BLÅ ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORRA BOHUSLÄN

Transkript

1 samrådshandling BLÅ ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORRA BOHUSLÄN gällande havsområdena i Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner utkast T P E C N O K 1

2 MEDVERKANDE Styrgrupp Kommunalråd, oppositionsråd och kommunchefer (adjungerade) i Strömstads, Tanums, Sotenäs och Lysekils kommuner. Arbetsgrupp Arbetsgrupp bestående av tjänstemän från de fyra kommunerna med samordning av Tillväxt Bohuslän. Se även kontaktlista sist i dokumentet. Arbetet har bedrivits i samarbete med Länsstyrelsen Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. 2

3 INNEHÅLL Förord...4 Bakgrund...6 1inledning Planprocessen... 8 Vad är en översiktsplan?... 9 En blå översiktsplan Syfte Gränser för blå översiktsplan Läsanvisning planförslag Introduktion till planförslaget Mål, strategi och rekommendationer Övergripande Naturvärden Marina livsmedel Maritim turism och rekreation Sjöfart och båtliv Marin energi och forskning Övriga anspråk

4 3 analys Introduktion till analys Marina fokusområden planeringsförutsättningar Blå ÖP i ett större sammanhang.. 52 Gemensam strukturbild Riksintressen Landskap & ekosystem Människa & samhälle Miljö & klimat Marina fokusområden Övriga anspråk

5 5 konsekvenser Sammanfattning och samlad bedömning Om miljöbedömning Avgränsning Alternativ Konsekvenser på planförslaget Sammanvägda konsekvenser Åtgärder... xx Uppföljning... xx 5

6 FÖRORD Bohuslän formas av havet. Vår identitet är intimt förankrad i skärgården och har så varit under lång tid. Nyttjandet av våra resurser har varierat över tid. I vissa perioder var sillen en industri utan motstycke, i andra tider stenen. I ytterligare andra tider har bohuslänningen varit självförsörjande fisk- och lantbrukare. I planeringen av våra gemensamma resurser så krävs respekt och förståelse för framtidens behov av kust och hav. Naturvärden är idag och i framtiden centrala för vår attraktivitet både för boende och besökare. Vi fyra kommuner i norra Bohuslän arbetar gemensamt med en blå översiktsplan och en maritim näringslivsstrategi. Detta politiskt väl förankrade arbete är en del av basen för den framtida utvecklingen av våra kommuner och våra havs- och kustresurser. Våra kommuner är del av en region, en stat och en EU-gemenskap. På alla dessa nivåer fattas beslut och upprättas planer och strategier. För att dessa skall förverkligas så behöver saker hända i verkligheten och det är där våra kommuner och havsresurser kommer in. Vi skall nyttja våra resurser så att norra Bohusläns kust och hav även i framtiden kommer vara attraktivt och blomstrande för både boende, näringsidkare och besökare. Denna översiktsplan är nyckeln till att nyttja vår kust och vårt hav hållbart, nu och i framtiden. Peter Dafteryd Kommunstyrelsens ordförande Strömstads kommun Liselotte Fröjd Kommunstyrelsens ordförande Tanums kommun Mats Abrahamsson Kommunstyrelsens ordförande Sotenäs kommun Jan-Olof Johansson Kommunstyrelsens ordförande Lysekils kommun 4

7 Kommunstyrelsen i respektive kommun är ansvarig för den översiktliga planeringen. De fyra nordbohuslänska kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil arbetar gemensamt fram en översiktsplan för havet och skärgården som grund för ett tillägg till respektive översiktsplan. Arbetet leds av styrgruppen för Tillväxt Bohuslän som innefattar kommunalråd och oppositionsråd samt med kommunchefer adjungerade. Den här samrådshandlingen har arbetats fram i en arbetsgrupp med representanter från plan-, miljö-, GIS- och näringslivsavdelningarna inom respektive kommun med understöd av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. 5

8 BAKGRUND Under våren 2013 beslutade kommunstyrelserna i de fyra nordbohuslänska kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil att gemensamt arbeta fram en blå översiktsplan. Planen antas som ett tillägg till respektive kommuns översiktsplan. Den innehåller rekommendationer (tematiska och geografiska) för hur havs- och skärgårdsområdena långsiktigt ska användas för att säkerställa en hållbar användning och nyttjande av våra gemensamma resurser. Målbilden är att planen skall vara långsiktig med ett tidsperspektiv på år. Arbetet grundar sig på en längre tids arbeten med plan- och utvecklingsfrågor i havsbandet. Kustzonsprojektet och Samverkansplan för värdefulla kust- och havsområden är två projekt som lyft fram gemensamma frågor, behov och åtgärder i norra Bohuslän. Genom dessa har ett kommunöverskridande samarbete etablerats som kommer till sin rätt i detta område där många av frågeställningarna och förutsättningarna är gemensamma. Parallellt med arbetet med Blå översiktsplan har en Maritim näringslivsstrategi arbetats fram. Dessa två dokument kommer att vara nära sammankopplade och ömsesidigt beroende av varandra. Inledningsvis har företrädare för branscher som är kopplade till havet och beroende av havsnära lägen och kvaliteter fått lämna synpunkter i intervjuer, dialoger, eller möten. Detta underlag tillsammans med existerande utredningar, strategier och bakgrundsfakta utgör basen för denna översiktsplan såväl som för den martitima näringslivsstrategin. Ett program för Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän har upprättats och samråtts under Det har nu, tillsammans med de synpunkter som lämnades under samrådet, bearbetats till en första version av ett formellt planförslag- en samrådshandling. Planförslaget är nu tillgängligt för samråd och du är välkommen att lämna synpunkter. Samrådet är en mycket viktig del i arbetet med att ta fram en blå översiktsplan. Dina synpunkter är värdefulla! 6

9 1inledning 1inledning 7 BLÅ ÖVERSIKTSPLAN för för Norra Bohuslän

10 PLANPROCESSEN DIALOG 2013 Med tidigare samarbeten och strukturplanen som utgångspunkt har samtal förts med representanter från flera av havsnäringarna och intresseorganisationer kopplade till havet. PROGRAM 2014 Ett program med blå samhällsbyggnadsmål togs fram och samråddes under Under programsamrådet gavs allmänhet, företag, organisationer och myndigheter möjlighet att lämna synpunkter. SAMRÅD 2017 Med programmet som grund har ett förslag till blå översiktsplan tagits fram. Allmänheten, myndigheter, företag och organisationer ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. UTSTÄLLNING 2017 Förslaget till en blå översiktsplan revideras utifrån inkomna synpunkter. Förslaget ställs sedan ut för att få in ytterligare synpunkter från allmänheten, företag, myndigheter och organisationer. ANTAGANDE 2017 Efter utställningen justeras förslaget en sista gång utifrån de synpunkter som kommit in under utställningen. Kommunfullmäktige i samtliga kommuner fattar beslut om att anta den blå översiktsplanen som ett tematiskt tillägg. Den blå översiktsplanen kan sedan börja tillämpas. 1inledning 8 BLÅ ÖVERSIKTSPLAN för för Norra Bohuslän

11 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen behandlar kommunens långsiktiga utveckling främst genom att hantera de strategiska frågorna för mark- och vattenanvändning samt byggande. Översiktsplanen ska bland annat redovisa kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas, användas och bevaras. Den ska också redovisa kommunens syn på hur riksintressen och miljökvalitetsnormer ska tillgodoses liksom hur relevanta nationella och regionala mål samordnas till en hållbar utveckling. Översiktsplanen har betydelse för beslut i kommunens nämnder och förvaltningar samt andra myndigheter i bland annat planerings-, bebyggelsefrågor och tillståndsprövningar. Översiktsplanen ska antas av kommunfullmäktige och är vägledande för kommunens arbete och beslut, men är inte juridiskt bindande. 1inledning 9 BLÅ ÖVERSIKTSPLAN för för Norra Bohuslän

12 EN BLÅ ÖVERSIKTSPLAN Sedan 1987 har kommunerna enligt Plan- och bygglagen (PBL) haft skyldigheten att planera sitt vattenområde ut till Sveriges gräns. I de nordbohuslänska kommunerna är detta en stor utmaning då havsytan inom kommunerna är större än landytan. I våra kommuner är också havet och kusten kopplat till många starka intressen ifrån både stat, allmänhet och näringsliv. Vi behöver bland annat ta hänsyn till intressen för fiske, försvaret, det rörliga friluftslivet, samt naturvärden. Dessa intressen behöver avvägas gentemot varandra och strandskyddsbestämmelser samt näringarnas behov av havsnära verksamhetsmark, havsarealer för odling och sjöfartens rätt till passage. Vattnet rör sig fritt över kommun- och landsgränser. Dessutom har havet en ytterligare utmaning i och med att det handlar om liv, aktiviteter och verksamheter både över, på och under vattenytan samt på havsbotten. Generellt vet man mycket mer om landområdena än om havsbotten och därmed finns också ett större kunskapsbehov för att kunna fatta väl avvägda beslut kring havet. HÄR ÄR VI I PLANPROCESSEN- SAMRÅD Samrådshandlingen, denna handling, utgör den första formella versionen av ett planförslag. Den bygger på det program som tidigare har upprättats och på de synpunkter som inkom i samrådet kring det. Samrådshandlingen beskriver strategier för hanteringen av havet och de företeelser, verksamheter och anläggningar som är kopplade till havet. Den ger också mer konkreta rekommendationer i avvägningen mellan dessa olika intressen. Som underlag för strategier och rekommendationer beskrivs områdets förutsättningar. Konsekvenserna, den påverkan som planförslaget innebär sett utifrån de rekommendationer som ges, beskrivs utifrån miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Samrådshandlingens rekommendationer har arbetats fram utifrån ett synsätt där ekosystemen och de tjänster de tillhandahåller står i fokus, med en bedömning av vilka hot som finns mot dessa tjänster och vilka möjligheter det finns att förbättra förutsättningarna för ekosystemen att producera tjänster. Planförslaget består av två delar, territorialdelen (det yttre havsområdet) och kustvattendelen. Inkomna synpunkter under samrådet kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse som också beskriver hur förslaget ska justeras i den bearbetade versionen av planförslaget- utställningshandlingen. Även kommande utställningshandling kommer att vara tillgänglig för synpunkter då myndigheter, organisationer, företag och enskilda får ytterligare möjligheter att ta del av förslaget och lämna synpunkter. Synpunkterna från utställningen sammanställs och mindre justeringar av planförslaget görs innan den blå översiktsplanen slutligen antas av samtliga kommuners fullmäktigeförsamlingar. 1inledning BLÅ ÖVERSIKTSPLAN för för Norra Bohuslän

13 SYFTE Arbetet med den blå översiktsplanen syftar till att säkerställa en god planering av de gemensamma marina resurserna och skapa förutsättningar för att behålla vår attraktivitet på lång sikt. Planen ska ligga till grund för en hållbar ekonomisk utveckling och en hållbar resursanvändning med nationella miljö- och kvalitetsmål i fokus, genom en gemensam tydlig långsiktig styrning av planarbetet. De rekommendationer och anvisningar som översiktsplanen ger är vägledande vid hantering av ärenden som rör dessa frågor för både kommunen, länsstyrelsen och andra myndigheter. 1inledning BLÅ ÖVERSIKTSPLAN för för Norra Bohuslän

14 GRÄNSER FÖR BLÅ ÖVERSIKTSPLAN Blå översiktsplan består av två delar, utsjözonen (Öppet hav) och kustzonen (Skärgård). Utsjözonen planeras parallellt i Västerhavsplanen av Havs- och vattenmyndigheten. STRÖMSTADS KOMMUN TANUMS KOMMUN SOTENÄS KOMMUN LYSEKILS KOMMUN Utsjözonen (mörkblå), hanterar området ifrån Sveriges och kommunens gräns till en linje (röd) en nautisk mil (1852 m) utanför baslinjen. Baslinjen (grön) är en linje som följer de yttersta skären längs med kusten. Kustzonen (ljusblå), sträcker sig från röd linje och omfattar även områden på land i den omfattning de behövs för anläggningar i vattnet. 1inledning BLÅ ÖVERSIKTSPLAN för för Norra Bohuslän

15 Rekommendationskarta Blå ÖP Strömstad 1 Sotenäs 1 Tanum 1 Tanum 2 Tanum 4 Tanum Sotenäs 2 19 Sotenäs Sotenäs 4 Sotenäs 5 gällande havsområdena i Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner !! 25 Lysekil Lysekil Teckenförklaring Plangräns FÖP-gränser Nationalpark Preliminära havsplanområden Strandskydd R1 Skyddade områden R2 Utredningsområden för naturskydd R3 Strandnära områden R4 Områden där yrkesfiske prioriteras R5 Områden för vattenbruk kustzon R6 Utvecklingszoner utsjö R7 Hänsynsområden R8 Aktivitetsområde för motorsport R9 Farleder prioriterade för sjöfart R10 Farleder prioriterade för båtliv!!! R11 Område med behov av hastighetsbegränsningar R12 Platser med möjligt undantag för dumpningsförbud R13 Områden där försvarets intressen prioriteras Ej planlagd markanvändning!!!! LÄSANVISNING rekommendationskarta planbeskrivning blå ÖP = + samrådshandling BLÅ ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORRA BOHUSLÄN PLANHANDLING Blå översiktsplan för norra Bohuslän består av två huvuddelar; rekommendationskarta och planbeskrivning. Rekommendationskartan innehåller redovisning av den övergripande vattenanvändningen inom planområdet och en geografisk redovisning av rekommendationer för denna. Kartan är främst anpassad för att nyttjas i digital form. I webbkartan finns information kopplad till varje geografiskt redovisat objekt. Till viss del finns denna information även tillgänglig i planbeskrivningen. Planbeskrivningen är planens textdokument (detta dokument). Det är uppdelat i fem delar; inledning, planförslag, analys, förutsättningar och konsekvenser. Planförslaget beskriver de politiska ställningstagandena för den översiktliga havsplaneringen i norra Bohuslän. Det formuleras i mål, strategier och rekommendationer där målet beskriver vart vi vill nå och strategin beskriver hur vi vill nå dit. Rekommendationerna är kortfattade beskrivningar som sammanfattar hur vattnet kan nyttjas och utgör grunden för framtida beslut om vad som sker i havet och var. Det finns en stark koppling mellan planbeskrivningens rekommendationer och vattenanvändningskartan. planförslag innehåller mål, strategier och rekommendationer politiskt beslutat analys beskriver vägen från fakta till förslag förutsättningar faktaunderlag kan uppdateras kontinuerligt konsekvenser ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av förslaget Analysdelen beskriver arbets- och tankesättet i planprocessen. det vill säga processen med att tolka förutsättningarna och omvandla dem till politiskt förankrade rekommendationer. Genom att tydliggöra kopplingen mellan förutsättningar och planförslag (mål, strategier och rekommendationer) kan planförslaget lättare uppdateras med hänsyn till hur förutsättningarna ändras. Analyserna underlättar också tolkningen av rekommendationerna och kan användas som hjälp att förtydliga dess syfte. Förutsättningsdelen är ett faktaunderlag och ska ge förståelse för planområdet och de förutsättningar som planeringen bygger på. Denna del är inte politiskt beslutad och utgör därmed inte en formell del av blå översiktsplan. Det innebär att denna del kan uppdateras och revideras löpande efterhand som nya fakta finns eller förutsättningarna ändras. Vi har generellt mycket information och mycket samlad kunskap om förutsättningarna på land, men har hittills saknat motsvarande underlag för våra havsområden, trots att de utgör en betydande del av våra kommuner. Med blå ÖP har vi samlat på oss ett sådant kunskapsunderlag. Det är inte komplett. Att kontinuerligt kunna komplettera, fördjupa och uppdatera det är viktigt och värdefullt för utvecklingen av norra Bohuslän. 1inledning BLÅ ÖVERSIKTSPLAN för för Norra Bohuslän

16 Konsekvensdelen redogör övergripande för vilka ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser det innebär att planförslaget genomförs jämfört med konsekvenserna av att inte ha någon blå översiktsplan för norra Bohuslän. Blå översiktsplan för norra Bohuslän utgår från fem fokusområden: Naturvärden Marina livsmedel Maritim turism & rekreation Sjöfart & båtliv Marin energi & forskning För dessa har blå samhällsbyggnadsmål formulerats och det är i sin tur från målen som översiktsplanens rekommendationer utgår. FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL ÖVRIG ÖVERSIKTLIG PLANERING Se gällande ÖP och FÖP på respektive kommuns hemsida: Översiktsplaner Blå översiktsplan för norra Bohuslän är ett tematiskt tillägg till respektive kommuns (Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil) kommunövergripande översiktsplan som hanterar vattenområdet. Det innebär att blå översiktsplan med sina generella och geografiska rekommendationer kompletterar samtliga fyra kommuners översiktsplaner för vattenområdet. De strategiska rekommendationer som blå översiktsplan innehåller ska ses som inspel till kommunernas översiktsliga planering. Dessa rekommendationer rör ofta gränslandet mellan land och hav där blå översiktsplan inte har mandat att formulera geografiska rekommendationer, men där markanvändningen är av strategisk betydelse för den marina utvecklingen och för de rekommendationer som formuleras för havet. Fördjupade översiktsplaner Planområdet för blå ÖP berörs av följande fördjupade översiktsplaner: FÖP Koster (Strömstad) Gjordes som underlag för bildandet av Kosterhavets nationalpark. Berör huvudsakligen havet genom utpekandet av vilka vattenområden som ska omfattas av formellt naturskydd. Inom nationalparkens utbredningsområde redovisar blå ÖP värnandet av naturskyddet som den högst prioriterade användningen och några konflikter uppstår därmed inte mellan dessa dokument. FÖP Nordby-Svinesund (Strömstad) Denna fördjupade översiktsplan håller på att arbetas fram och förväntas kunna antas under Planen omfattar en mindre del 1inledning BLÅ ÖVERSIKTSPLAN för för Norra Bohuslän

17 vatten. Inga specifika rekommendationer ges för vattenområdet, vilket innebär att inga konflikter finns mellan denna FÖP och blå ÖP. FÖP Norra kustområdet (Strömstad) Den fördjupade översiktsplanen berör till viss del vattenområde. Planen har nyttjats som underlag i processen med blå ÖP och de rekommendationer som i blå ÖP överlappar FÖP-området ska ses som kompletteringar. Planen förväntas antas 15 december FÖP Södra kustområdet (Strömstad) Den fördjupade översiktsplanen berör till viss del vattenområde. Planen har nyttjats som underlag i processen med blå ÖP och de rekommendationer som i blå ÖP överlappar FÖP-området ska ses som kompletteringar. Planen gäller sedan FÖP Grebbestad (Tanum) Blå ÖP:s plangräns dras i den fördjupade översiktsplanens yttre gräns och därmed sker inget överlapp. Strategiska rekommendationer påverkar dock FÖP:en, vilka bör beaktas i kommande översyn. Planen gäller sedan FÖP Fjällbacka (Tanum) Blå ÖP:s plangräns dras i den fördjupade översiktsplanens yttre gräns och därmed sker inget överlapp. Strategiska rekommendationer påverkar dock FÖP:en, vilka bör beaktas i kommande översyn. Planen gäller sedan FÖP Hamburgsund (Tanum) Blå ÖP:s plangräns dras i den fördjupade översiktsplanens yttre gräns och därmed sker inget överlapp. Strategiska rekommendationer påverkar dock FÖP:en, vilka bör beaktas i kommande översyn. Planen gäller sedan FÖP Kungshamns centrum (Sotenäs) Planen omfattar hamnområdet, Rösholmen och Guleskär, vilka i blå ÖP berörs av flera strategiska rekommendationer. Dessa ska beaktas i kommande översyn. Planen antogs 2004 och flera av förslagen i planen har genomförts. FÖP Åbyfjorden (Sotenäs/Lysekil) Blå ÖP:s plangräns dras i den fördjupade översiktsplanens yttre gräns och därmed sker inget överlapp. Då planarbetena för FÖP Åbyfjorden och blå ÖP delvis har pågått parallellt har flera av de strategiska rekommendationerna redan beaktats i FÖP:en. Planen gäller sedan inledning BLÅ ÖVERSIKTSPLAN för för Norra Bohuslän

18 2planförslag 2 planförslag 16 16

19 INTRODUKTION TILL PLANFÖRSLAG planförslaget består av riktlinjer ur ett helhetsperspektiv: övergripande mål strategi rekommendationer riktlinjer för planens fokusområden: naturvärden mål strategi rekommendationer marina livsmedel blå samhällsbyggnadsmål strategi rekommendationer maritim turism & rekreation blå samhällsbyggnadsmål strategi rekommendationer sjöfart & båtliv blå samhällsbyggnadsmål strategi rekommendationer marin energi & forskning blå samhällsbyggnadsmål strategi rekommendationer samt riktlinjer för: övriga anspråk mål strategi rekommendationer Denna del av planbeskrivningen, Planförslaget beskriver de politiska ställningstagandena för den översiktliga havsplaneringen i norra Bohuslän. Det formuleras i mål, strategier och rekommendationer. De blå samhällsbyggnadsmålen är gemensamma för blå översiktsplan och den maritima näringslivsstrategin för norra Bohuslän. Dessa mål beskriver vart vi vill nå i den framtida utvecklingen av havet. Strategierna beskriver hur vi ska nå de blå samhällsbyggnadsmålen. Rekommendationerna sammanfattar strategierna i kortfattade ställningstaganden som redogör för hur den marina miljön i våra kommuner kan nyttjas. De utgör grunden för framtida beslut om vad som sker i havet och var. Det finns en stark koppling mellan planbeskrivningens rekommendationer och plankartan. De generella rekommendationerna gäller för planområdet som helhet. De geografiska rekommendationerna har en koppling till en eller flera geografiska platser/områden, som redovisas i vattenanvändningskartan. Varje geografisk rekommendation redovisas med en beteckning som återfinns för varje område med motsvarande rekommendation i vattenanvändningskartan. I den digitala versionen av vattenanvändningskartan finns rekommendationerna kopplade som attribut till varje geografiskt område. De strategiska blå rekommendationerna berör platser och områden i gränslandet mellan hav och land. Platser och områden som är strategiskt viktiga, men vars avgränsningar inte ska tolkas som exakta. Eftersom dessa rekommendationer till stor del omfattar landområden hamnar de formellt utanför blå ÖP:s planområde, men de kan ses som inspel ur ett marint perspektiv till kommunernas respektive översiktsplan i frågor som är viktiga för den marina utvecklingen. (Se schematisk illustration på nästa sida). 2 planförslag 17 17

20 blå ÖP består av rekommendationer kring hur havet ska nyttjas i form av : generella rekommendationer Gäller inom hela planområdet för blå ÖP är ett tematiskt tillägg för nyttjande av havet till ÖP Strömstads kommun ÖP Tanums kommun ÖP Sotenäs kommun ÖP Lysekils kommun geografiska rekommendationer Gäller inom utpekade områden strategiska blå rekommendationer Berör gränslandet mellan hav och land. Pekar ut strategiskt viktiga platser/ områden, men utan exakta avgränsningar. Ger inspel till kommunernas respektive översiktsplan i frågor som är viktiga för den marina utvecklingen 2 planförslag 18 18

21 MÅL, STRATEGI och REKOMMENDATIONER Övergripande Mål Miljömålet hav i balans och levande kust och skärgård sammanfattar det övergripande målet för en blå översiktsplan för norra Bohuslän. All maritim utveckling i våra kommuner är grundade i en förståelse för den centrala betydelsen av ekosystemens tjänster och de därtill kopplade naturvärdena. Det är med denna utgångspunkt som samhällsbyggnadsmålen för respektive fokusområde för blå ÖP är formulerade. Strategi För att på bästa sätt nyttja havet som en väsentlig del av vårt samhälle utan att förbruka dess resurser krävs en ökad kunskap och en utveckling av strategisk planering av de resurser som havet tillhandahåller. Kunskapsutvecklingen är en kontinuerligt pågående process och detta planförslag är en första version av att sammanställa den kunskap vi har idag och utifrån den formulera gemensamma strategier för norra Bohusläns havsmiljö. Blå ÖP har perspektivet utifrån och in medan kommunernas respektive översiktsplan för land har det motsatta perspektivet, inifrån och ut. I strandlinjen möts perspektiven. Mötet mellan hav och land är därför en av våra viktigaste strategiska resurser som måste tillvaratas väl för att kunna rymma förutsättningar för en levande kust och skärgård. Blå ÖP för norra Bohuslän belyser och nyttjar årstidsvariationen som en naturlig del i samhällsplaneringen för att på så sätt förstärka områdets identitet och minska konflikterna mellan olika anspråk. Det behöver finnas ett utbud av service, kommunikationer, tillgång till friluftsliv, båtliv och så vidare för att vårt område ska vara attraktivt under hela året; en trygghet som gör att man som boende, besökare och verksamhetsidkare kan lita på att det man behöver/ efterfrågar finns att tillgå. Detta gäller inte minst tillgängligheten till havet och kopplingen mellan hav och land där mycket av 2 planförslag 19 19

22 identiteten och de efterfrågade kvaliteterna i kustområdena finns. Ur ett helårsperspektiv är sådana platser av störst betydelse i kustsamhällena där de tätaste befintliga strukturerna och det största befolkningsunderlaget finns. Samordning och förstärkning av knutpunkter som förbindelselänkar mellan hav och land i samhällenas centrala delar är därför av stor betydelse. Tillgången till havet och tillgängligheten till kust och skärgård är avgörande för attraktiviteten inom vårt område. Sommartid behöver de allmänt tillgängliga och havsnära platserna rymma betydligt fler människor än vintertid. De allmänt tillgängliga, havsnära områden inom våra kustsamhällen som har en potential att variera i skala, karaktär och funktion över året är viktiga att värna. Verksamheterna/ aktiviteterna som bedrivs kan förändras över året och över längre tid men själva tillgängligheten får inte begränsas. Planering av hur vi långsiktigt kan och bör nyttja havet innebär avvägningar av vilka områden som är bäst lämpade för olika anspråk. Minst lika viktigt är att vissa områden lämnas ifred; de områden som har sin största potential och sitt största värde om de får lämnas utan något nyttjande, några anläggningar eller ytterligare påverkan. Flera av de anspråk som vi vill nyttja havet för är beroende av dessa orörda områden. 2 planförslag 20 20

23 Rekommendationer Generella rekommendationer Hållbarhet Utveckling av skärgård, kust och hav ska ske ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart, med syfte att värna och stärka levande kustkommuner. Säsongsvariationer Den fysiska planeringen ska ta hänsyn till säsongsvariationer. Hänsyn till säsongsvariationer kan tas genom exempelvis: flexibilitet i detaljplaner ökat beaktande i bygglov och andra tillståndsärenden Hänsyn till klimatförändringar Effekterna av ett förändrat klimat inom planområdet är huvudsakligen kopplade till: höjda havsvattennivåer ökad frekvens av oväder ökad försurning Samverkan Den fysiska planeringen ska ta hänsyn till klimatförändringar. Rekommendationerna inom respektive fokusområde ska ta hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat. Samverkan mellan kommunen, medborgarna, verksamhetsutövare och övriga samhällsaktörer ska stärkas. Dialogen i tidiga skeden av beslutsprocesser ska utvecklas för att möjliggöra att mark och vattenområden kan nyttjas för flera syften utan att konflikter uppstår. Ökad samverkan ska också eftersträvas mellan kommunerna i norra Bohuslän. Orördhet Opåverkade områden i skärgården ska bevaras orörda. Ursprungligheten i landskapet ska bevaras där spår av mänsklig påverkan saknas. Inga anläggningar ska tillkomma på platser som idag saknar bryggor, stenbrott, byggnader och andra typer av anläggningar och lämningar. 2 planförslag 21 21

24 Strategiska blå rekommendationer S1 Multifunktionella platser Ytor och stråk ska finnas tillgängliga för alla att nyttja i de centrala kustnära delarna av kustsamhällena. Boende och besökare ska på dessa platser uppleva havet och kusten, småskaliga verksamhetsidkare nyttja dem för sin verksamhet, kulturevenemang ta plats, kommunikationsnoder utvecklas och kustidentiteten främjas. Bostäder bör undvikas inom dessa områden då de riskerar att tränga undan verksamheter och aktiviteter som kan upplevas störande. Möjlig verksamhet/aktivitet ska anpassas till respektive plats marknivå och känslighet för havsnivåhöjningar. Se kartskikt marknivå i blå ÖP-webbkarta. S2 Kommunikationsnoder Noder som kopplar samman kommunikation mellan land och hav ska värnas och stärkas. Så stor andel av allmänt tillgängliga kommunikationsmedel som möjligt ska knytas till noderna, t ex hållplatser/påstigningsplatser för tåg, buss, taxi, cykelvägar, reguljära båtturer, charterbåtar, taxibåtar mm. Noderna ska stärka förutsättningarna att nyttja kust och skärgård för pendling, turism, rekreation, friluftsliv mm. Kommunikationsnoderna ska utvecklas till ett kommunikationssystem för persontransporter till sjöss mellan noderna längs kusten. Befintliga kajer inom dessa områden bör underhållas och skyddas från anläggningar/verksamheter som begränsar nyttjandet och förutsättningarna för långsiktig utveckling. Kommunikationsnoderna ska vara aktiva under hela året. 2 planförslag 22 22

25 S3 Havsnära verksamhetsmark Samtliga verksamhetsområden i strandnära läge ska värnas och prioriteras för verksamheter som är i behov av ett havsnära läge. Verksamheter utan behov av havsnära läge samt bostäder ska därför undvikas inom dessa områden. Odling av marina arter på land i anläggningar bör ges goda förutsättningar inom området. Befintliga kajer ska värnas och underhållas. Vägar och järnvägar med koppling till områdena ska värnas och stärkas. Inom de havsnära verksamhetsområdena behöver hänsyn tas till havsnivåhöjningar så att nyttjandet maximeras. Se kartskikt marknivå i blå ÖP-webbkarta. 2 planförslag 23 23

26 Naturvärden Mål All maritim utveckling i våra kommuner är grundade i en förståelse för den centrala betydelsen av ekosystemens tjänster och de därtill kopplade naturvärdena. Strategi De naturvärden som de marina miljöerna i vårt område innehåller är grunden för nyttjandet av marina resurser och grunden för identiteten och attraktiviteten i vårt område. Den resurs som de utgör ska vi förvalta så att vi långsiktigt kan nyttja de ekosystemtjänster de förser oss med och som är ovärdeliga för samhällsutvecklingen. Samtidigt som naturvärdena är grunden för all marin utveckling utgör de också ett anspråk i sig. Områden med höga naturvärden ska därför beaktas och vägas mot övriga anspråk för nyttjandet av havet i norra Bohuslän. Utveckling av naturvärden och marina ekosystemtjänster kräver till viss del att vi lämnar områden i fred. Orördhet inom ett område kan innebära ökad produktivitet av t ex livsmedel, råvaror mm i närliggande områden. 2 planförslag 24 24

27 Rekommendationer Generella rekommendationer Marin naturvärdesstrategi Faktaunderlaget för den marina miljön utvecklas kontinuerligt och mer helomfattande naturtypkartläggningar ska tas fram. Den regionala strategin för hantering av naturvärden ska tillämpas på lokal nivå. Kopplingar mellan områden med höga naturvärden till ett sammanhängande nätverk, en grön infrastruktur ska skapas för att bidra till hållbara och väl fungerande livsmiljöer. Värdefulla ålgräsområden Ålgräsängar har en hög biologisk mångfald och utgör uppväxtmiljö för många arter. Områden med ålgräs samt med potential för ålgräs ska bevaras orörda i så stor utsträckning som möjligt. Anläggningar eller verksamheter som kan skada ålgräset eller hämma dess tillväxt ska undvikas. Marina installationer Exempelvis kan fundament byggas med varierad yta och form istället för med släta väggar. Sådana åtgärder underlättar för kolonisering av djur och växter. Marina installationer ska utformas för att främja goda livsmiljöer för djur och växter. Detta ska beaktas vid t ex anläggning av fundament, dumpning av muddermassor och liknande. 2 planförslag 25 25

28 Geografiska rekommendationer R1 Skyddade områden Planområdet rymmer stora områden med någon form av formellt naturskydd. Bestämmelser kopplade till naturskyddet är överordnade ÖP:s rekommendationer. Inom utpekade områden ska naturvärden prioriteras högre än andra anspråk. Aktiviteter som yrkesfiske, båtliv mm pågår inom flera av dessa områden. Aktiviteter och anläggningar bedöms även i framtiden kunna utvecklas i samspel med gällande naturskydd. Föreskrifter, förvaltningsplaner mm för de skyddade områdena ska kontinuerligt ses över för att öka förutsättningarna för utveckling av de värden som skyddas. Inom stora delar av de dessa områden finns överenskommelser som hanterar yrkesfisket i förhållande till naturskydd. Denna rekommendation omfattar inte alla områden med naturskydd R2 Utredningsområde för naturskydd Nya områden med naturskydd ska prövas inom utpekade utredningsområden. För områdena, som har höga naturvärden och som idag saknar, eller har ett otillräckligt skydd, ska underlag samlas in och analyseras så att en bedömning om lämpligt skydd kan föreslås och genomföras. Utpekande av Gullmarns naturvårdsområde som nationalpark ska utredas. R3 Strandnära områden Områdena är generellt värdefulla på grund av dess höga biologiska mångfald och sina förutsättningar för friluftsliv och turism. Stora delar av områdena omfattas av strandskydd, dock inte alla och därav behovet av rekommendationen. Nyetablering av anläggningar ska undvikas i strandnära, grunda områden. Kompletteringar, förtätningar och utvidgningar inom redan ianspråkstagna områden ska istället förespråkas. Inom följande livsmiljöer är det särskilt viktigt att undvika exploatering: Estuarier (älv- och bäckmynningar) Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten Maerlbottnar Stora grunda vikar och sund Lekområden för torskfiskar Mussel- och ostronbankar Ålgräsängar 2 planförslag 26 26

29 Strategiska blå rekommendationer S4 Utredningsområden för ökad vattengenomströmning Att öppna upp igenväxta eller nya passager för vattnet kan vara en åtgärd som både förbättrar vattengenomströmningen (och därmed förbättrar syresättningen/begränsar övergödningsproblematik) och ökar förutsättningarna för friluftsliv och turism. Åtgärder för förbättrad vattengenomströmning är lämplig att utreda/pröva inom utpekade områden. Lämpligheten för att genomföra åtgärder ska grunda sig i de miljövinster (förbättrad vattenmiljö, ökad artrikedom mm) som kan uppnås. Vid genomförande ska möjligheter till förbättrade förutsättningar för turism och friluftsliv alltid beaktas. 2 planförslag 27 27

30 Marina livsmedel Mål Ett hållbart fiske med kringnäringar ska finnas och vara grunden för en levande skärgård och kustsamhällenas identitet och attraktivitet nu och på sikt. Ett bärkraftigt blandat vattenbruk med kringnäringar som inte skadar den marina miljön ska ges möjlighet att etableras. Marin beredningsindustri ska ges utvecklingsmöjligheter. En småskalig beredningsbransch med lokalt fångad fisk och skaldjur kopplat till lokal matkultur och besöksnäring ska uppmuntras och ges möjligheter att utvecklas. Strategi Att nyttja och hantera livsmedel från havet har en lång tradition i norra Bohuslän och ger en stark prägel åt samhällets struktur och identitet. Att nyttja den tradition och erfarenhet som finns och kombinera den med dagens kunskap om havet, liksom med kringverksamheter kopplat till t ex besöksnäring och gröna näringar gör marina livsmedel till ett område med betydande utvecklingspotential. Värnandet av hamnar, havsnära verksamhetsområden samt havsoch centrumnära multifunktionella platser där dessa branscher kan fortleva och utvecklas är viktiga i samhällsplaneringen. Av vikt är också att involvera verksamhetsutövarna i planeringsprocessen och underlätta så att tillståndsprocesser blir så enkla som möjligt för dem att hantera. 2 planförslag 28 28

31 Rekommendationer Generella rekommendationer Tidig samrådspart Yrkesfiskarnas intresseorganisationer ska involveras tidigt i samrådsprocesser kring tillstånds- och lovprövningar. Samförvaltning (samarbete mellan fiske, forskning, naturvård, kommuner) bör eftersträvas. Beredningsindustri Befintlig beredningsindustri ska ges förutsättningar att utvecklas. Geografiska rekommendationer R4 Områden där yrkesfisket prioriteras Inom stora delar av dessa områden finns överenskommelser och samverkan som hanterar yrkesfisket i förhållande till naturskydd. Möjlighet att främja den lokala kopplingen till råvaror och kringverksamheter ska beaktas. Logistiska förutsättningar både på land och till sjöss (tillgång till hamnar och kajer) ska värnas och ges möjlighet till utveckling. Inom utpekade områden ska yrkesfisket prioriteras framför andra anspråk. Samverkan mellan fiske och naturskydd ska värnas. R5 Områden för vattenbruk kustzon Utöver de specifikt utpekade områdena kan även andra platser vara lämpliga för vattenbruk. Inom utpekade områden är etablering av anläggningar för vattenbruk lämpliga att pröva. I dessa områden rekommenderas att dispenser för strandskydd beviljas för anläggningar i vattnet (avsedda för vattenbruk). Företräde bör generellt ges till odling för humankonsumtion. Möjlig inriktning och omfattning av odling inom respektive område redovisas i rekommendationskartan och specificeras i bifogad tabell. Specifik placering inom området är upp till tillståndssökaren. 2 planförslag 29 29

32 R6 Utvecklingszoner utsjö Samverkan med sjöfart, försvar och yrkesfiske är central vid etablering av anläggningar inom dessa zoner. Utsjözonerna kan nyttjas även för odling med annan inriktning än livsmedelsproduktion Inom utpekade områden är anläggningar kopplade till marina livsmedel och marin energi lämpliga att pröva. Tillstånd ska lämnas så att sammanhållna områden eftersträvas. Odlingssystem med tillförd näring bör placeras inom dessa områden och inte inom kustzonen då näringsbelastningen är mycket lägre i utsjön. Kompensationsupptag av tillförd näring kommer krävas för tillstånd. Upptag av näring bör ske intill utsläpp eller där det miljömässigt är mer lämpligt. 2 planförslag 30 30

33 Strategiska blå rekommendationer S1 Multifunktionella platser Ytor och stråk ska finnas tillgängliga för alla att nyttja i de centrala kustnära delarna av kustsamhällena. Boende och besökare ska på dessa platser uppleva havet och kusten, småskaliga verksamhetsidkare nyttja dem för sin verksamhet, kulturevenemang ta plats, kommunikationsnoder utvecklas och kustidentiteten främjas. Bostäder bör undvikas inom dessa områden då de riskerar att tränga undan verksamheter och aktiviteter som kan upplevas störande. Möjlig verksamhet/aktivitet ska anpassas till respektive plats marknivå och känslighet för havsnivåhöjningar. Se kartskikt marknivå i blå ÖP-webbkarta. S3 Havsnära verksamhetsmark Tillgång till havsnära verksamhetsmark är av stor betydelse för utveckling av marina livsmedel. Samtliga verksamhetsområden i strandnära läge ska värnas och prioriteras för verksamheter som är i behov av ett havsnära läge. Verksamheter utan behov av havsnära läge samt bostäder ska därför undvikas inom dessa områden. Odling av marina arter på land i anläggningar bör ges goda förutsättningar inom området. Befintliga kajer ska värnas och underhållas. Vägar och järnvägar med koppling till områdena ska värnas och stärkas. Inom de havsnära verksamhetsområdena behöver hänsyn tas till havsnivåhöjningar så att nyttjandet maximeras. Se kartskikt marknivå i blå ÖP-webbkarta. 2 planförslag 31 31

34 S5 Fiskehamnar Befintliga landningshamnar och förtöjningsplatser för fiske ska värnas och ges förutsättningar till utveckling. Fiskehamnar påverkar omgivningen genom lukt och buller, vilket innebär behov av skyddsavstånd till t ex bostäder. Det finns stora vinster i samordningen mellan fiske- och landningshamnar S6 Leveransanläggningar Landningshamnar påverkar omgivningen genom lukt och buller, vilket innebär behov av skyddsavstånd till t ex bostäder. Befintliga leveransanläggningar för vattenbruk ska värnas och ges förutsättningar till utveckling. Där förutsättningar finns för nya leveransanläggningar ska utveckling av sådana prioriteras. Det finns stora vinster i samordningen mellan fiske- och landningshamnar 2 planförslag 32 32

35 Maritim turism & rekreation Mål Mål Skärgård, kust och hav ska planeras för de som bor här med kvaliteter som attraherar våra besökare och lägger grund för en blomstrande turistnäring. Vår fantastiska kust ska vara ren och attraktiv samtidigt som den ska vara tillgänglig för alla. Skärgårdslandskapets karaktärsdrag och kustsamhällenas kulturvärden ska bevaras, tillgängliggöras och fortsatt bidra till vår identitet. Strategi 2 planförslag Upplevelsen av kust, hav och skärgård är en av våra främsta tillgångar för att få boende och besökare att trivas, attraheras och känna stolthet/tillhörighet till samhället. Att vårda och maximera värdet av de ekosystemtjänster som bidrar till den visuella och upplevelsemässiga attraktivitet som landskapet och den bebyggda miljön tillhandhåller är därför strategiskt viktigt. Förutom den visuella attraktiviteten är tillgången/tillgängligheten till kust, hav och skärgård värdefullt för utveckling av maritim turism och rekreation. Kopplingarna mellan hav och land är då väsentliga. I dessa kopplingar skapas förutsättningar för alla att ta sig ut i skärgården. Det skapar också förutsättningar att röra sig sjövägen längs kusten. Större kommunikationsnoder ger möjlighet att utveckla persontrafik medan ett mer småskaligt nät av knutpunkter ger möjlighet att nyttja kusten för rekreation. Under sommarhalvåret då befolkningsunderlaget längs kusten och i skärgården mångdubblas och då efterfrågan på friluftsaktiviteter, båtliv, turistaktiviteter med mera generellt är större än under resten av året behöver tillgängligheten öka och utbudet av målpunkter, knutpunkter och kopplingar ut i skärgården öka. Tillgänglighet till hav och skärgård kräver utöver kommunikationer även tillgängliga målpunkter. I skärgården kan tillgängligheten stärkas genom iordningställande av vissa områden med t ex vandringsleder, information om natur- och kulturvärden, soptunnor mm. Längs strandlinjen i samhällena kan tillgängligheten stärkas genom att värna de allmänt tillgängliga, vattennära platserna och göra dem flexibla för att fylla olika behov/önskemål vid olika tillfällen och olika delar av året. En plats kan t ex nyttjas för en konsert under en sommarkväll och under vintern fungera som skridskobana

36 Rekommendationer Generella rekommendationer Kulturhistoriskt värdefulla platser Områden och objekt med höga kulturhistoriska värden ska värnas i avvägningen med andra anspråk. Kulturmiljöer/-objekt ska nyttjas, synliggöras och tillgängliggöras för att höja upplevelsevärdet av vistelse i skärgården. Geografiska rekommendationer R7 Hänsynsområden Hänsynsområden pekas ut av Länsstyrelsen och syftar i grunden till att begränsa människors påverkan på skärgård och upplevelser här genom bl a följande hänsyn: hålla låg fart inte bullra eller tomgångsköra dämpa musik och prat Utpekade områden bör göras till hänsynsområden. Områdena ska vara tillgängliga för besökare och hänsynsreglerna ska bibehålla möjligheten till unika naturupplevelser. Inom hänsynsområdena ska tältning kunna tillåtas samt kultur- och naturupplevelser underlättas och förstärkas. Toaletter och soptunnor ska finnas tillgängliga för besökare. R8 Aktivitetsområden för motorsport Inom utpekade områden ska bullrande fritids- och turistaktiviteter kunna prövas. Aktiviteter och arrangemang i form av träningar och tävlingar kan prövas inom området. 2 planförslag 34 34

37 Strategiska blå rekommendationer S1 Multifunktionella platser För turism och rekreation är tillgången till dessa platser viktig. Ytor och stråk ska finnas tillgängliga för alla att nyttja i de centrala kustnära delarna av kustsamhällena. Boende och besökare ska på dessa platser uppleva havet och kusten, småskaliga verksamhetsidkare nyttja dem för sin verksamhet, kulturevenemang ta plats, kommunikationsnoder utvecklas och kustidentiteten främjas. Bostäder bör undvikas inom dessa områden då de riskerar att tränga undan verksamheter och aktiviteter som kan upplevas störande. Möjlig verksamhet/aktivitet ska anpassas till respektive plats marknivå och känslighet för havsnivåhöjningar. Se kartskikt marknivå i blå ÖP-webbkarta. S2 Kommunikationsnoder Kommunikationer som ger tillgång till kust, hav och skärgård är av stor betydelse för att kunna erbjuda maritim turism och rekreation. Noder som kopplar samman kommunikation mellan land och hav ska värnas och stärkas. Så stor andel av allmänt tillgängliga kommunikationsmedel som möjligt ska knytas till noderna, t ex hållplatser/påstigningsplatser för tåg, buss, taxi, cykelvägar, reguljära båtturer, charterbåtar, taxibåtar mm. Noderna ska stärka förutsättningarna att nyttja kust och skärgård för pendling, turism, rekreation, friluftsliv mm. Kommunikationsnoderna ska utvecklas till ett kommunikationssystem för persontransporter till sjöss mellan noderna längs kusten. Befintliga kajer inom dessa områden bör underhållas och skyddas från anläggningar/verksamheter som begränsar nyttjandet och förutsättningarna för långsiktig utveckling. Kommunikationsnoderna ska vara aktiva under hela året. S7 Knutpunkter för friluftsliv Friluftsliv och upplevelseturism har unika förutsättningar för utveckling inom planområdet. 2 planförslag En sammanhängande struktur av knutpunkter för friluftsliv ska utvecklas och göras tillgängliga längs hela kusten. Gästhamnar, campingplatser och övriga platser längs kusten med servicefunktioner och god tillgänglighet ska nyttjas i en sammanhängande struktur av mindre knutpunkter med syfte att få en god tillgänglighet för friluftsliv längs hela kuststräckan. Knutpunkterna ska vara funktionella främst sommartid. Knutpunkter för friluftsliv ska samordna strukturer för kollektivtrafik/hållplatser, biltrafik/parkering, vandrings-/cykelleder och lokala sjövägar

38 S8 Utvecklingsområden för turism Utpekade områden ska kunna utvecklas för turism i skärgården. Områdena ska kunna utvecklas genom kompletteringar av befintlig bebyggelse samt upprustning av bryggor och kajer. De ska kunna inrymma turistiskt boende, kiosk/restaurang, möjligheter för turbåtar att anlöpa samt möjlighet att anordna aktiviteter. Stor hänsyn ska vid utveckling tas till platsernas natur- och kulturvärden samt till landskapsbild och upplevelsevärden. 2 planförslag 36 36

39 Sjöfart & båtliv Mål Sjöfartens och båtnäringens mark- och vattenbehov ska prioriteras i de strategiska lägena för att säkerställa frakthamnarnas möjligheter och persontrafikens utveckling. Förutsättningar för ett hållbart och hänsynsfullt båtliv med liten negativ påverkan på miljö, trivsel och säkerhet ska finnas. Skärgården ska vara tillgänglig även för de som inte har egen båt. Infrastruktur för ett förändrat båtbruk ska understödjas exempelvis båtramper, alternativ förvaring, dagsuthyrning och båtskrotar för att underlätta en hållbar båthantering. Marinor och kommunala hamnar ska bidra till en bättre miljö och vara attraktiva platser för vistelse och båtvård. Strategi Avgörande för sjöfarten och båtlivet är framkomligheten på vattnet, tillgången till hamnar samt logistiska förutsättningar som möjliggör en enkel, välfungerande övergång mellan sjö- och landtrafik. Befintliga farleder och framkomligheten på dem ska prioriteras där de konkurrerar med andra anspråk. Med de många anspråk som samlas i kustlinjen, inte minst i de centrala delarna av samhällena, är det viktigt att värna befintliga hamnar i alla skalor för de olika ändamål som hamnarna har. De hamnar som har potential att utvidgas eller förtätas ska ges förutsättningar för det. Vid utveckling av hamnar ska hänsyn tas till miljöförbättrande åtgärder, en ökad tillgänglighet för alla och en ökad multifunktionalitet. Etablering av helt nya småbåtshamnar ska i största mån undvikas. 2 planförslag 37 37

40 Rekommendationer Geografiska rekommendationer R9 Farleder för sjöfart Utpekade farleder ska vara tillgängliga och effektiva för sjöfart. Farlederna får inte begränsas av anläggningar. R10 Farleder för båtliv Utpekade farleder ska vara tillgängliga och attraktiva för båtliv och annat friluftsliv. Farlederna får inte begränsas av anläggningar. R11 Områden med behov av hastighetssänkning Inom utpekade områden bör hastighetsbegränsning prövas. Syftet med hastighetssänkning är ökad säkerheten och minskad bullerpåverkan. R12 Platser med möjligt undantag från dumpningsförbud På utpekade platser bedöms dumpning av muddermassor möjligt att pröva. Det råder generellt dumpningsförbud i havet. För underhåll av hamnar, farleder mm finns dock ett behov av att hantera muddermassor 2 planförslag 38 38

41 Strategiska blå rekommendationer S9 Stora hamnar De befintliga och väletablerade större hamnarna ska värnas, deras funktion främjas och de ska ges förutsättningar att utvecklas med kringytor. Kommunerna bör sträva efter att behålla markägandet i sina hamnar och säkra markanvändningen genom långa arrenden där det är möjligt. Infrastrukturen i hamnarna ska bevaras och utvecklas avseende bl a järnväg, vägar och elnät. S10 Småbåtshamnar och gästhamnar Rapport om miljövänliga småbåtshamnar med checklista från projektet Hav möter Land: lansstyrelsen.se/ vastragotaland/sv/ publikationer/2013/ Pages/ aspx Utveckling av befintliga småsbåtshamnar ska främjas. Etablering av fler båtplatser genom förtätning/utvidgning av befintliga småbåtshamnar ska prioriteras framför anläggning av nya hamnområden. Resursutnyttjandet i hamnarna ska förbättras. Möjligheter att bredda hamnarnas funktion med t ex småskaliga verksamheter, restauranger, och rekreationsområden ska beaktas. En utveckling av hamnarna mot mer attraktiva, allmänt tillgängliga platser ska eftersträvas för att göra de kustnära områdena till identitetsskapande mötesplatser för boende och besökare. Kommunerna i norra Bohuslän ska sträva efter att vara föregångare i utvecklingen av miljövänliga hamnar. Vid åtgärder i hamnområdet ska föroreningsfrågan alltid belysas, t ex behovet av muddring/sanering av giftigt sediment samt sanering av förorenad mark på land. Platser för båtuppläggning bör utvecklas utanför de centrala delarna av samhällena. Inom de mest kustnära områdena bör marken prioriteras för annan användning än båtuppläggning. S11 Utvecklingsområden för småbåtshamnar 2 planförslag Inom utpekade områden kan nya hamnetableringar prövas. Kommunerna i norra Bohuslän ska sträva efter att vara föregångare i utvecklingen av miljövänliga hamnar. Innovativa lösningar ska sökas vid eventuell etablering av nya hamnar

42 Marin energi & forskning Mål Förutsättningar för att etablera verksamheter inom marin energi inklusive marina testbäddar ska finnas på lämpliga platser i vårt område. Goda förutsättningar för utveckling av forskningsnäringen ska bibehållas och denna närings förankring i det lokala närings- och samhällslivet skall säkerställas. Strategi Den etablering av marin energi som redan finns i vårt område ger goda förutsättningar för utvidgning och utveckling. Här finns fungerande infrastruktur för el med ledningar till havs och ställverk i land, hamnar samt havsnära verksamhetsmark för byggnation, service och underhåll. Samordnings- och samverkansmöjligheter samt möjligheter att samla kompetens stärker utvecklingspotentialen. Förutsättningar ska därför värnas. För kommunernas del innebär en utveckling av marin energi goda möjligheter att stärka sin miljöprofil och även sin identitet som levande, moderna kustkommuner. Marinbiologisk forskning finns sedan lång tid tillbaka etablerad längs kusten i norra Bohuslän. Forskningsstationerna är viktiga i samhällsbilden, både som identitetsskapare och för de arbetstillfällen de skapar. Forskningsstationerna ska värnas och ges utrymme att utvecklas där de finns etablerade på land. I havet ska områden med stor betydelse för den marinbiologiska forskningen värnas. Den marina forskningen är beroende av områden för undersökningar, provtagning, mätningar mm. Långa tidsserier, det vill säga möjligheten att under lång tid nyttja samma platser/områden för att kunna jämföra och se långsiktiga förändringar är viktiga förutsättningar för denna forskning. En utvidgning av forskningsområden kopplat till de marina fokusområdena välkomnas. Kommunerna ser mycket positivt på samverkan mellan utbildning, produktion och forskning inom ett brett spektra av marina områden. 2 planförslag 40 40

43 Rekommendationer Generella rekommendationer Samutnyttja infrastruktur Samutnyttjande av infrastruktur, exempelvis kablar/ elledningar ska eftersträvas. Geografiska rekommendationer R6 Utvecklingszoner utsjö Samverkan med sjöfart, försvar och yrkesfiske är central vid etablering av anläggningar inom dessa zoner. Utsjözonerna kan nyttjas även för odling med annan inriktning än livsmedelsproduktion Inom utpekade områden är anläggningar kopplade till marina livsmedel och marin energi lämpliga att pröva. Tillstånd ska lämnas så att sammanhållna områden eftersträvas. Etablering av vågkraft och strömkraft är möjlig att pröva inom samtliga utpekade områden. Vindkraft är lämplig att pröva inom följande områden: Sotenäs 1 och Lysekil 1, 2 Endast vindkraftverk som inte har en betydande negativ påverkan på bottenmiljön är lämplig att pröva. Prövning av vindkraft ska innefatta analys av anläggningens visuella påverkan och ske i samråd med grannkommunerna. Möjlig inriktning och omfattning inom respektive område redovisas i rekommendationskartan och specificeras i bifogad tabell. 2 planförslag 41 41

44 Strategiska blå rekommendationer S12 Forskningsstationer Befintliga forskningsstationer ska värnas och ges möjlighet till utveckling. S13 Områden där forskningsintressen ska prioriteras Utpekade mät-, övervaknings- och forskningsplatser ska prioriteras/skyddas och ges utrymme för utveckling. 2 planförslag 42 42

45 Övriga anspråk Generella rekommendationer Materialutvinning Utvinning av olja, gas och mineral är i nuläget inte aktuellt att pröva inom planområdet. Geografiska rekommendationer R13 Områden där försvarets intressen prioriteras Inom utpekade områden ska försvarets intressen prioriteras. Inga anläggningar som kan störa detta intresse får komma till stånd. Strategiska blå rekommendationer S14 Infrastrukturobjekt Fasta förbindelser till öar inom planområdet i form av broar och färjor ska värnas och underhållas. Färjeleden över Gullmarn kan i framtiden komma att ersättas av en bro och möjligheter för det ska hanteras i utredningen om Nationalpark i området. 2 planförslag 43 43

46 3 analys 3 analys 44 44

47 INTRODUKTION TILL ANALYS Denna del av planbeskrivningen, avsnitt Analys, syftar till att beskriva arbets- och tankesättet i planprocessen. det vill säga processen med att tolka förutsättningarna och omvandla dem till politiskt förankrade mål, strategier och rekommendationer. Med en tydlig beskrivning av tankesättet bakom ställningstagandena är syftet att en kontinuerlig aktualisering av blå översiktsplan ska bli lättare. Förutsättningarna för planeringen av havet förändras ständigt. Genom att tydliggöra kopplingen mellan förutsättningar och planförslag (mål, strategier och rekommendationer) kan planförslaget lättare uppdateras med hänsyn till hur förutsättningarna ändras. Analyserna underlättar också, genom beskrivningen av tankegångarna, tolkningen av rekommendationerna och kan användas som hjälp att förtydliga dess syfte. De blå samhällsbyggnadsmål som ligger till grund för planförslagets strategier och rekommendationer utgår från fem marina fokusområden. För att förtydliga planförslaget, och den process som lett fram till planförslagets utformning har analysen begränsats till dessa fokusområden. 3 analys 45 45

48 Naturvärden FÖRUTSÄTTNINGAR Det här är viktigt för produktion/ utveckling av naturvärden: AVVÄGNINGAR Prioriteringar och avvägningar har i planförslaget gjorts så här: FÖRSLAG De här rekommendationerna har formulerats för att tillgodose behoven kopplade till naturvärden: marin naturvärdesstrategi En marin strategi för hantering av naturvärden utifrån ett norra Bohuslän-perspektiv ska tillämpas i planeringen. värdefulla ålgräsområden Områden med ålgräs samt med potential för ålgräs ska bevaras orörda i så stor utsträckning som möjligt. marina installationer Marina installationer ska utformas för att främja goda livsmiljöer för djur och växter. skyddade områden Inom utpekade områden ska naturvärden prioriteras högre än andra anspråk. utredningsområde för naturskydd Nya områden med naturskydd ska prövas inom utpekade utredningsområden. strandnära områden Nyetablering av anläggningar ska undvikas i strandnära, grunda områden områden. utredningsområden för ökad vattengenomströmning Åtgärder för förbättrad vattengenomströmning är lämplig att utreda/pröva inom utpekade områden. ekosystemtjänster: Biogeokemiska kretslopp Reglering av föroreningar Livsmedel Biologisk mångfald Genetiska resurser Vetenskap och utbildning Primärproduktion Livsmiljö Estetiska värden Rekreation Näringsvävsdynamik Utrymme och vattenvägar Kulturarv Resiliens Klimatreglering Minskad övergödning Biologisk rening Råvaror Inspiration Naturarv Utsmyckningar Sedimentbevaarande Kemikalier Energi plats & utrymme: Skyddad natur Grunda mjukbottnar Grunda hårdbottnar Djupa mjukbottnar Djupa hårdbottnar Pelagialen (den fria vattenmassan) Standzonen generella förutsättningar: Värna skyddad natur Skapa nya områden med skyddad natur Begränsa påverkan på respektive ekosystem Förbättrad vattenkvalitet KONFLIKTER Följande konfliktområden finns med utveckling av naturvärden: All aktivitet och alla anläggningar i havet påverkar naturvärden. Grunda områden påverkas i högre grad då de ofta är belägna invid land där många anspråk finns på land och i havet, t ex hamnområden, badplatser och där påverkan på vattenkvaliteten är stor pga fritdsbåttrafik (främst sommartid) samt tillförsel av näringsämnen och föroreningar från land. Fartygstrafik påverkar vattenmiljön och påverkar ekosystem genom buler. Trålning påverkar bottenmiljöer. Anläggningar i utsjön påverkar bottenmiljön lokalt, kan ha en påverkan på vattenmiljön och kan (särskilt under anläggningstiden) påverka genom bullerstörningar. Ökat nyttjande av havet och skärgården innebär ökd påfresting och ökat slitage på naturområden/ekosystem. Skyddad natur står till viss del i konflikt med det önskade ökande nyttjandet av havet och dess resurser. Skyddad natur är en lagstiftad förutsättning, som kommunerna dock nyttjar och värdesätter som en del i planeringen av havet. Inga utvecklingszoner i utsjön placeras inom Kosterhavets nationalpark. Anläggningar för vattenbruk i kustzonen föreslås kunna placeras inom områden med skyddad natur inom de områden där förutsättningarna för god produktion är mycket goda och där de inte motverkar bestämmelser eller liknande i skyddet och där anläggningarna inte bedöms ha en betydande negativ påverkan på uppleveleturism eller frluftsliv. Anläggningar för vattenbruk i kustzonen placeras generellt med ett hänsynsavstånd från stranden. Inom de områden med skyddad natur där ingen annan användning redovisas ska området lämnas orört. Nya skyddade områden föreslås utredas. Inom dessa områden bör aktiviteter/anläggningar kunna fortlöpa/anläggas, men med högst prioritet på de naturvärden som behöver skydd. Inom strandnära område prioriteras de höga naturvärdena (inklusive ålgräs) tillsammans med friluftsliv. Samtlig vattenanvändning för livsmedelsproduktion och produktion av marin energi, samt hänsynsområden har placerats med utgångpunkt att begränsa påverkan på kända naturvärden. KONSEKVENSER Planförslaget innebär följande konsekvenser kopplade till naturvärden: miljökonsekvenser: Det formella skyddet av naturområden är värdefullt för ekosystemen i havet och skärgården. Utredningar till syfte att skydda fler naturområden innebär positiva miljökonsekvenser. Samverkan mellan skydd av naturvärden och hållbart nyttjande av marina resurser ska eftersträvas i dessa områden. Utpekande av strandnära områden ger skydd för framförallt grunda områden med hög biologisk mångfald inklusive ålgräsängar. Krav på utformning av marina installationer för att skapa attraktiva livsmiljöer ger positiva miljökonsekvenser i form av ökad mångfald av livsmiljöer. Åtgärder för att öka vattengenomströmning innebär positiva miljökonsekvenser i form av ökad syresättning och därmed förutsättningar för en förbättrad vattenkvalitet. En ökad vattengenomströmning påverkar dock livsmiljöer för de arter som klarar denna typ av miljöer. övriga konsekvenser: Värnande och utveckling av värdefulla naturområden är avgörande för norra Bohusläns identitet och dess attraktivitet som livsmiljö för både boende och besökare. Att formellt skydda fler områden kan innebära en begränsning i möjligheterna till ekonomisk tillväxt genom utveckling avvissa marina näringar. Nya skyddade områden innebär dock ett skydd av ekosystem och ett värnande av ekosystemtjänster, vilket långsiktigt är ekonomiskt fördelaktigt. Formellt naturskydd kan, beroende på skyddsform och bestämmelser, innebära en begränsning för friluftsliv och upplevelseturism genom begränsning av tillgängligheten och av de aktiviteter som får bedrivas. 3 analys Utpekandet av strandnära områdenskapar goda förutsättningar för bibehållna/växande fiskbestånd, vilket i sin tur ger förutsättningar för fortlevnad av yrkesfisket. Ett starkt fiskbestånd innebär positiva ekonomiska konsekvenser för yrkesfisket som bransch och positiva konsekvenser kopplade till planområdets identitet och kulturhistoria.

49 FÖRUTSÄTTNINGAR Marina Livsmedel Prioriteringar och avvägningar har i planförslaget gjorts så här: ekosystemtjänster: FÖRSLAG De här rekommendationerna har formulerats för att tillgodose behoven kopplade till marina livsmedel: tidig samrådspart Yrkesfiskarnas intresseorganisationer ska involveras tidigt i samrådsprocesser kring tillstånds- och lovprövningar. Biogeokemiska kretslopp Primärproduktion Näringsvävsdynamik Livsmiljö Resiliens Klimatreglering Reglering av föroreningar Genetiska resurser Livsmedel Råvaror Utrymme och vattenvägar Vetenskap och utbildning Kulturarv Inom utvecklingszoner i utsjön och områden för vattenbruk i kustzonen ska vattenbruk prioriteras framför fiske. Samråd är viktigt i tillståndsprocesser för att begränsa konflikter. Inom områden prioriterade för yrkesfiske får inga anläggningar för vattenbruk komma till stånd. KONFLIKTER Följande konfliktområden finns med utveckling av marina livsmedel: plats & utrymme: Trålfiske går inte att kombinera med vattenbruk eller produktion av marin energi. Befintlig beredningsindustri ska ges förutsättningar att utvecklas. Områden möjliga för turistfiske (inte så långt ut, skyddade) värdefulla ålgräsområden Landningshamnar med god logistik, kringservice och utrymme Havsnära verksamhetsmark är eftertraktad av ett brett spektra av verksamheter och betingar ett högt fastighetsvärde beredningsindustri Sammanhängande områden för fiske Framkomlighet på havet Centralt belägen strandnära mark är eftertraktad för många typer av verksamheter och anläggningar och har mycket höga fastighetsvärden Inom utpekade områden ska yrkesfisket prioriteras framför andra anspråk. God vattenomsättning, läskydd och näringsrikt vatten för vattenbruk Strandnära mark ofta i riskzonen för framtida effekter av klimatförändringar Tillgång till el för fiskodling område för vattenbruk kustzon Tillgång till mottagningsanläggning Verksamheternas/anläggningarnas påverkan på vattenmiljö och bottenförhållanden Fiskodling kopplat till utsläpp av närsalter Bevara för möjlighet till framtida fiske och vattenbruk. område där yrkesfisket prioriteras Inom utpekade områden är etablering av anläggningar för vattenbruk lämpliga att pröva. utvecklingszoner utsjö Inom utpekade områden är anläggningar kopplade till marina livsmedel och marin energi lämpliga att pröva. multifunktionella platser Ytor och stråk ska finnas tillgängliga för alla att nyttja i de centrala kustnära delarna av kustsamhällena. havsnära verksamhetsmark Samtliga verksamhetsområden i strandnära läge ska värnas och prioriteras för verksamheter som är i behov av ett havsnära läge. fiskehamnar Befintliga landningshamnar och förtöjningsplatser för fiske ska värnas och ges förutsättningar till utveckling. leveransanläggningar Befintliga leveransanläggningar för vattenbruk ska värnas och ges förutsättningar till utveckling. 3 analys AVVÄGNINGAR Det här är viktigt för produktion/ utveckling av marina livsmedel: Havsnära verksamhetsmark generella förutsättningar: Verksamheter kopplat till marina livsmedel prioriteras i samhällsplaneringen och ges utrymme längs strandkanten Områden för vattenbruk i kustzonen kan stå i konflikt med tillgänglighet och upplevelse av friluftsliv och upplevelseturism Samråda med verksamhetsidkare Områden för vattenbruk i kustzonen placeras delvis inom strandskyddat vatten. Samverkan mellan verksamhetsidkare och samverkan mellan kommunerna/myndigheter Försvarets riksintresseområde är attraktivt för fiske och vattenbruk Värna identitet och kulturhistoria förknippad med marina livsmedel Havsnära verksamhetsmark bör uteslutande nyttjas för marina verksamheter med behov av vattennära läge. Bostäder bör undvikas inom centralt belägna, allmänt tillgängliga områden utpekade som strategiska och multifunktionella samt i nära anslutning till havsnära verksamhetsmark. Innehåll och utbredning av multifunktionella platser måste anpassas till förutsättningarna av ett förändrat klimat. Havsnära verksamhetsmark måste planeras för att klara havsnivåhöjningar. Inga vattenbruksområden i kustzonen placeras inom områden med ålgräs. Områdena placeras på platser med goda strömförhållanden. Områden för vattenbruk ska hålla avstånd till strandlinjen och har avvägts mot farleder för båtliv Inom strandskyddade områden med utpekade vattenbruksområden har bedömningen gjorts att dispens från strandskyddet bör ges. Försvarets intresseområde föreslås begränsas på mindre delar för att ge utrymme för utvecklingszoner i utsjön. KONSEKVENSER Planförslaget innebär följande konsekvenser kopplade till marina livsmedel: miljökonsekvenser: Lokal påverkan på bottenmiljöer inom områden med vattenbruk. Näringstillförseln på botten kan leda till syrebrist och bottendöd. Ökad musselproduktion- minskat näringsinnehåll i vattnet i anslutning till odlingar och därigenom förbättrad vattenkvalitet. Möjlighet till fiskodlingar- ökad näringsbelastning med risk för negativa miljökonsekvenser i form av påverkan på vattenmiljö och bottenförhållanden. Placering och krav på kompensation/rening begränsar påverkan på vattenmiljön. Ökad fisk- och skaldjursproduktion innebär ökad fartygstrafik i farleder och i hamnar med risk för negativ påverkan på miljön i form av ökat buller och ökade utsläpp. Begränsning av strandskyddet inom områden med vattenbruk i kustzonen, vilket kan medföra begränsad tillgänglighet och påverkan på växt- och djurliv. Hänsyn tagen till påverkan vid lokalisering. övriga konsekvenser: Högre prioritering av verksamheter kopplade till marina livsmedel. Stärkt identitet. Bättre tillgång till lokalt producerad fisk och skaldjur. Ekonomisk tillväxt inom näringen ger möjlighet till fler arbetstillfällen och fler helårsboende Ställer ekonomiska krav på hamnar, kajer, logistik och infrastruktur. Påverkan på upplevelsen av orördhet.

50 FÖRUTSÄTTNINGAR AVVÄGNINGAR Det här är viktigt för produktion/ utveckling av maritim turism och rekreation: Maritim turism & rekreation Prioriteringar och avvägningar har i planförslaget gjorts så här: ekosystemtjänster: FÖRSLAG De här rekommendationerna har formulerats för att tillgodose behoven kopplade till maritim turism och rekreation: kulturhistoriskt värdefulla platser Områden och objekt med höga kulturhistoriska värden ska värnas i avvägningen med andra anspråk. hänsynsområden Utpekade områden bör göras till hänsynsområden. aktivitetsområden för motorsport Inom utpekade områden ska fritids- och turistaktiviteter som är störningspåverkande genom buller kunna prövas. multifunktionella platser Ytor och stråk ska finnas tillgängliga för alla att nyttja i de centrala kustnära delarna av kustsamhällena. kommunikationsnoder Noder som kopplar samman kommunikation mellan land och hav ska värnas och stärkas. knutpunkter för friluftsliv En sammanhängande struktur av knutpunkter för friluftsliv ska utvecklas och göras tillgängliga längs hela kusten. utvecklingsområden för turism Områden för turism ska ges utrymme att utvecklas på utpekade platser i skärgården. Biologisk mångfald Livsmiljö Resiliens Minskad övergödning Reglering av föroreningar Klimatreglering Livsmedel Utrymme och vattenvägar Utsmyckningar Rekreation Estetiska värden Kulturarv Inspiration Vetenskap och utbildning plats & utrymme: Naturområde/skyddad natur God infrastruktur och goda kommunikationer Logistiska knutpunkter Kopplingar mellan hav och land Marina verksamheter Småbåtshamnar Mäktigt landskap, men inte alltför utsatt Tillgänglig kusttopografi Kajakleder Inre farleder Småskaliga sjövägar Strandområden Badklippor Fornlämningar/marina lämningar Sjömärken/fyrplatser Samhällsstrukturen (hus-väg-sjöbod-brygga) Äldre hamnområden/kajer/varv/verksamheter Platser för evenemang Allmänt tillgängliga platser Tillfälliga platser/permanenta platser (årstidsvariationer) Storskaliga, slittåliga platser med god tillgänglighet Platser som är okänsliga för ljudstörningar Traditionella fiskeplatser generella förutsättningar: Värna och nyttja förutsättningar i natur- och kulturmiljöer Planering kopplat till säsongsvariationer Öka tillgängligheten till hav och skärgård Förbättra förutsättningarna för båttrafik Förbättra kopplingarna mellan vandringsleder/hamnar/klättringsplatser/iläggsplatser mm Skyddad natur är en lagstiftad förutsättning, som kommunerna dock nyttjar och värdesätter som en del i planeringen av havet. KONFLIKTER Följande konfliktområden finns med utveckling av maritim turism och rekreation: Visuell påverkan av storskaliga marina anläggningar. Kan påverka upplevelsen av orördhet negativt. i övrigt är det främst anspråk i kustzonen som konkurrerar med turism- och rekreationsintressen. Havsnära verksamhetsområden begränsar tillgängligheten till strandlinjen och kan påverka upplevelsen av natur- och kulturmiljöer negativt. Centralt belägen strandnära mark är eftertraktad för många typer av verksamheter och anläggningar och har mycket höga fastighetsvärden. Tillgänglighet i förhållande till utveckling av byggnader/anläggningar kan utgöra en konflikt. Verksamheter som påverkar vattenkvaliteten negativt, begränsar förutsättningarna för turism och friluftsliv/rekreation. Områden för vattenbruk i kustzonen kan stå i konflikt med tillgänglighet och upplevelse av friluftsliv och upplevelseturism Skyddade naturområden är av stort värde för upplevelsen av natur- och kulturlandskapet, men begränsar tillgängligheten till kust och skärgård. Kraftigt trafikerade farleder begränsar tillgänglighet och upplevelse av båtliv/paddling mm Framtida klimatförändringar riskerar att påtagligt påverka kulturmiljöer och identitetsskapande samhällsstruktur. Inga utvecklingszoner i utsjön placeras inom Kosterhavets nationalpark. Flytande vindkraft eller andra anläggningar som är visuellt påtagliga från stora avstånd tillåts inte inom de områden som är placerade direkt utanför skärgårdsområden med ett särskilt högt värde för turism och rekreation; Väderöarna, Ramsvikslandet, Hållö eller Gåsöskärgården. Anläggningar för vattenbruk i kustzonen föreslås kunna placeras inom områden med skyddad natur inom de områden där förutsättningarna för god produktion är mycket goda och där de inte motverkar bestämmelser eller liknande i skyddet och där anläggningarna inte bedöms ha en betydande negativ påverkan på uppleveleturism eller frluftsliv. Ett generellt hänsynsavstånd till stranden hålls från anläggningar för vattenbruk. Avvägningar har i flera fall gjorts mellan farleder för båtliv (områden med högt värde för turism och friluftsliv) och områden för vatenbruk i kustzonen. Inom de områden med skyddad natur där ingen annan användning redovisas ska området lämnas orört. Inom utpekade hänsynsområden har bedömningen gjorts att dessa områden kan ge storslagna upplevelser av stillhet och orördhet, men att de ändå är påverkade av båtliv, naturhamnar mm i den utssträckning att kompletteringar med syfte att öka tillgången/tillgängligheten till dessa platser/upplevelser är rimlig att pröva. KONSEKVENSER Planförslaget innebär följande konsekvenser kopplade till maritim turism och rekreation: miljökonsekvenser: Flera rekommendationer som syftar till att begränsa den påverkan från turism och friluftsliv som finns idag; bl a utpekande av hänsynsområden och farleder för båtliv. Anläggningar för turism och rekreation inom skyddade områden i skärgården kan påverka växt- och djurliv. Större påverkan över hela året. Ökad tillgänglighet innebär ett ökat slitage och en ökad störning, men samtidigt möjlighet att styra slitaget till vissa områden. Kommunikationsnoder och knutpunkter för friluftsliv kan innebära ökad ökning av persontrafik med båt men också ökade utsläppsmängder från båtar i hamnar och längs farleder. Förbättrade möjligheter till persontrafik med båt mellan orter längs kusten och ut till målpunkter i skärgården kan minska behovet av en egen båt och på sikt minska trafik med mindre båtar och därmed begränsa utsläpp och buller från dem Områden med motorsport innebär risk för bullerstöningar. Att styra bullerstörande aktiviteter till vissa områden kan dock minska bullerstörningar inom andra delar av planområdet. övriga konsekvenser: Multifunktionella platser kan ge ökad flexibilitet över året. Värdefulla som identitetsskapare och mötesplatser. Ekonomiskt finns en hård konkurrens med andra intressen som t ex bostadsbyggande i strandnära lägen. På längre sikt finns ett samhällsekonomiskt värde i bevarandet av tillgängligheten till dessa platser. Ökad tillgänglighet förstärker attraktiviteten av området som unik livsmiljö. Anläggningar i skärgården kan dock riskera att begränsa unika upplevelser. Avvägning av nivån och utformningen av anläggningar är avgörande. 3 analys Utveckling av starkare noder för kommunikation ökar förutsättningarna för ökad båttrafik och ger generellt kommunerna förutsättningar att styra en förstärkning av kollektivtrafiken till platser som är viktiga målpunkter både för boende och besökare.

51 FÖRUTSÄTTNINGAR AVVÄGNINGAR Det här är viktigt för utveckling av sjöfart och båtliv: Sjöfart & båtliv Prioriteringar och avvägningar har i planförslaget gjorts så här: ekosystemtjänster: Farleder prioriteras högt. Framkomligheten till havs är avgörande för samtliga fokusområden. Utrymme och vattenvägar plats & utrymme: Farleder av riksintresse för sjöfart begränsas inte alls av andra anspråk. Djuphamnar Utrymme för enkel insegling Markytor och lagerlokaler på land FÖRSLAG De här rekommendationerna har formulerats för att tillgodose behoven kopplade till sjöfart och båtliv: Närhet till järnväg farleder för sjöfart Möjlig tilläggning med personbåt på målpunkter i skärgården Utpekade farleder ska vara tillgängliga och effektiva för sjöfart. farleder för båtliv Utpekade farleder ska vara tillgängliga och attraktiva för båtliv och annat friluftsliv. områden med behov av hastighetssänkning Inom utpekade områden bör hastighetsbegränsning prövas. platser med möjligt undantag från dumpningsförbud På utpekade platser bedöms dispens för dumpning av muddermassor möjligt att pröva. stora hamnar De befintliga och väletablerade större hamnarna ska värnas, deras funktion främjas och de ska ges förutsättningar för att utvecklas med kringytor. småbåtshamnar och gästhamnar Utveckling av befintliga småsbåtshamnar ska främjas. utvecklingsområde för småbåtshamn Inom utpekade områden kan nya hamnetableringar prövas. 3 analys Närhet till E6 och övriga vägar med god bärighet Kajer med tillräcklig längd Ankringsplatser Platser i samhällscentra som utgångspunkter för persontrafik med båt Småbåtshamnar Gästhamnar Naturhamnar Havsnära verksamhetsmark för slip, service, båtmackar mm generella förutsättningar: Förbättrade infrastrukturkopplingar mellan sjöfart, vägar och järvägar Miljöfokus vid utveckling Ökad persontrafik Samutnyttjande i hamnar Allmän tillgänglighet i hamnar KONFLIKTER Följande konfliktområden finns med utveckling av sjöfart och båtliv: Konkurrens om utrymme i vattennära lägen och i hamnområden mellan olika typer av hamnar, byggnation av bostäder och andra anläggningar mm. Havsnivåhöjningar kan komma att påverka hamnarna och dess utrymme. Ökande fartygstorlekar kräver ökade djup och med det muddring av farleder. Begränsning/blockering av farleder orsakade av anläggningar. Brist på kopplingar i infrastruktur mellan vägar och sjövägar. Skyddade naturområden innebär till viss del begränsad tillgång för båtlivet. Utbyggnad av hamnar/båtplatser kan komma i konflikt med bevarandet av grunda områden/ ålgräsängar med höga naturvärden. Farleder för båtliv utgör huvudsakligen ett intresse kopplat till turism och friluftsliv. Framkomligheten för fritidsbåtar, kajaker mm prioriteras högt och utrymme har tillgodosetts för att få tillräckliga utrymmen för t ex segling. Avvägningar har i vissa delar gjorts mot utvecklingsområden för vattenbruk i kustzonen. Avvägningar har också gjort mot grunda områden och förekomsten av ålgräs. Här har naturvärdena i de grunda områdena huvudsakligen begränsat/förflyttat utbredningen av sjövägarna. KONSEKVENSER Planförslaget innebär följande konsekvenser kopplade till sjöfart och båtliv: miljökonsekvenser: Ökad aktivitet inom planområdet efterfrågas generellt. Detta kan på sikt innebära större påfrestningar på miljön i form av ökat buller och ökade utsläpp från båtar. Det kan även innebära större risker för olyckor kopplade till sjöfart och båtliv. Blå ÖP skapar genom rekommendationer förutsättningar för en sådan utveckling, men styr i sig inte omfattningen av båttrafik. Ökad kommersiell persontrafik kan innebära en större spridning av båttrafiken över året. Kan minska trafiken på vägarna. Planförslaget värnar de farleder som finns, både de större för sjöfart och de mindre för båtliv. Genom god framkomlighet och begränsad risk för konflikter med t ex marina anläggningar begränsas risken för den typ av olyckor som kan innebära negativa miljökonsekvenser som utsläpp av olja eller annat miljöfarligt gods. Ökad påfrestning på hamnområdena kan innebära ökat buller och ökad mängd utsläpp. Restriktivitet mot nya hamnar och fokus på förtätning/utvidgning av befintliga hamnar innebär att miljökonsekvenserna i huvudsak koncentreras till befintliga hamnområden och miljöförbättrande åtgärder kan fokuseras på dessa områden. Nyetablering av hamnar innebär miljökonsekvenser i form av påverkan på strandområden och bottenmiljö. Påverkan med utsläpp och buller från båtar. En utredning av områdena har gjorts inom planarbete med ÖP i Tanums kommun med bedömningen att de lämpar sig väl för hamnetableringar. Nya hamnar ska utformas med inriktning mot miljövänliga förebilder. övriga konsekvenser: Säkerställande av farlederna ger viktiga ekonomiska förutsättningar för utveckling av maritima näringar. De ger också viktiga förutsättningar för säkerhet till sjöss. Utpekandet av farleder för båtliv styr undan lokaliseringen av anläggningar från dessa områden och värnar därmed fortsatt god framkomlighet och tillgänglighet för båtliv i kustzonen, vilket är av stort värde för livskvalitet och upplevelsevärden för boende och besökare. Tillgången till havet med båt är viktig del av identiteten. Hamnarna är viktig del av landskapsbilden och identiteten i kustsamhällena. Stärkta förutsättningarna för hamnområdena i konkurrensen med andra anspråk längs kustlinjen ger förutsättningar att utveckla fartygstrafik och därmed bibehålla och stärka både samhällenas identitet och utvecklingen av de maritima näringarna. Stärkta kopplingar mellan infrastruktur på land och till sjöss i kombination med utpekandet av kommunikationsnoder ger förutsättningar till en ökad persontrafik till sjöss. Reguljärtrafik med båt mellan kustorter kan på sikt möjliggöra arbetspendling längs kusten.

52 Marin energi FÖRUTSÄTTNINGAR Det här är viktigt för utveckling av marin energi och forskning: AVVÄGNINGAR Prioriteringar och avvägningar har i planförslaget gjorts så här: KONSEKVENSER Planförslaget innebär följande konsekvenser kopplade till marin energi och forskning: & forskning FÖRSLAG De här rekommendationerna har formulerats för att tillgodose behoven kopplade till marin energi och forskning: ingen vindkraft med bottenfundament Vinkraft med bottenfundament får inte etableras inom planområdet. samutnyttja infrastruktur Kablar, elledningar mm till havs ska samutnyttjas. utvecklingszon utsjö Lämpligt att pröva anläggningar kopplade till marin energi och marina livsmedel inom utpekade områden. områden där forskningsintressen ska prioriteras Utpekade mät-, övervaknings- och forskningsplatser ska prioriteras/skyddas och ges utrymme för utveckling. forskningsstationer Forskningsstationer ska värnas och ges möjlighet till utveckling. ekosystemtjänster: Energi Utrymme och vattenvägar Genetiska resurser plats & utrymme: Områden med låg bottenlutning Områden med jämn botten Tillgång till elanslutning i land Vågexponerade områden för vågkraft Vindexponerade områden för vindkraft Befintliga i forskningsstationer på land inklusive närområden Referensområden, platser för mätpunkter och områden för forskning Havsnära verksamhetsområden generella förutsättningar: Miljöprofil Ökad biologisk mångfald genom utformning av installationer Kombinationsmöjligheter och synergieffekter mellan verksamheter KONFLIKTER Följande konfliktområden finns med utveckling av marin energi och forskning: Intressanta områden för marin energi kan stå i konflikt med: - Försvarets intresseområden - Trålfiskeområden - Farleder - Skyddade naturområden - Kulturhistoriskt värdefulla områden - Områden med vrak Konkurrens kring nyttjande av havsnära mark. Områdena för utveckling i utsjön har anpassats för att helt undvika konflikt med farleder och nationalparken. Inom utvecklingszoner i utsjön ska produktion av marin energi prioriteras framför fiske. Samråd är viktigt i tillståndsprocesser för att begränsa konflikter. Inom områden prioriterade för yrkesfiske får inga anläggningar för marin energi komma till stånd. Inom de begränsade delar av utvecklingszoner i utsjön v som påverkar försvarets intresseområden ska utveckling av marin energi kunna prövas Inom Strömstads och Tanums kommuner tillåts ingen flytande vindkraft. Det tillåts inte heller utanför områden med särskilt stort värde för friluftsliv och turism (Ramsvikslandet och Gåsöskärgården). Havsnära verksamhetsmark bör uteslutande nyttjas för marina verksamheter med behov av vattennära läge. Bostäder bör undvikas i nära anslutning till havsnära verksamhetsmark. miljökonsekvenser: Anläggningar för marin energi riskerar att ge negativa miljökonsekvenser i form av påverkan på djurlivet bl a genom ianspråkstagande av vattenområden och genom en ökning av störningar från undervattensbuller. Anläggningar för vindkraft innebär visuell påverkan på landskapsbilden. På det öppna havet får en anläggning en visuell påverkan över ett mycket stort område med risk för negativ miljöpåverkan då bl a upplevelsen av orördhet kan påverkas. I anslutning till de mest identitetsskapande natur-/turismområdena har föreslås vindkraft därför inte vara lämplig att pröva inom de utpekade utvecklingszonerna. Rekommendationen för utvecklingszoner i utsjön innehåller krav på koncentration av anläggningar. Detta krav syftar till att samla anläggningar inom en begränsad del av utvecklingszonen och undvika spridning av enstaka anläggningar över ett stort geografiskt område. Kravet begränsar effekten av en visuell påverkan. Utbredning av utvecklingszoner i utsjön påverkar i begränsad utsträckning områden med skyddad natur. Det kan innebära negativa miljökonsekvenser i form av anläggningarnas påverkan på bottenmiljö och risk för störningar i form av buller. Naturreservat Väderöarna påverkas i viss utsträckning i den yttersta delen av reservatet av en sådan utvecklingszon. Att ge forskningsstationerna utrymme för utveckling samt uppmärksamma och värna viktiga platser i havet för forskning skapar förutsättningar för en hållbar marin utveckling. Indirekt ger forskningen kunskap som på sikt kan ge positiva miljökonsekvenser både inom och utanför planområdet. övriga konsekvenser: Utvecklingen av marin energi samt utvecklingen av forskningsstationerna i norra Bohuslän kan ge fler arbets-/forskarmöjligheter i kommunerna med ett ökat antal invånare (på både kortare och längre sikt) som i sin tur ger skatteintäkter och ett ökat underlag för service. Både den marinbiologiska forskningen och utvecklingen av marin energi kan leda till att stärka miljöprofilen för de nordbohuslänska kommunerna, vilket kan ge synergieffekter med fler invånare/företag. Anläggningar för marin energi riskerar att ge negativa ekonomiska konsekvenser för yrkesfisket då de delvis begränsar tillgängligheten för trålning. Även den fysiska åtkomsten till områden för försvarsverksamhet begränsas delvis av utvecklingszoner i utsjön. Planförslagets krav på koncentration av anläggningar begränsar en sådan negativ påverkan. Samverkan mellan marin energi, yrkesfiske och försvar är av stor betydelse vid etablering av anläggningar i utsjön för att begränsa konflikter och för att i så stor utsträckning som möjligt möjliggöra samexistens av verksamheter i havet. 3 analys Etableringen av anläggningar för energiproduktion är kostsamma och kräver omfattande utbyggnad av elledningar till havs.

53 4 planeringsförutsättningar 4planeringsförutsättningar 51 51

54 BLÅ ÖP I ETT STÖRRE SAMMANHANG VÅR PLATS I VÄRLDEN I Norra Bohuslän finns fantastiska möjligheter att förverkliga drömmar på, vid och i havet. Precis som havet har lockat och gett utkomst åt bohusläningar i århundraden kommer det att göra så även i framtiden. Men vi måste värna om våra havsresurser. Rena hav och stränder, livskraftiga fisk- och skaldjursbestånd och hållbara ekosystem är de kvaliteter som skapar attraktiviteten och ger förutsättningar för framtida näringar till havs. Norra Bohuslän är en glest befolkad liten del av världen. Här bor ca människor året om men här finns lika stor delårsbefolkning. Vi är en expansiv turistregion grundad på våra naturvärden och våra tillgångar i form av skärgård, skaldjur och kultur. Beroende på vilket perspektiv man väljer att framhålla kan man dock med visst fog säga att detta är världens centrum. Klotet är runt och i en global värld måste man utgå ifrån sin position och göra den till centrum istället för periferi. Historiskt har vi en bygd präglad av fiske och småskaligt jordbruk. Under de senaste 400 årens återkommande sillperioder har generationer av bohusläningar anpassat sig till ett periodiskt, nästan industriellt liv. Dessa sillperioder har ersatts av stenhuggeri, fiskberedning och tillverkning som huvudsaklig industriell drivkraft. Norra Bohuslän behöver se de möjligheter som havet ger. Vi behöver ta med oss erfarenheten och kunskapen ifrån förr och kombinera den med nya rön ifrån forskning och näringsliv. Vi behöver se havet som en råvara, en resurs, en möjlighet och ett värde. Blå tillväxt är för oss att utveckla våra maritima näringar och därmed skapa arbetstillfällen samt ökad attraktivitet i våra skärgårdssamhällen. Vi behöver fler arbetstillfällen vilket är nyckeln till fler människor i arbetsför ålder och fler helårsboende som kan dela en välmående och attraktiv livstillvaro. GLOBALA TRENDER Globalt växer vattenbrukssektorn stadigt i takt med att kunna förse en allt större befolknings behov av marint protein. Handeln och därmed sjöfart ökar kontinuerligt även om Europas roll minskar till förmån för ett ekonomiskt och befolkningsmässigt växande Asien. Kustturism växer över hela världen men det är inte självklart att de nya medelklasserna i Asien väljer Norra Europa som sin destination. Världen går emot förnybara energikällor där marin energi samt havsbaserad vindkraft är ett av de mest lockande utvecklingsområdena. 4 planeringsförutsättningar 52 52

55 MÅL, STRATEGIER & LAGSTIFTNING Arbetet med en blå översiktsplan och den samverkande maritima näringslivsstrategin för norra Bohuslän är beroende av och kopplat till lagstiftning/direktiv, mål och strategier på lokal såväl som på regional, nationell, europeisk och internationell nivå. EU:s strategi för blå tillväxt: maritimeaffairs/policy/ blue_growth/index_sv.htm Vattendirektivet: rnp/eu/lag/300l0060.htm Havsmiljödirektivet: rnp/sls/lag/ htm De globala målen: se/om-globala-malen/mal- 14-hallbart-nyttja-hav-ochmarina-system/ Landskapskonventionen: CoERMPublicCommon SearchServices/ Världen På internationell nivå har världens ledare enats om 17 så kallade globala mål. Det övergripande syftet med målen är att utrota extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. Det mål som tydligast berör havsplanering är mål nummer 14, Hav och marina resurser. Syftet med detta mål att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Europa EU länderna har inom det marina området enats kring Blå tillväxt -strategin för att skapa hållbar tillväxt inom den maritima sektorn. Här pekas fem viktiga tillväxtområden ut: vattenbruk, kustturism, marin bioteknologi, havsenergi och mineralutvinning. Parallellt med Blå Tillväxt finns det marina direktivet, vattendirektivet, samt art- och habitatdirektivet som alla på olika sätt syftar till att nå målet en god havsmiljö. Enligt Vattendirektivet ska alla EUs vatten uppnå minst god ekologisk status innan Havsmiljödirektivet reglerar övervakning och åtgärder för EUs marina miljöer som enligt målsättningen ska uppnå god miljöstatus senast Sektorsdirektiv finns också inom exempelvis energi, fiske och sjöfart. På europeisk nivå påverkas blå översiktsplan även av Europeiska landskapskonventionen, som syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av landskap i Europa. 4 planeringsförutsättningar 53 53

56 Sveriges miljömål: sv/miljomalen/ Nationell maritim strategi: se/contentassets/ 86a578f7a521469e9b6b 8c62ac5aa128/maritimstrategi.pdf Vision för Sverige: boverket.se/ Vision- det goda livet: vgregion.se/upload/ Introduktion%20politiker/ visionwebbversion.pdf Regional maritim strategi: upload/regionkanslierna/ Styrdokument/ Maritimstrategi_ VastraGotaland.pdf Sverige Miljömål finns på såväl nationell som regional och lokal nivå och bland miljömålen kan i blå sammanhang framhållas: 1 Hav i balans samt levande kust och skärgård 2 Ett rikt djur och växtliv 3 Giftfri miljö 4 Ingen övergöding 5 Begränsad klimatpåverkan. Alla dessa mål påverkar i större eller mindre omfattning den blå översiktsplanen. Nationellt finns en maritim strategi; Den maritima strategin är en strategi för en livskraftig, innovativ och hållbar maritim sektor som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och attraktiv livsmiljö. Mer indirekt behöver havsplaneringen ta hänsyn även till andra nationella mål och strategier som rör fysisk samhällsplanering. En sammanfattning av dessa finns i Boverkets Vision för Sverige. Västra Götaland På regional nivå finns ett flertal mål- och strategidokument. Den övergripande visionen för Västra Götalandsregionen redovisas i Vision-det goda livet (2005). Energi- och klimatstrategi, kulturstrategi samt strategier kring infrastruktur, transporter och kollektivtrafik berör alla havsplaneringen mer eller mindre direkt. Mest direkt berör den regionala maritima strategin havsplaneringen. Denna pekar ut riktningen för utveckling av våra havsanknutna näringar. Angränsande områden Sammanvägningen av mål, strategier och lagstiftning samt avvägningen mellan alla de anspråk som finns på havsområdet redovisas i vårt område i denna blå översiktsplan. Anslutande mot söder finns södra Bohusläns havsområde och i norr ansluter vårt havsområde till norska Östfold. Planering av havet pågår i båda dessa områden. Övergripande finns den statliga havsplanen för Västerhavet som ur statlig/nationell synvinkel redogör för samma typer av avvägningar och sammanvägningar för utsjödelen av vårt havsområde. Samverkan mellan dessa angränsande planer är avgörande för att vårt planförslag såväl som de övriga planernas förslag ska vara rimliga och strategierna framgångsrika. 4 planeringsförutsättningar 54 54

57 Dubblera omsättningen i turistnäringen Blå Samhällsbyggnadsmål 55 % förnybar energi 2020 Hållbar transportförsörjning Vattenbruksstrategi Hav i balans samt levande kust och skärgård Försvarat och bevarat kulturarv Miljömål, turist-, energi- och tillväxtstrategier m.fl. påverkar alla den Blå översiktsplanen. 4 planeringsförutsättningar 55 55

58 GEMENSAM STRUKTURBILD Tidigare överenskommelser De fyra kommunerna (samt Munkedals kommun) i Norra Bohuslän har i tidigare samarbeten identifierat värden och enats om en strukturbild. Processen och överenskommelserna är sammanfattade här nedan. Dessa är beslutade om av alla fyra kommunernas kommunfullmäktige 2010 och utgör en gemensam värdegrund för denna planering. Värden som ger norra Bohuslän attraktivitet Naturen och landskapsbilden Kulturhistoriska värden Levande kustsamhällen Öppet hav Vi är överens om: att öppet hav utgör gränsöverskridande vatten vilket innebär nationella och globala hänsyn. att resursanvändning skall ske med miljömålen i fokus. Fiske, sjöfart och energiproduktion är viktiga prioriteringar för våra kommuner. att risker i samband med sjöfart skall uppmärksammas. Skärgård Vi är överens om: att skärgården utgör basen för våra unika natur- och kulturvärden även i ett nationellt perspektiv. att en levande skärgård utgör en av de viktigaste förutsättningarna för vår attraktionskraft. att allmänheten skall ha tillträde till strandzonen. att naturbruk skall ske med hänsyn till de stora natur- och kulturvärden som skärgården utgör. att risker i samband med sjöfart skall uppmärksammas. 4 planeringsförutsättningar 56 56

59 RIKSINTRESSEN Mark- och vattenområden som har så höga värden att de är av nationell betydelse utgör så kallade riksintressen. Det finns flera olika slags riksintressen, kultur- eller naturområden är en typ, kommunikations- eller industrianläggningar en annan. Gemensamt för dessa är dock att riksintressen inte påtagligt får skadas genom t ex uppförande av anläggningar eller infrastrukturprojekt. Om olika riksintressen står mot varandra måste en avvägning göras. Kommuner och länsstyrelser runt om i landet har ett särskilt ansvar för riksintressena vilket bl a innebär att kommunerna i sin planering ska visa hur områdena skyddas. Bestämmelser om riksintressen finns både i tredje och fjärde kapitlet i miljöbalken. I det fjärde kapitlet ingår större områden som är direkt utpekade av riksdagen som riksintressen medan det tredje kapitlet berör områden som pekas ut som riksintresse av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Energimyndigheten, Trafikverket respektive Havs- och vattenmyndigheten. 4 kap miljöbalken omfattar även Natura 2000-områden. Kommunerna i norra Bohuslän beskriver i sina respektive kommunövergripande översiktsplaner vilka riksintressen som finns och hur dessa ska hanteras i den fysiska planeringen. I denna blå översiktsplan redogörs övergripande och med ett helhetsperspektiv för de riksintressen som berör havsområdet. GRUNDLÄGGANDE HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, 3 kap miljöbalken (MB) Läs värdebeskrivning för riksintresset här: se/vastragotaland/ SiteCollectionDocuments/ Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/planfragor/ riksintresse/oversynriksintresse-friluftslivbefintliga/n-bohuslans-kust. pdf Riksintresse för friluftsliv, 3 kap 6 MB Det är Naturvårdsverket som anger vilka områden som är av riksintresse för friluftsliv. Huvudkriterierna för dessa är att det är områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser och friluftslivsaktiviteter i natur- och/eller kulturmiljö. Till detta finns ett antal stödkriterier som bland annat berör natur- och kulturvärden, tystnad, landskapsbild och särprägel. Riksintresse för friluftsliv handlar dels om unik och orörd natur och dels om tillgängligheten till denna. Områdena har stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Områden av riksintresse för friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- och kulturmiljön. 4 planeringsförutsättningar 57 57

60 Inom planområdet för blå översiktsplan är följande områden av riksintresse för friluftsliv: Norra Bohusläns kust, FO34 Gullmarsfjorden, FO10 Södra bohusläns kust, FO42 För områdesbeskrivningar, se respektive område i digital karta för blå översiktsplan. Riksintresse för naturvård, 3 kap 6 MB Områden av riksintresse för naturvård ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Naturvårdverket ansvarar för områden av riksintresse för naturvården. Områden av riksintresse för friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Inom planområdet för blå översiktsplan finns följande områden av riksintresse för naturvård: Idefjorden-Dynekilen, NRO Koster-Väderöarna, NRO Strömstads kust och innerskärgård, NRO14011 Strömsvattnet, NRO14012 Fjällbacka och Grebbestads kust och skärgård, NRO14037 Ramsvikslandet-Hållö-Kornö- Gåsöarkipelagen, NRO14062 Åbyfjorden-Bärfendalen, NO14063 Broälven, NRO14064 Trälebergs kile, NRO14079 Gullmarsfjorden, NRO14065 Islandsberg-Käringöfjorden, NRO14101 För utbredning av respektive område, se digital karta för blå översiktsplan. Kulturmiljövård (3 kap 6 MB) Riksintressen för kulturmiljövården bedöms av Riksantikvarieämbetet och är ett urval av miljöer som ska representera och återspegla hela landets åriga historia från stenålder till nutid. Riksintressena kan variera stort i både storlek och innehåll. Det gemensamma är att riksintressena har en så pass stark historisk prägel att kulturhistorien utgör ett stort värde för området. Områden av riksintresse för friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Inom planområdet för blå översiktsplan finns följande riksintressen för kulturmiljön ute i skärgården: 4 planeringsförutsättningar 58 58

61 Kosterarkipelagen, med flera delmiljöer Kalvö-Trossö-Lindö, KO72 Stora och lilla Kornö, O22 För utbredning och områdesbeskrivningar, se respektive område i digital karta för blå översiktsplan. Ett flertal riksintresseområden omfattar kustsamhällen där de marina miljöerna och samhällenas struktur från bostad till brygga/ båt utgör en viktig del av värdet. På det sättet berör även följande riksintresseområden havsplaneringen i norra Bohuslän: Svinesund Rossö-Rundö Havstenssund Sannäs Fjällbacka Smögen - KO36 Lysekils stad, O23 Fiskebäckskil, O20 För utbredning, se respektive område i digital karta för blå översiktsplan. Yrkesfiske, 3 kap 5 Miljöbalken Riksintressen för yrkesfisket omfattar i första hand de viktigaste fångstområdena men även viktiga vandringsstråk samt lek- och uppväxtområden för kommersiellt viktiga arter av fisk eller skaldjur. Det är Havs- och vattenmyndigheten som pekar ut riksintressen för yrkesfisket. Myndigheten utgår ifrån områdets förstahandsvärde på de inrapporterade fångsterna för att identifiera de viktigaste fångstområdena. Regional hänsyn tas genom att värdena sätts i relation till den genomsnittliga fångsten för det större havsområde som fångstområdet ingår i. Även de viktigaste hemma- och landningshamnarna inom respektive havsområde/län pekas ut som riksintresse för yrkesfisket. Områden av riksintresse för yrkesfiske ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra att näringen bedrivs. Följande områden är av riksintresse för yrkesfisket i norra Bohuslän: Kosterfjorden, nr. 73 (fångstområde räka) Fjällbacka skärgård, Musöfjorden, nr. 72 (lekområden torsk) Väderöarna, Persgrunden, nr. 71 (fångstområde havskräfta och räka) Utsjöområde sydväst Väderöarna (fångstområde räka), nr. 70 Väst Hermanö, Sörgrundsberget, Sotefjorden nr. 69 (fångstområde havskräfta) Gullmarsfjorden, nr. 67 (lekområde torsk) 4 planeringsförutsättningar 59 59

62 För utbredning se respektive område i digital karta för blå översiktsplan. Följande hamnar är av riksintresse för yrkesfisket i norra Bohuslän: Strömstad Grebbestad Hamburgsund Havstenssund Resö Kungshamn Smögen Lysekil För lokalisering, se respektive område i digital karta för blå översiktsplan. Industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer (3 kap 8 MB) Detta riksintresse avser mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering. Utpekade områden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som försvårar utnyttjandet av anläggningarna. Inom planområdet för blå översiktsplan utgör Brofjordens industriområde riksintresse för industriell produktion. För utbredning, se digital karta för blå översiktsplan. Följande hamnar inom planområdet för blå översiktsplan är av riksintresse för sjöfart: Lysekils hamn Brofjordens oljehamn Strömstads hamn För lokalisering, se respektive område i digital karta för blå översiktsplan. Ett antal farleder inom planområdet för blå översiktsplan är av riksintresse. För sträckningar, se respektive område i digital karta för blå översiktsplan. Följande djupa skyddade lägen utpekade som riksintressen: Lunnevik och Kålvik i Singlefjorden Lahälla och Lunneberget i Brofjorden För lokalisering, se respektive område i digital karta för blå översiktsplan. 4 planeringsförutsättningar 60 60

63 Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 MB) Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Riksintresset för totalförsvarets militära del kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. Inom planområdet för blå översiktsplan har Försvarsmakten ett stort övningsskjutfält i havet utanför Sotenäs och Lysekil, Sjöövningsområde Skagen. I Lysekils skärgård finns även marina skjutområden särskilt avsedda för skjutverksamhet och sprängning. Delar av Stora Kornö i Lysekil är övningsplats för skjutverksamhet med skarp ammunition. Denna verksamhet kan resultera i bullerutbredning söderut och västerut fram till Gulskären, Borgmästaren och Brandskär. För utbredning, se respektive område i digital karta för blå översiktsplan. Generellt i dessa områden gäller att befintliga farleder och hamnar med tillhörande alternativa lägen är av riksintresse för totalförsvaret då tillgången till utrikes- och kustsjöfart är essentiell för verksamheten. I Tanums och Strömstads kommuner finns riksintressen för totalförsvaret som av sekretesskäl inte kan pekas ut vidare i översiktsplanen. I övrigt inom kommunen kan riksintresset för totalförsvaret framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 50 m inom tätort. SÄRSKILDA HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, 4 kap miljöbalken (MB) Bohusläns kustområde omfattas i sin helhet av riksintresse enligt 4 kap MB. Detta innebär att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön endast får medges om det inte påtagligt orsakar skador på områdets natur- och kulturvärden. Detta ska dock inte utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet (4 kap 1 MB). Riksintressena i miljöbalkens 4:e kapitel handlar om de samlade natur- och kulturvärdena i det utpekade området. Helheten inte detaljerna. 4 planeringsförutsättningar 61 61

64 Den obrutna kusten, 4 kap 2 MB Den norra delen av Bohusläns kustområde omfattas av den obrutna kusten som sträcker sig från Lysekil och upp till riksgränsen mot Norge. 2 Inom följande områden skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön: Kustområdet och skärgården i Bohuslän från riksgränsen mot Norge till Lysekil, ( ) 3 Inom kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän från gränsen mot Norge till Brofjorden (...) får anläggningar som avses i 17 kap. 1 1 och 4 a 1 11 inte komma till stånd. Lag (2009:652). Den högexploaterade kusten, 4 kap 2 MB Den södra delen av Bohusläns kustområde omfattas av den högexploaterade kusten, som sträcker sig från Lysekil till gränsen mellan Göteborg och Kungsbacka. 4 Inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp (...) får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. Inom områden som avses i första stycket får anläggningar som avses i 17 kap. 1 1 samt 4 a 1-6, 9 och 10 komma till stånd endast på platser där det redan finns anläggningar som omfattas av bestämmelserna i 17 kap. 1 och 4 a. Lag (2005:571). Natura 2000, 4 kap 8 MB 8 En användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 första stycket 1 eller 2 och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a får komma till stånd endast om sådant tillstånd har lämnats. Lag (2001:437). Natura 2000 är ett nätverk inom EU vars mål är att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt påverkar ett Natura 2000-område behöver tillstånd enligt 4 kap 8 MB. För varje Natura 2000-område har länsstyrelsen upprättat en bevarandeplan i vilken redovisas vad för slags ingrepp som kan påverka området. Följande Natura 2000-områden finns inom planområdet för blå ÖP: Koster, bevarandeplan SE Idefjorden, bevarandeplan SE Strömsvattnet, bevarandeplan SE planeringsförutsättningar 62 62

65 Kosterfjorden Väderöfjorden, bevarandeplan SE Jorefjorden, bevarandeplan SE Tanumskusten, bevarandeplan SE Svenneby, bevarandeplan SE Galtö lera Älgö lera, bevarandeplan SE Enningdalsälven, bevarandeplan SE Trossö Kalvö Lindö, bevarandeplan SE Noraneälven, bevarandeplan SE Kragenäs, bevarandeplan SE Långevallsälven, bevarandeplan SE Sannäsfjorden, bevarandeplan SE Kleva, bevarandeplan SE Väderöarna, bevarandeplan??? Soteskär, bevarandeplan SE Ramsvikslandet, bevarandeplan SE Malmöfjord, bevarandeplan SE Åbyfjorden, bevarandeplan SE Näverkärr, bevarandeplan SE Gullmarsfjorden, bevarandeplan SE Strömmarna, bevarandeplan SE För områdesbeskrivningar, se respektive område i digital karta för blå översiktsplan. 4 planeringsförutsättningar 63 63

66 LANDSKAP & EKOSYSTEM SKYDDADE OMRÅDEN, 7 kap miljöbalken (MB) Nationalpark En nationalpark är ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp som skyddas i sitt naturliga tillstånd. Nationalparken är den starkaste skyddsformen. Grundtanken med nationalparkerna är att bevara delar av vårt allra finaste nationella naturarv åt kommande generationer. Inom planområdet för blå översiktsplan finns Sveriges första marina nationalpark; Kosterhavets nationalpark. Här finns arter, hälften under ytan och hälften på land. Arterna är både unika, sällsynta och vanliga. Området nyttjas varsamt med både människans och naturens bästa för ögonen - allt för att bevara den unika miljö som Kosterhavet och skärgården är. För områdesbeskrivning, se digital karta för blå översiktsplan. Naturreservat Ett naturreservat är ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter. Länsstyrelsen eller kommunen kan förklara ett mark- eller vattenområde som naturreservat. Även områden för restaurering eller nyskapande av värdefulla naturmiljöer kan bli naturreservat. Till varje naturreservat finns föreskrifter som reglerar hur allmänheten får uppträda inom området och hur förvaltaren ska sköta området. Inom planområdet för blå ÖP finns i dagsläget sex marina naturreservat, som helt eller delvis har föreskrifter som omfattar marina miljöer. Samtliga reservat förvaltas av Länsstyrelsen. Dessa är följande: Saltö Västra Rossö-Kockholmen Kosteröarna med Ursholmen Väderöarna Bua hed Gullmarn Utöver ovan nämnda reservat finns ett stort antal naturreservat som omfattar öar i skärgården eller som ligger i direkt anslutning till havet längs kustlinjen och därmed påverkar marina miljöer. För områdesbeskrivningar, se respektive område i digital karta för blå översiktsplan. 4 planeringsförutsättningar 64 64

67 Strandskydd Längs kusten och kring öar i skärgården gäller strandskydd. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor i och omkring vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddet stärker allemansrätten längs kusten. Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg från en båt, något som är viktigt för friluftslivet och turismen. Strandskyddet utgår från strandlinjen (längs både fastland och öar) och sträcker sig m både upp på land och ut i vattnet. Blå översiktsplan omfattar den delen delen av strandskyddet som sträcker sig ut i vattnet. För utbredning av strandskyddet, se digital karta för blå översiktsplan. Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen eller kommunen bevilja dispens från strandskyddet, men endast om det är förenligt med strandskyddets syften. Strandskyddet kan också upphävas genom upprättande av detaljplan där detta hanteras i planprocessen. I vattenområdet aktualiseras dispensprövning vid exempelvis byggnation av bryggor och hamnar och vid utveckling av anläggningar för vattenbruk och energiproduktion. Djur- och växtskyddsområden Djurskyddsområden finns för att djur ska få vara ifred under den tid de får sina ungar. Även inom naturreservat kan det finnas områden där det råder tillträdesförbud för att skydda djur- och växtlivet. Inom djurskyddsområden gäller förordnanden till skydd för vissa djurarter. Det finns inom planområdet både fågel- och sälskyddsområden. För geografisk information och områdesbeskrivningar, se digital karta för blå översiktsplan. Landskapsbildsskydd Landskapsbildsskydd är en äldre form av naturskydd som tillkom för att kunna ingripa mot sådant som kan uppfattas som förfulande i landskapet. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda genom att reglera åtgärder som kunde påverka landskapsbilden negativt. Även om begreppet inte längre finns i dagens lagstiftning (miljöbalken) gäller fortfarande bestämmelserna i landskapsbildsskyddsområdena, så länge Länsstyrelsen inte beslutat om något annat. För att uppföra anläggningar inom områden med landskapsbildsskydd krävs tillstånd från Länsstyrelsen. För geografisk information och områdesbeskrivningar, se digital karta för blå översiktsplan. 4 planeringsförutsättningar 65 65

68 Rödlistade arter Rödlistan är en redovisning av hur det går för Sveriges djur, växter och svampar. Rödlistan tar upp vilka arter som riskerar att försvinna från Sverige och varför arterna är hotade. ArtDatabanken tar på uppdrag av Naturvårdsverket fram en ny rödlista vart femte år. Ett flertal av de arter som tas upp i rödlistan finns representerade inom planområdet. Vetenskapligt namn Svenskt namn Organismgrupp Kategori Havsstrand (H) Marin miljö (M) Actinostola callosa Koralldjur Sårbar (VU) Viktig Admete viridula Blötdjur Starkt hotad (EN) Viktig Aethes dilucidana strandkvanneblomvecklare Fjärilar Sårbar (VU) Viktig Agonopterix curvipunctosa strandkvanneplattmal Fjärilar Sårbar (VU) Viktig Amauropsis islandica Blötdjur Sårbar (VU) Viktig Amblyraja radiata klorocka Fiskar Starkt hotad (EN) Viktig Anarhichas lupus havskatt Fiskar Starkt hotad (EN) Viktig Anguilla anguilla ål Fiskar Akut hotad (CR) Viktig Anthothela grandiflora Koralldjur Akut hotad (CR) Viktig Anthriscus caucalis taggkörvel Kärlväxter Sårbar (VU) Viktig Arcopagia crassa Blötdjur Sårbar (VU) Viktig Ascidia prunum plommonsjöpung Manteldjur Sårbar (VU) Viktig Asperarca nodulosa Blötdjur Sårbar (VU) Viktig Asplenium adiantum-nigrum glansbräken Kärlväxter Sårbar (VU) Viktig Asteronyx loveni piprensarormstjärna Tagghudingar Starkt hotad (EN) Viktig Atelecyclus rotundatus Kräftdjur Sårbar (VU) Viktig Atriplex laciniata sandmålla Kärlväxter Starkt hotad (EN ) Viktig Atriplex pedunculata saltmålla Kärlväxter Starkt hotad (EN) Viktig Förekommer Atriplex portulacoides portlakmålla Kärlväxter Akut hotad (CR) Viktig Förekommer Attactagenus plumbeus Skalbaggar Starkt hotad (EN) Viktig Bledius furcatus Skalbaggar Sårbar (VU) Viktig Boreotrophon clavatus Blötdjur Sårbar (VU) Viktig Bubo bubo berguv Fåglar Sårbar (VU) Viktig Calocarides coronatus krönt grävkräfta Kräftdjur Sårbar (VU) Viktig Carex maritima bågstarr Kärlväxter Starkt hotad (EN) Viktig Carex punctata prickstarr Kärlväxter Sårbar (VU) Viktig Ceramaster granularis sjökex Tagghudingar Sårbar (VU) Viktig Cerithiella metula Blötdjur Sårbar (VU) Viktig Chimaera monstrosa havsmus Fiskar Starkt hotad (EN) Viktig Clelandella miliaris granulerad toppsnäcka Blötdjur Sårbar (VU) Viktig Cnemidocarpa devia fläckplugg Manteldjur Sårbar (VU) Viktig Coelopa frigida Tvåvingar Sårbar (VU) Viktig Coleophora amellivora linjerad gullrissäckmal Fjärilar Starkt hotad (EN) Viktig Coleophora salicorniae glasörtssäckmal Fjärilar Sårbar (VU) Viktig Combocerus glaber Skalbaggar Sårbar (VU) Viktig Coryphaenoides rupestris storfjällig skoläst Fiskar Akut hotad (CR) Viktig Dichelopandalus bonnieri Kräftdjur Sårbar (VU) Viktig Echinocardium pennatifidum fjädersjöborre Tagghudingar Sårbar (VU) Viktig Edwardsiella loveni Koralldjur Akut hotad (CR) Viktig Eledone cirrhosa virvelkrake Blötdjur Starkt hotad (EN) Viktig Epidalea calamita strandpadda Grod- och kräldjur Sårbar (VU) Viktig Eryngium maritimum martorn Kärlväxter Starkt hotad (EN) Viktig Etmopterus spinax blåkäxa Fiskar Sårbar (VU) Viktig Eumetula arctica Blötdjur Starkt hotad (EN) Viktig Eurynome aspera Kräftdjur Sårbar (VU) Viktig Euspira pallida Blötdjur Sårbar (VU) Viktig Funiculina quadrangularis större piprensare Koralldjur Starkt hotad (EN) Viktig Gadus morhua torsk Fiskar Sårbar (VU) Viktig Galathea nexa Kräftdjur Sårbar (VU) Viktig Galeorhinus galeus gråhaj Fiskar Sårbar (VU) Viktig Gibbomodiola adriatica Blötdjur Starkt hotad (EN) Viktig Halipteris finmarchica Koralldjur Sårbar (VU) Viktig 4 planeringsförutsättningar 66 66

69 fortsättning... Vetenskapligt namn Svenskt namn Organismgrupp Kategori Havsstrand (H) Marin miljö (M) Hanleya hanleyi Blötdjur Sårbar (VU) Viktig Hanleya nagelfar Blötdjur Starkt hotad (EN) Viktig Haploops tenuis Kräftdjur Sårbar (VU) Viktig Haploops tubicola Kräftdjur Sårbar (VU) Viktig Harpalus luteicornis kustfrölöpare Skalbaggar Sårbar (VU) Viktig Hathrometra sarsii spenslig fjäderstjärna Tagghudingar Sårbar (VU) Viktig Helcomyza ustulata stor brunalgfluga Tvåvingar Akut hotad (CR) Viktig Henricia pertusa porkrullstjärna Tagghudingar Sårbar (VU) Viktig Hippoglossus hippoglossus hälleflundra Fiskar Starkt hotad (EN) Viktig Hippolyte varians kamouflageräka Kräftdjur Sårbar (VU) Viktig Karnekampia sulcata Blötdjur Sårbar (VU) Viktig Kophobelemnon stelliferum Koralldjur Sårbar (VU) Viktig Lamna nasus håbrand Fiskar Akut hotad (CR) Viktig Lamprothamnium papulosum axsträfse Alger Starkt hotad (EN) Viktig Larus argentatus gråtrut Fåglar Sårbar (VU ) Viktig Viktig Lathyrus sphaericus vårvial Kärlväxter Akut hotad (CR) Viktig Leptochiton alveolus Blötdjur Sårbar (VU) Viktig Limonium vulgare marrisp Kärlväxter Sårbar (VU) Viktig Förekommer Lophelia pertusa Ögonkorall Koralldjur Akut hotad (CR) Viktig Lysimachia minima knutört Kärlväxter Sårbar (VU) Viktig Lysippe fragilis Ringmaskar och planarier Starkt hotad (EN) Viktig Macandrevia cranium Armfotingar Akut hotad (CR) Viktig Melanogrammus aeglefinus kolja Fiskar Sårbar (VU) Viktig Merlangius merlangus vitling Fiskar Sårbar (VU) Viktig Mertensia maritima ostronört Kärlväxter Akut hotad (CR) Viktig Molva molva långa Fiskar Starkt hotad (EN) Viktig Munida rugosa Kräftdjur Sårbar (VU) Viktig Munida sarsi Kräftdjur Sårbar (VU) Viktig Munida tenuimana Kräftdjur Sårbar (VU) Viktig Munidopsis serricornis Kräftdjur Starkt hotad (EN) Viktig Musculus niger Blötdjur Sårbar (VU) Viktig Mya truncata Blötdjur Sårbar (VU) Viktig Ophiactis balli finfjällig korallormstjärna Tagghudingar Sårbar (VU) Viktig Ornatoscalpellum stroemi Kräftdjur Sårbar (VU) Viktig Pachycnemia hippocastanaria mottmätare Fjärilar Starkt hotad (EN) Viktig Palliolum incomparabile Blötdjur Sårbar (VU) Viktig Paramuricea placomus sjöris Koralldjur Starkt hotad (EN) Viktig Pelonaia corrugata sandfinger Manteldjur Sårbar (VU) Viktig Peziza ammophila dynskål Storsvampar Sårbar (VU) Viktig Phalacrocorax aristotelis toppskarv Fåglar Starkt hotad (EN) Viktig Viktig Philocheras echinulatus Kräftdjur Starkt hotad (EN) Viktig Phocoena phocoena tumlare Däggdjur Sårbar (VU) Viktig Phylan gibbus dubbelögd svartbagge Skalbaggar Sårbar (VU) Viktig Phytosus balticus Skalbaggar Sårbar (VU) Viktig Phytosus spinifer Skalbaggar Sårbar (VU) Viktig Pogonus luridipennis gulvingad saltlöpare Skalbaggar Sårbar (VU) Viktig Polycarpa fibrosa dubbeltut Manteldjur Starkt hotad (EN) Viktig Polygonum aviculare subsp. excelsius stolt trampört Kärlväxter Starkt hotad (EN) Viktig Polygonum oxyspermum näbbtrampört Kärlväxter Starkt hotad (EN) Viktig Pontophilus spinosus Kräftdjur Sårbar (VU) Viktig Porania stormi nåldyna Tagghudingar Starkt hotad (EN) Viktig Primnoa resedaeformis risgrynskorall Koralldjur Starkt hotad (EN) Viktig Pseudarchaster parelii ledsjöstjärna Tagghudingar Sårbar (VU) Viktig Pteraster pulvillus femhörnig knubbsjöstjärna Tagghudingar Sårbar (VU) Viktig Radiola linoides dvärglin Kärlväxter Sårbar (VU) Viktig Raja clavata knaggrocka Fiskar Starkt hotad (EN) Viktig Rhigognostis annulatella skörbjuggsörtsmal Fjärilar Sårbar (VU) Viktig Rinodina luridescens strandkrimmerlav Lavar Starkt hotad (EN) Viktig Rubus gillotii franskt björnbär Kärlväxter Akut hotad (CR) Viktig Saprinus virescens Skalbaggar Sårbar (VU) Viktig 4 planeringsförutsättningar 67 67

70 Scolitantides orion fetörtsblåvinge Fjärilar Starkt hotad (EN) Viktig Scytinium magnussonii kustskinnlav Lavar Sårbar (VU) Viktig Solaster endeca gul solsjöstjärna Tagghudingar Sårbar (VU) Viktig Somateria mollissima ejder Fåglar Sårbar (VU) Viktig Viktig Somniosus microcephalus håkäring Fiskar Sårbar (VU) Viktig Spatangus raschi hjärtsjömus Tagghudingar Starkt hotad (EN) Viktig Squalus acanthias pigghaj Fiskar Akut hotad (CR) Viktig Stomphia coccinea Koralldjur Sårbar (VU) Viktig Styela atlantica gulbandsknopp Manteldjur Starkt hotad (EN) Viktig Stylatula elegans Koralldjur Starkt hotad (EN) Viktig Taraxacum egregium smalfjällig strandmaskros Kärlväxter Starkt hotad (EN) Viktig Taraxacum pseudosuecicum sankmaskros Kärlväxter Akut hotad (CR) Viktig Thesbia nana Blötdjur Starkt hotad (EN) Viktig Thia scutellata nagelkrabba Kräftdjur Sårbar (VU) Viktig Tjaernoeia exquisita Blötdjur Sårbar (VU) Viktig Tortula randii strandtuss Mossor Starkt hotad (EN) Viktig Weissia perssonii kustkrusmossa Mossor Sårbar (VU) Viktig Viola tricolor subsp. curtisii klittviol Kärlväxter Sårbar (VU) Viktig Virgularia tuberculata Koralldjur Sårbar (VU) Viktig Xyletinus laticollis Skalbaggar Starkt hotad (EN) Viktig Xylographa opegraphella drivvedsxylografa Lavar Sårbar (VU) Viktig Zostera angustifolia smal bandtång Kärlväxter Starkt hotad (EN) Viktig Zostera noltii dvärgbandtång Kärlväxter Sårbar (VU) Viktig Stora opåverkade områden och tysta områden I 3 kap. Miljöbalken (MB, SFS 1998:808) finns grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Bestämmelserna är i första hand avvägningsregler och anger vilka intressen som har särskild betydelse för samhällsutvecklingen och därför särskilt ska beaktas. Bestämmelsen om skyddet av stora opåverkade områden i 3 kap. 2 MB anger inte något riksintresse, men innebär att sådana områden som omfattas ska skyddas så långt det är möjligt. Bestämmelsen innebär att vid eventuell exploatering av mark- och vattenområden som är opåverkade eller endast obetydligt påverkade, bör det noga övervägas om inte verksamheten hellre bör förläggas till ett sådant område som redan är påverkat av exploatering. En avvägning ska därvid göras mellan det skyddade intresset och motstående intressen. 3 kap. 2 Miljöbalken Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Orördhet kan upplevas i olika skalor. Landskapets karaktär påverkar förutsättningarna för detta. En skyddad havsvik är ett småskaligt, avskärmat landskapsrum där det ofta går att uppleva orördhet trots närbelägna påverkansfaktorer. I det öppna havet påverkar omgivningen i ett betydligt större område och det krävs därför också betydligt större distans till påverkansfaktorer för att uppleva orördhet. Omfattningen av stora opåverkade och tysta områden är svårare att bedöma i havet än på land. Havets tredimensionalitet innebär 4 planeringsförutsättningar 68 68

71 att områden i allra högsta grad kan vara påverkade under ytan (vattenkvalitet och bottenförhållanden) även om vattenytan ser opåverkad ut. Det finns få områden inom planens utbredning som inte är påverkade av sjöfart och fiske där sjöfarten påverkar vattenkvaliteten genom utsläpp och fisket delvis påverkar bottenförhållanden. Förekomsten av både sjöfart och fiske innebär att planområdet som helhet påverkas av ljud, även om det inte är kontinuerlig ljudpåverkan eller i en nivå som innebär bullerstörning. Däremot finns områden som under stora delar av året upplevs som ostörda, ursprungliga och tysta. OMRÅDETS ÖVERGRIPANDE KARAKTÄR Planområdet börjar längst ut i havet med slätter av mjuka sediment (lera) på ca 200 meters djup i den del av Nordsjön som benämns Skagerack. Det övergår sedan gradvis till mer varierad botten, berghäll och grus (sand) med komplicerad geografi med öar och skärgård. Området karaktäriseras av stora områden med skärgård under och över vattenytan som skapar många varierande livsmiljöer. Flera längre fjordar skär in i fastlandet som övergår till sprickdalar som kan följas vidare upp på land. Den Baltiska strömmen för med sig näringsrikt ytvatten ifrån Östersjön, Danmark och Öresundsregionen. Saltare, syrerikt och kallare vatten kommer in via den jutska strömmen ifrån Nordsjöns södra delar. Dessa vattenmassor förenas strax söder om området vilket resulterar i ett skiktat vatten, sötare vatten vid ytan och saltare mot botten. Temperaturer i dessa skikt skiljer sig och dessa variationer i salthalt och temperatur över årstiderna är en viktig del i förutsättningarna för ekosystemen i området. Det salta vattnet ger förutsättningar för en artrikedom i dessa vatten som inte finns på andra platser i Sverige. Gullmarsfjorden är en lång fjord med stort djup och årliga utbyten av djupvatten vilket skapar utsjöbetingelser nära land. I den norra halvan av området går en lång djupränna (>200 m djup) längs med kusten som slutar i Kosterrännan vilken är del av Kosters Nationalpark. Denna djupränna fortsätter sedan in i Norge och vrider ner mot Norges sydspets där djupet närmar sig 700 meter. Nordsjön är ett av de mest produktiva vattnen i världen och har stora fiskbestånd som har återhämtat sig till del den sista tiden. Områdets inre kustvatten är fortsatt fina men sedan decennier tillbaka är ekosystemen störda och fiskrikedomen är mycket lägre än tidigare. Kopplat till detta är siktdjupet sämre än förr och näringshalten är för hög. Retentionen (förmågan att fördröja regnvattnet innan det når havet) är naturligt mycket låg. Överfiske, klimatförändringar och övergödning tas upp som förklaringar till dessa sakernas tillstånd. Parallellt har skydd och övervakning ökat så 4 planeringsförutsättningar 69 69

72 förutsättningar för en lyckad förvaltning framöver bör finnas. Området är mycket exponerat för vind och vågor vilket mildras på många ställen av skärgården som skapar skyddade sidor av öarna. Tidvattnet är ca en halvmeter vilket kompletteras av vindvariationer och hög och lågtrycksvariationer vilket skapar ytterligare en meters skillnad ifrån medelvattenståndet. Totalt blir samvariationen ca 1,5 meter över eller under medelvattenståndet. Klimatförändringar beräknas höja medelvattenståndet 0,7-1 m i detta område inom 100 års-perspektivet. BOTTENTYPER Omfattande inventeringar har skapat underlag för en relativt detaljerad biotopkartläggning. Denna kartläggning pågår för hela landet. Inom en 5-6 års period kommer vi troligtvis ha kartor som definierar bottnen på i stort sätt alla platser med viss noggrannhet. Idag är dessa underlag fortfarande bristfälliga även om vi vet ganska mycket. Översiktligt kan man dela in området i bottentyperna djup och grund, mjuk- respektive hårdbotten samt strandzon. Inom respektive bottentyp finns olika livsmiljöer och arter som har höga bevarandevärden. Bevarandevärdet är oftast kopplat till hur sällsynt en art eller biotop är, men det kan också vara kopplat till värdet för ekosystemen som helhet. Djupa mjukbottnar (>30 meter) Karaktär: De djupa mjukbottnarna är havets kompost som samlar nedfallande alger och detritus och omvandlar detta till energi åt bottenlevande djur. Dessa djur äts av oss och varandra och utgör basen för stor del av vårt fiske samtidigt som dessa bottnar tar hand om och bryter ner kemikalier eller andra ämnen som hamnat i vår marina miljö. Inom vårt område dominerar lerbottnarna. Värdefulla biotoper: Sublittorala sandbankar Biogena rev (hästmusslor) Bubbelstrukturer Sjöpennebottnar Haploops-bottnar Mjukbottnar dominerade av långlivade musslor som islandsmussla (Arctica) m.fl. 4 planeringsförutsättningar 70 70

73 Djupa hårdbottnar (>30 meter) Karaktär: De djupa hårdbottnarna är sällsynta i våra områden och ger möjlighet för djur som behöver fasta ytor för att leva. Dessa platser har hög biodiversitet och besitter stora genetiska värden. De är därmed mycket intressanta för vetenskap och utbildning. Det är på dessa bottnar som de både kulturellt och ekonomiskt värdefulla hummern och krabban trivs. Värdefulla biotoper: Hårdbottenfaunasamhällen Svampdjurssamhällen Korallträdgårdar Ögonkorallrev Grunda mjukbottnar (<30 meter) Karaktär: De grunda mjukbottnarna av sand och lera ger förutsättningar för ålgräsängar och uppväxtplatser för fisk och skaldjur. Miljöerna är artrika och binder upp näring som kommer ut i våra vatten. Värdefulla biotoper: Sublittorala sandbankar Laguner Biogena rev (blåmusslor, ostron) Maerlbottnar Grus- och skalgrusbottnar Grunda hårdbottnar (<30 meter) Karaktär: De grunda hårdbottnarna är hällar, klippor och blockmiljöer där makroalger skapar varierande miljöer för fisk och ryggradslösa djur. Dessa miljöer är estetiskt fascinerande för den som snorklar och intressanta för vetenskapen på grund av samverkan mellan djur och växter och de livsmiljöer som skapas här. Värdefulla biotoper: Exponerade hårdbottnar med tare Exponerade hårdbottnar med fauna Den grunda zonen (0-6 meter) Karaktär: Den grunda zonen innehåller de största värdena och är också de platser där musslor och ostron trivs bäst. Dessa revbildande organismer skapar miljöer för många ytterligare arter. De grunda områdena är också de bottnar där ljuset kommer ner bäst vilket gör makroalgsproduktionen extra stor här. Musslor, ostron och makroalger förser både djur och människor med mat. 4 planeringsförutsättningar 71 71

74 Värdefulla biotoper: Estuarier (älv- och bäckmynningar) Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten Stora grunda vikar och sund Ålgräsängar Övriga grunda bottnar 0-6 meter Terresta strandhabitat (strandzonen) Karaktär: Terresta strandhabitat är de zoner mellan land och hav där växter och djur måste klara av både höga salthalter, höga fuktighetsnivåer samt starka fysiska påfrestningar ifrån vågor. Dessa miljöer är viktiga för vårt naturarv och är intimt förknippade med vår bild av landskapet. Samtidigt är det platser med hög biodiversitet med växter och djur man inte finner i andra miljöer. Pelagialen (den fria vattenmassan) Karaktär: Pelagialen eller den fria vattenmassan är basen i primärproduktionen och motorn för de stora biokemiska kretsloppen. Här binds soljusets energi i mikroalger som äts av zooplankton vars energi förs vidare i näringsväven till mat för fisk, musslor eller bottenlevande djur. Vattenmassan tar hand om vårt koldioxidöverskott, förser oss med energi och föder och bär våra pelagiska fiskeresurser. Pelagialen omsluter vår kulturella bild havet och är samtidigt det som möjliggör sjöfart och handel. EKOSYSTEMTJÄNSTER Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystemen/livsmiljöerna som på något sätt gynnar människan. Det är tjänster vi får gratis av naturen som till exempel vild fisk, vattenrening, klimatreglering och skönhetsupplevelser. Växter, djur och mikroorganismer utför mängder av uppgifter som vi är beroende av för vår överlevnad och välfärd. Många av dessa ekosystemtjänster är omöjliga att ersätta med hjälp av teknik. Ekosystemtjänster renar luft och vatten, mildrar översvämningar, bidrar med vatten och mat och skyddar den biologiska mångfalden. De ökar också människors fysiska och psykiska välmående, reglerar det lokala klimatet, binder koldioxid och tillhandahåller förnybar energi. Havets och kustens ekosystemtjänster är avgörande för möjligheterna att leva ett gott liv i norra Bohuslän och för att utveckla havet som resurs. Att synliggöra, värna och stärka dem är därför grundläggande i den fysiska planeringen. Ekosystemtjänster delas in i stödjande, försörjande, reglerande och kulturella tjänster. I blå översiktsplan för norra Bohuslän har vi valt att kategorisera ekosystemtjänsterna i enlighet med 4 planeringsförutsättningar 72 72

75 Naturvårdsverkets publikation Ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak, rapport 5873, december Stödjande ekosystemtjänster Biogeokemiska kretslopp- omsättningen av näringsämnen (kväve och fosfor), kol och syre Primärproduktion- produktion av växtplankton och alger utifrån solljus och näringsämnen Näringsvävsdynamik- uppbyggnaden av näringskedjan från det att växtplankton bildas till att döda djur och växter bryts ner Biologisk mångfald- variationen av växter, djur och andra organismer på alla nivåer Livsmiljö- alla arters livsmiljöer som förutsättning för att arten ska utvecklas och fortleva Resiliens- ekosystemens förmåga att klara förändringar, deras motståndskraft och möjlighet att återhämta sig Reglerande ekosystemtjänster Klimatreglering- upptag av koldioxid och kväve samt produktion av syre Sedimentbevarande- bindning av sediment genom vegetation, förhindrande av erosion Minskad övergödning- organismernas förmåga att omsätta överskott av kväve och fosfor Biologisk rening- en organism reglerar överflödet av en annan och upprätthåller balansen mellan olika arter, begränsning av skadedjur, patogener och skadliga processer Reglering av föroreningar- nedbrytning av miljöfarliga ämnen eller lagring i sediment Försörjande ekosystemtjänster Livsmedel- fisk, skaldjur, alger mm Råvaror- sand, sten, olja mm Genetiska resurser- arvsanlag Kemikalier- för medicin, bioteknik mm Utsmyckningar- snäckor, drivved mm Energi- från vågor, vind och strömmar Utrymme och vattenvägar- tillgänglighet och framkomlighet Kulturella ekosystemtjänster Rekreation- turism, bad, båtliv, avslappning, sportfiske, fågelskådning Estetiska värden- skönhetsupplevelser och tystnad Vetenskap och utbildning- miljöstudier för alla åldrar, forskningsmaterial, ökad miljömedvetenhet, historiska uppgifter om miljöförändringar och indikatorer på kommande förändringar Kulturarv- historiska vrak, fornfynd, fiskelägen, kustsamhällen, marina lämningar, sjömärken Inspiration- inspirationskälla för konst, litteratur, musik Naturarv- etisk omsorg från förfäder till kommande generationer 4 planeringsförutsättningar 73 73

76 ÄGANDE AV VATTEN Våra hav delas upp i allmänt och enskilt vatten. Större delen av havet består av allmänt vatten. Undantaget är vattnet närmast kusten samt runt större öar som kallas enskilt vatten. Till den senare kategorin räknas vattenområden inom 300 meter från kusten, samt vatten som understiger tre meters djup. Allmänt vatten Om man vill nyttja allmänt vatten för aktiviteter som inte inryms i allemansrätten, behövs tillstånd från Kammarkollegiet. Tillståndet som ges är ett så kallat rådighetstillstånd att nyttja vattnet, och är ett icke-exkluderande tillstånd. Flera parter kan alltså få rådighetstillstånd på samma vatten. Länsstyrelsen kan ge exkluderande rätt att nyttja området. Enskilt vatten Enskilt vatten tillhör en fastighet. Tillstånd för aktiviteter som inte ryms i allemansrätten ska i dessa sammanhang inhämtas från den enskilde fastighetsägaren. Statligt ägda fastigheter hanteras av Fastighetsverket. 4 planeringsförutsättningar 74 74

77 MÄNNISKA & SAMHÄLLE IDENTITET OCH STRUKTUR Havet är en viktig identitetsskapare och en stor del av livskvaliteten för de människor som lever vid och av det. Samhällenas lokalisering, struktur och riktning utgår från havet; möjligheten att ha tillgång och uppsikt över det, möjligheten att transportera sig på det och möjligheten att skydda sig från det klimat och de påfrestningar som havet ger. Tillgången till havet, både fysiskt och visuellt, är viktig för att bibehålla områdets identitet, för att möjliggöra en utveckling av marina verksamheter och för att bibehålla och stärka den livskvalitet som havet erbjuder. Oavsett om vi nyttjar havet för fritidsfiske, musselodling, bad, yrkesfiske, dykning, paddling eller som transportväg så är tillgången till det avgörande för vårt liv här. OMRÅDETS HISTORIA I KORTHET Det var tillgången till fisk och sten som möjliggjorde den första befolkningstillväxten längs Bohusläns kustlinje. Runt industrierna växte småskaliga samhällen fram, med sina karaktäristiska byggnader, tätt placerade mellan hav och sten. Havet och alla de verksamheter som havet möjliggjorde kom att utgöra kärnan i tillvaron, runt vilken Bohusläns och dess invånares identitet och själ växte. Många av våra kustsamhällen har i modern tid utvecklats till semesterparadis, välkända såväl nationellt som internationellt. Bebyggelsens förmåga att kombinera och tillgodose till synes svårförenliga värden som aktivitet och ro aktivitet tack vare sin täthet, och ro tack vare sin småskalighet har bidragit till att omvandla vår skärgård till en självklar plats för rekreation. BEFOLKNING I norra Bohusläns fyra kustkommuner finns idag ca invånare. Siffran avser den helårsboende befolkningen. Utöver dessa personer finns idag lika många delårsboende. Utvecklingen går långsiktigt mot fler delårsboende. Den folkbokförda befolkningen i norra Bohuslän förväntas öka i antal fram till 2025 (enligt VGRs befolkningsprognos, rapport 2016:7), men i mindre omfattning än i länet som helhet. 4 planeringsförutsättningar 75 75

78 Invånarna i norra Bohuslän har en relativt hög genomsnittsålder jämfört med landet som helhet och en realtivt låg andel invånare i åldrarna år. Många ungdomar väljer att flytta till storstäder/ universitetsstäder efter gymnasiet. Bristen på vuxna under 40 får till följd att även andelen barn är relativt låg. Den helårsboende befolkningen är främst koncentrerad till kommunernas tätorter där tillgången till service är god. Landsbygden en bit från kustlinjen attraherar också helårsboende på grund av lägre fastighetspriser, men med närhet till kust och skärgård. Den delårsboende befolkningen återfinns till stor del i de mindre tätorterna längs kusten; inte minst i de äldre, strandnära delarna av dessa samhällen där fastighetspriserna är höga och husen/tomterna ofta är små. Av den bebyggelse som finns längs kustlinjen mellan samhällena dominerar delårsboendet. Flera av öarna i skärgården har fast förbindelse med bro eller färja, vilket är en viktig förutsättning för ett fungerande helårsboende i skärgården. På flera av öarna utan fast förbindelse har dock den helårsboende befolkningen helt försvunnit och den bebyggelse som finns nyttjas för delårsboende. ÅRSTIDSVARIATIONER Upplevelsen av kusten och skärgården i norra Bohuslän varierar kraftigt över året. De tydliga årstidsvariationerna är en del av områdets identitet och en påtaglig del av vardagen för alla som bor och verkar här. Variationen är tydligt kopplad till havet och turism/ rekreation/delårsboende. Trycket på hamnar, kollektivtrafik, farleder, sandstränder, naturhamnar, klippor med mera är mångdubbelt större i juli än i december. Trots den stora variationen i förutsättningar är det samma fysiska miljö vi har att tillgå. Att integrera årstidsvariationen i planeringen är värdefullt dels för att få den fysiska miljön funktionell under den period på sommaren när trycket är som störst och dels för att bibehålla attraktivitet en i den fysiska miljön under de delar av året då vi är färre som bor och verkar här. Kommunerna eftersträvar generellt fler helårsboende samt fler verksamhetsidkare och besökare under hela året. Långsiktig hänsyn till det som är unikt och attraktivt längs norra Bohusläns kust även i november är därmed viktigt. 4 planeringsförutsättningar 76 76

79 MILJÖ & KLIMAT Den blå översiktsplanen planerar havet med utgångspunkt i en förståelse för naturvärdenas betydelse. I detta sammanhang behöver vi också vara medvetna om de hot som finns mot miljön inklusive de klimatförändringar vi står inför. MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som anger lägsta godtagbara miljökvalitet för luft, mark och vatten inom ett visst geografiskt område. Normerna reglerar den miljökvalitet som ska finnas eller uppnås. Det är myndigheter och kommuner som ansvarar för att miljökvalitetsnormerna följs. Nedan beskrivs de miljökvalitetsnormer som påverkar planområdet för blå översiktsplan. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet, inte bara i utpekade områden. Därför är de även aktuella på havet. Normerna syftar till att skydda miljön och människors hälsa, samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Miljökvalitetsnormer för luft hanterar följande ämnen: kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, arsenik, kadmium, nickel, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon och bens(a)pyren. Tack vare den goda luftomsättningen över havet överskrids inte miljökvalitetsnormerna här. Dock kan det finnas risk för överskridande av normerna i hamnar och dess närområden på grund av avgasutsläpp från fartyg och båtar. Kommunerna ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna, i samverkan med andra kommuner eller på egen hand, samt att tillhandahålla aktuell information om föroreningsnivåerna. Luft i väst sköter kontroll och rapportering av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft i Västra Götalandsregionen. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller Miljökvalitetsnormen för buller gäller i kommuner med färre än invånare. Bullernormen i de områden som störs av buller från större vägar, större järnvägar samt större civila flygplatser. Inom planområdet för blå översiktsplan är det främst buller från större hamnar som kan vara en påverkansfaktor. Läs mer under rubriken buller på sidan planeringsförutsättningar 77 77

80 Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer för vatten beskrivs för ett antal geografiskt utpekade så kallade vattenförekomster och anger den vattenkvalitet som ska uppnås samt när detta senast ska ske. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för ekologisk och kemisk status. Normerna regleras framför allt i 5 kap. miljöbalken och Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska ha uppnått god status senast år 2015 och att statusen inte får försämras. Större delen av kustvattenförekomsterna i norra Bohuslän har en ekologisk status som är lägre än god och alltså inte uppnår de satta miljökvalitetsnormerna. Undantagen är Fjällbacka yttre skärgård, mellersta Bohusläns skärgårds kustvatten, Södra Kosterfjorden samt norra Bohusläns skärgårds kustvatten. Samtliga av dessa vattenförekomster är del av de nordligaste och yttre kustvattnen. Den kemiska statusen bedöms som dålig i hela området då halterna av kvicksilver är för höga. I övrigt är den kemiska statusen godtagbar med undantag för området kring raffinaderiet i Brofjorden. Vattenförekomster och status nås via Viss.se samt i kartmaterialet för blå översiktsplan. Införandet av EU:s ramdirektiv för vatten i svensk lagstiftning 2004 innebar bland annat tillkomsten av Vattenmyndigheten samt en helhetssyn i arbetssättet med vatten där vattnets naturliga gränser är utgångspunkt istället för administrativa gränser. Förvaltningen av vattenförekomsterna sker i 6-årscykler där varje cykel inleds med antagandet av ett åtgärdsprogram och en förvaltningsplan kopplat till bedömning av resultat från tidigare åtgärder. Miljökvalitetsnormer för musselvatten 2001 införlivades EU:s skaldjursdirektiv i svensk lagstiftning genom Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fiskoch musselvatten. Enligt direktivet ska medlemsstaterna utse havsområden som behöver skyddas eller förbättras för att göra det möjligt för skaldjur (blötdjur som tillhör klasserna snäckor eller musslor) att leva och växa till i dessa vatten och på så sätt bidra till en hög kvalitet på sådana skaldjursprodukter som äts direkt av människor. Förordningen anger miljökvalitetsnormer för vattenförekomster som utpekats som musselvatten. Musselvatten har inget eget klassningssystem med syfte att bedöma om vattenområdet uppfyller kraven enligt förordningen. Aktiviteter inom ett utpekad område får inte överskrida de gränsvärden som beskrivs i förordningen. Riktvärde Koncentrationen av varje ämne i musslornas kött skall vara så låg att den bidrar till en hög kvalitet hos musselprodukter. Gränsvärde Koncentrationen av varje ämne i musselvatten eller 4 planeringsförutsättningar 78 78

81 i musselkött får inte överstiga en nivå som har skadliga följder för musslorna och deras larver. Metallernas synergieffekter skall beaktas. För geografisk information se digital karta för blå översiktsplan. KLIMATPÅVERKAN Som följd av en ökning av de globala utsläppen av växthusgaser ser vi idag större förändringar i naturen än vad den naturliga variationen ger. Ökad medeltemperatur och förändrade nederbördsmönster är två tydliga förändringar. För kustzonen ger detta konsekvenser som fler extrema vädersituationer, havsnivåhöjning och en ökad försurning av haven. Då kustsamhällen traditionsenligt ofta är placerade lågt i landskapet leder dessa konsekvenser ofta till en omfattande översvämningsproblematik. Påverkan på kustbebyggelse För att minska de skador som klimatförändringarna kan orsaka i samhället krävs långsiktig strategisk planering. Som stöd i detta arbete tog länsstyrelsen i Västra Götalands och Värmlands län 2011 tillsammans fram handboken Stigande vatten. Den innehåller en planeringsmodell med rekommendationer för markanvändning i översvämningshotade miljöer med bland annat en lägsta nivå för bostäder på +3.2 m över havet. Projektet Hav möter land presenterade i rapporten Klimatanpassning i Kustzonen tillämpning av handboken Stigande vatten behovet av tydliga riktlinjer för översvämningshantering i befintliga miljöer. Många gånger utgörs översvämningshotade områden av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i kustsamhällenas centrala delar, och påverkar inte minst hamnar, sjöbodar mm. Länsstyrelsen gav 2013 ut en översiktlig sårbarhets- och konsekvensanalys Stigande vatten och kustnära kulturmiljöer. Där finns flera kustsamhällen i Bohuslän där riksintressanta områden för kulturmiljö ligger inom översvämningsdrabbade miljöer specifikt representerade. Försurning av havet IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) konstaterade nyligen att världshaven hittills tagit upp 30 procent av koldioxidutsläppen orsakade av människan. När koldioxid löses i vatten sänks dess ph-värde och haven blir surare. PH-balansen i havet är en viktig del i det marina ekosystemet och redan idag kan vi se att balansrubbningen ger flera allvarliga konsekvenser för vattenlevande organismer. Forskningen kring försurning av haven är relativt ny men idag är det en central fråga i en stor del av den marina forskning som bedrivs. Vad vi idag kan konstatera är bland annat att försurningen skapar en ökad dödlighet i ett tidigt stadie hos många organismer. Främst drabbade är djur med ett kalkinnehållande skelett eller skal så som skaldjur och sjöstjärnor. Vissa arter frodas 4 planeringsförutsättningar 79 79

82 bättre i ett surare vattenklimat vilket gör att dess population växer till bekostnad av andra. Sammantaget leder en ökning av koldioxidutsläpp i atmosfären till surare hav vilket rubbar balansen och ger en minskad motståndskraft för det marina ekosystemet Potentiellt är detta den största ekologiska förändringen som våra hav står inför. MARINT SKRÄP Bohusläns kust är genom sitt geografiska läge utsatt för det omfattande strömsystem som löper genom Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Praktiskt taget allt ytvatten i Nordsjön passerar förr eller senare Bohuskusten bland annat genom den Jutska strömmen. Bohusläns skärgård med sina tusentals öar och skär fungerar därmed som ett filter för vattenmassorna på väg norrut. Varje år hamnar minst 6,4 miljoner ton marint avfall i världshaven genom mänskliga aktiviteter. Av detta sjunker ca 70 procent, ca 15 procent hamnar på stränderna och ca 15 procent flyter runt i de fria vattenmassorna. Marint avfall finns både på stränder, i vattenpelaren och på havsbotten, både som stora föremål (makroskräp) och som små delar eller partiklar (mikroskräp). I havet sker nedbrytningen väsentligt mycket långsammare än på land eftersom många plastprodukter behöver solljus och värme för att brytas ner fullständigt. Istället delas plasten upp i fler och mindre delar. Marint avfall har på bara några decennier blivit ett stort problem både ute till havs och längs våra kuster. Bohuskusten får ta emot ca kubikmeter skräp årligen men sedan 1 januari 2008 finns bara begränsat statligt stöd till städinsatser. Kustkommunerna saknar resurser att bekosta upprensningen av de stora mängder skräp som kommer från havet. I havet orsakar avfallet, som framförallt består av plast, skada för både människor och djur. För människor är skräp delvis ett estetiskt problem, som i förlängningen påverkar till exempel turismen som bransch. Fiskebåtar lider ekonomiska förluster då redskap skadas eller skräp fyller näten. För de marina djuren har skräpet helt andra effekter. Sjöfåglar, marina däggdjur fiskar och andra organismer äter skräp, eller fastnar i skräp och dör av svält eller kvävning. Mer subtila skador på djur är förgiftning, antingen genom att skräpet i sig är giftigt eller därför att skräpet för med sig gifter in i djuren. Ren kust i Bohuslän: Ren kust Projektet Ren kust i Bohuslän är ett samarbete mellan Bohusläns tio kustkommuner, samt Göteborg. I projektet utarbetas bl a ett gemensamt digitalt kartverktyg som hjälpmedel för strandstädning. Projektet finansieras av kustkommunerna tillsammans med Västra Götalandsregionen och Havs- och Vattenmyndigheten. 4 planeringsförutsättningar 80 80

83 BULLER Längs Bohuskusten finns många olika källor till buller såväl under som över vattenytan, såsom kommersiell fartygstrafik, fritidsbåtar och havsbaserad vindkraft. I alla hav är dämpningen av lågfrekventa ljud, såsom buller från fartyg, låg. I de stora haven finns en ständigt närvarande ljudkanal och ljudet transporteras långa sträckor. Eftersom ljud däremot överförs dåligt från vatten till luft är vi människor sällan uppmärksamma på allt det ljud som pågår under ytan. Buller från kommersiell fartygstrafik Den kommersiella sjötrafiken står för den största andelen av det buller till havs som framställs av människan. Detta buller pågår under hela året. Till den kommersiella trafiken räknas exempelvis lastfartyg, fiskefartyg och färjor för persontrafik. Denna trafik är koncentrerad till olika stråk beroende på var fartygen kommer ifrån och vilken destination de har. Flera studier visar att fartygsbuller kan ändra det naturliga beteendet hos enskilda fiskar och kan ge negativa effekter i form av stressymtom, långsammare tillväxt hos fiskyngel och ändrade rörelsemönster. För en del fiskarter, till exempel torsk, har ljud en viktig funktion vid leken. Även ljud från fartygens ekolod kan störa marina djurs kommunikation. Framför allt gäller detta djur som använder högfrekventa ljud för ekolokalisering, som till exempel tumlare. Förslag finns att förbjuda ekolod som överlappar tumlarens frekvensomfång. Buller från fritidsbåtar Precis som för den kommersiella sjötrafiken beror en enskild båts bidrag till den totala bullerbilden på båtens typ och storlek. En liten segelbåt bullrar till exempel mycket mindre än en stor motorbåt. Buller från fritidsbåtar förekommer främst från april till oktober och är så gott som frånvarande under resten av året. Fritidsbåtstrafiken rör sig precis som den kommersiella trafiken till stor del längs farleder, men rör sig också in mellan öar och genom trånga passager, i grunda områden och nära öar. Detta gör att fritidsbåtar i högre grad än stora fartyg riskerar att störa exempelvis sjöfågel och säl. Buller från vindkraft Vindkraft med bottenfundament står för en ökande, men ändå förhållandevis liten andel av marint buller. Buller i samband med vindkraft har tre skeden: anläggningsskedet, driftsskedet och avvecklingsskedet. Anläggningsfasen bedöms medföra de största miljöeffekterna. Studier visar att lokala förhållandena har stor betydelse för hur det marina livet påverkas. Ju längre ut från land anläggningen är placerad, desto mindre är bullerpåverkan på 4 planeringsförutsättningar 81 81

84 människor då bullret ovan vatten i avtagande utsträckning når områden där människor vistas. Påverkan gäller därmed främst djurliv, såväl ovan som under vattenytan. Tillfälliga bullerkällor Tillfälliga bullerkällor av olika storlek står olika underhålls- och exploateringsprojekt för, såsom muddringar av farleder och hamnar och byggande av energiparker till havs. Aktiviteter som genererar buller i dessa sammanhang är bland annat sprängning, pålning och muddring av olika slag. RISKER KOPPLADE TILL SJÖFART Sjöfarten transporterar stora volymer gods och passagerare och är mycket viktig, både för Sveriges och våra grannländers import och export. Samtidigt finns såväl lokala som globala miljöeffekter på havsmiljön från utsläpp. De flesta effekter återfinns på regional nivå. Kommunerna i norra Bohuslän har en kuststräcka som till stora delar är utpekad som skyddsvärd ur olika aspekter. Exempelvis Kosterhavets Nationalpark, Åbyfjorden, Gullmarsfjorden och Hafstensfjorden. Ett utsläpp skulle leder till stora konsekvenser på naturmiljön genom att växt- och djurliv skadas, stränder förorenas och havsbotten förstörs. På grund av besöksnäringen är Bohuskusten även mycket känslig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Farligt gods Risken är störst för utsläpp av petroleumprodukter eftersom alla fartyg har drivmedel ombord i varierande omfattning. Men det finns även risk för utsläpp av andra kemikalier och farliga ämnen. Risk för olyckor I regionen förekommer i huvudsak färjetrafik och tankbåtstrafik till och från de större hamnarna där lastning och lossning genomförs. Tankbåtstrafik utgör den största risken för olyckor och är i första hand förenade med brand/explosion, grundstötning och kollisioner. De känsligaste områdena för denna typ av olyckor är: Fartygstrafiken i Skagerack, främst till och från Oslofjorden med korsande färjetrafik Brofjorden (tankbåtstrafik) Ankringsplatser Områden med vrak/gasbåtar Faktorer som ökar risken för olyckor är bland annat: Starka vindar, främst från sydväst vid lågtryck Starka strömmar, (Jutska och Baltiska strömmen) Terrorhandlingar 4 planeringsförutsättningar 82 82

85 Delregional oljeskyddsplan: download/18.252a9f05144d9b 10aef78a/ /11. +Delregional+oljeskyddsplan +vid+utsläpp+till+sjöss.pdf Västerhavet är ett relativt smalt vattenområde. De stora fartygsstråken passerar nära kusten vilket gör att ett eventuellt utsläpp når land snabbt. Stora utsläpp av olja kan även ske när andra typer av fartyg går på grund, kolliderar eller drabbas av haverier. Fartygsolyckor som leder till omfattande utsläpp av olja avsedd för fartygets egen drift är betydligt vanligare än olyckor med oljetankrar där last läcker ut. Många lastfartyg som trafikerar Östersjön och Västerhavet har ofta 1000 ton olja eller mer i sina bränsletankar. Illegala utsläpp Den vanligaste typen av synliga oljeutsläpp från fartyg runt Sveriges kuster är illegala utsläpp av olja eller oljeblandat vatten från maskinrum eller länsvattentankar. Mängden olja som släpps ut vid varje enskilt tillfälle är ofta under ett ton. Oljerester från fartyg ska enligt lag lämnas till uppsamlingsstationer i hamnar. Trots det upptäcker svenska kustbevakningen årligen ett par hundra illegala utsläpp i svenska havsområden. Tillsammans med andra större utsläpp från fartyg och de volymmässigt betydligt större utsläppen från diffusa landkällor, som till exempel förorenat dagvatten från städer, bidrar de många små utsläppen till förhöjda halter av giftiga kolväten i vatten och sediment i svenska havsområden. Ansvar för oljeutsläpp Det är kommunen som har ansvaret för räddningstjänst i vattendrag, kanaler och hamnar som inte är statligt vatten. Ansvaret för sanering av oljeskador är inte reglerat i lag, vilket innebär att den kommunala beredskapsplaneringen för oljeskydd formellt enbart omfattar räddningstjänst. Vid ett oljeutsläpp ansvarar kommunerna för hantering av oljan då den når land. Oljan som hotar att nå stränder betraktas normalt som skäl för räddningstjänst, då händelsen kräver ett snabbt ingripande. Kommunens räddningstjänst svarar för bekämpning i strandzonen och i hamnar. När oljan nått stranden och skadan inte kan förvärras är det inte räddningstjänst utan sanering. Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Munkedal och Uddevalla kommuner har tagit fram en gemensam oljeskyddsplan. Vrak Förutom nutida olyckor kan hundratals delvis sönderrostade vrak runt Sveriges kuster från förra seklet utgöra potentiella miljöhot. Ett trettiotal vrak bedöms i dagsläget vara reella miljöhot som under perioder kan läcka olja till den omgivande havsmiljön. Hav och vattenmyndigheten har idag det samordnade ansvaret för dessa. Dessa vrak innehåller även andra miljöfarliga ämnen än olja så som ammunition och kemiska stridsmedel. 4 planeringsförutsättningar 83 83

86 Föroreningar till luft Trots SECA-lagstiftning använder sjöfarten fortsatt bränslen med hög svavelhalt. Detta medför både svaveloxider, kväveoxider och partiklar som utsläpp under vanlig gång. Punktutsläpp när fartyg ligger vid kaj är också relativt stora då motorer hålls igång. Punktutsläpp kan avhjälpas med hjälp av landström. FRÄMMANDE ARTER Arter som inte naturligt har förekommit i våra vatten men etablerar sig här räknas som främmande. Effekterna av etableringen kan ändra livsbetingelserna för inhemska arter i samma livsmiljö. Sådana effekter kan vara positiva, neutrala eller negativa med avseende på produktion, ekologi och havsmiljö. Om effekterna är negativa och starkt påverkar lokala arter räknas den nya arten som invasiv. I norra Bohusläns vatten finns ett antal arter som bedöms som invasiva. De har kommit hit via naturlig spridning eller oavsiktlig introduktion. Amerikansk hummer, Homarus americanus är en art som nyligen etablerats, troligtvis via rymningar ifrån sumpar. Man har nu sett korsningar med europeisk hummer och oron växer över effekter på det europeiska beståndet då de amerikanska humrarna bär på sjukdomar samt konkurrerar om boplatser. Det japanska jätteostronet, Crassostera gigas kom 2007 och etablerade sig väldigt snabbt. Det räknas som en invasiv art och finns redan i stora antal i norra Bohuslän. Man ser både positiva och negativa effekter av etableringen och det finns en vilja att odla arten, något som idag är förbjudet. Amerikansk kammanet, Mnemiopsis leidyi Havs- och Vattenmyndigheten hanterar främmande arter och mer information via faktablad finns på hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter.html. Ballastvattendirektivet (IMO) är på gränsen till att ratificeras och kommer i så fall begränsa spridningen av främmande organismer via ballastvatten från fartyg. Det finns alltid en kontinuerlig förändring av arter i ett ekosystem och utomstående förändringar påverkar denna förändring. Exempelvis pågår en uppvärmning av världshaven som flyttar nordliga och sydliga gränser för arters utbredning vilket påverkar vilka arter som är och blir etablerade hos oss. 4 planeringsförutsättningar 84 84

87 MARINA FOKUSOMRÅDEN Marina livsmedel Yrkesfiske Yrkesfisket i Norra Bohuslän består i huvudsak av räk- och kräfttrålning samt burfiske efter kräfta och till viss mån hummer. Även makrill, sill och skarpsill fiskas till viss del. En del av våra fiskare arbetar även med fiske ute på Nordsjön. Fisket förvaltas av Havs och vattenmyndigheten. Målet med dess förvaltning är att på sikt komma upp i bestånd som möjliggör största möjliga uttag av fisk på ett långsiktigt hållbart vis. Fiskbestånden har de senaste 30 åren minskat väsentligt framför allt kustnära. Under de senaste åren har dock en ökning av bestånden ute i Skagerack och på Nordsjön noterats, delvis tack vare kvoteringssystem och en bättre förvaltning. Det kustnära fisket kan definieras som ett lokalt förankrat fiske som uppfyller högt ställda krav avseende miljömässig och social hållbarhet. Fisket präglas av korta avstånd från hemmahamn till fiskeplatser, i huvudsak dagliga landningar och ett fiske med anpassade redskap för maximal selektivitet. Fisket är mycket viktigt för den nordbohuslänska identiteten och levande kustsamhällen. Inom EU finns sedan den 1 jan 2014 en ny, gemensam fiskeripolitik. Politikens syfte är att återställa fiskbestånden till hållbara nivåer, stoppa resursförstörande fiskemetoder och skapa nya möjligheter till jobb och tillväxt i kustområdena. Detta vill EU uppnå genom att införa förbud mot att kasta fångst överbord (utkastförbud eller landningsskyldighet) och ge näringen större ansvar. Man vill också stödja småskaligt fiske, förbättra rönen om fiskbestånden och ta ansvar i vatten utanför EU. Licenserna för yrkesfiske var tidigare personliga. Sedan hösten 2014 är licenserna överförda till fiskefartyg/företag. Vid årsskiftet 2014/2015 fanns ca 450 fartyg med licens i Bohuslän. En strukturomvandling inom fisket uppges ofta vara nära förestående, bl.a. på grund av hög medelålder och begränsad lönsamhet. Den höga medelåldern inom fisket är en utmaning för näringen, och nyrekrytering är en viktig fråga för framtiden. Efterfrågan på fångsten är god, både lokalt och nationellt, och samverkan sker kring transporter. Verksamheterna understödjs av en god infrastruktur, med fungerande kringservice som is, redskap, 4 planeringsförutsättningar 85 85

88 transporter, service av båtar med mera. Tillgången till denna struktur och kringverksamhet är mycket viktig för näringens fortlevnad och utveckling längs norra Bohusläns kust. Vattenbruk Sveriges marina vattenbruk är idag relativt begränsat. Sverige kommer inte i närheten av samma politiska satsning som gjorts i Norge och Danmark. Vattenbruk dras med imageproblem och upplevs av en del som miljöstörande. Med hänsyn till att Sverige åtnjuter EU:s längsta kust torde utrymme finnas för ökad produktion av proteinrik mat från havet. Idag förlitar vi oss på import av fisk och skaldjur. Odling av musslor har ägt rum i ca 30 år och tekniken är idag välutvecklad med inriktning på färsk mussla av mycket hög kvalitet. Metoden optimeras när odlingar kan ske på olika lokaler, vilket möjliggör kontinuerlig skörd. Fiskodling har inte etablerats i större skala på västkusten. Från såväl EU- som nationell nivå vill man satsa på odling och diversifiering av fiskenäringen. Det finns även ett stort engagemang bland entreprenörer längs kusten för dessa möjligheter. En nyckelfråga i sammanhanget är det kvävetillskott som fiskodlingar skapar, vilket har en gödande effekt på havet. Storskalig beredningsindustri Livsmedelsföretagen i norra Bohuslän är etablerade i Sotenäs och Lysekil. Merparten av verksamheternas råvaror är inte lokalt landade, utan inhandlas från utlandet. Industriernas kunder är i huvudsak stora kedjor som efterfrågar färdiga produkter i stora volymer. Produkterna säljs över hela världen och ofta ligger också en del av produktionskedjan utomlands. I takt med att de ökade samhälleliga kraven på miljöpolicy, ursprungs- och hållbarhetsmärkning, har företagen förstärkt sitt engagemang för miljöarbete. Industrierna är stora och väletablerade arbetsgivare i sina respektive kommuner. Verksamheterna har historiskt sett varit en räddningsplanka för arbetstagare utan högre utbildning. De arbetstillfällen som erbjuds idag innefattar mer komplexa arbetsuppgifter, varför rekryteringen på senare år har försvårats. Kopplat till ambitioner och traditioner inom sjömat har denna näringsgren mycket goda möjligheter att växa och skapa ytterligare arbetstillfällen framöver i våra kommuner. 4 planeringsförutsättningar 86 86

89 Småskalig livsmedelsbransch Den småskaliga fiskberedningsbranschen skiljer sig markant från den storskaliga fiskeindustrin. Det finns i dagsläget ett flertal fiskaffärer och rökerier inom de fyra kommunerna, med varierat utbud av fisk- och skaldjursprodukter. Kundkretsen är privatpersoner, skolor, äldreboenden och restauranger. Beredningen av produkterna sköts huvudsakligen av underleverantörer. E-handel förekommer och transporter samordnas mellan flera aktörer. Flera av verksamheterna kompletterar med restaurangverksamhet. Verksamheterna är etablerade centralt i våra samhällen, ofta i vattennära lägen. Lokaliseringen i dessa lägen är av stor betydelse för försäljning till privatpersoner. Fiskaffärer har även lyckats etablera sig inne på stormarknader (bl. a. ICA, Coop) i regionen; en trend som syns på national nivå. Fisk och skaldjur är ett framstående inslag i vår regions självbild och dessa typer av verksamheter förstärker på ett framstående sätt denna bild i ögonen på invånare och besökare. 4 planeringsförutsättningar 87 87

90 Maritim turism & rekreation Skärgården i Bohuslän brukar beskrivas som en av världens vackraste. Tillgänglighet till naturen längs kusten, på havet och i skärgården samt tillgången till alla kustsamhällen med sina särarter och genuina karaktärer skapar en unik attraktivitet. Friluftsliv och besöksnäring är två former av anspråk som på många sätt skiljer sig åt, men som i den fysiska planeringen har en grundläggande gemensam beröringspunkt- behovet av tillgång till naturen och landskapet. I den strategiska planeringen av havet är besöksnäringen och friluftslivet de områden som kanske tydligast pekar på de konflikter som kan uppkomma mellan olika anspråk. Friluftsliv I regeringsskrivelsen Mål för friluftspolitiken åläggs politiken stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv. Begreppet friluftsliv definieras av regeringen som vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Friluftslivet antas ha en stark koppling till livskvalitet, avkoppling och folkhälsa. Ett tillfredställande friluftsliv kräver miljöer som utövaren dels tilltalas av och dels har tillgång till. Allemansrätten utgör en grund för regionens attraktiva utbud avseende friluftsliv. Utrymme i och tillgång till naturen är tillsammans med infrastruktur (i alla skalor, från kollektivtrafik till sjövägar och vandringsleder) våra viktigaste resurser i arbetet mot ett regionalt tillfredställande friluftsliv. Utöver en tillgänglig och attraktiv miljö har själva aktiviteten som utövas i en given miljö förstås också stor betydelse för friluftslivets slutbetyg. I mätningar om vad människor gör i skärgården ligger strövande i absolut topp, följt av bad, fiske, segling, paddling, dykning och vattensporter. Såväl faktiska aktiviteter som önskade aktiviteter torde inkluderas i framtida planeringsarbete. Vilka aktiviteter som människor föredrar att ägna sig åt, om ekonomiska och tillgänglighetsrelaterade faktorer inte tilläts inverka på valet, kan vara av värde att studera närmare. Inom planområdet finns Sveriges enda marina nationalpark, 4 planeringsförutsättningar 88 88

91 Kosterhavet. Flera marina naturreservat återfinns också inom planområdet samt reservat som delvis omfattar marina miljöer. Nationalparken och naturreservaten är viktiga värdeområden för friluftslivet. Strandskyddet, som längs kusten sträcker sig över områden upp till 300 meter från båda sidor av strandlinjen utgör ytterligare en garant för tillgängligheten av värdefull natur. I juli 2016 beslutade Länsstyrelsen om en utvidgning av strandskyddet. Förslag på slutgiltiga beslut är i skrivande stund utskickade på remiss. Turism För Norra Bohuslän är besöksnäringen central för tillväxt och regional utveckling. Det är en komplex bransch som är beroende av och påverkar en rad andra näringar. Dilemmat bevara och utveckla tydliggörs när vi pratar turism. Besökare kommer hit för den orörda naturen och söker de genuina kulturupplevelserna. I samma stund exploateras just dessa värden och kan om belastningen blir för hög även hota dem. Varje år sker 9,5 miljoner turistövernattningar i Västra Götalands län, inte minst som övernattningar med fritidsbåt i gästhamnar, naturhamnar och marinor. Läs mer under rubriken Båtliv. Den övervägande delen av den lokala turismen i Norra Bohuslän är kopplad till havet och kan definieras som kustturism. Tre värdeord har tagits fram för utveckling av besöksnäringen; skärgården, skaldjuren och människorna. Ur ett planeringsperspektiv skulle dessa kunna översättas till naturturism, marina livsmedel och människa. Naturturism Kust-, skärgårds- och havslandskapet omfattar oerhört höga naturvärden av värde för besöksnäringen. Det finns en viss motsättning mellan tillgängligheten till naturen och bibehållandet av värdena. Ur denna aspekt är förutsättningarna och anspråken för turismen likartade med dem för friluftsliv. Turismen kopplad till naturen och landskapet beskrivs ofta med begreppet naturturism. Ur ett näringslivsperspektiv handlar naturturismen om att förädla, förpacka och kommersialisera sättet att uppleva Bohusläns skärgård på och att utöka säsongen från sommarmånaderna till större delar av året. Marina livsmedel Mat från havet är en nyckelfaktor för Bohusläns besöksnäring. God mat är en reseanledning och skaldjuren i Bohuslän är lokalproducerade, högkvalitativa och lättillgängliga. Det småskaliga 4 planeringsförutsättningar 89 89

92 fisket är av stor betydelse för denna utveckling. Bland de fiskade produkterna är hummer, havskräfta och räkor de mest profilerade och lönsamma produkterna. Men även färsk makrill, sill, musslor och ostron ses som lokala kulturbärande produkter. Människor Det är människorna som lever i Bohuslän som skapar berättelserna och gör upplevelsen för besökaren verklig. Bevarandet av de unika miljöerna, kulturen och historien som ger samhället dess identitet är en viktig förutsättning för att de människor som bor och lever här ska trivas och kännas stolthet, vilken kan förmedlas till besökarna. Minst lika viktigt för de boendes trivsel och välmående är förutsättningarna att utveckla det moderna samhället, att nyttja det unika till kontinuerligt nya identiteter, framtidstro och utvecklingspotential. För att besökarna ska attraheras behöver våra kustsamhällen vara livskraftiga för människor som bor här, inte minst för de som har sin utkomst från havet och det behöver finnas förutsättningar för besökare och boende att mötas. Kulturmiljö Havet, kusten och skärgården har en rik kulturhistoria. Naturförutsättningarna och klimatet gör att kustbebyggelsen traditionellt ligger på skyddade platser invid goda hamnar i sund eller vikar. Den ursprungliga fiskelägesbebyggelsen längs Bohuskusten är uppförd enligt principen närhet mellan bostad, bod, brygga och båt. På öar med jordbruksbebyggelse ligger bostäderna i byn invid odlingsjorden. Bodar, bryggor och båtar ligger på samfälld mark vid stranden. Orter med sjöfart och handel karaktäriseras av större bryggor eller kajer, omlastningsplaner, stora magasin, skepparhus och butiksgator. Av marina historiska lämningar utgör s.k. tomtningar den vanligaste lämningstypen. Det som idag syns av tomtningarna är lämningar i form av rektanglar eller cirklar av sten efter enkla kojor, som använts som skydds- eller övernattningsställen i samband med fiske eller jakt. Tomtningarna kan vara av varierande ålder från yngre järnålder fram till de stora sillperioderna under och tal. Övriga kategorier av marina fasta fornlämningar utgörs av fiskelägen, hamnar och sillsalterier/trankokerier. Hit kan även räknas historiska ristningar, ofta kompassrosor, och ibland också begravningsplatser. Det nautiska kulturarv som verkligen förknippas med Bohuskusten är framförallt fyrar och fasta sjömärken. Det nautiska kulturarvet har sedan länge haft ett speciellt laddat kulturellt och känslomässigt 4 planeringsförutsättningar 90 90

93 identifikationsvärde för upplevelsen av kust- och skärgårdsregionen i Bohuslän. De flesta fyrar och sjömärken vi ser idag härstammar från slutet av 1800-taletet och fram till i mitten av 1900-talet. Införandet av modern digital GPS-teknik har idag medfört en snabbt minskad nautisk betydelse för detta kulturarv och det finns därför ett behov av att lösa bevarandefrågan. Inom norra Bohuskusten finns 7 fyrplatser med varierade skyddsnivåer: Nordkoster, är idag en del av nationalpark Koster. Med hjälp av ideella krafter har tornet restaurerats Ursholmen, är idag en del av nationalpark Koster. Svangen, inget juridiskt skydd men ingår i Tanums kommuns kulturvårdsprogram från Väderöbod, inget juridiskt skydd. Ägs och sköts av en ideell förening Klövskär/Klåvskär, enbart grunden kvar Hållö, statligt byggnadsminne. En ideell förening arbetar för att bevara fyren och håller den öppen för allmänheten Islandsberg, inget juridiskt skydd Ytterligare en kategori av kulturlämningar som kan betecknas som hotade är det stora antalet vrak och båtlämningar som finns utefter Västkusten Det vraktätaste området ligger utanför Smögen och Hållö. Även längre norrut från Smögen till Hamburgsund, kring Väderöarna, nordväst om Grebbestad, i Dynekilen och utanför Strömstad är det relativt tätt mellan vraken. Vraken hotas främst, förutom av plundring av amatördykare, av muddringsarbeten, tippning av utfyllnadsmassor, kabeldragning, trålfiske, ankring, anläggning av fritidshamnar etc. Någon fornminnesinventering, liknande den som har utförts på land, har inte utförts under vatten varför endast en liten del av det totala antalet är kända och registrerade i fornminnesregistret Samverkansplan för värdefulla kust- och havsmiljöer: lansstyrelsen.se/vastra gotaland/sitecollection Documents/Sv/ publikationer/2011/ pdf Kunskapsunderlaget är mycket ofullständigt generellt för marina lämningar. Denna kunskapsbrist gör dem därför extra sårbara för olika typer av kustnära exploateringar. De utgör också en dåligt utnyttjad resurs för att berätta kustens historia, som t ex att hela Paris har en gång lysts upp av sillolja från Bohuslän. Mer om kulturmiljön i norra Bohuslän finns att läsa bland annat i samverkansplan för värdefulla kust- och havsmiljöer från Länsstyrelsen i Västra Götalands län från planeringsförutsättningar 91 91

94 Sjöfart & båtliv Sjöfart/ kustsjöfart Sjöfarten är central för Sveriges ställning som exportnation. 90% av allt in- eller utgående gods tar vägen via ett fartyg. Dock går endast 7 % av inrikestransporter idag på vattenvägar. De inrikes dominerande godsslagen är petroleumprodukter, mineraler samt kalk och cement. Godstransport med utrikessjöfart ökar (beräknad fördubbling till år 2050). Även inrikessjöfart bedöms öka, men endast marginellt. Nordsjön inklusive Skagerack är sedan årskiftet 2015 ett SECA- (sulphur emission controlled area) område med en maxgräns på 0,1 % svavel i bränslet. Barlastvattendirektivet är till för att undvika spridning av främmande arter och är på väg att träda i kraft. Dessa miljökrav tillsammans med nationella och regionala målsättningar om minskade växthusgasutsläpp från gods- och persontransport kommer vara till fördel för den marina miljön i Norra Bohuslän. Förändrade regelverk och kundkrav kan leda till ökad kustsjöfart men i dagsläget är lastbilstrafik en för svår konkurrent. Hamnarna I norra Bohuslän finns tre större hamnar, Strömstads handelshamn, Brofjordens råolje- och produkthamn samt Lysekils handelshamn. Utöver dessa finns gäst-, fiske- och servicehamnar vilka passar mindre fartyg och servar mindre inrikestransporter. Brofjorden är Sveriges näst största hamn räknat i tonnage. Till denna hamn finn en stadig trafik av oljetankers. Lysekils Hamn har potential för betydande godshantering inklusive järnvägsanslutning. Strömstads hamn nyttjas till största delen av två norska färjerederier med bil och persontrafik till Sandefjord med ca 6 av- och anlöp dagligen. Det är detaljhandeln på svenska sidan som genererar mycket av resandet. Strömstads hamn har platsbegränsningar på landsidan med avseende på godshantering. Kålviksområdet, norr om Strömstad har potential att bli en ytterliggare hamn om behov finns. Utöver Strömstad-Sandefjordtrafiken är de flesta verksamheter med 4 planeringsförutsättningar 92 92

95 Illustration över struktur, Strömstads hamn 4 planeringsförutsättningar 93 93

96 Illustration över struktur, Brofjordens hamn 4 planeringsförutsättningar 94 94

97 Illustration över struktur, Lysekils hamn 4 planeringsförutsättningar 95 95

98 passagerartrafik mindre. Inom norra Bohuslän finns ca 15 företag som är inriktade mot fiske- och skärgårdsturer samt har taxibåtar och reguljär trafik för bland annat Västtrafik. Målgrupp är främst turister, men även hel- och delårsboende skärgårdsbor. Huvuddelen av näringen är starkt säsongsbetonad. Det finns ett ökat intresse och ansatser att för i huvudsak turistiska ändamål knyta ihop skärgården i nordsydlig riktning. Kryssningstrafik Kryssningstrafiken bedöms som en växande marknad. Förutsättningar för att ta emot stora kryssningsfartyg finns i Lysekil och 2014 och 2015 gjordes två stora anlöp. Även Strömstad har haft flera anlöp av mindre kryssningsfartyg. Inom övriga norra Bohuslän finns flera hamnar med kajplatser för båtar upp till 100 m och det har på senare år noterats en besöksökning inom detta megayacht - segment. Båtliv Fritidsbåtlivet är omfattande inom Norra Bohuslän. Båtturismens ekonomiska värde uppskattas till ca ½ miljard kr per år. Uppskattningsvis sker ca 1 miljon övernattningar per år, varav 1/3 i gästhamn. Båtturismen har kort säsong, med ett markant maximum under juli månad. Då sker en systematisk överbeläggning i nästan alla gästhamnar, medan båtlivet under övrig tid huvudsakligen är en helgaktivitet. De mest populära skärgårdsmiljöerna är Kosterhavet, Fjällbacka skärgård, Väderöarna, Smögen och Gåsöarkipelagen. Inkluderas mindre privata bryggor bedöms det finnas totalt närmare båtplatser längs norra Bohusläns kust. Totalt finns även 34 klassificerade gästhamnar (varav 15 privata). Båtlivet har traditionellt inneburit tillgång till egen båt och båtplats. Bristen på mark för nya hamnar och båtplatser, den höga kostnaden för tillgång till egen båt och båtplats samt en ökad miljömedvetenhet skulle kunna innebära en förändring av båtlivet. Redan idag sker en utveckling där nyttjandet av båttrailer ökar. I stället för att ha en fast båtplats i en hamn förvaras båten på land och sjösätts på den plats där man för tillfället önskar. Utvecklingen av delningsekonomier skulle kunna innebära en framtida ökning av t ex båtpooler, där båtar nyttjas av flera personer. Den förnybara energi som lagras i världens hav överstiger med god marginal mänsklighetens energibehov. Resursen finns där - det gäller bara att komma åt den. Tekniken som möjliggör energiutvinning 4 planeringsförutsättningar 96 96

99 ur våra hav är ännu i innovationsfasen, långt ifrån mogen. Men branschen utvecklas snabbt och drivs just nu av insikten om havets enorma potential som kraftkälla. Kopplat till småbåtshamnar och gästhamnar finns både spolplattor och båtuppläggningsplatser. Dessa platser är allvarligt förorenade klassificerades 50 av dessa platser i Västra Götaland som risk klass 1. Detta innebär att de måste saneras. De värsta ämnet är TBT (tributyltenn) som har funnits som anti-fouling färg på båtar historiskt. Det finns fortfarande kvar under ny färg på en del båtar. Dessa måste saneras innan det är någon mening att sanera båtuppläggningsplatserna. Miljön i marina sediment i båthamnarna är ofta tydligt påverkad av dessa båtuppläggningsplatser. Efter sanering av TBT-förorenade båtar kommer ytskiktet på platserna behöva forslas bort. Föroreningarna ger begränsningar för vad man kan använda marken till. Ansvaret för saneringskostnader ligger både på förorenaren och markägaren. 4 planeringsförutsättningar 97 97

100 Marin energi och forskning Marin energi Ur ett internationellt perspektiv är vattnet utanför norra Bohusläns kust inte optimalt för energiutvinning; det finns många andra områden med större vågor och kraftigare strömmar. Däremot är våra vatten utmärkt lämpade för tester av olika slag, när ny teknik ska prövas och utvärderas. Bolagen som utvecklar tekniken behöver helt enkelt testa sina idéer under lagom stillsamma förhållanden innan utrustningen placeras i vilda vatten. Här har våra hav i allmänhet, och regionens infrastruktur och näringsliv i synnerhet, stora fördelar. Vår regions möjligheter är öppna på medellång sikt, under utvecklingsfasen, fram till tekniken är färdigutvecklad. Sverige har idag ca tio teknikutvecklingsbolag med målet att utvinna kraft ur vågor, strömmande vatten eller tidvatten; samtliga är i ett tidigt utvecklingsskede. Olika teknikkoncept testas och utvecklas parallellt. Potential finns för att att utveckla lösningar som kan exporteras och användas i hav världen över. Inom planområdet för blå översiktsplan finns idag en demonstrationsanläggning för vågkraft utanför Smögen/Väjern. Även utanför Islandsberg har vågkraftsaggregat testats. Inom testsite Skagerack har även flytande vindkraftverk testats. Angränsande till planområdet, utanför Orust har mätningar genomförts för att undersöka möjligheter till etablering av testmiljö för strömmande vatten. Mätningarna visar att här finns strömhastigheter som är intressanta för en testanläggning. Forskning Norra Bohuslän är det svenska centrat för den marina forskningen i Sverige. Antalet personer involverade i marin forskning verksamma inom kommunerna är stort och flera universitet bedriver världsledande forskning här. Göteborgs Universitet (GU) har med Sven Lovén Center på Tjärnö, Kristineberg och forskningsfartyg en särställning. Utöver detta har Sveriges Lantbruksuniversitets institution Aqua största delen av sin verksamhet förlagd till Lysekil. Uppsala Universitet och Stockholms Universitet har löpande verksamheter i kommunerna och Chalmers och KTH bedriver forskning här. Utöver de nationella aktörerna nås stationerna av många internationella forskningsgrupper varje år. Förutom själva lokaliseringarna för institutionerna nyttjas ett flertal områden i havet för forskning, undersökningar, mätningar mm. Tillgång till djur, biotoper samt till historiska referensserier och 4 planeringsförutsättningar 98 98

101 undersökningar gör dessa platser mycket attraktiva för fältförsök och undersökningar. Framtida näringar Vilka framtida näringar är beroende av det bohuslänska havet eller närheten till havet för att kunna etableras och vilken infrastruktur på land kan dessa kräva? Detta område försöker samla upp de behov framtida näringar har. Dessa näringar är antingen inte etablerade i vår region eller finns här endast i begränsad omfattning. Vi försöker här även ta med de näringar som kan anas men som inte har utvecklats ännu. Området sträcker sig delvis in på de fyra övriga fokusområdena. Verksamhetsmark på land Det finns relativt lite havsnära verksamhetsmark i de fyra kommunerna. En del av den mark som ligger i bra lägen används idag delvis för verksamheter som egentligen inte behöver det havsnära läget så som handel eller lager. Havsnära är alltid attraktivt och betingar oftast ett högre markvärde. Hamnar och anläggningsplatser för fartyg och passagerarbåtar kommer att vara fortsatt viktiga för framtida näringar så som kryssningstrafik och passagerartrafik. Samtidigt kommer fiske och vattenbruk att kräva plats för att landa, hantera redskap och vidareutveckla råvaror. Verksamhetsområden i havet I nuläget finns god tillgång på vattenområden som lämpar sig för odling. Däremot finns det flera olika intressen på samma ytor. De mest attraktiva områdena ligger i skydd av öar och nära land med bra djup och strömmande vatten. Många typer av odlingsverksamheter behöver samma lokalisering och denna ligger inom det område som också är viktigt för friluftsliv och turism. I utsjöområden finns stora områden som skulle kunna nyttjas för odling och vågkraft. Det finns konkurrerande intressen även här men ytorna är också många gånger större. Möjligheter till utveckling av framtida näringar bedöms finnas inom bland annat följande områden: Odling, marin biokemi och högvärda substanser Det kan handla om algodling (makroalger) för tillverkning av bl a foder, läkemedel, hälsokost eller skönhetsvård. Odling av sjöpung, musslor, fisk och skaldjur Upplevelser Besökare söker sig till Bohuslän för att naturen och skaldjuren här är bland världens främsta. Kombinationer av forskare, fiskenäring och besöksnäring bedöms kunna skapa nya reseanledningar och nischer för företag. 4 planeringsförutsättningar 99 99

102 Återvinning och återbruk Återbruk och återvinning av exempelvis uttjänta trålar och nät, plast i havet och längs kusten samt glasfiberbåtar är exempel på utvecklingsmöjligheter som kan skapa nya näringar med behov av utrymme i den fysiska planeringen. 4 planeringsförutsättningar

103 ÖVRIGA ANSPRÅK INFRASTRUKTUR Infrastruktur definieras här som ett system av anläggningar som utgör grund för försörjningarna och förutsättningen för att produktion ska fungera. Dagens samhälle är uppbyggt utav stora distributionssystem som kräver ett finmaskigt och mångsidigt nät av infrastrukturella funktioner. Infrastrukturen spelar en viktig roll i arbetet med att bygga ett robust samhälle som står starkt vid diverse påfrestningar och kan trygga människors hälsa och säkerhet. Infrastrukturen kan även ses som central i miljöarbetet genom exempelvis satsningar på kollektivtrafik, gång- och cykelvägar samt och utbyggandet av kommunalt vatten och avlopp. Längs med Bohuskusten går väg E6 som ingår i det av riksdagen fastlagda nationella stamvägnätet och anses som viktig för landets vägtransportförsörjning. Bohusbanan är en regionalt värdefull järnvägsförbindelse mellan Strömstad-Göteborg. Där går persontrafiktåg och sammanlagt 5 stycken tågstationer finns i Strömstads och Tanums kommuner. För att från de större transportlederna nå ut till kustområdena krävs ett nät av mer lokala transportförbindelser. Inom kustområdet varierar dock antalet människor stort beroende på säsong. Detta i kombination med en stor andel landsbygd med gles samhällsstruktur skapar ibland svårigheter i dimensioneringen av den lokala infrastrukturen. Kustvägen är en alternativ väg till E6 som tar dig mellan Tanumshede-Hallinden och klassas som en turistväg i Bohuslän. I Lysekils kommun finns en lokal järnväg, Lysekilsbanan som historiskt har kört både person- och godstrafik men som idag enbart används för viss godstransport till och från södra hamnen i Lysekil. Infrastruktur till havs På västkusten finns en lång tradition av båttrafik till havs. Historiskt var Skagerrak det som knöt ihop Sverige med Norge och Danmark. Idag är västkusten ett populärt resmål med fritidsbåt men det finns också en omfattande fiskeriverksamhet. För infrastrukturen till havs gäller samma principer som på land. Det krävs större sammanhängande farleder tillsammans med väl fungerande hamnanläggningar. Flera av kommunernas större farleder och hamnar är utpekade som riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 MB (SFS 1998:808). Hamnarna utgör kopplingspunkt mellan trafik till havs och på land. Hamnen är en mycket viktig nod i transportsystemen och har en central roll för all sjöfart. För hamnarnas fortlevnad och utveckling 4 planeringsförutsättningar

104 är god infrastruktur viktig, både gällande logistik och utrymmeskrav samt fungerande kommunikationer både havs- och landvägen. För att minska utsläppen av framförallt fosfor och kväve från toalettavfall direkt i haven infördes även 2015 en ny lag som förbjuder utsläpp från fritidsbåtar direkt i havet och mottagningsstationer ska då finnas vid alla fritidsbåtshamnar (SJÖFS 2001:13). Kollektivtrafik till havs För att locka besökare och invånare ut till skärgården och öarna krävs kollektiva transportlösningar även vattenvägen. Inom området finns idag 3 öar med fler än 10 helårsboende som saknar fast förbindelse med land; Nordkoster, Sydkoster och Ramsö. Till dessa öar finns reguljär kollektivtrafik. På flera öar utan fast förbindelse finns delårsbostäder och attraktiva besöksmål. Till flera av dessa körs idag tidtabellstyrd färjetrafik sommartid. För trafik till mindre samhällen ute på öar finns ibland specifika speciallösningar som taxibåtar eller liknande. Utöver den reguljära färjetrafiken erbjuder privata företag ofta upplevelseturer med båt ute i skärgården. För att få till en kollektivtrafik med en god service ut till skärgården krävs båttrafik i alla riktningar. Idag går de flesta turerna i öst-västlig riktning och ordnas inom vardera kommungränserna. För att få till en väl fungerande trafik även i nord-sydlig riktning krävs en bättre mellankommunal samverkan. Fasta förbindelser Inom planområdet finns fasta förbindelser i form av broar och linfärja. Dessa förbindelser räknas som en del av väginfrastrukturen, men påverkar ändå vattenområdet då det krävs en tillgång till vattnet och tillräckliga höjder under broar för att framkomligheten ska säkras. För geografisk information, se karta för blå översiktsplan. Potentiella utvecklingsprojekt Byggnation av en bro över Gullmarsfjorden för att förbättra kommunikationerna och korta resvägen mellan Lysekil och Uddevalla/Göteborg är ett projekt som diskuteras i nuläget. Projektet har en påverkan på planområdet och diskussionerna följs i planprocessen. Elförsörjning Inom vårt område finns elledningar i havet som dels står för elförsörjningen av bebyggelse i skärgården och dels överför producerad el från t ex vågkraftverk. För geografisk information kring denna struktur, se karta för blå översiktsplan. 4 planeringsförutsättningar

105 Elektronisk kommunikation IT-infrastrukturen är idag relativt god i skärgården. Ett nätverk av fiberföreningar har tillsammans med företagsbyggda nät i samhällena skapat grunden för framtidens kommunikation. Även trådlösa nät har möjliggjort kommunikation ute på havet. IT skugga finns dock fortfarande på en del ställen och de trådlösa näten är relativt hårt belastade framförallt i juli. FÖRSVAR Inom planområdet finns ett område av riksintresse för totalförsvaret. Läs mer om detta under rubriken Riksintressen/riksintresse för totalförsvaret, sid. xx MATERIALUTVINNING Olja och gas Svenska vatten innehåller vissa möjligheter till oljeutvinning till havs. Framförallt gäller detta dock ett område i södra Östersjön och berör därmed inte planområdet. Rådande politik har motsatt sig oljeutvinning i detta område främst av miljöskäl. Området gränsar till Polen/Litauen som antagligen kommer exploatera fyndigheten inom sitt område. Mineralutvinning I EU s strategi för blå tillväxt är Mineralutvinning ett av 5 fokusområden. Mineralutvinning till havs innebär upptag av malm, grus och sand med möjlig utvinning av värdefulla metaller och mineraler. Idag utvinns inte sand ifrån svenska farvatten. Den enda sand som tas upp används lokalt i Skåne för att motverka effekter av erosionen. Svensk byggindustri nyttjar sand för betongtillverkning och importerar idag marin sand ifrån Danmark som har täkter i Bältområdet. I princip innebär detta att man exporterar ett miljöproblem. Sveriges geologiska undersökning (SGU) är den myndighet som tar fram underlag för geologi och prospektering samt ger tillstånd till mineralutvinning. SGU har tillsammans med Havs- och Vattenmyndigheten fått i uppdrag av regeringen att undersöka möjligheterna för mineralutvinning i Svenska farvatten. Sand är en ändlig resurs och upptag av sand påverkar botten lokalt samt har en temporär förgrumlande effekt. Miljöeffekterna av mineralutvinning till havs kan vara allvarliga och behöver tas i beaktande så att man inte tar bort biologiskt värdefulla områden. Inom planområdet är sandbottnar inte så vanliga. Det är möjligt att man i framtiden hittar ämnen i både sediment, sand 4 planeringsförutsättningar

106 och berg som är ekonomiskt försvarbart att utvinna marint. Goda möjligheter att extrahera mineral ur våra bottnar torde finnas om så bedöms som lämpligt. 4 planeringsförutsättningar

107 5konsekvenser 5 konsekvenser

108 SAMMANFATTNING OCH SAMLAD BEDÖMNING Planförslaget till blå ÖP bygger huvudsakligen på hanteringen av vattenområdet utifrån fem fokusområden: Naturvärden Naturvärdena är grunden för all marin utveckling, men utgör också delvis ett anspråk i sig Marina livsmedel Maritim turism och rekreation Sjöfart och båtliv Marin energi och forskning Det är också huvudsakligen utifrån dessa fokusområden som planförslaget har konsekvensbedömts. Ett ökat nyttjande av havet innebär risk för krockar mellan anspråk och nyttjande, vilket i sin tur innebär en ökad risk för negativa konsekvenser såväl ekologiska som sociala och ekonomiska. Planförslagets rekommendationer för vattenanvändningen utgår övergripande för att begränsa konflikter och skapa förutsättnigar för samutnyttjande inom vattenområdet. Flera rekommendationer syftar till att värna pågående vattenanvändning. Inom stora områden finns formella skydd som blå ÖP inte kan styra över, men som rekommendationerna syftar till att värna och stärka. Natur- och kulturvärdena och upplevelsen av området som helhet är avgörande för norra Bohusläns framtid och dess attraktionskraft som livsmiljö för boende och besökare. Andra rekommendationer riskerar att ge upphov till betydande miljöpåverkan. Detta rör främst rekommendationer kopplade till utveckling av anläggningar för vattenbruk och marin energi. Genom väl avvägd lokalisering och formulering av rekommendationer begränsar planförslaget risken för betydande negativ påverkan. Konsekvensbeskrivningen ska i nästa skede av planprocessen, inför utställning, kompletteras och fördjupas i de delar där det bedöms möjligt och där behovet av detta finns. Konsekvensbeskrivningen ger i sin tur möjlighet att i fortsatt planarbete fördjupa och justera planförslaget så att negativa konsekvenser ytterligare kan undvikas eller begränsas. 5 konsekvenser

109 OM MILJÖBEDÖMNING Enligt bestämmelser i miljöbalken och plan- och bygglagen ska en miljöbedömningsprocess med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) följa arbetet med översiktsplaner, om det finns risk för att genomförandet av planernas förslag kan antas innebära det man kallar betydande miljöpåverkan. Blå översiktsplan omfattar ett stort geografiskt område och planen innehåller förslag som om de genomförs riskerar att medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömning är att integrera ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter i planeringen. Dessa frågor ska uppmärksammas tidigt under planarbetet så att eventuella risker för betydande miljöpåverkan som uppkommer genom planens förslag ska kunna minimeras. Både negativa och positiva miljöeffekter av planförslaget ska lyftas fram i miljöbedömningen. AVGRÄNSNING Medverkande kommuner tog under 2015 fram ett förslag till avgränsning av miljöbedömningen. Ett avgränsningssamråd hölls med Länsstyrelsen under oktober GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Planområdet för blå översiktsplan utgör vattenområdet från strandlinjen fram till nationsgränsen (ekonomisk zon) i Strömstads, Tanums, Sotenäs och Lysekils kommuner. Planen omfattar landområden endast då anspråk i vatten har en påverkan på landområdet (vattenanknutna företeelser i direkt anslutning till vatten). Inom området mellan gränsen mot ekonomisk zon fram till 1 nautisk mil utanför baslinjen överlappar planområdet för Blå översiktsplan den statliga havsplanen (Västerhavsplanen). Den geografiska avgränsningen begränsas huvudsakligen till beskrivning av miljökonsekvenser inom planområdet för blå översiktsplan. Planområdet innefattar vattenområdet inom fyra kommuner. Då vattnet inte följer några administrativa gränser och då förutsättningarna inom dessa kommuner är likartade innebär 5 konsekvenser

110 ett gemensamt planarbete stora samverkansfördelar och stora möjligheter att angripa mellankommunala frågor. Miljöpåverkan på havet orsakas till stor del av verksamheter och aktiviteter på land. Denna MKB har (liksom planförslaget) avgränsats för att på land endast hantera vattenanknutna företeelser i direkt anslutning till havet. Miljöproblem som klimatförändringar, försurning, gifter, marint skräp, förekomst av mikroplaster samt övergödning i havet orsakas globalt. Ur vissa aspekter behöver miljökonsekvenserna därför ses ur ett större geografiskt (regionalt eller globalt) perspektiv. SAKLIG AVGRÄNSNING Konsekvenserna beskrivs primärt med utgångspunkt i de fokusområden som kommunerna i samråd med Länsstyrelsen lyft som prioriterade. Fokus läggs på de aspekter som bedöms få störst betydelse för genomförandet av blå ÖP och för allmänhetens intressen. I planförslaget är övergripande mål och rekommendationer formulerade. Utöver dessa har blå samhällsbyggnadsmål samt rekommendationer formulerats för fem fokusområden. Dessa gör alla anspråk på havet och utgör därmed avgränsning i sak. Naturvärden Naturvärdena är grunden för all marin utveckling, men utgör också delvis ett anspråk i sig Marina livsmedel Maritim turism och rekreation Sjöfart och båtliv Marin energi och forskning Konsekvensbeskrivningen redogör utöver fokusområdena för planförslagets övergripande konsekvenser med utgångspunkt i följande bedömningskriterier: Förenlighet med riksintressen Hantering av skyddade områden Betydande miljöpåverkan Miljökvalitetsnormer Avstämning mot miljömål AVGRÄNSNING I TID Den blå översiktsplanen har samma tidshorisont som den statliga Västerhavsplanen, dvs 2050 som horisontår och 2035 som referensår, för att underlätta samverkan mellan dessa båda planer (och planprocesser). 5 konsekvenser

111 ALTERNATIV NOLLALTERNATIV Nollalternativet beskriver den sannolika utvecklingen inom planområdet om inte blå ÖP antas i kommunerna. Utan de rekommendationer som blå ÖP ger får frågor kring nyttjandet av hav och skärgård hanteras med utgångspunkt i respektive kommuns översiktsplan. Idag saknar dessa översiktsplaner i huvudsak rekommendationer för vattenområdet. De flesta förändringar som önskas/efterfrågas i vattenområdet kräver tillståndsprövning. Denna tillståndsprövning görs delvis av kommunerna, men huvudsakligen av Länsstyrelsen. Utan en formulering av mål, strategier och rekommendationer för användningen av havet måste varje tillståndsansökan hanteras i avsaknad av en helhetssyn på havet och dess utveckling. Det innebär att samverkansmöjligheter mellan verksamheter begränsas, onödiga konflikter riskerar att uppstå och prövningar riskerar att bli mer tidsoch resurskrävande. På land bearbetas rekommendationer i översiktsplaner ofta till juridiskt fastställda bestämmelser kring användning i detaljplaner, vilket underlättar tillståndsprövningar. Detaljplaner används idag sällan som instrument för vattenområden. Det innebär att önskemål om förändringar, anläggningar mm i havet får hanteras med samma tillståndsprocess oavsett om rekommendationer i översiktsplan tas fram eller inte. Enligt gällande lagstiftning ska staten planera utsjödelen av havsområdet. Arbete med att ta fram en havsplan för Västerhavet pågår. Det kommunala och statliga planeringsansvaret överlappar inom utsjöområdet. Utan kommunalt beslutade rekommendationer för havet förlorar kommunerna möjligheten att aktivt delta i det statliga havsplanearbetet och att lyfta fram den kommunala viljan kring utveckling av havet. STUDERADE ALTERNATIV - ARBETSSÄTT Planprocessen med blå ÖP har utgått från anspråk och förutsättningar för de fem områden som utgör fokus i planeringen av havet; naturvärden, marina livsmedel, maritim turism och rekreation, sjöfart och båtliv samt marin energi och forskning. Analyser har gjorts av respektive fokusområdes önskemål och anspråk i sin fulla potential; vilka geografiska områden som är 5 konsekvenser

112 lämpliga att nyttja, vilka förutsättningar som måste uppfyllas, vilka ekosystemtjänster som anspråket är beroende av, vilka hot som finns mot en utveckling/etablering och så vidare. I nästa steg har anspråken vägts mot varandra. Här har studier gjorts kring var anspråken geografiskt och tematiskt överlappar varandra, vilka samverkansmöjligheter det innebär och vilka konflikter som uppstår. Där överlapp mellan anspråk innebär en konflikt har ställningstaganden gjorts för vilket anspråk som ska prioriteras högst inom respektive område. För varje område innebär dessa ställningstaganden och prioriteringar en alternativstudie. Alternativa förslag har därmed inte tagits fram för planområdet som helhet, utan har studerats för varje geografiskt område där konflikter mellan fokusområdenas anspråk uppstår. 5 konsekvenser

113 KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Naturvärden Planförslaget ger konsekvenser kopplade till NATURVÄRDEN framför allt genom rekommendationerna: Miljökonsekvenser Planförslaget innebär att användningen av vattenområdet struktureras med syfte att möjliggöra ett långsiktigt hållbart nyttjande. Syftet med planen innebär i sig positiva miljökonsekvenser på värdefull natur och ekosystem. Skyddade områden Utredningsområden för skyddad natur Strandnära områden Marina installationer Åtgärder för ökad vattengenomströmning Det finns ett flertal rekommendationer i planförslaget som ger förutsättningar för att skydda och stärka naturvärden. Dessa rekommendationer bedöms enbart ge positiva miljökonsekvenser. Skyddade områden Planförslaget pekar ut de områden där skydd av naturmiljön prioriteras som den främsta vattenanvändningen. De formella naturskyddens bestämmelser (enligt Miljöbalken 7 kapitel) gäller oberoende av planförslagets rekommendationer, men inom de utpekade områdena bedömer kommunerna att inga nya aktiviteter eller anläggningar bör prövas. Inom övriga formellt skyddade områden gäller naturskyddets bestämmelser, men annan vattenanvändning som t ex vattenbruk bedöms möjlig att pröva. Utredningsområden för skyddad natur Planförslaget pekar ut flera områden där utredningar föreslås i syfte att skydda dem genom formellt naturskydd. Detta innebär positiva miljökonsekvenser då de delvis kända naturvärdena avses få ett långsiktigt skydd och där skyddet av naturvärden blir den prioriterade vattenanvändningen. Utöver skyddet av arter och livsmiljöer ger naturskyddet goda förutsättningar att bevara upplevelen av orördhet. Planförslaget pekar ut område för fortsatt utredning. Det saknas i nuläget tillräckligt kunskapsunderlag för att i blå ÖP redovisa den geografiska utbredningen för ett framtida naturskydd. Strandnära områden Planförslaget innehåller rekommendation för strandnära områden, där anläggningar ska undvikas med hänsyn till naturvärden och friluftsliv. Denna rekommendation ger förutsättningar för skydd av de värdefulla ekosystem (och ekosystemtjänster) som de grunda områdena innehåller, inte minst ålgräsängar, vilket medför positiva 5 konsekvenser

114 konsekvenser för växt- och djurliv. Strandnära områden utgör huvudsakligen delar av strandskyddade områden och omfattas därmed även av strandskyddets bestämmelser. Skillnaden, rekommendation utöver strandskyddets begränsningar???!!! Marina installationer Planförslaget innehåller en generell rekommendation som innebär att samtliga marina installationer som tillkommer inom planområdet ska utformas för att ge förutsättningar att tillskapa livsmiljöer för växtoch djurarter. Detta ger positiva miljökonsekvenser i form av ökad mångfald av livsmiljöer. Åtgärder för ökad vattengenomströmning Flera platser med trånga sund och passager pekas i planförslaget ut som möjliga för att genomföra åtgärder i syfte att öka vattengenomströmning. Sådana åtgärder innebär positiva miljökonsekvenser i form av ökad syresättning och därmed förutsättningar för en förbättrad vattenkvalitet. En ökad vattengenomströmning påverkar dock livsmiljöer för de arter som klarar denna typ av miljöer. Utredningar krävs för att belysa effekterna av tänkta åtgärder. Att öppna upp trånga sund mm kan även ge ökad tillgänglighet till vattenvägar med kajaker och mindre båtar. Detta kan ge positiva effekter för friluftsliv och upplevelseturism, men kan ge negativ påverkan i form av ökade störningar på växt- och djurliv genom en ökning av mänsklig närvaro; utsläpp, buller och påverkan på orördhet. Sociala och ekonomiska konsekvenser De skyddade områdena kommer i blå ÖP ges ett långsiktigt skydd från annan användning, vilket säkrar upplevelsen av orördhet och ger fortsatt god tillgänglighet. Formellt naturskydd kan dock, beroende på skyddsform och bestämmelser, innebära en begränsning för friluftsliv och upplevelseturism genom begränsning av tillgängligheten och av de aktiviteter som får bedrivas. Landstigning får t ex inte ske inom fågel- och sälskyddsområden under delar av året och strandskyddade områden kan innebära begränsning i uppförandet av anläggningar för turism och friluftsliv. Utpekandet av strandnära områden, som inkluderar ålgräsängar skapar goda förutsättningar för bibehållna/växande fiskbestånd, vilket i sin tur ger förutsättningar för fortlevnad av yrkesfisket. Ett starkt fiskbestånd innebär positiva ekonomiska konsekvenser för yrkesfisket som bransch och också positiva konsekvenser kopplade till planområdets identitet och kulturhistoria. Värnande och utveckling av värdefulla naturområden är avgörande 5 konsekvenser

115 för norra Bohusläns identitet och dess attraktivitet som livsmiljö för både boende och besökare. Att formellt skydda fler områden kan innebära en begränsning i möjligheterna till ekonomisk tillväxt genom begränsningen av vissa marina näringar. Nya skyddade områden innebär dock ett skydd av ekosystem och ett värnande av ekosystemtjänster, vilket långsiktigt är samhällsekonomiskt fördelaktigt. Områdena som i planförslaget pekas ut för utredning kring nya naturskydd är relativt stora och väl tilltagna på grund av att naturvärdenas geografiska utbredning inte är fullt klarlagd i dagsläget. Det är av stor betydelse att utredningsprocessen sker i samverkan mellan samtliga aktörer, så att de värden som ska skyddas säkerställs, men utan onödig begränsning och därmed betydande negativa konsekvenser på andra aktiviteter. Planförslagets rekommendation om att kräva en utformning av marina installationer, så som flytande vindkraftverk, i syfte att främja biologisk mångfald kan innebära en ökad kostnad vid anläggning. 5 konsekvenser

116 Marina livsmedel Planförslaget ger konsekvenser kopplade till MARINA LIVSMEDEL framför allt genom rekommendationerna: Områden där yrkesfike prioriteras Utvecklingszoner i utsjön Områden för vattenbruk i kustzonen Miljökonsekvenser Anläggningar för vattenbruk innebär generellt ett nedfall av restprodukter under odlingen och därmed en lokal påverkan på bottenmiljön. Näringstillförseln på botten kan leda till syrebrist och bottendöd. Goda strömförhållanden, vilket har eftersträvats i lokaliseringen av områden för odlingar, begränsar den negativa miljöpåverkan på bottnarna. I utsjön innebär djupoch strömförhållandena en begränsande effekt på dessa negativa konsekvenser. Nedfallet från odlingarna driver iväg med strömmarna och ger inte den koncentrerade, lokala påverkan på bottnarna. Mussel- och ostronodlingar tar sin näring från det omgivande vattnet, vilket dels innebär att ingen näring tillförs odlingarna och dels att näringsinnehållet i vattnet minskar lokalt, vilket är positivt för vattenmiljön. Utvecklingszonerna i utsjön ger förutsättningar för fiskodling. Till sådana anläggningar tillförs näring. Det innebär att fiskodlingar ger restprodukter både i form av fekalier från fiskarna och överskott av tillförd näring. Sammantaget ökar fiskodlingar näringsbelastningen med risk för negativa miljökonsekvenser i form av påverkan på vattenmiljö och bottenförhållanden. Placering i områden med tillräckliga djup och med goda strömförhållanden begränsar påverkan på vattenmiljön. En begränsning av negativ miljöpåverkan görs även genom den rekommendation i planförslaget som innebär att kompensationsupptag av tillförd näring kommer krävas för tillstånd. Den generella ökning av fisk- och skaldjursproduktion som efterfrågas i planförslaget genom utpekandet av möjliga produktionsområden innebär ökad fartygstrafik i farleder, i anslutning till anläggningar och i hamnar. Det kommer medföra en negativ påverkan på miljön i form av ökat buller och ökade utsläpp. Delar av de områden för vattenbruk i kustzonen som pekas ut i planförslaget påverkar strandskyddat vattenområde. Planförslaget föreslår att dispens från strandskyddet ska lämnas i dessa delar vid en eventuell etablering av anläggningar för mussel- eller ostronodlingar. Detta innebär en begränsad tillgänglighet till strandskyddade vattenområden, risk för negativ påverkan på upplevelsen av orördhet och en eventuell påverkan på växt- och djurlivet, vilket delvis motverkar strandskyddets syften. Vissa områden för vattenbruk påverkar även andra typer av 5 konsekvenser

117 naturskydd och områden med riksintressen. Bedömningar har på en övergripande nivå gjorts att en prövning av vattenbruk är möjlig/lämplig trots skydden. De konsekvenser/konflikter som kan uppkomma kan fördjupas inför utställningsskedet av blå ÖP. Sociala och ekonomiska konsekvenser Planförslaget innebär förutsättningar för att stärka och utveckla verksamheter kopplade till marina livsmedel. Det innebär positiva konsekvenser för områdets identitet som kustområde. Traditionella näringar ges förutsättningar att fortleva och utvecklas. Att anläggningar och odlingar blir ett vanligare inslag i landskaps- och samhällsbilden stärker områdets identitet som modern, levande kustbygd. Fler anläggningar för vattenbruk inom planområdet innebär bättre tillgång till lokalt producerad fisk och skaldjur för boende och besökare. Detta stärker även områdets identitet. Förbättrade förutsättningar för branschen marina livsmedel ger möjligheter till en ekonomisk tillväxt och därmed förutsättningar för nya arbetstillfällen och fler helårsboende. Fler anläggningar för vattenbruk ställer krav på hamnar, kajer, logistik och infrastruktur. Planförslaget värnar utrymme för hamnar mm i strandområdena, men det ställer också höga ekonomiska krav på upprustning och underhåll. Samtliga utpekade områden för vattenbruk, både i utsjön och i kustzonen är redan idag påverkade av sjöfart, fiske, försvaret, båtliv mm. Avsaknaden av fasta anläggningar gör dock att områdena ändå kan upplevas som orörda. Anläggningar för vattenbruk innebär nya fasta objekt i landskapet, som därmed kan påverka upplevelsen av orördhet. Det kan få negativa konsekvenser för friluftsliv och upplevelseturism. 5 konsekvenser

118 Maritim turism och rekreation Planförslaget ger konsekvenser kopplade till MARITIM TURISM OCH REKREATION framför allt genom rekommendationerna: Utvecklingsområden för turism Hänsynsområden Kommunikationsnoder Knutpunkter för friluftsliv Aktivitetsområden för motorsport Multifunktionella platser Miljökonsekvenser Planförslaget innebär att de områden som nyttjas för turism och rekreation, och som i planförslaget värnas för detta, kan komma att nyttjas än mer intensivt och möjligtvis under en större del av året. Ett mer intensivt nyttjande kan ge negativa miljökonsekvenser på växt- och djurliv samt på vattenmiljön genom ökat slitage, ökade bullerstörningar och ökade utsläpp från fritidsbåttrafik. Detta gäller inte minst för de områden som planförslaget särskilt pekar ut som utvecklingsområden för turism. Dessa föreslås dock inom områden där det redan idag finns motsvarande anläggningar. Inga orörda områden föreslås tas i anspråk och orördheten på området som helhet bedöms därför inte påverkas. Planförslagets utpekande av hänsynsområden syftar till att värna upplevelsen av unik natur- och kulturmiljö samt orördheten i landskapet inom områden som redan idag frekvent nyttjas för båtliv och med ett flertal naturhamnar. De negativa miljökonsekvenser på natur- och kulturmiljöer som båtliv, turism och friluftsliv kan innebära utsläpp och buller från båtar, slitage från människor, nedskräpning mm finns redan idag inom dessa områden och bedöms snarare begränsas med ett utpekande som hänsynsområden. Möjlighet finns då att bullerstörningar begränsas liksom utsläpp från onödigt körande med båt. Påverkan varierar mycket över säsongen och är störst i juli. En utveckling av kommunikationsnoder och knutpunkter för friluftsliv kan leda till ökad persontrafik med båt längs kusten vilket är eftersträvansvärt men kan innebära ökade utsläppsmängder från båtar i hamnar och längs farleder. Samtidigt kan förbättrade möjligheter till persontrafik med båt mellan orter längs kusten och ut till målpunkter i skärgården minska behovet av en egen båt, vilket i sin tur kan begränsa miljöpåverkan i form av buller och utsläpp från småbåtar. Planförslagets utpekande av aktivitetsområden för motorsport innebär risk för bullerstörningar för boende i närheten och för besökare i omgivningen samt påverkan med undervattensbuller för djurlivet. Rekommendationen rör områden där denna typ av verksamhet pågår redan dag, och där störningen därmed redan finns. Genom att styra bullerstörande aktiviteter till vissa områden kan bullerstörningar minska inom andra delar av planområdet. 5 konsekvenser

119 Sociala och ekonomiska konsekvenser Att värna områden för turism och rekreation och därmed stärka förutsättningarna för en utveckling är av avgörande positiv betydelse för livskvaliteten för boende i norra Bohuslän och för möjligheten att bevara och stärka norra Bohuslän som en av Sveriges mest attraktiva besöksmål. Multifunktionella platser kan ge ökad flexibilitet över året och är värdefulla som identitetsskapare och mötesplatser. Ekonomiskt finns en hård konkurrens med andra intressen som t ex bostadsbyggande i strandnära lägen. På längre sikt finns ett samhällsekonomiskt värde i bevarandet av tillgängligheten till dessa platser. Begränsat bostadsbyggande i strandnära lägen och värnandet av platser och användning med en allmän tillgänglighet till strandområdet för boende och besökare innebär långsiktigt avgörande positiva konsekvenser för identitet, karaktär, samhällsbild, upplevelsevärden och livskvalitet i våra kustsamhällen. Utveckling av starkare noder för kommunikation skapar på sikt möjligheter för ökad båttrafik och ger generellt kommunerna förutsättningar att styra en förstärkning av kollektivtrafiken till platser som är viktiga målpunkter både för boende och besökare. En förstärkning av underlaget till kollektivtrafik ger i sin tur förutsättningar till ökad kringservice och möjlighet till nya arbetstillfällen. 5 konsekvenser

120 Sjöfart och båtliv Planförslaget ger konsekvenser kopplade till SJÖFART OCH BÅTLIV framför allt genom rekommendationerna: Farleder för sjöfart Farleder för båtliv Stora hamnar Småbåtshamnar och gästhamnar Miljökonsekvenser Generellt innebär planförslaget en positiv inställning till ett ökat nyttjande av havet och de marina resurserna vilket kan leda till ökad aktivitet inom planområdet, med ökad andel transporter till havs och ökad persontrafik med båt i kustzonen. Detta kan på sikt innebära större påfrestningar på miljön i form av ökat buller och ökade utsläpp från båtar. Det kan även innebära större risker för olyckor kopplade till sjöfart och båtliv. Planförslaget värnar de farleder som finns, både de större för sjöfart och de mindre för båtliv. Genom god framkomlighet och begränsad risk för konflikter med t ex marina anläggningar begränsas risken för den typ av olyckor som kan innebära negativa miljökonsekvenser som utsläpp av olja eller annat miljöfarligt gods. Ökad sjöfart kan på sikt minska godstransport på vägarna, vilket kan ge positiva miljöeffekter. Den ökade aktivitet på havet som möjliggörs inom ramen för planförslaget kan innebära ökad påfrestning på hamnområdena, vilket i sin tur kan ge negativa miljökonsekvenser i form av ökat buller och ökad mängd utsläpp i hamnområdena. Restriktivitet mot nya hamnar och fokus på förtätning/utvidgning av befintliga hamnar innebär att miljökonsekvenserna i huvudsak koncentreras till befintliga hamnområden och miljöförbättrande åtgärder kan fokuseras på dessa områden. Planförslaget pekar ut sex områden som möjliga för prövning av nya småbåtshamnar/gästhamnar. Nyetablering av hamn innebär negativa miljökonsekvenser i form av påverkan på strandområdet och bottenmiljön. Det innebär också nya områden med påverkan på utsläpp och buller från båtar. En utredning av de fyra områden som är belägna i Tanums kommun har gjorts inom ramen för kommunens arbete med ny översiktsplan med bedömningen att områdena väl lämpar sig för hamnetableringar. För att begränsa miljökonsekvenserna av nya hamnar ska de utformas enligt rekommendationer i planförslaget kopplat till krav kring till motorer, giftfri bottenmålning och hänsyn. Sociala och ekonomiska konsekvenser Säkerställande av farlederna ger viktiga ekonomiska förutsättningar för utveckling av maritima näringar. De ger också viktiga förutsättningar för säkerhet till sjöss. Utpekandet av farleder för 5 konsekvenser

121 båtliv styr undan lokaliseringen av anläggningar från dessa områden och värnar därmed fortsatt god framkomlighet och tillgänglighet för båtliv i kustzonen, vilket är av stort värde för livskvalitet och upplevelsevärden för boende och besökare. Tillgången till havet med båt är en viktig del av identiteten i norra Bohuslän. Hamnarna är en viktig del av landskaps-/samhällsbilden och identiteten i kustsamhällena. Planförslaget värnar och stärker genom de strategiska rekommendationerna för hamnar dessa områden. Planförslaget syftar genom de strategiska blå rekommendationerna till att stärka förutsättningarna för hamnområdena i konkurrensen med andra anspråk längs kustlinjen. Att hålla bostadsbebyggelse på tillräckligt avstånd från större hamnområden ger förutsättningar att utveckla fartygstrafik och därmed bibehålla och stärka både samhällenas identitet och utvecklingen av de maritima näringarna. Utveckling av noder för kommunikation skapar på sikt möjligheter för ökad båttrafik och ger generellt kommunerna förutsättningar att styra en förstärkning av kollektivtrafiken till platser som är viktiga målpunkter både för boende och besökare. En förstärkning av underlaget till kollektivtrafik ger i sin tur förutsättningar till ökad kringservice och möjlighet till nya arbetstillfällen. En ökning av kollektivtrafiken som möjliggör pendling mellan orterna längs kusten möjliggör arbetspendling och förbättrar därmed möjligheterna att vara helårsboende. Utveckling av kollektivtrafik och båtturer till målpunkter i skärgården ger ökad tillgänglighet till havet och skärgården för boende och besökare utan tillgång till egen båt. 5 konsekvenser

122 Marin energi och forskning Planförslaget ger konsekvenser kopplade till MARIN ENERGI OCH FORSKNING framför allt genom rekommendationen: Utvecklingszoner i utsjön Forskningsanläggningar Områden där forskningsintressen ska prioriteras Miljökonsekvenser Anläggningar för marin energi riskerar att ge negativa miljökonsekvenser i form av påverkan på djurlivet bl a genom ianspråkstagande av vattenområden och genom en ökning av störningar från undervattensbuller. Planförslaget innebär inom flera av utvecklingszonerna i utsjön en möjlighet till utveckling av flytande vindkraft. Anläggningar för vindkraft innebär visuell påverkan på landskapsbilden. På det öppna havet får en anläggning en visuell påverkan över ett mycket stort område med risk för negativ miljöpåverkan då bl a upplevelsen av orördhet kan påverkas. I anslutning till de mest identitetsskapande natur-/turismområdena har föreslås vindkraft därför inte vara lämplig att pröva inom de utpekade utvecklingszonerna. Rekommendationen för utvecklingszoner i utsjön innehåller krav på koncentration av anläggningar. Detta krav syftar till att samla anläggningar inom en begränsad del av utvecklingszonen och undvika spridning av enstaka anläggningar över ett stort geografiskt område. Kravet begränsar effekten av en visuell påverkan. Utbredning av utvecklingszoner i utsjön påverkar i begränsad utsträckning områden med skyddad natur. Det kan innebära negativa miljökonsekvenser i form av anläggningarnas påverkan på bottenmiljö och risk för störningar i form av buller. Naturreservat Väderöarna påverkas i viss utsträckning i den yttersta delen av reservatet av en sådan utvecklingszon. Naturreservatets värden ligger både i mer vanligt förekommande miljöer som hård- och mjukbottnar på olika djup, tångskogar, sandstränder, grunda lerbottnar och ålgräsängar och i ovanliga eller unika miljöer såsom djupa hårdbottnar, områden med revbildande stenkoraller och exponerade grundområden. Här finns en unik variation av miljöer samt en mycket artrik flora och fauna Vid prövning av anläggningar inom detta område ska stora hänsyn tas för att begränsa negativ påverkan på dessa värden. Lokaliseringen av utvecklingsområdet gör att det inte finns någon risk för fragmentering av reservatet som helhet. Inom den aktuella utvecklingszonen tillåts inte heller etablering av vindkraft. Den visuella påverkan på landskapsbilden av en anläggning för energiproduktion skulle därmed endast ha lokal påverkan. Att ge forskningsstationerna utrymme för utveckling samt uppmärksamma och värna viktiga platser i havet för forskning skapar förutsättningar för en hållbar marin utveckling. Indirekt ger forskningen kunskap som på sikt kan ge positiva miljökonsekvenser 5 konsekvenser

123 både inom och utanför planområdet. Sociala och ekonomiska konsekvenser Utvecklingen av marin energi samt utvecklingen av forskningsstationerna i norra Bohuslän kan ge fler arbets-/ forskarmöjligheter i kommunerna med ett ökat antal invånare (på både kortare och längre sikt) som i sin tur ger skatteintäkter och ett ökat underlag för service. Både den marinbiologiska forskningen och utvecklingen av marin energi kan leda till att stärka miljöprofilen för de nordbohuslänska kommunerna, vilket kan ge synergieffekter med fler invånare/företag. Anläggningar för marin energi riskerar att ge negativa ekonomiska konsekvenser för yrkesfisket då de delvis begränsar tillgängligheten för trålning. Även den fysiska åtkomsten till områden för försvarsverksamhet begränsas delvis av utvecklingszoner i utsjön. Planförslagets krav på koncentration av anläggningar begränsar en sådan negativ påverkan. Samverkan mellan marin energi, yrkesfiske och försvar är av stor betydelse vid etablering av anläggningar i utsjön för att begränsa konflikter och för att i så stor utsträckning som möjligt möjliggöra samexistens av verksamheter i havet. Etableringen av anläggningar för energiproduktion är kostsamma och kräver omfattande utbyggnad av elledningar till havs. 5 konsekvenser

124 SAMMANVÄGDA KONSEKVENSER AVVÄGNINGAR Vart och ett av de marina fokusområdena har behov och möjligheter/ förutsättningar för utveckling. I planförslagets rekommendationer har en avvägning gjorts mellan de olika anspråken, vilket till viss del innebär kompromisser. Som en grund för blå översiktsplans förslag till vattenanvändning och rekommendationer kan de marina fokusområdenas möjlighet att samordnas och behov av kompromisser delas in i följande tre kategorier: Fokusområdena/temana har olika geografiska anspråk och konkurrerar inte på grund av det Fokusområdena/temana har samma geografiska anspråk, men kan samexistera med riktlinjer som begränsar konflikter Fokusområdena/temana har till stor del samma anspråk och kan därför inte lokaliseras till samma plats En sammanställning av möjligheten till samordning/behovet av kompromisser mellan anspråk redovisas i tabellen på nästa sida. 5 konsekvenser

125 Fiske (trål) Fiske (bur) Fiske (nät) Fiske (plockning) Sportfiske Vattenbruk (mussla, ostron) * * * Vattenbruk (miljögröda) * * * * Vattenbruk (fiskodling) * * ** Turism (paddling) * * Turism (segling) * * Turism (motorbåt) * * Turism (övrigt) * * ** * * ** ** ** ** Vågkraftspark * * * Sjöfart Fiske (trål) Fiske (bur) Fiske (nät) Fiske (plockning) Sportfiske Vattenbruk (mussla, ostron) Vattenbruk (miljögröda) Vattenbruk (fiskodling) Turism (paddling) Turism (segling) Turism (motorbåt) Turism (övrigt) Vågkraftspark Sjöfart Figur: Sannolikhet för konflikt efter planering av maritima aktiviteter i NoBo. tabellen ska ges bättre läsbarhet 5 konsekvenser

126 MILJÖKONSEKVENSER Natur- och kulturmiljövärden Natur- och kulturmiljövärden skyddas i planförslaget genom ett flertal rekommendationer. Kulturmiljövärden genom en generell rekommendation om att kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefulla objekt alltid ska värnas och beaktas. Blå översiktsplans översiktliga nivå och bristen på heltäckande underlag kring förekomst av kulturhistoriskt värdefulla objekt gör att planförslaget inte innehåller några geografiska rekommendationer kopplade till kulturmiljö. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skyddas även till viss del inom områden med naturskydd. Planområdet saknar rent marina områden av riksintresse för kulturmiljövården. De riksintresseområden som sträcker sig ut i vattnet påverkas inte av planförslaget med undantag för ett förslag till område för vattenbruk inom riksintresseområdet för Kalvö-Trossö-Lindö. Planförslagets strategiska rekommendationerna kring hamnar, multifunktionella platser, kommunikationsnoder och havsnära verksamhetsområden värnar värden kopplade till planområdets kulturhistoria. Samhällenas struktur, läget vid havet och den stora betydelsen av havet för såväl kommunikation som utkomst och rekreation är viktiga faktorer i dessa värden. Stora delar av planområdet skyddas genom någon form av formellt naturskydd. Planförslaget grundar sig i utveckling på naturvärdenas villkor. Flera områden pekas ut för utredning om nytt naturskydd, vilket innebär positiva konsekvenser för natur - och kulturmiljö. Redan idag berörs naturskyddade områden av farleder, fiske, försvarets aktiviteter och aktiviteter kopplade till friluftsliv och turism. En sådan samverkan bedöms som både möjlig och önskvärd. Planförslaget ger delvis utrymme för prövning av vattenbruk och marin energi inom skyddad natur. Utveckling av sådana anläggningar riskerar att ge negativa miljökonsekvenser på skyddade naturvärden. Skyddets syfte, kärnvärden och bestämmelser väger då tungt i den fortsatta prövningen. Landskapsbild och karaktär Planområdet har i sin helhet en unik karaktär. Den småskaliga skärgården med vikar och fjordar kombinerat med det storslagna, öppna havet. Detta är värden som är ovärderliga och som planförslaget syftar till att stärka genom styrning av användningen av vattnet och framför allt genom att begränsa användningen av vattnet till verksamheter, aktiviteter och anläggningar inom områden som i alltför stor utsträckning bedöms påverka landskapsbilden negativt. Anläggningar för vattenbruk och marin energi har en påverkan på 5 konsekvenser

127 landskapsbilden. Musselodlingar i kustzonen har en lokal påverkan i det småskaliga landskapet, medan flytande vindkraft i utsjön utgör ett storskaligt landskapselement med påtaglig visuell påverkan även från stora avstånd. Hänsyn till landskapsbild och områdets karaktär har tagits vid lokalisering av denna typ av områden. Däremot är en mer detaljerad studie av påverkan viktig i den fortsatta prövningen, vilket också ställs som krav i rekommendationen för utvecklingszoner i utsjön. Klimat De största effekterna av ett förändrat klimat syns längs kustlinjen där havsnivåhöjningar kan innebära stora förändringar på samhällsbilden. Kustsamhällena är lokaliserade med havet som utgångspunkt. Hamnområden, kajer och samhällscentra möter vattenlinjen och ligger huvudsakligen på låga marknivåer. Planförslaget uppmärksammar frågeställningar kopplat till ett förändrat klimat och havsnivåhöjningar i flera av de strategiska rekommendationerna, som syftar till att ge inspel utifrån ett maritimt perspektiv inom områden som hanteras i respektive kommuns översiktsplan. Klimatproblematiken lyfts därmed som en viktig frågeställning att beakta i kommande samhällsplanering. Påverkas vattenområdet av höjda havsnivåer? Siktdjup, grunda områdens utbredning??? Då klimatpåverkan är en global fråga kan rekommendationerna i blå ÖP endast i mycket begränsad omfattning hantera denna problematik. Dock är värnandet av de ekosystem och ekosystemtjänster som begränsar klimatpåverkan värdefullt även på lokal nivå. Här är bl a rekommendationen för strandnära områden värdefull i kombination med rekommendationerna om att värna befintligt naturskydd och att utreda nya områden för naturskydd. Dessa rekommendationer värnar fortlevnad och utveckling av ekosystem som medverkar till en resiliens och därmed begränsar effekterna av ett förändrat klimat. Ska temperaturförändringar, strömförändringar lyftas? Vattenmiljö Planförslaget ger förutsättningar för fler anläggningar och aktiviteter på havet. En generell ökning av marina aktiviteter är eftersträvansvärd. Det innebär risk för en ökad påfrestning på vattenmiljön. Genom de rekommendationer som planförslaget ger styrs dock nyttjandet i syfte att begränsa den negativa påverkan som kan uppkomma. Följande delar av planförslaget begränsar negativa miljökonsekvenser till följd av påverkan på vattenmiljön: Känsliga områden fredas från lokal påfrestning genom skydd av strandnära områden. Områden med naturskydd värnas utifrån sina värdebeskrivningar. Nya områden föreslås för utredning om naturskydd. Utredningsområden kring åtgärder för ökad vattengenomströmning pekas ut i syfte att förbättra 5 konsekvenser

128 vattenkvaliteten. Inom områden med vattenanvändning som riskerar att påverka vattenmiljön negativt har följande hänsyn tagits för att begränsa denna påverkan: Områden för vattenbruk i kustzonen har lokaliserats med utgångspunkt i analyser kring begränsad miljöpåverkan och positiva miljöeffekter. Anläggningar för odling med stor påverkan på miljön ges endast förutsättningar för etablering i utsjön där påverkan är begränsad genom stora vattendjup och goda strömförhållanden. Krav ställs på kompensation vid näringstillförsel. Hälsa och säkerhet Strävan efter en generell ökning av aktiviteterna och nyttjandet av havet innebär en generell ökning av risken för olyckor. Säkerhetsriskerna inom planområdet är till stor del kopplade till risken för olyckor med fartyg och båtar. Farlederna ges i planförslaget en hög prioritet. Farlederna för sjöfart innebär ingen förändring mot dagsläget. Ingen vattenanvändning kommer i konflikt med dessa. Farleder för båtliv har pekats ut för att värna områden för båtliv, friluftsliv och turism. Därmed kommer ingen annan användning i konflikt med de flitigt nyttjade båtlivsområdena och risken för olyckor begränsas. Risken för olyckor i kustzonen varierar över året. Under sommarmånaderna, främst juli innebär intensiteten i båttrafiken en ökad olycksrisk. Under övriga delar av året är båttrafiken i kustzonen begränsad, och risken för olyckor därmed begränsad. Utsläpp från båtar och marint skräp påverkar vattenkvalitet, skärgård och kust. Detta är problematik som i allra högsta grad påverkar planområdet, men som inte kan hanteras inom planområdet eller inom ramen för planarbetet för blå ÖP. Kommunerna är engagerade i dessa frågeställningar. SOCIALA OCH EKONOMISKA KONSEKVENSER Årstidsvariationer Årstidsvariationer påverkar i stor utsträckning användningen av hav, kust och skärgård i norra Bohuslän. Plan- och bygglagen är inte formulerad för att hantera förändringar av mark- och vattenanvändning över tid (säsong). Planförslaget har dock tagits fram med de stora säsongsvariationerna i åtanke och de har lyfts framförallt i de strategiska rekommendationerna. I havet innebär säsongsvariationerna begränsade konflikter mellan 5 konsekvenser

129 lämplig användning eftersom de aktiviteter som ökar sommartid; båtliv, bad, friluftsliv mm sällan innebär krav på anläggningar i större omfattning och därmed lämnas orörda utan påverkan under andra delar av året. I gränsområdet mellan hav och land; t ex hamnområden och strandnära områden kan säsongsvariationen dock innebära konflikter i den användning som är lämplig sommartid i förhållande till vintertid. Genom formuleringarna i de strategiska rekommendationerna eftersträvar planförslaget en ökad flexibilitet i kommande plan- och tillståndsprövningar för ökad möjlighet till säsongsvariation. Flexibiliteten innebär positiva konsekvenser i form av anpassning till årstid och nyttjande, men kan innebära risk för otydlighet i markanvändning. Då huvuddelen av dessa områden är reglerad i detaljplan ger rekommendationerna tydlig påverkan först i samband med nya planprocesser. Identitet Planförslagets strävan efter ett generellt ökat nyttjande av havet ger förutsättningar att stärka norra Bohusläns identitet som kustområde. Samtliga rekommendationer i planförslaget höjer betydelsen av havet som en del av kommunernas område och stärker då samtidigt identiteten som kustområde. Genom att värna områden för yrkesfisket samt möjliggöra utveckling av anläggningar för vattenbruk och energi kan nya arbetstillfällen ges inom branscher som stärker den maritima identiteten. Utvecklingen skapar också förutsättningar för en god tillgång till lokalt producerad fisk och skaldjur med kringverksamheter som restauranger. Även planförslagets värnande om forskning ger arbetstillfällen med en modernisering och miljömedvetenhet kopplad till stärkning av identiteten. Planförslagets strategiska rekommendationer med kommunikationsnoder, multifunktionella platser, knutpunkter för friluftsliv och värnandet av hamnar samt havsnära verksamhetsmark ger samtliga förutsättningar för att stärka identiteten i området. De syftar alla till att muta in plats i strandområdet för verksamheter och aktiviteter kopplde till havet och på det sättet säkerställa havet som en självklar del i samhällsbilden och vardagslivet. Befolkning Ett ökat nyttjande av havet ger möjlighet till fler människor att arbeta inom maritima branscher vare sig det är turism, fiske, vattenbruk, sjöfart eller energi. Det ger i sin tur möjligheter för fler människor att bosätta sig i norra Bohuslän. Ett ökat antal helårsboende ger ökade skatteintäkter, livskvalitet i form av levande samhällen och förutsättningar för en utbyggd service som i sin tur ökat attraktionskraften för området som 5 konsekvenser

130 boendemiljö. Levande samhällen med aktiva, maritima näringar ökar attraktionskraften för området även för besökare. Det ökande nyttjandet av havet kan i viss mån begränsa upplevelsen av orördhet inom planområdet, vilket delvis kan ha en negativ påverkan för boende och besökare. FÖRENLIGHET MED RIKSINTRESSEN Riksintresse för friluftsliv Norra Bohusläns kust utgör ett sammanhängande område av riksintresse för friluftsliv som sträcker sig genom hela planområdet och påverkar planförslagets rekommendationer inom hela kustzonen. Följande huvudkriterier beskrivs som grunden för friluftslivets riksintresse för norra Bohusläns kust: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Huvuddelen av dessa kriterier har koppling till havet och skärgården. Planförslaget syftar till att säkerställa dessa kriterier genom följande generella och geografiska rekommendationer: Orördhet Säsongsvariation Kulturhistoriskt värdefulla platser Farleder för båtliv Strandnära områden Skyddade områden Utredningsområde för naturskydd Hänsynsområden Och med inspel till respektive kommuns översiktliga planering genom de strategiska blå rekommendationerna: Kommunikationsnoder Multifunktionella platser Knutpunkter för friluftsliv Riksintresset kan komma att påverkas negativt av planområdets områden för utveckling av vattenbruk i kustzonen genom att begränsa tillgängligheten för friluftsliv och båtliv samt genom lokal påverkan på landskapsbilden och upplevelsen av orördhet. Områdena har dock avvägts mot zoner med farled för båtliv samt kustnära områden. Generellt hålls ett hänsynsavstånd mot land för att värna naturvärden och det strandnära friluftslivet. 5 konsekvenser

131 Även några av utvecklingszonerna i utsjön påverkar riksintresset för friluftsliv. Dessa områden är storskaliga och fortsatta avvägningar krävs i framtida prövningar. Risk för påverkan på friluftslivet föreligger. Dock är dessa områden lokaliserade långt ut, där nyttjandet av vattnet för friluftsliv är begränsat. Visuellt påverkande anläggningar med t ex flytande vindkraft har begränsats till ett fåtal områden som inte bedöms behöva påverka friluftslivets intressen på ett påtagligt negativt sätt. Rekommendationer kring placering av anläggningar inom zonerna syftar till att begränsa negativ påverkan och koncentrera påverkanseffekten till begränsade områden. Riksintresset för totalförsvaret kan stå i konflikt med riksintresset för friluftsliv. Konflikten bedöms dock vara begränsad till de korta tidsperioder då sjöövningar påverkar tillgången till dessa kustområden för friluftsliv. Riksintresse för naturvård Planområdet innehåller ett flertal riksintresseområden för naturvård som tillsammans bildar ett sammanhängande område längs kusten och sträcker sig ut över kustzonen. Utbredningen innebär att samtliga föreslagna rekommendationer i kustzonen påverkar riksintresset för naturvård. Risk för negativ påverkan på riksintresset föreligger genom planförslaget främst genom rekommendationerna Områden för vattenbruk i kustzonen samt Utvecklingszoner i utsjön. Samtliga områden för vattenbruk i kustzonen påverkar områden av riksintresse för naturvård. Bedömningen är att vattenbruk i den omfattning som föreslås kan komma till stånd utan att riksintresset i sin helhet påverkas negativt på ett betydande sätt. Hänsyn har i placeringen av områdena tagit hänsyn till kända naturvärden för att begränsa påverkan på dessa. Värdebeskrivningarna ska beaktas vid tillståndsprövning och exakt lokalisering även här. Planförslagets rekommendation för utvecklingszoner i utsjön påverkar till en begränsad del riksintresset för naturvård. Två av områdena väster om Gåsö, området nordväst om Väderöarna och en mycket begränsad del av området väster om Kosteröarna berörs. Värdebeskrivningarna för respektive riksintresseområde ska beaktas vid fortsatt prövning inom dessa områden. Rekommendationer kopplade till turism och friluftsliv berör till stor del riksintresseområdet, bl a farleder för båtliv. Utpekandet av dessa områden är dock främst ett sätt att värna områden från anläggningar mm, och bedöms inte ge en större påverkan på riksintresset än idag. Den generella önskan om ökad aktivitet och ökat nyttjande av havet 5 konsekvenser

132 och de marina resurserna kan innebära en påverkan på riksintresset. Dock innebär upprättandet av blå ÖP med de avvägningar som görs och de rekommendationer som föreslås att riksintressets värdebeskrivningar har tillvaratagits genom att skyddade naturområden och strandnära områden värnas samt att nya områden för naturskydd föreslås utredas. Riksintresse för kulturmiljövård Det finns inom planområdet inga områden av riksintresse för kulturmiljövården som är utpekade med fokus på marina värden. Däremot finns ett antal områden av riksintresse som innefattar vattenområden. Planförslaget bedöms ha en mycket begränsad påverkan på dessa. De strategiska blå rekommendationerna som rör värnandet av hamnar, multifunktionella platser och kommunikationsnoder kan ses som ett värnande av den samhällsstruktur som utgör ett värde i de riksintresseområden som omfattar kustorter. Enstaka områden för utveckling av vattenbruk inom kustzonen påverkar riksintresse för kulturmiljövård. Nyttjandet av havet bedöms vara en viktig del av norra Bohusläns kulturhistoria och utveckling av anläggningar för vattenbruk bör därmed kunna vara förenligt med riksintresset. Hänsyn ska tas till värdebeskrivningarna vid tillståndsprövning. Riksintresse för yrkesfiske Riksintresset för yrkesfiske överlappar flera andra riksintressen; riksintressen för friluftsliv, naturvård, totalförsvaret samt de särskilda hushållningsbestämmelserna. Samverkan mellan dessa riksintressen fungerar idag och planförslaget innebär inga större förändringar av dessa förutsättningar. I rekommendationskartan redovisas den vattenanvändning inom respektive område som bedöms vara högst prioriterad. Det innebär att t ex områden för sjöfart och för försvarets intressen på vissa delar prioriteras högre än yrkesfiske. Det betyder dock inte att yrkesfiske inte kan bedrivas här. Med de rekommendationer om ökad samverkan och dialog som planförslaget innehåller bedöms samtliga dessa riksintressen kunna samexistera. Kommunernas styrning över fiskeområden är begränsad, men önskan om ökad samförvaltning och ett hållbart fiske syftar till att begränsa konflikter mellan fiske och naturvård, vilket är viktigt för de områden som i planförslaget pekas ut som utredningsområden för naturskydd. Samverkan mellan yrkesfiske och turism växer. Planförslaget begränsar inte på något sätt en sådan utveckling. Utvecklingszoner i utsjön och utvecklingsområden för vattenbruk i kustzonen är delvis lokaliserade inom områden av riksintresse för yrkesfisket. Då framtida tillståndsprövning krävs för utveckling av anläggningar bedöms samverkan mellan samtliga verksamhetsidkare 5 konsekvenser

133 i dessa processer kunna innebära begränsning av eventuella konflikter. Lokalisering och utformning av anläggningar ska göras med hänsyn till yrkesfiskets intressen. Hamnar av riksintresse för yrkesfisket värnas i planförslaget genom de strategiska blå rekommendationerna för hamnområden. Planförslaget innebär därmed ett stärkande av riksintresset. Riksintresse för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer Farleder Farled av riksintresse för sjöfart motsvaras i planförslaget helt av rekommendationen farled för sjöfart. Framkomligheten inom farlederna prioriteras högt i planförslaget. Ingen negativ påverkan uppstår därmed på detta riksintresse. Befintliga hamnar värnas generellt i planförslaget som en strategisk blå rekommendation. Det innebär att hamnar av riksintresse för sjöfart avses skyddas och ges utrymme för utveckling. Industriell produktion Planförslaget innehåller inga rekommendationer som motverkar området av riksintresse för industriell produktion i Brofjorden. Djupa skyddade lägen Planförslaget innehåller inga rekommendationer som motverkar områden av riksintresse för djupa, skyddade lägen i Brofjorden och Singlefjorden. Riksintresse för totalförsvaret Riksintresset för totalförsvaret påverkas redan i dagsläget av områden för yrkesfiske och farleder för sjöfart (även dessa av riksintresse). Planförslaget innebär ingen förändring av förhållandet mellan dessa intressen. Utvecklingszoner i utsjön påverkar till viss del totalförsvarets riksintresseområde negativt genom ianspråkstagande av vattenområdet. Samtliga av dessa zoner är lokaliserade till den östra (inre) delen av riksintresseområdet och bedöms, med samverkan, kunna nyttjas utan att få en betydande negativ påverkan på riksintresset. Riksintresse för den obrutna kusten De särskilda hushållningsbestämmelserna innebär ett skydd av de samlade värdena längs kusten; helhetsbilden. Att upprätta blå ÖP har i sig ett syfte att strukturera användningen av havet och skärgården för att långsiktigt säkra helhetsbilden, se på möjligheten att nyttja de marina värdena utan att helhetsvärdet går förlorat och skydda de 5 konsekvenser

134 områden som orörda utgör kärnan i värdena. Samtliga föreslagna möjligheter att pröva anläggningar och aktiviteter inom området påverkar på något sätt dessa riksintressen. Största risken för negativ påverkan utgörs av zonerna för utveckling i utsjön. Inom vissa av dessa områden tillåts prövning av vindkraft. Vindkraft utgör en visuell påverkan på landskapsbilden och på helhetsbilden. I Strömstads och Tanums kommuner innebär planförslaget att vindkraft till havs inte ska tillåtas. Därmed kommer värdefulla kärnområden som Kosteröarna och Väderöarna inte att påverkas av vindkraftsetablering. Även i anslutning till Ramsvikslandet undviks möjligheten till vindkraftsetablering. Utvecklingen av vågkraft och olika typer av vattenbruk kommer att påverka upplevelsen av landskapet och ursprungligheten inom området. Dessa typer av anläggningar får dock en mer lokal påverkan, särskilt i utsjön där få människor vistas och bedöms med de avvägningar kring placering och omfattning som planförslaget innebär vara förenliga med riksintresset. En av svårigheterna med planering av utsjöområdet är att vattenområdet upplevs som orört och opåverkat, medan stora delar av området i allra högsta grad är påverkat av fartygstrafik, yrkesfiske mm. Fasta anläggningar innebär generellt en större påverkan än t ex fartygstrafik. Ett flertal rekommendationer i planförslaget bedöms stärka riksintressets syfte, bland annat följande: Orördhet Naturskydd Utredningsområde för naturskydd Hänsynsområden Värdefulla ålgräsområden Strandnära område Utredningsområden för ökad vattengenomströmning Samt de strategiska rekommendationerna som inspel till respektive kommuns översiktliga planering: Kommunikationsnoder Multifunktionella platser Knutpunkter för friluftsliv För riksintresset obrutna kusten, där värnandet av naturmiljön är överordnat bedöms orördhet, naturskydd och utredningsområde för naturskydd vara de viktigaste rekommendationerna. Kosterhavets nationalpark innebär skydd av ett stort område. Hantering av riksintresset finns där hanterat i bestämmelserna. Stora områden med andra former av naturskydd prioriteras högst i planförslagets vattenanvändning till fördel för naturvärden och orördhet liksom en tillgång för turism och friluftsliv. Utpekandet av strandnära område 5 konsekvenser

135 samt de strategiska blå rekommendationerna kring tillgänglighet till kusten samt ut på havet och i skärgården syftar till att värna och utveckla förutsättningarna för tillgänglighet för friluftsliv och turism. Riksintresse för den högexploaterade kusten I vattenområdet (där bebyggelseutvecklingen inte hanteras) har riksintresset för den högexploaterade kusten stora likheter med riksintresset för den obrutna kusten, men med en annan geografisk utbredning (från Brofjorden och söderut) samt ett större fokus på människors tillgång till upplevelser av landskapet snarare än naturvärden. Därmed gäller huvudsakligen motsvarande beskrivning som ovan. Se beskrivning av riksintresse för den obrutna kusten. I Lysekils kommun utgör Gåsöskärgården ett område med värdefulla kärnvärden, vilket innebär att det i planförslaget inte tillåts etablering av flytande vindkraft i nära anslutning till detta område. Utredningen av Gullmarsfjorden som nationalpark som planförslaget pekar ut innebär ett tydligt ställningstagande att värna de höga värden som finns här. Ett formellt skydd i forma av nationalpark skulle till stor del trygga riksintresset. Riksintresse Natura 2000 Riksintresset för Natura 2000-områden är förutom ett riksintresse enligt Miljöbalken 4 kapitel även ett formellt naturskydd enligt miljöbalkens 7 kap. Skyddet innebär att det inom respektive Natura 2000-område finns ett antal habitat (livsmiljöer) och/eller arter vars förutsättning för fortlevnad inte får förstöras eller försämras. På den övergripande nivå som blå ÖP hanterar har förekomst och utbredning av samtliga skyddade habitat och arter inte kunnat specificeras. Därmed gäller generellt att fortsatt prövning av föreslagen markanvändning ska innefatta en prövning av lämpligheten kopplat till Natura 2000-skyddet. Det är framför allt utvecklingsområden för vattenbruk i kustzonen och utvecklingszoner i utsjön som i planförslaget kan komma i konflikt med skyddade habitat och arter. Följande Natura 2000-områden berörs av dessa rekommendationer: xxxxxx 5 konsekvenser

136 HANTERING AV SKYDDADE OMRÅDEN Planområdet består till stor del av områden med naturskydd och påverkas av förslaget enligt följande: Nationalpark Nationalparken för Kosterhavet har ett starkt skydd för de marina värdena. Planförslaget innebär ingen förändring av vattenanvändningen inom nationalparken och därmed ingen negativ påverkan på skyddet. Däremot föreslås ett område i anslutning till nationalparken som utredningsområde för nytt naturskydd (längs den östra gränsen), vilket syftar till att stärka naturvärdena i området. Naturreservat Naturreservaten påverkas redan idag av farleder, fiske, anläggningar för turism och friluftsliv mm. Planförslaget innebär ingen negativ påverkan avseende detta. Flera områden för vattenbruk i kustzonen och delar av utvecklingszoner i utsjön berör naturreservat. Negativa konsekvenser på reservaten skulle kunna uppkomma i form av: påverkan på bottenmiljö från både vattenbruk och anläggningar för marin energi påverkan på vattenmiljö genom näringstillförsel från odlingar bullerpåverkan från flytande vindkraft påverkan på landskapsbild, vilket kan riskera att påverka upplevelsen av naturområdet negativt Följande hänsyn har tagits för att begränsa risken för negativa konsekvenser på naturreservaten: Utvecklingszoner i utsjön ger förutsättningar för god vattenomsättning och goda strömförhållanden, vilket begränar påverkan på botten- och vattenmiljö från odlingar Placeringen i utsjön begränsar den visuella påverkan av odlingar, vågkraft mm från land och kustområden där många människor vistas Områdena i utsjön har placerats i utkanten av de skyddade områdena för att undvika fragmentering av naturreservatet som helhet Utvecklingsområdena för vattenbruk i kustzonen har ett hänsynsavstånd från land för att begränsa eventuell negativ påverkan på landskapsbild och på upplevelsen av naturområdet. Strandskydd Strandskyddat vatten påverkas i planförslaget av områden för utveckling av vattenbruk i kustzonen. Här föreslås att dispens bör lämnas för de områden som pekats ut. Denna rekommendation begränsar tillgängligheten inom strandskyddat vatten. Det finns också risk för negativ påverkan på växter och djur inom anläggningar för 5 konsekvenser

137 vattenbruk. Dessa aspekter riskerar att påverka strandskyddets syften negativt. Utvecklingsområdena för vattenbruk i kustzonen har placerats med ett hänsynsavstånd till strandlinjen, vilken begränsar eventuell negativ påverkan på strandskyddets syften om tillgänglighet längs stränderna. De strategiska rekommendationerna multifunktionella platser, kommunikationsnoder och knutpunkter för friluftsliv syftar alla till att värna och stärka den allmänna tillgängligheten till strandområdet. Dessa rekommendationer stärker därmed även strandskyddet i den mån det berörs geografiskt. Djur- och växtskyddsområden Djur- och växtskyddsområden bedöms inte påverkas negativt av planförslaget. Landskapsbildsskydd Planförslaget riskerar endast i mycket begränsad omfattning att påverka landskapsbildsskyddet. Två områden för utveckling av vattenbruk i kustzonen (mellan Hamburgsund och Fjällbacka i Tanums kommun) omfattas av landskapsbildsskyddet. Anläggningar för vattenbruk har en viss lokal påverkan på landskapsbildsskyddet och hänsyn ska tas till detta vid tillståndsprövning. I övrigt föreslår planförslaget rekommendationerna naturskydd, hänsynsområden, strandnära områden och farled för båtliv inom de delar som berörs av landskapsbildsskydd. Samtliga dessa rekommendationer bedöms stärka skyddet. Stora opåverkade och tysta områden Störst risk för påverkan på orördhet och stillhet i förhållande till dagsläget har utvecklingszoner i utsjön och utvecklingsområden för vattenbruk i kustzonen. Inom dessa områden kan påverkan komma att ske som förändrar bilden av orördhet och stillhet. Dessa områden är dock inte heller idagsläget varken tysta eller opåverkade då de under lång tid påverkats av sjöfart, båtliv och fiske. Vattenmiljön är inom planområdet som helhet påverkat av marint skräp, mikroplaster och utsläpp från landområden. Utsjöområdena är belägna i nära anslutning till områden med fiske och farleder och har under lång tid påverkats av dessa verksamheter. Flera av dem ligger också angränsande eller delvis inom försvarets sjöövningsområde. Fasta anläggningar som fiskodlingar, flytande vindkraft och musselodlingar innebär dock en tydligare påverkan, inte minst på 5 konsekvenser

138 landskapsbilden och upplevelsen av stillhet och orördhet. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Planförslaget antas medföra risk för betydande miljöpåverkan på följande punkter: Ökat nyttjande Ökat nyttjande av vattenytor och havets resurser kommer troligen påverka både vatten, luft och bottnar. Denna ökade påverkan bedöms hamna inom rimliga gränser. Planförslaget ger förutsättningar att hantera och strukturera användningen för att begränsa eventuella konflikter. Påverkan på naturvärden Området har höga naturvärden och dessa bedöms inte påverkas negativt av planförslaget utan snarare skyddas i större grad. Styrningen av användningen innebär att mindre känsliga områden kan utsättas för större påfrestningar medan mer känsliga området kan undantas från användning med negativ påverkan. Vid etablering av fasta anläggningar kommer områden bli anspråkstagna och därmed avlysta ifrån en del annan verksamhet. Dessa områden kommer därmed fungera som en sorts reservat och kan över tid påverka naturvärden positivt. Marina livsmedel Vattenbruk Planförslagets utvecklingsmöjligheter för vattenbruk kräver tillgång till vattenytor nära land. Därför föreslås att undantag ges för strandskydd i vattnet för detta ändamål inom de områden där odling är föreslaget. Påverkan på strandskyddet antas i detta fall inte få betydande negativa konsekvenser utifrån skyddets syfte då avvägningar gjorts vid lokaliseringen av områden för vattenbruk. Ökning av vattenbruk kommer skapa mer aktivitet och rörelse i vattenområdena. Ökade miljökrav innebär en begränsning av den negativa påverkan som detta kan medföra i form av ökat buller och ökade utsläppsmängder. Musselodling innebär ett nettoupptag av näring. I rekommendationen för odlingar i utsjön anges krav på kompensation för näringstillförsel till vattnet samt krav på upptag av näringsämnen. Vattenbruk med tillskott av näring kan innebära en betydande miljöpåverkan. Placering inom utpekade utvecklingszoner i utsjön är att föredra då det innebär en väsentligt begränsad påverkan på ekosystemen jämfört med placering i kustzonen. Utsjöns ekosystem 5 konsekvenser

139 har mindre näringsbelastning och spridningseffekten är större. Utsläppet av näring kan kompenseras av annat upptag. Anläggningar för vattenbruk kommer att påverka landskapsbilden lokalt. Dessa utgör dock en del av den levande skärgården och utgör ingen permanent påverkan på landskapet. Rekommendationen strandnära områden samt en generell hänsynszon mellan strandlinjen och anläggningar för vattenbruk innebär att påverkan på landskapsbilden från land begränsas. Fiske Fiske har en betydande miljöpåverkan på området. Fiske och även frånvaron av fiske påverkar balansen mellan olika arter i ekosystemet och har så gjort under de senaste 500 åren. Fiske med bottentrål för med sig ökad grumlighet och är negativt för fastsittande, bottenlevande organismer som till exempel sjöpennor. Förslaget ändrar i sig inte omfattningen av dessa verksamheter i någon betydande grad. Maritim turism och rekreation Ökning av turism och friluftsliv kommer skapa mer aktivitet och rörelse i vattenområdena. Ökade miljökrav, en inriktning mot hänsynsfull naturturism och en fördelning över säsonger innebär förutsättningar för att begränsa negativ påverkan på vattenkvaliteten inom planområdet. Fler besökande och kulturintresserade kommer ge möjligheter att bättre bevara vårt maritima kulturarv och tillgängliggöra detta. Då blå ÖP beskriver markanvändningen på en övergripande nivå och för ett stort område och då de marina miljöerna inte har undersökts i den utsträckningen som landområden har inga specifika kulturhistoriskt värdefulla miljöer/platser pekats ut. De kulturhistoriska värdena ska därmed beaktas i framtida tillståndsprövningar. Marin energi Etablering av parker eller testområden för flytande vindkraft möjliggörs i planförslaget inom vissa utsjöområdet. En sådan etablering har påverkan landskapsbilden och kan innebära en betydande miljöpåverkan. I den fortsatta prövningen av vindkraft ska utredningar kopplade till anläggningens påverkan på landskapsbilden krävas. Sjöfart och båtliv Sjöfart har en betydande miljöpåverkan på planområdet. Förslaget ändrar i sig inte omfattningen av dessa verksamheter i någon betydande grad. 5 konsekvenser

140 MILJÖKVALITETSNORMER Utomhusluft Tack vare den goda luftomsättningen över havet överskrids inte miljökvalitetsnormerna här. Dock kan det finnas risk för överskridande av normerna i hamnar och dess närområden på grund av avgasutsläpp från fartyg och båtar. Omgivningsbuller Befintlig verksamhet i de stora hamnarna i Norra Bohuslän skapar buller. Detta buller har hanterats framförallt via placering. Brofjordens hamn ligger avskilt och Lysekils hamn i ett industriområde med visst avstånd till staden. Strömstads hamn ligger mer centralt och närmare andra verksamheter och har därmed större krav på att anpassa sin verksamhet. Planförslaget kommer inte påverka denna faktor i någon större omfattning. Vattenkvalitet (5 kap. Miljöbalken och Förordning (2004:660)) Större delen av kustvattenförekomsterna i norra Bohuslän bedöms endast ha måttlig ekologisk status och uppnår därmed inte gränsvärdena i uppsatta miljökvalitetsnormer. Endast fyra av vattenförekomsterna (i de nordligaste och yttre kustvattnen) uppnår god ekologisk status. Samtliga vattenförekomster inom planområdet har en kemisk status som betecknas som lägre än god. Anledningen till detta är generellt höga kvicksilverhalter. Om man bortser från dessa är det endast området nära Brofjordens oljehamn som är starkt påverkat kemiskt. Småbåtshamnar har påverkade sediment. En låg generell diffus påverkan finns i hela planområdet, vilket medför att det orörda området inte går att finna här. Ökat näringsupptag via blå fångstgrödor, bättre genomströmning på vissa platser samt ett mer hänsynsfullt båtliv och störrre miljökrav i hamnar kan påverka dessa vattenkvaliteter i positiv riktning. Planförslaget ger stöd för denna typ av förbättringar genom rekommendationer kring vattenbruk, åtgärder för ökad vattengenomströmning samt strategiska rekommendationer för hamnar. Den strategiska rekommendation som värnar förekomsten och utvecklingsmöjligheterna av havsnära verksamhetsområden kan i viss mån påverka kvaliteten i närliggande vattenförekomster. Dessa områden utgör dock redan i dagsläget verksamhetsområden. 5 konsekvenser

141 Till stora delar påverkas vattenkvaliteten av faktorer som blå ÖP inte råder över som t ex näringstillförsel kopplade till bl a avlopp, industriell verksamhet och jordbruk i anslutning till planområdet eller kopplade till källor på stora avstånd från planområdet. Den ekologiska statusen kommer förhoppningsvis bli bättre även om det kommer ta tid då gamla synder fortsätter att påverka under lång tid. Den kemiska statusen kommer inte förändras under planens horisont då kvicksilvret är persistent. Musselvatten (Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten) Planförslaget bedöms inte innebära några negativa konsekvenser på musselvatten. Utvecklingsområden för vattenbruk har pekats ut inom musselvatten. Då musselvatten pekas ut i vattenområden där produktion av musslor bedöms vara lämplig är denna rekommendation i linje med miljökvalitetsnormens syfte. 5 konsekvenser

142 AVSTÄMNING MOT MILJÖMÅL Ett antal miljömål har bedömts vara prioriterade i planeringen av havet. Planförslagets påverkan på dessa miljömål i förhållande till dagsläget och till ett nollalternativ redovsas i tabellen nedan. miljömål i fokus för blå ÖP Hav i balans samt levande kust och skärgård prioritering 1 måluppfyllelse nuläge måluppfyllelse planförslag måluppfyllelse nollalternativ beskrivning planförslag Våra miljökvalitetsnormer nås inte idag. Planförslaget möjliggör människoans plats i skärgården och anpassar nyttjandet på ett hänsynsfullt sätt, vilket på sikt bör kunna påverka detta mål i rätt riktning. Ett rikt växt- och djurliv 2 Planområdet har stora naturvärden. Inom området kan målet ses som uppfyllt, men i ett större perspektiv är det viktigt att dessa naturresurser blir än mer resilienta och återfår en del av den fauna som minskat. Giftfri miljö 3 Vi har kontinuerligt ökat nivåerna av gifter i vår miljö. Vår hantering av framför allt småbåtshamnar och båtliv behöver förbättras. Planförslaget hanterar detta till viss del. Ingen övergödning 4 Övergödningen är fortsatt ett problem nära vår kust. Problemet är för stort för att hanteras lokalt och källorna finns utanför planområdet. Vi kan dock i viss mån förbättra situationen via genomströmningsåtgärder och blå fångstgrödor. Begränsad klimatpåverkan 5 Friluftsliv, turism, skärgårdstrafik, vattenbruk och fraktfart har alla klimatpåverkan. Vi bör i alla dessa aktiviteter sträva mot mindre CO2-utsläpp. Samtidigt pekar planen på ett ökat nyttjande, vilket kommer öka utsläppen. Stora förhoppningar ställs till förbättringar som t ex elfordon till sjöss. Detta är dock inget som planförslaget påverkar. 5 konsekvenser

143 VAR GÖR VI VAD, I OCH VID HAVET? Hur genererar vi vår egen energi? Hur behåller vi och utvecklar fiskelägenas kultur? Är kusten lika attraktiv om det finns vindkraftverk 5km ut ifrån skären? Vilket Bohuslän lämnar vi över till våra barn? Kommer jag kunna ta en personfärja längs kusten? Hur kombinerar vi verksamhet och orörd natur? 141

144 VAR MED OCH DISKUTERA! Vi vill gärna ha synpunkter på planförslaget. Samrådshandlingen innehåller förslag till strategier och riktlinjer för planering av havet längs norra Bohusläns kust och dessa kan du påverka. Dina synpunkter är viktiga! Du kan lämna dina synpunkter via brev eller e-post till våra kommuner. Adress: Blå ÖP Strömstads kommun Tillväxt Norra Bohuslän Strömstad Glöm inte att ange namn och adress! Kontaktpersoner: Björn Richardsson Moa Leidzén Agnes Olsson (växel) Amin Payandehrad Alla inlämnande yttranden kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse. Varje yttrande kommer att bemötas av kommunerna. Synpunkterna kommer att ligga till grund för de justeringar som görs av planförslaget i det fortsatta arbetet med den blå översiktsplanen. Under samrådstiden xxxx till xxxx kommer flera möten och diskussionsaktiviteter. Se mer på: eller via din kommuns hemsida.! 142

145 143 TILLVÄXT BOHUSLÄN Tillväxt Norra Bohuslän är ett samarbete mellan Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner.