obebyggt. Bredden på kärnområdet är exempelvis betydligt större än vid området smalaste sträcka, som ligger en dryg mil sydöst om planområdet. Även om planförslaget genomförs kommer kärnområdet fortsatt vara bredare söder om planområdet än på det smalaste stället. Mot nordöst blir kärnområdet något smalare. Åt det här hållet är det dock inte relevant att jämföra eftersom att Indalsälven och Midskogs kraft- samt stamnätsstation försvårar för renskötseln. På andra sidan Indalsälven direkt norr om Midskogs kraftnätstation finns även ett större uppsamlingsområde för en annan sameby, Jijnjevaerie.

17 2, KS :30 / Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Midskog 7 Antagandehandling Enligt gis-filer tillhandahållna av Länsstyrelsen är Jovnevaerie samebys område ungefär 9930 kvadratkilometer stort. Av dessa utgör ungefär 2910 kvadratkilometer något av samebyns sex utpekade kärnområden för riksintresset. Det aktuella kärnområdet, det vill säga där planområdet ligger är cirka 520 kvadratkilometer stort. Planområdet ligger inom samebyns ungefär 8346 kvadratkilometer stora vinterbetesområde och ungefär 8890 kvadratkilometer stora vårvinterland. Planförslaget, som är cirka 1,5 kvadratkilometer stort, innebär således att ungefär 0,015 procent av samebyns område och 0,018 procent av samebyns vinterbetesområde försvinner. Det handlar alltså om ett väldigt litet intrång. Även om jämförelsen enbart görs med kärnområdena försvinner ett väldigt lite område för samebyn. Cirka 0,05 procent av samebyns sex utpekade kärnområden och 0,28 procent av det kärnområde där planområdet ligger försvinner. I domslut, MÖD 2010:38, angav mark- och miljööverdomstolen att den betesmark som försvinner får anses vara acceptabelt. Det handlade då om att tre procent av ett etableringsområde. Etableringen skedde dessutom mitt i ett uppsamlingsområde och svår passage samt intill en flyttled för den berörda samebyn. I det här fallet hade med andra ord betydligt mindre hänsyn tagits till samebyns intressen än vad som gjorts i planförslaget. Ändå ansågs etableringen vara lämplig. Med anledning av vad som framförts ovan bedömer Samhällsbyggnad därför inte att planförslaget innebär en betydande påverkan på riksintresset. Till grund för bedömningen ligger även de sammanfattande kommentarer från mötena med de fyra olika samebyarna, det vill säga att planområdet har relativt dåligt betesvärde och ligger inklämt mellan kraftledningar gör att etableringen kan accepteras. Detta stärks ytterligare av att det ligger i en gränsskärning mellan flera olika samebyars betesområden. Även Länsstyrelsen som enligt lag ska verka för att riksintressen tillgodoses har under samrådet meddelat att de delar kommunens bedömning angående påverkan på riksintresset. Östersunds kommun bedömer dessutom inte att det finns några praktiskt och ekonomiskt rimliga alternativ till lokalisering, se vidare rubriken Resonemang om alternativ lokalisering. BEAKTANDE AV MÅL Aktuell detaljplan har relaterats till de 16 nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen beslutat ska utgöra utgångspunkt för samhällets miljöarbete. Nedan listas alla miljömål. Sammantaget utgör miljömålen en viktig utgångspunkt vid bedömning av miljökonsekvenser i allmänhet och i synnerhet vid mer strategiska bedömningar. Miljömålen är inte juridiskt bindande, trots att de är beslutade av riksdagen. AV RIKSDAGEN BESLUTADE NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv

18 2, KS :30 / Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Midskog 8 Antagandehandling Bedömning av hur föreslagen detaljplan påverkar relevanta miljökvalitetsmål redovisas i nedanstående tabell. Relevans har bedömts i en fyrgradig skala; liten, måttlig, stor och väldigt stor. Miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan Relevans Planens effekter Måttlig Utveckling av industriområdet kan leda till en trafikökning vilket kan medföra att utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar ökar något. Beroende på hur många arbetsplatser och hur transportintensiva verksamheter som etableras kan ökningen bli större eller mindre. Trafikökning motverkas samtidigt av att fordonen successivt blir renare och snålare. Samlokalisering av industrin är positivt ur allmänhetens synvinkel. Området har god tillgång till riksväg 87 vilket underlättar för tung trafik. Industrietableringar kan även leda till utsläpp av växthusgaser. Mängden varierar på vilken industri som blir aktuell. Eventuell påverkan blir lokal. 2. Frisk luft Måttlig Beroende på vilken verksamhet som blir aktuell inom planområdet får detta olika konsekvens för miljökvalitetsmålet. Avsikten med planen är att underlätta för elinintensiv verksamhet. Jämfört med andra industrier kan dessa verksamheter förväntas innebära låga utsläpp av luftföroreningar. Nya verksamheter väntas därmed utformas så att luftföroreningar minimeras. 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet Måttlig Liten Vägtrafiken bidrar till luftföroreningar genom utsläpp av framförallt kväveoxider och partiklar. Utvecklingen av industriområdet kan leda till trafikökning vilket medför att utsläppen ökar något. Sannolikt avtar denna ökning på sikt av successivt förbättrad rening av fordonen. Området har god tillgång till riksväg 87 vilket underlättar för tung trafik. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas på grund av industriverksamheten eller trafiken. Delmålen under denna punkt är tillämpliga för Indalsälven samt Sännsjön. Planen innebär nyetablering av industrier men en förutsättning är att rening av dagvatten och spillvatten kommer att ske innan vattnet hamnar i vattendragen. Planen förväntas få små effekter på vattendrag samt vattenlevande organismer. Grundvatten kan påverkas temporärt vid schaktarbeten. En geoteknisk undersökning har utförts inom planområdet. 12. Levande skogar Måttlig Planen tar i anspråk tidigare orörd skogsmark och minskar därmed ytan för växt- och djurliv. Planen innebär att ett relativt stort område, 150 hektar, tas i anspråk för industri, de skogsområden som bedöms ha skogliga värden sparas dock. Den totala mängden skogsmark som tas i anspråk för industri är relativt liten jämfört med omkringliggande skogsmark. Ianspråkstagandet väntas därför inte få några konsekvenser av större betydelse. 15. God bebyggd miljö Stor Planområdet är inte utpekat i översiktsplanen som utbyggnadsområde för verksamheter. Infrastrukturen till området är dåligt utbyggd. Befintliga skogsvägar kan nyttjas men behöver breddas. Ett helt nytt eget system för vatten- och avlopp behöver ordnas för att området ska kunna bebyggas. Området ligger inte i närheten av befintlig bebyggelse vilket innebär att de som kommer att jobba inom planområdet kommer att bli bilberoende.

19 2, KS :30 / Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Midskog 9 Antagandehandling 16. Ett rikt växt- och djurliv Liten Planen tar i anspråk tidigare obebyggd mark, vilket minskar skogsmarkens areal för det lokala växt- och djurlivet samt människors tillgång till naturmiljön. Närområdet utgörs av renbetesmark, planförslaget påverkar i viss mån förutsättningar att bedriva rennäring. I eller i anslutning till planområdet finns ett antal utpekade naturvärden. Utformningen av planförslaget inklusive dragning av VA-ledningar har tagit hänsyn till detta. Dagvattnet från planområdet avleds inte till dessa varken före eller efter exploatering. Riskerna för att förorenat dagvatten påverkar naturvärdena bedöms därför som små. De naturområden som bedöms ha skogliga värden sparas som naturmark. Andelen skogsmark som tas i anspråk för bebyggelse är också relativt liten jämfört med omkringliggande skogsområden. Planförslaget bedöms därför inte innebära några konsekvenser av betydelse för den biologiska mångfalden. MILJÖKONSEKVENSER Följande miljökonsekvenser har bedömts relevanta att behandla: Markförhållanden (påverkan på mark och vatten, dagvatten) Störningar (lukt och buller) Föroreningar (utsläpp i mark, vatten och luft) Påverkan på Lillsjöhögens vattenskyddsområde Påverkan på växt- och djurliv Bestämningsfaktor Nollalternativet Planförslaget Alternativt förslag Markförhållanden Påverkan på mark och vatten. Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Grundvatten kan påverkas temporärt vid schaktarbeten. Nollalternativet innebär inga nya åtgärder som påverkar marken och dess stabilitet. Dagvattenflödet från planområdet kommer inte att öka nämnvärt. Viss förändring kan ske till följd av skogsbruksåtgärder. Den geotekniska undersökningen som gjorts innehåller rekommendationer för schaktning och grundläggning. Grundvattnet ligger relativt djupt. Inom en mindre del av området är det berg i dagen vilket gör att beroende på var man väljer att bygga kan det bli aktuellt med sprängning. En utbyggnad medför att andelen hårdgjorda ytor ökar och därmed ökar även avrinningen av dagvatten med risk för föroreningar från trafik och industri som kan påverka vattenkvalitén i Sännsjön. Beroende på vilken industri som etableras kan det uppstå markföroreningar. Samma förutsättningar som planförslaget vad gäller geotekniska förhållanden. Då det tillåts mindre skyddsavstånd minskar risken för markföroreningar. Lättare industri innebär också mindre risk för andra föroreningar och störningar. Att trettio procent bebyggs istället för femtio procent innebär att andelen hårdgjorda ytor minskar. Det innebär att det krävs ett mindre område för omhändertagande av dagvatten. Skillnaden bedöms dock bli försumbar.

20 2, KS :30 / Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Midskog 10 Antagandehandling Störningar Den dominerande störningskällan är buller och lukt från industrin och trafiken. Antalet människor som utsätts för buller över riksdagens riktvärden skall minska. Påverkan på Lillsjöhögens vattenskyddsområde För att ta sig till industrifastigheterna krävs att trafiken går på en väg genom Lillsjöhögens vattenskyddsområde Nollalternativet innebär inga nya störningar inom området. På vägen är det idag relativt lite trafik. Planområdet är idag en skogsfastighet. Viss påverkan kan ske på vattenskyddsområdet vid avverkning antingen på fastigheten eller intilliggande skogsfastigheter. Genom att högsta skyddsavstånd regleras i detaljplanen medges inte allt för störande industri. För de delar av en industriverksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktig hanteras störningsfrågor i samband med prövningen. Prövningen ska säkerställa att verksamheten inte stör exempelvis närboende. I samband med detta görs därför en lokaliseringsprövning enligt miljöbalken. En mer omfattande industriverksamhet i området kan medföra att människor känner sig störda även om gällande riktvärden klaras. Industrimarken har placerats för att minska risken av att de som ska nyttja befintlig väg till befintliga fritidshus störs av industrin. Industrin ligger därför en bit upp från vägen och därmed också relativt långt från närmaste bostadshus. Till området planeras även två infarter. Det behöver dock nödvändigtvis inte innebära att människor inte känner sig störda av industrin. Det finns inget hinder för exploatering eftersom planområdet ligger utanför vattenskyddsområdet. Viss påverkan på vattenskyddsområdet kan ske när marken avverkas inför exploatering. Avverkning kan dock även komma att ske även om planen inte genomförs. Risk för påverkan finns framför allt under byggtiden på grund av ökad trafik till området. Risk för påverkan finns även om trafik med farligt gods ska till planområdet. Risk för påverkan finns om dagvatten från planom- Samma förutsättningar som planförslaget vad gäller placering och avstånd till befintliga bostadsfastigheter och tillståndsfrågor. Risken för störningar kan vara mindre då det är en industri med ett mindre skyddsavstånd. Planområdet bedöms dock, på grund av eltiillgången, vara attraktivt främst för serverhallar vilket även ryms inom ett skyddsavstånd på 200 meter. Skillnaden mot planförslaget blir därför främst om andra verksamheter med skyddsavstånd på 400 meter, det vill säga tyngre industri, skulle etableras. Att mindre del av fastigheten får bebyggas innebär att andelen industribyggnader blir något lägre vilket kan innebära mindre risk för störningar. Samma förutsättningar som planförslaget vad gäller möjlighet till exploatering, påverkan vid avverkning och byggtid med mera. Med lättare industri är det mindre risk för olyckor med farligt gods inom vattenskyddsområdet.

21 2, KS :30 / Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Midskog 11 Antagandehandling rådet leds in i vattenskyddsområdet. Påverkan på växt- och djurliv Exploatering av skogsmark innebär dels påverkan på växt- och djurlivet och dels påverkan på den mark som tas i anspråk. Det innebär även risk för att förorenat dageller spillvatten når en recipient Alternativet innebär inga nya åtgärder som påverkar växtoch djurlivet. Viss förändring kan ske till följd av skogsbruksåtgärder samt åtgärder i befintliga kraftledningsgator. Avsikten har varit att inte ta i anspråk skyddsvärd naturmark. Det har därför gjorts en naturinventering. Därför planläggs cirka 170 hektar som naturmark. Det växt- och djurliv som finns i industrimarken kommer dock att påverkas. För området har en dagvattenutredning gjorts för att avgöra vilken dimensionering på dagvattenanläggningarna som behövs. Dagvatten ska både renas och fördröjas. Dagvatten avleds inte till något område med skyddsvärd natur. Även spillvatten kommer att renas innan det släpps ut till recipienten. De risker som finns är därför främst i form av att oförutsedda klimatförändringar gör att dagvattenanläggningarna blir underdimensionerade vilket leder till att förorenat dagvatten når recipienten. Det finns dock gott om mark som planläggs som naturmark mellan industrimarken och recipienten som kan nyttjas om det visar sig att det krävs större ytor för omhändertagande av dagvatten. Riskerna för detta bedöms dock som små. Se planförslaget vad gäller naturinventering, dagvatten, spillvatten, klimatförändringar med mera. Med lättare industri samt mindre andel hårdgjord yta minskar riskerna att förorenat dagvatten når recipienten.

22 2, KS :30 / Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Midskog 12 Antagandehandling Föroreningar Luften, marken och vattnet skall vara så rena att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Då planområdet idag är oexploaterat uppstår inga föroreningar inom planområdet. Alternativet medför ingen förändring Alternativet medför en mindre försämring Alternativet medför en försämring Nya verksamheter väntas utformas så att luftföroreningar undviks eller minimeras. Utveckling av industriområdet leder till trafikökning vilket medför att föroreningar från biltrafik ökar något. Ökningen kompenseras av successivt förbättrad rening på fordonen. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas på grund av industriverksamheten eller trafiken. Se planförslaget vad gäller utformning av nya verksamheter med mera. Med industri med lägre skyddsavstånd samt mindre sammanlagd byggnadsvolym minskar risken att föroreningar i luft, mark och vatten uppstår. ÅTGÄRDER OCH UPPFÖLJNING En utbyggnad av industri bidrar till en betydande miljöpåverkan. Den sammantagna bedömningen av genomförandet av planen är att miljökonsekvenserna blir relativt små. Motsvarande bedömning för nollalternativet är att konsekvenserna blir mycket små. Det alternativa förslaget, då det tillåts lättare industri och en mindre del av fastigheterna bebyggs skiljer sig från planförslaget då miljökonsekvenserna i vissa fall blir något lägre. Det alternativa förslaget innebär något mindre miljökonsekvenser än planförslaget. Planområdet ligger dock relativt långt bort från befintliga bostäder samt andra störningskänsliga faktorer. Trycket på nyetablering av bostäder är relativt litet i området. Det bedöms därför vara ett område som lämpar sig för etableringar av industrier med högre skyddsavstånd. Planområdet är unikt vad gäller tillgång till el. En anledning till att Östersunds kommun vill attrahera serverhallar är att det här finns god tillgång till grön el och kallt klimat. Nollalternativet, som innebär att industrier hänvisas till andra lägen, bedöms därför inte vara aktuellt eftersom övriga lägen inte kommer vara lika attraktiva för sådan verksamhet. Datacenterbranschen är starkt växande och nollalternativet kan därför innebära att etableringar istället sker på platser där miljöpåverkan blir högre än inom planområdet. Inom planområdet ska Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller följas. Riktlinjerna gäller bland annat fläktar, skorstenar, panncentraler, kompressorer. Störande verksamheter bör byggas in eller på annat sätt bullerdämpas. Följande åtgärder och uppföljningspunkter föreslås för att minimera riskerna av planförslaget: - En dagvattenutredning har gjorts för att säkerställa att tillräckligt stor yta avsätts för omhändertagande av dagvatten. Detta ska följas upp av plan och bygg, Östersunds kommun i bygglovskedet. I bygglovet ska det också följas upp att dagvatten från planområdet inte leds in i vattenskyddsområdet. - Planen reglerar ett högsta skyddsavstånd på 400 meter för industrier. I bygglovskedet ska detta följas upp så att bygglov inte beviljas för industrier med högre skyddsavstånd än 400 meter. Ansvaret för att säkerställa detta ligger på plan och bygg tillsammans med miljö- och hälsa, Östersunds kommun och Jämtland räddningstjänstförbund. Mark- och exploatering, Östersunds kommun bör även innan försäljning av marken säkerställa att planerad verksamhet inte har ett högre skyddsavstånd än 400 meter.

23 2, KS :30 / Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Midskog 13 Antagandehandling - Den befintliga vägen genom Lillsjöhögens vattenskyddsområde ska förses med skyddsräcke på båda sidor. Anledningen till det är att undvika avåkningar med risk för påverkan på vattenskyddsområdet till exempel genom att bensin läcker ut i vattenskyddsområdet. Detta ska vara gjort innan bygglov får ges. Ansvaret för att säkerställa att detta ligger på plan och bygg på Östersunds kommun. Även trafik, park och lantmäteri på Östersunds kommun bör ha det i åtanke vid omprövningen av gemensamhetsanläggningen. - För de delar av en industriverksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktig hanteras störningsfrågor i samband med prövningen. Prövningen ska säkerställa att verksamheten inte stör exempelvis närboende. Ansvaret för att säkerställa detta ligger på den myndighet som ansvarar för anmälan eller tillståndet, det vill säga miljö- och hälsa på Östersunds kommun, Länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen. Östersund den 6 december 2016 Maria Boberg Stadsarkitekt David Engström Planarkitekt

24 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 1 Antagandehandling Detaljplan för del av Lillsjöhögen 2:10 m fl Industriområde Midskog Östersunds kommun Dnr Ädh 2106/2015 Dnr planmodul: P Bild 1. Snedbild över området. Planområdet ligger i framkant i bilden. PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 6 december 2016 Antagen av Kommunfullmäktige den Laga kraft den

25 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 2 Antagandehandling HANDLINGAR De handlingar som ni fått visar ett förslag till de förändringar som föreslås för området. Till förslaget hör: Plankarta med planbestämmelser Samrådsredogörelse Illustrationskarta Planbeskrivning Behov av miljöbedömning Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning Grundkarta VA- och dagvattenutredning, Ramböll Geoteknisk undersökning, Sweco , kompletterad Geoteknisk kontroll, Sweco PLANPROCESSEN UTÖKAT FÖRFARANDE Program: start för planarbetet. Inriktning och omfattningen bestäms. Program kan ersättas av en aktuell översiktsplan. Samråd: myndigheter, sakägare och andra berörda ges möjlighet att lämna sina synpunkter på planförslaget. Granskning: planförslaget hålls tillgängligt för granskning. Det är sista tillfället att påverka förslaget. Antagande: miljö- och samhällsnämnden eller kommunfullmäktige antar detaljplanen. Laga kraft: planen vinner laga kraft ungefär en månad efter antagandet om den inte överklagas. här är vi nu Program Samråd Granskning Antagande Överklagan Laga kraft tidsåtgång ca 9-12 månader

26 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 3 Antagandehandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANBESKRIVNING... 4 SYFTE OCH HUVUDDRAG... 4 Särskilda frågor för bygglovet... 5 PLANDATA... 6 Lägesbestämning... 6 Areal och markägoförhållanden... 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 7 Översiktliga planer och program... 7 Tillväxtplan för Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 7 Behov av miljöbedömning / Miljökonsekvensbeskrivning... 8 Förenlighet med 3, 4 och 5 kapitlen i miljöbalken, MB... 8 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Naturmiljö Kulturmiljö Bebyggelse Friytor, Rekreation och Idrott Gator och Trafik Hälsa och Säkerhet Inverkan på miljön Teknisk försörjning Administrativa frågor GENOMFÖRANDE Tidsplan Genomförandetid Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Betydande miljöpåverkan Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Ekonomiska frågor och konsekvenser Tekniska frågor MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN... 56

27 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 4 Antagandehandling PLANBESKRIVNING En planbeskrivning ska underlätta förståelsen av planförslaget. Det är en beskrivning av nuläget, förändringar som föreslås samt konsekvenserna. Planbeskrivningen ska redovisa planens syften, förutsättningar och eventuella avsteg från kommunens översiktsplan eller planprogram. SYFTE OCH HUVUDDRAG Planområdet ligger nära Midskogs stamnätssation vilket betyder att det finns god tillgång till el. Östersunds kommun/näringslivskontoret vill därför utreda möjligheterna för att etablera elintensiv verksamhet i området. Syftet med planen är att skapa möjligheter för industrietableringar inom planområdet. I planområdet medges det industri med högsta skyddsavstånd 400 meter. I planarbetet har vilken typ av industri som är möjligt, hur mycket av området som kan bebyggas samt vilken skogsmark som bör sparas utretts. Vid bedömningen har hänsyn tagits till skyddsavstånd till befintliga bostäder samt resultatet av en naturvärdesinventering, en geoteknisk undersökning samt en VA- och dagvattenutredning. Planen syftar även till att säkerställa att den mark som inte bedöms lämplig för industri inte tas i anspråk för ändamålet. Den marken planläggs därför som naturmark. Planområdet ligger inom riksintresset för rennäringen. Planen syftar därför till att utreda möjligheterna att etablera ett område för industri utan att riksintresset påtagligt skadas. Planområdet omfattas av strandskydd från Sännsjön. Planförslaget innebär att strandskyddet upphävs i kraftledningsgatan för befintlig 400 kv-ledning. Inom övrig del som omfattas av strandskydd upphävs inte strandskyddet. Denna mark planläggs som naturmark. Planen syftar att säkerställa att tillräcklig mängd skogsmark avsätts för omhändertagande av dagvatten. Av den anledningen ska minst 20 procent av fastigheterna bestå av ej hårdgjorda ytor. Områden för omhändertagande av dagvatten avsätts även inom naturmark. Vid utformningen av planförslaget har hänsyn tagits till att planområdet ligger i direkt anslutning till Lillsjöhögens vattenskyddsområde. Innan bygglov får ges måste den föreslagna vägen utanför vattenskyddsområdet därför vara utbyggd. Närmast vattenskyddsområdet sparas även skogsmark.

28 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 5 Antagandehandling Särskilda frågor för bygglovet Hela planbeskrivningen gäller som underlag för bygglovprövning men följande frågor poängteras särskilt, se vidare under respektive rubrik. - Räddningstjänst (sidan 33 och framåt) o Bygglov får inte ges förrän gemensamma anläggningar för brandvatten byggts ut. Utrymning och brandvattenförsörjning måste studeras närmare i bygglovskedet o På grund av insatstiden är minsta avstånd mellan byggnad och fastighetsgräns åtta meter. Samma avstånd mellan byggnader på samma fastighet rekommenderas. - Vatten och avlopp (sidan 39 och framåt) o Bygglov får inte ges förrän gemensamma anläggningar för vatten och avlopp byggts ut. o Vattnet ska tas från Indalsälven. Detta kräver dels tillstånd för vattenverksamhet och dels servitut. o Det är inte lämpligt att släppa ut renat spillvatten i tänkt dagvattendamm samt infiltrera spillvatten på grund av närheten till Lillsjöhögens vattenskyddsområde. o Renat spillvatten ska i första hand släppas till Indalsälven. Om en framtida exploatör önskar att gå vidare med en lösning där vattnet släpps i Sännsjön måste en recipientutredning göras. - Dagvatten (sidan 41 och framåt) o Bygglov får inte ges förrän dagvattendamm inom allmän plats mark byggts ut. o Dagvatten får inte ledas in i Lillsjöhögens vattenskyddsområde. - Gestaltning (sidan 29 och framåt) o Mindre högre byggnadsdelar kommer att synas från andra sidan Sännsjön. För att de inte ska bli allt för dominerande ska dem uppföras antingen i ljust blått eller ljust vitt. - Strandskydd (sidan 17 och framåt) o Renat dagvatten föreslås ledas ner i ett nytt dike som mynnar i Rörsjön. För detta krävs strandskyddsdispens samt marklov. - Elsäkerhet/Strålning (sidan 34 och framåt) o VA,- spillvatten och brandvatten kommer att behöva dras från Indalsälven. Ledningar kommer att behöva korsa en kraftledningsgata för en 400 kv-kraftledning. Vid byggandet av ledningarna finns det ett antal restriktioner att ta hänsyn till. - Störningar (sidan 36) o Viss industriverksamhet kräver anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken o Om det blir aktuellt med reservkraftgeneratorer inom området kräver dessa tillstånd enligt miljöbalken.

29 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 6 Antagandehandling - Naturinventering (sidan 14 och framåt) o Det får bli industrimark i ett område där det finns korallrot eftersom korallroten på den aktuella platsen har små förutsättningar att fortsatt förekomma i livskraftiga bestånd. Dispens från artskyddsförordningen krävs om området ska bebyggas. - Lillsjöhögens vattenskyddsområde (sidan 37 och framåt) o Schaktning- och fyllnadsarbeten på befintlig väg får inte ske utan tillstånd från miljö- och samhällsnämnden. o Innan bygglov får ges ska befintlig skogsväg söderifrån förlängts in i planområdet. o Innan bygglov får ges ska befintlig väg genom vattenskyddsområdet ha försetts med skyddsräcken. PLANDATA Lägesbestämning Planområdet ligger vid gränsen mellan Östersunds och Ragunda kommun, cirka tre mil öster om Östersund samt cirka två kilometer norr om riksväg 87 samt byn Lillsjöhögen. Sännsjön ligger direkt väster om planområdet. Bild 2. Karta som visar områdets läge. Areal och markägoförhållanden Planområdet är cirka 338 hektar stort. Större delen av planområdet ägs av Östersunds kommun. Vägarna till området ligger dels på kommunal mark och dels på mark som ägs av privata fastighetsägare.

30 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 7 Antagandehandling TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer och program Planområdet omfattas av översiktsplanen Östersund Översiktsplanen har ett antal strategier och ställningstaganden som kan appliceras på planområdet. Planförslaget är inte förenligt med översiktsplanens mål att framför allt bygga inom redan utbyggd infrastruktur samt i områden som har god tillgång till gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik. Planområdet ligger heller inte inom något utpekat utbyggnadsområde för industriell verksamhet. Planförslaget är däremot förenligt med översiktsplanens mål om att näringslivet ska få goda möjligheter att verka, etablera sig och expandera i Östersund. I översiktsplanen anges även att den långsiktiga planeringen är viktig för att kommunen ska kunna erbjuda kommunal mark i intressanta lägen samt att kommunens fysiska planering ska bidra till att Östersund stärker sin roll som tillväxtmotor i regionen. Planförslaget är förenligt med dessa målsättningar. Planförslaget är även förenligt med översiktsplanens ställningstagande om att områden med närhet till stabil elproduktion, tillgång till vatten och vägar ska utredas för möjlig etablering av datacenter. Det aktuella området är unikt i Östersunds kommun vad gäller tillgång till elförsörjning. Området ligger relativt långt från befintliga störningskänsliga verksamheter. Samhällsbyggnad bedömer därför att risken för störningar från industriområdet till dessa verksamheter är låg. Bland annat därför anser Samhällsbyggnad att området är lämpligt för ändamålet trots att översiktsplanen inte pekar ut det som utbyggnadsområde för verksamheter. Planförslaget medger industri och inte enbart datacenteretableringar. Sammantaget är planförslaget delvis förenligt med översiktsplanens målsättningar. Tillväxtplan för Östersunds kommun har en tillväxtplan för hållbar tillväxt. Den ska samordnas med övriga planer, program och strategier. Den tar hänsyn till både ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Tillväxtplanens tre huvudmål är mer människor, mer jobb och mer bostäder. För att nå dessa mål har sju olika tillväxtfaktorer pekats ut som vi behöver arbeta med för att skapa ett attraktivare Östersund. Planförslaget når de övergripande målen i tillväxtplanen genom att den skapar goda förutsättningar för företagsetableringar. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet är sedan tidigare inte planlagt. Delar av planområdet omfattas av strandskydd från Sännsjön. Planområdet ligger inte i närheten av något Natura 2000-område eller naturreservat. Planområdet ligger i direkt anslutning till Lillsjöhögens vattenskyddsområde.

31 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 8 Antagandehandling Behov av miljöbedömning / Miljökonsekvensbeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 16 februari 2016 att en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas. Detta eftersom detaljplanens genomförande bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen och Ragunda kommun delar kommunens bedömning. Länsstyrelsen anser att MKB:n bör behandla strålningsrisk till närboende. På grund av avståndet och att det finns en större kraftledning som ligger närmare bostäderna än vad industriområdet bedömer Samhällsbyggnad att dessa inte påverkas. Aspekten är därför inte relevant att beakta i MKB:n men måste däremot beaktas i planarbetet. Se vidare rubriken Elsäkerhet/Strålning på sidan 34 och framåt. Behovsbedömningen bifogas under samrådet. Även miljökonsekvensbeskrivning bifogas. Motivet till att det krävs en miljökonsekvensbeskrivning är att en totaleffekt av flera faktorer kan innebär en betydande miljöpåverkan. I miljökonsekvensbeskrivningen har följande frågeställningar eller effekter utretts närmare: - Markförhållanden (påverkan på mark och vatten, dagvatten) - Störningar (lukt och buller) - Föroreningar (utsläpp i mark, vatten och luft) - Påverkan på Lillsjöhögens vattenskyddsområde - Påverkan på växt- och djurliv Förenlighet med 3, 4 och 5 kapitlen i miljöbalken, MB Här beskrivs detaljplanens förenlighet med kapitlen i miljöbalken. Kapitel 3 och 4 innehåller riksintressen. Ett riksintresse är ett geografiskt område som är av nationell betydelse. Kapitel 5 innehåller miljökvalitetsnormer som anger den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. Riksintressen enligt 3 kap MB Riksintresse för rennäringen Planområdet ligger inom riksintresse för rennäringen. Sännsjön och Indalsälven är utpekade flyttleder. Strax söder om Indalsälven, cirka 1,5 kilometer från planområdet, ligger ett utpekat rastområde. Vid planläggning ska därför samråd ske med berörda samebyar samt sametinget. Berörda samebyar är Jinjevaerie, Raedtievaerie, Ohredahke och Jovnevaerie. Vid flyttleder kan samråd behövas inom en 600 meter bred zon. Sammanfattning av dialogmöten med berörda samebyar inför samrådet Inför framtagandet av samrådshandlingarna har kommunen därför haft dialog med dessa samebyar för att informera om utbyggnadsplanerna. Från dessa möten kan konstateras att en eller flera av samebyarna i första hand vill att etableringar hamnar i stadsregionen. Vid mötena har det dock framgått att en etablering inom planområdet är ett av de bättre lägena inom närområdet. Anledningen är att området ligger inklämt mellan befintliga kraftledningar. Området har även relativt dåligt betesvärde. Att området ligger i en gränsskärning mellan fyra samebyars betesområden kan tala för

32 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 9 Antagandehandling en etablering. Sammanfattningen av dessa möten var därför att planförslaget går att genomföra utan att riksintresset för rennäringen påverkas. Synpunkter från berörda samebyar under samrådet Under samrådet har Jovnevaerie sameby haft synpunkter på förslaget. De hävdar bland annat skulle påverka deras vinterbete eftersom det påverkar deras möjligheter att ta sig till övriga vinterbetesmarker öster om Lillsjöhögen. Samebyn bedömer även att planförslaget påverkar deras flyttled mellan Sännselet och Sännsjön och övernattnings- och uppsamlingsområde söder om Indalsälven. Bild 3. Karta som visar samebyns flytt samt uppsamlingsområde samt det föreslagna industriområdet. Konsekvenser av att området är av riksintresse för rennäringen Att området är av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap 5 Miljöbalken innebär att det så ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Riksintresseområden för rennäringen har ett starkare skydd än områden av betydelse för rennäringen. De senare ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder för som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Det här betyder att en avvägning ska göras med hänsynstagande till de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av det skydd paragrafen ger. I första hand är avsikten att i det enskilda fallet ge utrymme för samhällsekonomiska hänsynstaganden, till exempel med hänsyn till regionalpolitiska eller sysselsättningspolitiska intressen.

33 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 10 Antagandehandling Även konsekvenserna för enskilda ska vägas in. Med uttrycket påtagligt avses att en bagatellartad påverkan kan uteslutas. Endast sådana åtgärder som kan ha en bestående negativ inverkan eller tillfälligt ha en mycket stor negativ inverkan åsyftas. Bestämmelsen innebär att om kommunen vill gå vidare med planförslaget måste kommunen visa på en utredning som klarlägger att praktiskt och ekonomiskt rimliga alternativ inte finns samt att det inte medför bestående negativ påverkan på rennäringen. I så fall kan planförslaget tillåtas. Även om ett område är av betydelse för de aktuella näringarna kan andra samhällsintressen alltså väga tyngre än behovet av skydd av området. Resonemang kring alternativa lokaliseringar Syftet med planen är att möjliggöra för en etablering av ett datacenter. Planförslaget har därmed starka sysselsättningspolitiska intressen i och med att flertalet arbetstillfällen skapas. Erfarenheter från andra datacenteretableringar visar att etableringen skapar arbetstillfällen inte enbart på datacentret utan ger även arbetstillfällen på andra företag som till exempel el- och byggföretag med mera. En etablering är därför även positiv för andra företag verksamma i kommunen och regionen. Datacenteretableringar kan även bidra till förbättrad infrastruktur, för till exempel el och fiber, som kan stärka hela regionen. Planförslaget har därför även starka regionalpoliska intressen. Det är även viktigt att arbetstillfällena skapas på landsbygden eftersom det kan bidra till att service kan finnas kvar även på landsbygden. Planförslaget är därför förenligt med målen i Östersunds kommuns landsbygdstrategi om att skapa minst 25 nya företag på landsbygden fram till Det är även viktigt att påpeka att planförslaget innebär att landsbygdsutvecklingen kan ske utan att utvecklingen kommer i konflikt med jordbrukets intressen eller närboende. I bilagan till översiktsplanen Östersund 2040 om näringslivsutveckling går det att utläsa att kommunens målsättning är att jobba aktivt för att locka hit datacenter. En viktigt förutsättning för detta är att kunna erbjuda kallt klimat, säker och kostnadseffektiv försörjning av grön el, bra tillgång till vatten samt ett tillräckligt stort och lämpligt markområde. Allt detta finns i Östersunds kommun. Energiinfrastrukturen är dessutom särskilt god i Jämtland, med en produktion som vida överstiger förbrukningen. Det innebär goda förutsättningar för att attrahera verksamheter med stor elförbrukning vilket kan ge en utveckling inom en ny nisch. I Östersunds kommun finns två identifierade områden för etablering av datacenter, planområdet är det ena och det andra ligger i Verksmon. Det finns framför allt två avgörande skillnader mellan områdena. Tillgången till el är betydligt större i planområdet, det är dessutom betydligt större. Det är därför möjligt att få en större etablering inom planområdet. Det finns också ett behov av att kunna erbjuda områden för större etableringar. Verksmons begränsningar både vad gäller möjligheten att utöka området samt stärka områdets elkapacitet gör att Verksmon aldrig kommer att vara aktuellt för en lika stor etablering som är aktuellt inom planområdet. I Östersunds

34 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 11 Antagandehandling kommuns översiktsplan Östersund 2040 finns också ett nytt utbyggnadsområde för verksamheter i Furulund, ett område som ligger utmed riksväg 87 intill tätorten Östersund. Det området har samma begränsningar som Verksmon när det gäller tillgång på el och storlek på område. Det är därför heller inget realistiskt alternativ för större etableringar. Eftersom området och tillgången på el måste vara tillräckligt stort är det svårt att hitta alternativa platser i Östersunds kommun. Det måste dessutom gå att ordna vatten och avlopp på ett tillfredsställande sätt samtidigt som området inte får vara för kuperat. Om väl ett annat lika attraktivt område som planområdet hittas krävs att flertalet nya kraftledningar byggs ut längre sträckor till området, till skillnad från till planområdet som ligger i anslutning till flera större kraftledningar. Detta är förenligt med stora kostnader och påverkan på naturen. Kraftledningarna skulle även ligga inom riksintresset för rennäringen och skulle därmed kunna påverka rennäringens intressen. Jämfört med planområdet är det därför ur flera perspektiv inget rimligt alternativ att leta efter ett för ändamålet lika attraktivt område i Östersunds kommun. Datacenterbranschen är en starkt växande bransch och behovet av nya serverhallar är stort. Om inte Östersunds kommun kan erbjuda platser för större datacenteretableringen kommer de därför att etableras någon annanstans. Serverhallar drar stora mängder el och det går då inte att garantera att andra platser har samma goda tillgång till grön el och kallt klimat som planområdet har. Det är också anledningen till att Östersunds kommun vill kunna erbjuda områden för datacenter. Ur ett samhällsekonomiskt och miljömässigt perspektiv är det därför bättre att möjliggöra för en etablering inom planområdet än att etableringen blir någon annanstans. Östersunds kommun bedömer därför att planförslaget kan tillåtas eftersom det inte finns några praktiskt och ekonomiskt rimliga alternativ. Detta gäller under förutsättning att riksintresset inte påtagligt skadas. Bedömning av påverkan på riksintresset för rennäringen Planförslaget ligger inom riksintresse för rennäringen. I den kommunomfattande översiktsplanen Östersund 2040 har Östersunds kommun tagit ställning att inom riksintresseområdena ska samråd ske med berörda samebyar. Förutom detta anger översiktsplanen även att vid flyttleder kan samråd behövas inom en 600 meter bred zon, det vill säga 300 meter på båda sidor om leden. Detta har beaktats i samband med att planförslaget arbetades fram. Samråd har hållits med samtliga berörda samebyar. Industriområdet hamnar som närmast drygt 600 meter från den utpekade flyttleden. På andra sidan flyttleden planeras ingen ny bebyggelse, här finns även väldigt lite bebyggelse. Det innebär att här finns ett väldigt stort område där renbete kan ske i anslutning till flyttleden.

35 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 12 Antagandehandling Bild 4. Karta som visar samebyns flytt samt uppsamlingsområde samt det föreslagna industriområdet. Visserligen ingår området närmast Sännsjön, som ligger närmare än 600 meter från flyttleden, i planområdet. Området planläggs dock som naturmark för att säkerställa att området inte blir industrimark. Detta innebär att möjligheterna att på sikt nyttja området för till exempel renbete stärks. Med anledning av detta bedömer inte Samhällsbyggnad att flyttleden påverkas. Därmed påverkas inte heller övernattnings- och uppsamlingsområdet söder om Midskog, som ligger ungefär 1,5 kilometer från planområdet det vill säga betydligt längre bort än flyttleden. Möjligheterna att ta sig till vinterbetesmarkerna öster om Lillsjöhögen påverkas heller inte i en sådan omfattning att detaljplanen inte är lämplig. I sammanhanget bör det även nämnas att två andra samebyar, Ohredahke och Raedtivaerie, har utpekade uppsamlingsområden direkt öster om planområdet och att om Jovnevaerie sameby leder sina renar över planområdet så kommer renarna ledas in i de övriga två samebyarnas uppsamlingsområde. Det bör rimligtvis leda till risk för en konflikt om flera samebyar har renar på samma plats. Detta har även flera samebyar påtalat. Varken Ohredahke eller Raedtivaerie har haft synpunkter på planförslaget. Eftersom mark inom riksintresseområdet tas i anspråk för industri innebär det att området inte längre kommer att kunna användas av rennäringen. För samtliga fyra samebyar blir deras vinterbetesområde mindre. För Jovnevaerie sameby som haft erinringar innebär planförslaget att det från industriområdet till samebyns gräns mot sydväst blir cirka två mil som

36 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 13 Antagandehandling smalast. Till samebyns yttre gräns för kärnområdet för riksintresset blir det cirka nio kilometer som smalast. Detta område är mer eller mindre obebyggt. Bredden på kärnområdet är exempelvis betydligt större än vid området smalaste sträcka, som ligger en dryg mil sydöst om planområdet. Även om planförslaget genomförs kommer kärnområdet fortsatt vara bredare söder om planområdet än på det smalaste stället. Mot nordöst blir kärnområdet något smalare. Åt det här hållet är det dock inte relevant att jämföra eftersom att Indalsälven och Midskogs kraft- samt stamnätsstation försvårar för renskötseln. På andra sidan Indalsälven direkt norr om Midskogs kraftnätstation finns även ett större uppsamlingsområde för en annan sameby, Jijnjevaerie. Enligt gis-filer tillhandahållna av Länsstyrelsen är Jovnevaerie samebys område ungefär 9930 kvadratkilometer stort. Av dessa utgör ungefär 2910 kvadratkilometer något av samebyns sex utpekade kärnområden för riksintresset. Det aktuella kärnområdet, det vill säga där planområdet ligger är cirka 520 kvadratkilometer stort. Planområdet ligger inom samebyns ungefär 8350 kvadratkilometer stora vinterbetesområde och ungefär 8890 kvadratkilometer stora vårvinterland. Planförslaget, som är cirka 1,5 kvadratkilometer stort, innebär således att ungefär 0,015 procent av samebyns område och 0,018 procent av samebyns vinterbetesområde försvinner. Det handlar alltså om ett väldigt litet intrång. Även om jämförelsen enbart görs med kärnområdena försvinner ett väldigt lite område för samebyn. Cirka 0,05 procent av samebyns sex utpekade kärnområden och 0,28 procent av det kärnområde där planområdet ligger försvinner. I domslut, MÖD 2010:38, angav mark- och miljööverdomstolen att den betesmark som försvinner får anses vara acceptabelt. Det handlade då om att tre procent av ett etableringsområde. Etableringen skedde dessutom mitt i ett uppsamlingsområde och svår passage samt intill en flyttled för den berörda samebyn. I det här fallet hade med andra ord betydligt mindre hänsyn tagits till samebyns intressen än vad som gjorts i planförslaget. Ändå ansågs etableringen vara lämplig. Med anledning av vad som framförts ovan bedömer Samhällsbyggnad därför inte att planförslaget innebär en betydande påverkan på riksintresset. Till grund för bedömningen ligger även de sammanfattande kommentarer från mötena med de fyra olika samebyarna, det vill säga att planområdet har relativt dåligt betesvärde och ligger inklämt mellan kraftledningar gör att etableringen kan accepteras. Detta stärks ytterligare av att det ligger i en gränsskärning mellan flera olika samebyars betesområden. Även Länsstyrelsen som enligt lag ska verka för att riksintressen tillgodoses har under samrådet meddelat att de delar kommunens bedömning angående påverkan på riksintresset. Riksintresse för totalförsvaret Byggnader utanför sammanhållen bebyggelse som är över 20 meter kan påverka riksintresset för totalförsvaret. Samråd har därför hållits med

37 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 14 Antagandehandling Försvarsmakten som meddelat att föreslagna byggnadshöjder inte påverkar riksintresset. Riksintresse för kommunikationer Riksväg 87/Stuguvägen, cirka 2 km söder om planområdet, är av riksintresse. Vägens betydelse ligger i dess funktion som bra transportled mellan regioner, god tillgänglighet längs med vägen, över vägen samt trafiksäkerhet. Närmaste mätpunkt har cirka 1770 fordon per årsmedeldygn. Planförslaget innebär en ökning med cirka 200 fordon per årsmedeldygn. Planförslaget innebär därför en marginell ökning av trafiken på vägen. Planförslaget innebär inga nya utfarter. Planförslaget bedöms därför inte innebära någon negativ påverkan på riksintresset. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för utomhusluft, fisk- och musselvatten, vattenförekomster samt omgivningsbuller (berör i dagsläget endast kommuner med mer än invånare). Utomhusluft Planområdet utgörs idag av ett skogsskifte. Trafiken till området idag är marginell och främst vid skogsbruksåtgärder. Planförslaget innebär därför en ökning av biltrafiken till respektive från området. Ökad bilanvändning leder till ökade emissioner främst globalt genom ökat koldioxidutsläpp. Lokalt medför förändringen inte så stora miljöeffekter, eftersom utsläppen av kväveoxider och partiklar beräknas minska under de kommande åren. Trots att trafikarbetet ökar med några procent per år inom kommunen så minskar uppmätta bakgrundshalter av olika luftföroreningar. Det beror bland annat på att fordonsmotorer blir effektivare och har bättre rening samt ökad användning av alternativa bränslen. Även utbyggnaden av fjärrvärmesystemet inom kommunen har betydelse eftersom det medför att befolkningen till exempel inte behöver elda med olja. Mot bakgrund av detta bedöms miljökvalitetsnormen för utomhusluft inte överskridas vid ett genomförande av detaljplanen. Fisk- och musselvatten Miljökvalitetsnormen gäller kvaliteten på fiske- och musselvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla bestånden. I Östersunds kommun berörs Storsjön. Planområdet ligger inte inom avrinningsområdet till Storsjön. Planförslaget bedöms därför inte påverka miljökvalitetsnormen. Vattenförekomst Miljökvalitetsnormerna är uppdelade på ekologisk och kemisk status. För Storsjön gäller att sjön ska ha god ekologisk status Planområdet ligger inte inom avrinningsområdet till Storsjön och förslaget bedöms därför inte påverka miljökvalitetsnormen.

38 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 15 Antagandehandling FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Naturmiljö Mark och vegetation Planområdet består av ett skogsområde som sluttar något mot väster. Genom området går en mindre skogsväg österut. Vägen viker efter cirka 1,5 kilometer av norrut. Genom området går även en skogsväg parallellt med Sännsjön. Skogsvägen går vidare till bland annat ett antal fritidshus. För att de boende inte ska uppleva att de kör intill ett industriområde sparas skogsmark mellan vägen och industriområdet. Här planläggs ett cirka 200 meter brett område som natur. Även området mellan skogsvägen och Sännsjön planläggs som natur. För all naturmark inom området finns även en planbetstämmelse om att marken ska var trädbevuxen. I översiktsplanen Östersund 2040 har kommunen gjort ställningstagandet att översiktliga naturinventeringar ska alltid göras i ett tidigt skede i planprocessen vid förändrad markanvändning där man tar i anspråk naturmiljö för till exempel industri. Det inventerade området ska inte enbart omfatta planområdet. En naturinventering har därför gjorts för att avgöra om delar av området av naturvärdesskäl inte är lämpliga att planläggas för industri. Det finns två registrerade naturvärden norr om kraftledningen som går i sydöst-nordvästlig riktning genom planområdet. Dragningen av ledningar från Indalsälven till planområdet har därför studerats så att ledningarna inte dras genom naturvärdena. I planförslaget tryggas naturvärdena genom att områdena planläggs som naturmark. För att industritomterna inte enbart ska bestå av hårdgjorda ytor finns en bestämmelse om att minst 20 procent av fastighetsytan ska vara grön (skogsmark, planteringar etc.). Naturinventering Beskrivning av värdekärnor Värdekärnorna inom och i anslutning till planområdet utgörs av skogskärr, öppna kärr samt en mindre mosse. Typiska arter i trädskiktet är gran, björk, sälg, asp, rönn och tall. Påväxtarter är bland annat klibbticka, lunglav, blåslav och garnlav. Fältskiktet utmärks av blåbär, odon, gullris, skogsstjärnblomma, ekorrbär, skogsnäva, trolldruva, ögonpyrola, harsyra, ormbär, kärrviol, stormhatt, linnea, skogsfräken, tåtel och graminider. I fuktigare/blöta partier finns rikligt med starr och andra halvgräs, även rosling, hjortron, säv och vattenklöver. Enstaka fynd av spindelblomster och korallrot (fridlysta enligt artskyddsförordningen men livskraftiga (LC) enligt Rödlistan) har konstaterats. I bottenskiktet förekommer typiska arter som hus- och väggmossa. I kärr och mosse dominerar olika vitmossarter. En del av området med värdekärnorna har efter samrådet utgått ur planområdet. Anledningen till det är att marken närmast söder om värdekärnorna kommer att utredas om den är lämplig för bebyggelse ur ett geotekniskt hänseende. Om det visar sig möjligt kommer avstånd till

39 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 16 Antagandehandling värdekärnorna med mera kommer att utredas närmare. Detta kommer att ske i en separat detaljplan. Rekommendationer Dessa områden bör sparas inklusive kantzoner av lämplig bredd. I anslutning till dessa fuktiga områden finns också ett antal äldre sälgar med riklig förekomst av lunglav. Eftersom lunglaven är beroende av jämn luftfuktighet omfattas även dessa sälgar av skyddszoner. Vid eventuella markarbeten och avverkningar ska körskador undvikas på eller i anslutning till sank mark. Med hänsyn till att naturvärdena inte ska komma till skada är rekommenderat minimiavstånd är 15 meter från den aktuella marken. Ur rekreationssynpunkt är minimiavståndet längre. Avståndet mellan värdekärnan och industrimarken är därför som minst ca meter. Öster om skogsvägen i den nordöstra delen av planområdet gjordes enstaka fynd av korallrot. Korallroten är skyddat enligt artskyddsförordningen. Enligt artskyddsförordningen 8 är det förbjudet att plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna. Det är också förbjudet att ta bort eller skada frön eller andra delar. Artskyddsförordningen ska alltid beaktas. Detta gäller även om det skulle framkomma ytterligare skyddade arter under arbetets gång. Samhällsbyggnad bedömer att det finns skäl för dispens från artskyddsförordningen. Anledningen till det är att området korallroten förekommer i inte är artens typiska habitat, sumpskog, utan troligen en restförekomst från när området var fuktigare. Området är dikat och florasammansättningen visar att vegetationen är störd av förändringar i markvattennivån. Korallroten i detta område har troligen inga förutsättningar att fortsatt förekomma i livskraftiga bestånd. Området har därför inte bevarats som naturområde i detaljplan utan planläggs för industrimark. På så sätt möjliggörs för en flexiblare fastighetsbildning. Ansökan om dispens skickas till Länsstyrelsen. På ansökan ska berörda arter och särskilda skäl anges. På ansökan ska även området anges på karta, även eventuella förslag på flytta av berörda exemplar ska anges.

40 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 17 Antagandehandling Bild 5. Karta som visar inventerat område. För att tydliggöra skillnaden mellan kommunägd mark och inventerat område är det inventerade området schematiskt markerat. Hela lila området är inventerat. Jakt och skogsbruk Planförslaget innebär att det blir möjligt att ha industri på en befintlig skogsfastighet. De rättigheter som allemänsrätten ger kommer därför att begränsas för den del som planläggs för industrimark. Till allemansrätten räknas till exempel inte jakt och skogsbruk. Inom planområdet finns inga jaktarrenden men jakt bedrivs på intilliggande fastigheter. Planförslaget påverkar därför inte möjligheterna att bedriva jakt. Däremot kan planförslaget påverka jakten genom att vilt som tidigare gått genom planområdet från respektive till intilliggande fastigheter tar andra vägar om planområdet till exempel stängslas in. Påverkan blir dock försumbar. På grannfastigheterna bedrivs även skogsbruk. Det finns inga rättigheter för grannfastigheterna att nyttja den skogsväg som går österut från den

41 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 18 Antagandehandling gemensamma vägen, Sännsjölandet ga:1. Vägen har heller inget bidrag vilket innebär att det inte finns något hinder mot att stänga av den. Däremot är det inom skogsbruket vanligt att skogsvägar på andra fastigheter ändå nyttjas. För skogsbruk på intilliggande fastigheter finns idag fullgoda alternativa vägar att nyttja. Planförslaget påverkar inte möjligheterna att nyttja dessa. Påverkan på möjligheterna att bedriva skogsbruk på intilliggande fastigheterna blir därför försumbar. Sjöar och vattendrag Dagvatten från planområdet kommer att släppas till Sännsjön och renat spillvatten till Indalsälven. Innan det släpps ut ska det renas, se vidare rubrikerna Vatten och avlopp på sidan 39 och framåt samt Dagvatten på sidan 41 och framåt. Strandskydd Planområdet omfattas av strandskydd från Sännsjön. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Att upphäva strandskyddet förutsätter att det finns särskilda skäl enligt 7 kapitlet 18c-d Miljöbalken. Genom strandskyddsområdet går en befintlig 400kv-krafledning. För det området bedömer Samhällsbyggnad att det finns särskilda skäl att upphäva strandskyddet. Skälen är att området redan tagits i anspråk samt att ledningsägaren redan fått koncession för sträckan. Vid tillståndsanökan har därmed läget för kraftledningen redan prövats lämplig. För övrig del av planområdet som omfattas av strandskydd finns det inte särskilda skäl att upphäva strandskyddet. Området planläggs därför som naturmark. Renat dagvatten föreslås ledas ner i ett dike som mynnar i Rörsjön. Eftersom det är oklart exakt var diket kommer att gå upphävs strandskyddet inte inom planområdet. Istället ska en strandskyddsprövning ske i samband med anmälan om vattenverksamhet. För åtgärden kommer det även att behövas marklov.

42 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 19 Antagandehandling Bild 6. Strandskyddet upphävs inom det skrafferade området.

43 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 20 Antagandehandling Geotekniska förhållanden SWECO har gjort en geoteknisk undersökning för planområdet daterad Eftersom planområdet är så pass stort har beskrivningen av området delats upp enligt kartan nedan. Bild 7. Områden från geotekniska undersökningen. Karta: SWECO Jordlagerföljd Område 1 Huvudsaklig del av området täcks av ett ca fem centimeter organiskt ytskikt av främst mulljord och växtdelar. Den organiska jorden underlagras i huvudsak av grusig, sandig, siltig morän. Moränen har mycket låg till låg relativ fasthet ned till cirka en meter under befintlig markyta. På större djup har moränen medelhög till hög relativ fasthet. I undersökningspunkt SW1504 finns ca 0,4 meter mullhaltig sandig siltig lera överst i marken. Leran underlagras av grusig, sandig, lerig morän med låg relativ fasthet ned till ca en meters djup. Djup till berg har undersökts i tre punkter och varierar där mellan ca 0,5-2,5 meter.

44 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 21 Antagandehandling Område 2 Området täcks främst av ett cirka fem till tio centimeter organiskt ytskikt av mulljord och växtdelar. Under det organiska ytskiktet finns grusig, sandig lermorän som ned till cirka 0,5 meters djup har mycket låg till låg relativ fasthet. På större djup har moränen medelhög till hög relativ fasthet. Djup till berg har undersökts i undersökningspunkter tre punkter och varierar där mellan cirka 1,5-5,5 meter. Område 3 Huvudsaklig del av området täcks av ett upp till cirka 0,2 meter organiskt ytskikt av främst mulljord och växtdelar. Under ytskiktet finns i huvudsak grusig sandig lerig morän. Moränen har mycket låg till låg relativ fasthet ned till cirka en meter djup, därunder är den relativa fastheten medelhög till hög. Djup till berg har undersökts i två undersökningspunkter, djupet varierar där mellan cirka fyra till fem meter. Område 4 Delar av området täcks av ett cirka fem centimeter organiskt ytskikt av mulljord och växtdelar. I övrigt består marken främst av sand och morän med olika sammansättningar av lera, silt och grus. Förekommande jord har mycket låg till låg relativ fasthet ned till ca 0,5 meter under befintlig markyta, därunder har jorden medelhög till hög relativ fasthet. Djup till berg har undersökts i två undersökningspunkter, djupet varierar där mellan cirka fyra till fem meter. Ytliga block förekommer inom samtliga områden. Förekommande morän innehåller sten och bedöms vara normalblockig i samtliga områden. Grundvatten Grundvatten har mätts i fem punkter. Grundvatten har legat på cirka en meter till cirka 2,5 meters djup. Rekommendationer Jordar med medelhög-hög relativ fasthet har begränsad bärighet. Under förutsättning att givna materialparametrar nyttjas och att angett maximalt grundtryck ej överskrids föreligger ingen risk för skadliga sättningar. Risken för ras och skred i området bedöms som liten. Jordlagren utgörs av något till mycket tjällyftande jordarter. Grundläggning ska utföras frostfritt, byggnader med platta på mark eller med fribärande golv på plintar/sulor som nedförs till frostfritt djup. Asfalterade ytor och vägar utförs förslagsvis med termisk isolering.

45 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 22 Antagandehandling Grundläggning kan ske på jord med medelhög-hög relativ fasthet under förutsättning att givna materialparametrar ej överskrids. Grundläggning får ej utföras på tjälad eller starkt störd jord. Fyllning under byggnad med platta på mark eller fyllning under bärande plintsulor ska utföras med jord av materialtyp 1 eller 2 enligt AMA Anläggning 13, kapitel CEB.21. Vid grundläggning på fyllning enligt AMA Anläggning 13 bör maximala grundtrycket under grundsulor begränsas till 150 kpa. Vid grundläggning på förekommande morän och sand med medelhög till hög relativ fasthet bör maximala grundtrycket begränsas till 200 kpa. Grundläggning och eventuella stödkonstruktioner ska utföras i geoteknisk kategori 1 (GK1) och säkerhetsklass 2 (SK2). Schaktslänter bör inte läggas brantare än 1:1,5 vid schakt. Förekommande morän bedöms tillhöra schaktbarhetsklass 4 till 5 beroende på andelen block. Förekommande siltig jord är flytbenägen i kombination med vatten och störning från schaktning och packning vilket måste beaktas i byggskedet. Samhällsbyggnad bedömer att marken är lämplig för bebyggelse men inför bygglov krävs en mer förfinad grundundersökning för att närmare fastställa markens beskaffenhet. Kompletterande geoteknisk kontroll Sweco har gjort en geoteknisk kontroll över området, daterad Anledningen är att det finns önskemål om att planlägga mark för industri mellan tagna provpunkter och befintlig myrmark. Kontrollen gjordes genom ett platsbesök längs med planerad fastighetsgräns närmast myrmarken. Längs kontrollerad sträcka finns inga betydande områden med sank- /myrmark. Befintlig mark utgörs av ett organiskt ytskikt som bedöms underlagras av morän. Moränen bedöms i huvudsak vara sandig lerig. Ytliga block förekommer längs hela den kontrollerade sträckan. Grundläggning längs den kontrollerade sträckan bedöms kunna utföras på samma sätt som i övriga delar av planerat exploateringsområde (se PM geoteknik, daterat ). Vid platsbesöket konstaterades en myr i närheten av fastigheten. Myren mättes in. Byggnader bör ej planeras närmare än 10 m från befintlig sank- /myrmark. Planerad industrimark ligger som närmast ca 20 m från befintlig sank-/myrmark och bedöms därmed lämplig ur geoteknisk synpunkt. Området vid myrmarken var under samrådet planlagt som naturmarken. Området ingår numer inte längre i planområdet. Anledningen till det är att

46 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 23 Antagandehandling Östersunds kommun avser i en separat detaljplan utreda om området är lämpligt för industriändamål. Bild 8. Sträcka som kontrollerades (blå linje). Kompletterande geoteknisk undersökning Sweco har även gjort en kompletterande geoteknisk undersökning, daterad , för att utreda jordens permeabilitet vid planerade områden för omhändertagande av dagvatten. Jordlagerföljd Generellt visar utförda undersökningar på att marken överst består av ca 0,1 meter mulljord. En hel del ytliga block förekommer. Planerad dagvattendamm Under mulljorden finns ett ca 0,3-1 meter mäktigt lager av siltig sand i tre undersökningspunkter. Sanden underlagras av morän som främst är siltig sandig. I övriga undersökningspunkter finns grusig sandig siltig morän under mulljorden. I två punkter bedöms moränen även vara lerig. I fyra undersökningspunkter noterades mark-/grundvatten vid provgropsgrävningen. I en punkt fanns vatten cirka en meter under befintlig markyta, i de övriga punkterna noterades vatten ca 2-2,5 m under befintlig markyta. Planerat infiltrationsdike Under mulljorden finns ett ca 0,3-1 m mäktig lager av siltig sand i fem undersökningspunkter. Sanden underlagras av morän som främst är siltig sandig. I två punkter förekommer även lera i moränen. Inget markgrundvatten noterades i utförda provgropar. Moränen innehåller sten och bedöms vara normalblockig inom hela undersökningsområdet

47 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 24 Antagandehandling Slutsatser och rekommendationer Planerad dagvattendamm Befintlig jords permeabilitet är begränsad i fem punkter. Utförda laboratorieundersökningar visar på att permeabiliteten i den förekommande moränen ligger kring 2,5*10-9. I tre undersökningspunkter bedöms permeabiliteten ligga kring 1*10-4 i förekommande lager med siltig sand. I moränen under sandlagret visar laboratorieundersökningar på att permeabiliteten ligger mellan 3,0* ,9*10-8. I områdena kring fem av undersökningspunkterna är det inte lämpligt att lokalt omhänderta dagvatten med hjälp av slutna perkolationsanläggningar. Dagvatten kan dock spridas till grunda fördröjningsmagasin och/eller svackdiken med möjlighet till breddning till allmänt dagvattensystem. I tre av undersökningspunkterna är infiltrationsmöjligheterna goda i förekommande sandlager. Sanden underlagras dock av jordlager med begränsad permeabilitet och slutna perkolationsanläggningar bedöms därför inte vara lämpliga. Det finns däremot goda förutsättningar för grunda fördröjningsmagasin och/eller svackdiken i områdena. Planerat infiltrationsdike Permeabiliteten i förekommande sandlager bedöms ligga kring ca 1*10-4. I moränen under sandlagret visar laboratorieundersökningar på en mer begränsad permeabilitet mellan 3,3*10-9 5,6*10-8. Infiltration av dagvatten bedöms kunna utföras med hjälp av grunda infiltrationsdiken/svackdiken inom aktuellt område. Jordskalv Cirka 500 meter öster om planområdet finns en förkastning. Enligt SGU finns en anomali med jordskalv som sker i närheten av förkastningen. Mellan september 2004 och december 2014 har fjorton skalv registrerats. Skalven har varit utspridda över ett stort område. Om aktiviteten fortsätter i samma omfattning sker det under en byggnads livstid cirka 90 skalv. Av de registrerade skalven mellan 2004 och 2014 hade det största en magnitud på 2.4 och det minsta en magnitud på 0.0. Ett skalv på 2.4 känns i närheten av skalvet men påverkar inte en modern byggnad. SGU har bedömt att riskerna för stora skalv är mycket små. Eftersom aktiviteten är så pass låg är det dessutom närmast omöjligt att uppskatta risken för ett större skalv, med exempelvis magnitud fem eller högre, med någon som helst statistisk säkerhet. Det som kan konstateras är att risken för större jordskalv är sannolikt större längs Lillsjöhögsförkastningen än någon annanstans i Jämtland men risken är fortfarande liten. Kulturmiljö Fornlämningar Norr om planområdet finns ett fångstgropsystem. Det är cirka 2,5 kilometer långt och sträcker sig i sydvästlig nordöstlig riktning. I systemet finns 44 gropar, placerade mellan 15 till 130 meter från varandra. Groparna är i 2,5-5 meter i diameter och 0,5-2 meter djupa (i regel 1-1,7 meter). Det finns även två fångstgropar norr om fångstgropsystemet som inte ingår i systemet.

48 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 25 Antagandehandling Planerad dragning av ledningarna från Indalsälven har studerats så att de inte ska gå genom fångstgropsystemet eller övriga två fångstgropar. Avståndet mellan tänkt ledningsdragning och fångstgropsystemet är som närmast cirka meter. Fångstgroparna ligger något närmare men berörs inte av ledningsdragningen. Bild 9. Karta som visar fångstgropssystemet läge i förhållande till planområdet samt tänkt ledningssträcka från Indalsälven. Se även bild 16 längre fram i planbeskrivningen. I den nordvästra delen av planområdet, delvis utanför planområdet, ligger en registrerad fornlämning, Raä Lit 425:1. Fornlämningar ligger cirka meter från det område som nu är aktuellt för industri. Fornlämningens läge i förhållande till industriområdet framgår av illustrationskartan. Det rör sig om lämningar av Sännsjöbodarnas och Höljebodarnas fäbodar. Den västra delen av det område där fäbodarna fanns består idag av fritidshusfastigheter och den östra delen är oexploaterad och beväxt med skog. Inom detta område kunde vid fornminnsinventeringen 1992 stenröjda ytor och odlingsrösen, förmodligen från fäbodtiden, iakttas. Fäboden finns karterad ett flertal gånger under talen, tidigast En skattläggningskarta över Näverede från 1764 visar att fäboden då upptog ett större område än vad fornminnesgeometrin gör idag. Den sträcker sig framför allt en längre sträcka längs stranden. Den finns också mindre uppodlingar både söder och norr om bodarna. I och med att fäboden är känd före 1850 och att fysiska spår finns klassas den som fornlämning, vilket är det högre skyddet. Även uppodlingarna ska betraktas som fornlämning om spår finns kvar. För att skydda fornlämningen planläggs den som naturmark. Samhällsbyggnad bedömer att det inte är aktuellt med en arkeologisk utredning av fornlämningen. Anledningen till det är att de äldre kartorna indikerar på att fäbodvallarna enbart legat inom det som nu planläggs som

49 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 26 Antagandehandling naturmark. Det finns även koncession för 400 kv-kraftledningen som ligger mellan det föreslagna industriområdet och fornlämningen. Koncessionen har getts efter att kulturminneslagen, nuvarande kulturmiljölagen, trädde i kraft Det innebär att den handlagts enligt samma lagstiftning som nu är aktuell. Jämtkraft Elnät AB utreder möjligheterna att stärka elnätet mellan Midskog och Verksmon. För att göra det finns två alternativ, varav det ena innebär att en ny ledning läggs parallellt med befintlig 400 kv-ledning genom planområdet. I samrådet för koncessionen har Länsstyrelsen svarat att fornlämningen Raä Lit 425:1 inte påverkas av en ny kraftledning i aktuell sträckning. Utifrån Länsstyrelsens svar bedömer Samhällsbyggnad planförslaget inte påverkar fornlämningen. Bild 10. Utdrag ur illustrationskartan som visar avstånd mellan fornlämning och industriområdet (beige område). Grönt område är naturmark det vill säga skog som ska förbli skog. Kraftledningsgatan är markerad med mörkare grön färg samt en linje som ska symbolisera ledningen inklusive ledningsstolpar. För teckenförklaring hänvisas till illustrationskartan. En övrig kulturhistorisk lämning, Lit 424:1, ligger i anslutning till Rörsjön i planområdets västra del. Det är en tidigare boplats. Fornlämningen planläggs som naturmark och berörs därför inte av planförslaget.

50 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 27 Antagandehandling Påträffas fornlämning vid exploateringen av området ska detta anmälas till Länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen. Bebyggelse Planområdet ligger i närheten av befintlig el-infrastruktur men inte i närheten av någon annan infrastruktur. Detta måste därför till stor del byggas ut till följd av planförslaget. Den befintliga vägen kan dock nyttjas men behöver breddas för att klara den framtida belastningen från industrierna. Närmaste bostadshus ligger utmed Sännsjön drygt 400 meter från planområdet. Av den anledningen medger detaljplanen industrier med högsta skyddsavstånd 400 meter. Arbetsplatser, övrig bebyggelse Verksamheter som medges inom planområdet Planförslaget medger industrier med skyddsavstånd på högst 400 meter samt fordonsservice exklusive motell. Inom beteckningen industri inryms produktion, lagring och annan hantering av varor men även laboratorier, partihandel, lager och tekniska anläggningar. Vidare inräknas de kontor, vaktmästarbostäder, personalutrymmen etcetera som inryms i industribegreppet. Vilka industrier som ryms inom ett skyddsavstånd på 400 meter ska bedömas i bygglovskedet. Vid bedömningen ska utgångspunkten vara riktvärdena i Boverkets Bättre plats för arbete. De byggnader som idag bedöms bli aktuella att uppföra i planområdet är serverhallar, transformatorstationer, pumpstationer samt vatten- och avloppsreningsverk. Inom beteckningen fordonsservice ryms service för fordon, förare och passagerare. Fordonsuppställning, reparation samt försäljning av drivmedel och tillbehör ingår i användningen. Det ryms även toaletter, kiosker och vägrestaurang. Användningen har tillkommit efter samrådet. Anledningen till det är att det är ett stort arbetsplatsområde och användningen medger att en restaurang för arbetsplatserna kan ligga på en egen fastighet om behov uppstår. Befintliga kraftledningsgator inom planområdet planläggs för ändamålet. I planområdet ges även en byggrätt för ett avloppsreningsverk i den västra delen av planområdet. Högsta byggnadshöjd är åtta meter. Trettio procent av fastigheten får bebyggas. Tillåtna byggnadshöjder, exploateringsgrad med mera Planförslaget medger en högsta byggnadshöjd på 16 meter där mindre byggnadsdelar får uppföras till en högsta totalhöjd av 50 meter från ursprunglig marknivå. Ett föremål som är 45 meter eller högre över mark och vattenytan ska markeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2010:155 (ändrad genom 2013:9). Högre mindre byggnadsdelar kommer att synas från andra sidan Rörsjön. De kommer att

51 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 28 Antagandehandling sträcka sig över trädtopparna. För att de inte ska bli allt för dominerande ska de uppföras i antingen ljust blått eller ljust vitt, det vill säga som himlen en klar dag eller en molnig dag. Bild 11. Illustration över möjlig byggnad inom området. Huvuddelen av byggnaden ska ha en högsta byggnadshöjd på 16 meter, mindre byggnadsdelar får uppföras till en högsta totalhöjd på 50 meter. Planförslaget medger en största byggnadsarea på 50 procent av fastighetsarean för fastigheter större än 7,5 hektar. För dessa är största bruttoarea hundra procent av fastighetsarean. Bestämmelsen innebär att de som väljer att bygga på halva fastigheten kan uppföra byggnader i två våningar. De som väljer att bygga mindre än på hälften av fastigheten kan uppföra delar av byggnaden exempelvis i tre våningar. För mindre fastigheter är största byggnadsarea 30 procent av fastighetsarean och största bruttoarea 60 procent av fastighetsarean. Anledningen till att största byggnadsarean är större för större fastigheter är att det på större fastigheter visats lämpligt att bygga på femtio procent av fastigheten. Anledningen kan vara att det då ofta handlar om till exempel att antalet anställda per byggd yta ofta är relativt liten. Verksamheten har då ett mindre behov av parkeringsplatser per byggd yta. Samma sak gäller för datacenter som planområdet är mest attraktivt för. För att bedöma hur stor fastigheten bör vara för att det ska anses lämpligt att medge att femtio procent av fastigheten får bebyggas har storleken på industrifastigheter i Verksmon, Lugnviks industriområde och Odenskog studerats. Det har erfarenhetsmässigt visat sig olämpligt att medge att mer än 30 procent av fastigheten bebyggs för småindustrier. Att öka procentsatsen för mindre fastigheter förutsätter därför att det är känt vilken verksamhet som ska etableras och att verksamhetsutövaren har kunnat visa, till exempel i en bygglovhandling, att det är lämpligt att bygga på mer än 30 procent på fastigheten. I dagsläget är det alldeles för osäkert kring vilka verksamheter som kan etableras på mindre fastigheter eftersom industribegreppet är relativt brett. I de aktuella industriområdena är de största fastigheterna cirka fem hektar. Det kan finnas verksamheter som inte är etablerade i Östersund men som inte kommer klara ytor för parkeringar och godsmottagning med mera om det byggs på mer än 30 procent av fastigheten. Det har därför bedömts att för att fastigheterna ska kunna få bygga på femtio procent av ytan bör de vara minst 7,5 hektar.

52 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 29 Antagandehandling Områden som inte får bebyggas En 400 kv-kraftledning går långs den östra och den nordöstra planområdesgränsen. Kraftledningarna har ett skyddsavstånd på 130 respektive 165 meter, se även rubriken Elsäkerhet/Strålning på sidan 28 och framåt. Inom detta område är det inte lämpligt med byggnader. Området går dock att använda som till exempel parkering. Det är i dagsläget oklart var det kommer att finnas behov av att lägga markförlagda ledningar som till exempel VA- och dagvattenledningar. Mot respektive fastighetsgräns är det därför ett område på tio meter som inte får bebyggas men där det får läggas ledningar. Anledningen till att det är ett område på tio meter är att det generellt finns ett behov av u-område på sex meter för VA-ledningar och fyra för elledningar. På så sätt blir det möjligt att lägga både VA- och elledningar inom detta område. Även dessa områden kan bebyggas med till exempel parkering men inte med byggnader. Vid reparationer av eventuella ledningar måste dock marken kunna brytas upp. Även platsen för befintlig skogsväg får inte bebyggas. Här är det tänkt att det ska kunna bli en gemensamhetsanläggning för väg. I vägen ska det även kunna gå att lägga allmänna ledningar. Om marken bebyggs blir det därför inte möjligt att ta sig till en fastighet i östra delen av planområdet. Av trafiksäkerhetsskäl får ett område på sex meter från vägen inte bebyggas. För att skydda Lillsjöhögens vattenskyddsområde sparas skogsmark på en remsa på 20 meter närmast vattenskyddsområdet. Se vidare rubriken Lillsjöhögens vattenskyddsområde på sidan 36 och framåt. Byggnad får inte uppföras närmare än åtta meter från fastighetsgräns. Se vidare rubriken Räddningstjänst på sidan 33 och framåt. Övriga restriktioner Möjligheterna att infiltrera dagvatten är begränsad inom stora delar av området. Möjlighet till detta finns främst inom den västra delen av området. Här kommer dagvattenanläggningar som betjänar hela området anläggas. Detta ska ske innan området bebyggs. Innan bygglov får ges ska därför fördröjningsdamm inom allmän plats mark vara utbyggd. Anledningen till bestämmelsen är att förhindra översvämning på till exempel vägen i västra delen av planområdet. Dagvattenutredningen föreslår att dagvatten dels ska tas om hand genom en gemensam damm och dels genom svackdiken på respektive fastighet. Det finns därför en bestämmelse om att det ska gå att anlägga svackdiken inom respektive fastighet. Det är dock inget krav eftersom att det kan finnas alternativa lösningar. För att det inte ska bli för mycket hårdgjorda ytor och därmed ökad avrinning av dagvatten finns en planbestämmelse om att minst 20 procent av fastigheterna inte får bestå av hårdgjorda ytor.

53 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 30 Antagandehandling För att slippa byggtrafik genom Lillsjöhögens vattenskyddsområde finns en planbestämmelse om att den alternativa vägen ska vara utbyggd innan bygglov får ges. Det finns därför en planbestämmelse om detta. Se även rubriken Lillsjöhögens vattenskyddsområde på sidan 36 och framåt. Det finns inget system för VA, spillvatten och brandvatten inom området. Det kommer att behövas anläggas ett vattenverk samt ett avloppsreningsverk. Det ska ske innan första bygglovet kan ges. Det finns därför en bestämmelse om detta. Gestaltning Planområdet innebär att en relativt stor yta, där relativ höga byggnader, planläggs som industrimark. Detta innebär en påverkan på landskapsbilden. Planområdet, som är omgivet av skogsmark, sluttar ner mot väster. Det betyder att påverkan på landskapsbilden blir framför allt västerifrån. För att påverkan på landskapbilden ska minska från befintlig skogsväg parallellt med Sännsjön planläggs ett område på minst 200 meter mellan vägen och industriområdet som naturmark. Marken bedöms attraktiv för etablering av serverhallar. Dessa verksamheter har generellt relativt långa byggnader jämfört med andra industrier. Nedan redovisas hur en sådan byggnad kan tänkas kunna se ut. Observera att planen medger att mindre byggnadsdelar kan uppföras till en högsta höjd på 50 meter. Detta redovisas inte i illustrationen. Bild 12. Bilden visar illustration över Facebooks datacenter i Luleå. Illustration Sweco

54 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 31 Antagandehandling Bild 13. Fotomontage från andra sidan Rörsjön. Mindre högre byggnadsdelar som uppförs i övre delen av planområdet kommer att synas härifrån. De ska därför uppföras i antingen ljust vitt eller ljust blått. Bild 14. Fågelperspektiv från söder. Eftersom att det är ett fågelperspektiv den här vyn aldrig att synas från marken utan enbart från exempelvis en helikopter. Offentlig och kommersiell service Närmaste service finns i Östersund respektive Stugun cirka minuter från planområdet. Planförslaget skapar inget behov av ytterligare service. Om området bebyggs med serverhallar skapar det arbetsplatser för cirka 100 personer.

55 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 32 Antagandehandling Tillgänglighet Marken lutar svagt uppför från väst till öst i nedre delen av planområdet. I övre delen lutar det sedan mot norr. Eftersom att höjdskillnaderna ändå är relativt små bedöms det inte bli aktuellt med några avsteg från tillgänglighetskraven inom planområdet. Tillgängligheten på marken och i byggnaderna ska studeras närmare i bygglovet. Friytor, Rekreation och Idrott Planområdet ligger inom ett skogsområde. Det gör att det i närområdet finns gott om områden för närrekreation. För boende i området och framtida arbetande inom industriområdet sparas stora delar av planområdet, till exempel mellan skogsvägen och Sännsjön, som naturmark. Gator och Trafik Trafiken till området sker via enskilda vägar från riksväg 87. Parallellt med Sännsjön finns en gemensamhetsanläggning, Sännsjölandet ga:1, för väg som går genom planområdet. Vägen kan komma att behöva breddas för att klara industritrafik, se vidare rubriken fastighetsrättsliga frågor på sidan 47 och framåt. Det ska även gå att nå området via att befintlig skogsväg, som går från riksväg 771, förlängs in i området. Om vägen breddas vid anslutningen till riksväg 87 respektive 771 inom deras respektive vägområde ska samråd med Trafikverket ske. Eftersom planområdet inte ligger i närheten av någon befintlig infrastruktur, i form av gång- och cykelväg, busshållplats eller befintlig bebyggelse kan planförslaget förväntas innebära att de som jobbar inom planområdet tar bilen till jobbet. Gatunät Genom området går en skogsväg österut, vägen viker sedan av norrut efter cirka 1,5 kilometer. Vägen behöver breddas för att klara industritrafik. Vägen kommer även att behöva rätas ut strax innan den svänger av mot norr. Anledningen till det är att möjliggöra för en flexiblare placering av byggnader söder om vägen.

56 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 33 Antagandehandling Bild 15. Principsektion för vägar inom planområdet. Bilden är tagen från dagvattenutredningen. Standard och bredd på vägen bestäms dock av den framtida gemensamhetsanläggningen. Se rubriken fastighetsrättsliga frågor samt rubriken dagvatten. För planområdet är det svårt att förutse framtida fastighetsindelningar. Det är troligt att de industrifastigheter som bildas i området kommer att vara väldigt stora. Troligtvis kommer minsta industrifastighet bli cirka 40 hektar. Eftersom att det är svårt att förutse framtida fastighetsgränser har inte mark för ytterligare vägar lagts ut. Var vägarna hamnar kommer därför att styras utifrån efterfrågan på mark. Det är inte aktuellt med kommunala vägar inom planområdet utan ytterligare vägar kommer att vara antingen för den enskilda fastigheten eller för flera fasigheter. Om det blir det senare kommer en gemensamhetsanläggning att ansvara för vägen. Kollektivtrafik Närmaste busshållplats finns i Lillsjöhögen, utmed Stuguvägen, cirka 2 km från planområdet. Avståndet från busshållplatsen till planområdet gör att det förmodligen inte är attraktivt att pendla med buss till en arbetsplats inom planområdet. Avståndet mellan planområdet och Stuguvägen gör att det är svårt att få in en busslinje till området. Parkering, varumottag, utfarter Parkering och varumottag skall anordnas inom respektive fastighet. Antalet parkeringsplatser som ska ordnas ska utgå från kommunens parkeringstal. Planområdet ligger inom det som i parkeringstalet definieras som Zon 3 kommunen i övrigt. För industri i zon 3 gäller att åtta parkeringsplatser ska ordnas per 1000 kvadratmeter bruttoarea (BTA). Av samtliga bilplatser ska tre procent, dock minst en plats, vara utformade och placerade så att de är lämpliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Dessa parkeringsplatser ska vara minst fem meter bred och markerade med att den är avsedd för rörelsehindrade. Gångavståndet till

57 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 34 Antagandehandling entrén ska inte överstiga tjugofem meter. Lutningen på förflyttningsvägen mellan bilplatsen och entrén bör inte överstiga 1:50 (två procent). Markbeläggningen på sådana angöringsplatser och parkeringsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. Parkeringsplatser för cyklar enligt kommunens parkeringstal ska anordnas på varje enskild fastighet. För industri gäller att tio cykelparkeringsplatser ska anordnas per 1000 kvm BTA. Cykelparkeringarnas placering och utformning är avgörande för hur väl de kommer att användas. Cykelparkeringar ska vara trygga, säkra och utformade så att de är både tillgängliga och ser inbjudande ut. Trygga och säkra parkeringar innebär att det dels finns möjlighet att låsa fast cykelns ram, dels att det finns belysning och naturlig övervakning med god insyn från omgivningen. Cykelparkering ska placeras så nära entrén som möjligt, i normalfallet inte mer än 25 meter. Det finns tillräcklig med plats för de cykelparkeringar som behöver ordnas. I bygglovet är det viktigt att det följs upp att cykelparkeringar ordnas och att de utformas på ett lämpligt sätt. Behovet av parkeringsplatser för bilar och cyklar kan dock skilja sig väsentligt mellan olika objekt beroende på till exempel vilken typ av verksamhet som planeras. Planområdet bedöms vara attraktivt för etableringar av serverhallar. Dessa företag kan förmodas ha relativt få anställda per byggd yta än vad andra typer av industrier har. Antalet parkeringsplatser ska därför dimensioneras snarare utifrån antalet anställda än för byggd yta. Exakt behov av parkeringsplatser ska därför studeras närmare i bygglovskedet. Från området blir det en utfart mot befintlig skogsväg i väster samt mot befintlig eller tillkommande vägar inom planområdet. Utfart finns även genom att befintlig skogsväg från Stuguvägen i söder förlängs in i planområdet. Hälsa och Säkerhet Räddningstjänst Rekommenderad insatstid för påbörjat räddningsarbete Insatstiden motsvarar den tid som förflyter från dess att räddningsstyrkan larmats till dess att räddningsarbete har påbörjats. Räddningstjänsten hade tidigare rekommendationer om insatstid. Dessa rekommendationer har dock upphörts men hänsyn ska tas till rekommendationerna när det gäller brandskydd. Industriområden klassas som Grupp 1- bebyggelse, det vill säga rekommenderad insatstid ska normalt vara under 10 minuter. Insatstiden motsvarar den tid som förflyter från dess att räddningsstyrkan larmats till dess att räddningsarbete har påbörjats. Planområdet klarar inte rekommenderade insatstider. På grund av att insatstiden är längre än tio minuter har säkerhetshöjande åtgärder vidtagits. För att minska risken för brandspridning till annan

58 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 35 Antagandehandling fastighet är minsta avstånd mellan byggnad och fastighetsgräns åtta meter. En rekommendation är att det är samma avstånd mellan byggnader inom samma fastighet. Brandvattenfrågan har studerats närmare av Ramböll i en VA-utredning daterad Utredningen har utgått ifrån att det blir en verksamhet med ett relativt stort behov av kylvatten. Det finns idag inget utbyggt system för brandvatten i området. Brandvatten kommer därför att behöva pumpas från Indalsälven, se vidare rubriken Vatten och avlopp på sidan 39 och framåt. Ledningarna från Indalsälven upp till planområdet kommer att behöva byggas ut för att kunna försörja hela planområdet. Det första bygglovet kan däremot förväntas vara enbart för en mindre del av planområdet. På plankartan finns därför en bestämmelse om att bygglov inte får ges förrän gemensamma anläggningar för bland annat brandvatten byggts ut. Från Indalsälven föreslås vattnet pumpas till ett vattenverk för rening till dricksvattenkvalitet. Systemet dimensioneras inte för att kunna klara samtidigt maxflöde av kylvatten och brandvatten, utan istället anläggs en reservoar för att täcka behovet av brandvatten. Reservoaren behöver vara minst 75 kubikmeter för att kunna klara ett flöde på 20 l/s i en timme, det vill säga i enlighet med Räddningstjänstens rekommendationer för den här typen av verksamhet. Denna fungerar även som drickvattenreservoar för att kunna klara variationer i vattenbehov. Som en ytterligare säkerhetsåtgärd föreslås vattendistributionssystemet anläggas på så sätt att det till varje byggnad kan matas vatten från två håll, vilket därmed säkrar distribution till samtliga byggnader även om en ledning är sönder eller tillfälligt ur bruk. Brandvattnet går efter användning till dagvattnet. Utredningen har utgått ifrån en viss storlek på byggnaderna, en viss placering, en viss verksamhet samt ett visst antal anställda inom planområdet. Frågan kring brandvattenförsörjning och utrymning med mera måste därför studeras närmare i bygglovskedet. Detta ska ske i samråd med Räddningstjänsten. För att underlätta släckangrepp och minimera insatstiden bör räddningsfordon komma så nära byggnadens entré att man inte behöver dra slang och transportera materiel mer än 50 meter. Dessutom bör gångavståndet vara högst 50 meter om utrymning avses ske med bärbara stegar. Räddningsväg fram till nya byggnader ska ordnas. Lutningen på marken innebär att detta inte bör blir något problem. Det bedöms heller inte bli något problem att ordna en tillräckligt bred räddningsväg. Frågan ska studeras närmare i bygglovet. Radonförekomst En översiktlig radonmätning har utförts i samband med den geotekniska undersökning. Generellt kan marken klassas som normalradonmark och radonskyddat byggnadsutförande ska tillämpas. I en punkt i nordöstra delen av planområdet är dock radonhalten över gränsvärdet för högradonmark vilket medför radonsäkert byggnadsutförande. Ytterligare undersökningar krävs för bedömning av storlek på område där radonsäkert byggnadsutförande kommer att krävas.

59 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 36 Antagandehandling När nya byggnader ska uppföras måste radon från marken beaktas, för att det inte ska leda till problem inomhus. Varje fastighetsägare ska därför själv göra en egen radonmätning, i samband med grundundersökningen i byggskedet för att fastställa radonhalten på platsen. Elsäkerhet/Strålning I östra respektive västra delen av planområdet finns två 400 kv-ledningar. Kring kraftledningar uppstår elektriska och magnetiska fält. Storleken på det elektriska fältet beror på ledningens driftspänning (Volt) och avståndet till ledningen. Storleken på det magnetiska fältet beror på den ström (Ampere) som går i ledningen och avståndet till ledningen. Det magnetiska fältet mäts i µt (micro Tesla). För kraftledningar på 400 kv är skyddsavståndet till ett riskområde med brandfarlig vara med hänsyn till risken för elektrostatisk uppladdning 60 meter (ELSÄK-FS 2004:1). Skyddsavståndet till ett förråd med explosiv vara är 100 meter. Det finns för närvarande inga gränsvärden eller avståndsrekommendationer för magnetiska fält. Det är fortfarande osäkert vilken påverkan magnetiska fält har och påskyndande av cancer. Enligt Socialstyrelsen visar flera forskningsrapporter på möjlig ökad risk vid värden som överstiger 0,4 µt. Svenska Kraftnät har en magnetfältspolicy som anger att mellan ny bebyggelse där människor vistas varaktigt och en 400 kv-ledning ska det vara minst 130 meter. I sydöstra delen av området finns två 400 kvledningar. Då är minsta avstånd 165 meter. Dessa avstånd är baserade på maximerat årsmedelströmvärde och är en rekommendation till beslutande myndighet. Det finns därför ingen byggrätt inom 130 respektive 165 meter från kraftledningarna. Inom detta område är det dock möjligt att lägga allmänna ledningar. Marken kan även användas som till exempel parkering eller upplag. Inom området kan det bli aktuellt med serverhallar eftersom att området har god tillgång till el. Det senare är en förutsättning för denna typ av verksamhet eftersom att de är elintensiva. I så fall kan det bli aktuellt med reservkraftanläggningar, som kräver tillstånd enligt miljöbalken. En sådan verksamhet kan orsaka viss strålning. Strålningen är inte så omfattande att den påverkar intilliggande bostäder. Mellan de närmaste bostäderna och industriområdet finns en 400 kv-kraftledning. Strålningen från kraftledning bedöms vara betydligt mer än från en reservkraftanläggning inom planområdet. Samhällsbyggnad bedömer därför inte att det är aktuellt att ta med strålningsrisken som en aspekt i den till detaljplanen tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen. Aspekten kan däremot bli aktuell att beakta vid en miljökonsekvensbeskrivning i samband med en tillståndsansökan. I samband med bygglov och tillståndsansökan bör avståndet från dessa anläggningar till närmaste industribyggnad/serverhall samt till eventuella uteplatser beaktas.

60 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 37 Antagandehandling Vatten, spillvatten och brandvatten ska tas från Indalsälven. Ledningarna kommer med största sannolikhet att behöva korsa en kraftledningsgata. Bland annat finns ett antal 400 kv-ledningar i området. Vid byggandet av ledningarna finns det att antal restriktioner att förhålla sig till. - Parallellgående vatten- och avloppsledningar eller fjärrvärmeledningar får normalt inte komma närmare än 20 meter mätt till närmaste metalliska del i vår anläggning. På grund av detta planläggs ett område som är 20 meter bredare än ledningsrättsområdet för kraftledningsgata och inte för industri. På så sätt blir det inte möjligt att bilda en industrifastighet som har interna ledningar inom området. Här går det heller inte att skapa en ledningsrätt, däremot går det till exempel att skapa ett avtalsservitut. Den sträcka där det är aktuellt att korsa kraftledningsgatan ligger dock inte inom planområdet. Om detta bedöms lämpligt i lantmäteriförrättningen är det därför möjligt att här skapa en ledningsrätt, servitut eller gemensamhetsanläggning. Se vidare rubriken Fastighetsrättsliga frågor längre fram i planbeskrivningen. - Vid korsning av Svenska kraftnäts ledningar ska korsningen utformas i enlighet med Svenska kraftnäts Tekniska riktlinjer, TR05-13 och TR Om ledningen är gjord av metalliskt material måste den läggas i isolerade rör inom de avstånd som anges i de tekniska riktlinjerna. - Den korsande ledningen ska i möjligaste mån ha en vinkelrät infallsvinkel mot Svenska kraftnäts ledning. - Inga grävarbeten får utföras närmare än 20 meter ifrån Svenska kraftnäts stolpar eller stag. - Byggnationen skall utföras utan avbrott på Svenska kraftnäts ledning. - Inga magnetiska eller elektriska material skall förläggas samtidigt med vattenledningen. - I svenska kraftnäts ledningsgata finns en jordlina nedgrävd. Grävningsarbete bör därför ske med försiktighet. - Märkpåle med information om vattenledningens korsning av ledningsgatorna skall placeras vid ledningsgatans kant. - Efter slutförd byggnation ska dokumentation skickas in till Svenska Kraftnäts Anläggningsdokumentationsavdelning. - Vid arbete nära kraftledning tillämpas Elsäkerhetsanvisningarna ESA. Risker som till exempel beröring av spänningsförande delar och induktion finns. Om någon utrustning under byggnationen på något sätt riskerar att komma närmare kraftledningens faslinor än 4,5 meter vertikalt eller sex meter horisontellt måste särskilda elsäkerhetsåtgärder vidtas. - Sträckning och material i ledningar ska samrådas med Svenska kraftnät. - Om sprängning kommer att ske närmare någon del av Svenska kraftnäts ledningar än 100 meter, ska kontakt tas med Svenska kraftnät i god tid innan arbetet beräknas starta. - Dagvattendammar får inte ligga närmare än femtio meter från stolpar och stag.

61 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 38 Antagandehandling - Belysningsstolpar/master/skorstenar ska placeras minst stolpens höjd plus tio meter från kraftledningens yttersta faslina, med ett minsta avstånd om tio meter. - Före anläggande av väg, dagvattenledning eller annan ledning som korsar eller går parallellt med Svenska kraftnäts kraftledningar måste samråd hållas med Svenska kraftnät i god tid innan anläggningsarbetet beräknas starta. - Av/pålastning bör undvikas intill Svenska kraftnäts kraftledningar, speciellt vid lokal islast. Enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter är det horisontella säkerhetsavståndet minst sex meter i sidled samt minst fyra och en halv meter i höjdled vid icke elektriskt arbete. Störningar Inom planområdet skall Naturvårdsverkets vägledning om industri och annat verksamhetsbuller, rapport 6538, följas. Riktlinjerna gäller bland annat fläktar, skorstenar, panncentraler och kompressorer. För de delar av en industriverksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktig hanteras störningsfrågor i samband med prövningen. Övriga delar innebär så små störningar att detta inte är relevant att beakta. Prövningen ska säkerställa att verksamheten inte stör exempelvis närboende. I samband med detta görs därför en lokaliseringsprövning enligt miljöbalken. En sådan kan till exempel komma fram till att en viss del av verksamheten endast får vara på en viss plats på fastigheten eller att verksamhetsutövaren måste vidta byggnadstekniska åtgärder för att störningarna inte ska vara större än vad som tillåts. Om det etableras datacenter kan det bli aktuellt med reservkraftgeneratorer inom området. Sådana kräver ett tillstånd enligt miljöbalken bland annat eftersom att generatorerna orsakar buller. För att få tillstånd krävs därför bland annat att fastställda riktlinjer för buller inte överskrids vid intilliggande bostadsfastigheter. Platsen för generatorn kan därför vara planenlig men generatorn behöver ändå flyttas för att verksamheten ska få tillstånd enligt miljöbalken. Lillsjöhögens vattenskyddsområde Planområdet ligger i direkt anslutning till Lillsjöhögens vattenskyddsområde. Kungörelse om vattenskyddsområdet, 23 FS 2004:49, utfärdades av Länsstyrelsen den 17 juni Miljö- och samhällsnämnden är tillsynsmyndighet efter förordnande från Länsstyrelsen. Därutöver utövar miljö- och samhällsnämnden lokal tillsyn enligt miljöbalken. Planförslagets påverkan på vattenskyddsområdet Vatten Östersund har gjort bedömningen att eftersom det aktuella området ligger utanför gränsen till Lillsjöhögens vattenskyddsområde finns inga hinder för exploatering av aktuell fastighet, vad gäller närheten till vattenskyddsområdet. Problem kan dock uppstå under byggtiden på grund av ökad aktivitet i området, samt alla tyngre fordon som kommer att passera på tillfartsvägen vilken i dagsläget går genom vattenskyddsområdet.

62 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 39 Antagandehandling En viss påverkan på vattenskyddsområdet kan ske vid avverkning av skog inför exploateringen, men detta bör inte ses som ett problem eftersom sådan avverkning mest troligt ändå kan ske framöver till följd av skogsvårdsåtgärder i området. På grund av vattenskyddsområdet är det inte lämpligt att ansluta planområdet till reningsverket i Lillsjöhögen. Skyddsföreskrifter För vattenskyddsområdet finns fjorton olika skyddsföreskrifter som gäller dels inom brunnsområdet och dels inom vattenskyddsområdet. Överträdelser av skyddsbestämmelserna kan medföra straffansvar enligt 29 kap. 8 miljöbalken. Det är framför allt dessa föreskrifter som bedöms bli aktuella att beakta i samband med genomförandet av detaljplanen: 1. Schaktning eller fyllnadsarbeten för till exempel vägbyggen får inte ske utan tillstånd från miljö- och samhällsnämnden. 2. Deponering av snö från trafikerade ytor utanför skyddszonen får inte ske. 3. Dagvatten från förorenade ytor som till exempel vägar, körplan och dylikt får inte infiltreras. 4. Spridning av salt för dammbindning och/eller halkbekämpning får inte förekomma. För övriga skyddsföreskrifter se dokumentet 23 FS 2004:49. Rekommendationer Vägen genom vattenskyddsområdet kan bli aktuell att bredda för att klara den ökade trafik som planförslaget genererar. Vid breddning av vägen bör man lägga en skyddsduk i befintliga diken förbi vattenverket för att minimera påverkan på vattenskyddsområdet. Tillstånd för detta måste sökas hos miljö- och samhällsnämnden. I samband med breddningen av vägen ska det sättas ett skyddsräcke på båda sidor. Anledningen till det är att undvika avåkningar med risk för påverkan på vattenskyddsområdet till exempel genom att bensin läcker ut i vattenskyddsområdet. Detta ska vara gjort innan bygglov får ges. Det är möjligt att ta sig till planområdet genom en alternativ väg. Vägen går från riksväg 771 söder om planområdet. Vägen går inte ända fram till planområdet utan behöver förlängas sista biten, fram till befintlig skogsväg inom planområdet. På grund av risken för påverkan på vattenskyddsområdet under byggtiden samt restriktionen angående saltning av vägen finns en bestämmelse om att den alternativa vägen ska vara utbyggd innan bygglov får ges. Den här vägen bör användas som huvudinfart när området är utbyggt. För att inte riskera att snö från fastigheter inom planområdet deponeras inom vattenskyddsområdet finns en bestämmelse om att marken närmast vattenskyddsområdet ska vara trädbevuxen. Detta gäller på ett tjugo meter brett område. På sätt undviks risken att snö från en intern väg inom planområdet av misstag deponeras i skyddsområdet.

63 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 40 Antagandehandling Trygghet Tillfart till området sker via mindre enskilda vägar utan gatubelysning. Vägarna är omgivna av skogsmark vilket skapar sämre överblickbarhet. Det kan bidra till en otrygghetskänsla framför allt för de oskyddade trafikanterna. Inverkan på miljön Detaljplanen innehåller bestämmelser om högsta tillåtna avstånd till bostäder för att minska den negativa påverkan från verksamheterna inom planområdet. Planförslaget är anpassat till den osäkerhet som finns vad gäller typ av industri. Det är likväl viktigt att planförslaget utformas med hänsyn till miljö- och hälsoaspekter. Planförslaget innebär att vatten behöver tas från Indalsälven. Beroende på vilken mängd vatten som behöver tas blir anläggningen anmälnings- eller tillståndspliktig. Beroende på vilka verksamheter som etableras inom området kommer det att bli aktuellt med en tillståndsprövning enligt miljöbalken. Om det blir aktuellt med tillståndsansökningar kan det även bli aktuellt med en miljökonsekvensbeskrivning för den tänkta verksamheten. Teknisk försörjning Det är svårt att förutsäga var det kan komma att behöva dras allmänna ledningar inom planområdet. Det har därför avsatts u-områden, för allmänna underjordiska ledningar i befintlig skogsväg genom området, inom skyddsområdet från kraftledningarna samt tio meter från tänkta fastighetsgränser mot naturmark eller gemensamhetsanläggning för väg. U- område finns även där VA-ledningar är tänkt att komma in till planområdet. Ledningar kan även läggas inom allmän platsmark. Det området där det framför allt bedöms finnas ett behov av att lägga olika ledningar är i den befintliga skogsvägen. Här kan det bli aktuellt att dra VAoch spillvattenledningar både från VA-verket till huvudbyggnaderna och från huvudbyggnader till VA-verket, dagvattenledningar samt tele-, optooch elledningar. Om spillvattnet släpps till Indalsälven efter rening kan det även bli aktuellt med en returledning för spillvatten i gatan. U-området är därför väl tilltaget i detta område. Vatten och avlopp Befintliga förhållanden Planområdet ligger inte inom verksamhetsområdet för Vatten Östersund. Vattenverket för Lillsjöhögen ligger inom tidigare nämnt vattenskyddsområde i direkt anslutning till den tilltänkta exploateringsytan. Vattenverket är dimensionerat för 100 personenheter (PE) och antalet anslutna till verket var år personer. Att ha en marginal mellan dimensionerat antal PE och faktiskt anslutna är nödvändigt för att kunna försörja boenden i området med vatten, för eventuella nyanslutningar av villor och för nödsituationer. Vatten Östersund ser därmed ingen möjlighet att med dagens kapacitet kunna ansluta en nyetablering till det befintliga vattenverket.

64 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 41 Antagandehandling Vad gäller en anslutning av avloppet till reningsverket finns i dagsläget inga ledningar dragna fram till den berörda exploateringsytan vilket gör att det behövs ett helt nytt spillvattensystem. Avståndet mellan reningsverket och den tilltänkta fastigheten är flera kilometer. Vid en eventuell byggnation av ett sådant system kommer Lillsjöhögens vattenskyddsområde att passeras. Detta förordas inte av Vatten Östersund eftersom en spilledning rakt igenom ett vattenskyddsområde står i konflikt med de intressen som är avsatta att skyddas inom området. Lillsjöhögens reningsverk är dimensionerat för 21 kubikmeter per dygn eller 85 PE (personenheter), och antalet anslutna under 2013 var beräknat till 60 personer. Därmed finns inte enligt dagens mått kapacitet för att ansluta planområdet till det befintliga reningsverket, detta med stöd i samma resonemang som redovisats för aktuellt vattenverk. På grund av de begränsningar som finns i det befintliga vattenverket (kapacitet), samt reningsverket (avstånd och kapacitet) föreslås att en enskild anläggning byggs av exploatören för både avlopp, vatten och brandvatten samt eventuellt kylvatten. Förslag för vatten och avlopp En VA-utredning har gjorts av Ramböll, daterad Utredningen konstaterar att vatten till planområdet måste tas ifrån Indalsälven. För detta krävs servitut, se vidare rubriken Fastighetsrättsliga frågor på sidan 46 och framåt. Avståndet mellan Indalsälven och planområdet är cirka tre kilometer och planområdet ligger cirka 100 höjdmeter över älven. Vattnet måste därför pumpas upp från älven till planområdet. Vid intaget föreslås därför en pumpstation med inloppspumpar. Beroende på vilken mängd vatten som behövs blir det en anmälningspliktig eller tillståndspliktig anläggning, enligt 11 kap 2 MB. Tillstånd söks hos mark- och miljödomstolen. En anläggning är anmälningspliktig om den bortleder högst 600 kubikmeter ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst kubikmeter per år. Uttaget av vatten för att försörja planområdet bedöms bli högre än detta. Det kommer i så fall krävs ett tillstånd för vattenverksamhet. För att få bedriva eller utföra en vattenverksamhet gäller att dessa krav eller grundförutsättningar uppfylls. 1. Verksamhetsutövaren ska ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. 2. Nyttan och fördelar av verksamheten ska ur allmän och enskild synpunkt överväga kostnaderna och skadorna av denna. 3. Verksamheten får inte försvåra annan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång och som främjar allmänna eller enskilda intressen av vikt. 4. Verksamheten får inte skada fisket.

65 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 42 Antagandehandling Bild 16. Förslag på ledningsträckning från Indalsälven till planområdet. Vatten- och avloppsreningsverk Ett vattenverk föreslås placeras i den övre delen av planområdet. I anslutning till vattenverket föreslås en reservoar för brandvatten. Vattenverket behöver bli cirka 50 kvadratmeter stort och fastigheten cirka 500 kvadratmeter. Ett förslag på hur systemet kan utformas har tagits fram och finns beskrivet i VA-utredningen samt sammanfattat under rubriken Räddningstjänst på sidan 33 och framåt. En dricksvattenanläggning bör utformas så att en långsiktig hushållning med naturresurserna kan säkerställas. Anläggningen bör läggas på lämplig och väl skyddad plats samt ha ett gott skydd mot föroreningar. Vattenverket bör placeras skiljt från spillvattenanläggningen. Ett avloppsreningsverk föreslås därför i den sydvästra delen av planområdet.

66 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 43 Antagandehandling Anläggningen kommer att ligga i närheten av en planerad dagvattendamm. Det är viktigt att utforma verket så att renat spillvatten inte släpps ut i dagvattendammen. Anledningen till det är att dagvattendammen ligger i närheten av Lillsjöhögens vattenskyddsområde. På grund av närheten till vattenskyddsområdet är det viktigt att avloppsvattnet inte infiltreras. Avloppsreningsverket bedöms behöva bli cirka 50 kvadratmeter och fastigheten 200 kvadratmeter. Det föreslagna läget innebär att verket ligger intill ett skogsmarksområde som ska sparas samt i nära anslutning till områdets dagvattenanläggningar. Avloppsanläggningen måste placeras på säkert avstånd från bostadsbebyggelse med tanke på lukt, buller och smittspridning. I Boverkets allmänna råd anges ett riktvärde på minst 300 meter mellan ett avloppsreningsverk i motsvarande skala och närmaste bebyggelse. Det kan jämföras med att närmste bostadsfastighet ligger cirka 700 meter från det föreslagna verket. Detta läge är därför bra både ur lukt, buller- och smittskyddskyddsperspektiv. Utsläpp av renat spillvatten Det är inte lämpligt att släppa ut renat spillvatten i den planerade dagvattendammen på grund av närheten till Lillsjöhögens vattenskyddsområde. Det renade spillvattnet kan därför antingen släppas i Indalsälven eller i Sännsjön. VA-utredningen konstaterar att utsläppet i första hand ska ske till Indalsälven. Anledningen till det är att det renade spillvattnet består av syretärande ämnen och ett rinnande vattendrag har betydligt bättre syresättning än en sjö. Om det föreligger starka skäl att välja Sännsjön som recipient måste en särskilt recipientutredning göras. För att vattnet ska kunna släppas i Indalsälven krävs att en pumpstation anläggs vid avloppsverket som pumpar upp vattnet till den högsta punkten i nordöstra delen av planområdet. Därifrån bör vattnet kunna transporteras till Indalsälven med hjälp av självfall. Eftersom det är en förutsättning att anläggningarna för VA-, spillvatten och brandvatten finns utbyggt innan området kan bebyggas för industriändamål finns en bestämmelse om att detta ska vara utbyggt innan bygglov får ges. Innan området bebyggs förutsätts därför att det finns ledningsrätt för ledningssträckan, tillstånd för vattenverksamhet samt utbyggt system för VA-, spillvatten och brandvatten. I bygglovet ska samråd kring föreslagen VA- och spillvattenlösning ske med Samhällsbyggnad/Miljö- och hälsa samt Vatten Östersund. I bygglovet ska även samråd kring föreslagen brandvattenlösning ske med Räddningstjänsten. Dagvatten I Översiktsplanen Östersund 2040 har kommunen gjort ställningstagandet att alla nya detaljplaner ska säkerställa att det finns tillräckligt med grönytor för lokalt omhändertagande av dagvatten. För planförslaget har därför en dagvattenutredning gjorts för att se vilka möjligheter det finns att ta hand om dagvatten från planområdet.

67 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 44 Antagandehandling I Lillsjöhögen finns ingen allmän anläggning för dagvatten. Därmed kommer ett lokalt omhändertagande (LOD) av vatten från hårdgjorda ytor (exempelvis parkeringar, gator, tak och dränering) att krävas. Omhändertagande av dagvatten Industrifastigheter Övre delen av planområdet har begränsade infiltrationsmöjligheter på grund av att jorden är tät. Här är det därför inte lämpligt att lokalt omhänderta dagvatten med hjälp av slutna perkolationsanläggningar. Inom detta område är det även svårt att skapa underjordiska fördröjningsmagasin i mark där markvattnet/grundvattnet ligger högt. Ett sådant magasin kan snarare dränera ur marken än fördröja. Dagvatten från gatumark föreslås istället tas om hand genom gröna remsor med svackdiken. Dagvatten från vägområdet avleds då direkt till dessa diken. På så vis skapas ytliga renings- och fördröjningsmagasin som tar hand om dagvattnet från vägarna. För principsektion över vägutformning inom planområdet se bild 8 tidigare i planbeskrivningen. Det finns därför en bestämmelse om att det ska vara möjligt att anlägga svackdiken på industrifastigheterna. Det här behöver dock inte vara den enda fungerande lösningen för fördröjning på industrimark. Exakt lösning ska därför studeras i detaljprojekteringen inför bygglovet. Dagvatten från trafikerade ytor på tomtmark renas i olje- och slamavskiljare innan det leds ut till det gemensamma nätet. Oljeavskiljare på tomtmark föreslås dimensioneras för att ta hand om det mest förorenade initialflödet. Dagvattendamm En dagvattendamm placeras i sydvästra delen av området, där det finns bättre infiltrationsmöjligheter än i övre delen av planområdet. Dammen ska fungera som utjämnings- och reningsmagasin. Normalvattennivån, som är minst en meter, sätts till samma som befintlig grundvattennivå. Eftersom infiltrationsmöjligheterna är begränsade i stora delar av planområdet förutsätts att dagvattnet till största del omhändertas i den västra delen av planområdet. För att inte riskera översvämningar på till exempel befintlig skogsväg finns därför en bestämmelse om att dagvattendamm inom allmän plats ska vara utbyggd innan bygglov får ges. I bygglovet ska samråd kring föreslagen dagvattenlösning ske med Samhällsbyggnad/Miljö- och hälsa samt Vatten Östersund. Ny dagvattentrumma Efter att dagvattnet fördröjts och renats i dagvattendammen leds dagvattnet ner i Sännsjön. Det kommer då att behöva passera skogsvägen som går parallellt med sjön. Under vägen kommer det att behöva anläggas en ny dagvattentrumma som klarar av att ta emot ett flöde motsvarande maxflödet från området vid ett tioårs regn.

68 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 45 Antagandehandling Bild 17. Exempel på möjlig dagvattenhantering inom området. Illustrationen visar endast ett förslag. Vägar, byggnader och parkeringar kan därför hamna i andra lägen än vad som illustreras. Exakta åtgärder för dagvattenhantering måste därför studeras närmare i bygglovet. Dimensionering av dagvattensystem Planförslaget medger att hälften av området bebyggs. Avrinningen har därför räknats utifrån detta, det vill säga att byggrätten maximeras. Det innebär att beräkningar gjorts utifrån att 75 hektar av industriområdets totala yta på 150 hektar utgörs av hårdgjorda ytor i form av tak. Beräkningar har gjorts utifrån att 20 procent av industrimarken inte blir hårdgjord. Detta har följts upp med en planbestämmelse om att minst 20 procent av fastighetsytan ska vara grön. Resterande del har räknats som hårdgjorda ytor i form av vägar, parkeringar med mera. För att avrinningen från området inte ska öka vid ett tio årsregn jämfört med dagsläget behöver fördröjningsvolymerna vara kubikmeter och ytorna för rening av dagvatten vara cirka kvadratmeter. Fördröjningsvolymerna för omhändertagande föreslås bestå av 5000 kubikmeter i form av svackdiken med 0,3 meters dämningsnivå på industrimarken och en damm på kubikmeter med 0,8 meters dämningsnivå inom allmän platsmark. Förslaget för dagvattenlösning finns beskrivet i sin helhet i dagvattenutredning för området.

69 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 46 Antagandehandling Översvämning klimat Som en följd av ett förändrat klimat med tendenser till kraftigare regn är det intressant att studera hur ett större regn skulle påverka planområdet. Generellt är det inte rimligt att dimensionera dagvattensystemet för ett 100- årsregn. Det är däremot relevant att studera vilken vattenvolym som skulle genereras vid ett 100-årsregn och eventuella konsekvenser. Dammen som ska anläggas inom området skall fungera som både utjämnings- och reningsdamm. Om dammen utformas med större reglervolym än vad som i dagsläget kan anses nödvändigt innebär detta att möjligheterna att utforma dammen för bästa möjliga rening begränsas. För det aktuella området blir fördröjningsbehovet vid ett 100-årsregn ca m 3, det vill säga behovet överskrider det teoretiskt framräknade tillgängliga utjämningsvolymen inom området. I det här fallet skulle exempelvis ytan för dammen kunna göras om för att i stället för att fungera både som en renings- och fördröjningsdamm fungera uteslutande som fördröjningsdamm. En uppdelning av dammen i en reningsdel och en fördröjningsdel skulle också kunna vara en lösning. I och med att delar av dagvattentransporten inom området kan ske genom ett så kallat öppet system i diken så skapas system med större flexibilitet och utjämningsmöjligheter på flera platser inom planområdet. Ett sådant system är att föredra vid eventuellt förändrat klimat med ökade flöden. För att området ska fungera som magasin vid stora regn (det vill säga större regn än dimensionerande 10-års regn) kan parkeringsplatser och vägar förläggas grundare så att ytorna skulle kunna översvämmas vid stor nederbörd. Givetvis måste då nyttjandet av dessa ytor anpassas så att markytan kan översvämmas utan att skador uppstår. Om det är möjligt rekommenderas i första hand att bebyggelsen ligger högre än vägarna/parkeringarna. Vid höga flöden kan som sagt dessa ytor fungera som magasin och transportsystem av dagvatten. Fungerar det inte att vägarna ligger lägre än bebyggelsen måste avvattningssystemet för båda vägar och bebyggelse säkerställas (det vill säga diken/kulvertar/trummar ska ligga lägre och kunna omhänderta dagvattnet) så att inte skadlig uppdämning kan ske. I allmänhet räcker det med någon decimeters nivåskillnad mellan marknivån vid bebyggelse och omgivande vägar/parkering. Förslagsvis även att marken lutar svagt ned från marken runt husen. Värme och kyla Området ligger ca km från Östersund och befintligt fjärrvärmenät. En etablering av till exempel elintensiv verksamhet skapar massor av överskottsenergi som på något sätt naturligtvist bör återanvändas. En etablering långt utanför Östersund (långt från någon nyttjare) innebär stora investeringar för att ta emot överskottsenergin i Östersund istället för att bara kyla bort den. Hur eventuell överskottsenergi utnyttjas bör därför studeras vidare när man vet mer exakt vilken verksamhet som etableras inom området.

70 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 47 Antagandehandling El och tele Det bedöms finnas ett behov av att ha en eller flera transformatorstationer inom planområdet. Exakt placering av dessa får lösas i samband med utbyggnaden av området. Det finns därför en bestämmelse om att Tekniska installationer (transformatorstationer, pumpstationer etc.) får uppföras. Placering och utformning prövas genom bygglov. En optoledning går parallellt med befintlig 400 kv-ledning i östra planområdesgränsen. Ledningen har säkerställts med ett u-område. Om det inom planområdet etableras elintensiv verksamhet kan det bli aktuellt att placera större ställverk och transformatoranläggningar för att försörja industriområdet med el. Avfall Hushållsavfall ska hämtas på respektive fastighet. Lämpliga lägen skall studeras närmare i samband med bygglovsprövningen. Avfall ska kunna hämtas utan att backvändning krävs. För övrigt avfall finns återvinningscentral för företag på Gräfsåsen. Administrativa frågor Bygglov får inte ges förrän dagvattendamm inom allmän plats mark byggts ut. Bygglov får heller inte ges förrän allmänna anläggningar för VA-, spillvatten och brandvatten byggts ut eller att befintlig skogsväg förlängts in i planområdet.

71 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 48 Antagandehandling GENOMFÖRANDE En genomförandebeskrivning ska redovisa de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärderna som behövs för att detaljplanen ska kunna bli verklighet. Beskrivningen ska även redovisa vem som vidtar åtgärden och när de ska vidtas. Genomförandebeskrivningen har ingen egen rättsverkan. Det är bra om frågor som rör genomförandet regleras närmare mellan köpare och säljare, till exempel i köpeavtal. Tidsplan Planförslaget bedöms kunna hanteras enligt följande tidplan: Samråd Februari mars 2016 Granskning December 2016 Januari 2017 Godkännande i KS Februari 2017 Antagande i KF Februari 2017 Om ingen överklagar planen vinner den laga kraft cirka en månad senare. Genomförandetid Genomförandetiden är fem år från den dag planen vunnit laga kraft. Ändring av detaljplanen får ske under genomförandetiden för att införa fastighetsindelningsbestämmelser. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen är inte huvudman för allmän plats gata. Skälet till det är att den väg som nu blir allmän plats idag sköts av en gemensamhetsanläggning. Seden i närområdet är också att gatorna upplåts med gemensamhetsanläggning eller servitut. Att kommunen inte är huvudman för de allmänna gatorna betyder att ansvaret för drift och skötsel av dessa kommer att ligga på delägarna i en gemensamhetsanläggning. Kommunen är huvudman för den naturmark där det inte kommer att behövas anläggningar för dagvatten. Östersunds kommun/mark- och exploatering ansvarar för drift och skötsel av skogsmarken. Kommunen är inte huvudman för den naturmark där det kommer att krävas anläggningar för dagvatten. Motivet till det är att det i Lillsjöhögen inte finns någon allmän anläggning för dagvatten. Seden är därmed att dagvattnet tas om hand av enskilda fastighetsägare. Den mark som planläggs för industri avses även säljas, det kommer därmed inte att vara några kommunala fastigheter som har nytta av anläggningarna. Att kommunen inte är huvudman för dagvattennätet i området betyder att ansvaret för drift och skötsel av detta kommer att ligga på delägarna i en framtida gemensamhetsanläggning. Området kommer att ligga utanför det kommunala verksamhetsområdet och det bedöms därför inte bli aktuellt med några allmänna vatten-, avlopps och dagvattenledningar. Istället för kommunala ledningar föreslås det bli en enskild anläggning för vatten och avlopp. Ansvaret för drift och skötsel för dessa kommer att ligga på delägarna i en framtida

72 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 49 Antagandehandling gemensamhetsanläggning. Alternativt kan ansvaret ligga på en enskild fastighetsägare förutsatt att den äger hela området. Jämtkraft AB ansvarar för el- och fjärrvärmeledningar. Exploatören/respektive fastighetsägare ansvarar för att förbereda mark inom kvartersmark som skall bebyggas. Mark- och exploatering Östersunds kommun ansvarar för att ansöka om och bekosta bildande av nya fastigheter inom planområdet. Respektive ledningsägare ansvarar för att säkerställa och bekosta möjligheten att förlägga ledningar. Den enskilde fastighetsägaren/exploatören ansvarar för drift och underhåll av enskilda VA-anläggningar. Betydande miljöpåverkan Följande åtgärder och uppföljningspunkter föreslås för att minimera riskerna av planförslaget: - En dagvattenutredning har gjorts för att säkerställa att tillräckligt stor yta avsätts omhändertagande av dagvatten. Detta ska följas upp av plan och bygg, Östersunds kommun i bygglovskedet. I bygglovet ska det även säkerställas att dagvatten från planområdet inte leds in i vattenskyddsområdet. - Planen reglerar ett högsta skyddsavstånd på 400 meter för industrier. I bygglovskedet ska detta följas upp så att bygglov inte ges för industrier med högre skyddsavstånd än 400 meter. Ansvaret för att säkerställa detta ligger på plan och bygg, Östersunds kommun tillsammans med miljö- och Hälsa, Östersunds kommun samt Jämtland räddningstjänstförbund. Mark- och exploatering, Östersunds kommun bör även innan försäljning av marken säkerställa att planerad verksamhet inte har ett högre skyddsavstånd än 400 meter. - Den befintliga vägen genom Lillsjöhögens vattenskyddsområde ska förses med skyddsräcke på båda sidor. Skyddsräcket syftar till att undvika avåkningar med risk för påverkan på vattenskyddsområdet till exempel genom att bensin läcker ut i vattenskyddsområdet. Detta ska vara gjort innan bygglov får ges. Ansvaret för att säkerställa detta ligger på plan och bygg på Östersunds kommun. Även trafik, park och lantmäteri på Östersunds kommun bör ha det i åtanke vid omprövningen av gemensamhetsanläggningen. - För de delar av en industriverksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktig hanteras störningsfrågor i samband med prövningen. Prövningen ska säkerställa att verksamheten inte stör exempelvis närboende. Ansvaret för att säkerställa detta ligger på den myndighet som ansvarar för anmälan eller tillståndet, det vill säga miljö- och hälsa på Östersunds kommun, Länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen.

73 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 50 Antagandehandling Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser I planområdet ska till exempel vatten-, och spillvattenledningar kunna dras från vatten- och avloppsreningsverket fram till nya byggnader. Eftersom det idag är oklart var byggnaderna kommer att stå är det även oklart var ledningarna kommer att behöva dras. Möjligheten att kunna lägga ledningarna har dels säkerställts genom u-områden på befintlig skogsväg, i östra planområdesgränsen samt inom skyddsområdet från kraftledningarna. Möjlighet finns även inom den mark som inte får bebyggas. Inom dessa områden kan det även bli aktuellt att lägga andra ledningar som till exempel el- och dagvattenledningar. Ansvaret för att ansöka om lantmäteriförrättning ligger på respektive ledningsägare. Om det blir aktuellt att förlägga till exempel allmänna VA, el- och teleledningar inom kvartersmarken, där plankartan inte pekat ut u- respektive l-område, kan det bli aktuellt att säkerställa dessa genom avtalsrättighet. Detta eftersom det inte går att bilda ledningsrätt på kvartersmark där det inte är u-område. Vatten kommer att behöva tas från Indalsälven. För att transportera vattnet från Indalsälven till planområdet kommer minst en kraftledning att behöva korsas. När det gäller avstånd mellan vatten- och avloppsledningar eller avloppsledning och kraftledningar finns särskilda restriktioner att ta hänsyn till. Dessa finns sammanställda under rubriken Elsäkerhet, strålning tidigare i planbeskrivningen (sidan 25 och framåt). Det är därför viktigt att berörda ledningsrättsinnehavare för kraftledningarna hörs i samband med förrättningen. Gemensamhetsanläggningar Befintlig skogsväg från Stuguvägen, Sännsjolandet ga:1, sköts av Sännsjölandets vägsamfällighet. Gemensamhetsanläggningen föreslås breddas för att vägen ska kunna ta industritrafik. Vägbredden, inklusive diken, föreslås bli meter. Gemensamhetsanläggningen föreslås även utökas med tillkommande industrifastigheter. För att göra detta måste gemensamhetsanläggningen omprövas genom lantmäteriförrättning. Ny gemensamhetsanläggning för väg föreslås även bildas genom lantmäteriförrättning på nuvarande fastigheterna Sännsjölandet 1:11 och Lillsjöhögen 2:10. Den föreslås få samma bredd. Inom planområdet kan det även bli aktuellt att bilda nya gemensamhetsanläggningar för till exempel dagvattenhanteringar, vägar samt vatten- och avlopp. Se vidare rubriken Konsekvenser för respektive fastighet.

74 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 51 Antagandehandling Konsekvenser för respektive fastighet Nedan redovisas detaljplanens fastighetsrättsliga konsekvenser som i dagsläget kan bedömas för respektive fastighet. Lillsjöhögen 2:10 Delar av fastigheten planläggs för industri. Planförslaget innebär att fastigheten kan styckas av i en eller flera industrifastigheter. Ansvaret för att ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning ligger på Östersunds kommun/mark- och exploatering. De delar av fastigheten där det finns koncession för kraftledningar planläggs för ändamålet. Eftersom koncession och kraftledningar redan finns innebär detta ingen skillnad för fastigheten. På fastigheten finns en befintlig skogsväg som kan nyttjas som industrigata inom området. För att hålla standard som industrigata behöver vägen breddas. Det är idag osäkert hur stora fastigheter det blir och därmed också hur många fastigheter det blir. Om det blir mer än en fastighet ska det bildas en gemensamhetsanläggning för väg på den befintliga skogsvägen. Ingående delägare föreslås bli tillkommande industrifastigheter inom planområdet. Den slutgiltiga omfattningen av gemensamhetsanläggningen, ingående delägare med mera avgörs vid lantmäteriförrättningen. I förrättningen ska även kostnaderna för att utöka standarden på vägen regleras. Ansvaret för att ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning ligger på Östersunds kommun/mark- och exploatering. Kostnaden för utbyggnaden föreslås antingen bekostas av en framtida exploatör eller Östersunds kommun/markoch exploatering. Om kostnaderna tas av Östersunds kommun kommer dessa att tas ut i samband med försäljningen av marken. På fastigheten kommer det att behöva anläggas ett vatten- och avloppsreningsverk. För avloppsreningsverket ska det i första hand bildas en gemensamhetsanläggning, som ska ansvara för drift och skötsel av anläggningen. Ingående delägare föreslås då bli tillkommande industrifastigheter inom planområdet. Den slutgiltiga omfattningen av gemensamhetsanläggningen, ingående delägare med mera avgörs först vid lantmäteriförrättningen. Kostnaderna för anläggandet av verken bekostas av framtida exploatörer. Till och från Indalsälven kommer det även att behöva dras vatten, spillvatten och brandvattenledningar. För ledningarna ska det bildas servitut eller gemensamhetsanläggning. Rättigheten föreslås även innehålla rätt att uppföra en pumpstation vid intagspunkten. Ansvaret för att ansöka om och bekosta ledningsrätt ligger på en framtida exploatör. Den framtida exploatören ska även bekosta anläggandet av ledningarna. Delar av fastigheten planläggs för natur. För delar av naturområdet kommer det att behövas anläggningar för dagvatten som ska kunna försörja flera fastigheter. För dessa områden föreslås det bli enskilt huvudmannaskap och en gemensamhetsanläggning föreslås bildas. Delägarna i gemensamhetsanläggningen kommer att ansvara för drift och skötsel av

75 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 52 Antagandehandling dagvattendammarna. Ingående delägare föreslås bli tillkommande industrifastigheter inom planområdet. Den slutgiltiga omfattningen av gemensamhetsanläggningen, ingående delägare med mera avgörs dock först vid lantmäteriförrättningen. Kostnaderna för anläggandet av dagvattenanläggningarna föreslås bekostas av den framtida exploatören alternativt ingående delägare i gemensamhetsanläggningen. Kostnaderna kommer att regleras i förrättningen. För övriga delar av naturmarken föreslås det bli kommunalt huvudmannaskap. Dessa områden kommer därför att skötas och driftas av Östersunds kommun som skogsmark. Bild 18. Utdrag plankartan. Grönmarkerade områden är områden med kommunalt huvudmannaskap, lilamarkerade områden är områden med enskilt huvudmannaskap. Blåmarkerade områden är industrimark samt mark för avloppsreningsverk.

76 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 53 Antagandehandling En del av fastigheten planläggs inte. Den kommer därmed fortfarande att vara kvar som skogsfastighet. Vid försäljning av marken ska därför rättigheten att nå marken säkerställas med ett servitut. Servitutet föreslås läggas på befintlig på skogsvägen som ansluter till kraftledningen i norra delen av planområdet. Gemensamt för Lillsjöhögen 2:10 och Sännsjölandet 1:11 Det finns en befintlig väg över fastigheten Sännsjölandet 1:11. Vägen ska kunna nyttjas som angöringsväg till industriområdet. Vägen behöver då förlängas sista biten, den kan även komma att behöva breddas något. För vägen föreslås det bildas en gemensamhetsanläggning. Ingående fastigheter föreslås bli tillkommande industrifastigheter samt Sännsjölandet 1:11. Gemensamhetsanläggningen föreslås få en bredd på tolv meter. Inom detta område ska det rymmas både väg och diken. Den slutgiltiga omfattningen av gemensamhetsanläggningen, ingående delägare med mera avgörs vid lantmäteriförrättningen. I förrättningen ska även kostnaderna för att bredda vägen regleras. Ansvaret för att ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning ligger på Östersunds kommun/mark- och exploatering. Kostnaden för utbyggnaden av vägen föreslås bli den framtida exploatören alternativt Östersunds kommun/mark- och exploatering. Både Lillsjöhögen 2:10 och Sännsjölandet 1:11 kommer att behöva upplåta mark för den gemensamma vägen. För detta ska respektive fastighetsägare ersättas. Ersättningen regleras i förrättningen. Sännsjölandet 1:11 Televerket har en ledningsrätt, 23-1M1-91/10508, för en radiomast inklusive anslutningsväg över fastigheten. Ledningsrätten påverkas inte av planförslaget. Jämtkraft Elnät AB har en ledningsrätt, 2380IM-12/15830, för att dra en elledning i anslutningsvägen till radiomasten. Ledningsrätten påverkas inte av planförslaget. Sännsjölandet 1:64 På fastigheten finns ett befintligt vattenverk. Fastigheten nås via den gemensamma vägen Sännsjölandet ga:1 men fastigheten ingår inte i gemensamhetsanläggningen. Vid omprövningen av gemensamhetsanläggningen föreslås därför fastigheten tas med, se vidare rubriken Sännsjölandet ga:1. Fastigheten har ett servitut för att dra VA-ledningar från Stuguvägen/Riksväg fram till fastigheten. Servitutet påverkas inte. Gemensamt för fastigheterna Sännsjölandet 1:8, 1:13, 1:14 och Lillsjöhögen 2:10 Fastigheterna ingår i gemenensamhetsanläggningen Sännsjölandet ga:1 som föreslås omprövas. Sännsjölandet ga:1 föreslås utökas för att möjliggöra för en bredare väg. Det betyder att fastigheterna behöver upplåta mark för gemensamhetsanläggningen. För detta kommer fastighetsägarna att ersättas. Ersättningen regleras i förrättningen.

77 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 54 Antagandehandling Sännsjölandet ga:1 Sännsjölandet ga:1 är en gemensamhetsanläggning för väg som går från Stuguvägen på befintlig skogsväg öster om Sännsjön. Gemensamhetsanläggningen kommer att behöva omprövas eftersom att standarden på vägen behöver ökas i och med planerade industrietableringar Den nya bredden på gemensamhetsanläggningen föreslås bli tolv meter. I detta område ska det rymmas både väg och diken. Vid omprövning föreslås fastigheten Sännsjölandet 1:64 tas med i gemensamhetsanläggningen. Gemensamhetsanläggningen föreslås även utökas för att innehålla framtida industrifastigheter på nuvarande Lillsjöhögen 2:10 samt kvarvarande skogsfastighet. Den slutgiltiga omfattningen av gemensamhetsanläggningen, ingående delägare med mera avgörs vid lantmäteriförrättningen. I dikena förbi vattenverket bör det läggas en skyddsduk för att minimera risken för påverkan på vattenskyddsområdet. Den framtida utbredningen och standarden på vägen avgörs i en lantmäteriförrättning. Ansvaret för att ansöka om lantmäteriförrättning ligger på Mark- och exploatering/östersunds kommun. Kostnaderna för att förbättra standarden på vägen ska belasta den framtida exploatören eller Mark- och exploatering Östersunds kommun. Om kostnaderna tas av Östersunds kommun/markoch exploatering kommer dessa att tas ut i samband med försäljningen av marken. De fastigheter som behöver upplåta mark för breddningen av gemensamhetsanläggningen kommer ersättas för detta. Se vidare rubriken Gemensamt för Sännsjölandet 1:8, 1:13, 1:14 och Lillsjöhögen 2:10. Ej registrerad samfälld väg, I planområdet finns en oregistrerad samfälld väg. Den samfällda vägen ligger parallellt med skogsvägen som går genom planområdet, Sännsjölandet ga:1. Vägen är inte utbyggd och funktionen är ersatt av nuvarande skogsväg, Sännsjölandet ga:1. Samfälligheten föreslås därför tas bort. Gemensamt för Nyby 4:20, Hölje s:2, Hölje 6:9, Korsta 4:7, Stugubyn 1:40 och Näverede 1:26, Fjäl ga:3 Fastigheterna ligger mellan planområdet och Indalsälven. Vatten till planområdet behöver tas från Indalsäven. Det betyder att ledningar behöver dras över fastigheterna. Fastigheten Lillsjöhögen 2:10 föreslås därför få servitut för detta. Alternativt kan en gemensamhetsanläggning bildas. I så fall bör det vara samma gemensamhetsanläggning som för vatten- och avloppsreningsverket samt dagvattendammarna. Området för servitutet eller gemensamhetsanläggningen, som föreslås hamna på föreslaget läge i VAutredningen, föreslås bli sex meter brett. Exakt läge och utbredning på bestäms i förrättningen. Vid en gemensamhetsanläggning bestäms då även ingående delägare. Ansvaret för att ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning ligger på exploatören/mark- och exploatering Östersunds kommun.

78 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 55 Antagandehandling Vid byggnationen av VA-ledningar kan det bli aktuellt att nyttja vägar på fastigheterna. Det ska därför bildas tillfälliga rättigheter för att nyttja dess vägar vid byggnationen. Vägarna ska efter byggnationen återställas till tidigare skick. Ansvaret för att ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning ligger antingen på exploatören eller på Mark- och exploatering på Östersunds kommun. Ekonomiska frågor och konsekvenser Kostnaderna för lantmäteriförrättningar, förutom ledningsrätter, i samband med genomförandet av detaljplanen belastar en framtida exploatör eller Östersunds kommun/mark- och exploatering. Om kostnaderna tas av Östersunds kommun/mark- och exploatering kommer de sedan att tas ut i samband med försäljningen av tomtmarken. Kostnaderna för ledningsrätter belastar respektive ledningsägare. Kostnader för eventuell undanflyttning av ledningar och kablar belastar exploatören. Kostnaderna för att anlägga VA, spillvatten, brandvatten och dagvattenanläggningar bekostas av en framtida exploatör. Det samma gäller kostnaderna för VA- och avloppsreningsverk. Respektive fastighetsägare ansvarar för och bekostar själva de åtgärder som krävs inom kvartersmark till exempel geoteknisk- och radonundersökning, markplanering med mera. Investeringskostnaden för nya brandposter bekostas av exploatören. Vid bygglovprövning kommer inte planavgift tas ut. Bygglovavgifter kommer att tas ut enligt gällande taxa. Ersättning ska utgå till de fastigheter som behöver upplåta mark för vägar inom allmän plats mark. Ersättningen regleras i förrättningen. Vatten-, spillvatten och brandvatten kommer att behöva byggas ut. Det kommer även att behövs ett vatten- och avloppsreningsverk. Kostnaderna för anläggandet av detta bekostas av den framtida exploatören. Kostnaderna för att bland annat bredda befintliga skogsvägar bekostas av Östersunds kommun/mark- och exploatering alternativt av den framtida exploatören. Om kostnaderna bekostas av Östersund kommer de att tas ut i samband med försäljning av marken. Kostnaderna för att anlägga dagvattendammar på allmän plats mark föreslås belasta framtida delägare i gemensamhetsanläggningen. Kostnaderna för att bredda befintlig skogsväg österut genom planområdet föreslås belasta framtida delägare i gemensamhetsanläggningen.

79 2, KS :30 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 56 Antagandehandling Tekniska frågor I samband bygglovskedet ska en förfinad grundundersökning göras för att fastställa markens beskaffenhet. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Kristina Tajani på miljö och hälsa har hjälpt till i frågor kring strandskydd, dagvatten, vatten och avlopp samt utfört naturinventeringar. Glenn Ålund på miljö och hälsa har hjälpt till i frågor kring dagvatten samt vatten och avlopp. Johan Persson på miljö och hälsa har hjälpt till i frågor kring störningar. Elenor Edblad och Jessica Näsström på trafik, park och lantmäteri har hjälpt till med genomförandedelen. Hanna Zetterholm på plan och bygg har hjälpt till med bygglovfrågor. Jenny Haapala, Hanna Lindblom och Cecilia Danebäck på Vatten Östersund har hjälpt till i frågor kring VA, dagvatten och påverkan på Lillsjöhögens vattenskyddsområde. Henrik Mikko på SGU och Björn Lund på Uppsala universitet har hjälpt till i frågor kring jordskalv. Östersund den 6 december 2016 Maria Boberg Stadsarkitekt David Engström Planarkitekt Johan Magni Mark- och Exploatering

80 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog Detaljplan för del av Lillsjöhögen 2:10 m fl Industriområde Midskog Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 2106/2015 Dnr ByggR: P GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplanen har hållits tillgänglig för granskning i Rådhuset och i Länsbiblioteket i Östersund under tiden 15 december 2016 till 18 januari Underrättelse om granskningen har sänts till berörda sakägare, myndigheter, organisationer och kommunala förvaltningar. Planhandlingarna utgjordes av planbeskrivning, plankarta med planbestämmelser, illustrationskarta, miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse. Under granskningstiden ingick även en grundkarta som redovisar befintliga förhållanden och gällande bestämmelser. Till förslaget hörde även en fastighetsförteckning. Under granskningstiden har åtta yttranden kommit in till miljö- och samhällsnämnden. Yttrandena refereras nedan i korthet. Yttranden om miljökonsekvensbeskrivningen redovisas under avsnittet Särskild sammanställning YTTRANDEN Statliga och regionala myndigheter och organisationer Länsstyrelsen ( ): Bifogas i sin helhet Ärendebeskrivning Under samrådet har det kommit fram nya uppgifter om planområdets betydelse för riksintresse för rennäring som gör att länsstyrelsen inte kan utesluta att detaljplanen enligt förslaget innebär att riksintresse för rennäring inte tillgodoses. Synpunkter enligt länsstyrelsens särskilda bevakningsområden Länsstyrelsens roll i granskningsskedet är bland annat att bevaka att riksintressen tillgodoses. Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till överprövningsgrunderna i 11kap 10 PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör riksintresse för rennäring måste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte skall prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser att planförslaget i övrigt är väl genomarbetat och har stöd i kommunala och regionala mål och strategier. Etablering av ett datacenter är ett angeläget samhällsintresse utifrån sysselsättning och landsbygdsutveckling. En förutsättning är att riksintresse för rennäring samtidigt kan tillgodoses.

81 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 2 Riksintresse rennäring 3 kap 5 miljöbalken Att området är utpekat som riksintresse gör det i sig inte omöjligt för en detaljplan för industri eftersom det är den verksamhet som bedrivs (rennäring) som avses skyddas. I sitt samrådsyttrande (dat , dnr ) delade länsstyrelsen kommunens preliminära bedömning att genomförandet av detaljplanen inte påverkar riksintresset för rennäringen negativt. Bedömningen grundades på de uppgifter som kommunen lämnade i samrådshandlingens planbeskrivning. Riksintresset är ett anspråk och den enskilda samebyns markanvändning är en del av innehållet i riksintresset. En av de berörda samebyarna har under samrådet inkommit med uppgifter om att en industrietablering innebär bortfall av vinterbete samt svårigheter att ta sig till övriga vinterbetesmarker och att man motsätter sig detaljplanen, som ligger inom kärnområde för riksintresse. De som har bäst kunskap om renskötselns behov är enskilda renskötare och samebyar och denna information är därför av stor vikt. Dock är den beskrivning samebyn gjort av användningen grundad på kartunderlag från 1990-talet. Samebyn bör istället hänvisa till aktuella markanvändningskartor som tillhandahållas av sametinget eller till sin renbruksplan. Kommunens resonemang i granskningshandlingen om att området enligt 3 kap 5 MB "så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande är inte relevant eftersom det avser det allmänna intresset. När det gäller ett riksintresse är formuleringen att det "ska skyddas" mot sådana åtgärder. Frågan som behöver besvaras är istället om näringens bedrivande påtagligt försvåras och för att avgöra det behövs insyn i hur området används idag och vilken betydelse det kommer att ha i framtiden. Kommunens bedömning utifrån sametingets markanvändningskartor, att riksintresset inte skadas, är till stor del grundad på ett resonemang om hur stor areal som tas i anspråk av planlagd industrimark i förhållande till riksintressets totala areal, liksom samma jämförelse sett till kärnområde. Detta resonemang är inte heller tillräckligt för att bedöma hur stor påverkan på riksintresset är då det helt exkluderar att olika områden inom riksintresset kan vara mer eller mindre värdefulla, att det kan finnas funktionella samband som bryts samt kumulativa effekter av andra exploateringar i eller i anslutning till riksintresset. Kommunen hänvisar vidare till en dom som länsstyrelsen anser inte är lämplig att jämföra med då det i det fallet handlade om en avvägning mellan två riksintressen. Sametinget har i sitt samrådsyttrande uttryckt att industri och infrastruktur riskerar att påtagligt försvåra renskötseln i området. Sametingets samrådsyttrande är dock mycket generellt hållet och bedömning av hur det berörda kärnområdet påverkas saknas. Länsstyrelsen har begärt att få ta del av sametingets granskningsyttrande men det har inte kommit in vid granskningstidens utgång.

82 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 3 Sammantaget anser länsstyrelsen att det inte finns tillräckligt underlag för länsstyrelsens bedömning om påtagligt försvårande av rennäringens bedrivande skulle uppstå av planens genomförande, alltså om riksintresset tillgodoses eller inte. Övriga synpunkter - säkerhet och hälsa I planbeskrivningen sägs att ytterligare undersökningar krävs för bedömning av storlek på område där radonsäkert byggnadsutförande kommer att krävas. Det är viktigt att ytterligare undersökningar utförs. Bland annat mot bakgrund av att området varit intressant för uranprospektering. Inom området finns ett förfallet ( ) undersökningstillstånd för uran, Hannackamyren. Eventuell information från undersökningarna kan ges av Bergsstaten. Kommentar: Lämpligaste användning för marken Både plan- och bygglagen, PBL 2 kap 2, och miljöbalken, MB 3 kap 1, har föreskrifter om att mark- och vattenområden ska användas för det som de är bäst lämpade för. Båda lagarna anger även att företräde ska ges åt användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Vid planläggning ska därför kommunen avgöra om planförslaget är den lämpligaste användningen av marken samt om det allmänna intresset av tillväxt, utveckling och fler arbetsplatstillfällen i kommunen är viktigare än det allmänna intresset av att ha kvar området som riksintresse för rennäringen. Påverkan på riksintresset för rennäringen Enligt 3 kap 5 MB ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Områden som är av riksintresse för rennäringen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar näringens bedrivande. Paragrafens andra stycke syftar till att bibehålla förutsättningarna för rennäringen genom att ge de viktigaste områdena ett särskilt skydd. Bestämmelsen förbjuder inte all exploatering inom riksintresseområdet utan enbart exploatering som påtagligt försvarar näringens bedrivande. Exploateringar som innebär en mindre påverkan på möjligheten att bedriva näringen är därför möjlig inom riksintresseområdet. Betydelsen av de olika markområdena varierar starkt inom rennäringen. Det skydd som tillhandahålls genom paragrafens andra stycke avser att skydda de områden som är särskilt angelägna att skydda. I förarbetet nämns flyttningsleder, kalvningsland eller områden med goda betesförhållanden. Det aktuella området ligger inte i intill något flyttled, kalvningsland eller rastområde. Berörda samebyar har framfört att området har relativt dåligt betesvärde.

83 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 4 Vid bedömningen av vilka områden som ska anses vara av riksintresse ska bland annat rennäringens behov av sammanhängande betesområden, tillgång till alternativa betesområden och flyttningsleder beaktas. Storleken på dessa områden är av betydelse i bedömningen då den är av avgörande betydelse för det antal renar som kan hållas. Länsstyrelsens synpunkter angående påverkan på riksintresset Östersunds kommun anser att det är märkligt av Länsstyrelsen att ändra sin uppfattning kring påverkan på riksintresset samtidigt som Länsstyrelsen påtalar att det finns stora brister i både samebyns och sametingets yttrande. Länsstyelse bör i så fall ha stöd i mer sakliga argument. Det är däremot inte givet att sakliga skäl innebär att uppfattningen automatiskt ändras. Sakliga argument kan till exempel vara hur närområdet används idag samt om eventuella andra byggprojekt medför att det här området blir ännu viktigare för samebyn och på vilket sätt. Detta har inte framförts. Anledningen till planarbetet Östersunds kommun vill påtala att inför planarbetet hade Östersunds kommun samrådsmöten med berörda samebyar. I samband med detta motsatte sig ingen av samebyarna projektet. Den största enskilda anledningen till att planarbetet sedan påbörjades var att samebyarna i samband med detta inte motsatte sig projektet. Med Länsstyrelsens resonemang i frågan kan det bli risker för en exploatör att inleda ett projekt inom riksintresset för rennäringen även om berörda samebyar vid samrådsmöten inte motsätter sig projektet. Aktuellt ärende En av de berörda samebyarna har under samrådet ändrat sin uppfattning kring projektet. Östersunds kommun har därför utvärderat om de ändrade synpunkterna innebär att kommunens bedömning kring påverkan på riksintresset ändras. Kommunens bedömning är att riksintresset inte påverkas. Bedömningen kvarstår därför. Föreslagen markanvändning är därför lämplig. Länsstyrelsen ska enligt lag säkerställa att riksintressena tillgodoses vid planläggning. Östersunds kommun har därför informerat Länsstyrelsen om ärendet inför granskningen. Inför sitt yttrande är Länsstyrelsen därför medvetna om att kommunen har haft möten med berörd sameby även efter att de ändrat sin uppfattning i frågan. Länsstyrelsen känner till att kommunen inför dessa möten påtalat att de velat diskutera frågan bland annat utifrån samebyns renbruksplan men att samebyn inte velat visa denna. Länsstyrelsen är också medveten om att samebyns synpunkter främst är generella och inte handlar om hur de använder området idag eller kan förväntas använda området i framtiden. Det råder därför stora frågetecken kring hur Länsstyrelsen anser att Östersunds kommun ska få mer insyn i hur området används idag och i framtiden. Det är även märkligt att Länsstyrelsen gör den bedömningen under granskningen och inte i samrådet. Om Länsstyrelsen gör bedömningen att detta behöver redovisas ska rimligen inte avgöras om en sameby motsätter sig ärendet eller inte. Kommunen bedömer att det är möjligt att bedöma påverkan på riksintresset

84 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 5 för rennäringen utan att ha tagit del av renbruksplanen. Den bedömningen kan även Länsstyrelsen göra. Aktuellt område är inte utpekat som viktig flyttled, rastområde, uppsamlingsområde eller motsvarande. Detta talar för att området inte är extra viktigt för samebyn. De samråd som kommunen genomfört med berörda samebyar talar om att området har relativt dåligt betesvärde. Det är även en nackdel för möjligheterna att bedriva rennäringen i området redan idag i och med att det ligger inklämt mellan ett antal kraftledningar samt ligger i skärningspunkten mellan fyra samebyars områden. Detta talar ytterligare för att området är mindre viktigt för berörd sameby. Med dessa förutsättningar kan bevisbördan för att visa hur området används idag och i framtiden orimligen ligga på Östersunds kommun. Den ligger istället på berörd sameby alternativt sametinget. Detta har inte visats i deras yttranden. Om Länsstyrelsen anser att de inte kan ta ställning kring påverkan på riksintresset utan att ha sett renbruksplanen är det upp till Länsstyrelsen att kräva in denna av samebyn. Östersunds kommun vill dock påtala att Länsstyrelsen haft gott om tid för att göra detta på grund av att både samråds- och granskningstiden har varit betydligt längre än vad som krävs enligt plan- och bygglagen. Det har även varit lång tid mellan samrådet och granskningen och Länsstyrelsen informerades om samebyns yttrande för drygt fem månader sedan. Östersunds kommun förutsätter därför att Länsstyrelsen krävt in renbruksplanen i god tid innan sitt granskningsyttrande om Länsstyrelsen bedömt att detta behövts. På grund av att berörd sameby inte visat renbruksplanen bedömer Östersunds kommun bedömer att området inte fyller så pass viktig funktion att planförslaget påtagligt påverkar riksintresset. Andra exploateringsintressen i närområdet Som tidigare nämnts är det för rennäringens riksintresse viktigt att det finns sammanhängande betesområden samt alternativa flyttleder. Kommunen är därför medveten om att det vid bedömningen kring påverkan på riksintresset inte enbart ska tas hänsyn till det aktuella projektet eftersom flera intilliggande projekt tillsammans kan skapa problem för berörda samebyar. Hur området kan förväntas användas idag och i framtiden kan därför förtydligas genom att i bedömningen, kring påverkan på riksintresset, även ta hänsyn till andra exploateringsintressen, som till exempel vindkraft, inom aktuellt kärnområde. Inom aktuellt kärnområde finns det inga befintliga vindkraftverk, det handläggs heller inga ansökningar om att få uppföra vindkraftverk. Däremot planeras för en flytt av Midskogs kraftstation. Flytten innebär att det nya området för kraftstationen blir mindre än det befintliga. Verksamhetsutövaren planerar även att återställa området vid befintlig kraftstation till ursprungligt skick, det vill säga naturmark. Det betyder att här kommer renar kunna passera. Efter ombyggnationen genererar därför stationen mindre störningar för samebyarna. Ur den aspekten är det här projektet därför positivt för berörda samebyar. Av samrådsredogörelsen framgår även att aktuell sameby inte haft någon

85 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 6 erinran mot den nya placeringen av stationen. Däremot är det viktigt att de kontinuerligt informeras under byggtiden. Inom kärnområdet finns heller inte sedan tidigare något bebyggelsetryck, för till exempel enstaka fritidstomter, att tala om. För samebyns berörda vinterbetesgrupp har det därför inte under överskådlig tid skett någon påverkan på möjligheten att bedriva renskötsel inom vinterbetsgruppens kärnområde. Aktuell sameby har heller inte framfört synpunkter om att ytterligare etableringar innebär en kumulativ effekt som påtagligt försvarar möjligheterna att bedriva rennäring. Kommunen bedömer därför att den kumulativa effekten av olika etableringar inom kärnområdet inte medför en påtaglig skada på riksintresset. Planförslaget, tillsammans med övriga etableringar, medför därför endast en bagatellartad påverkan. Länsstyrelsen synpunkter på kommunens bedömning kring påverkan på riksintresset Östersunds kommun delar inte Länsstyrelsens synpunkter kring påverkan på riksintresset för rennäringen. Kommunen bedömer fortfarande att planförslaget inte påtagligt skadar riksintresset. I aktuella rubriker i planbeskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen läggs det till att information om att mark- och vattenområden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar näringarnas bedrivande. Fortsatt gäller dock att områden av betydelse för rennäringen så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar rennäringens bedrivande. Östersunds kommun delar inte Länsstyrelsens uppfattning att resonemanget enbart utgår från hur stor andel av riksintresset som tas i anspråk samt aktuell dom i fallet. Östersunds kommun vill påtala att resonemanget även utgår från bland annat samebyns utpekade flyttleder, rastområden, ställningstaganden kring rennäringsfrågor i översiktsplanen Östesund 2040 samt information som tillhandahållits från möten med berörda samebyar. Östersunds kommun vill påtala att bedömningen enbart utgått från utpekade leder och rastområden av riksintresse. Bedömningen har därför till exempel inte tagit hänsyn till att samebyn även har ytterligare en utpekad led, som inte är av riksintresse, till det område som de anser att planförslaget innebär att de får sämre tillgång till. Samebyn har alltså själva pekat ut att det går att ta sig till det aktuella området öster om planområdet på två flyttleder. Ingen av lederna påverkas av planförslaget. Det finns därför även efter planförslaget genomförts alternativa flyttleder samt ett större sammanhängande betesområde. Detta är alltså två viktiga funktioner för riksintresset för rennäringen. Samebyn har heller inte någon utpekad arbetshage i närheten av planområdet. Samtliga dessa argument stärker ytterligare kommunens ställningstagande kring påverkan på riksintresset. MÖD 2010:38 Östersunds kommun bedömer att domen är relevant i och med att exploateringen skedde inte enbart mitt i ett utpekat kärnområde utan

86 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 7 dessutom mitt i ett utpekat uppsamlingsområde och svår passage samt intill en flyttled. Rättsfallets område är därför med största sannolikhet känsligare än planområdet ur rennäringssynpunkt. Sammanfattning I planhandlingarna framgår tydligt påverkan på riksintresset för rennäringen. I kommentarer till Länsstyrelsen har kommunen förtydligat detta. Sammanfattningsvis anser Östersunds kommun att rennäringen inte märkbart kommer att påverkas av föreliggande detaljplan. Av planbeskrivningen framgår att det område som tas i anspråk, och den verksamhet som det planläggs för, inte bidrar till att riksintresset inte ska anses skyddat. Det framgår att rennäringen inte kommer att drabbas av påtagliga negativa effekter. De effekter som kan uppstå är begränsade. Med anledning av ovanstående vidhåller Östersunds kommun att planförslaget är den lämpligaste användningen av marken. Planförslaget är därför förenligt med PBL 2 kap 2 samt MB 3 kap 1 och 5. Övrigt Radonsäkert byggnadsutförande kommer att utföras där det krävs. Sametinget ( ): (Yttrandet har kommit in efter granskningstiden har gått ut. Enligt lagstiftningen behöver granskningsutlåtandet endast innehålla yttranden som kommer in under granskningstiden. Östersunds kommun har ändå valt att ta med yttrandet): Östersunds kommun avser detaljplanbestämma ett område som inte är utpekat som industriområde i översiktsplanen. Planområdet ligger inom område av riksintresse för rennäringen, kärnområde, där fyra samebyar har sedvana men där Jovnevaerie sameby har sitt vinter- och vårbete i området och berörs av den tilltänkta etableringen av industri. Kommunen avser att erbjuda industriområdet för byggnader för dataservrar. Kommunen anser inte att etablering av industri skulle påtagligt försvåra för rennäringen. Kommunen har räknat ut hur många procent av Jovnevaerie samebys betesmark som skulle bortfalla för samebyn och menar att det rör sig om väldigt lite intrång. Kommunen hänvisar till ett domslut MÖD 2010:38 där domstolen menade att tre procent av den betesmark som försvinner får anses acceptabel. Sametinget menar att domstolens beräkning år 2010 inte är relevant för år Mycket av den betesmark som kommunen menar att Jovnevaerie sameby har kvar, har redan tagits i anspråk för andra exploateringar, som vindkraftsparker både uppförda och under uppförande med all dess infrastruktur som fragmenterat markerna. Vi anser att kommunen i sin miljökonsekvensbeskrivning inte tagit i beaktande kumulativa effekter för rennäringen, renskötseln. Därför kommer en sådan här etablering att påtagligt skada rennäringen. Sedan år 2010 har betesmarkerna för ifrågavarande Jovnevaerie sameby fragmenterats betydligt av exploateringar med tillhörande infrastruktur och skogsavverkningar. Man behöver bara titta

87 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 8 på karta för alla vindkraftsparker som är uppförda och planerade så förstår man. Sametinget anser därför att nollalternativet är det bästa alternativet för kommunen. Industriområden bör förläggas i anslutning till staden eller redan gjorda exploateringar. Rennäringsintresset är både ett allmänt intresse enligt miljöbalken 3 kap 5 och ett enskilt intresse som medlemmarna i en sameby innehar enligt rennäringslagen (1971:437). Det allmänna rennäringsintresset innebär att mark- och vattenområden som har betydelse för renskötseln ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Det enskilda rennäringsintresset sammanfaller ofta med och utgör en förutsättning för det allmänna rennäringsintresset. En inskränkning i renskötselrätten får endast göras efter godkännande från den enskilde rättighetshavaren eller genom att regeringen upphäver renskötselrätt inom ett område med stöd av 26 rennäringslagen. Ett tillstånd för en verksamhet enligt 9 kap i miljöbalken får inte stå i konflikt med egendomsskyddade rättigheter enligt 2 kap 15 regeringsformen. Därutöver finns straffbestämmelser i 94 rennäringslagen som rör bland annat obehörigt avstängande av flyttled eller väsentlig försämring av framkomlighet längs sådan flyttled, obehörig skrämsel av renar samt obehörigt hindrande av renar från att beta på ett område där renskötsel är tillåten. Det tänkta industriområdet berör det allmänna rennäringsintresset. Sametinget bedömer att den enda tillräckliga och ändamålsenliga åtgärden till skydd för det allmänna rennäringsintresset är att inte tillåta industriområdet. Den samiska kulturen med rennäringen ska säkerställas att finnas kvar i varje sameby för kommande generationer. De huvudsakliga konsekvenserna av kumulativa effekter är betesbortfall, minskad betesro, minskad flexibilitet vilket i sin tur leder till bland annat ökad arbetsbelastning, psykisk och fysisk stress samt påverkar relationer mellan grannsamebyar. Konsekvenserna är långtgående och påverkar även kommande generationer vilket i sig strider mot globala mål, Sveriges övergripande mål för miljöpolitiken och miljökvalitetsmålen. Inom renskötseln märks klimatförändringarna redan av bland annat att vädret är mer varierat. Forskningen lyfter fram att konkurrerande markanvändning är en av de faktorer som har störts betydelse för renskötseln och att det även kommer att ha stor betydelse för effekterna av ett förändrat klimat. Vilket innebär att tillgången till olika betesmarker och flexibilitet att nyttja dem vid olika årstider och väderförhållanden är mycket viktigt för renskötselns klimatanpassningsmöjligheter. Kommentar: Som framgår av planhandlingarna är området visserligen inte utpekat som nytt industriområde i översiktsplanen. Området är däremot förenligt med flertalet ställningstaganden i översiktsplanen. Området är med andra ord delvis förenlig med översiktsplanen. Även Länsstyrelsen anser att planförslaget har stöd i kommunala mål och strategier.

88 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 9 Östersunds kommun bedömer att domen är relevant. I den aktuella domen skedde exploateringen inte enbart mitt i ett utpekat kärnområde. Området låg dessutom mitt i ett utpekat uppsamlingsområde med en svår passage. Det låg också intill en flyttled. Det aktuella är därför med största sannolikhet känsligare än planområdet ur rennäringssynpunkt. Östersunds kommun bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen tar upp de konsekvenser som är relevanta. I det ingår påverkan på riksintresset för rennäringen. Inte heller Länsstyrelsen har haft synpunkter på innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen. Östersunds kommun bedömer att planförslaget, inklusive andra exploateringsintressen inom aktuellt kärnområde, inte påtagligt skadar rennäringens intressen. För ytterligare kommentarer hänvisas till kommentarer till Länsstyrelsen. Det finns ett antal domar kring om det behövs ett regeringsbeslut för att upphäva renskötselrätten för att ta i anspråk mark som pekats ut som riksintresse för rennäringen. Rättspraxis från dessa domar anger att ett upphävande av renskötselrätten inte behövs. Inte heller Länsstyrelsen har påtalat att renskötselrätten behöver upphävas innan detaljplanen kan antas. Med anledning av detta bedömer Östersunds kommun att ett sådant beslut inte behövs för att detaljplanen ska kunna antas. Försvarsmakten ( ): Ingen erinran. Trafikverket ( ): Ingen erinran. Kommunala förvaltningar och bolag Jämtkraft ( ): Ingen erinran. Övriga organisationer, företag och enskilda Persson Invest, Korsta 4:7 ( ): Önskar meddela att vi sålt del av Korsta 4:7 som berörs av ny detaljplan för Lillsjöhögen 2:10. Del av Korsta 4:7 som redovisas på bifogad karta är, från och med , reglerad till Hölje 6:9 som ägs av Per Östlund med flera. Jag förmodar att korrigeringar i förslaget till detaljplanen görs löpande. Kommentar: Fastightsförteckningen ska enligt plan- och bygglagen vara högst två månader vid granskningstidens början. Fastighetsförteckningen uppfyllde kraven enligt plan- och bygglagen. Eftersom Persson Invest ägde fastigeten Korsta 4:7 när fastighetsförteckningen gjordes har handlingarna skickats till er. Efter att fastighetsförteckningen upprättades har aktuell fastighetsreglering färdigställts. De nya ägarna är sedan tidigare sakägare till detaljplanen eftersom de även äger fastigheten Hölje 6:9 som också ingår i sakägarkretsen. De har därför redan fått planhandlingarna både under samrådet och under granskningen. Det finns därför inget behov av att uppdatera fastighetsförteckningen.

89 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 10 Jamtli ( ): I planbeskrivningen redovisas förekomsten av två fornlämningar i fornminnes registret, Lit 158:1 (fångstgropssystem) och Lit 425:1 (fäbodlämning). I planförslaget har tillräcklig hänsyn till lämningarna tagits avseende skyddsavstånd och planerad markanvändning. Vid eventuell kommande markexploatering kan det oaktat detta vara möjligt att det kommer att krävas tillstånd enligt Kulturmiljölagen beroende på avstånd till lämningarna. I övrigt har Jamtli inga synpunkter på förslaget. Raedtivaerie sameby ( ): Området i fråga ligger inom områden där samebyar från Frostviken upparbetat sedvana för vinterbete genom långvarit bruk av dessa marker. De sista trettio åren har vi, tillsammans med en vintergrupp från Ohredahke sameby, nyttjat området kontinuerligt och vill därmed påstå att vi har god kunskap över hur området används. Alla betesmarker blir allt viktigare för oss samebyar på grund av ökade exploateringar av bland annat vindkraft, men även skogsbruket och de klimatförändringar vi ställs inför påverkar betesförhållandena för renen. Med hänvisning till detta skulle vi helst sett en etablering av industriområdet närmare stadsbebyggelsen. En sådan här etablering kan givetvis påverka oss i någon omfattning med tanke på eventuella undvikelseeffekter men hur stor påverkan blir är svårt att bedöma idag, innan etableringen är gjord och med tanke på samhällsnyttan med en sådan etablering så har vi svårt att motsätta oss detta. Det hade givitvis varit bättre om området varit mer beskuret i norra delen av området, mot kraftledningarna, men i dagsläget är planförslaget kanske det minst dåliga alternativet. Kommentar: Synpunkterna noteras. För att göra området så attraktivt som möjligt bedömer Östersunds kommun att det är viktigt att planlägga även norra delarna mot kraftledningarna för industriverksamhet. Ola, Per och Jan Östlund, Korsta 4:7 och Hölje 6:9 ( ): Allmänt Vi anser inte att ni besvarat oss på ett tydligt och sakligt sätt och att det finns alltför många frågor obesvarade. Utöver våra tidigare yttringar vill vi tillägga följande. Vägar Den gemensamma vägen Sännsjölandet ga:1 ska breddas. Principen ska vara att vi befintliga markägare och andelsägare inte ska få förhöjda avgifter på grund av industriverksamheten. Det är viktigt att det fastställs vilken trafikbelastning som det blir och hur eventuella framtida förändringar ska regleras. Bäst vore att den delen som industriområdet belastar ska bekostas helt av industriområdet och övriga andelsägare sköter underhållet av resterande del. Vägen österifrån (Stugubyn) frågade vi om ni avser att nyttja under byggtiden. Ni verkar ha missuppfattat den frågan. Vi trodde ni skulle nyttja

90 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 11 den för byggtrafik för VA-ledningen och vill i så fall veta hur ni avtala/ kompensera det. Vi har haft möjlighet att nyttja vägen genom området vilket nu blir industriområdets och hoppas på att få behålla den möjligheten. Byggnaders och ledningars placering Ni talar om skyddsområde 400 meter för industriområde. Det innebär att vi yrkar att ni ska placera alla byggnader minst 400 meter från vår markgräns. Transformatorstationen och pumpanläggningar samt övriga huskroppar ska placeras längre söderut. Vi vill ha en grön skogszon hela vägen mot vår mark i norr. Dels minskar det riskerna för stormfällning på vår skog och man ska också förstå att det finns brandrisker i sådana anläggningar samt buller och magnetfält. Pumpanläggningarna kommer också störa vilket också är en anledning att ni flyttar även den längre söderut. Helst skulle ni ha dessa anläggningar mer centralt i marken på grund av brandrisker och sabotagerisker. Att ha det i utkanten av området gör det mer sårbart. VA-ledningar och andra ledningar ska förläggas inom ledningsområdet och inte belasta vår mark. Eftersom vi har ett kalhygge i sydöstra markhörnet blir skadan värre om ni hugger ner skog mot oss. Det kommer dessutom endast bli huskroppar och inte skog i framtiden vilket gör att vindpåverkan kan öka för vår skog. Hade det varit en skogsfastighet och avverkning hade det ju återbeskogats med tiden vilket inte ser ut att bli fallet. Genom att flytta ner huskropparna söderut i er mark kan ni spara skog enligt ovan. Påverkan av yt- och grundvatten Vi vill reservera oss för att denna exploatering kommer att påverka växtligheten på vår mark. Detta kan mätas före och efter och ni ska hållas skadeståndsskyldiga vid förändringar. Det är för trakten mycket hög bonitet som beror på rörligt grundvatten etcetera och det får ni inte förstöra. Det är en sluttande mark och vid hårdgjorda ytor blir det mycket ytvatten att ta hand om. Hur löser ni det? Begränsningar i användandet av vår mark och förlorade värden Denna exploatering förstör våra planer på tomt exploatering och ni svarar oss på ett sätt som vi inte är tillfreds med. Detta blir ju inte längre en idyll i och med industriområdet. Ni tror på serverhallar men det kan ju bli vad som helst i framtiden. Förstår ni inte att det påverkar idyllen och grusar våra planer? Vi anser vår mark ha tappat marknadsvärde på grund av denna etablering. Den ödelägger delvis våra planer med markköpet. Vi kommer att anlita expertis och ber om att få återkomma i frågan då denna svarstid varit för kort med tanke på jul- och nyårshelgerna för att hinna få hjälp av expertis.

91 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 12 Jakt Det jaktliga värdet kan komma att påverkas negativt när det går från vildmark till industriområde. Industrietablering Om det nu inte blir serverhallar utan annan industrietablering, då kan förutsättningarna komma att ändras för området. Kommer det då nya planprövningar med de nya förutsättningarna eller hur kommer det gå till? Övrigt Vi vill påtala möjligheten att Östersunds kommun köper in vårat markskift som benäms Korsta 4:7 eftersom det finns alltför många osäkerhetsfaktorer kring hur industriexploateringen kommer att påverka skogsfastigheten avseende växtlighet och värde etc. Vi reserverar oss för att vi glömt att ta upp viktiga saker som vi förbisett på grund av den korta svarstiden som olyckligt ligger över jul- och nyårsledigheter och som gjort att vi inte kunnat få den juridiska hjälp vi behövt. Kommentar: Befintliga skogsvägar Det går i dagsläget inte att avgöra vilka andelstal respektive avgifter delägarna i Sännsjölandet ga:1 kommer att få. Det bestäms först vid omprövningen av gemensamhetsanläggningen. Det är däremot klart att industrifastigheten kommer att få ett relativt högt andelstal. Det finns i dagsläget ingen rättighet för era fastigheter att nyttja den befintliga skogsvägen genom industriområdet. Det finns möjlighet att ta sig till era fastigheter på alternativa befintliga vägar. Det finns därför inget behov av att bilda något servitut för väg till förmån för er fastighet om den framtida fastighetsägaren motsätter sig detta. Lämplig användning av marken, placering av byggnader med mera Planförslaget har utgått från vad som är lämpligt att planlägga för industri och placera nya industribyggnader bland annat med tanke på närliggande fastigheter. Slutsatsen av detta är att det är lämpligt att medge industrier med ett högsta skyddsavstånd på 400 meter. Skyddsavståndet räknas från industriområdets gräns och inte från byggnaderna inom industriområdet. Skyddsavståndet räknas från industrifastigheten till bostäder och inte till skogsfastigheter. Det är även lämpligt att placera byggnaderna enligt illustrationskartan. Det finns därför ingen anledning att förse marken närmast er fastighet med byggnadsförbud på grund av till exempel brandrisk, magnetfält, störningar eller risk för sabotage med mera. Det finns heller ingen anledning att ha en grönzon mot er fastighet. Illustrationskartan är däremot endast ett exempel på hur den framtida exploateringen kan se ut. En exploatör kan därför välja att inte bebygga området närmast er fastighet, men om exploatören skulle vilja detta är det lämpligt.

92 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 13 Dragning och byggnation av VA-ledningar med mera Det finns idag en befintlig ledningsrätt som går från planområdet i riktning mot Indalsälven. Förslaget är att bilda en ny rättighet för ledningar i anslutning till den befintliga ledningsrätten. Beroende på vilken sida av den befintliga ledningsrättighet som den nya rättigheten bildas kommer rättigheten att belasta er fastighet. Slutlig bedömning kring var det är lämpligt att bilda en rättighet för de planerade ledningar bestäms i lantmäteriförrättningen. Det är oklart vilka vägar som behöver nyttjas vid byggnationen av VAledningarna. Vid byggnationen ska tillfälliga rättigheter ordnas för att kunna nyttja de vägar som behövs. Vägarna kommer att återställas till tidigare skick efter byggnationen. Planbeskrivningen kompletteras med information om detta. Jakt Påverkan på möjligheterna att bedriva jakt på exempelvis grannfastigheterna framgår av planförslaget. Planförslaget innebär en påverkan på jaktmöjligheterna men påverkan är av den grad att planförslaget planförslaget fortsatt är lämpligt. Påverkan på växtlighet, yt- och grundvatten med mera Samhällsbyggnad bedömer att växtligheten på er fastighet inte påverkas till följd av planförslaget. Utförda geotekniska utredningar visar att grundvattnet inte kommer att påverkas av planförslaget. Planförslaget innebär en ökad andel hårdgjorda ytor. Det har därför gjorts en dagvattenutredning som visar hur detta ska tas om hand. Planförslaget utgörs idag av en skogsfastighet. Det betyder att fastigheten kan kalhuggas i samband med skogsbruksåtgärder. Påverkan på er fastighetet i form av ökad vind blir därför inte större jämfört med att fastigheten även i fortsättningen används som skogsfastighet. Detta gäller även i förlängningen då träd på ett eventuellt hygge växer upp jämfört med om byggnadskropparna står kvar. Industrietableringar Planförslaget medger industri med ett högsta skyddsavstånd på 400 meter. Verksamheter som ryms inom detta blir därför möjliga i området. Störningar från de delar av en industriverksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktiga hanteras i en prövning enligt miljöbalken. Det betyder inte att lämplighetsprövningen för en verksamhet enbart sker i ett bygglov. Det betyder i sin tur att det inte är möjligt med allt för störande industri inom området. Konsekvenser för byggnation på er fastighet med mera I samrådsredogörelsen framförde Östersunds kommun de förutsättningar för nybyggnation på era fastigheter som gäller. Området är inte planlagt för bostadsändamål och Östersunds kommun har heller aldrig lämnat något

93 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 14 besked kring om området bedöms lämpligt för ändamålet eller inte. Östersunds kommun är medvetna om att en etablering i området får viss påverkan. Trots påverkan bedöms planförslaget fortsatt lämpligt. Granskningstid Enligt plan- och bygglagen ska granskningstiden vara minst tre veckor. Eftersom granskningstiden legat över jul och nyår har den förlängts till fem veckor. Det har därför funnits gott om tid att komma in med ett yttrande. Övriga synpunkterna noteras. I övrigt hänvisas till samrådsredogörelsen. KVARSTÅENDE SYNPUNKTER EFTER SAMRÅDET Kvarstående synpunkter från samrådet som inte kan tillgodoses: Sametinget anser att planförslaget riskerar att påtagligt försvåra renskötseln i området. Sametinget anser att planförslaget kommer att få påverkan även utanför planområdet eftersom material till byggnationen kan behöva tas från en täkt som i sin tur oftast tar lavmarker i anspråk. Lavmarker är en av de viktigaste förutsättningarna för vinterbete. Sametinget anser att detaljplanen kommer att påverka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet storslagen fjällmiljö. Jovnevaerie sameby anser att den vinterbetsgrupp som håller till i området riskerar att förlora tillgång till resterande vinterbetesmarker öster om Lillsjöhögen. Området söder om Midskog är ett viktigt övernattnings- och uppsamlingsområde för samebyn. Det finns även en flyttled i närheten. Samebyn anser att dessa områden påverkas. Samebyn anser att eventuella beslut om att göra om området till ett industriområde inte är rättsligt möjligt utifrån riksintresset för rennäringen. Ola, Jan och Per Östlund anser att planförslaget påverkar deras planer på villatomter negativt eftersom det blir bullerstörningar. De har synpunkter kring buller om det blir annan verksamhet än en serverhall. De anser att möjligheterna att bedriva jakt och skogsbruk på deras fastigheter påverkas. De anser att det inte är klart hur ledningar i mark och luft ska dras och hur det påverkar dem. De anser att det är oklart hur deras fastighet påverkas av magnetfält. De anser att planförslaget kan komma att påverka växtligheten på deras fastighet i form av till exempel ökad vind och påverkan på grundvattnet. Vidare har de synpunkter på hur förslaget påverkar landskapsbilden. Lars och Petter Svärd anser att planförslaget påverkar de ekologiska system i form av miljöförstöring.

94 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 15 STÄLLNINGSTAGANDE Under granskningen har det kommit in ett antal synpunkter på planförslaget som inte blivit tillgodosedda. Synpunkterna handlar om kostnader kopplade till omprövning av Sännsjolandet ga:1, byggnation och dragning av VAledningar, placeringar av byggnader, omfattning av industriområdet och risker och störningar kopplade till byggnaderna. Vidare handlar synpunkterna om påverkan på växtlighet, yt- och grundvatten, jakt, möjligheterna att bebygga grannfastigheterna samt påverkan om det blir annan industri än serverhallar. Synpunkterna handlar även om påverkan på riksintresset för rennäringen. Östersunds kommun vidhåller att planförslaget är den lämpligaste användningen av marken. Strandskydd Inga synpunkter kring upphävande av strandskyddet har inkommit under granskningen. FÖRTYDLIGANDE Följande revideringar av detaljplanen föreslås: - Planförslaget förtydligas att vid byggnationen av planerade VAledningar ska tillfälliga rättigheter ordnas för att kunna nyttja de vägar som behövs. Vägarna kommer att återställas till tidigare skick efter byggnationen. - Planbeskrivningen kompletteras med information om att mark- och vattenområden som är av riksintresse för rennäringen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar näringens bedrivande. Ändringen är av redaktionell karaktär och innebär inte att planförslaget behöver ställas ut på nytt. SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING Integrering av miljöaspekter Miljöaspekter har integrerats i form av bestämmelser kring skyddsavstånd, dagvatten, skyddsräcken, krav på utbyggnad av vägar, VA- och dagvattenanläggningar. Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen Efter de synpunkter som kom in under samrådet på planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen kompletterades miljökonsekvensbeskrivningen med information om att det behöver ställas krav på skyddsräcke på den del av vägen som går genom Lillsjöhögens vattenskyddsområde. Miljökonsekvensbeskrivningen kompletterades även med information om påverkan på berörda riksintressen. Under granskningen har sametinget framfört att de anser att miljökonsekvensbeskrivningen inte tar upp kumulativa effekter. Sametinget förordar nollalternativet, det vill säga att området blir kvar som skogsmark. Östersunds kommun anser att miljökonsekvensbeskrivningen tar upp

95 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 16 relevanta aspekter. Östersunds kommun bedömer inte att kumulativa effekter av andra exploateringar påtagligt försvårar för rennäringen. De synpunkter som kom in under granskningen har inte att miljökonsekvenbeskrivningen förtydligas med information om att mark- och vattenområden som är av riksintresse för rennäringen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar näringens bedrivande. Motivering av alternativ Alternativ till planförslaget är att planområdet fortsatt används som skogsfastighet alternativt att det tillåts industrier med lägre skyddsavstånd och med lägre möjlig byggnadsyta. Östersunds kommun har i sin översiktsplan angett att det finns ett mål att attrahera datacenter. Skillnaderna på miljöpåverkan mellan alternativen är försumbar. Datacenter kräver tillgång till stor mängd el. De kräver även stora arealer samtidigt som det går att lösa tillgång till vatten- och avlopp och att området inte är för kuperat. I Östersunds kommun finns det därför inget motsvarande läge för den verksamhet som eftersträvas. Av dessa anledningar gör Östersunds kommun bedömningen att planförslaget är den bästa hushållningen med marken. Förslag till uppföljning och övervakning Vid planens genomförande ska lämpligt omhändertagande av dagvatten och säkerställas. Ansvaret för att detta säkerställas ligger på plan- och bygg på Östersunds kommun. Prövningen sker i samband med bygglovet. Det ska även följas upp att det etableras industrier med förhållandevis låga störningar. Detta ska följas upp i bygglovet av plan- och bygg samt miljö och hälsa på Östersunds kommun och Jämtlands räddningstjänstförbund. Mark- och exploatering på Östersunds kommun bör även uppmarksamma frågan vid försäljning av marken. Delar av en industriverksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktig hanteras störningsfrågor i samband med prövningen. Prövningen ska säkerställa att verksamheten inte stör exempelvis närboende. Ansvaret för att säkerställa detta ligger på den myndighet som ansvarar för anmälan eller tillståndet, det vill säga miljöoch hälsa på Östersunds kommun, Länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen. För att minimera risken för olyckor med farligt gods ska det vid genomförandet även säkerställas att planerade vägar byggs ut och att det blir ett skyddsräcke på båda sidor av vägen på den del av vägen som ligger i Lillsjöhögens vattenskyddsområde. Detta ska säkerställas i bygglovet av plan- och bygg på Östersunds kommun. SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen föreslås godkänna och förtydliga detaljplanen för del av Lillsjöhögen 2:10, upprättad den 6 december Detaljplanen överlämnas sedan till kommunfullmäktige för antagande. Antagandehandlingarna består

96 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 17 av plankarta med planbestämmelser, illustrationskarta, planbeskrivning, miljökonsekvensbeskrivning samt detta granskningsutlåtande. UNDERRÄTTELSE När protokollet har justerats ska underrättelse om antagandebeslutet tillsammans med protokollsutdrag och besvärshänvisning, sändas till: Länsstyrelsen/kansliet, Samhällsenheten, Östersund Jovnevaerie sameby, c/o Kjell-Ove Klemensson, Olden 4119, Offerdal Eivind Torp Juridisk byrå AB, Åsvägen 154, Ås Ola Östlund, Västervägen 14, Hedesunda Per Östlund, Östvedavägen 194, Hedesunda Jan Östlund, Valbovägen 67, Valbo Lars Svärd, Kronojägarvägen 14, Östersund För kännedom bör information om antagandebeslutet, utan besvärshänvisning, sändas till: Lantmäterimyndigheten Samhällsbyggnad Sökande (internpost till Mark- och exploatering) Skogsstyrelsen, region.mitt@skogsstyrelsen.se Försvarsmakten, Stockholm Ragunda kommun, Box 150, Hammarstrand Trafikverket, Box 810, Borlänge Jämtlands räddningstjänstförbund, Box 71, Östersund Jämtkraft, Box 394, Östersund Vattenfall Indalsälven AB, Vattenkraft, Bispgården, lill.wiklund@vattenfall.com Svenska kraftnät, Box 1200, Sundbyberg Jijnjevaerie sameby, c/o Marianne Persson, Valsjöbyn, 4720A, Valsjöbyn TeliaSonera Skanova Access AB, Antennvägen 2, Sundsvall Petter Svärd, jonaspettersvard@gmail.com Persson Invest Skog AB, Box 380, Östersund Sametinget, Box 90, Kiruna Raedtivaerie sameby, Härbergsdalen 215, Lidsjöberg Jamtli, Box 709, Östersund Östersund den 2 februari 2017 Maria Boberg Stadsarkitekt David Engström Planarkitekt

97 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 1 (3) Granskningsyttrande Samhällsenheten Datum Diarienummer Östersunds kommun samhallsbyggnad@ostersund.se Granskning av förslag till detaljplan för del av Lillsjöhögen 2:10 m.fl. Industriområde Midskog, Östersunds kommun Ärendebeskrivning Länsstyrelsen har fått planhandlingar för granskning enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Detaljplanen handläggs enligt reglerna för utökat förfarande. Detaljplanens syfte är att möjliggöra för etablering av industri. Planområdet är cirka 338 hektar stort, varav cirka 150 hektar planläggs som industri med högsta skyddsavstånd 400 meter. Övrig mark föreslås planläggas för ledningar och tekniska anläggningar, gata, natur mm. I samrådsskedet bedömde länsstyrelsen att ett antagande av planen med då rådande förutsättningar inte kommer att prövas. Under samrådet har det kommit fram nya uppgifter om planområdets betydelse för riksintresse för rennäring som gör att länsstyrelsen inte kan utesluta att detaljplanen enligt förslaget innebär att riksintresse för rennäring inte tillgodoses. Synpunkter enligt länsstyrelsens särskilda bevakningsområden Länsstyrelsens roll i granskningsskedet är bland annat att bevaka att riksintressen tillgodoses. Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till överprövningsgrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör riksintresse för rennäring måste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte skall prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser att planförslaget i övrigt är väl genomarbetat och har stöd i kommunala och regionala mål och strategier. Etablering av ett datacenter är ett angeläget samhällsintresse utifrån sysselsättning och landsbygdsutveckling. En förutsättning är att riksintresse för rennäring samtidigt kan tillgodoses. Riksintresse rennäring 3 kap 5 miljöbalken Att området är utpekat som riksintresse gör det i sig inte omöjligt för en detaljplan för industri eftersom det är den verksamhet som bedrivs (rennäring) som avses skyddas. I sitt samrådsyttrande (dat , dnr ) delade länsstyrelsen kommunens preliminära bedömning att genomförandet av detaljplanen Postadress ÖSTERSUND Besöksadress Residensgränd 7 Telefon Fax E-post jamtland@lansstyrelsen.se Webb

98 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 2 (3) Granskningsyttrande Datum Diarienummer inte påverkar riksintresset för rennäringen negativt. Bedömningen grundades på de uppgifter som kommunen lämnade i samrådshandlingens planbeskrivning. Riksintresset är ett anspråk och den enskilda samebyns markanvändning är en del av innehållet i riksintresset. En av de berörda samebyarna har under samrådet inkommit med uppgifter om att en industrietablering innebär bortfall av vinterbete samt svårigheter att ta sig till övriga vinterbetesmarker och att man motsätter sig detaljplanen, som ligger inom kärnområde för riksintresse. De som har bäst kunskap om renskötselns behov är enskilda renskötare och samebyar och denna information är därför av stor vikt. Dock är den beskrivning samebyn gjort av användningen grundad på kartunderlag från 1990-talet. Samebyn bör istället hänvisa till aktuella markanvändningskartor som tillhandahållas av sametinget eller till sin renbruksplan. Kommunens resonemang i granskningshandlingen om att området enligt 3 kap 5 MB "så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande är inte relevant eftersom det avser det allmänna intresset. När det gäller ett riksintresse är formuleringen att det "ska skyddas" mot sådana åtgärder. Frågan som behöver besvaras är istället om näringens bedrivande påtagligt försvåras och för att avgöra det behövs insyn i hur området används idag och vilken betydelse det kommer att ha i framtiden. Kommunens bedömning utifrån sametingets markanvändningskartor, att riksintresset inte skadas, är till stor del grundad på ett resonemang om hur stor areal som tas i anspråk av planlagd industrimark i förhållande till riksintressets totala areal, liksom samma jämförelse sett till kärnområde. Detta resonemang är inte heller tillräckligt för att bedöma hur stor påverkan på riksintresset är då det helt exkluderar att olika områden inom riksintresset kan vara mer eller mindre värdefulla, att det kan finnas funktionella samband som bryts samt kumulativa effekter av andra exploateringar i eller i anslutning till riksintresset. Kommunen hänvisar vidare till en dom som länsstyrelsen anser inte är lämplig att jämföra med då det i det fallet handlade om en avvägning mellan två riksintressen. Sametinget har i sitt samrådsyttrande uttryckt att industri och infrastruktur riskerar att påtagligt försvåra renskötseln i området. Sametingets samrådsyttrande är dock mycket generellt hållet och bedömning av hur det berörda kärnområdet påverkas saknas. Länsstyrelsen har begärt att få ta del av sametingets granskningsyttrande men det har inte kommit in vid granskningstidens utgång. Sammantaget anser länsstyrelsen att det inte finns tillräckligt underlag för länsstyrelsens bedömning om påtagligt försvårande av rennäringens bedrivande skulle uppstå av planens genomförande, alltså om riksintresset tillgodoses eller inte.

99 2, KS :30 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 3 (3) Granskningsyttrande Datum Diarienummer Övriga synpunkter - säkerhet och hälsa I planbeskrivningen sägs att ytterligare undersökningar krävs för bedömning av storlek på område där radonsäkert byggnadsutförande kommer att krävas. Det är viktigt att ytterligare undersökningar utförs. Bland annat mot bakgrund av att området varit intressant för uranprospektering. Inom området finns ett förfallet ( ) undersökningstillstånd för uran, Hannackamyren. Eventuell information från undersökningarna kan ges av Bergsstaten. De som deltagit i Länsstyrelsens beslut Detta beslut har fattats av samhällsplanerare Elina Andersson med samhällsplanerare Frida Larsson som föredragande. Beslutet har signerats elektroniskt, därför saknas underskrifter. Elina Andersson Frida Larsson

100 3, KS :30 KS: 1782/2016 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Linda Stenman Kommunjurist Förslag till kommunstyrelsen Samarbete kring arbetsträningsplatser för arbetssökande Kommunstyrelsen beslutade den 6 december 2016 att Östersunds kommun skulle inleda ett samarbete med föreningen Mitt Norden Biståndscenter/Erikshjälpen. Östersunds kommun skulle bistå med två arbetscoacher i samarbetet. Beslutet har överklagats av ett företag i Östersunds kommun. Förvaltningsrätten har nu begärt att Östersunds kommun senast den 17 februari 2017 ska yttra sig över laglighetsprövningen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen avger yttrande till förvaltningsrätten i Härnösand enligt förslag daterat Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Föreläggande förvaltningsrätten i Härnösand Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 6 december 2016 att Östersunds kommun skulle inleda ett samarbete med föreningen Mitt Norden Biståndscenter/Erikshjälpen. Östersunds kommun skulle bistå med två arbetscoacher i samarbetet. Beslutet har överklagats av ett företag i Östersunds kommun. Förvaltningsrätten har nu begärt att Östersunds kommun senast den 17 februari 2017 ska yttra sig över laglighetsprövningen. Kommunledningsförvaltningen menar att beslutet är laglighet i enlighet med regler i Lag (2009:47) om kommunala befogenheter. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Åsa Brandelius Områdeschef Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

101 3, KS :30 KS: 1782/2016 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Beslutet skickas till Förvaltningsrätten i Härnösand, forvaltningsratteniharnosand@dom.se. Beslutet ska skickas med yttrandet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

102 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Linda Stenman Kommunjurist Förslag till kommunstyrelsen Samarbete kring arbetsträningsplatser för arbetssökande Kommunstyrelsen beslutade den 6 december 2016 att Östersunds kommun skulle inleda ett samarbete med föreningen Mitt Norden Biståndscenter/Erikshjälpen. Östersunds kommun skulle bistå med två arbetscoacher i samarbetet. Beslutet har överklagats av ett företag i Östersunds kommun. Förvaltningsrätten har nu begärt att Östersunds kommun senast den 17 februari 2017 ska yttra sig över laglighetsprövningen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen avger yttrande till förvaltningsrätten i Härnösand enligt förslag daterat Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Föreläggande förvaltningsrätten i Härnösand Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 6 december 2016 att Östersunds kommun skulle inleda ett samarbete med föreningen Mitt Norden Biståndscenter/Erikshjälpen. Östersunds kommun skulle bistå med två arbetscoacher i samarbetet. Beslutet har överklagats av ett företag i Östersunds kommun. Förvaltningsrätten har nu begärt att Östersunds kommun senast den 17 februari 2017 ska yttra sig över laglighetsprövningen. Kommunledningsförvaltningen menar att beslutet är laglighet i enlighet med regler i Lag (2009:47) om kommunala befogenheter. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Åsa Brandelius Områdeschef Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

103 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Beslutet skickas till Förvaltningsrätten i Härnösand, forvaltningsratteniharnosand@dom.se. Beslutet ska skickas med yttrandet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

104 3, KS :30 / Bilaga: Yttrande till FR Kommunjurist Linda Stenman Förvaltningsrätten i Härnösand Box Härnösand Jämtlands auktionsbyrå AB./. Östersunds kommun angående laglighetsprövning enligt kommunallagen Förvaltningsrätten har förelagt Östersunds kommun ( kommunen ) att svara i mål angående laglighetsprövning enligt kommunallagen. Kommunen får lämna följande synpunkter över Jämtlands auktionsbyrå AB ( Bolagets ) yttrande Den 6 december 2016, 350, beslutade kommunstyrelsen följande. 1. Östersunds kommun ställer sig positiv till samarbete med Föreningen Mitt Nordens Biståndscenter/Erikshjälpen om de startar verksamhet, secondhandbutik, i Östersund. 2. Beräknade kostnader för personal, kontor och utrustning uppgår totalt till cirka kronor. Pengarna tas ur ansvar med fördelning kronor, verksamhet särskilda insatser för unga år och kronor, verksamhet 61034, vuxna år med försörjningsstöd Östersunds kommun ( kommunen ) fick en förfrågan från Mitt Nordens Biståndscenter/Erikshjälpen (MNB/EHJ) kring möjligheten att inleda ett samarbete. MNB/EHJ är en ideell förening som arbetar med social och humanitär hjälpverksamhet i Sverige och andra länder. Föreningen har

105 3, KS :30 / Bilaga: Yttrande till FR funnits sedan 1993 och har 10 secondhandbutiker i mellersta Norrland. Grund i verksamheten är secondhandbutiker för försäljning av skänkta varor. Verksamheten drivs enligt Erikshjälpens koncept och statut vad gäller användande av de pengar verksamheten genererar. Verksamheten inom MNB/EHJ skiljer sig från övrig verksamhet inom Erikhjälpen. Skillnaden är att övriga secondhandbutiker arbetar med volontärer medan MNB/EHJ arbetar med personer som av olika anledningar står utanför ordinarie arbetsmarknad. Detta i samarbete med kommunernas arbetsmarknadsenheter. Eventuellt överskott i verksamheten går till bistånd i Sverige och andra länder. Ett samarbete innebär att MNB/EHJ ansvarar för uppbyggnad av butik, lokaler, utrustning, inredning och drift inklusive butikschef/arbetsledare. Kommunen ansvarar för den psykosociala delen för deltagarna. Det görs genom att kommunen har två anställda som arbetscoacher/handledare i verksamheten. Arbetscoacherna/handledarnas uppdrag är att dagligen arbeta med stöd och motivationsarbete för deltagarna. Verksamheten kan ta emot cirka 25 deltagare från alla åldrar och målgrupper. Alla deltagare ska vara berättigade till någon form av arbetsmarknads- åtgärd hos Arbetsförmedlingen och placeras via kommunens arbetsmarknadsenhet. Arbetsmarknadsenheten har tillgång till alla platser inom verksamheten och individens behov är i fokus. Två arbetscoacher/handledare beräknas behövas till 25 personer. I Östersunds kommun finns stort behov av arbetsplatser med meningsfulla och riktiga arbetsuppgifter för arbetsträning för personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. MNB/EHJ erbjuder en arbetsplats med arbetsuppgifter så som lagerarbete, försäljning, kassaarbete och städning. Social träning och att höra till ett sammanhang följer med som en positiv effekt. Många behöver också språkträning. Arbetsträningen ger deltagarna Sida 2 av 6

106 3, KS :30 / Bilaga: Yttrande till FR erfarenheter och personlig utveckling som ökar möjligheten att närma sig den reguljära arbetsmarknaden och även studier. På sikt kan detta ge en samhällsekonomisk vinst i form av sänkta försörjningsstöd. MNB/EHJ tar inte betalt per plats och deltagare till skillnad mot exempelvis arbetsintegrerade sociala företag och privata utförare. MNB/EHJ kan ta emot cirka 25 deltagare, men anpassar verksamheten om det skulle vara färre personer anvisade. Den eventuella ersättning som följer med deltagaren från Arbetsförmedlingen i form av exempelvis handledararvode går till kommunen för medfinansiering av de kommunalt anställda arbetscoacherna/handledarna i verksamheten samt till deras arbetsrum. Beslutet av den 6 december 2016 har nu överklagats genom laglighetsprövning av Jämtlands auktionsbyrå AB ( bolaget ) med såvitt kommunen uppfattat saken - två grunder. Den första grunden som bolaget anför innebär att beslutet inte ligger inom den kommunala kompetensen, att beslutet inte ligger inom allmänintresset i 2 kap 1 kommunallagen (KL). Den andra grunden som bolaget åberopar är att beslutet strider mot regler i konkurrenslagen, dvs att kommunen konkurrerar med privat näringsverksamhet. Den kommunala kompetensen och allmänintresset Det är riktigt att kommuner och landsting endast får agera och bedriva verksamhet inom en kommunala komptensen. Den kommunala kompetensen är ett vitt begrepp och som därtill förändras över tid och i enlighet med samhällsutvecklingen i övrigt (se exempelvis Bohlin: kommunalrättens grunder). Allmänintresset regleras i kommunallagen 2 kap 1. Utöver utgångspunkten i kommunallagen, allmänintresset, så har Högsta förvaltningsdomstolen tagit fram ett antal principer, vilka numer är kodifierade i exempelvis 2 kap 1-3, 2 kap 7-8, det kan vara lokaliseringsprincipen, förbud mot retroaktiva beslut etc. Dessa principer Sida 3 av 6

107 3, KS :30 / Bilaga: Yttrande till FR brukar också kallas kompetensbegränsande principer. Därtill kommer att det finns kommunal kompetens enligt viss speciallagstiftning, som exempelvis Skollagen (2010:800), Plan- och bygglagen (2010:900) och Alkohollagen (2010:1622). Av intresse i detta mål är Lag (2009:47) om kommunala befogenheter (Befogenhetslagen) som är reglering som är särskilt befogenhetsutvidgande. I Befogenhetslagen 6 kap 2 framgår följande. Kommuner får, efter överenskommelse med Arbetsförmedlingen, anordna aktiviteter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringen meddelar föreskrifter om under vilka förutsättningar Arbetsförmedlingen får ingå sådana överenskommelser samt om innehållet i överenskommelserna. I nu aktuellt beslut har kommunen således beslutat att inleda ett samarbete med MNB/EHJ och Arbetsförmedlingen. Det är alltså inte riktigt att kommunen har lämnat någon form av ekonomiskt eller personellt stöd till MNB/EHJ. Som framgår av beslutet ska kommunen stötta de ca 25 praktikanterna med två arbetscoacher som ska stötta praktikanterna med hjälp att lära sig skriva en CV och motsvarande stöd. Kommunen har då i dialog med MNB/EHJ kommit fram till att det är ett bättre stöd för dessa praktikanter att det fysiskt befinner sig på MNB/EHJs lokaler än att arbetscoacherna fysiskt sitter i kommunens lokaler, vilket med stor sannolikhet innebär att arbetscoacherna kommer att fysiskt befinna sig långt ifrån praktikanterna. Det belopp som framgår för hyra etcetera, avser således att kommunen ska ersätta MNB/EHJ för det kontorsrum som dessa två arbetscoacher är i behov av i MNB/EHJs lokaler. Konkurrenslagstiftningen Det är något oklart för kommunen vilken regel som avses. Det är riktigt att kommunen inte får bedriva näringsverksamhet som rätteligen ska bedrivas Sida 4 av 6

108 3, KS :30 / Bilaga: Yttrande till FR av annan enligt kommunallagen 2 kap 1. Nu aktuellt beslut innebär dock, som framgått ovan, inte att kommunen ska bedriva någon form av näringsverksamhet utan ska betala hyra för det kontor som kommunens två anställda arbetscoacher ska hyra av MNB/EHJ. Kommunen har uppfattat klagandens anförande i den delen som att det är den så kallade KOS-regeln (Konkurrenslagen 3 kap 27 ) som åsyftas. I den aktuella regeln så framgår följande. Staten, en kommun eller ett landsting får förbjudas att i en säljverksamhet som omfattas av 1 kap. 5 första stycket tillämpa ett visst förfarande, om detta 1. Snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller 2. Hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens Förbud får inte meddelas för förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt. En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet i fall som avses i första stycket. En sådan verksamhet får dock inte förbjudas, om den är förenlig med lag. Ett förbud gäller omedelbart, om något annat inte bestäms. Lag (2009:1280). Östersunds kommun menar att aktuell regel inte är tillämplig i detta mål då Östersunds kommun inte kommer att bedriva någon form av säljverksamhet, vare sig i egen regi eller genom ett kommunalt bolag. Därtill kommer att förfarande är tillåtet enligt Befogenhetslagen enligt ovan. Vidare vill kommunen också anföra att det enligt kommunens uppfattning är så att prövning av KOS-regeln sker genom särskild ordning, dvs Stockholms tingsrätt som första instans. Sida 5 av 6

109 3, KS :30 / Bilaga: Yttrande till FR Sammanfattningsvis vill kommunen anföra att beslut fattats av rätt organ, att ärendets beredning har genomförts i enlighet med kommunallagens krav och att kommunen följt gällande lagstiftning. Kommunen hemställer således mot bakgrund av vad som ovan anförts att Bolagets överklagande lämnas utan bifall. AnnSofie Andersson Kommunstyrelsens ordförande Anders Wennerberg Kommundirektör Sida 6 av 6

110 3, KS :30 / Bilaga: Föreläggande

111 3, KS :30 / Bilaga: Begäran

112 3, KS :30 / Bilaga: Begäran

113 3, KS :30 / Bilaga: Begäran

114 3, KS :30 / Bilaga: Begäran

115 3, KS :30 / Bilaga: Begäran

116 3, KS :30 / Bilaga: Begäran

117 3, KS :30 / Bilaga: 350, KS PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Samarbete kring arbetsträningsplatser för arbetssökande Föreningen Mitt Norden Biståndscenter/Erikshjälpen (FMN/EHJ) planerar att öppna secondhandbutik i Östersund och vill inleda ett samarbete med Östersunds kommun, arbetsmarknadsenheten. Det skulle innebära att arbetsmarknadsenheten har tillgång till arbetsträning för 25 personer som står långt från arbetsmarknaden och är berättigade till arbetsmarknadsåtgärd via Arbetsförmedlingen. FMN/EHJ ansvarar för lokaler, verksamhet och arbetsledning. Kommunen ansvarar för den psykosociala delen för deltagarna genom att ha två medarbetare anställda med placering i butiken. Samarbetet innebär inga ekonomiska anspråk från FMN/EHJ. Eventuellt överskott går till välgörenhet. Det finns ett stort behov av arbetsträningsplatser med meningsfulla arbetsuppgifter. Kommunen erhåller de eventuella statsbidrag/handledararvoden som följer vissa av deltagarna från Arbetsförmedlingen. Föreslaget samarbete medför låga kostnader för kommunen jämfört med att exempelvis starta verksamhet i egen regi. Kommunstyrelsens beslut 1. Östersunds kommun ställer sig positiv till samarbete med Föreningen Mitt Nordens Biståndscenter/Erikshjälpen om de startar verksamhet, secondhandbutik, i Östersund. 2. Beräknade kostnader för personal, kontor och utrustning uppgår totalt till cirka kronor. Pengarna tas ur ansvar med fördelning kronor, verksamhet särskilda insatser för unga år och kronor, verksamhet 61034, vuxna år med försörjningsstöd. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förfrågan från Mitt Norden Biståndscenter/Erikshjälpen Beslutet skickas till Förvaltningschef socialförvaltningen Helén Eurenius, controller Björn Strindlund samt fredrika.henriksson@arbetsformedlingen.se Tjänsteskrivelsen ska bifogas. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

118 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Lena Allonen Nygren Utredare/verksamhetsutvecklare Förslag till kommunstyrelsen Samarbete kring arbetsträningsplatser för arbetssökande Föreningen Mitt Norden Biståndscenter/Erikshjälpen (FMN/EHJ) planerar att öppna secondhandbutik i Östersund och vill inleda ett samarbete med Östersunds kommun, arbetsmarknadsenheten. Det skulle innebära att arbetsmarknadsenheten har tillgång till arbetsträning för 25 personer som står långt från arbetsmarknaden och är berättigade till arbetsmarknadsåtgärd via Arbetsförmedlingen. FMN/EHJ ansvarar för lokaler, verksamhet och arbetsledning. Kommunen ansvarar för den psykosociala delen för deltagarna genom att ha två medarbetare anställda med placering i butiken. Samarbetet innebär inga ekonomiska anspråk från FMN/EHJ. Eventuellt överskott går till välgörenhet. Det finns ett stort behov av arbetsträningsplatser med meningsfulla arbetsuppgifter. Kommunen erhåller de eventuella statsbidrag/handledararvoden som följer vissa av deltagarna från Arbetsförmedlingen. Föreslaget samarbete medför låga kostnader för kommunen jämfört med att exempelvis starta verksamhet i egen regi. Förslag till beslut 1. Östersunds kommun ställer sig positiv till samarbete med Föreningen Mitt Nordens Biståndscenter/Erikshjälpen om de startar verksamhet, secondhandbutik, i Östersund. 2. Beräknade kostnader för personal, kontor och utrustning uppgår totalt till cirka kronor. Pengarna tas ur ansvar med fördelning kronor, verksamhet särskilda insatser för unga år och kronor, verksamhet 61034, vuxna år med försörjningsstöd. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förfrågan från Mitt Norden Biståndscenter/Erikshjälpen Bakgrund Föreningen Mitt Norden Biståndscenter/Erikshjälpen planerar att starta verksamhet, secondhandbutik, i Östersund och vill inleda ett samarbete med Östersunds kommun, arbetsmarknadsenheten. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

119 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Föreningen Mitt Norden Biståndscenter/Erikshjälpen (MNB/EHJ) MNB/EHJ är en ideell förening som arbetar med social och humanitär hjälpverksamhet i Sverige och andra länder. Föreningen har funnits sedan 1993 och har 10 secondhandbutiker i mellersta Norrland. Grund i verksamheten är secondhandbutiker för försäljning av skänkta varor. Verksamheten drivs enligt Erikshjälpens koncept och statut vad gäller användande av de pengar verksamheten genererar. Verksamheten inom MNB/EHJ skiljer sig från övrig verksamhet inom Erikhjälpen. Skillnaden är att övriga secondhandbutiker arbetar med volontärer medan MNB/EHJ arbetar med personer som av olika anledningar står utanför ordinarie arbetsmarknad. Detta i samarbete med kommunernas arbetsmarknadsenheter. Eventuellt överskott i verksamheten går till bistånd i Sverige och andra länder. Samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet Ett samarbete innebär att MNB/EHJ ansvarar för uppbyggnad av butik, lokaler, utrustning, inredning och drift inklusive butikschef/arbetsledare. Kommunen ansvarar för den psykosociala delen för deltagarna. Det görs genom att kommunen har två anställda som arbetscoacher/handledare i verksamheten. Arbetscoacherna/handledarnas uppdrag är att dagligen arbeta med stöd och motivationsarbete för deltagarna. Verksamheten kan ta emot cirka 25 deltagare från alla åldrar och målgrupper. Alla deltagare ska vara berättigade till någon form av arbetsmarknadsåtgärd hos Arbetsförmedlingen och placeras via kommunens arbetsmarknadsenhet. Arbetsmarknadsenheten har tillgång till alla platser inom verksamheten och individens behov är i fokus. Två arbetscoacher/handledare beräknas behövas till 25 personer. Behov och effekter I Östersunds kommun finns stort behov av arbetsplatser med meningsfulla och riktiga arbetsuppgifter för arbetsträning för personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. MNB/EHJ erbjuder en arbetsplats med arbetsuppgifter så som lagerarbete, försäljning, kassaarbete och städning. Social träning och att höra till ett sammanhang följer med som en positiv effekt. Många behöver också språkträning. Arbetsträningen ger deltagarna erfarenheter och personlig utveckling som ökar möjligheten att närma sig den reguljära arbetsmarknaden och även studier. På sikt kan detta ge en samhällsekonomisk vinst i form av sänkta försörjningsstöd. MNB/EHJ tar inte betalt per plats och deltagare till skillnad mot exempelvis arbetsintegrerade sociala företag och privata utförare. MNB/EHJ kan ta emot cirka 25 deltagare, men anpassar verksamheten om det skulle vara Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

120 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr färre personer anvisade. Den eventuella ersättning som följer med deltagaren från Arbetsförmedlingen i form av exempelvis handledararvode går till kommunen för medfinansiering av de kommunalt anställda arbetscoacherna/handledarna i verksamheten samt till deras arbetsrum. Enligt Arbetsförmedlingens regelverk får inte kommunen som anordnare av arbetsmarknadsåtgärder vidareplacera deltagare till annan anordnare. I MNB/EHJ:s upplägg, där kommunen har två anställda i verksamheten och hyr arbetsrum för dem, räknas det inte som vidareplacering enligt Arbetsförmedlingens regelverk. Samråd i ärendet har skett med Arbetsförmedlingens chef. Finansiering Samarbetet görs utan ekonomiska anspråk från MNB/EHJ. Kommunens kostnader tas inom arbetsmarknadsenhetens budgetram. Den extra satsning för arbetssökande som uppbär försörjningsstöd, 10 miljoner för unga år och 10 miljoner för vuxna år innebär totalt 100 (50 för unga och 50 för vuxna) helårsanställningar med avtalsenlig lön i kommunal verksamhet. I praktiken innebär det anställningar för fler än 100 personer. Många får vikariera på sin arbetsplats och belastar inte kommunstyrelsens budget, en del avbryter för att de får ett reguljärt arbete, går till utbildning eller avbryter av annan orsak. Kommunledningsförvaltningen föreslår att finansiering för samarbetet med MNB/EHJ sker ur anslagen för den extra satsningen för försörjningsstödstagare (10 plus 10 miljoner kronor). Det medför en marginell minskning av antal anställningar för försörjningsstödstagare, totalt sex (tre unga och tre vuxna) färre helårsanställningar. Finansiering av arbetscoacher/handledare och deras arbetsrum i butiken medfinansieras via de eventuella pengar som följer med deltagarna. Intäkterna är olika från individ till individ och beroende på vilken arbetsmarknadsåtgärd de är beviljade från Arbetsförmedlingen, vilket gör att intäkterna är svåra att uppskatta. Kostnadskalkyl per år Personal 2,0 tjänster kr Arbetsrum kr Datautrustning, telefoni kr Summa: kr Eventuella intäkter Statsbidrag/handledararvoden? Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

121 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Åsa Brandelius Områdeschef Beslutet skickas till Helén Eurenius, Björn Strindlund, fredrika.henriksson@arbetsformedlingen.se Tjänstemannaförslaget ska bifogas. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

122 3, KS :30 / Bilaga: Förfrågan

123 3, KS :30 / Bilaga: Förfrågan

124 4, KS :30 KS: 144/2017 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Lena Byström Kultursamordnare Förslag till kommunstyrelsen/arbetsutskottet Omfördelning av pengar för Fristad för förföljda kulturutövare - ICORN Förslag till omfördelning av budgeterade medel mellan område Tillväxt och kultur- och fritidsnämnden för att genomföra fristadprojekt för förföljda kulturutövare. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar kultur- och fritidsförvaltningens förslag att omfördela kronor ur område Tillväxts budgeterade medel för kulturella och kreativa näringar till kultur- och fritidsnämnden för att påbörja projektet Fristad för förföljda kulturutövare. Underlag för beslut Kultur- och fritidsförvaltningens förslag, Bakgrund Beslut har fattats i kommunens budgetarbete inför 2017 att avsätta kronor 2017 för att inleda Fristad för förföljda kulturutövare. Detta har beslutats utifrån utredningen av motion från Liberalerna (Dnr: 871/2014, Dnr 80/2016). I och med att Region Jämtland Härjedalen sagt nej till att delta aktivt i projektet har kommunen beslutat att ensam ansvara för att driva verksamheten inom fristadprojektet. Den föreslagna fördelningen av de kronorna är att kronor avsätts ur kultur- och fritidsnämndens budgeterade medel för kulturutveckling och ytterligare kronor omfördelas från område Tillväxt budgeterade medel för Kulturella- och kreativanäringar till kultur- och fritidsnämnden för projektet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer Johan Palm Förvaltningschef kultur- och fritidsförvalningen

125 4, KS :30 KS: 144/2017 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Beslutet skickas till KLF och Ann-Charlotte Mähler Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

126 4, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Lena Byström Kultursamordnare Förslag till kommunstyrelsen/arbetsutskottet Omfördelning av pengar för Fristad för förföljda kulturutövare - ICORN Förslag till omfördelning av budgeterade medel mellan område Tillväxt och kultur- och fritidsnämnden för att genomföra fristadprojekt för förföljda kulturutövare. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar kultur- och fritidsförvaltningens förslag att omfördela kronor ur område Tillväxts budgeterade medel för kulturella och kreativa näringar till kultur- och fritidsnämnden för att påbörja projektet Fristad för förföljda kulturutövare. Underlag för beslut Kultur- och fritidsförvaltningens förslag, Bakgrund Beslut har fattats i kommunens budgetarbete inför 2017 att avsätta kronor 2017 för att inleda Fristad för förföljda kulturutövare. Detta har beslutats utifrån utredningen av motion från Liberalerna (Dnr: 871/2014, Dnr 80/2016). I och med att Region Jämtland Härjedalen sagt nej till att delta aktivt i projektet har kommunen beslutat att ensam ansvara för att driva verksamheten inom fristadprojektet. Den föreslagna fördelningen av de kronorna är att kronor avsätts ur kultur- och fritidsnämndens budgeterade medel för kulturutveckling och ytterligare kronor omfördelas från område Tillväxt budgeterade medel för Kulturella- och kreativanäringar till kultur- och fritidsnämnden för projektet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer Johan Palm Förvaltningschef kultur- och fritidsförvalningen

127 4, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Beslutet skickas till KLF och Ann-Charlotte Mähler Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

128 5, KS :30 KS: 2025/2016 TJÄNSTESKRIVELSE 1 Handläggare Anne Vågström HR-chef Förslag till kommunstyrelsen Diarienr Revidering arbetsmiljöpolicy 2008 fastställde kommunstyrelsen en arbetsmiljöpolicy för Östersunds kommun. Från mars 2016 gäller en ny föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Kraven i den nya föreskriften har föranlett en översyn av kommunens arbetsmiljöpolicy. Förslag till Kommunstyrelsens beslut Reviderad arbetsmiljöpolicy för Östersunds kommun fastställs. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Samverkansprotokoll, MBL-protokoll Lärarförbundet, Reviderad arbetsmiljöpolicy Bakgrund Från 31 mars 2016 gäller Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Föreskrifterna reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Föreskrifterna är anpassade till dagens arbetsliv och förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare har ansvar att bedriva. De nya föreskrifterna har föranlett en översyn av kommunens arbetsmiljöpolicy, gällande sedan Med anledning av översynen föreslås några mindre justeringar av nu gällande arbetsmiljöpolicy. Föreslagna ändringar framgår av föreslag till arbetsmiljöpolicy. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Beslutet skickas till HR-chef samt samtliga förvaltningar. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer Anne Vågström HR-chef

129 5, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE 1 Handläggare Anne Vågström HR-chef Förslag till kommunstyrelsen Diarienr Revidering arbetsmiljöpolicy 2008 fastställde kommunstyrelsen en arbetsmiljöpolicy för Östersunds kommun. Från mars 2016 gäller en ny föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Kraven i den nya föreskriften har föranlett en översyn av kommunens arbetsmiljöpolicy. Förslag till Kommunstyrelsens beslut Reviderad arbetsmiljöpolicy för Östersunds kommun fastställs. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Samverkansprotokoll, MBL-protokoll Lärarförbundet, Reviderad arbetsmiljöpolicy Bakgrund Från 31 mars 2016 gäller Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Föreskrifterna reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Föreskrifterna är anpassade till dagens arbetsliv och förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare har ansvar att bedriva. De nya föreskrifterna har föranlett en översyn av kommunens arbetsmiljöpolicy, gällande sedan Med anledning av översynen föreslås några mindre justeringar av nu gällande arbetsmiljöpolicy. Föreslagna ändringar framgår av föreslag till arbetsmiljöpolicy. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Beslutet skickas till HR-chef samt samtliga förvaltningar. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer Anne Vågström HR-chef

130 5, KS :30 / Bilaga: Samverkansprotokoll

131 5, KS :30 / Bilaga: MBL-protokoll Lärarförbundet,

132 5, KS :30 / Bilaga: Reviderad arbetsmiljöpolicy, Dokumentnamn: Arbetsmiljöpolicy för Östersunds kommun Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Område personal Beslutad av: KS , 188 Sida: 1 (2) Reviderad den: ARBETSMILJÖPOLICY Östersunds kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Östersunds kommun som arbetsgivare ska vara känd för: att ha öppna och tillgängliga arbetsplatser för alla ett hållbart arbetsliv med arbetsförhållanden som möjliggör arbete fram till pensionen i alla professioner delaktighet, utvecklingsmöjligheter och samverkan så att varje medarbetare upplever sig sedd, hörd, respekterad och medskapande friska arbetsplatser där varje medarbetare känner arbetsglädje och stolthet, lust att lära och vilja att utveckla verksamheten arbetsplatser fria från droger och alkohol och med en tobaksfri arbetsmiljö och arbetstid. Ett hälsofrämjande ledarskap och en god arbetsmiljö bidrar i hög grad till möjligheten att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Östersunds kommuns åtaganden för arbetsmiljöarbetet är att: att arbetet ska ledas och anpassas på ett sätt som ger balans mellan arbetets krav och medarbetarnas individuella förutsättningar samt ge möjlighet för medarbetare att påverka sin egen arbetssituation chefer och medarbetare har kunskap och kompetens för att veta hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. att skapa arbetsplatser där verksamhetens mål är tydliga, planer och prioriteringar är kommunicerade och väl kända för alla och där varje medarbetare förstår sin egen roll och uppgift för helheten att se till att alla medarbetare har trygga och säkra arbetsförhållanden i både fysiskt och psykiskt avseende att ständigt arbeta med förbättringar av arbetsmiljön. När alla tar ansvar och deltar i arbetsmiljöarbetet skapas goda arbetsplatser och bra arbetsmiljö för alla medarbetare.

133 5, KS :30 / Bilaga: Reviderad arbetsmiljöpolicy, Dokumentnamn: Arbetsmiljöpolicy för Östersunds kommun Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Område personal Beslutad av: KS , 188 Sida: 2 (2) Reviderad den: Tillämpning Styrning och uppföljning av arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöhandlingsplan Arbetsgivare ska årligen upprätta arbetsmiljöhandlingsplan i samråd med de fackliga organisationerna. Planen följs årligen upp och utvärderingar redovisas i berörda samverkansgrupper och förvaltningsledningar. Medarbetarundersökningen är ett viktigt hjälpmedel för uppföljning.obligatoriskt i planen är skyddsrond, medarbetarsamtal och skyddskommittémöten. Samverkan/ Skyddskommitté Kommunens arbetsmiljöarbete ska ske i samverkan med de fackliga organisationerna enligt gällande samverkansavtal.

134 6, KS :30 KS: 152/2017 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Lars-Åke Wassö Näringslivsutvecklare Förslag till Kommunstyrelsen Ansökan om partnerskap mellan Östersunds kommun och Gomorron Östersund Det har inkommit en skrivelse från Gomorron Östersund där de vill att Östersunds kommun skall gå in som en av huvudpartnerna i konceptet Gomorron Östersund under 2017 för en kostnad av kr. Gomorron Östersund vill erbjuda ett nytt koncept som huserar ett utvecklings- och nätverksnav centralt i Östersund, ett där start-ups, entreprenörer, frilansare och entusiaster kan träffas i lokaler som är gjorda för det nya arbetssättet. Genom partnerskap får företagen tillgång till olika delar av miljön alt. hyra war room/eventyta vid enstaka tillfällen. Gomorron vill utmana normen kring arbetsplatser och se hur effektiv en arbetsplats kan bli. Gomorron kommer att arrangera evenemang och marknadsföra konceptet såväl lokalt som nationellt. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beviljar under kr till Gomorron Östersund. Pengar tas från ansvar 01000, konto och fördelas enligt nedan. 2. Kommunen går in som huvudpart i konceptet Gomorron Östersund när det gäller evenemang och profilering men kommunen avstår erbjudandet att hyra arbetsplatser eller mötesmöjligheter. 3. Gomorron Östersund förbinder sig till att genomföra fem evenemang under 2017, som får bidrag på sammantaget kr att fördela mellan evenemangen. 4. Vidare lämnas kr i bidrag till profilering av Östersunds kommun i samband med marknadsföring och PR av koncept Gomorron Östersund. Underlag för beslut 1. Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivese, Ansökan om partnersamarbete mellan Östersunds kommun och Gomorron Östersund med konceptbeskrivningar. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

135 6, KS :30 KS: 152/2017 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Bakgrund Gomorron Östersund har startas av sex entreprenörer med kopplingar till Hungrig-nätverket och TEDxÖstersund-communityn. De bilade bolaget Jämtlandshubben AB där konceptet Gomorron Östersund ingår. De samlade tidigt i processen ett tiotal drivna entreprenörer till ett Creative Board som fick vara med och skissa fram både behovet och hur Gomorron Östersund skulle ta form. De samlade också en Strategic Board med erfarna näringslivsrepresentanter som fick vara med och skissa på hur man rent strategiskt skulle landa en sån här miljö för att få mesta möjliga output. Gomorron Östersund vill erbjuda ett nytt koncept som huserar ett utvecklings- och nätverksnav centralt i Östersund, ett där start-ups, entreprenörer, frilansare och entusiaster kan ha sitt sammanhang/vardagsrum med arbetsplatser, sociala ytor för kreativa utbyten, community-träffar och ett där för event/föreläsningar samt war room för effektiva konferenser och möten. Som företag har man möjlighet att genom partnerskap få tillgång till olika delar av miljön alt. hyra war room/eventyta vid enstaka tillfällen. Det finns idag i Östersund både kontorshotell och platser där företag och mindre entreprenörer kan hyra en plats, men den stora och avgörande skillnaden mellan dessa är att Gomorron Östersund bygger allt kring ett helhetstänk kring människorna och företagen som finns i communityn. De är inte bara i behov av att ha ett skrivbord för att nå sina ambitioner utan behöver olika typer av miljöer, ny kunskap, starkare nätverk (bland fler än enbart de som sitter i miljön) och där man också får bidra med sin kunskap och erfarenheter på ett naturligt sätt. De vill utmana normen kring arbetsplatser och se hur effektiv en arbetsplats faktiskt kan bli. Med konceptet som grund kommer Gomorron Östersund att genomföra ett antal evenemang under året som är öppna att delta för näringslivet. Gomorron Östersund kommer att sikta in sig på partnerskap och samarbeten med utvalda nyckelaktörer såsom IKEA. IKEA, som är huvudpartner, ser det här som ett långsiktigt samarbete som ska bidra till miljön och till att IKEA hittar nya sätt att möta sina kunder utanför varuhusens väggar. De uppger vidare att även ALMI Mitt går in som partner, och likaså fastighetsägaren Rut Oden Fastigheter. Samarbetet med Östersunds kommun ser de som mycket centralt och inte minst viktigt för att de ska komma igång med verksamheten på ett bra sätt. Gomorron Östersund vill att stadskärnan ska vara den plats där det händer, där människor möts och där den nya tidens kreativa och digitala entreprenörer sammanstrålar. Miljöns öppna förhållningssätt till entreprenörer och företag gör att Östersunds kommun via partnerskapet kan stötta flera av kommunens företag och entreprenörer då arrangemangen/eventen är öppna för många aktörer. Som gräsrotsinitiativ vill de se denna öppna miljö som Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

136 6, KS :30 KS: 152/2017 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr en självklar plattform för Hungrig-träffar och TEDx-forum och de kommer att verka för att ytterligare initiativ sätter fart. Exempel från andra liknande miljöer där kommuner gått in som en tidig partner finns bland annat med SUP46 i Stockholm som nu är Sveriges främsta startup-miljö för digitala bolag. Samarbete med kommunen skulle för Gomorron Östersund innebära en större möjlighet att jobba med synlighet på ett nationellt och internationellt plan och börja bygga samarbeten med andra liknande miljöer för intressanta utbyten vilket kommer att bli viktigt inte minst i uppstartsfasen, men även längre fram. Kommunledningsförvaltningen konsekvensbedömning Som del i arbetet med kommunens tillväxtplan genomförde Näringslivskontoret en tillväxtundersökning sk Tratten där de frågade ca företag vilka de största tillväxthindren var. Det största hindren var finansiering och rekrytering av personal. Över 94% av företagen var ensamföretag som inte sällan bedriver sin verksamhet i egen bostad. Att ta steget att anställa ytterligare personer var och är ett mycket stort steg. Att kunna dela på kostnader för personal men även att kunna bli sedd och få energi av andra är saker som småföretagarna efterlyser. Många säger att de saknar kontakt med andra små/ensamföretagare. Näringslivskontoret har därför på sin agenda att försöka stimulera sådana samarbeten. Vi ser väldigt positivt på projekt som Driv, där företag (Zepro, Jemtab, Lasernova och IUC Z-GROUP) gått ihop och bildat bolag som stimulerar företag till sammarbete om arbetskraft. Även egna initiativ från Näringslivskontoret i samarbete/partnerskap om säljare har genomförts. Initiativet Gomorron Östersund ligger i linje med kommunens strävande att stödja initiativ som hjälper företag att utvecklas genom att stimulera samarbete och inspirera nya att etablera sig i Östersund. Vi stödjer initiativet och ser profilering av kommunen i konceptet och i de aktiviteter som genomförs genom de seminarier som planeras ses särskilt viktiga. Östersunds kommun deltar vidare gärna i aktiviteter och samarbeten i den nya miljön för samarbeten mellan företag/entreprenörer och kreatörer som stödjer tillväxten i Österunds kommun. Uppföljning av aktiviteterna kopplat till partnerskapet skall ske efter halva perioden senast 30/6 samt en slutredovisning senast 1/ Uppföljningen görs med Område Tillväxt. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

137 6, KS :30 KS: 152/2017 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr KOMMUNLEDNINGFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Per Johansson Tillväxtchef Beslutet skickas till Lars-Åke Wassö, lars-ake.wasso@ostersund.se Per Johansson, per.johansson@ostersund.se Jenny Sandström, Gomorron Östersund, jensabox@gmail.com Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

138 6, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Lars-Åke Wassö Näringslivsutvecklare Förslag till Kommunstyrelsen Ansökan om partnerskap mellan Östersunds kommun och Gomorron Östersund Det har inkommit en skrivelse från Gomorron Östersund där de vill att Östersunds kommun skall gå in som en av huvudpartnerna i konceptet Gomorron Östersund under 2017 för en kostnad av kr. Gomorron Östersund vill erbjuda ett nytt koncept som huserar ett utvecklings- och nätverksnav centralt i Östersund, ett där start-ups, entreprenörer, frilansare och entusiaster kan träffas i lokaler som är gjorda för det nya arbetssättet. Genom partnerskap får företagen tillgång till olika delar av miljön alt. hyra war room/eventyta vid enstaka tillfällen. Gomorron vill utmana normen kring arbetsplatser och se hur effektiv en arbetsplats kan bli. Gomorron kommer att arrangera evenemang och marknadsföra konceptet såväl lokalt som nationellt. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beviljar under kr till Gomorron Östersund. Pengar tas från ansvar 01000, konto och fördelas enligt nedan. 2. Kommunen går in som huvudpart i konceptet Gomorron Östersund när det gäller evenemang och profilering men kommunen avstår erbjudandet att hyra arbetsplatser eller mötesmöjligheter. 3. Gomorron Östersund förbinder sig till att genomföra fem evenemang under 2017, som får bidrag på sammantaget kr att fördela mellan evenemangen. 4. Vidare lämnas kr i bidrag till profilering av Östersunds kommun i samband med marknadsföring och PR av koncept Gomorron Östersund. Underlag för beslut 1. Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivese, Ansökan om partnersamarbete mellan Östersunds kommun och Gomorron Östersund med konceptbeskrivningar. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

139 6, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Bakgrund Gomorron Östersund har startas av sex entreprenörer med kopplingar till Hungrig-nätverket och TEDxÖstersund-communityn. De bilade bolaget Jämtlandshubben AB där konceptet Gomorron Östersund ingår. De samlade tidigt i processen ett tiotal drivna entreprenörer till ett Creative Board som fick vara med och skissa fram både behovet och hur Gomorron Östersund skulle ta form. De samlade också en Strategic Board med erfarna näringslivsrepresentanter som fick vara med och skissa på hur man rent strategiskt skulle landa en sån här miljö för att få mesta möjliga output. Gomorron Östersund vill erbjuda ett nytt koncept som huserar ett utvecklings- och nätverksnav centralt i Östersund, ett där start-ups, entreprenörer, frilansare och entusiaster kan ha sitt sammanhang/vardagsrum med arbetsplatser, sociala ytor för kreativa utbyten, community-träffar och ett där för event/föreläsningar samt war room för effektiva konferenser och möten. Som företag har man möjlighet att genom partnerskap få tillgång till olika delar av miljön alt. hyra war room/eventyta vid enstaka tillfällen. Det finns idag i Östersund både kontorshotell och platser där företag och mindre entreprenörer kan hyra en plats, men den stora och avgörande skillnaden mellan dessa är att Gomorron Östersund bygger allt kring ett helhetstänk kring människorna och företagen som finns i communityn. De är inte bara i behov av att ha ett skrivbord för att nå sina ambitioner utan behöver olika typer av miljöer, ny kunskap, starkare nätverk (bland fler än enbart de som sitter i miljön) och där man också får bidra med sin kunskap och erfarenheter på ett naturligt sätt. De vill utmana normen kring arbetsplatser och se hur effektiv en arbetsplats faktiskt kan bli. Med konceptet som grund kommer Gomorron Östersund att genomföra ett antal evenemang under året som är öppna att delta för näringslivet. Gomorron Östersund kommer att sikta in sig på partnerskap och samarbeten med utvalda nyckelaktörer såsom IKEA. IKEA, som är huvudpartner, ser det här som ett långsiktigt samarbete som ska bidra till miljön och till att IKEA hittar nya sätt att möta sina kunder utanför varuhusens väggar. De uppger vidare att även ALMI Mitt går in som partner, och likaså fastighetsägaren Rut Oden Fastigheter. Samarbetet med Östersunds kommun ser de som mycket centralt och inte minst viktigt för att de ska komma igång med verksamheten på ett bra sätt. Gomorron Östersund vill att stadskärnan ska vara den plats där det händer, där människor möts och där den nya tidens kreativa och digitala entreprenörer sammanstrålar. Miljöns öppna förhållningssätt till entreprenörer och företag gör att Östersunds kommun via partnerskapet kan stötta flera av kommunens företag och entreprenörer då arrangemangen/eventen är öppna för många aktörer. Som gräsrotsinitiativ vill de se denna öppna miljö som Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

140 6, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr en självklar plattform för Hungrig-träffar och TEDx-forum och de kommer att verka för att ytterligare initiativ sätter fart. Exempel från andra liknande miljöer där kommuner gått in som en tidig partner finns bland annat med SUP46 i Stockholm som nu är Sveriges främsta startup-miljö för digitala bolag. Samarbete med kommunen skulle för Gomorron Östersund innebära en större möjlighet att jobba med synlighet på ett nationellt och internationellt plan och börja bygga samarbeten med andra liknande miljöer för intressanta utbyten vilket kommer att bli viktigt inte minst i uppstartsfasen, men även längre fram. Kommunledningsförvaltningen konsekvensbedömning Som del i arbetet med kommunens tillväxtplan genomförde Näringslivskontoret en tillväxtundersökning sk Tratten där de frågade ca företag vilka de största tillväxthindren var. Det största hindren var finansiering och rekrytering av personal. Över 94% av företagen var ensamföretag som inte sällan bedriver sin verksamhet i egen bostad. Att ta steget att anställa ytterligare personer var och är ett mycket stort steg. Att kunna dela på kostnader för personal men även att kunna bli sedd och få energi av andra är saker som småföretagarna efterlyser. Många säger att de saknar kontakt med andra små/ensamföretagare. Näringslivskontoret har därför på sin agenda att försöka stimulera sådana samarbeten. Vi ser väldigt positivt på projekt som Driv, där företag (Zepro, Jemtab, Lasernova och IUC Z-GROUP) gått ihop och bildat bolag som stimulerar företag till sammarbete om arbetskraft. Även egna initiativ från Näringslivskontoret i samarbete/partnerskap om säljare har genomförts. Initiativet Gomorron Östersund ligger i linje med kommunens strävande att stödja initiativ som hjälper företag att utvecklas genom att stimulera samarbete och inspirera nya att etablera sig i Östersund. Vi stödjer initiativet och ser profilering av kommunen i konceptet och i de aktiviteter som genomförs genom de seminarier som planeras ses särskilt viktiga. Östersunds kommun deltar vidare gärna i aktiviteter och samarbeten i den nya miljön för samarbeten mellan företag/entreprenörer och kreatörer som stödjer tillväxten i Österunds kommun. Uppföljning av aktiviteterna kopplat till partnerskapet skall ske efter halva perioden senast 30/6 samt en slutredovisning senast 1/ Uppföljningen görs med Område Tillväxt. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

141 6, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr KOMMUNLEDNINGFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Per Johansson Tillväxtchef Beslutet skickas till Lars-Åke Wassö, lars-ake.wasso@ostersund.se Per Johansson, per.johansson@ostersund.se Jenny Sandström, Gomorron Östersund, jensabox@gmail.com Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

142 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerskap partnerskap

143 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerskap bakgrund Gomorron Östersund har startas av sex entreprenörer med kopplingar till Hungrig-nätverket och TEDxÖstersund-communityn, och som på varsitt håll driver start-up-bolag och frilansande konsultverksamheter, främst inom digitalisering, och som varit med och verifierat behoven av ett fysiskt sammanhang där man delar framgångar och motgångar med likasinnade och bygger större och mer relevanta nätverk. Alla har suttit på olika ställen, på caféer, inhyrda i andra företags kontor, på kontorhotell, hemma Och det är många med oss som delar den verkligheten. Vi samlade tidigt i processen ett tiotal drivna entreprenörer till ett Creative Board som fick vara med och skissa fram både behovet och hur miljön skulle ta form. Vi samlade också en Strategic Board med erfarna näringslivsrepresentanter som fick vara med och skissa på hur man rent strategiskt skulle landa en sån här miljö för att få mesta möjliga output.

144 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerskap konceptet Mot bakgrund av det vi tagit till oss, sett runt om i världen och själva upplevt har vi format Gomorron Östersund till helt nytt typ av koncept som både huserar ett utvecklings- och nätverksnav centralt i Östersund, ett moderskepp där start-ups, entreprenörer, frilansare och entusiaster kan ha sitt sammanhang/vardagsrum med arbetsplatser, sociala ytor för kreativa utbyten, communityträffar och event/föreläsningar samt war room för effektiva konferenser och möten. Man kan helt enkelt bli medlem och ha en fast eller mer flexibel arbetsplats. Man kan också bli en hangaround som har tillgång till loungearbetsplatser och det sociala sammanhanget även om man kanske i första hand har sin arbetsplats någon annanstans. Som företag har man möjlighet att genom partnerskap få tillgång till olika delar av miljön alt. hyra war room/eventyta vid enstaka tillfällen. Arbetsplatser kräver stor dynamik för att kunna vara effektiva i olika situationer vilket har gjort att vi valt att nyttja de stora styrkorna vi har i vår direkta omgivning och skapa satelliter dvs små livsstilsinriktade kontors-/möteshyddor på platser där naturen kommer nära, där du kan ta en löprunda, skidtur eller plocka ett par svampar på lunchen och sätta på en kopp kaffe på vedpannan, och där tankarna får fritt spelrum. Vi ser framför oss att satelliterna kommer att växa i antal och spridas på väl utvalda platser i Jämtland för att svara på behovet från vår community och våra företag lokalt men också för att hantera den växande trend med företag och digitala nomader som letar sig till den här typen av miljöer över hela världen. Men vi börjar i ett timrat kontor i Fugelstaskogarna dit många redan idag letar sig för att smittas av entusiasmen i människorna här, den storslagna naturen och inte minst livsstilen. Det är när människor möts som det öppnas nya dörrar och möjligheter. Det vill vi åt nu, därför vill vi ha hit folk utifrån. Det finns idag i Östersund både kontorshotell och platser där företag och mindre entreprenörer kan hyra en plats, men den stora och avgörande skillnaden mellan dessa och Gomorron Östersund är att vi bygger allt kring ett helhetstänk kring människorna och företagen som finns i communityn, som inte bara är i behov av att ha ett skrivbord för att nå sina ambitioner utan som behöver olika typer av miljöer, ny kunskap, starkare nätverk (bland fler än enbart de som sitter i miljön) och där man också får bidra med sin kunskap och erfarenheter på ett naturligt sätt.

145 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerskap huvud Som huvudpartner ser vi er som en av våra närmast allierade och våra bästa vänner i vått och torrt. Ni är återkommande besökare i hubben och hänger ofta på våra gemensamma och våra övriga arrangerade events. Tillsammans hjälper vi er att bli en naturlig del av communityt och skaffa er kontakter och nätverk utöver det ni har idag. I nivån Huvud ingår: - 10 bokningar av konferensrummet - 5 tillfällen att ordna egna träffar i köket eller loungen - 5 seminarier/events som vi tillsammans arrangerar - 5 personer får delta i övriga communityträffar - Företagslogga på webb och i lokalen - 10 bokningar av vår satellit - 5 dagar per månad i loungen - möjlighet att kommunicera vår logga i egen marknadsföring insats: kr

146 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerskap axlar Som axelpartner axlar vi framtidens utmaningar och utvecklingen av hubben tillsammans. Ni syns ofta i miljön och känner er haemma och deltar med jämna mellanrum på våra gemensamma och våra övriga arrangerade events. Vi ger er ingångar för att få kontakt med vårt community och agerar gärna bollplank. I nivån Axlar ingår: - 5 bokningar av konferensrummet - 2 tillfällen att ordna egna träffar i köket eller loungen - 2 seminarier/events som vi tillsammans arrangerar - 2 personer får delta i övriga communityträffar - Företagslogga på webb och i lokalen - 5 bokningar av vår satellit - 2 dagar per månad i loungen - möjlighet att kommunicera vår logga i egen marknadsföring insats: kr

147 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerskap knä Som knäpartner tar vi er i famnen och låter er sitta där så länge ni vill! Ni är locals och hänger med jämna mellanrum på våra gemensamma och våra övriga arrangerade events. Tillsammans hjälper vi er att bli en naturlig del av communityt och skaffa er kontakter och nätverk utöver det ni har idag. I nivån Knä ingår: - 2 bokningar av konferensrummet - 1 seminarier/events som vi tillsammans arrangerar - 1 person får delta i övriga communityträffar - Företagslogga på webb och i lokalen - 2 bokningar av vår satellit - 2 dagar per månad i loungen - möjlighet att kommunicera vår logga i egen marknadsföring insats: kr

148 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerskap

149 6, KS :30 / Bilaga: GomorronpartO partnersamarbete Östersunds kommun

150 6, KS :30 / Bilaga: GomorronpartO Östersund Ansökan om partnersamarbete mellan Östersunds kommun och Gomorron Östersund Efter dialog med Per Johansson, tillväxtchef på Östersunds kommun, skriver vi nu en ansökan och ett potentiellt samarbetsupplägg mellan kommunen och den community-baserade startup- och entreprenörsmiljön Gomorron Östersund som är under etablering i centrala Östersund. Gomorron Östersund har i dagarna knutit ett partnerskap med IKEA Sverige som bland annat innebär att IKEA etablerar ett showroom i Gomorrons miljö på Prästgatan med fokus på morgondagens kreativa arbetsplatser. IKEA förlägger samtidigt sin verksamhet mot både privatkunder och businesskunder i miljön. Vi söker ett samarbete med Östersunds kommun för att hantera IKEA-etableringen som kräver en relativt stor finansiell insats från oss initialt för att landa rätt, men också för att snabbt kunna bygga upp ett stark koncept och en stark verksamhet som inte bara samlar det unga och drivna näringslivet i Östersund och dess nätverk utan som också bjuder hit företag från nationellt och internationellt håll för att uppleva livsstilen, människorna och miljön här under kortare eller längre perioder. Allt i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för människorna och företagen i communityn, och Östersund som stad, att utvecklas.

151 6, KS :30 / Bilaga: GomorronpartO bakgrund Gomorron Östersund har startas av sex entreprenörer med kopplingar till Hungrig-nätverket och TEDxÖstersund-communityn, och som på varsitt håll driver start-up-bolag och frilansande konsultverksamheter, främst inom digitalisering, och som varit med och verifierat behoven av ett fysiskt sammanhang där man delar framgångar och motgångar med likasinnade och bygger större och mer relevanta nätverk. Alla har suttit på olika ställen, på caféer, inhyrda i andra företags kontor, på kontorhotell, hemma Och det är många med oss som delar den verkligheten. Vi samlade tidigt i processen ett tiotal drivna entreprenörer till ett Creative Board som fick vara med och skissa fram både behovet och hur miljön skulle ta form. Vi samlade också en Strategic Board med erfarna näringslivsrepresentanter som fick vara med och skissa på hur man rent strategiskt skulle landa en sån här miljö för att få mesta möjliga output.

152 6, KS :30 / Bilaga: GomorronpartO konceptet Mot bakgrund av det vi tagit till oss, sett runt om i världen och själva upplevt har vi format Gomorron Östersund till helt nytt typ av koncept som både huserar ett utvecklings- och nätverksnav centralt i Östersund, ett moderskepp där start-ups, entreprenörer, frilansare och entusiaster kan ha sitt sammanhang/vardagsrum med arbetsplatser, sociala ytor för kreativa utbyten, communityträffar och event/föreläsningar samt war room för effektiva konferenser och möten. Man kan helt enkelt bli medlem och ha en fast eller mer flexibel arbetsplats. Man kan också bli en hangaround som har tillgång till loungearbetsplatser och det sociala sammanhanget även om man kanske i första hand har sin arbetsplats någon annanstans. Som företag har man möjlighet att genom partnerskap få tillgång till olika delar av miljön alt. hyra war room/eventyta vid enstaka tillfällen. Arbetsplatser kräver stor dynamik för att kunna vara effektiva i olika situationer vilket har gjort att vi valt att nyttja de stora styrkorna vi har i vår direkta omgivning och skapa satelliter dvs små livsstilsinriktade kontors-/möteshyddor på platser där naturen kommer nära, där du kan ta en löprunda, skidtur eller plocka ett par svampar på lunchen och sätta på en kopp kaffe på vedpannan, och där tankarna får fritt spelrum. Vi ser framför oss att satelliterna kommer att växa i antal och spridas på väl utvalda platser i Jämtland för att svara på behovet från vår community och våra företag lokalt men också för att hantera den växande trend med företag och digitala nomader som letar sig till den här typen av miljöer över hela världen. Men vi börjar i ett timrat kontor i Fugelstaskogarna dit många redan idag letar sig för att smittas av entusiasmen i människorna här, den storslagna naturen och inte minst livsstilen. Det är när människor möts som det öppnas nya dörrar och möjligheter. Det vill vi åt nu, därför vill vi ha hit folk utifrån. Det finns idag i Östersund både kontorshotell och platser där företag och mindre entreprenörer kan hyra en plats, men den stora och avgörande skillnaden mellan dessa och Gomorron Östersund är att vi bygger allt kring ett helhetstänk kring människorna och företagen som finns i communityn, som inte bara är i behov av att ha ett skrivbord för att nå sina ambitioner utan som behöver olika typer av miljöer, ny kunskap, starkare nätverk (bland fler än enbart de som sitter i miljön) och där man också får bidra med sin kunskap och erfarenheter på ett naturligt sätt.

153 6, KS :30 / Bilaga: GomorronpartO partnerskapen Vi kommer att sikta in oss på partnerskap och samarbeten med utvalda nyckelaktörer kopplat till verksamheten i miljön, och vi ser partnerskapet med IKEA som en oerhört intressant utveckling. Vår verksamhet ska verka för både individers, företags och Östersunds utveckling och den här etableringen tror vi kommer att kunna bidra till alla dessa delar. Och inte minst till stadskärnans utveckling. IKEA har aldrig tidigare gjort nåt liknande upplägg med en kreativ miljö som vår och hela organisationen, inklusive högsta ledningen för IKEA Sverige, är involverad. IKEA ser det här som ett långsiktigt samarbete som ska bidra till vår miljö och till att de hittar nya sätt att möta sina kunder utanför varuhusens väggar. Östersundarna kommer nu bland annat kunna rita och beställa sina kök på plats i vår miljö utan att behöva åka till Sundsvall. Även ALMI Mitt går in som partner, och likaså fastighetsägaren Rut Oden Fastigheter.

154 6, KS :30 / Bilaga: GomorronpartO Upplägg med Östersunds kommun Samarbetet med Östersunds kommun ser vi som mycket centralt och inte minst viktigt för att vi ska komma igång med verksamheten på ett bra sätt. I och med IKEA-etableringen följer en del kostnader vi annars hade kunnat komma runt, men etableringen är alldeles för intressant för miljön och för stadskärnan för att tacka nej till. Vi vill att stadskärnan ska vara den plats där det händer, där människor möts och där den nya tidens kreativa och digitala entreprenörer sammanstrålar, det är därför vi kommer att finnas just där och inte någon annanstans. Det gör dock att det är av högsta vikt att vi hittar bra tidiga samarbeten som tillsammans med oss vill se den här miljön ta form i stan. Som det gräsrotsinitiativ vi är kommer vi att öppna miljön som en självklar plattform för Hungrig-träffar och TEDx-forum och vi kommer att verka för att ytterligare initiativ sätter fart. Exempel från andra liknande miljöer där kommunen gått in som en tidig partner finns bland annat med SUP46 i Stockholm som nu är Sveriges främsta startup-miljö för digitala bolag. Vi ser att vi med ett samarbete med Östersunds kommun också får lite större möjligheter att jobba med synligheten på ett nationellt och internationellt plan och börja bygga samarbeten med andra liknande miljöer för intressanta utbyten vilket kommer att bli viktigt inte minst i uppstartsfasen, men även längre fram. Vi ansöker om ett samarbete med Östersunds kommun som omfattar kr under 2017 (verksamheten öppnar i februari 2017) som stöd under utvecklingen. Det är ett upplägg som skulle utgöra en stor för att inte säga avgörande skillnad för hur vi kommer att kunna bedriva verksamheten under det första året. Med förhoppningar om ett bra framtida samarbete (och ett snabbt beslut :) Crewet bakom Gomorron Östersund

155 6, KS :30 / Bilaga: GomorronpartO

156 6, KS :30 / Bilaga: Ansokan

157 6, KS :30 / Bilaga: Ansokan

158 6, KS :30 / Bilaga: Ansokan

159 6, KS :30 / Bilaga: Ansokan

160 6, KS :30 / Bilaga: Ansokan

161 6, KS :30 / Bilaga: Ansokan

162 6, KS :30 / Bilaga: Ansokan

163 6, KS :30 / Bilaga: Ansokan

164 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerssamarbete med O stersunds kommun Ansökan om partnersamarbete mellan Östersunds kommun och Gomorron Östersund

165 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerssamarbete med O stersunds kommun Östersund Ansökan om partnersamarbete mellan Östersunds kommun och Gomorron Östersund Efter dialog med Per Johansson, tillväxtchef på Östersunds kommun, skriver vi nu en ansökan och ett potentiellt samarbetsupplägg mellan kommunen och den community-baserade startup- och entreprenörsmiljön Gomorron Östersund som är under etablering i centrala Östersund. Gomorron Östersund har i dagarna knutit ett samarbete med IKEA Sundsvall som bland annat innebär att IKEA etablerar en visningsmiljö i Gomorrons lokaler på Prästgatan med fokus på morgondagens kreativa arbetsplatser. IKEA förlägger samtidigt sin verksamhet mot både privatkunder och businesskunder i miljön. Vi söker ett samarbete med Östersunds kommun för att snabbt kunna bygga upp ett stark koncept och en stark verksamhet som inte bara samlar det unga och drivna näringslivet i Östersund och dess nätverk utan som också bjuder hit företag från nationellt och internationellt håll för att uppleva livsstilen, människorna och miljön här under kortare eller längre perioder. Allt i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för människorna och företagen i communityn, och Östersund som stad och näringsliv, att utvecklas.

166 Gomorron Östersund har startas av sex entreprenörer med kopplingar till Hungrig-nätverket och TEDxÖstersund-communityn, och som på varsitt håll driver start-up-bolag och frilansande konsultverksamheter, främst inom digitalisering, och som varit med och verifierat behoven av ett fysiskt sammanhang där man delar framgångar och motgångar med likasinnade och bygger större och mer relevanta nätverk. Alla har suttit på olika ställen, på caféer, inhyrda i andra företags kontor, på kontorhotell, hemma Och det är många med oss som delar den verkligheten. Vi samlade tidigt i processen ett tiotal drivna entreprenörer till ett Creative Board som fick vara med och skissa fram både behovet och hur miljön skulle ta form. Vi samlade också en Strategic Board med erfarna näringslivsrepresentanter som fick vara med och skissa på hur man rent strategiskt skulle landa en sån här miljö för att få mesta möjliga output. bakgrund 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerssamarbete med O stersunds kommun

167 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerssamarbete med O stersunds kommun konceptet Mot bakgrund av det vi tagit till oss, sett runt om i världen och själva upplevt har vi format Gomorron Östersund till helt nytt typ av koncept som både huserar ett utvecklings- och nätverksnav centralt i Östersund, ett moderskepp där start-ups, entreprenörer, frilansare och entusiaster kan ha sitt sammanhang/vardagsrum med arbetsplatser, sociala ytor för kreativa utbyten, communityträffar och event/föreläsningar samt war room för effektiva konferenser och möten. Man kan helt enkelt bli medlem och ha en fast eller mer flexibel arbetsplats. Man kan också bli en hangaround som har tillgång till loungearbetsplatser och det sociala sammanhanget även om man kanske i första hand har sin arbetsplats någon annanstans. Som företag har man möjlighet att genom partnerskap få tillgång till olika delar av miljön alt. hyra war room/eventyta vid enstaka tillfällen. Arbetsplatser kräver stor dynamik för att kunna vara effektiva i olika situationer vilket har gjort att vi valt att nyttja de stora styrkorna vi har i vår direkta omgivning och skapa satelliter dvs små livsstilsinriktade kontors-/möteshyddor på platser där naturen kommer nära, där du kan ta en löprunda, skidtur eller plocka ett par svampar på lunchen och sätta på en kopp kaffe på vedpannan, och där tankarna får fritt spelrum. Vi ser framför oss att satelliterna kommer att växa i antal och spridas på väl utvalda platser i Jämtland för att svara på behovet från vår community och våra företag lokalt men också för att hantera den växande trend med företag och digitala nomader som letar sig till den här typen av miljöer över hela världen. Men vi börjar i ett timrat kontor i Fugelstaskogarna dit många redan idag letar sig för att smittas av entusiasmen i människorna här, den storslagna naturen och inte minst livsstilen. Det är när människor möts som det öppnas nya dörrar och möjligheter. Det vill vi åt nu, därför vill vi ha hit folk utifrån. Det finns idag i Östersund både kontorshotell och platser där företag och mindre entreprenörer kan hyra en plats, men den stora och avgörande skillnaden mellan dessa och Gomorron Östersund är att vi bygger allt kring ett helhetstänk kring människorna och företagen som finns i communityn, som inte bara är i behov av att ha ett skrivbord för att nå sina ambitioner utan som behöver olika typer av miljöer, ny kunskap, starkare nätverk (bland fler än enbart de som sitter i miljön) och där man också får bidra med sin kunskap och erfarenheter på ett naturligt sätt. Vi vill utmana normen kring arbetsplatser och se hur effektiv en arbetsplats faktiskt kan bli.

168 Vi kommer att sikta in oss på partnerskap och samarbeten med utvalda nyckelaktörer kopplat till verksamheten i miljön, och vi ser partnerskapet med IKEA som en oerhört intressant utveckling. Vår verksamhet ska verka för både individers, företags och Östersunds utveckling och den här etableringen tror vi kommer att kunna bidra till alla dessa delar. Och inte minst till stadskärnans utveckling. IKEA har aldrig tidigare gjort nåt liknande upplägg med en kreativ miljö som vår och hela organisationen, inklusive högsta ledningen för IKEA Sverige, är involverad. IKEA ser det här som ett långsiktigt samarbete som ska bidra till vår miljö och till att de hittar nya sätt att möta sina kunder utanför varuhusens väggar. Östersundarna kommer nu bland annat kunna rita och beställa sina kök på plats i vår miljö mitt i stadskärnan utan att behöva åka till Sundsvall. Även ALMI Mitt går in som partner, och likaså fastighetsägaren Rut Oden Fastigheter. Vi jobbar just nu på flera andra partnerskap som vi tror kan bidra till miljön på ett bra sätt. partnerskapen 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerssamarbete med O stersunds kommun

169 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerssamarbete med O stersunds kommun Upplägg med Östersunds kommun Samarbetet med Östersunds kommun ser vi som mycket centralt och inte minst viktigt för att vi ska komma igång med verksamheten på ett bra sätt. I och med IKEA-etableringen följer en del kostnader vi annars hade kunnat komma runt, men etableringen är alldeles för intressant för miljön och för stadskärnan för att tacka nej till. Vi vill att stadskärnan ska vara den plats där det händer, där människor möts och där den nya tidens kreativa och digitala entreprenörer sammanstrålar, det är därför vi kommer att finnas just där och inte någon annanstans. Det gör dock att det är av högsta vikt att vi hittar bra tidiga samarbeten som tillsammans med oss vill se den här miljön ta form i stan. Som det gräsrotsinitiativ vi är kommer vi att öppna miljön som en självklar plattform för Hungrig-träffar och TEDx-forum och vi kommer att verka för att ytterligare initiativ sätter fart. Exempel från andra liknande miljöer där kommunen gått in som en tidig partner finns bland annat med SUP46 i Stockholm som nu är Sveriges främsta startup-miljö för digitala bolag. Vi ser att vi med ett samarbete med Östersunds kommun också får lite större möjligheter att jobba med synligheten på ett nationellt och internationellt plan och börja bygga samarbeten med andra liknande miljöer för intressanta utbyten vilket kommer att bli viktigt inte minst i uppstartsfasen, men även längre fram. Vi vill med ert stöd kunna bygga upp verksamheten kring satellitkontoren dit vi vill dra internationell arbetsturism och koppla upp oss mot internationella nätverk för digitala nomader mfl. Vi vill också kunna arrangera event i miljön dit vi kan bjuda in näringslivet även utanför communityn och öka kunskapen bland företagarna inom relevanta områden. Vi ansöker om ett samarbete/partnerskap med Östersunds kommun som omfattar kr under 2017 (verksamheten öppnar i februari 2017) som stöd under utvecklingen. Det är ett upplägg som skulle utgöra en stor för att inte säga avgörande skillnad för hur vi kommer att kunna bedriva verksamheten under det första året. Vi kommer då att genomföra minst 3 event som är öppna för näringslivet att delta på där vi med ert partnerskap kommer kunna ta hit spännande föreläsare och ett bra nätverk. Vi siktar på att sätta Östersund i nationellt och internationellt fokus när det gäller arbetsklimat för företagare. Med förhoppningar om ett bra framtida samarbete (och ett snabbt beslut :) Crewet bakom Gomorron Östersund

170 I huvudpartnerskapet ingår: - 10 bokningar av konferensrummet - 5 tillfällen att ordna egna träffar i köket eller loungen seminarier/events som vi tillsammans arrangerar (kostnader för föreläsare ingår) - 5 personer får delta i övriga communityträffar - Logga på webb och i lokalen - 10 bokningar av vår satellit - 5 dagar per månad i loungen - möjlighet att kommunicera vår logga i egen marknadsföring Som huvudpartner ser vi er som en av våra närmast allierade och våra bästa vänner i vått och torrt. Ni är en återkommande del i hubben och hänger ofta på våra gemensamma och våra övriga arrangerade events. Tillsammans hjälper vi er att bli en naturlig del av communityt och skaffa er kontakter och nätverk utöver det ni har idag. huvudpartnerskap 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerssamarbete med O stersunds kommun

171 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerssamarbete med O stersunds kommun föreläsarexempel I vårt nätverk har vi såväl lokala, nationella samt internationella toppnamn på föreläsarlistan. Vi kan tillsammans med Östersunds kommun erbjuda spännande annorlunda möten med stora tänkare som leder till kreativa inblickar och nya idéer för att utveckla det lilla sammanhanget, platsen, staden, kommunen och regionen. Här är ett axplock och exempel (från vänster): David Darmanin - CEO och grundare av den digitala analystjänsten Hotjar. David är entreprenör och konsult och tjänat hundratals miljoner dollar åt sina kunder över hela världen. Ashkan Fardost - tv-profil och föreläsare. Ashkan har bidragit med insikter i den digitala utvecklingen som expertkommentator i SVT samt har föreläst på såväl TEDxÖstersund som TEDxBerlin. Han är en mycket uppskattad föreläsare och inger hopp med sina beskrivningar av den positiva tid och utveckling som vi lever i. Cormac Russel - Forskare och föreläsare inom Assett Based Community Development. Han reser världen över och lär företag, organisationer och offentlig sektor hur man bäst arbetar tillsammans med gräsrotsrörelser för att få maximal uppväxling och en communitydriven utveckling.

172 6, KS :30 / Bilaga: Gomorron partnerssamarbete med O stersunds kommun

173 7, KS :30 ON: 1492/2... TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Helena Albinsson Verksamhetscontroller Förslag till kommunstyrelsen Ansökan om att bli medlem i Världshälsoorganisationens globala nätverk med äldrevänliga städer och samhällen - "Age-friendly Cities and Communities" Vård och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att ansöka om att Östersunds kommun blir medlem i Världshälsoorganisationens (WHO) globala nätverk med äldrevänliga städer och samhällen- Age-friendly Cities and Communities Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Vård- och omsorgsnämnden för ytterligare beredning. Motivering: Ärendet behöver belysas ur ett ekonomiskt perspektiv och beredas i kommande budgetprocess. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Vård-och omsorgsnämndens beslut , 82 Vård- och omsorgsnämndens tjänsteskrivelse Protokoll KPR Bakgrund I vård- och omsorgsförvaltningens arbete med en hälsofrämjande kommunhar frågan om att Östersund ska gå med i WHO:s globala nätverk för Agefriendly Cities and Communities (AFCC) väkts. Ett medlemskap i AFCC inkluderar hela kommunen och därmed alla förvaltningars arbete i samverkan både internt inom kommunen och externt med andra aktörer. WHO har definierat åtta områden för att skapa äldrevänliga städer och samhällen: 1. Utomhusmiljöer och byggnader 2. Transporter 3. Bostäder 4. Social delaktighet 5. Respekt och social tillhörighet 6. Medborgardeltagande, arbete och volontärinsatser 7. Kommunikation och information 8. Samhällsstöd och hälsovård För att göra en ansökan ställs fyra krav. Kraven är att kommunen ska: - Beskriva på vilket sätt aktiv brukarmedverkan säkerställs - Beskriva ett nuläge utifrån de åtta arbetsområdena Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

174 7, KS :30 ON: 1492/2... TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Ta fram en treårig kommunövergripande plan - Identifiera utfallsmått för att följa utvecklingen AFCC inkluderar i dagsläget 124 miljoner medborgare i 314 städer och samhällen i 35 olika länder. I Sverige är två städer medlemmar, Göteborg och Uppsala. Nätverket är en global plattform för utbyte av erfarenheter, ömsesidigt lärande och stöd. Ett medlemskap ska ses som ett åtagande att lyssna in vilka behov den åldrande befolkningen har, bedöma och följa upp hur det åldrandevänliga arbetet fortskrider för att skapa tillgängliga miljöer, inkluderande sociala miljöer och säkerställa en infrastruktur som möjliggör aktivitet och delaktighet. Vård- och omsorgsförvaltningen skriver i tjänstemannaskrivelsen att de bedömer att arbetet med att uppfylla kraven är på god väg genom arbetet kring hälsofrämjande kommun med medborgaren i fokus. Vidare skriver vård- och omsorgsförvaltningen att arbete som ligger i linje med en hälsofrämjande kommun och AFCC skapar möjlighet att minska den förväntade ökningen av vård- och omsorgsbehov vilket är viktigt ur en samhällsekonomisk betydelse. Kommunledningsförvaltningens konsekvensbedömning Även om ett medlemskap i AFCC inte kostar något så genererar projektet kostnader i form av projektledare, baslinjemätning, översättningsarbeten, analys och framtagande av handlingsplan samt aktiviteter och åtgärder kopplade till handlingsplanen med mera. Vård- och omsorgsförvaltningen skriver i tjänstemannaskrivelsen att de gör bedömningen att arbetet med att uppfylla kraven är på god väg genom deras arbete kring en hälsofrämjande kommun. I arbetet kring en hälsofrämjande kommun har dialog med samhällsförvaltningen, kultur och fritid samt socialförvaltningen förts. Ett medlemskap i AFCC skulle inkludera samtliga förvaltningar där vissa förvaltningar bedöms få större svårigheter och mer kostnader än andra för att uppfylla kraven. Då ingen kostnadsberäkning gjorts så är det svårt att uppskatta hur stora kostnader det rör sig om för kommunen som helhet, därför föreslås att ärendet återremitteras till Vård- och omsorgsnämnden för ytterligare beredning. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Beslutet skickas till Vård- och omsorgsnämnden Unto Järvirova Ekonomidirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

175 7, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag klf> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Helena Albinsson Verksamhetscontroller Förslag till kommunstyrelsen Ansökan om att bli medlem i Världshälsoorganisationens globala nätverk med äldrevänliga städer och samhällen - "Age-friendly Cities and Communities" Vård och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att ansöka om att Östersunds kommun blir medlem i Världshälsoorganisationens (WHO) globala nätverk med äldrevänliga städer och samhällen- Age-friendly Cities and Communities Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Vård- och omsorgsnämnden för ytterligare beredning. Motivering: Ärendet behöver belysas ur ett ekonomiskt perspektiv och beredas i kommande budgetprocess. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Vård-och omsorgsnämndens beslut , 82 Vård- och omsorgsnämndens tjänsteskrivelse Protokoll KPR Bakgrund I vård- och omsorgsförvaltningens arbete med en hälsofrämjande kommunhar frågan om att Östersund ska gå med i WHO:s globala nätverk för Agefriendly Cities and Communities (AFCC) väkts. Ett medlemskap i AFCC inkluderar hela kommunen och därmed alla förvaltningars arbete i samverkan både internt inom kommunen och externt med andra aktörer. WHO har definierat åtta områden för att skapa äldrevänliga städer och samhällen: 1. Utomhusmiljöer och byggnader 2. Transporter 3. Bostäder 4. Social delaktighet 5. Respekt och social tillhörighet 6. Medborgardeltagande, arbete och volontärinsatser 7. Kommunikation och information 8. Samhällsstöd och hälsovård För att göra en ansökan ställs fyra krav. Kraven är att kommunen ska: - Beskriva på vilket sätt aktiv brukarmedverkan säkerställs - Beskriva ett nuläge utifrån de åtta arbetsområdena Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

176 7, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag klf> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Ta fram en treårig kommunövergripande plan - Identifiera utfallsmått för att följa utvecklingen AFCC inkluderar i dagsläget 124 miljoner medborgare i 314 städer och samhällen i 35 olika länder. I Sverige är två städer medlemmar, Göteborg och Uppsala. Nätverket är en global plattform för utbyte av erfarenheter, ömsesidigt lärande och stöd. Ett medlemskap ska ses som ett åtagande att lyssna in vilka behov den åldrande befolkningen har, bedöma och följa upp hur det åldrandevänliga arbetet fortskrider för att skapa tillgängliga miljöer, inkluderande sociala miljöer och säkerställa en infrastruktur som möjliggör aktivitet och delaktighet. Vård- och omsorgsförvaltningen skriver i tjänstemannaskrivelsen att de bedömer att arbetet med att uppfylla kraven är på god väg genom arbetet kring hälsofrämjande kommun med medborgaren i fokus. Vidare skriver vård- och omsorgsförvaltningen att arbete som ligger i linje med en hälsofrämjande kommun och AFCC skapar möjlighet att minska den förväntade ökningen av vård- och omsorgsbehov vilket är viktigt ur en samhällsekonomisk betydelse. Kommunledningsförvaltningens konsekvensbedömning Även om ett medlemskap i AFCC inte kostar något så genererar projektet kostnader i form av projektledare, baslinjemätning, översättningsarbeten, analys och framtagande av handlingsplan samt aktiviteter och åtgärder kopplade till handlingsplanen med mera. Vård- och omsorgsförvaltningen skriver i tjänstemannaskrivelsen att de gör bedömningen att arbetet med att uppfylla kraven är på god väg genom deras arbete kring en hälsofrämjande kommun. I arbetet kring en hälsofrämjande kommun har dialog med samhällsförvaltningen, kultur och fritid samt socialförvaltningen förts. Ett medlemskap i AFCC skulle inkludera samtliga förvaltningar där vissa förvaltningar bedöms få större svårigheter och mer kostnader än andra för att uppfylla kraven. Då ingen kostnadsberäkning gjorts så är det svårt att uppskatta hur stora kostnader det rör sig om för kommunen som helhet, därför föreslås att ärendet återremitteras till Vård- och omsorgsnämnden för ytterligare beredning. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Beslutet skickas till Vård- och omsorgsnämnden Unto Järvirova Ekonomidirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

177 7, KS :30 / Bilaga: 82, ON PROTOKOLL 1 Vård- och omsorgsnämnden Diarienr Ansökan om att bli medlem i Världshälsoorganisationens globala nätverk med äldrevänliga städer och samhällen Age-friendly Cities and Communities Vård och omsorgsnämnden vill lyfta frågan om att kommunen ska göra en ansökan om att bli medlem i Världshälsoorganisationens globala nätverk med äldrevänliga städer och samhällen Age-friendly Cities and Communities. Det är Kommunstyrelsen som måste ansöka om att Östersunds kommun ska bli medlem. Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård och omsorgsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att ansöka om att Östersunds kommun blir medlem i Världshälsoorganisationens globala nätverk med äldrevänliga städer och samhällen Age-friendly Cities and Communities. Underlag för beslut Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

178 7, KS :30 / Bilaga: <Tjänsteskrivelse VOF > TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Magnus Zingmark Forsknings- och utvecklingsansvarig Förslag till Vård- och omsorgsnämnden Ansökan om att bli medlem i Världshälsoorganisationens globala nätverk med äldrevänliga städer och samhällen Age-friendly Cities and Communities Vård och omsorgsnämnden vill lyfta frågan om att kommunen ska göra en ansökan om att bli medlem i Världshälsoorganisationens globala nätverk med äldrevänliga städer och samhällen Age friendly Cities and Communities. Det är Kommunstyrelsen som måste ansöka om att Östersunds kommun ska bli medlem. Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att ansöka om att Östersunds kommun blir medlem i Världshälsoorganisationens globala nätverk med äldrevänliga städer och samhällen Age-friendly Cities and Communities. Underlag för beslut Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Bakgrund Idén att Östersund ska gå med i Världshälsoorganisationens (WHO) globala nätverk för Age-friendly Cities and Communities (AFCC) har väckts i samband med Vård- och omsorgsförvaltningens arbete med en hälsofrämjande kommun. Arbetet mot att bli en äldrevänlig stad ligger helt i linje med arbetet med att bli en hälsofrämjande kommun, som syftar till att stärka det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetet för kommunens medborgare. Ett medlemskap i AFCC ger ytterligare kraft till arbetet med en hälsofrämjande kommun. Medlemskapet inkluderar hela kommunen och därmed alla förvaltningars arbete i samverkan såväl internt inom kommunen som externt med andra aktörer. WHO har definierat åtta arbetsområden för att skapa äldrevänliga städer och samhällen: 1. utomhusmiljöer och byggnader 2. transporter 3. bostäder 4. social delaktighet 5. respekt och social tillhörighet 6. medborgardeltagande, arbete och volontärinsatser 7. kommunikation och information Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

179 7, KS :30 / Bilaga: <Tjänsteskrivelse VOF > TJÄNSTESKRIVELSE 2 8. samhällsstöd och hälsovård Diarienr Dessa arbetsområden belyser att förutsättningarna för äldrevänliga städer och samhällen i hög grad handlar om att skapa goda förutsättningar för medborgarna att vara aktiva och kunna vara delaktiga. Det handlar även om att olika former av samhällsstöd är utvecklade för att möta medborgarnas behov. Initiativet att bli medlem i AFCC handlar om att göra staden till en optimal plats att åldras på och belyser vikten av att bredda åldrandeperspektivet till ett livsloppsperspektiv. En god hälsa på äldre dagar påverkas av en rad faktorer genom hela livet t.ex. genom en stadsplanering som möjliggör aktivitet, delaktighet och trygghet. Andra faktorer som påverkar en god hälsa är ett utbildningssystem som stärker barn och ungdomars förutsättningar samt att olika stödinsatser i samhället har en hälsofrämjande inriktning. Age-friendly Cities and Communities inkluderar idag 124 miljoner medborgare i 314 städer och samhällen i 35 olika länder över hela världen. Nätverket är en global plattform för utbyte av erfarenheter, ömsesidigt lärande och stöd. Ett medlemskap ska ses som ett åtagande att lyssna in vilka behov den åldrande befolkningen har, bedöma och följa hur det åldrandevänliga arbetet fortskrider i samverkan med medborgarna och olika aktörer för att skapa tillgängliga miljöer, inkluderande sociala miljöer och säkerställa en infrastruktur som möjliggör aktivitet och delaktighet. För att göra en ansökan ställs fyra krav. Kraven är att kommunens ska: 1. Beskriva på vilket sätt aktiv brukarmedverkan säkerställs 2. Beskriva ett nuläge utifrån de åtta arbetsområdena 3. Ta fram en 3-årig kommunövergripande plan 4. Identifiera utfallsmått för att följa utvecklingen Hittills är två svenska städer medlemmar i AFCC, nämligen Göteborg och Uppsala. Östersunds skulle därmed vara bland de första städerna i Sverige att gå med, vilket kan ses som meriterande för kommunen och vara en del i arbetet för att bli det efterfrågade föredömet. I slutet av 2016 kommer arbetet med att uppfylla kraven att vara på god väg genom Vård- och omsorgsförvaltningens arbete kring en hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus. Vård- och omsorgsförvaltningens konsekvensbedömning Det kostar inget att vara medlem i AFCC utöver det givande och tagande av kunskap som nätverket innebär. Ökade kunskaper om hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande metoder kommer att ha stor betydelse för såväl medborgarnas framtida hälsa som för samhällskostnader. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

180 7, KS :30 / Bilaga: <Tjänsteskrivelse VOF > TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Enligt befolkningsprognosen kommer antalet personer som är 80 år och äldre att öka med cirka 59 % åren (från cirka till cirka 5 100). Även om det inom denna åldersgrupp är många personer som lever självständiga liv och har en god hälsa ökar risken för åldersrelaterade aktivitetsbegränsningar och sjukdomar som i sin tur kan leda till en ökad efterfrågan på vård och omsorg. Arbete som ligger i linje med en hälsofrämjande kommun och AFCC har potential att minska den förväntade ökningen av vård- och omsorgsbehov vilket har en viktig samhällsekonomisk betydelse. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lars Liljedahl Förvaltningschef Magnus Zingmark Forsknings- och utvecklingsansvarig Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

181 7, KS :30 / Bilaga: 29, KPR PROTOKOLL 1 Kommunala pensionärsrådet Diarienr Världshälsoorganisationens globala nätverk med åldersvänliga städer och samhällen Vård- och omsorgsnämnden har föreslagit Kommunstyrelsen att ansöka om att Östersunds kommun ska blir medlem i Världshälsoorganisationens globala nätverk med åldersvänliga städer och samhällen Age-friendly Cities and Communities (AFCC). Lars Liljedahl, förvaltningschef vid Vård- och omsorgsförvaltningen, berättar för Kommunala pensionärsrådet om idén med att Östersunds kommun ska gå med i Världshälsoorganisationens nätverk AFCC. Bakgrunden till idén om att gå med i nätverket Idén har väckts i samband med Vård- och omsorgsförvaltningens arbete med en hälsofrämjande kommun. Arbetet mot att bli en åldersvänlig stad ligger helt i linje med arbetet med att bli en hälsofrämjande kommun, som syftar till att stärka det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetet för kommunens medborgare. Arbete kan minska den förväntade ökningen av vård- och omsorgsbehov vilket har en viktig samhällsekonomisk betydelse. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet personer som är 80 år och äldre att öka med cirka 59 % åren (från cirka till cirka 5 100). Även om det inom denna åldersgrupp är många personer som lever självständiga liv och har en god hälsa ökar risken för åldersrelaterade aktivitetsbegränsningar och sjukdomar som i sin tur kan leda till en ökad efterfrågan på vård och omsorg. Ett medlemskap i AFCC ger ytterligare kraft till arbetet med en hälsofrämjande kommun. Medlemskapet inkluderar hela kommunen och därmed alla förvaltningars arbete i samverkan såväl internt inom kommunen som externt med andra aktörer. Nätverket kan bidra till att Östersunds kommun kan inspireras av andra samtidigt som andra kan inspireras av Östersund. Det som kännetecknar en åldersvänlig stad En åldersvänlig stad har väl utformade livsmiljöer som främjar hälsa, delaktighet och trygghet. Det är en stad som: Uppmuntrar äldre personer att ta en mer aktiv roll i samhället och få sin röst hörd Tar tillvara äldre personers resurser Förutser och agerar på åldersrelaterade behov och önskemål Har ett inkluderande samhälle, vilket gynnar alla Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

182 7, KS :30 / Bilaga: 29, KPR PROTOKOLL 2 Kommunala pensionärsrådet Diarienr Världshälsoorganisationen har definierat åtta arbetsområden för att skapa åldersvänliga städer och samhällen: 1. utomhusmiljöer och byggnader 2. transporter 3. bostäder 4. social delaktighet 5. respekt och social tillhörighet 6. medborgardeltagande, arbete och volontärinsatser 7. kommunikation och information 8. samhällsstöd och hälsovård Dessa arbetsområden belyser att förutsättningarna för åldersvänliga städer och samhällen i hög grad handlar om att skapa goda förutsättningar för medborgarna att vara aktiva och kunna vara delaktiga. Det handlar även om att olika former av samhällsstöd är utvecklade för att möta medborgarnas behov. Initiativet att bli medlem i AFCC handlar om att göra staden till en optimal plats att åldras på och belyser vikten av att bredda åldrandeperspektivet till ett livsloppsperspektiv. En god hälsa på äldre dagar påverkas av en rad faktorer genom hela livet, till exempel genom en stadsplanering som möjliggör aktivitet, delaktighet och trygghet. Andra faktorer som påverkar en god hälsa är ett utbildningssystem som stärker barn och ungdomars förutsättningar samt att olika stödinsatser i samhället har en hälsofrämjande inriktning. Nätverket AFCC inkluderar idag 124 miljoner medborgare i 314 städer och samhällen i 35 olika länder över hela världen. Nätverket är en global plattform för utbyte av erfarenheter, ömsesidigt lärande och stöd. Ett medlemskap ska ses som ett åtagande att: Lyssna in vilka behov den åldrande befolkningen har Bedöma och följa hur det åldrandevänliga arbetet fortskrider i samverkan med medborgarna och olika aktörer för att skapa tillgängliga miljöer Skapa inkluderande sociala miljöer Säkerställa en infrastruktur som möjliggör aktivitet och delaktighet Krav för att gå med i Världshälsoorganisationens nätverk För att göra en ansökan ställs fyra krav. Kraven är att kommunens ska: 1. Beskriva på vilket sätt aktiv brukarmedverkan säkerställs 2. Beskriva ett nuläge utifrån de åtta arbetsområdena 3. Ta fram en 3-årig kommunövergripande plan 4. Identifiera utfallsmått för att följa utvecklingen Hittills är två svenska städer medlemmar i AFCC, nämligen Göteborg och Uppsala. Östersunds skulle därmed vara bland de första städerna i Sverige Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

183 7, KS :30 / Bilaga: 29, KPR PROTOKOLL 3 Kommunala pensionärsrådet Diarienr att gå med, vilket kan ses som meriterande för kommunen och vara en del i arbetet för att bli det efterfrågade föredömet. I slutet av 2016 kommer arbetet med att uppfylla kraven att vara på god väg genom Vård- och omsorgsförvaltningens arbete kring en hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus. Det kostar inget att vara medlem i AFCC utöver det givande och tagande av kunskap som nätverket innebär. Ökade kunskaper om hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande metoder kommer att ha stor betydelse för såväl medborgarnas framtida hälsa som för samhällskostnader. Nu hoppas Vård- och omsorgsnämnden med förvaltning att Kommunstyrelsen ska ansöka om ett medlemskap för Östersunds kommun. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

184 8, KS :30 SN: 1701/2016 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Helena Albinsson Verksamhetscontroller Förslag till kommunstyrelsen Omställningsarbete område Integration - ung integration Socialnämndens verksamhet Ung integration begär utifrån prognos och beräkningsunderlag ett kommunalt bidrag om 19 mnkr för år Beräkningen baseras på 116 platser och en differentierad personaltäthet motsvarande 0,49 årsarbetare. Bakgrunden till äskandet är att regeringen avser att införa ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Förslaget träder i kraft den 1 juli Kommunstyrelsens beslut och förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att frågan om kommunbidrag till Socialnämnden om 19 mnkr hänförs till den ordinarie budgetprocessen Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Socialnämndens beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Konsekvenser av minskad ersättning Minskad ersättning HVB jämförelser Remissvar från Östersunds kommun till regeringen Jämförelser mellan önskat läge och faktiskt läge utifrån lägre ersättning Konsekvenser med lägre bemanning utifrån minskad ersättning Bakgrund Regeringen avser att införa ett nytt ersättningssystem (A2016/1307/I) för mottagandet av ensamkommande barn och unga, som ska träda i kraft den 1 juli I korthet innebär det att ersättningen sänks från kronor till kronor per dygn för barn i åldrarna upp till och med 17 år. För placerade unga vuxna i stödboendeverksamhet i åldrarna föreslås ersättningen sänkas från kronor till 750 kronor per ungdom och dygn, för placerade unga vuxna i åldrarna i HVB, föreslås ersättningen sänkas från kronor till 750 kronor per dygn och ungdom. Socialnämnden bedömer att verksamheten Ung integration behöver kommunalt bidrag för att uppfylla kraven om trygga och säkra verksamheter och begär utifrån prognos och beräkningsunderlag ett kommunalt bidrag om 19 miljoner kronor baserat på 116 platser och en differentierad personaltäthet motsvarande 0,49 för år För att kommunen ska få en rimlig möjlighet att på ett samlat sätt prioritera samtliga behov föreslår kommunledningsförvaltningen att beslut om kommunbidrag hänförs till den ordinarie budgetprocessen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

185 8, KS :30 SN: 1701/2016 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Kommunledningsförvaltningen anser att socialförvaltningen i första hand anpassar sin verksamhet till ny ersättningsmodell. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Beslutet skickas till Socialnämnden Unto Järvirova Ekonomidirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

186 8, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag klf> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Helena Albinsson Verksamhetscontroller Förslag till kommunstyrelsen Omställningsarbete område Integration - ung integration Socialnämndens verksamhet Ung integration begär utifrån prognos och beräkningsunderlag ett kommunalt bidrag om 19 mnkr för år Beräkningen baseras på 116 platser och en differentierad personaltäthet motsvarande 0,49 årsarbetare. Bakgrunden till äskandet är att regeringen avser att införa ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Förslaget träder i kraft den 1 juli Kommunstyrelsens beslut och förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att frågan om kommunbidrag till Socialnämnden om 19 mnkr hänförs till den ordinarie budgetprocessen Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Socialnämndens beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Konsekvenser av minskad ersättning Minskad ersättning HVB jämförelser Remissvar från Östersunds kommun till regeringen Jämförelser mellan önskat läge och faktiskt läge utifrån lägre ersättning Konsekvenser med lägre bemanning utifrån minskad ersättning Bakgrund Regeringen avser att införa ett nytt ersättningssystem (A2016/1307/I) för mottagandet av ensamkommande barn och unga, som ska träda i kraft den 1 juli I korthet innebär det att ersättningen sänks från kronor till kronor per dygn för barn i åldrarna upp till och med 17 år. För placerade unga vuxna i stödboendeverksamhet i åldrarna föreslås ersättningen sänkas från kronor till 750 kronor per ungdom och dygn, för placerade unga vuxna i åldrarna i HVB, föreslås ersättningen sänkas från kronor till 750 kronor per dygn och ungdom. Socialnämnden bedömer att verksamheten Ung integration behöver kommunalt bidrag för att uppfylla kraven om trygga och säkra verksamheter och begär utifrån prognos och beräkningsunderlag ett kommunalt bidrag om 19 miljoner kronor baserat på 116 platser och en differentierad personaltäthet motsvarande 0,49 för år För att kommunen ska få en rimlig möjlighet att på ett samlat sätt prioritera samtliga behov föreslår kommunledningsförvaltningen att beslut om kommunbidrag hänförs till den ordinarie budgetprocessen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

187 8, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag klf> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Kommunledningsförvaltningen anser att socialförvaltningen i första hand anpassar sin verksamhet till ny ersättningsmodell. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Beslutet skickas till Socialnämnden Unto Järvirova Ekonomidirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

188 8, KS :30 / Bilaga: 100, SN PROTOKOLL Socialnämnden Diarienr Omställningsarbete område Integration - Ung integration Regeringen avser att införa ett nytt ersättningssystem (A2016/01307/I) för mottagandet av ensamkommande barn och unga, som ska träda i kraft den 1 juli Verksamheten Ung integration bedöms behöva kommunalt bidrag för att fortsatt kunna uppfylla kraven om trygga och säkra verksamheter av god kvalitet. Socialnämnden gav förvaltningen i uppdrag den 22 september att redovisa verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser av förslaget. Socialnämndens beslut Socialnämndens verksamhet Ung integration begär utifrån prognos och beräkningsunderlag ett kommunalt bidrag om 19 miljoner kronor baserat på 116 platser och en differentierad personaltäthet motsvarande 0,49 för år Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Konsekvenser av minskad ersättning Minskad ersättning HVB jämförelser (Excel-dokument) Remissvar från Östersunds kommun till regeringen Beslutet skickas till Kommunstyrelsen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

189 8, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag SoN> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Lena Hellberg Biträdande områdeschef Förslag till Socialnämnden Omställningsarbete område Integration - Ung integration Regeringen avser att införa ett nytt ersättningssystem (A2016/01307/I) för mottagandet av ensamkommande barn och unga, som ska träda i kraft den 1 juli Verksamheten Ung integration bedöms behöva kommunalt bidrag för att fortsatt kunna uppfylla kraven om trygga och säkra verksamheter av god kvalitet. Socialnämnden gav förvaltningen i uppdrag den 22 september att redovisa verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser av förslaget. Förslag till beslut Socialnämndens verksamhet Ung integration begär utifrån prognos och beräkningsunderlag ett kommunalt bidrag om 19 miljoner kronor baserat på 116 platser och en differentierad personaltäthet motsvarande 0,49 för år Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Konsekvenser av minskad ersättning Minskad ersättning HVB jämförelser (Excel-dokument) Remissvar från Östersunds kommun till regeringen Bakgrund Regeringen har föreslagit ett nytt ersättningssystem till kommunerna gällande ensamkommande barn. I korthet innebär det att ersättningen sänks från kronor till kronor per dygn för barn i åldrarna upp till och med 17 år. För placerade unga vuxna i stödboendeverksamhet i åldrarna föreslås ersättningen sänkas från kronor till 750 kronor per ungdom och dygn, för placerade unga vuxna i åldrarna i HVB, föreslås ersättningen sänkas från kronor till 750 kronor per dygn och ungdom. I remissvaret från Barnombudsmannen (A , i svar nr 006) till regeringen, avseende promemoria om nytt ersättningssystem, kan man läsa att förslaget saknar en tydlig barnkonsekvensanalys för att säkerställa att barnets rättigheter blir tillgodosedda. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

190 8, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag SoN> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Socialstyrelsen skriver i sitt remissvar (A , i svar nr 008) att förslaget kan innebära långsiktiga negativa konsekvenser för ensamkommande barn när det gäller etablering och integration i svenska samhället. Socialförvaltningens konsekvensbedömning Lägre ersättning innebär en lägre bemanning, vilket får till konsekvens att personalen får svårt att lära känna respektive ungdom i tillräcklig omfattning för att kunna bedöma den enskildes behov. Risken är således att insatserna och arbetet med ungdomarna redan initialt blir generaliserande. Om neddragningar avseende bemanning sker kan risken vara att också kartläggningarna, som ligger till grund för socialtjänstens utredningar, inte håller samma kvalitet (något som även Socialstyrelsen beskriver som en risk i sitt remissvar till regeringen). Att inte kunna finnas tillgänglig i den utsträckning som ungdomarna har behov av, att inte kunna erbjuda individuella samtal, psykosocialt stöd, läxhjälp, praktiskt och socialt lärande kan medföra allvarliga lång- och kortsiktiga konsekvenser. Ensamkommande barn är en mer utsatt grupp än barn i familjer eftersom de är i en utsatt situation utan anhöriga. Det är få ensamkommande barn som har tagit sig till Sverige på eget initiativ vilket gör att många uttrycker en känsla av att vuxenvärlden har svikit dem. Många ensamkommande vittnar om ett utanförskap och risken att hamna snett eller i ett riskbruk är stor. Inte sällan söker de sig till andra likasinnade för att få en tillhörighet och de löper därför bland annat en större risk att radikaliseras. Detta blir även en arbetsmiljöfråga kopplat till konflikter, hot och våld samt svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens, utbildning och erfarenhet. En av de absolut viktigaste aspekterna i arbetet med ungdomar är att de ska få med sig det som behövs för att klara av att bo själv. Det handlar om att ungdomarna på sikt ska vilja bo, leva och verka i Östersunds kommun som trygga vuxna med resurser. All offentlig verksamhet är skyldig att jämställdhetsintegrera. När verksamheter planerar, utför och följer upp ska ett jämställdhetsperspektiv finnas med. Kort och gott ska det säkerställas att allt som görs inom våra verksamheter ska bedrivas med utgångspunkt i flickors och pojkars respektive villkor och behov. Detta kommer bli svårt att genomföra med en lägre bemanning på våra HVB. Att inte kunna arbeta aktivt med frågor som rör jämställdhet, demokratiska värderingar, könsnormer samt sex och samlevnad, vet vi kan innebära större klyftor, polarisering i samhället samt ökade risker med våld och hot. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

191 8, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag SoN> TJÄNSTESKRIVELSE 3 SOCIALFÖRVALTNINGEN Diarienr Helén Eurenius Förvaltningschef Ulrika Nyberg Områdeschef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

192 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 1 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: Konsekvenser av minskad ersa ttning Inledning Regeringen har gett kommunerna i uppdrag att ansvara för de ensamkommande barnen, detta eftersom samtliga kommuner har en socialtjänst. Socialtjänsten ska utreda och följa upp de ensamkommande barnens behov av stöd, placeringsform och andra insatser. Detta gäller även möjlighet till skolgång. Kommunen har det yttersta ansvaret för att vuxna, barn och ungdomar som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Meningen är således att samma regler ska gälla för samtliga barn som vistas i Sverige. Ett HVB är ett hem inom socialtjänsten som tillhandahåller vård eller behandling. Med vård avses omvårdnad, stöd eller fostran. Ett HVB kan också tillhandahålla behandling, det vill säga särskilda åtgärder för en eller flera hos individen upptäckta problem som faller inom socialtjänstens kunskapsområde. Vården vid ett HVB ska vara anpassad till den enskildes behov och förutsättningar. Den skall också upplevas som meningsfull och bygga på förtroende och samarbete med den enskilde. Vidare skall den enskildes integritet respekteras. Att ta emot ensamkommande barn och unga är en angelägen och utmanande uppgift. Det är socialtjänstens ansvar att erbjuda ett tryggt och säkert boende av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling. Samverkan är nödvändig för att åstadkomma samordnande insatser från olika myndigheter och verksamheter som svarar mot den unges behov. För att uppfylla kraven har Östersunds kommun HVB-hem för de ungdomar som är i behov av den boendeformen. För yngre barn eller barn med särskilda behov kan andra placeringsformer vara aktuella, såsom familjehem. För ungdomar som har uppnått en högre mognadsgrad och som har fyllt 18, eller är på väg att bli myndiga, finns en stödboendeverksamhet. Regeringen avser att införa ett nytt ersättningssystem till kommunerna gällande mottagandet av ensamkommande barn och unga. Förslaget föreslås träda ikraft 1 juli Förslaget innebär i korthet att ersättningen sänks från kronor till kronor per dygn och barn i åldrarna upp till och med 17 år. För placerade unga vuxna i stödboendeverksamhet i åldrarna föreslås ersättningen sänkas från kronor till 750 kronor per dygn och ungdom, för placerade unga vuxna i åldrarna i HVB föreslås ersättningen sänkas från kronor till 750 kronor per dygn och ungdom. Utan kommunbidrag kommer personaltätheten hamna på 0,3 i snitt per ungdom, vilket motsvarar totalt ca 5 personal i tjänst på ett HVB med plats för 16 ungdomar. Detta är ej genomförbart då det krävs minst sex personal för att få till ett rullande schema, som innefattar kvällar, nätter och helger. Inspektionen för vård och omsorg kräver bemanning dygnet runt på HVB. Även om Östersunds kommun kommer utöka stödboendeverksamheten, och även om vi eftersträvar att fler ska ha denna placeringsform, så måste samtliga ungdomar initialt bo på HVB under

193 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 2 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: socialtjänstens utredningstid. Området ser även behov av ett HVB med högre bemanning för de ungdomar som har ett större behov. Med det nya ersättningssystemet kommer externplaceringar endast bli aktuella om det finns ett LVU-grundat beslut (Lagen om vård av unga). Vad erbjuder Östersunds kommun idag? Så här lyder Ung Integrations servicedeklaration på Östersund kommuns hemsida: Vårt mål med din boendetid hos oss är att du genom socialt och praktiskt lärande i gemenskap med andra, ska öka dina förutsättningar för att kunna klara av egenförsörjning, studier och ett eget boende vid 18 års ålder. Du kan förvänta dig: Att du upplever det boende du får som tryggt och att du får det stöd du behöver för att kunna klara av ett eget boende vid 18 års ålder. Att du får en kontaktpersonal som stöder och underlättar din introduktion och integration i det svenska samhället. Du får en socialsekreterare som ansvarar för att upprätta en vårdplan och genomförandeplan för att tillgodose de behov som du har. Att vi bemöter dig med respekt och aktivt lyssnar på dina synpunkter, funderingar och frågor. Introduktion av nyanlända När en ungdom ankommer till Östersunds kommun, är det av största vikt att mottagandet blir bra. En kontaktpersonal ska vara utsedd redan innan ankomsten. Kontaktpersonalens roll är framförallt att initialt lära känna ungdomen, för att på sikt även kunna veta vad ungdomen har för behov och vilka insatser som krävs. Kontaktpersonalen är den person som har både ett övergripande ansvar och kunskap om ungdomen. Det är också kontaktpersonalen som ansvarar över ungdomens ekonomi (hushållsekonomi), ansvarar för uppföljningen, är med på utvecklingssamtal, gör veckoplaneringar, följer upp aktiviteter etc. Alla ensamkommande barn har rätt enligt lag att få en God man, eftersom de är skilda från sina båda föräldrar och därmed saknar legala ställföreträdare. Den gode mannen är en juridisk ställföreträdare i föräldrarnas ställe och har rättigheten, skyldigheten och ansvaret att bestämma över barnets personliga/ekonomiska och rättsliga frågor. Gode mannen ska även tillsammans med det juridiska ombudet bevaka asylprocessen samt besluta i frågor som rör boende tillsammans med socialtjänsten. Sammanfattningsvis kan sägas att gode mannen är det nav kring vilket barnets angelägenheter samordnas. Gode mannen har dock inget omvårdnadsansvar, vilket innebär att gode mannen inte ska följa med på läkarbesök, tandläkarbesök, läsa läxor, följa med till skolan (förutom vid utvecklingssamtal) eller andra vardagliga händelser. De ska heller inte lära ungdomen laga mat, städa, hantera ekonomi, hur man sköter sin hygien eller liknande. Det är boendet som ska ombesörja allt som har med den dagliga omsorgen att göra, medan gode mannen ansvarar för att bevaka att barnet får sina behov tillgodosedda. Det är av stor vikt att det finns en väl fungerande samverkan mellan boende och god man, för att barnets behov ska tillgodoses.

194 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 3 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: Ungdomen har vid ankomsten även fått en socialsekreterare som utformat en vårdplan som gäller från första placeringsdagen. Utifrån att det inte finns någon tidigare information kring barnets behov så är dock vårdplanen väldigt övergripande. Under ungdomens första tio veckor ska därför såväl kontaktpersonal som god man och skola skriva s.k. kartläggningsdokument/konsultationsdokument vilka ligger till grund för den utredning socialsekreteraren gör och som syftar till att å ena sidan hitta relevant placeringsform, och å andra sidan skriva en ny vårdplan med individuella mål samt en genomförandeplan med insatser som syftar till att uppnå målen i vårdplanen. Genomförandeplanen följs upp av kontaktpersonal en gång i månaden i s.k. månadsrapporter, där det tydligt ska framgå hur man arbetat med insatserna och vad arbetet resulterar i. Under introduktionen ingår även att introducera ungdomen i närområdet. Detta gäller allt från att visa på var kyrka/moské, sjukhus, hälsocentral, folktandvård och skola finns, till att hitta fritidsaktiviteter som syftar till ungdomens välmående och på sikt integration i kommunen. Konsekvenser introduktion Socialtjänstlagen (SoL, 6 kap 7 c ) säger att När vård ges i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende, ska det finnas en av socialnämnden särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. Med en lägre bemanning ska alltså en socialsekreterare alltid utses åt den unge, vi kommer fortsättningsvis kunna finnas på plats när ungdomen anländer till boendet och en kontaktpersonal kommer fortsatt kunna utses. Dock kommer personalen ha betydligt fler kontaktungdomar, i och med att bemanningen blir lägre. Att inte kunna ge ett bra mottagande och en god introduktion i närområdet kommer initialt att innebära att ungdomen riskerar få ett lägre förtroende för personalen i allmänhet, och på sikt det svenska samhället i synnerhet. På sikt innebär således detta att personalen kommer ha svårt att lära känna respektive ungdom i tillräcklig omfattning för att kunna veta vad ungdomen har behov av. Risken är att insatserna och arbetet med ungdomarna redan initialt blir generaliserande. Utredningen som socialtjänsten gör brukar i normalfallet ta ca 4 månader. Under denna period inhämtar socialsekreteraren information om barnet för att kunna göra en relevant bedömning. Om neddragningar avseende bemanning sker kan risken vara att kartläggningarna, som personalen gör och som bl.a. ligger till grund för socialtjänstens utredningar, inte håller samma kvalitet. Även det preventiva och uppföljande arbetet kan komma att påverkas negativt. Risken med en lägre bemanning är att verksamheten inte kan organiseras så att skolplikten kan uppfyllas samt att en icke skolpliktig persons behov av och önskemål om utbildning inte beaktas, att den enskildes behov av hälso- och sjukvård och tandvård inte kan bevakas och/eller den hälso- och sjukvård och tandvård som den enskilde behöver ej görs tillgänglig, Hitta rätt, Snacka Loss och repulse Hitta Rätt är en metod som framtagits av Göteborgs stad, tillsammans med boenden för ensamkommande barn i syfte att kvalitetssäkra och systematisera integrationsarbetet med barnen.

195 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 4 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: Hitta Rätt är ett tematiskt upplagt material och vänder sig dels till boendepersonal och dels till unga som kommit ensamma till Sverige. I praktiken kan sägas att det består av grundläggande kunskaper inom praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och personlig utveckling. Materialet är uppdelat i sex områden som utgår från barns behov, enligt BBIC (Barns behov i centrum) som Socialstyrelsen rekommenderar. För att materialet ska upplevas som relevant och intressant använder vägledare gärna de delar som för tillfälligt är aktuella för en ungdom, till exempel ett avsnitt om apotek om ett apoteksbesök är aktuellt. Det betyder att metoden varvas med teori och praktik för att ungdomarna ska få med sig det som är relevant för att de på sikt ska klara sig själva. Rädda Barnen har tillsammans med Aleris Ungplan tagit fram en modell, som kallas Snacka Loss, för att bedriva stödjande gruppsamtal för de aktuella barnen. Cirka 20 ur personalgruppen har gått en utbildning i Snacka Loss för att få större förståelse och inspiration för hur samtalsgrupper kan genomföras i syfte att förstärka de vardagsstödjande insatserna som boendepersonalen erbjuder barnen och ungdomarna på boendena. Man kan säga att Snacka Loss är en metod som utförs i grupp för att hjälpa ensamkommande barn och ungdomar att med enkla medel diskutera frågor som generellt känns viktiga. Det syftar både till att hjälpa den enskilde ungdomen att ventilera kring sin egen situation och till att skapa ett lugnare och tryggare boende med bättre sammanhållning och en högre acceptans för sina boendekamrater. De teman som berörs är hälsa, kommunikation, samarbete, vänskap, kultur och förändring. Under våren 2016 anställdes en vägledare med utökat ansvar (VUA) på samtliga boenden i syfte att stötta övrig personal i det pedagogiska arbetet för att därigenom kunna kvalitetssäkra och rättssäkra uppdraget vad gäller mottagandet av och arbetet med de ensamkommande barnen och ungdomarna. Samtliga VUO:r fick under våren gå en utbildning i repulse, som är en etablerad träningsmetod för den som har svårt att kontrollera sina impulser. Under asylprocessen är man under särskilt hård press och en del har inte verktygen att hantera den pressen. Kursen ges för den enskilde individens utvecklings skull. Den bidrar också till en bättre stämning och säkerhet på boendet då den som till exempel har kort stubin lär sig att hantera sitt humör. Konsekvenser Hitta rätt, Snacka Loss och repulse Ensamkommande barn löper en större risk att radikaliseras, bland annat utifrån att de kommer ensamma och att de saknar vuxna förebilder. Många ensamkommande vittnar om ett utanförskap och risken att hamna snett är större. Inte sällan söker de sig till andra, likasinnade, för att få en tillhörighet. Risken är därför att dessa individer söker sig till fel sällskap. Även om våldsbejakande extremism, i dagsläget, sammantaget inte utgör ett hot mot det demokratiska statsskicket visar rapporter på tendenser som kan innebära ytterligare utmaningar i framtiden. För att förhindra att våldsbejakande extremistmiljöer får fäste i samhället samt att individer lockas till att delta i dem är det angeläget att vi arbetar långsiktigt och förebyggande. Med en bemanning om 0,6 på våra HVB, kommer vi fortsatt kunna erbjuda utbildning i Hitta Rätt. Med en bemanning om 0,3 kommer denna insats inte kunna genomföras ens på gruppnivå, då det kräver personalinsatser större än så. Att inte kunna erbjuda Hitta Rätt kommer innebära att ungdomen inte får med sig vare sig färdigheter som kunskaper som är relevanta såväl under

196 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 5 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: placeringen som på sikt. Detta kan innebära att integrationsarbetet försvåras eller uteblir, vilket ökar risken med att ungdomarna marginaliseras och i värsta fall riskerar hamna i missbruk, radikalisering, trafficking eller andra påtagliga risker. I och med att våra ensamkommande barn och unga saknar föräldrar så blir personalen oerhört viktig. Merparten av samtliga ensamkommande barn har en tung psykosocial situation och har genomlevt en rad svåra påfrestningar. Med en bemanning om 0,3 kommer vi inte kunna erbjuda metoden Snacka Loss, då det kräver minst två personal per gång att utföra metoden. Risken med att inte kunna utföra metoden är att personalen inte hinner uppfatta hur våra ungdomar reagerar på påfrestande situationer. Inte heller är det möjligt att ge ungdomarna tillräckligt med verktyg att hantera vardagssituationer för att förebygga stress och psykiskt ohälsa. Effekterna av metoden repulse är goda och framgångsrika. Med en bemanning om i snitt 0,3 personal per ungdom kommer vi överhuvudtaget inte kunna erbjuda ungdomarna detta. Att inte kunna erbjuda denna hjälp till självhjälp kan vara förödande för individen och för övriga i dennes närhet. Som nämnts är ungdomen under hård press i synnerhet under asylprocessen och repulse kan ge den enskilde individen verktyg att kunna hantera denna press. Risken med att inte kunna erbjuda den på plats, med personal ungdomen känner förtroende för, är å ena sidan att ungdomen inte blir motiverad att genomföra metoden, å andra sidan kan det innebära att personalen inte uppfattar signalerna i tidigt skede för att kunna sätta in insatsen i tid. Mat planering, inköp och tillagning Östersunds kommuns HVB-hem har ett upplägg kring mathantering och -planering som syftar till att ungdomarna självständigt ska klara detta den dag de flyttar ut. Det handlar om allt från att kunna planera inköp, hantera ekonomi och hushålla med pengarna till att handla, förstå och jämföra priser och vad KRAV-märkning innebär. Det handlar även om att veta hur de ska hantera maten säkert och laga den så som man vill ha den. När en ungdom är nyanländ tar boendet hela ansvaret kring maten och med tiden får ungdomen mer och mer ansvar utifrån vilka färdigheter ungdomen uppvisar till att slutligen klara allt själv. Förutom en utbildning i mat och ekonomi har vi sett att ungdomarna överlag är mindre missnöjda när de själva styr över vad de ska äta och när. Samtidigt kan upplägget uppfattas som rätt så krävande för ungdomen och det kräver även en stor del av personalen när det gäller assistans vid inköp, planering av mat, samt närvaro i köket för att assistera och för att se till att en viss ordning upprätthålls. Här har vi sett att vinsten av lärandet och möjligheten att kunna påverka är och har varit en viktig aspekt i tillvaron. Konsekvenser mat planering, inköp och tillagning Att ha en lägre bemanning innebär minskad möjlighet till individuellt stöd vad gäller introduktion, matlagning, kunskaper i kost- och näringslära, ekonomihantering och planering av matinköp. Med en bemanning om 0,3 så kommer överhuvudtaget detta inte bli möjligt. Ytterligare en risk är att

197 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 6 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: ungdomarna inte tillgodogör sig det de behöver vad gäller kost och hälsa, om de inte har möjlighet att påverka maten eller får tillräckligt med stöd. Med en bemanning om 0,6 kommer det fortsatt finnas möjlighet till nuvarande upplägg kring matplanering, även om det kommer att bli svårare att följa upp individuellt. Daglig omsorg och stötta till eget ansvar Varje dag delar personalen på boendet upp ungdomarna emellan sig för att alla ungdomar ska bli sedda och pratade med. Det kan vara om kompisar, skola och läxor, matlagning, mående, familj eller vad den enskilde har på hjärtat. Dessa dagliga möten bidrar till att skapa en bild av ungdomens behov och utvecklingsmöjligheter. Här kan vägledaren fylla på med kunskap och insikter där det fattas samt vara närvarande och deltagande i ungdomens liv. Samvaron skapar en grund för förtroenden som vägledare använder sig av när det bränner till i form av kriser och konflikter. Förtroendet är också viktigt för att ungdomen ska se en anledning till att fästa tilltro till information om framtiden, samhället och Sverige. Men det handlar lika mycket om att våga vara ungdom i en helt annan kontext än vad de är vana vid, relationer, jämställdhet, religion och annat som är viktigt för en människa på väg in i vuxenlivet. Gemensamt för alla ensamkommande barn är uppbrotten från invanda miljöer, föräldrar och socialt nätverk. Majoriteten kommer från områden med våldsamma och blodiga konflikter och många bär på erfarenheter av att vuxenvärlden svikit dem. En stor del, kanske de flesta av barnen, har i sina hemländer varit med om svåra upplevelser såsom uppskakande förluster av nära anhöriga, varierande grader av hot och våld samt avsaknad av skolgång, alla riskfaktorer för en ogynnsam utveckling i den unga personens liv. Ju fler riskfaktorer som finns runt den unge, desto högre blir risken att drabbas av ohälsa och negativ utveckling. För många har också själva flykten till Sverige varit lång, traumatisk och farlig med inslag av misshandel, fängslande och övergrepp av olika slag. Det kan handla om beskjutningar, misshandel av vakter och polis i transitland, sexuella övergrepp, minimalt med mat och dryck samt rädsla för en okänd människosmugglare. En del av barnen och ungdomarna reagerar på detta med allvarliga psykiska symtom. De dagliga mötena ger med tiden en god bild av hur en ungdom utvecklas och mår, vilken hjälp den skulle behöva mer av och men också en möjlighet att påvisa för ungdomen själv hur den tacklat problem, utvecklats och växt. Vägledaren kan påpeka att en skoluppgift gått särskilt bra, eller att det som kändes så svårt för någon månad sedan nu går bra. Vägledaren kan, om ungdomen så önskar, vara ett bollplank och en nära lyssnare när det gäller händelser från hemlandet eller flykten. Vägledaren kan även fånga upp och driva på frågor från genomförandeplan eller vad som skulle kunna vara ett dagsaktuellt ämne i Hitta Rätt. En viktig del är att få vardagen på boendet att flyta på och kanske medla eller styra upp konflikter mellan ungdomar och sedan spegla ungdomarna i deras roll i det som händer. En viktig del i ett gemensamt boende är förstås att se till att det finns en viss ordning och reda i gemensamma utrymmen. Det handlar om hygien och att alla tar ansvar för sitt i det gemensamma köket, att alla får möjlighet att använda datorerna i det gemensamma utrymmet, att utlånade saker kommer tillbaka dit de hör hemma, att alla tar sitt ansvar i städning, att det finns en ömsesidig respekt för varandra

198 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 7 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: samt en tilltro till sig själv och övriga. Det handlar också om att stötta ungdomarna i att komma i tid till skola, avtalade möten, aktiviteter för att ungdomen på sikt ska kunna sköta detta själv. Majoriteten av ungdomarna har också svårt att sova och behöver därför stöd med nedvarvning på kvällen. Asyltiden är oftast en slags tärande väntan i limbo. Om den drar ut på tiden är det vanligt att under åtminstone en tid känna så mycket förtvivlan och tvivel att det är svårt att fokusera på vardagslivet, som att äta, sova och gå i skolan. Vägledarens roll blir både att trösta och hjälpa till med att skapa mening, parallellt med att det är en balans mellan att vara förstående och inkännande och samtidigt kunna ställa krav så att inte ungdomen fastnar i hopplöshet. Även om det är svårt att fokusera på skola kan tiden med skolkamraterna distrahera tankarna så pass att tillvaron blir uthärdlig istället för att ungdomen stänger in sig på rummet med hopplöshet som enda sällskap. De dagar när barn inte orkar ta sig till skolan kan vägledaren vara till tröst, sällskap, kanske distrahera lite och, om det finns en mottaglighet, arbeta aktivt för att ungdomen ska komma tillbaka till skolan. Detta innebär att stort fokus ska läggas på att såväl klara av asylprocessens olika faser, som att stötta ungdomen i att hantera ett eventuellt avslag och/eller ett återvändande. Mycket av jobbet syftar till att få ungdomarna att dels landa och känna sig trygga och dels att få dem att utvecklas och förberedas för livet utanför boendet. Då gäller det att med tiden lägga över mer och mer ansvar på den enskilda ungdomen. Samma filosofi genomsyrar hur vi har försöker jobba med ungdomen inom allt lärande. Det kräver förstås att vägledare har tid att jobba med detta, oavsett om det för ungdomen gäller att lära sig klockan eller att klara av att hantera sin ekonomi. Konsekvenser daglig omsorg De ensamkommande barnen har under en lång tid tagit ett stort ansvar och flertalet är självständiga, handlingskraftiga och kompetenta. Likväl som barnen besitter en stor kompetens, erfarenhet och förmåga, är de samtidigt i behov av särskilt stöd och omvårdnad. Dessutom finns det bland de ensamkommande barnen även en sårbar högriskgrupp, som tidigt behöver identifieras och erbjudas riktade stöd- och behandlingsinsatser. Risken med att ha en lägre bemanning är att personalen inte kan identifiera ungdomens behov av just riktat stöd. Detta på grund av att tiden inte kommer räcka till om personaltätheten sänks. Ytterligare en risk är att eventuella konflikter inte hinner uppmärksammas i tid, eller att personal inte känner sig tillräckligt trygg i att hantera dessa utifrån en låg bemanning. Att inte kunna finnas tillgänglig i den utsträckning som idag erbjuds ungdomarna, att inte kunna erbjuda individuella samtal, läxhjälp, praktiskt och socialt lärande, eller att inte kunna ge det individuella psykosociala stödet eller följa med på, för ungdomen, viktiga och ibland avgörande möten, kan medföra allvarliga konsekvenser. Vissa saker går att utföra i grupp, men som tidigare nämnts finns det en klar risk i att personalen inte uppfattar, eller missar, tydliga signaler som är avgörande för ungdomens mående; såväl på kort som på längre sikt. Vi bör bli ännu bättre på att prata med ungdomarna om asylprocessen, så att de är förberedda när beslutet från Migrationsverket kommer. Detta oavsett om beskedet är positivt eller negativt. De långa handläggningstiderna, de tillfälliga lagförändringarna om tillfälliga uppehållstillstånd samt Sveriges avtal med Afghanistan om

199 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 8 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: avvisning av afghaner, kan vi redan nu se påverkar ungdomarnas mående till det negativa. Ökad psykisk ohälsa, obalans i måendet överlag, självdestruktivitet och droganvändande är bara några negativa konsekvenser som redan nu kan skönjas. Att inte kunna fånga upp detta på individuell nivå kan komma att riskera att ungdomen avviker eller hamnar i olika typer av riskbruk. Det är av stor vikt att ungdomarna mentalt förbereder sig så gott det går, för att de ska kunna hantera beslutet från Migrationsverket. En av de absolut viktigaste aspekterna i arbetet med ungdomarna är att de ska få med sig det som behövs för att klara av att bo själv. Det handlar också om att ungdomarna på sikt ska vilja bo, leva och verka i Östersunds kommun. För att detta ska bli en verklighet måste de få så mycket som möjligt i deras ryggsäckar för att de ska uppfatta Östersund som en attraktiv stad som ser ungdomarna som potentiella medborgare med resurser. Att inte kunna ge tillräckligt stöd vad gäller skolan riskerar att ungdomen inte klarar av skolan eller i värsta fall hoppar av den. Risken med det är att ungdomarna marginaliseras och även hamnar utanför arbetsmarknaden då de inte kan mäta sig med andra ungdomar som har fullständiga betyg och/eller behörighet att studera vidare. Säkerhet Ungdomarna behöver tidigt utbildas i hur de ska skydda sig om det börjar brinna. Detta sker individuellt och redan vid inflytt till boendet. Vid övernattningar ska vägledaren veta vem som sover var (det handlar också om att veta om en ungdom inte sover på boendet) och om det finns gäster på boendet. Vägledarna äger själva frågan om det är möjligt för ungdomarna att ha gäster. Det handlar om vem gästen är, hur många utomstående det rör sig om och hur situationen på boendet är överlag. Vägledaren har ett ansvar att veta vilka vänner en ungdom omger sig med och om sällskapet är lämpligt eller ej. Under förra vintern alarmerades det en del i media om händelser för ensamkommande på HVB. För att stämma i bäcken i Östersund genomfördes en rad åtgärder : Vaktbolag ronderar runt boendena nattetid. Alla boenden utrustades med hot- och överfallslarm, som går direkt till SOS alarm, men även till PD Bevakning. Vid behov har vi stärkt upp med extra personal nattetid och dagtid. Detta kopplat till enskilda individers dåliga mående eller hotfulla situationer. Risk- och konsekvensanalyser med handlingsplaner har upprättats vid samtliga boenden. Upprättat handlingsplaner kring droger, psykisk ohälsa och utåtagerande ungdomar. Vi har sedan uppstarten 2007 haft beredskap nattetid och som antingen kan förstärka upp boendet eller fungera som konsulterande stöd vid särskilda situationer. Varje boende fick en vägledare med utökat ansvar (VUA) med uppgift att jobba med genomförandet av insatser, vara boendets röda tråd när personalgruppen arbetar i skift och säkerställa att inget missas.

200 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 9 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: Dessa vägledare utbildades som ovan nämnts i repulse, inte bara för individens skull utan även för att öka säkerheten på boendet. Tillsammans med öppenvården har Ung Integration utbildat Durewallinstruktörer som har börjat utbilda bland annat boendepersonal i Durewallmetodens mjuka självförsvar. Konsekvenser med lägre bemanning Oavsett bemanning så måste en brandgenomgång genomföras för att boendet ska uppfylla kraven på säkerhet. Med en lägre bemanning kommer det dock bli ännu svårare än i dag att ha koll på ungdomarnas umgängeskretsar, vilka andra ungdomar som befinner sig på boendet och/eller skapa den grundläggande trygghet med den bemanning som är idag. Vid oro, konflikter eller andra svåra situationer har personalen idag möjlighet att på eget initiativ ta in extra förstärkning av personal. Det nya ersättningssystemet kommer dock att göra det svårare, vilket kommer innebära att denna möjlighet att ta in denna förstärkning endast kan ske vid extraordinära händelser. Alla beslut om förstärkning måste alltid bedömas av ansvarig chef från fall till fall, men det kommer bli mer restriktivt än idag. Detta kan medföra att det blir en ökad risk för både konflikter och oro bland såväl ungdomar som personal. Förebyggande arbete I allt arbete som görs med ungdomarna så läggs stor vikt vid att fånga upp individens behov men även stärka de resurser och kunskaper som ungdomarna har. En stor del av personalens arbete består därför att följa upp ungdomarnas fysiska och psykiska mående, att följa upp eventuella incidenter och att arbeta förebyggande med exempelvis droger, kriminalitet, utanförskap, radikalisering, marginalisering, självdestruktivitet och hot- och våldsituationer. I mångt och mycket handlar vägledarens roll om att vara en närvarande vuxen i vardagen. Många ensamkommande barn är i ett tillstånd där de känner sig övergivna i bemärkelsen att de är ensamma utan sina föräldrar i ett främmande land. Majoriteten känner en massiv saknad och längtan efter familjen. Väldigt många hyser oro för sina familjemedlemmar som man kanske har förlorat kontakten med. Andra barn kan känna sig övergivna efter att ha tagit aktivt avstånd och flytt från familjen, kanske efter våld eller hederskonflikter. Som barn eller ungdom i en ny situation, där man är vilsen och oviss om framtiden och där bristen på kunskap om och social erfarenhet av det nya landet är uppenbar, blir det extra svårt att leva utan familjens stöd och närvaro. Här har vägledaren därför ett stort ansvar att kunna finnas tillhands och vara den trygghet som annars familjen skulle ha varit. Konsekvenser förebyggande arbete Precis som förut nämnts så finns det uppenbara risker med att sänka bemanningen, inte minst då rätts- och kvalitetssäkringen kan komma att påverkas. Det kommer bli svårt att kunna säkra det

201 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 10 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: förebyggande arbetet och ungdomarna löper större risk att radikaliseras, marginaliseras och/eller falla in i psykisk ohälsa och riskbruk. Att inte kunna följa upp arbetet utifrån ett rätts- och kvalitetssäkert sätt, innebär att riskfaktorerna ökar för en ogynnsamutveckling i den unga personens liv. Ju fler riskfaktorer, desto högre risk att barnet drabbas av ohälsa och negativ utveckling. Det är bland annat socialtjänstens ansvar att se till att barnen och ungdomarna erbjuds trygga och säkra boenden av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling. Samverkan och samarbete är därför nödvändigt för att åstadkomma samordnade insatser som svarar mot den unges behov. Unga har det extra svårt när det råder krig, svåra motsättningar, förtryck, diskriminering och fattigdom i ett land. Omständigheterna blir påtagligare för barn än för vuxna, eftersom barn är beroende av vuxenvärlden för att klara sig. En del ensamkommande barn bär på upplevelser av att ha blivit svikna av sina föräldrar eller andra nära släktingar. Därav blir vägledarna viktiga i arbetet med att återupprätta ett förtroende för vuxenvärlden igen. Det finns en rad studier och undersökningar som visar på att barn och unga som upplevt krig på nära håll, har en hög risk för att utveckla kroniska psykiska problem som depression, ångest och traumatiska stressreaktioner. Detta gäller särskilt barn i högre åldrar. Exempel på stressfaktorer efter ankomsten till ankomstlandet är att känna rädsla inför framtiden, inte ha några släktingar, att bli ifrågasatt under asylprocessen eller att känna sig tvingad att uppge fel identitet, historia eller ålder. Att ha en lägre bemanning medför risker med att personalen vid HVB inte kan arbeta med ungdomarnas tillit till samhället, dess myndigheter och representanter i tillräcklig omfattning och på rätt sätt. Detta är inte alltid några självklarheter för personer som kommer från länder där det knappt finns några sociala skyddsnät och där erfarenheterna av att samhället, dess myndigheter och representanter agerar till invånarnas nytta är knappa eller obefintliga. Att arbeta förebyggande innebär i mångt och mycket att personalen har insikt att kunna förmedla dessa skillnader kring hur omvärlden betraktas, men även att vara lyhörd för de ungas signaler samt att hantera eventuell misstänksamhet, stress eller brist på förtroende från den unges sida på ett etiskt och professionellt sätt. Jämställdhetsfrågor Behovet av en smidig integrationsprocess för de barn och ungdomar som kommer till kommunen är stort. Alla ensamkommande barn och ungdomar ska i Östersunds kommun kunna erbjudas utbildning i jämställdhet, det svenska samhällets normer och sex- och samlevnad i direkt anslutning till ankomsten till kommunen. Jämlikhet är inte en självklar uppfattning i alla länder, många av de ensamkommande barnen är uppvuxna i samhällen som präglas av en mer eller mindre patriarkal struktur. Många av länderna där de ensamkommande barnen kommer ifrån har även tydliga auktoritära och ickedemokratiska inslag.

202 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 11 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: Majoriteten av de ensamkommande ungdomarna som kommer till Sverige och så även till Östersund, befinner sig i de övre tonåren. Många har varit på flykt under en längre tid, kanske till och med år, innan de ankommit till Sverige, och en del har också blivit utsatta för sexuella övergrepp under flykten. Majoriteten har sällan eller aldrig fått kunskaper om sex, samlevnad och jämställdhetsfrågor, på grund av bristande skolgång och/eller att de gått i ett skolsystem där man inte diskuterat frågorna. Personalen vid våra HVB-hem är och ska vara lyhörda för barnens signaler. Det är viktigt för förståelsen och samarbetet med barnen att personalen är medveten om dessa olika tänkbara skillnader kring hur man kan betrakta sin omvärld. Detta för att kunna hantera eventull misstänksamhet, stress eller brist på förtroende från barnets sida, och handskas med det på ett etiskt och professionellt sätt. Ungdomsstyrelsens, numera MUCF, presenterade i rapporten Unga och våld (2013:1) sambandet mellan killar och unga mäns användande och utsatthet av våld och hur det hänger ihop med attityder till jämställdhet. En tes som synliggörs i den är att individens attityder till jämställdhet och maskulinitet påverkar benägenheten att använda våld. Utifrån den tesen har Ungdomsstyrelsen prövat antagandet att stereotypa uppfattningar om jämställdhet/femininitet och maskulinitet kan påverka unga att använda våld. Analysen visar att risken för att utöva våldsam eller kränkande handling ökar med 3,2 gånger för killar som instämmer i stereotypa påståenden om könsroller kring maskulinitet och femininitet. Detta jämfört med killar som inte instämmer i något av dessa påståenden. Länsstyrelsen i Dalarna har tagit fram ett material och metodstöd som kallas för Metodstöd för jämställdhetsintegrering och som vägledarna har fått i uppdrag att använda sig av just för att beröra jämställdhetsfrågor och för att kunna stärka det våldsförebyggande arbetet i kommunen. Erfarenheter från praktiken visar att flertalet av barnen som kommer till Sverige har sitt ursprung i s.k. holistiska eller kollektivistiska kulturer där familjen och släkten är det bärande elementet i samhället. Förvisso spelar familjen en viktig roll i den svenska kulturen också, men i Sverige betonas mer och mer den enskilda individen och dennas rätt att självständigt få välja hur hon eller han vill framleva sitt liv, oberoende av familjen, ätten eller klanen. I Sverige tycker de flesta att det ska råda jämlikhet mellan könen och att alla individer, oavsett om de är kvinnor eller män, ska ha samma formella rättigheter. Konsekvenser jämställdhetsfrågor All offentlig verksamhet är skyldig att jämställdhetsintegrera. När verksamheter planerar, utför och följer upp ska ett jämställdhetsperspektiv finnas med. Kort och gott ska det säkerställas att allt som görs inom våra verksamheter ska bedrivas med utgångspunkt i flickors och pojkars respektive villkor och behov. Detta kommer bli svårt att genomföra med en lägre bemanning på våra HVB.

203 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 12 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: Att inte kunna arbeta aktivt med frågor som rör jämställdhet, demokratiska värderingar, könsnormer samt sex och samlevnad, vet vi kan innebära större klyftor, polarisering i samhället samt ökade risker med våld och hot. Kompetens personal och bemanning Frågan om kompetens och kunskapsutveckling är central för socialtjänstens möjligheter att erbjuda insatser av god kvalitet utifrån dessa barns behov. I socialstyrelsen HVB-föreskrift (SOSFS 2002:30) beskrivs kompetenskraven hos personalen (2 kap, 2 ). Där framgår att den som ger vård eller behandling ska ha den utbildning och erfarenhet samt personlig lämplighet som krävs för att utföra arbetet i enlighet med den eller de behandlingsmetoder som används i verksamheten och för att uppfylla verksamhetens mål. På ett HVB som tar emot barn och ungdomar som inte fyllt 18 år ska det finnas personal dygnet runt i verksamhetens lokaler (2 kap. 3 SOSFS 2003:20). Att det i en ung människas hem behöver finnas vuxna personer till hands, även nattetid, är fullt förståeligt. För barn och unga som kommer ensamma till Sverige, som kanske inte vet var föräldrar och syskon är eller vars föräldrar är döda, är det än mer förståeligt. Att bo och leva kollektivt, som inte är självvalt, under en längre tid kan leda till påfrestningar i boendemiljön, vilket i sin tur påkallar behovet av trygga vuxna under dygnets alla timmar. Behovet kan för den enskilde individen minska med tiden. Idag har samtliga HVB-verksamheter inom kommunens regi en dygnetruntbemanning i enlighet med vad föreskriften säger och vad Inspektionen för vård och omsorg kräver. Det finns även möjlighet till förstärkning nattetid genom personer som har beredskap. Vi har även vid behov tagit in ett bevakningsföretag som har förstärkt ytterligare. Det är mycket viktigt att barnen och ungdomarna bemöts med respekt och omsorg, kunskap och omtanke även om de ska eller eventuellt kommer att utvisas. Med de regelförändringar som skett kommer antalet barn som får avslag att öka. Vi har därför påbörjat en satsning för att kunna möta upp behovet och stärka personalen i att kunna hantera såväl ungdomar som får avslag som ungdomar som ska av- eller utvisas. Ett besked om avslag leder som regel till en allvarlig kris för den unge, vilket socialtjänsten behöver ha beredskap för. Det handlar om att ge den unge behövligt stöd i den kritiska situationen men det handlar också om att ge stöd i återvändandeprocessen. En stor del av vägledarnas arbete bygger på att de å ena sidan får det stöd de behöver i arbetet med ungdomarna, men det bygger även på att de å andra sidan får utbildning och handledning för att på så sätt kunna stärka dem individuellt och i grupp för att kunna möta ungdomarna i deras vardag. Det handlar också om vägledarnas arbetsmiljö och situation. Konsekvenser personal och bemanning Risken med en lägre bemanning är att arbetet inte kan organiseras så att den enskilde ungdomen tillförsäkras boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet. Om personalstyrkan skärs ned, med de konsekvenser som är att vänta, så är risken hög att det är

204 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 13 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: svårt att rekrytera och bibehålla personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Med mindre ekonomiska förutsättningar kommer det bli svårt att tillgodose personalens behov av handledning och kompetensutveckling, att en god arbetsmiljö upprätthålls samt att verksamheten planeras, utvecklas och utvärderas. Detta innebär att vi inte kommer uppfylla kraven på HVB, enligt SOSFS 2003:20; Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende. Sammanfattning 203 instanser lämnade yttranden gällande regeringens promemoria om nytt ersättningssystem och i flertalet av remissvaren kan man utläsa en oro kring vad de minskade schablonerna kan innebära på kort och lång sikt. I remissvaret från Barnombudsmannen (A , i svar nr 006) till regeringen, avseende promemorian om det nya ersättningssystemet, kan man läsa att förslaget saknar en tydlig barnkonsekvensanalys för att säkerställa att barnets rättigheter blir tillgodosedda. Barnombudsmannen bedömer att kvaliteten i mottagandet försämras för just barn och unga. Socialstyrelsen skriver i sitt remissvar (A , i svar nr 008) att förslaget kan innebära långsiktiga negativa konsekvenser för ensamkommande barn när det gäller etablering och integration i svenska samhället. I Rädda Barnens remissvar (A , i svar nr 086) framhåller de att ett nytt ersättningssystem inte får ske på bekostnad av barnets bästa samt att det finns en klar oro för följderna av den åtskillnad som avses bli mellan ensamkommande barn under 18 år och ensamkommande unga över 18 år; dvs. unga vuxna. Ungdomar över 18 år är enligt flertalet rapporter även det en utsatt grupp och risken är att de hamnar mellan stolarna. Även SKL (A , i svar nr 099)anser att den minskade schablonen riskerar att de ensamkommande barnen och ungdomarna inte får den vård och det stöd de har behov av vilket kan få långsiktiga konsekvenser. Minskad ersättning till kommunen kommer innebära stora konsekvenser vad gäller mottagandet av ensamkommande barn. Dels kortsiktiga konsekvenser såsom oroligheter, otrygghet och hot- och våldsituationer i verksamheterna, dels långsiktiga konsekvenser såsom att de ensamkommande barnen i större grad löper större risk att radikaliseras, polariseras, marginaliseras och/eller fastna i en missbruksproblematik. Om området inte beviljas kommunbidrag kommer det bli omöjligt att uppfylla kravet på trygga och säkra boenden av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling. Även om området planerar att utöka stödboendeverksamheten, så ska denna placering alltid föregås av en utredning som visar att den unge är redo och mogen för den typen av placering. Stödboendeverksamheten kan å ena sidan vara lägenheter som är utspridda rent geografiskt, å andra sidan i korridor. I Socialstyrelsens föreskrifter om stödboende (HSLF-FS 2016:56)kan man läsa att om de egna boendena som ingår i verksamheten ligger nära varandra eller består av utrymmen som är gemensamma ska bemanningen ses över. Detta innebär att korridorboende kan komma att kräva högre bemanning än i geografiskt utspridda lägenheter. Samtliga stödboendeformer ska dock säkerställa att personal finns tillgänglig dygnet runt och vid behov kunna infinna sig i de egna boendena utan dröjsmål.

205 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 14 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: Samtliga nyanlända ensamkommande barn kommer initialt att placeras på HVB under utredningstiden. HVB skall enligt lag ha en bemanning dygnet runt. Detta kommer inte bli möjligt vid en genomsnittlig bemanning om 0,3 personal i snitt per ungdom, då det i innebär ca fyra personal på ett boende med 13 ungdomar och ca fem personal på ett boende med plats för 16 ungdomar. Ett rullande schema som täcker in dagar, kvällar och nätter kräver en bemanning om minst sex personal för att få det att överhuvudtaget gå runt.

206 8, KS :30 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Dnr Synpunkter från Socialnämnden Östersunds kommun, gällande Nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och unga 3.1 Ny ersättning för beredskap och kapacitet för mottagandet av ensamkommande barn Bedömning: En ny ersättning för kommunernas beredskap och kapacitet för mottagandet av ensamkommande barn bör införas. Ersättningen bör bestå av en fast del och en del som baseras på kommunens beräknade andel av mottagandet enligt Migrationsverkets anvisningsmodell. Systemet med överenskommelser samt de ersättningar kommunerna får för att ingå överenskommelser om mottagande och ersättningar för överenskomna platser bör tas bort. Nuvarande ersättningssystem: Årlig ersättning om kronor betalas ut till de kommuner som har överenskommelse om mottagande. Kommunerna erhåller idag ersättning för obelagda platser med kronor per dygn och plats. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: Årlig ersättning om kronor kommer att betalas ut till kommunerna även fortsättningsvis, men de kommer inte längre vara kopplade till överenskommelserna. Till detta kommer även en rörlig ersättning för tomplatser att utbetalas till kommunerna. Denna ersättning avses motsvara 7 dygns ersättning för obelagda platser för samtliga ensamkommande barn som kommunen beräknas få anvisande i enlighet med Migrationsverkets fastställda andel för kommunerna. Östersunds kommun kommer att ha en överkapacitet om 63 boendeplatser vid årets slut, trots att planering av antalet boendeplatser hela tiden har skett med utgångspunkt i det lägsta av scenariona i Migrationsverkets prognoser. Den ersättning beredskap och kapacitet för mottagande, motsvarande 7 dygn för de 17 ensamkommande barn som beräknas tas emot i kommunen under 2016, uppgår till ca kronor. Det kommer långt ifrån täcka de kostnader som kommunen har utifrån de femåriga hyreskontrakt för HVB som tecknats, där även kapitalkostnader tillkommer. Sida 1 av 13

207 8, KS :30 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun 3.2 Schablonersättning till ankomstkommuner för tillfälligt mottagande av asylsökande ensamkommande barn Bedömning: Ankomstkommuner bör få en schablonersättning på kronor per dygn och mottaget barn för tillfälligt mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Ersättningen bör innefatta ersättning för att säkerställa beredskap och betalas ut kvartalsvis i efterskott efter ansökan. Nuvarande ersättningssystem: För barn som dyker upp i Östersunds kommun och som ännu inte har sökt om asyl, har kommunen återsökt för faktiska kostnader. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: Östersunds kommun är ingen ankomstkommun. Under hösten 2015 dök det upp ett stort antal ankomstbarn som inte var anvisade. Det är dock oklart om icke avtalade ankomstkommuner kommer att erhålla en schablonersättning för ankomstbarnen eller inte. Efter kontakt med Regeringskansliet och Arbetsmarknadsdepartementet kvarstår frågetecken kring detta. 3.3 Schablonersättning för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn i anvisningskommun Bedömning: En enhetlig schablonersättning till anvisningskommunen på kronor som avser mottagandet av asylsökande ensamkommande barn bör införas. Ersättningen bör avse transportkostnader, socialtjänstens utrednings- och uppföljningskostnader, tolkkostnader samt kostnader för god man och andra relaterade kostnader. Ersättningen bör betalas ut automatiskt till anvisningskommunen när barnet har tagits emot. Nuvarande ersättningssystem: Idag återsöker anvisningskommuner en engångsschablon om kronor (HVB) respektive kronor (familjehem) för att täcka utredningskostnader i samband med placering. Förutom dessa schabloner återsöker Östersunds kommun idag faktiska kostnader för resor (ungdomarnas anvisningsresor) inom Socialförvaltningen. Sida 2 av 13

208 8, KS :30 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Överförmyndaren återsöker faktiska kostnader för gode män (arvoden, omkostnader och sociala avgifter), tolkkostnader samt andra relaterade kostnader. Den schablonersättningen om kronor som kommunerna erhåller idag för kostnader som avser särskilt förordnad vårdnadshavare kommer att kvarstå. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: I Sverige ska ingen under 18 år stå utan legal ställföreträdare och alla ensamkommande barn har enligt föräldrabalken rätt till en god man. Denne har till uppgift att bevaka att den ensamkommande ungdomen får ta del av de rättigheter och ansvar för de skyldigheter det svenska rättssystemet innebär. God man har rätt till arvode, omkostnadsersättning samt rese-ersättning. Överförmyndaren inom Östersunds kommun har också ett utbildningsansvar för de gode männen. Migrationsverkets handläggningstider sträcker sig idag till cirka ett år men i och med det beslut som tagits om tillfälliga uppehållstillstånd bedömer migrationsverket att handläggningstiderna kommer att öka upp till 550 dagar. Under denna tid har ungdomen rätt till god man, dvs kostnaden kommer att öka med anledning av längre handläggningstider vid Migrationsverket vilket resulterar i högre kostnader för gode män än tidigare. Vid möten på Migrationsverket skall god man delta och idag förväntas god man och ungdom företa långa resor vilket är extremt kostsamt, framförallt för de kommuner som inte liggergeografiskt nära något av Migrationsverkets utredningskontor Överförmyndaren kan se en märkbar förändring av insatsernas art där nedlagd tid för polisförhör och drogrelaterade insatser ökar i stadig takt. I det förslag regeringen lagt om nytt system för ersättning till kommunerna ger man inte längre möjlighet att söka för faktiska kostnader. I den engångssumma på kr som föreslås i schablon skall följande kostnader ingå: Arvode inklusive arbetsgivaravgifter för den gode mannens uppdrag Rese- och omkostnadsersättning för god man Övriga relaterade kostnader Tolkkostnader Socialtjänstens utredningskostnader Sida 3 av 13

209 8, KS :30 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Det är självklart att alla inblandade myndigheter ska ta sitt ansvar för att minska kostnaderna. Men om förutsättningarna skall förändras på det drastiska sätt som nu presenterats måste det få ske på ett sätt där kommunerna får möjlighet att anpassa verksamheten under en längre period så det kan ske på ett för ungdomarna rättssäkert sätt. Det allra viktigaste är dock att nivån på den ekonomiska ersättningen är realistisk, vilket den nu föreslagna nivån definitivt inte är. Överförmyndarnämnden ser systemet med schablonersättning som en bra lösning att minska den nu omfattande administrationen. Specificerad schablonersättning till socialtjänst och överförmyndarverksamhet måste däremot särskiljas från regeringens sida istället för att som idag sammanblandas då dessa funktioner i kommunerna inte ingår i samma verksamhet. Om vi kalkylerar med arvode för 10 timmar per månad, vilket är mycket lågt räknat utifrån uppdragets betingelse, och en handläggningstid på 18 månader kommer enbart för kostnaderna för god man, omkostnader och tolk att kosta närmare kr per ensamkommande barn. Vid en handläggningstid på 24 månader ökar kostnaden till närmare kr. Detta ger att det förslag som lagts fram visar att riksdag och regering ämnar överlåta ansvaret och kostnaderna för de beslut man tidigare tagit gällande mottagandet av ensamkommande barn på kommunerna och våra gode män. Detta kommer att ge konsekvenser både för de ensamkommande ungdomarnas rättssäkerhet såväl som kommunernas ekonomi. Utrymmet för utbildning till gode män kommer vara ytterst begränsat vilket kommer visa sig i sämre kvalité på utförda uppdrag. Det kommer bli betydligt svårare att rekrytera gode män om det i praktiken blir så att de gode männen förutsätts utföra insatser som ej arvoderas. När det gäller tolk kommer tillgång till dessa att begränsas kraftigt om anslagen minskar i den omfattning som nu föreslås. Detta kommer att drabba de enskilda ungdomarna hårt då möjligheten att kommunicera är ett grundläggande behov. Krav måste sättas på Migrationsverket på kortare handläggningstider samt ett tillhandahållande av teknisk utrustning i sådan omfattning att gode män och ungdomar kan delta i möten på närmaste kontor. Det vi kan förutsätta om personalen på boendena minskar i kombination med att tillgång till god man minskar är att vi kommer se en drastisk ökning av psykisk ohälsa, drogrelaterade problem och övrig brottslighet. Sida 4 av 13

210 8, KS :30 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Om den nya föreslagna schablonen på kronor ska räcka till alla dessa delar förutsätts att Migrationsverkets handläggningstider snabbt kortas ner betydligt. Överförmyndarens beräkning visar på ett tydligt sätt att endast kostnaderna för gode män riskerar att överstiga den föreslagna schablonen. Eftersom kommunerna inte längre ges möjlighet att återsöka för faktiska kostnader. Utöver detta kvarstår utredningskostnader vid placering för socialförvaltningens del. Med minskad ram för utredningskostnader finns stor risk för övervältringseffekt inom Socialförvaltningens verksamhet. Med minskade ersättningar för utredningar kan bemanningen när det gäller socialsekreterare för ensamkommande barn behöva ses över. Om neddragningar avseende bemanning sker kan risken vara att utredningarna inte håller samma kvalitet. Även det preventiva arbetet kan komma att påverkas. I de fall där det blir aktuellt med vård enligt LVU eller SoLplacering på lika grunder, för ensamkommande ungdomar, skulle detta kunna innebära att det blir socialsekreterarna inom övrig verksamhet som får hantera dessa anmälningar och utredningar. Detta bör då ställas mot den höga arbetsbelastningen och pressade situationen som redan idag råder inom Område Barn Unga Vuxna. 3.4 Schablonersättning per dygn för mottagandet av ensamkommande barn Bedömning: För ensamkommande barn som är asylsökande eller har uppehållstillstånd bör anvisningskommunen få en automatiskt utbetald schablonersättning på kronor per dygn. Nuvarande ersättningssystem: Idag utgår schablonersättning om kr per dygn och plats enligt kommunens avtal om boendeplatser. Utöver detta återsöker kommunen 300 kronor per dygn för belagd plats. Det görs ingen skillnad i ersättningsnivåer utifrån barnets ålder, under förutsättning att det finns ett fortsatt vårdbehov efter att ungdomen fyllt 18 år. För asylsökande placerad i familjehem utgår ersättning för faktisk kostnad efter ansökan. För asylsökande placerad i externt HVB erhåller kommunen en schablonersättning om kronor per dygn och plats. Ensamkommande barn med uppehållstillstånd placerade i externa HVB och familjehem utgår ersättning för faktisk kostnad efter ansökan. Sida 5 av 13

211 8, KS :30 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun I oktober 2015 var snittkostnaden 1485 kronor per dygn - det som är problemet i år är att vi har haft överbeläggning och dyra både tillfälliga boenden och boenden via entreprenadavtal. Eftersom vi inte har klart med kostnader de nya boendena samt för boenden som fortfarande är under byggnation kan vi inte räkna fram dagens dygnskostnad, men den blir betydligt högre än dagens nivå. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: Trots att vi saknar de underlag som krävs för att räkna fram en aktuell dygnskostnad så kan vi med utgångspunkt från dygnskostnaden i oktober 2015 konstatera att den nya schablonersättningen på kronor per dygn inte då skulle täcka kostnaderna. Dygnskostnaden har sedan oktober 2015 ökat på grund av att vi varit tvungna att teckna både dyra och långa hyresavtal för att lösa den då rådande platsbristen. Detta betyder att schablonen skulle ge än mindre kostnadstäckning idag. Med utgångspunkt i Migrationsverkets då gällande prognoser rustade kommunerna för det förväntade mottagandet av ensamkommande barn. Verksamheterna tvingades till att expandera snabbt. Att förvänta sig av kommunerna att på sådan kort tid ska kunna styra om processer som satts igång och krympa verksamheterna, när det gäller bland annat byggnationer och rekryteringar, blir svårt. Vi har planerat och budgeterat efter en ersättning om kronor per dygn, exempelvis när vi har tittat på vilka hyreskostnader som kan täckas av dygnsersättningen och som motsvarar de krav som IVO ställer. Detta har varit särskilt problematiskt i en kommun som Östersund, där det råder lokalbrist/bostadsbrist. I Östersund har behovet av HVB-platser blivit tvunget att lösas med dyra om-/nybyggnationer med kapitalkostnader, vilket medfört långa hyresavtal som löper över minst en femårsperiod. Anpassningarna av lokalerna har varit nödvändiga för att nå upp till rådande krav från IVO, angående boendenas beskaffenhet. Sänkta ersättningsnivåer blir således svårförenligt med IVO:s krav. I likhet med SKL anser Östersunds kommun att en längre omställningstid är nödvändigt. Främst på grund av de dyra boendeavtalen som Östersunds kommun har. Om nytt ersättningssystem ska införas enligt avsedd tidsplan bör det finnas utrymme för att statliga medel kan täcka dessa omställningskostnader, om inte det ska bli aktuellt med kommunbidrag till verksamheten. Sida 6 av 13

212 8, KS :30 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Detta går till exempel att jämföra med kommuner i länet där det i större utsträckning har funnits tomma tillgängliga lokaler som inte krävt samma omställning. Med lägre ersättningar kan personaltätheten vid HVB behöva ses över och eventuellt justeras. En lägre personaltäthet innebär mindre tid för personal per barn, vilket i sin tur påverkar kvaliteteten på omsorgen för det enskilda barnet. Med den lag som trätt i kraft 20 juli, kommer tillfälliga uppehållstillstånd att vara huvudregeln under de kommande tre åren. Troliga konsekvenser av detta kan vara sämre mående hos de ensamkommande barnen. I kombination med en eventuell neddragning av personal inom HVB-verksamheterna skulle detta kunna komma att innebära ökad belastning på psykiatrin, där det redan idag är ett högt tryck. Det kan även komma att bli svårt att bemöta fackliga organisationernas krav om ökad trygghet och särkerhet på boendena för personalen, främst nattetid. Det åtgärder som föreslagits från fackligt håll är bland annat är utökad bemanning nattetid, för att undvika ensamarbete. Barnens hushållsekonomi och fritidsbidrag utbetalas via verksamhetsmedel. Med lägre ersättningar kan nivåerna behöva ses över och eventuellt justeras. Det har skett en medveten satsning inom Östersunds kommun för att öka möjligheterna till fritidsaktiviteter genom att höja fritidsbidraget. Detta mot bakgrund att ett aktivt föreningsliv för ensamkommande barn och unga är viktigt ur ett integrationsperspektiv. Att arbeta med ungdomarna med omställning, normer och värderingar att bedriva integrationsarbete kommer inte få samma förutsättningar. Forskning har konstaterat att när du känner ett utanförskap ökar riken att bli radikaliserad. Det är viktiga och aktuella frågor som behöver prioriteras. Vi behöver vara mer inkluderande idag, snarare än exkluderande. Ensamkommande barn kan anses utgöra en riskgrupp utifrån att de anländer till Sverige utan sina föräldrar. De har inga vuxna förebilder i sin omedelbara närhet. De är ofta skuldsatta och dessa skulder förväntas betalas tillbaka och med påtryckningar från familj och anhöriga, finns risken att de vänder sig till kriminalitet för att lösa sin situation. Med mindre medel finns mindre tid och utrymme att arbeta med frågor som dessa. Förändringarna kommer således att innebära en rad negativa konsekvenser för ungdomarna. Det blir besparing på kort sikt, risken är dock att det blir stora samhällsekonomiska kostnader på lång sikt. Sida 7 av 13

213 8, KS :30 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Inom Östersunds kommun finns en strävan efter att ensamkommande barn som bor vid något av enhetens HVB, så lång som möjligt, ska behandlas lika som andra placerade barn inom Östersunds kommun. Hur kommer möjligheterna till detta se ut framöver? Uppskattningsvis kan de sänkta ersättningsnivåerna innebära att Östersunds kommun, Socialnämnden, erhåller minskad statlig ersättning motsvarande minst 53 mnkr - kopplade till mottagande av ensamkommande barn. Detta avser dels de ungdomar som idag finns inskrivna vid våra egna HVB hem (ca 40 mnkr), och dels externt placerade barn i andra HVBhem alt familjehem (ca 13 mnkr). Efter kontakt med Regeringskansliet och Arbetsmarknadsdepartementet kvarstår en del frågetecken kring de nya ersättningsnivåerna varför det är svårt att redovisa någon exakt nivå.. Bland annat är det ytterst oklart hur man tänker kring de ungdomar som idag är externt placerade i både HVB och familjehem. En del av dessa ungdomar fyller dessutom 18 år under 2017, vad kommer att gälla för dem? Östersunds kommun har idag externa placeringar i andra kommuner såväl som inom länet. Vad händer med dessa placeringar utifrån begränsningen att placera i annan kommun än anvisad kommun? Måste dessa ungdomar omplaceras tillbaka till hemkommunen, eller gäller detta endast vid nya placeringar efter årsskiftet? Får Östersunds kommun då schablonersättningen om kronor per dygn även för de externt placerade? Dessa frågetecken medför svårigheter att uppskatta den ekonomiska effekten av ändrade ersättningsnivåer för externa placeringar. Barn- och utbildningsförvaltningen (BOUF) lyfter fram farhågan att förändringen innebär en förändrad ekonomisk ram för Socialförvaltningen och därmed finns även en risk för en totalt sett minskad ekonomisk ram för kommunen som helhet, vilket i sin tur kan leda till att BOUF får sämre ekonomiska förutsättningar för sin verksamhet. 3.5 Begränsad möjlighet till ersättning för asylsökande ensamkommande unga i åldern år Bedömning: När det gäller asylsökande ensamkommande unga som har fyllt 18 men inte 21 år bör kommunen enbart ha rätt till ersättning för dem som är placerade med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och för dem med motsvarande vårdbehov men som är placerade med stöd av socialtjänstlagen (SoL). Ersättning för faktiska kostnader bör betalas ut i efterskott efter ansökan. Sida 8 av 13

214 8, KS :30 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Nuvarande ersättningssystem: I dag får kommunen ersättning via schablon kronor per dygn och plats avseende de ungdomar som bedöms ha behov av fortsatt placering inom HVB eller familjehem och är i åldern år. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: Samtliga som inte är placerade enligt LVU, eller enligt SoL på lika grunder kommer att få flytta till Migrationsverkets boenden. Dessa ungdomar lämnar då en tomplats vid det HVB som de varit placerade vid, om många ungdomar fyller 18 år inom ett kort tidsspann, samt att inflödet av nya ungdomar är litet, krävs det en snabb anpassning av verksamheten till färre platser då nya ersättningssystemet inte kommer att täcka kostnaderna för tomma boendeplatser i samma utsträckning som tidigare. Ovanstående gäller oavsett om det handlar om att det är en asylsökande ungdomar som blir 18 år och ska flytta till Migrationsverkets boenden, eller om det är ungdomar med uppehållstillstånd där flytt till stödboende blir aktuellt. Som exempel, under perioden september till december 2017 kommer ca 30 ungdomar att fylla 18 år och ska då enligt det nya förslaget lämna HVB-verksamheten såvida de inte har ett fortsatt omfattande vårdbehov. Med hänvisning till de långa kontrakten som kommunen tecknat ses det som problematiskt att snabbt krympa verksamheten. Det kan även ses som problematiskt ur ett arbetsgivarperspektiv då det blir svårare att erbjuda tillsvidareanställningar. 3.6 Schablonersättning för ensamkommande unga i åldern år med uppehållstillstånd Bedömning: Anvisningskommunen eller den kommun som ärendet flyttats över till bör få en automatiskt utbetald ersättning på 750 kronor per dygn för ensamkommande unga som har fyllt 18 men inte 21 år och har uppehållstillstånd. Rätten till ersättning bör förutsätta att den unga är folkbokförd i anvisningskommunen eller den kommun som ärendet har flyttats över till. Den unga bör också ha fått studiehjälp för studier på gymnasial nivå under någon av månaderna i det kvartal som ersättningen avser. Kommunens rätt till ersättning bör upphöra när en person beviljas etableringsersättning eller om den ungas föräldrar anländer till Sverige. Sida 9 av 13

215 8, KS :30 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Nuvarande ersättningar: I dag är stödboendeverksamheten inte tillräckligt stor för att ge bärighet med nuvarande ersättning om kronor per dygn. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: Små möjligheter för unga ensamkommande i åldrarna år att vara fortsatt placerade vid HVB. Gränsen mellan en LVU-placering, eller placering enligt SoL på lika grunder, och att klara sig i stödboende med låg grad av stöd blir ett alltför stort glapp. Många 18-åringar är inte helt redo att flytta till eget boende och klara sig självständigt, samtidigt som vårdbehovet inte är av den karaktären att LVU är motiverat. Bristen på tillgången till lägenheter och andra boendealternativ för stödboenden bör lyftas som en aspekt som försvårar utflytt från HVB för unga som är mogna för ett mer självständigt boende, samt att detta då kan vara en anledning till att ungdomarna bli kvar på HVB längre än planerat, vilket i sin tur medför extra kostnader utifrån minskade intäkter. Eftersom en betydande del av ungdomarna är i ålderspannet år kommer den minskning av ersättningen från kr per dygn till 750 kr per dygn ge en avsevärd ekonomisk effekt för kommunen. Socialsekreterarna kommer att få en ökad arbetsbelastning inledningsvis då beslut ska omprövas, huruvida det är lämpligt med placering i stödboende. Därefter en minskad arbetsbelastning i och med färre SoLplaceringar. 3.7 Ersättning för ensamkommande barn och unga som är placerade i annan kommun än anvisningskommunen Bedömning: När ensamkommande barn och unga är placerade i en annan kommun än anvisningskommunen och ansvaret för ärendet har flyttats över till socialnämnden i den kommun där barnet eller den unga bor, bör ersättningen betalas ut till den kommun där barnet eller den unga bor. När Socialnämnden i anvisningskommunen har kvar ansvaret för barnet eller den unga och placeringen är i en annan kommun, bör ersättningen betalas till anvisningskommunen. Sida 10 av 13

216 8, KS :30 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Nuvarande ersättningar: Idag får kommunen ersättning för faktiska kostnader vid externa placeringar för barn med uppehållstillstånd och ersättning med kronor per dygn för asylsökande. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: Idag har Östersunds kommun ca 35 ensamkommande barn som är externt placerade, varav de flesta med uppehållstillstånd. Den faktiska kostnaden uppgår till ca 22 mkr för 2016 och skulle med nya ersättningsregler rakt över innebära en minskning av ersättning/intäkter för kommunen med ca 13 mkr. Efter kontakt med Regeringskansliet och Arbetsmarknadsdepartementet kvarstår dock en del frågetecken kring dessa regler. Vad gäller för de pågående placeringarna, ska de omplaceras tillbaka till hemkommunen för att generera ersättning? Reglerna angående överenskommelser om övertagande av ansvar för ärenden mellan socialtjänsterna vid externa placeringar i annan kommun torde bli än svårare än idag med tanke på den låga ersättningen. Det finns också en risk att kommunen får svårt att hitta andra boendelösningar för dessa ungdomar med den korta omställningstiden och som även motsvarar ersättningsnivån. Till detta kommer även de svårigheter kommunen redan idag har att hitta familjehem som boendealternativ, i denna region. Familjehem tar lång tid att utreda och i dagsläget inkommer få intresseanmälningar om att bli familjehem, enligt Familjehemscentrum. Det är troligt att efterfrågan på familjehem kan komma att öka och då blir situationen än mer kritiskt, särskilt när det gäller att hantera mer akuta placeringar. 3.8 Ersättning för faktiska kostnader i vissa särskilda situationer Bedömning: För asylsökande ensamkommande barn samt ensamkommande barn och unga med uppehållstillstånd som är placerade med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller med stöd av socialtjänstlagen (SoL) i fråga om de som har motsvarande vårdbehov, bör kommunen få ersättning för faktiska kostnader. Ersättning för faktiska kostnader bör betalas ut i efterskott efter ansökan. Kommunen bör ansöka om ersättningen kvartalsvis i efterskott, senast inom sex månader efter den sista månaden i det kvartal som ersättningen avser. Har kommunen fått automatiskt utbetald ersättning för den person och den tidsperiod som ansökan avser, bör inte ersättning för faktiska kostnader betalas ut. Sida 11 av 13

217 8, KS :30 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun För unga som har fyllt 18 men inte 21 år, saknar föräldrar i landet och som kommunen inte har rätt till schablonersättning för bör kommunen ha rätt till ersättning för kostnader för försörjningsstöd. Ersättning för kostnader för försörjningsstöd bör betalas ut i efterskott efter ansökan. Ansökan bör göras senast sex månader efter den månad som ersättningen avser. Nuvarande ersättningar: Krävs ytterligare tydliggöranden kring denna punkt för att beräkningar och jämförelser ska kunna göras. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: Eftersom schablonersättningen är högre för ungdomar som uppbär/uppburit CSN, finns incitament att anpassa skolan utifrån individuella behov, något som kommer att kräva pedagogiska resurser från gymnasieskolan,/jgy. 3.9 Ikraftträdande m.m. Bedömning: Det nya ersättningssystemet bör träda i kraft den 1 januari För kostnader som uppkommit under 2016 bör ersättning lämnas enligt nuvarande reglering. Det bör vara möjligt att ansöka om ersättning för kostnader som uppstått före den 1 januari 2017 fram till den 1 juli Kommentarer: Östersunds kommun har en uppsägningstid för avtalet gällande ensamkommande barn och unga som sträcker sig till och med 31 mars Ändringar av ersättningssystemet föreslås träda i kraft från och med 1 januari Huruvida Östersunds kommun har rätt att återsöka för kostnader enligt nuvarande reglering fram till och med 31 mars, eller om det ska ske i enlighet med det nya ersättningssystemet är i dagsläget oklart enligt Migrationsverket. Sida 12 av 13

218 8, KS :30 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Sammanfattning: Konsekvenserna av införandet av det nya ersättningssystemet kommer uppskattningsvis att innebära minskade intäkter om minst 53 mnkr, beräknat på ungdomar. Den exakta ekonomiska effekten är svår att beräkna eftersom ersättningarna är individbaserade och det kvarstår ännu många frågetecken kring en del av förslagen gällande de nya schablonersättningarna. Vi ser dock att en del av ersättningarna kommer att i princip halveras jämfört med idag. Till detta kommer också det faktum att vi under det senaste året har haft stora snabba kostnadsökningar till följd av den ökade flyktingströmmen. För att snabbt lösa bristen på boendeplatser har kommunen varit mer eller minder tvingade att teckna både dyra och med långa hyreskontrakt. Lägre ersättningsnivåer i kombination med kort omställningstid ger både minskade intäkter och ökade kostnader för kommunen. Förändringen i ersättningssystemet för mottagandet av ensamkommande barn och unga, och de besparingar som görs i och med detta, sker med hänvisning till att hänsyn även måste tas till andra prioriterade områden. Risken är dock stor att detta blir en kortsiktig plan, bland annat om de demografiska aspekterna vägs in. Andelen äldre i Sverige ökar och Arbetsförmedlingen förutspår stora behov av arbetskraft framöver inom en rad yrkesområden. För att underlätta i omställningen för de ensamkommande barnen och för att kunna arbeta med normer och värderingar, är det avgörande att kommunerna får medel och möjligheter att arbeta med integrationsfrämjande insatser. Här inkluderas även de insatser som syftar till att öka andelen unga ensamkommande som går ut i arbete eller studier. Ersättningsnivåer i paritet med de verkliga behoven ser vi som en gynnsam investering för kommunen, regionen och Sverige som helhet, som kommer att tillgodose behov hos andra behövande grupper. Med minskade ramar riskerar dock det långsiktiga perspektivet att gå förlorat. Det bör dock framhållas att vi anser att det är positivt att ersättningssystemet ses över och att förändringarna, genom ökad andel schabloner, avser förenkla administrationen kring återsök. Förutsägbarheten för erhållna ersättningar ökar i och med att återsök för faktiska kostnader minskar. Socialnämnden Östersunds kommun Sida 13 av 13

219 8, KS :30 / Bilaga: Minskad ersättning HVB jämförelser Detta erbjuder Ung integrations HVB idag Scenario beroende på bemanningsgrad på HVB Aktivitet Nuläge (0,7 pers. i snitt per barn) Lägre bemanning (0,6 pers. i snitt per barn) Lagstadgat Kontaktpersonal Ja Ja Ja Socialsekreterare Ja Ja Ja Vårdplan Ja Ja Ja Genomförandeplan Ja Ja Ja Månadsrapporter Ja Ja Ja Introduktion Lägre bemanning (0,3 pers. i snitt per barn) Mottagande Ja Ja Ja Introduktion närområdet Ja Ja Nej Följa med på läkar- och tandläkarbesök Ja Ja, vid behov Ja, första gången Följa med till skolan vid behov Ja Ja Nej Introducera ungdomen i att hitta själv Ja Ja Ja Stötta ungdomen i att hitta fritidsaktiviteter Ja Ja Nej Hitta Rätt, Snacka Loss och repulse Hitta Rätt Genomgång Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Studiebesök Ja, individuellt Ja, individuellt Nej repulse Ja, i egen regi Ja, i egen regi Inte i egen regi Snacka loss Ja Ja Nej Mat - planering, inköp etc. Introduktion, matlagning Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Kost- och näringslära Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Ekonomi Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Planering, matinköp Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Daglig omsorg och stötta till eget ansvar Individuella samtal* Ja Ja Ja Läxhjälp Ja, individuellt Ja, i grupp Nej Socialt lärande Ja, individuellt Ja, individuellt Ja, i grupp

220 8, KS :30 / Bilaga: Minskad ersättning HVB jämförelser Detta erbjuder Ung integrations HVB idag Scenario beroende på bemanningsgrad på HVB Aktivitet Nuläge (0,7 pers. i snitt per barn) Lägre bemanning (0,6 pers. i snitt per barn) Lägre bemanning (0,3 pers. i snitt per barn) Praktiskt lärande Ja, individuellt Ja, delvis Nej Psykosocialt stöd Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Stötta i att klara sig själv** Ja, individuellt Ja, delvis Nej Aktiviteter Ja, individuellt Ja, individuellt Ja, i grupp Gemensamma aktiviteter Ja Ja Nej Introduktion närområdet Ja, individuellt Ja, individuellt Ja, i grupp Externa kontakter*** Ja, individuellt Ja, delvis Ja, delvis Avslag - återvändande Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Asylprocessen Ja, individuellt Ja, individuellt Ja, delvis Följa med på externa besök**** Ja, individuellt Ja, delvis Nej Säkerhet Brandgenomgång Ja Ja Ja Vetskap om andra, externa ungdomar som befinner Ja Ja Nej sig i lokalen/boendet Extra bemanning i kris Ja Ja, men mer sällan Nej Vägledare med utökat ansvar Ja Ja Nej Förebyggande arbete Mående (psykiskt/fysiskt) Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Incidenter Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Riskbruk (droger, självmedicinering) Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Närvarande vuxen i vardagen Ja Ja Ja, men begränsat Förebyggande arbete***** Ja Ja, delvis Nej Sex-, samlevnads- och jämställdhetsfrågor Värdegrundsarbete Ja, individuellt Ja, i grupp Nej Kompetens personal och bemanning Handledning Ja Ja, vid behov Nej Utbildningar Ja Ja, men mer sällan Enstaka tillfällen Planeringsdagar Ja Ja, men mer sällan Nej

221 8, KS :30 / Bilaga: Minskad ersättning HVB jämförelser Detta erbjuder Ung integrations HVB idag Scenario beroende på bemanningsgrad på HVB Aktivitet Nuläge (0,7 pers. i snitt per barn) Lägre bemanning (0,6 pers. i snitt per barn) Lägre bemanning (0,3 pers. i snitt per barn) Kommunbidrag 80 % beläggning 30,7 mkr 21,6 mkr 10,5 mkr Kommunbidrag 100 % beläggning 20 mkr 11 mkr 0 siffrorna ovan är inklusive hyra Fagerbacken på 2 mkr * = Uppföljningar utifrån BBIC - hälsa, utbildning, känslor och beteende, sociala relationer ** = Vägleda, visa på, introducera i samhällsorientering i syfte att ungdomen ska klara sig själv i eget boende utan personal *** = Skola. God man/särskilt förordnad vårdnadshavare, BUP, elevhälsan etc. **** = Läkare, tandläkare, socialsekreterare etc. ***** = Det förebyggande arbetet gäller droger, kriminalitet, utanförskap, radikalisering, marginalisering, självdestruktivitet, hot och våld mm. Detta eftersom ensamkommande anses vara en särskilt utsatt grupp och därmed riskerar att hamna i något av ovanstående. Nuläge (0,7 pers. i snitt per barn) Lägre bemanning (0,6 pers. i snitt per barn) Lägre bemanning (0,3 pers. i snitt per barn)

222 8, KS :30 / Bilaga: Kopia av Sänkt ersättning låg bemanning Jämförelser mellan önskat läge och faktiskt läge utifrån lägre ersättning. Aktivitet IVO:s rekommendation kring bemanning HVB (0,6 pers. i snitt per barn) Faktisk bemanning utifrån lägre ersättning (0,18-0,21 pers. i snitt per barn) Lagstadgat Kontaktpersonal Ja Ja, men det innebär minst fem ungdomar per personal. Socialsekreterare Ja Ja Vårdplan Ja Ja Genomförandeplan Ja Ja, men det kommer inte bli möjligt att genomföra insatser som kräver personalinsatser. Månadsrapporter Ja Nej, vilket kommer innebära att socialtjänsten inte får den information de behöver för att kunna utreda vilka behov den unge har. Konsekvensen blir i så fall att socialsekreteraren måste träffa sin ungdom betydligt oftare för att få en bra bild = större arbetsbörda på socialsekreterarna. Uppföljning insatser Ja Delvis. Introduktion Mottagande Ja Ja Introduktion närområdet Ja Nej Följa med på läkar- och tandläkarbesök Ja, vid behov Nej, det går heller inte läggas på gode männen då det inte ingår i deras uppdrag. Följa med till skolan vid behov Ja Nej Introducera ungdomen i att hitta själv Ja Delvis, men det kommer inte bli möjligt att följa med, endast visa vilka alternativa kommunikations-medel som finns

223 8, KS :30 / Bilaga: Kopia av Sänkt ersättning låg bemanning Stötta ungdomen i att hitta fritidsaktiviteter Ja Nej Hitta Rätt*, Snacka Loss** och repulse*** Hitta Rätt Genomgång Ja, individuellt Nej Studiebesök Ja, individuellt Nej Ja, i egen regi repulse Kommer inte bli möjligt att överhuvudtaget hinna fånga upp signaler. Snacka loss Ja Nej Mat - planering, inköp etc. Introduktion, matlagning Ja, individuellt Nej Kost- och näringslära Ja, individuellt Nej Ekonomi Ja, individuellt Nej Planering, matinköp Ja, individuellt Nej Daglig omsorg och stötta till eget ansvar Individuella samtal Ja Väldigt sällan. Läxhjälp Ja, i grupp Nej Socialt lärande Ja, individuellt Nej Praktiskt lärande Ja, delvis Nej Psykosocialt stöd Ja, individuellt Nej Stötta i att klara sig själv Ja, delvis Nej Aktiviteter Ja, individuellt Nej Gemensamma aktiviteter Ja Nej Introduktion närområdet Ja, individuellt Nej Externa kontakter (gode män, sfv, skola etc.) Ja, delvis Nej Avslag - återvändande Ja, individuellt Nej Asylprocessen Ja, individuellt Nej Ja, delvis Följa med på externa besök (utv.samtal, BUP, läkare) Nej Säkerhet Brandgenomgång Ja Nej Vetskap om andra, externa ungdomar som befinner Ja Nej sig i lokalen/boendet Extra bemanning i kris Ja, men mer sällan Nej Vägledare med utökat ansvar Ja Nej Förebyggande arbete Mående (psykiskt/fysiskt) Ja, individuellt Nej Incidenter Ja, individuellt Nej Riskbruk (droger, självmedicinering) Ja, individuellt Nej Närvarande vuxen i vardagen Ja Nej Förebyggande arbete Ja, delvis Nej Sex-, samlevnads- och jämställdhetsfrågor Värdegrundsarbete Ja, i grupp Nej Kompetens personal och bemanning Handledning Ja, vid behov Nej Utbildningar Ja, men mer sällan Nej

224 8, KS :30 / Bilaga: Kopia av Sänkt ersättning låg bemanning Dygnetruntbemanning Ja Nej, detta innebär ca 3 personal totalt på ett boende med 16 platser. Vi kommer bryta mot lagen. En personalgrupp på ca tre personer kommer endast kunna vara där vissa dagar i veckan. Övrig tid kommer det vara obemannat; såväl nätter som dagar och kvällar. Planeringsdagar Ja, men mer sällan Nej *Hitta Rätt är ett utbildningsmaterial för ensamkommande barn och unga och är utvecklat och strukturerat utifrån BBIC:s teman. Det är ett individuellt anpassat material med koppling till den unges genomförandeplan. Fokus är på praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och personlig utveckling. Metoden syftar till en kvalitetssäkring av det pedagogiska arbetet. ** Snacka Loss är en strukturerad form av gruppsamtal för ensamkommande barn och unga. Målet med gruppsamtalen är att deltagarna ska få verktyg att hantera vardagssituationer så att spänningar inte omvandlas till stress och psykisk ohälsa. Detta sker genom samtal kring flera olika ämnen som har betydelse för varje deltagares känsla av sammanhang - KASAM. Snacka Loss är utvecklat av Rädda Barnen i samarbete med Aleris. *** RePULSE-metoden bygger på ett kognitivt synsätt där individen får hjälpmedel och tränar sig själv på att hantera sina impulser på ett nytt sätt. Den är uppbyggd utifrån en triad med de tre hörnstenarna - känsla, tanke, handling. En lika viktig grundsten i filosofin bakom RePULSE är förhållningssättet, som bygger på ett samarbete mellan två forskare. Eftersom varje människa är expert på sig själv, utforskar vi tillsammans vilka tankefällor och känslomässiga reaktioner som styr det destruktiva beteendet. Att arbeta med repulse är att träna på att hantera sina impulser på ett konstruktivt sätt.

225 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser med lägre bemanning utifrån minskad ersättn... Konsekvenser med lägre bemanning utifrån minskad ersättning Om bemanningen sänks på HVB från 0,6 till 0,18-0,21 i snitt per ungdom innebär det en minskning av personalstyrkan från nio vägledare till tre i snitt på totalt 16 ungdomar. Med tre vägledare går det inte att ha en bemanning dygnet runt, vilket lagen kräver. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, rekommenderar en bemanning på 0,6-0,7 i snitt per ungdom för att dels få till en trygg och säker verksamhet med personal som finns tillgänglig dygnet runt, dels för att den befintliga personalen ska kunna tillmötesgå de krav föreskriften säger. Enligt HSLF-FS, 2016:55, vilken är Socialstyrelsens föreskrift om HVB står det: Den som bedriver verksamhet i form av hem för vård eller boende bör särskilt beakta behovet av samverkan för att säkerställa att den person är placerad där får sina behov av hälso- och sjukvård, och tandvård, skolgång, sysselsättning och fritidsaktiviteter tillgodosedda. (2 kap. 2 ). Kommentar: Detta kommer ej att kunna efterföljas. Den som bedriver verksamhet i form av hem för vård eller boende ska fastställa rutiner för 1. Hur bedömningen enligt 3 kap. 11 socialtjänstförordningen (2001:937) av om hemmet är lämpligt ska göras, 2. Hur personalen ska förebygga och uppmärksamma samt även agera vid kränkningar, övergrepp, hot, våld och självskadebeteenden, och 3. Hur en drogfri miljö ska upprätthållas (2 kap. 3 ). Kommentar: Detta kommer ej att kunna efterföljas. Vid lämplighetsbedömningen ska den som beslutar om inskrivningen särskilt beakta hur personens behov av vård kan tillgodoses med hänsyn tagen till 1. De arbetssätt och metoder som hemmet använder, och 2. Personalens kompetens. Det ska även göras en bedömning av om vården kan ges under trygga och säkra former. Vidare ska det beaktas om placeringen kan innebära negativ påverkan mellan de placerade personerna (3 kap. 3 ). Kommentar: Detta kommer ej att kunna efterföljas. Den som bedriver verksamhet i form av hem för vård eller boende ska, om det inte finns hinder enligt bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt, se till att socialnämnden 1. Uppmärksammas på om den placerade personens behov förändras, 2. Informeras om andra faktiska omständigheter och förhållanden som har betydelse för vården av den placerade personen, och 3. I god tid innan vården upphör får uppgifter om hur den placerade personen kan förberedas för tiden efter att placeringen har avslutats (4 kap. 2 ). Kommentar: Detta kommer ej att kunna efterföljas.

226 8, KS :30 / Bilaga: Konsekvenser med lägre bemanning utifrån minskad ersättn... Den som bedriver verksamhet i form av hem för vård eller boende ska anpassa bemanningen i hemmet så att den ger förutsättningar för att 1. Tillgodose de behov av vård som de placerade personerna har, och 2. Säkerställa en trygg och säker vård (6 kap. 1 ). Kommentar: Detta kommer ej att kunna efterföljas. Ett hem för vård eller boende ska vara bemannat dygnet runt om hemmet tar emot 1. Personer med psykisk funktionsnedsättning, eller 2. Barn (6 kap. 2 ). Kommentar: Detta kommer ej att kunna efterföljas. Sammanfattning: Vi kommer inte kunna bedriva HVB-hem utifrån Socialstyrelsens föreskrift. Vi kommer bryta mot lagen.

227 9, KS :30 KS: 231/2017 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Ingrid Mars Näringslivssekreterare, Mikael Åsberg Utvecklare Förslag till kommunstyrelsen/arbetsutskottet Pilotprojekt - programmering "IT som tillväxtmotor" En förfrågan har inkommit från Samling Näringsliv om ett större projekt om programmering under tre års tid. I dialog med Barn och Utbildningsförvaltningen och Område Tillväxt har förslaget skalats ned till pilotprojekt i mindre omfattning. Detta är ett samarbete mellan Samling Näringslivs IT branschråd och Barn och Utbildningsförvaltningen för att öka kunskapen inom IT-området i skolan. Förslag till beslut 1) Kommunstyrelsen beviljar Samling Näringsliv i Jämtlands län IT branschrådet finansiering av delpilotprojekt IT som tillväxtmotor kronor finansieras via utvecklingsmedlen ansvar 01000, verksamhet under förutsättning att Barn och Utbildningsförvaltningen finansierar resterande kronor. 2) En utvärdering och skriftlig rapport ska redovisas för Kommunstyrelsen efter avslutat pilot-projekt. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse Beskrivning av pilotprojekt programmering Bakgrund I och med att vi blir mer och mer digitaliserade i vår värld blir kravet att vi måste förhålla oss till denna utveckling. Framtidsforskare har sett att många yrken drastiskt kommer att försvinna, på grund av bland annat automatiseringen och robotiseringen. Det vi ser idag med ny teknik, framförallt Internet och specifikt Internet of Things, kommer inom några år att ha förändrat mycket inom hela samhället, även besöksnäring, bygg- och tillverkningsindustrin. För att vara med i samhällsutvecklingen och i framkant av utvecklingen behöver vi öka kunskapen hos våra ungdomar. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

228 9, KS :30 KS: 231/2017 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Dagens undervisning och ämnesinnehåll speglar inte dagens samhälle och tendensen är att avståndet blir större och större med den tilltagande digitaliseringen. Därför krävs en mycket stor förändring inom skolvärlden men studier och rapporter visar att skolan inte klarar av detta ensam utan förändringen kräver samverkan med andra aktörer, bland annat näringslivet. Programmering i ett internationellt perspektiv är ett område som många länder fokuserar insatser på i skolan Finland, Storbritannien och Estland är exempel på länder som redan har programmering i skolan. Programmering har funnits i nationella debatten ett antal år nu och i den nationella IT-strategin som inom kort kommer att presenteras, finns förslag att programmering ska finnas som inslag i vissa ämnen, bland annat i matematik och teknik men även inom samhällskunskap och svenska. Som ett exempel i förslaget har man en skrivning på en progression från år 1, där en del är att grunder ska etableras där eleverna ska styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering. Andra delar inom strategin som belyser att digitaliseringen kommer att få en betydligare tydligare plats i undervisningen är att; Eleverna utvecklar digital kompetens Lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik Stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster Stärka elevernas förståelse av digitaliseringens påverkan på individ och samhälle I samband med att denna strategi läggs fram kommer även skrivningarna i läroplanerna att förändras så att det blir ett tydligare fokus på att digitaliseringen blir en del i att utveckla lärarnas undervisning och elevernas kompetenser, förmågor och resultat. Kommunledningsförvaltningens konsekvensbedömning För att vi på sikt ska kunna möjliggöra en tillväxt inom Informations- och kommunikationsteknik (IKT) verksamheten i Östersund behöver vi ha kompetens och konkurrensmässig lokal verksamhet. Verktyg för att skapa denna tillväxt är Grundskola, Gymnasieskola, Universitet i ett nära samarbete med Näringslivet och Offentlig verksamhet. Idag blir vi mer och mer digitaliserade och även skolan måste förhålla sig till det, våra pedagoger och i slutändan eleverna Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

229 9, KS :30 KS: 231/2017 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Per Johansson Tillväxtchef Beslutet skickas till Thomas Engström, Samling Näringsliv i Jämtlands län Mikael Åsberg, Barn och Utbildning, Utvecklingsenheten Ingrid Mars, Område Tillväxt, Näringslivskontoret Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

230 9, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Ingrid Mars Näringslivssekreterare, Mikael Åsberg Utvecklare Förslag till kommunstyrelsen/arbetsutskottet Pilotprojekt - programmering "IT som tillväxtmotor" En förfrågan har inkommit från Samling Näringsliv om ett större projekt om programmering under tre års tid. I dialog med Barn och Utbildningsförvaltningen och Område Tillväxt har förslaget skalats ned till pilotprojekt i mindre omfattning. Detta är ett samarbete mellan Samling Näringslivs IT branschråd och Barn och Utbildningsförvaltningen för att öka kunskapen inom IT-området i skolan. Förslag till beslut 1) Kommunstyrelsen beviljar Samling Näringsliv i Jämtlands län IT branschrådet finansiering av delpilotprojekt IT som tillväxtmotor kronor finansieras via utvecklingsmedlen ansvar 01000, verksamhet under förutsättning att Barn och Utbildningsförvaltningen finansierar resterande kronor. 2) En utvärdering och skriftlig rapport ska redovisas för Kommunstyrelsen efter avslutat pilot-projekt. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse Beskrivning av pilotprojekt programmering Bakgrund I och med att vi blir mer och mer digitaliserade i vår värld blir kravet att vi måste förhålla oss till denna utveckling. Framtidsforskare har sett att många yrken drastiskt kommer att försvinna, på grund av bland annat automatiseringen och robotiseringen. Det vi ser idag med ny teknik, framförallt Internet och specifikt Internet of Things, kommer inom några år att ha förändrat mycket inom hela samhället, även besöksnäring, bygg- och tillverkningsindustrin. För att vara med i samhällsutvecklingen och i framkant av utvecklingen behöver vi öka kunskapen hos våra ungdomar. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

231 9, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Dagens undervisning och ämnesinnehåll speglar inte dagens samhälle och tendensen är att avståndet blir större och större med den tilltagande digitaliseringen. Därför krävs en mycket stor förändring inom skolvärlden men studier och rapporter visar att skolan inte klarar av detta ensam utan förändringen kräver samverkan med andra aktörer, bland annat näringslivet. Programmering i ett internationellt perspektiv är ett område som många länder fokuserar insatser på i skolan Finland, Storbritannien och Estland är exempel på länder som redan har programmering i skolan. Programmering har funnits i nationella debatten ett antal år nu och i den nationella IT-strategin som inom kort kommer att presenteras, finns förslag att programmering ska finnas som inslag i vissa ämnen, bland annat i matematik och teknik men även inom samhällskunskap och svenska. Som ett exempel i förslaget har man en skrivning på en progression från år 1, där en del är att grunder ska etableras där eleverna ska styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering. Andra delar inom strategin som belyser att digitaliseringen kommer att få en betydligare tydligare plats i undervisningen är att; Eleverna utvecklar digital kompetens Lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik Stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster Stärka elevernas förståelse av digitaliseringens påverkan på individ och samhälle I samband med att denna strategi läggs fram kommer även skrivningarna i läroplanerna att förändras så att det blir ett tydligare fokus på att digitaliseringen blir en del i att utveckla lärarnas undervisning och elevernas kompetenser, förmågor och resultat. Kommunledningsförvaltningens konsekvensbedömning För att vi på sikt ska kunna möjliggöra en tillväxt inom Informations- och kommunikationsteknik (IKT) verksamheten i Östersund behöver vi ha kompetens och konkurrensmässig lokal verksamhet. Verktyg för att skapa denna tillväxt är Grundskola, Gymnasieskola, Universitet i ett nära samarbete med Näringslivet och Offentlig verksamhet. Idag blir vi mer och mer digitaliserade och även skolan måste förhålla sig till det, våra pedagoger och i slutändan eleverna Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

232 9, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Per Johansson Tillväxtchef Beslutet skickas till Thomas Engström, Samling Näringsliv i Jämtlands län Mikael Åsberg, Barn och Utbildning, Utvecklingsenheten Ingrid Mars, Område Tillväxt, Näringslivskontoret Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

233 9, KS :30 / Bilaga: Beskrivning av pilotprojekt programmering Beskrivning av pilotprojekt programmering Syftet med pilotprojektet är att dels köra programmering i skolan i en klass samt erbjuda samtliga lärare en introduktion i ämnet programmering samt för dem som vill ta ännu ett steg, en fortsättning. De sista två delarna kommer att ske i form av workshops. Projektet fokuserar på tre områden; Programmering i klass - Hur barnen tar till sig programmeringslektioner och hur de upplever lektionerna samt, - Hur lärarna uppfattar att de "nya" lektionerna fungerar. Både för de själva och hur det tas emot av barnen. Programmering för alla lärare (workshops) - att ge kommunens lärare en plattform för att ta egna beslut hur de vill gå vidare med programmering samt ge dem verktyg för att testa i klassrummet. Vi vill uppnå att lärarna känner sig rustade och komfortabla i lektionsrummet och att barnen lär sig programmering och får utrymme för kreativt skapande. Programmering för alla lärare För att ge lärarna olika verktyg har vi valt att erbjuda två former av föreläsning/workshop. Del 1 Kort presentera "Vad är programmering?" och "Varför är detta viktigt i barnens undervisning?" Tid: 2 timmar och samtliga intresserade lärare är välkomna. Denna föreläsning erbjuds vid två olika tillfällen för att de flesta ska kunna få möjlighet att delta. Del 2 Den här presentationen är mer handgriplig och visar på konkreta exempel hur en grundläggande programmeringslektion kan gå till för unga barn. Presentationen kommer att delas i två 3-timmarspass. - Pass 1 innehåller ett antal fördefinierade problem som ska lösas i ett förvalt verktyg (problem -> hitta fördefinierad lösning -> "koda") - Pass 2 innehåller ett antal problemställningar som ska lösas på eget sätt, för att sedan kodas. (problem -> egen lösning -> "koda") Bägge passen bygger på enkel form av kodning för att inte fastna där. Passet avslutas med att lärarna får ett startkit bestående av enkla övningar och enkla verktyg att använda i början med eleverna.

234 9, KS :30 / Bilaga: Beskrivning av pilotprojekt programmering Pilotprojekt i klass Efter presentationer/workshops erbjuds ett fåtal lärare stöd för att ta kunskapen vidare till klassrummet och sina elever. Beräkningen bygger på att lärarna kommer genomföra 10 lektioner under vårterminen. Lärarna får 1-2 timmar stöd/coachning innan och efter respektive lektion, varav fyra av lektionerna bemannas av coach och lärare. Mellan lektionerna finns möjlighet för lärarna att dela sina erfarenheter från förra lektionen, för att på så sätt förbereda nästa lektion på ett tryggt sätt. Tidsåtgång och kostnad Programmering för alla lärare, del 1 och 2, workshop Del 1: 2 tim. x 2 tillfällen = 4 timmar Del 2: 3 tim. + 3 tim. = 6 timmar Förberedelsetid: 6 timmar Totalt 16 timmar Kostnad: 16 tim x 750 kr = kr Pilotprojekt i klass 10 lektioner x 2 timmar med förberedelse = 20 tim Närvara live: 4 tim Coach/mentor/bollplank: 46 tim Totalt: 70 timmar Kostnad: 70 tim x 750 kr = kr Totalt för hela pilotprojektet: TOTAL TIDSÅTGÅNG: 86 timmar TOT KOSTNAD: 86 tim x 750 kr + övriga kostnader 500:- = kr

235 10, KS :30 KS: 1139/2016 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Lars-Åke Wallin Säkerhetschef Förslag till Kommunstyrelsen Medborgarförslag - sätt upp övervakningskameror i centrala Östersund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett e-förslag Övervakningskameror. Förslaget innebär att Östersunds kommun ska sätta upp övervakningskameror på stadens gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Ärendet behandlades i Kommunfullmäktige den 24 november och återremitterades för att berörda myndigheter skulle kunna uttala sig i frågan. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att medborgarförslaget avslås. Motivering Övervakning av gator och torg i Sverige är mycket sällsynt och även rättsläget är osäkert. Det finns ett aktuellt ärende där polisen sökt tillstånd för kameraövervakning av stadsmiljöer i Tensta och Husby. I det ärendet har Datainspektionen överklagat kammarrättens beslut och vill att Högsta förvaltningsdomstolen avgör frågan. I beslutet där kammarrätten gett polisen rätt att kameraövervaka områden är motiveringen att det är miljöer där det förekommer mycket allvarlig och omfattande våldsbrottslighet vilken också riktar sig mot samhället och dess företrädare som räddningstjänst, polisen och ambulans. Situationen i Östersund går inte att likna med denna. Utifrån informationen i ärendet är det inte visat på ett tillräckligt tydligt sätt att behovet av kameraövervakning av det ifrågavarande området är så stort att det väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Dessutom måste varje bedömning ske utifrån det specifika område som ska övervakas. Generella tillstånd för kameraövervakning är inte förenliga med lagstiftningen (Vissa särskilda undantag finns dock för s.k. drönare ). Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges beslut 199, Kommunstyrelsens beslut 330, Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Medborgarförslag Övervakningskameror Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

236 10, KS :30 KS: 1139/2016 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Bakgrund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett e-förslag Övervakningskameror. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Förslaget innebär att Östersunds kommunska sätta upp övervakningskameror på staden gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Övervakningskamerorna ska spela in det som händer på stadens gator och torg och övervakas av polisen. Ärendet behandlades i Kommunfullmäktige den 24 november och återremitterades för att berörda myndigheter skulle kunna uttala sig i frågan. Övervakning av gator och torg i Sverige är mycket sällsynt och även rättsläget är osäkert. Det finns ett aktuellt ärende där polisen sökt tillstånd för kameraövervakning av stadsmiljöer i Tensta och Husby. I det ärendet har Datainspektionen överklagat kammarrättens beslut och vill att Högsta förvaltningsdomstolen avgör frågan. I beslutet där kammarrätten gett polisen rätt att kameraövervaka områden är motiveringen att det är miljöer där det förekommer mycket allvarlig och omfattande våldsbrottslighet vilken också riktar sig mot samhället och dess företrädare som räddningstjänst, polisen och ambulans. Polisen har tagit fram statistik för perioden och där tittat på händelser kopplat mot våldsbrott i de centrala delarna av Östersund. I statistiken finns två områden som har fler händelser kopplat mot sig mot denna typ av brottslighet. Kyrkgatan (mellan bussterminalen och Mittpnkten/Kärnan), 27 händelser Prästgatan (mellan Mittpunkten och Stortorget) 45 händelser Polisen har genom kommunpolisen den 6 december 2016 lyft frågan om behovet med kameraövervakning med gruppcheferna och chefen för lokalpolisområde Östersund och lämnat synpunkten att det är kring Kyrkgatan det eventuellt skulle kunna finnas ett behov av kameraövervakning. Kommunens jurister har yttrat sig i ärendet den 29 januari 2017 och gör följande bedömning. Inledningsvis kan nämnas att kameraövervakningslagen (2013:460) ska tilllämpas och tolkas restriktivt i de fall det rör sig om kameraövervakning av gator och torg i centrala områden. Det måste finnas ett särskilt stort behov för att denna typ av kameraövervakning ska vara tillåten (se RÅ 2010 ref. 22). Att använda kameraövervakning som en allmänt trygghetsskapande åtgärd kan inte anses stå i överensstämmelse med intentionerna bakom lagstiftningen (se bl.a. I RÅ 2000 ref. 61 I och II). Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

237 10, KS :30 KS: 1139/2016 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Vad gäller det område som ska övervakas så måste detta anges någorlunda specifikt i och med att tillståndsprövning sker utifrån varje enskild situation och plats. Även om förevarande förslag avser ett stort och obestämt område beskrivs den bedömning som är "relevant" för förslaget i det följande. I 9 kameraövervakningslagen anges att tillstånd ska meddelas om intresset av kameraövervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid bedömningen av intresset av övervakning ska särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förebygga brott, förhindra olyckor eller andra därmed jämförliga ändamål. Därutöver anges uttryckligen att också intresset av att avslöja och att utreda brott ska beaktas. Med behov av kameraövervakning för att utreda brott avses ett behov av teknisk bevisning för att utreda de brott som kan komma att begås på en viss plats, inte brott som redan är begångna (se prop. 2012/13:115 sida 147). Kameraövervakning ska dock endast utgöra ett komplement till andra åtgärder, särskilt brottsförebyggande åtgärder (se prop. 1997/98:64 s. 28 f.). Kameraövervakning ska alltså inte ses som ett hjälpmedel som kan användas i stället för att vidta andra förebyggande insatser/åtgärder. Det bör inte vara förenligt med lagens syfte att godta en övervakning vars ändamål lämpligen kan tillgodoses på något annat mindre integritetskränkande sätt. Utifrån informationen i ärendet är det inte visat på ett tillräckligt tydligt sätt att behovet av kameraövervakning av det ifrågavarande området är så stort att det väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Dessutom måste varje bedömning ske utifrån det specifika område som ska övervakas. Generella tillstånd för kameraövervakning är inte förenliga med lagstiftningen (Vissa särskilda undantag finns dock för s.k. drönare under vissa särskilda omständigheter). Kommunledningsförvaltningen anser att det är viktigt att arbeta med trygga miljöer för medborgarna och att kameror kan vara en åtgärd på särskilt utsatta platser för att öka tryggheten när andra åtgärder inte är tillräckliga. En god samverkan med polisen och samhällets övriga aktörer är därför viktig för tryggare miljöer. Utifrån den statistik som finns tillgänglig om våldsbrottsligheten i de centrala delarna av Östersund, polisens bedömning av behovet av kameror och juristernas beskrivning av rättsläget föreslår Kommunledningsförvaltningen dock att medborgarförslaget avslås. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

238 10, KS :30 KS: 1139/2016 TJÄNSTESKRIVELSE 4 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Diarienr Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör Beslutet skickas till Robin Hammarstedt Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

239 10, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Lars-Åke Wallin Säkerhetschef Förslag till Kommunstyrelsen Medborgarförslag - sätt upp övervakningskameror i centrala Östersund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett e-förslag Övervakningskameror. Förslaget innebär att Östersunds kommun ska sätta upp övervakningskameror på stadens gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Ärendet behandlades i Kommunfullmäktige den 24 november och återremitterades för att berörda myndigheter skulle kunna uttala sig i frågan. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att medborgarförslaget avslås. Motivering Övervakning av gator och torg i Sverige är mycket sällsynt och även rättsläget är osäkert. Det finns ett aktuellt ärende där polisen sökt tillstånd för kameraövervakning av stadsmiljöer i Tensta och Husby. I det ärendet har Datainspektionen överklagat kammarrättens beslut och vill att Högsta förvaltningsdomstolen avgör frågan. I beslutet där kammarrätten gett polisen rätt att kameraövervaka områden är motiveringen att det är miljöer där det förekommer mycket allvarlig och omfattande våldsbrottslighet vilken också riktar sig mot samhället och dess företrädare som räddningstjänst, polisen och ambulans. Situationen i Östersund går inte att likna med denna. Utifrån informationen i ärendet är det inte visat på ett tillräckligt tydligt sätt att behovet av kameraövervakning av det ifrågavarande området är så stort att det väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Dessutom måste varje bedömning ske utifrån det specifika område som ska övervakas. Generella tillstånd för kameraövervakning är inte förenliga med lagstiftningen (Vissa särskilda undantag finns dock för s.k. drönare ). Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges beslut 199, Kommunstyrelsens beslut 330, Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Medborgarförslag Övervakningskameror Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

240 10, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Bakgrund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett e-förslag Övervakningskameror. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Förslaget innebär att Östersunds kommunska sätta upp övervakningskameror på staden gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Övervakningskamerorna ska spela in det som händer på stadens gator och torg och övervakas av polisen. Ärendet behandlades i Kommunfullmäktige den 24 november och återremitterades för att berörda myndigheter skulle kunna uttala sig i frågan. Övervakning av gator och torg i Sverige är mycket sällsynt och även rättsläget är osäkert. Det finns ett aktuellt ärende där polisen sökt tillstånd för kameraövervakning av stadsmiljöer i Tensta och Husby. I det ärendet har Datainspektionen överklagat kammarrättens beslut och vill att Högsta förvaltningsdomstolen avgör frågan. I beslutet där kammarrätten gett polisen rätt att kameraövervaka områden är motiveringen att det är miljöer där det förekommer mycket allvarlig och omfattande våldsbrottslighet vilken också riktar sig mot samhället och dess företrädare som räddningstjänst, polisen och ambulans. Polisen har tagit fram statistik för perioden och där tittat på händelser kopplat mot våldsbrott i de centrala delarna av Östersund. I statistiken finns två områden som har fler händelser kopplat mot sig mot denna typ av brottslighet. Kyrkgatan (mellan bussterminalen och Mittpnkten/Kärnan), 27 händelser Prästgatan (mellan Mittpunkten och Stortorget) 45 händelser Polisen har genom kommunpolisen den 6 december 2016 lyft frågan om behovet med kameraövervakning med gruppcheferna och chefen för lokalpolisområde Östersund och lämnat synpunkten att det är kring Kyrkgatan det eventuellt skulle kunna finnas ett behov av kameraövervakning. Kommunens jurister har yttrat sig i ärendet den 29 januari 2017 och gör följande bedömning. Inledningsvis kan nämnas att kameraövervakningslagen (2013:460) ska tilllämpas och tolkas restriktivt i de fall det rör sig om kameraövervakning av gator och torg i centrala områden. Det måste finnas ett särskilt stort behov för att denna typ av kameraövervakning ska vara tillåten (se RÅ 2010 ref. 22). Att använda kameraövervakning som en allmänt trygghetsskapande åtgärd kan inte anses stå i överensstämmelse med intentionerna bakom lagstiftningen (se bl.a. I RÅ 2000 ref. 61 I och II). Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

241 10, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Vad gäller det område som ska övervakas så måste detta anges någorlunda specifikt i och med att tillståndsprövning sker utifrån varje enskild situation och plats. Även om förevarande förslag avser ett stort och obestämt område beskrivs den bedömning som är "relevant" för förslaget i det följande. I 9 kameraövervakningslagen anges att tillstånd ska meddelas om intresset av kameraövervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid bedömningen av intresset av övervakning ska särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förebygga brott, förhindra olyckor eller andra därmed jämförliga ändamål. Därutöver anges uttryckligen att också intresset av att avslöja och att utreda brott ska beaktas. Med behov av kameraövervakning för att utreda brott avses ett behov av teknisk bevisning för att utreda de brott som kan komma att begås på en viss plats, inte brott som redan är begångna (se prop. 2012/13:115 sida 147). Kameraövervakning ska dock endast utgöra ett komplement till andra åtgärder, särskilt brottsförebyggande åtgärder (se prop. 1997/98:64 s. 28 f.). Kameraövervakning ska alltså inte ses som ett hjälpmedel som kan användas i stället för att vidta andra förebyggande insatser/åtgärder. Det bör inte vara förenligt med lagens syfte att godta en övervakning vars ändamål lämpligen kan tillgodoses på något annat mindre integritetskränkande sätt. Utifrån informationen i ärendet är det inte visat på ett tillräckligt tydligt sätt att behovet av kameraövervakning av det ifrågavarande området är så stort att det väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Dessutom måste varje bedömning ske utifrån det specifika område som ska övervakas. Generella tillstånd för kameraövervakning är inte förenliga med lagstiftningen (Vissa särskilda undantag finns dock för s.k. drönare under vissa särskilda omständigheter). Kommunledningsförvaltningen anser att det är viktigt att arbeta med trygga miljöer för medborgarna och att kameror kan vara en åtgärd på särskilt utsatta platser för att öka tryggheten när andra åtgärder inte är tillräckliga. En god samverkan med polisen och samhällets övriga aktörer är därför viktig för tryggare miljöer. Utifrån den statistik som finns tillgänglig om våldsbrottsligheten i de centrala delarna av Östersund, polisens bedömning av behovet av kameror och juristernas beskrivning av rättsläget föreslår Kommunledningsförvaltningen dock att medborgarförslaget avslås. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

242 10, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE 4 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Diarienr Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör Beslutet skickas till Robin Hammarstedt Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

243 10, KS :30 / Bilaga: 199, KF PROTOKOLL Kommunfullmäktige Diarienr Medborgarförslag - sätt upp övervakningskameror i centrala Östersund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett medborgarförslag om övervakningskameror i centrala Östersund. Förslaget innebär att Östersunds kommun ska sätta upp övervakningskameror på stadens gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Yrkande Florian Stamm, Mp, med bifall av Bosse Svensson, C, Mona Modin Tjulin, S, Kerstin Arnemo, C, Björn Sandal, S: Medborgarförslaget avslås, kommunstyrelsens förslag till beslut bifalls. Joel Nordkvist, M: Medborgarförslaget bifalls på så vis att kommunstyrelsen ges i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram förslag på särskilt otrygga platser i centrala delarna av staden som kan ges kameraövervakning. Lars-Erik Olofsson, Kd, med bifall av Peter Johansson, Sd: Ärendet återremitteras. Polisen bör få uttala sig i frågan för att upphämta mer information. Pär Löfstrand, L, med bifall av Lennart Ledin, L: Ärendet återremitteras i första hand. Om återremissyrkandet faller bifalls Joel Nordkvists yrkande. Anders Edvinsson, S, med bifall av Nisse Sandqvist, V: 1. Medborgarförslaget avslås. 2. Narkotikakommissionen får i uppdrag att utreda vilka platser som upplevs som otrygga och vad som kan göras i ett förebyggande syfte. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande frågar om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Omröstning begärs och genomförs. Omröstningsordning Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

244 10, KS :30 / Bilaga: 199, KF PROTOKOLL Kommunfullmäktige Diarienr Följande omröstningsordning godkänns: Ja-röst för att ärendet ska avgöras idag Nej-röst för att ärendet ska återremitteras i enlighet med Olofssons yrkande Omröstningsresultat Med 39 ja-röster, 20 nej-röster och 2 ledamöter frånvarande beslutar kommunfullmäktige att återremittera ärendet. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat. Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget återremitteras så att berörda myndigheter så som polisen och länsstyrelsen kan uttala sig i frågan för att upphämta mer information. Underlag för beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Medborgarförslag Övervakningskameror Beslutet skickas till Säkerhetschef Lars-Åke Wallin Medborgarförslagställaren Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

245 10, KS :30 / Bilaga: 330, KS PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Medborgarförslag - sätt upp övervakningskameror i centrala Östersund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett medborgarförslag om övervakningskameror i centrala Östersund. Förslaget innebär att Östersunds kommun ska sätta upp övervakningskameror på stadens gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Yrkande Joel Nordkvist, M: Medborgarförslaget bifalls på så vis att kommunstyrelsen ges i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram förslag på särskilt otrygga platser i centrala delarna av staden som kan ges kameraövervakning. Florian Stamm, Mp: Medborgarförslaget avslås. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller Stamms yrkande. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget avslås. Motivering till beslutet: Övervakning av gator och torg i Sverige är mycket sällsynt och även rättsläget är osäkert. Det finns ett aktuellt ärende där polisen sökt tillstånd för kameraövervakning av stadsmiljöer i Tensta och Husby. I det ärendet har Datainspektionen överklagat kammarrättens beslut och vill att Högsta förvaltningsdomstolen avgör frågan. I beslutet där kammarrätten gett polisen rätt att kameraövervaka områden är motiveringen att det är miljöer där det förekommer mycket allvarlig och omfattande våldsbrottslighet vilken också riktar sig mot samhället och dess företrädare som räddningstjänst, polis och ambulans. Situationen i Östersund går inte att likna med den som är i dessa områden varför möjligheten för att få tillstånd för kameraövervakning Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

246 10, KS :30 / Bilaga: 330, KS PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr bedöms vara mycket liten. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att en sådan ansökan, om behovet skulle finnas bör komma från polisen till länsstyrelsen. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Medborgarförslag Övervakningskameror Reservation Joel Nordkvist, Jocke Ekroth och Lise Hjemgaard Svensson, M, reserverar sig mot beslutet till för mån för Joel Nordkvists yrkande. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

247 10, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Lars-Åke Wallin Säkerhetschef Förslag till kommunstyrelsen Medborgarförslag - sätt upp övervakningskameror i centrala Östersund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett e-förslag - Övervakningskameror. Förslaget innebär att Östersunds kommun ska sätta upp övervakningskameror på staden gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget avslås Motivering Övervakning av gator och torg i Sverige är mycket sällsynt och även rättsläget är osäkert. Det finns ett aktuellt ärende där polisen sökt tillstånd för kameraövervakning av stadsmiljöer i Tensta och Husby. I det ärendet har Datainspektionen överklagat kammarrättens beslut och vill att Högsta förvaltningsdomstolen avgör frågan. I beslutet där kammarrätten gett polisen rätt att kameraövervaka områden är motiveringen att det är miljöer där det förekommer mycket allvarlig och omfattande våldsbrottslighet vilken också riktar sig mot samhället och dess företrädare som räddningstjänst, polis och ambulans. Situationen i Östersund går inte att likna med den som är i dessa områden varför möjligheten för att få tillstånd för kameraövervakning bedöms vara mycket liten. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att ett sådant ansökan, om behovet skulle finnas bör komma från polisen till länsstyrelsen.. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Medborgarförslag Övervakningskameror Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

248 10, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Bakgrund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett e-förslag - Övervakningskameror. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Förslaget innebär att Östersunds kommun ska sätta upp övervakningskameror på staden gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Övervakningskamerorna ska spela in det som händer på stadens gator och ska övervakas av polisen. Övervakning av gator och torg i Sverige är mycket sällsynt och att även rättsläget är osäkert. Det finns ett aktuellt ärende där polisen sökt tillstånd för kameraövervakning av stadsmiljöer i Tensta och Husby där Datainspektionen nu överklagat kammarrättens beslut och vill att Högsta förvaltningsdomstolen avgör frågan. I beslutet där kammarrätten gett polisen rätt att kameraövervaka dessa områden är motiveringen att det är miljöer där det förekommer mycket allvarlig och omfattande våldsbrottslighet vilken också riktar sig mot samhället och dess företrädare som räddningstjänst, polis och ambulans. Situationen i Östersund går inte att likna med den som är i dessa områden varför ett tillstånd för kameraövervakning inte skulle vara aktuellt. Kommunledningsförvaltningen anser att det är viktigt att arbeta med trygga miljöer för medborgarna och att kameror kan vara en åtgärd på särskilt utsatta platser för att öka tryggheten. En god samverkan med polisen och samhällets övriga aktörer är därför viktig för tryggare miljöer. Kommunledningsförvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Biträdande kommundirektör Beslutet skickas till Robin Hammarstedt Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

249 10, KS :30 / Bilaga: Medborgarförslag

250 10, KS :30 / Bilaga: Kommentarer och underskrifter

251 10, KS :30 / Bilaga: Kommentarer och underskrifter

252 11, KS :30 KS: 1394/2016 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Ulf Sandberg Verksamhetscontroller Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Blomarrangemang på Stortorget i Östersund Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår ett stort blomarrangemang på Stortorget i Östersund. Förslagsställaren anser att ytan på torget då skulle uppfattas som mindre och trevligare. Blomarrangemanget skall även vara flyttbart vid större arrangemang. Förslaget har funnits på kommunens hemsida från till och samlat 28 underskrifter.. Kommunstyrelsens beslut och förslag till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget om blomarrangemang på Stortorget i Östersund tas med i det framtida arbetet med centrumutveckling.. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Miljö- och samhällsnämndens beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Medborgarförslag Kommentarer och underskrifter Bakgrund Miljö- och samhällsnämnden har , på medborgarförslag om ett stort och flyttbart blomarrangemang på Stortorget i Östersund, beslutat föreslå till kommunfullmäktige att förslaget tas med i det framtida arbetet för centrumutveckling. Kommunledningsförvaltningens förslag är att miljöoch samhällsnämndens förslag godkänns. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör Beslutet skickas till miljö- och samhällsnämnden och Stina Landin Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

253 11, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Ulf Sandberg Verksamhetscontroller Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Blomarrangemang på Stortorget i Östersund Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår ett stort blomarrangemang på Stortorget i Östersund. Förslagsställaren anser att ytan på torget då skulle uppfattas som mindre och trevligare. Blomarrangemanget skall även vara flyttbart vid större arrangemang. Förslaget har funnits på kommunens hemsida från till och samlat 28 underskrifter.. Kommunstyrelsens beslut och förslag till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget om blomarrangemang på Stortorget i Östersund tas med i det framtida arbetet med centrumutveckling.. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Miljö- och samhällsnämndens beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Medborgarförslag Kommentarer och underskrifter Bakgrund Miljö- och samhällsnämnden har , på medborgarförslag om ett stort och flyttbart blomarrangemang på Stortorget i Östersund, beslutat föreslå till kommunfullmäktige att förslaget tas med i det framtida arbetet för centrumutveckling. Kommunledningsförvaltningens förslag är att miljöoch samhällsnämndens förslag godkänns. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör Beslutet skickas till miljö- och samhällsnämnden och Stina Landin Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

254 11, KS :30 / Bilaga: 11, MSN PROTOKOLL 1 Miljö- och samhällsnämnden Diarienr Medborgarförslag - Blomarrangemang på Stortorget i Östersund Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår ett stort blomarrangemang på Stortorget i Östersund. Förslagställaren anser att ytan på torget då skulle uppfattas som mindre och trevligare. Blomarrangemanget skall även vara flyttbart vid större arrangemang. Förslaget har funnits på kommunens hemsida från till och samlat 28 underskrifter. Miljö- och samhällsnämndens beslut Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget tas med i det framtida arbetet med centrumutveckling. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Medborgarförslag Beslutet skickas till kommunstyrelsen, bilaga tjänsteskrivelse Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

255 11, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Kerstin Blomkvist Landskapsingenjör Förslag till Miljö- och samhällsnämnden Medborgarförslag - Blomarrangemang på Stortorget i Östersund Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår ett stort blomarrangemang på Stortorget i Östersund. Förslagställaren anser att ytan på torget då skulle uppfattas som mindre och trevligare, blomarrangemanget skall även vara flyttbart vid större arrangemang. Förslaget har funnits på kommunen hemsida från till och samlat 28 underskrifter. Förslag till beslut 1. Miljö- och samhällsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att medborgarförslaget tas med i framtida planering inför Årets stadskärna Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Medborgarförslag Bakgrund Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår ett stort blomarrangemang på Stortorget. Detta skulle göra att torgytan upplevdes mindre samt att det skulle se fint och trevligt ut. Blomarrangemanget ska vara flyttbart när det är andra aktiviteter på torget. Förslaget har funnits på kommunen hemsida från till och samlat 28 underskrifter, 18 kvinnor och 10 män. De underskrifter med kommentarer som finns betonar att detta är ett bra förslag och att blomarrangemanget även bör ha bänkar, att torget idag ser tomt och ödsligt ut då det inte är arrangemang och att blommor skulle skapa en varmare och mer inbjudande plats att vistas på. Sedan 2011 ställs det ut 6 stycken höga samt 4 låga blompelare samt 8 bänkar på Stortorget i Storgatan förlängning. Dessa blompelare ställs ut med penséer tidigt på våren, samtidigt så ställs även bänkarna ut. Penséerna byts senare ut till sommarblommor för fägring hela sommaren igenom. Även i murarna runt torget finns blommor, till viss del perenner och rosor som kompletteras med sommarblommor. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

256 11, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr så gav Trafik & Park en konstruktör i uppdrag att projektera en större sittbar yta/bänk med utrymme för blommor i mitten till Stortorget. Detta överensstämmer i stort med önskemålet som finns i medborgarförslaget. 5*4 meter Det var ett flertal krav som denna pjäs skulle uppfylla utöver sittyta och blommor, ett krav var att den skulle vara flyttbar i delar och ett annat krav var att höjden på benen skulle kunna anpassas till den lutande ytan (se bild). En grov kostnadsuppskattning exklusive moms, jord, växter var 2013 på ca kronor/pjäs. Samhällsbyggnads förslag är att man i den fortsatta planeringen inför Årets stadskärna 2018 undersöker möjligheterna att inom projektet finansiera inköp av två stycken pjäser. SAMHÄLLSBYGGNAD Lars Andersson Förvaltningschef Rickard Johnsson Gatuchef Beslutet skickas till Stina Landin, Björn Strindlund Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer