Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Bilaga till Detaljplan för del av Lillsjöhögen 2:10 m fl

Transkript

1 Dnr Ädh 2106/2015 Dnr planmodul: P Bilaga till Detaljplan för del av Lillsjöhögen 2:10 m fl Snedbild över planområdet. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för Lillsjöhögen 2:10 m fl Midskogs industriområde Östersunds kommun

2 2 INLEDNING Den fysiska planeringen är tänkt att medverka till en långsiktig hållbar utveckling. Hållbarhetsbegreppet har tre dimensioner sociala, miljömässiga samt ekonomiska. Miljöbalkens lagstiftning reglerar hur fysiska planer ska förhålla sig till den miljömässiga dimensionen. Inom ramen för en miljöbedömning ska kommunen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där den betydande miljöpåverkan som planen kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Enligt plan- och bygglagen skall planens konsekvenser för hela hållbarhetsbegreppet tydligt framgå. Avsnitten Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning, matrisen med Miljökonsekvenser samt Åtgärder och uppföljning utgör själva MKB:n. BILAGOR Som bilagor till MKB:n finns följande utredningar - Geoteknisk undersökning Lillsjöhögen 2:10, SWECO , kompletterad VA-utredning, Ramböll Dagvattenutredning, Ramböll AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Syftet med miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen fokuserar på den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan orsaka. Här följer de betydande aspekterna av planens genomförande enligt Samhällsbyggnads bedömning. MKB:n behandlar därför endast dessa aspekter, övriga miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. ALTERNATIVAVGRÄNSNING En MKB ska innehålla ett nollalternativ som ska beskriva den sannolika utvecklingen av området om planen inte genomförs. MKB:n ska även innehålla rimliga alternativ till planförslaget. Ett alternativ är till exempel att genom skyddsavstånd tillåta mindre störande industri. NIVÅAVGRÄNSNING Miljökonsekvensbeskrivningen inriktar sig i första hand på de lokala miljöeffekterna inom planområdet och dess närmaste omgivning som planförslaget kan ge upphov till. Det kan behöva upprättas en projektmiljökonsekvensbeskrivning i samband med bygglovsprocessen beroende på vilken typ av industri som kan tänka sig att etablera sig inom planområdet. Eftersom vatten behöver tas från Indalsälven kan det även bli aktuellt med en projektmiljökonsekvensbeskrivning om det blir aktuellt att ansöka om tillstånd för vattenverksamhet. GEOGRAFISK AVGRÄNSNING MKB:n avgränsas geografiskt till fastigheten Lillsjöhögen 2:10 samt tillhörande infartsvägar. Beskrivningen av miljökonsekvenserna har i huvudsak inriktat sig på själva planområdet, men i den mån det har ansetts motiverat har även påverkan på områden utanför planområdet behandlats. Verksamheter som etablerar sig inom planområdet kan påverka hela närområdet.

3 3 ÄMNESAVGRÄNSNING MKB:n till planförslaget är inriktad på de miljökonsekvenser som ger betydande påverkan. Miljökonsekvenseran är angivna och identifierade, enligt kriterierna i bilaga 2 och 4 till förordningen (1998:905) MKB om miljökonsekvensbeskrivningar, i behovsbedömningen. Planområdet ligger inom riksintresse för rennäringen, området är utpekat som samrådsområde för fyra samebyar. Planförslaget medger högre byggnader än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse vilket kan påverka riksintresset för totalförsvaret. Trafiken från planområdet kommer att nyttja befintlig utfart på riksväg 87 som är av riksintresse för kommunikationer. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver konsekvenser för respektive riksintresse. De relevanta miljöfaktorerna har bedömts vara dagvatten, störningar, föroreningar, påverkan på växt- och djurliv samt påverkan på Lilljsöhögens vattenskyddsområde. Störningsfrågorna behandlar buller och lukt från framtida industrier. Föroreningsfrågorna inkluderar påverkan av utsläpp till mark, luft och vatten. Påverkan på Lillsjöhögens vattenskyddsområde berör framför allt åtgärder under byggtiden. Dagvatten behandlar dels frågan om ökad andel hårdgjorda ytor och dels frågan om utsläpp till Sännsjön. Påverkan på växt- och djurliv berör frågan kring föroreningar som påverkar växt- och djurliv. Totaleffekten av de relevanta miljöfaktorerna ger betydande miljöpåverkan för planområdet. Planförslaget berör ett sedan tidigare helt oexploaterat område. På fastigheten finns utpekade naturvärden i form av bland annat en nyckelbiotop. Det finns även värdekärnor inom planområdet som utgörs av skogskärr, öppna kärr samt en mindre mosse. SAMRÅD OM AVGRÄNSNING Samråd om avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning för industri på fastigheten Lillsjöhögen 2:10 har skett med Länsstyrelsen och Ragunda kommun. Länsstyrelsen och Ragunda kommun delar Samhällsbyggnads bedömning om att det krävs en MKB. Länsstyrelsen anser att frågan om strålningsrisk mot närboende bör behandlas i MKB:n. Samhällsbyggnad delar inte den bedömningen eftersom eventuell strålning från verksamheter inte kommer att påverka närboende på grund av avståndet. Aspekten är därför inte relevant att behandla i en MKB men ska beaktas i planbeskrivningen. Efter planens samrådsprocess har miljökonsekvensbeskrivningen kompletterats med påverkan på riksintresse för rennäringen, totalförsvaret och riksväg 87. VAL AV ALTERNATIV MKB:n tar upp nollalternativet, planförslaget samt ett alternativ med lättare industri. I miljökonsekvensbeskrivningen diskuteras även alternativa lokaliseringar. Det har inte bedömts relevant att ha med ett alternativ med tyngre industri då detta, med tanke på närheten till befintliga bostäder, skulle innebära att en mindre andel mark skulle kunna planläggas för industriändamål. NOLLALTERNATIV Nollalternativet skall spegla en trolig utveckling om planförslaget ej genomförs. Förutsättningen i nollalternativet är att marken är kvar som skogsmark. De åtgärder på markanvändningen som kan förväntas ske i nollalternativet är framför allt skogsbruksåtgärder. Nollalternativet innebär ingen skillnad för trafik- eller störningssituationen i området.

4 4 DETALJPLANEFÖRSLAGET Planförslaget innebär att ett arbetsområde i Midskog detaljplaneläggs. Detaljplanens syfte är att skapa förutsättningar för utveckling av elintensiv industri och för kompletterande verksamheter. Markanvändningen i planområdet föreslås bli Industri med högsta skyddsavstånd 400 meter (J 1 ). Skyddsavstånden kan relateras till Boverkets Bättre plats för arbete. Skyddsbestämmelser mot störningar i form av skyddsavstånd föreslås för att garantera bland annat acceptabla bullernivåer till framförallt boende. Exempel på verksamheter som är tillåtna med ett skyddsavstånd på 400 meter är slakteri, bryggeri, sågverk och maskinglasbruk. Området bedöms framför allt vara attraktivt för serverhallar. Serverhallar finns inte upptaget i Bättre plats för arbete men bedöms ha ett skyddsavstånd på mindre än 400 meter. I planförslaget medges att femtio procent av fastigheterna bebyggs. I planförslaget planläggs cirka 150 hektar som industrimark, vilket innebär att ytkrävande verksamheter har stora möjligheter att etablera sig inom området. Trafiklösningen inom planområdet ordnas genom att befintlig skogsväg breddas för att klara industritrafik. Alternativ tillfartsväg finns även längre österut. ALTERNATIV ANNAT SKYDDSAVSTÅND SAMT LÄGRE EXPLOATERINGSGRAD Det alternativa förslaget skiljer sig från planförslaget då ett lägre skyddsavstånd tillåts, 200 meter. Exempel på verksamheter som är tillåtna med ett skyddsavstånd på 200 meter är kylanläggning, anläggning för färdiglagad mat, anläggning för lackering med utsläpp mindre än 10 ton per år av lösningsmedel, glasbruk samt betongindustri. De verksamheter som nämns i rubriken Detaljplaneförslaget skulle inte gå att ha inom planområdet om det endast medgavs industri med högsta skyddsavstånd 200 meter. De störningar som de boende kring verksamheterna upplever är ofta buller och damm. Alternativet innebär också att trettio istället för femtio procent av fastigheterna får bebyggas. RESONEMANG OM ALTERNATIV LOKALISERING Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för större datacenteretableringar. I Östersunds kommun finns två identifierade områden för etablering av datacenter, planområdet är det ena och det andra ligger i Verksmon. Det finns framför allt två avgörande skillnader mellan områdena. Tillgången till el är betydligt större i planområdet, det är dessutom betydligt större. Det är därför möjligt att få en större etablering inom planområdet. Det finns också ett behov av att kunna erbjuda områden för större etableringar. Verksmons begränsningar både vad gäller möjligheten att utöka området samt stärka områdets elkapacitet gör att Verksmon aldrig kommer att vara aktuellt för en lika stor etablering som är aktuellt inom planområdet. I Östersunds kommuns översiktsplan Östersund 2040 finns också ett nytt utbyggnadsområde för verksamheter i Furulund, ett område som ligger utmed riksväg 87 intill tätorten Östersund. Det området har samma begränsningar som Verksmon när det gäller tillgång på el och storlek på område. Det är därför heller inget realistiskt alternativ för större etableringar. Eftersom området och tillgången på el måste vara tillräckligt stort är det svårt att hitta alternativa platser i Östersunds kommun. Det måste dessutom gå att ordna vatten och avlopp på ett tillfredsställande sätt samtidigt som området inte är för kuperat. Om väl ett annat lika attraktivt område som planområdet hittas krävs att flertalet nya kraftledningar byggas ut till området. Detta är förenligt med stora kostnader och påverkan på naturen. Kraftledningarna skulle även ligga inom riksintresset för rennäringen och skulle därmed kunna påverka rennäringens intressen. Jämfört med planområdet är det därför ur flera perspektiv inget rimligt alternativ att

5 5 leta efter ett för ändamålet lika attraktivt område i Östersunds kommun. Detta gäller under förutsättning att riksintresset inte påtagligt skadas. Datacenterbranschen är en starkt växande bransch och behovet av nya serverhallar är stort. Om inte Östersunds kommun kan erbjuda platser för större datacenteretableringen kommer de därför att etableras någon annanstans. Serverhallar drar stora mängder el och det går då inte att garantera att andra platser har samma goda tillgång till grön el och kallt klimat som planområdet har. Det är också anledningen till att Östersunds kommun vill kunna erbjuda områden för datacenter. Ur ett samhällsekonomiskt och miljömässigt perspektiv är det därför bättre att möjliggöra för en etablering inom planområdet än att etableringen blir någon annanstans. Östersunds kommun bedömer därför att det inte finns några praktiskt och ekonomiskt rimlig alternativ plats. PÅVERKAN PÅ RIKSINTRESSEN RIKSVÄG 87 RIKSINTRESSE FÖR KOMMUNIKATIONER Riksväg 87/Stuguvägen, cirka 2 km söder om planområdet, är av riksintresse. Vägens betydelse ligger i dess funktion som bra transportled mellan regioner, god tillgänglighet längs med vägen, över vägen samt trafiksäkerhet. Närmaste mätpunkt har cirka 1770 fordon per årsmedeldygn. Planförslaget innebär en ökning med cirka 200 fordon per årsmedeldygn. Planförslaget innebär därför en marginell ökning av trafiken på vägen. Planförslaget innebär inga nya utfarter. Planförslaget bedöms därför inte innebära någon negativ påverkan på riksintresset. RIKSINTRESSE FÖR TOTALFÖRSVARET Byggnader utanför sammanhållen bebyggelse som är över 20 meter kan påverka riksintresset för totalförsvaret. Samråd har därför hållits med Försvarsmakten som meddelat att föreslagna byggnadshöjder inte påverkar riksintresset. RIKSINTRESSE FÖR RENNÄRINGEN Planområdet ligger inom riksintresse för rennäringen. Det ligger även inom kärnområdet för riksintresset för tre olika samebyar, Jovnevaerie, Jijnjevaerie, Ohredahke, och inom samrådsområde för Raedtievaerie sameby. Under samrådet har Jovnevaerie sameby haft erinringar mot planförslaget. Att området är av riksintresse för rennäringen innebär att det så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Uttrycket så långt som möjligt innebär att en avvägning ska göras med hänsynstagande till de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av det skydd paragrafen ger. I första hand är avsikten att i det enskilda fallet ge utrymme för samhällsekonomiska hänsynstaganden, till exempel med hänsyn till regionalpolitiska eller sysselsättningspolitiska intressen. Planförslaget har starka sysselsättnings- och regionalpolitiska intressen. Kommunen har därför möjlighet att gå vidare med planläggningen förutsatt att riksintresset inte påtagligt skadas. Även konsekvenserna för enskilda ska vägas in. Med uttrycket påtagligt avses att en bagatellartad påverkan kan uteslutas. Endast sådana åtgärder som kan ha en bestående negativ inverkan eller tillfälligt ha en mycket stor negativ inverkan åsyftas. Bestämmelsen innebär att om kommunen vill gå vidare med planförslaget måste kommunen visa på en utredning som klarlägger att praktiskt och ekonomiskt rimliga alternativ inte finns samt att det inte medför bestående negativ påverkan på rennäringen. I så fall kan planförslaget tillåtas. Även om ett

6 6 område är av betydelse för de aktuella näringarna kan andra samhällsintressen alltså väga tyngre än behovet av skydd av området. Planförslaget innebär att ett område som är av riksintresse för rennäringen tas i anspråk för annan verksamheter. Ett genomförande av planförslaget innebär därför att den mark som planläggs som industri inte längre kommer att kunna nyttjas av rennäringen. Det är därför relevant att ta upp påverkan på riksintresset för rennäringen i miljökonsekvensbeskrivningen. KONSEKVENSER FÖR RIKSINTRESSET FÖR RENNÄRINGEN I den kommunomfattande översiktsplanen Östersund 2040 har Östersunds kommun tagit ställning att inom riksintresseområdena ska samråd ske med berörda samebyar. Förutom detta anger översiktsplanen även att vid flyttleder kan samråd behövas inom en 600 meter bred zon, det vill säga 300 meter på båda sidor om leden. Detta har beaktats i samband med att planförslaget arbetades fram. Samråd har hållits med samtliga berörda samebyar. Industriområdet hamnar som närmast drygt 600 meter från den utpekade flyttleden. På andra sidan flyttleden planeras ingen ny bebyggelse, här finns även väldigt lite bebyggelse. Det innebär att här finns ett väldigt stort område där renbete kan ske i anslutning till flyttleden. Visserligen ingår området närmast Sännsjön, som ligger närmare än 600 meter från flyttleden, i planområdet. Området planläggs dock som naturmark för att säkerställa att området inte blir industrimark. Detta innebär att möjligheterna att på sikt nyttja området för till exempel renbete stärks. Med anledning av detta bedömer inte Samhällsbyggnad att flyttleden påverkas. Därmed påverkas inte heller övernattnings- och uppsamlingsområdet söder om Midskog, som ligger cirka 1,5 kilometer från planområdet det vill säga betydligt längre bort än flyttleden. Möjligheterna för Jovnevaerie sameby att ta sig till vinterbetesmarkerna öster om Lillsjöhögen påverkas heller inte i en sådan omfattning att detaljplanen inte är lämplig. I sammanhanget bör det även nämnas att två andra samebyar, Ohredahke och Raedtivaerie, har utpekade uppsamlingsområden direkt öster om planområdet och att om Jovnevaerie sameby leder sina renar över planområdet så kommer renarna ledas in i de övriga två samebyarnas uppsamlingsområde. Det bör rimligtvis leda till risk för en konflikt om flera samebyar har renar på samma plats. Detta har även flera samebyar påtalat. Varken Ohredahke eller Raedtivaerie har haft synpunkter på planförslaget. Eftersom att mark inom riksintresseområdet tas i anspråk för industri innebär det att det området inte längre kommer att kunna användas av rennäringen. För samtliga fyra samebyar blir deras vinterbetesområde mindre. För Jovnevaerie sameby som haft erinringar innebär planförslaget att det från industriområdet till samebyns gräns mot sydväst blir cirka två mil som smalast. Till samebyns yttre gräns för kärnområdet för riksintresset blir det cirka nio kilometer som smalast. Detta område är mer eller mindre obebyggt. Bredden på kärnområdet är exempelvis betydligt större än vid området smalaste sträcka, som ligger en dryg mil sydöst om planområdet. Även om planförslaget genomförs kommer kärnområdet fortsatt vara bredare söder om planområdet än på det smalaste stället. Mot nordöst blir kärnområdet något smalare. Åt det här hållet är det dock inte relevant att jämföra eftersom att Indalsälven och Midskogs kraft- samt stamnätsstation försvårar för renskötseln. På andra sidan Indalsälven direkt norr om Midskogs kraftnätstation finns även ett större uppsamlingsområde för en annan sameby, Jijnjevaerie.

7 7 Enligt gis-filer tillhandahållna av Länsstyrelsen är Jovnevaerie samebys område ungefär 9930 kvadratkilometer stort. Av dessa utgör ungefär 2910 kvadratkilometer något av samebyns sex utpekade kärnområden för riksintresset. Det aktuella kärnområdet, det vill säga där planområdet ligger är cirka 520 kvadratkilometer stort. Planområdet ligger inom samebyns ungefär 8346 kvadratkilometer stora vinterbetesområde och ungefär 8890 kvadratkilometer stora vårvinterland. Planförslaget, som är cirka 1,5 kvadratkilometer stort, innebär således att ungefär 0,015 procent av samebyns område och 0,018 procent av samebyns vinterbetesområde försvinner. Det handlar alltså om ett väldigt litet intrång. Även om jämförelsen enbart görs med kärnområdena försvinner ett väldigt lite område för samebyn. Cirka 0,05 procent av samebyns sex utpekade kärnområden och 0,28 procent av det kärnområde där planområdet ligger försvinner. I domslut, MÖD 2010:38, angav mark- och miljööverdomstolen att den betesmark som försvinner får anses vara acceptabelt. Det handlade då om att tre procent av ett etableringsområde. Etableringen skedde dessutom mitt i ett uppsamlingsområde och svår passage samt intill en flyttled för den berörda samebyn. I det här fallet hade med andra ord betydligt mindre hänsyn tagits till samebyns intressen än vad som gjorts i planförslaget. Ändå ansågs etableringen vara lämplig. Med anledning av vad som framförts ovan bedömer Samhällsbyggnad därför inte att planförslaget innebär en betydande påverkan på riksintresset. Till grund för bedömningen ligger även de sammanfattande kommentarer från mötena med de fyra olika samebyarna, det vill säga att planområdet har relativt dåligt betesvärde och ligger inklämt mellan kraftledningar gör att etableringen kan accepteras. Detta stärks ytterligare av att det ligger i en gränsskärning mellan flera olika samebyars betesområden. Även Länsstyrelsen som enligt lag ska verka för att riksintressen tillgodoses har under samrådet meddelat att de delar kommunens bedömning angående påverkan på riksintresset. Östersunds kommun bedömer dessutom inte att det finns några praktiskt och ekonomiskt rimliga alternativ till lokalisering, se vidare rubriken Resonemang om alternativ lokalisering. BEAKTANDE AV MÅL Aktuell detaljplan har relaterats till de 16 nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen beslutat ska utgöra utgångspunkt för samhällets miljöarbete. Nedan listas alla miljömål. Sammantaget utgör miljömålen en viktig utgångspunkt vid bedömning av miljökonsekvenser i allmänhet och i synnerhet vid mer strategiska bedömningar. Miljömålen är inte juridiskt bindande, trots att de är beslutade av riksdagen. AV RIKSDAGEN BESLUTADE NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv

8 8 Bedömning av hur föreslagen detaljplan påverkar relevanta miljökvalitetsmål redovisas i nedanstående tabell. Relevans har bedömts i en fyrgradig skala; liten, måttlig, stor och väldigt stor. Miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan Relevans Planens effekter Måttlig Utveckling av industriområdet kan leda till en trafikökning vilket kan medföra att utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar ökar något. Beroende på hur många arbetsplatser och hur transportintensiva verksamheter som etableras kan ökningen bli större eller mindre. Trafikökning motverkas samtidigt av att fordonen successivt blir renare och snålare. Samlokalisering av industrin är positivt ur allmänhetens synvinkel. Området har god tillgång till riksväg 87 vilket underlättar för tung trafik. Industrietableringar kan även leda till utsläpp av växthusgaser. Mängden varierar på vilken industri som blir aktuell. Eventuell påverkan blir lokal. 2. Frisk luft Måttlig Beroende på vilken verksamhet som blir aktuell inom planområdet får detta olika konsekvens för miljökvalitetsmålet. Avsikten med planen är att underlätta för elinintensiv verksamhet. Jämfört med andra industrier kan dessa verksamheter förväntas innebära låga utsläpp av luftföroreningar. Nya verksamheter väntas därmed utformas så att luftföroreningar minimeras. 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet Måttlig Liten Vägtrafiken bidrar till luftföroreningar genom utsläpp av framförallt kväveoxider och partiklar. Utvecklingen av industriområdet kan leda till trafikökning vilket medför att utsläppen ökar något. Sannolikt avtar denna ökning på sikt av successivt förbättrad rening av fordonen. Området har god tillgång till riksväg 87 vilket underlättar för tung trafik. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas på grund av industriverksamheten eller trafiken. Delmålen under denna punkt är tillämpliga för Indalsälven samt Sännsjön. Planen innebär nyetablering av industrier men en förutsättning är att rening av dagvatten och spillvatten kommer att ske innan vattnet hamnar i vattendragen. Planen förväntas få små effekter på vattendrag samt vattenlevande organismer. Grundvatten kan påverkas temporärt vid schaktarbeten. En geoteknisk undersökning har utförts inom planområdet. 12. Levande skogar Måttlig Planen tar i anspråk tidigare orörd skogsmark och minskar därmed ytan för växt- och djurliv. Planen innebär att ett relativt stort område, 150 hektar, tas i anspråk för industri, de skogsområden som bedöms ha skogliga värden sparas dock. Den totala mängden skogsmark som tas i anspråk för industri är relativt liten jämfört med omkringliggande skogsmark. Ianspråkstagandet väntas därför inte få några konsekvenser av större betydelse. 15. God bebyggd miljö Stor Planområdet är inte utpekat i översiktsplanen som utbyggnadsområde för verksamheter. Infrastrukturen till området är dåligt utbyggd. Befintliga skogsvägar kan nyttjas men behöver breddas. Ett helt nytt eget system för vatten- och avlopp behöver ordnas för att området ska kunna bebyggas. Området ligger inte i närheten av befintlig bebyggelse vilket innebär att de som kommer att jobba inom planområdet kommer att bli bilberoende.

9 9 16. Ett rikt växt- och djurliv Liten Planen tar i anspråk tidigare obebyggd mark, vilket minskar skogsmarkens areal för det lokala växt- och djurlivet samt människors tillgång till naturmiljön. Närområdet utgörs av renbetesmark, planförslaget påverkar i viss mån förutsättningar att bedriva rennäring. I eller i anslutning till planområdet finns ett antal utpekade naturvärden. Utformningen av planförslaget inklusive dragning av VA-ledningar har tagit hänsyn till detta. Dagvattnet från planområdet avleds inte till dessa varken före eller efter exploatering. Riskerna för att förorenat dagvatten påverkar naturvärdena bedöms därför som små. De naturområden som bedöms ha skogliga värden sparas som naturmark. Andelen skogsmark som tas i anspråk för bebyggelse är också relativt liten jämfört med omkringliggande skogsområden. Planförslaget bedöms därför inte innebära några konsekvenser av betydelse för den biologiska mångfalden. MILJÖKONSEKVENSER Följande miljökonsekvenser har bedömts relevanta att behandla: Markförhållanden (påverkan på mark och vatten, dagvatten) Störningar (lukt och buller) Föroreningar (utsläpp i mark, vatten och luft) Påverkan på Lillsjöhögens vattenskyddsområde Påverkan på växt- och djurliv Bestämningsfaktor Nollalternativet Planförslaget Alternativt förslag Markförhållanden Påverkan på mark och vatten. Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Grundvatten kan påverkas temporärt vid schaktarbeten. Nollalternativet innebär inga nya åtgärder som påverkar marken och dess stabilitet. Dagvattenflödet från planområdet kommer inte att öka nämnvärt. Viss förändring kan ske till följd av skogsbruksåtgärder. Den geotekniska undersökningen som gjorts innehåller rekommendationer för schaktning och grundläggning. Grundvattnet ligger relativt djupt. Inom en mindre del av området är det berg i dagen vilket gör att beroende på var man väljer att bygga kan det bli aktuellt med sprängning. En utbyggnad medför att andelen hårdgjorda ytor ökar och därmed ökar även avrinningen av dagvatten med risk för föroreningar från trafik och industri som kan påverka vattenkvalitén i Sännsjön. Beroende på vilken industri som etableras kan det uppstå markföroreningar. Samma förutsättningar som planförslaget vad gäller geotekniska förhållanden. Då det tillåts mindre skyddsavstånd minskar risken för markföroreningar. Lättare industri innebär också mindre risk för andra föroreningar och störningar. Att trettio procent bebyggs istället för femtio procent innebär att andelen hårdgjorda ytor minskar. Det innebär att det krävs ett mindre område för omhändertagande av dagvatten. Skillnaden bedöms dock bli försumbar.

10 10 Störningar Den dominerande störningskällan är buller och lukt från industrin och trafiken. Antalet människor som utsätts för buller över riksdagens riktvärden skall minska. Påverkan på Lillsjöhögens vattenskyddsområde För att ta sig till industrifastigheterna krävs att trafiken går på en väg genom Lillsjöhögens vattenskyddsområde Nollalternativet innebär inga nya störningar inom området. På vägen är det idag relativt lite trafik. Planområdet är idag en skogsfastighet. Viss påverkan kan ske på vattenskyddsområdet vid avverkning antingen på fastigheten eller intilliggande skogsfastigheter. Genom att högsta skyddsavstånd regleras i detaljplanen medges inte allt för störande industri. För de delar av en industriverksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktig hanteras störningsfrågor i samband med prövningen. Prövningen ska säkerställa att verksamheten inte stör exempelvis närboende. I samband med detta görs därför en lokaliseringsprövning enligt miljöbalken. En mer omfattande industriverksamhet i området kan medföra att människor känner sig störda även om gällande riktvärden klaras. Industrimarken har placerats för att minska risken av att de som ska nyttja befintlig väg till befintliga fritidshus störs av industrin. Industrin ligger därför en bit upp från vägen och därmed också relativt långt från närmaste bostadshus. Till området planeras även två infarter. Det behöver dock nödvändigtvis inte innebära att människor inte känner sig störda av industrin. Det finns inget hinder för exploatering eftersom planområdet ligger utanför vattenskyddsområdet. Viss påverkan på vattenskyddsområdet kan ske när marken avverkas inför exploatering. Avverkning kan dock även komma att ske även om planen inte genomförs. Risk för påverkan finns framför allt under byggtiden på grund av ökad trafik till området. Risk för påverkan finns även om trafik med farligt gods ska till planområdet. Risk för påverkan finns om dagvatten från planom- Samma förutsättningar som planförslaget vad gäller placering och avstånd till befintliga bostadsfastigheter och tillståndsfrågor. Risken för störningar kan vara mindre då det är en industri med ett mindre skyddsavstånd. Planområdet bedöms dock, på grund av eltiillgången, vara attraktivt främst för serverhallar vilket även ryms inom ett skyddsavstånd på 200 meter. Skillnaden mot planförslaget blir därför främst om andra verksamheter med skyddsavstånd på 400 meter, det vill säga tyngre industri, skulle etableras. Att mindre del av fastigheten får bebyggas innebär att andelen industribyggnader blir något lägre vilket kan innebära mindre risk för störningar. Samma förutsättningar som planförslaget vad gäller möjlighet till exploatering, påverkan vid avverkning och byggtid med mera. Med lättare industri är det mindre risk för olyckor med farligt gods inom vattenskyddsområdet.

11 11 rådet leds in i vattenskyddsområdet. Påverkan på växt- och djurliv Exploatering av skogsmark innebär dels påverkan på växt- och djurlivet och dels påverkan på den mark som tas i anspråk. Det innebär även risk för att förorenat dageller spillvatten når en recipient Alternativet innebär inga nya åtgärder som påverkar växtoch djurlivet. Viss förändring kan ske till följd av skogsbruksåtgärder samt åtgärder i befintliga kraftledningsgator. Avsikten har varit att inte ta i anspråk skyddsvärd naturmark. Det har därför gjorts en naturinventering. Därför planläggs cirka 170 hektar som naturmark. Det växt- och djurliv som finns i industrimarken kommer dock att påverkas. För området har en dagvattenutredning gjorts för att avgöra vilken dimensionering på dagvattenanläggningarna som behövs. Dagvatten ska både renas och fördröjas. Dagvatten avleds inte till något område med skyddsvärd natur. Även spillvatten kommer att renas innan det släpps ut till recipienten. De risker som finns är därför främst i form av att oförutsedda klimatförändringar gör att dagvattenanläggningarna blir underdimensionerade vilket leder till att förorenat dagvatten når recipienten. Det finns dock gott om mark som planläggs som naturmark mellan industrimarken och recipienten som kan nyttjas om det visar sig att det krävs större ytor för omhändertagande av dagvatten. Riskerna för detta bedöms dock som små. Se planförslaget vad gäller naturinventering, dagvatten, spillvatten, klimatförändringar med mera. Med lättare industri samt mindre andel hårdgjord yta minskar riskerna att förorenat dagvatten når recipienten.

12 12 Föroreningar Luften, marken och vattnet skall vara så rena att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Då planområdet idag är oexploaterat uppstår inga föroreningar inom planområdet. Alternativet medför ingen förändring Alternativet medför en mindre försämring Alternativet medför en försämring Nya verksamheter väntas utformas så att luftföroreningar undviks eller minimeras. Utveckling av industriområdet leder till trafikökning vilket medför att föroreningar från biltrafik ökar något. Ökningen kompenseras av successivt förbättrad rening på fordonen. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas på grund av industriverksamheten eller trafiken. Se planförslaget vad gäller utformning av nya verksamheter med mera. Med industri med lägre skyddsavstånd samt mindre sammanlagd byggnadsvolym minskar risken att föroreningar i luft, mark och vatten uppstår. ÅTGÄRDER OCH UPPFÖLJNING En utbyggnad av industri bidrar till en betydande miljöpåverkan. Den sammantagna bedömningen av genomförandet av planen är att miljökonsekvenserna blir relativt små. Motsvarande bedömning för nollalternativet är att konsekvenserna blir mycket små. Det alternativa förslaget, då det tillåts lättare industri och en mindre del av fastigheterna bebyggs skiljer sig från planförslaget då miljökonsekvenserna i vissa fall blir något lägre. Det alternativa förslaget innebär något mindre miljökonsekvenser än planförslaget. Planområdet ligger dock relativt långt bort från befintliga bostäder samt andra störningskänsliga faktorer. Trycket på nyetablering av bostäder är relativt litet i området. Det bedöms därför vara ett område som lämpar sig för etableringar av industrier med högre skyddsavstånd. Planområdet är unikt vad gäller tillgång till el. En anledning till att Östersunds kommun vill attrahera serverhallar är att det här finns god tillgång till grön el och kallt klimat. Nollalternativet, som innebär att industrier hänvisas till andra lägen, bedöms därför inte vara aktuellt eftersom övriga lägen inte kommer vara lika attraktiva för sådan verksamhet. Datacenterbranschen är starkt växande och nollalternativet kan därför innebära att etableringar istället sker på platser där miljöpåverkan blir högre än inom planområdet. Inom planområdet ska Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller följas. Riktlinjerna gäller bland annat fläktar, skorstenar, panncentraler, kompressorer. Störande verksamheter bör byggas in eller på annat sätt bullerdämpas. Följande åtgärder och uppföljningspunkter föreslås för att minimera riskerna av planförslaget: - En dagvattenutredning har gjorts för att säkerställa att tillräckligt stor yta avsätts för omhändertagande av dagvatten. Detta ska följas upp av plan och bygg, Östersunds kommun i bygglovskedet. I bygglovet ska det också följas upp att dagvatten från planområdet inte leds in i vattenskyddsområdet. - Planen reglerar ett högsta skyddsavstånd på 400 meter för industrier. I bygglovskedet ska detta följas upp så att bygglov inte beviljas för industrier med högre skyddsavstånd än 400 meter. Ansvaret för att säkerställa detta ligger på plan och bygg tillsammans med miljö- och hälsa, Östersunds kommun och Jämtland räddningstjänstförbund. Mark- och exploatering, Östersunds kommun bör även innan försäljning av marken säkerställa att planerad verksamhet inte har ett högre skyddsavstånd än 400 meter.

13 13 - Den befintliga vägen genom Lillsjöhögens vattenskyddsområde ska förses med skyddsräcke på båda sidor. Anledningen till det är att undvika avåkningar med risk för påverkan på vattenskyddsområdet till exempel genom att bensin läcker ut i vattenskyddsområdet. Detta ska vara gjort innan bygglov får ges. Ansvaret för att säkerställa att detta ligger på plan och bygg på Östersunds kommun. Även trafik, park och lantmäteri på Östersunds kommun bör ha det i åtanke vid omprövningen av gemensamhetsanläggningen. - För de delar av en industriverksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktig hanteras störningsfrågor i samband med prövningen. Prövningen ska säkerställa att verksamheten inte stör exempelvis närboende. Ansvaret för att säkerställa detta ligger på den myndighet som ansvarar för anmälan eller tillståndet, det vill säga miljö- och hälsa på Östersunds kommun, Länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen. Östersund den 6 december 2016 Maria Boberg Stadsarkitekt David Engström Planarkitekt