Fysiologi och Anatomi AFY401

Transkript

1 Fysiologi och Anatomi AFY hp Apotekarprogrammet T4 Kursinformation Schemalagd tid höstterminen

2 INTRODUKTION Läkemedelsbehandling innebär att man med kemiska medel försöker åstadkomma en förändring i kroppens funktion för att uppnå ett visst ändamål, typiskt att förbättra en felaktig funktion eller förhindra negativa kroppsliga reaktioner på yttre eller inre faktorer. Det är därför uppenbart att såväl utveckling av som behandling med läkemedel kräver god kännedom om kroppens normala funktioner. Läran om dessa funktioner är fysiologi. På motsvarande sätt kräver förståelsen av kroppens normal funktion en insikt i uppbyggnaden av kroppens olika organ. Struktur och funktion hänger intimt samman och påverkar varandra. Förståelse av fysiologi kräver alltså insikt i anatomi, histologi och cellbiologi. SYFTE Syftet med kursen är att Du skall förvärva fördjupad kunskap om kroppens funktioner, och förstå hur kroppens funktioner bibehålls med hjälp av kroppens reglersystem. Avsikten är att de förvärvade kunskaperna och förståelsen av kroppens reaktioner skall ligga till grund för Din fortsatta verksamhet inom farmaceutiska specialiteter: hur kroppen reagerar på läkemedel, hur läkemedel kan användas för att manipulera kroppens funktioner och normalisera dessa vid ohälsa, och hur läkemedel skall kunna utvecklas för att uppnå vissa effekter. LÄRANDEMÅL Efter avslutad kurs skall Du kunna: beskriva och förklara organ/organsystemens anatomiska och mikroskopiska uppbyggnad beskriva och förklara normal funktion av celler, organ och organsystem beskriva och förklara generella fysiologiska reglersystem beskriva och förklara kroppens nervösa och hormonella reglersystem redogöra för och diskutera patofysiologiska problem med utgångspunkt från kroppens fysiologiska reglersystem lösa frågeställningar som kräver förståelse av fysiologiska förlopp tillämpa ett fysiologiskt förhållningssätt på grundläggande farmakologiska behandlingsprinciper identifiera avgränsade fysiologiska mekanismer som mål för läkemedel värdera och kritiskt tolka relevant information i problemställningar rörande kroppens normala funktion och principiella mål för läkemedel KURSENS UPPLÄGG Alla komplicerade system får egenskaper som inte, eller endast med svårighet, kan förutses från egenskaperna hos de ingående delarna. Därför är fysiologi ett ämne i sig: organens funktion och deras samspel kan inte förutsägas ur studier av enstaka molekyler eller ens celler. Fysiologin tillför ytterligare en nivå ovanpå de grundläggande kunskaperna om molekylär och cellulär funktion. Även om fysiologiämnet till en del består av faktainlärning utgörs en väsentlig del av att lära sig använda dessa fakta i fungerande resonemang. Läran om enstaka komponenter, såsom enstaka reglersystem, måste integreras med andra funktioner för att helheten skall framgå.

3 Denna förståelse av interaktionen mellan olika system kräver ett aktivt arbete för att få pusselbitarna att passa ihop. Kursen består därför i en faktaförmedlande del, där organen och organsystemen beskrivs, och i en användningsinriktad del där användningen av dessa fakta övas. Demonstrationer samt grupparbeten som avslutas med seminarier hör till denna del. Det är viktigt att Du som student engagerar Dig i dessa grupparbeten, då du endast genom aktivt användande av kunskaperna kan den egentliga fysiologin läras. Tankegångarna hur olika saker beror på varandra och sker i tankemässiga eller tidsmässiga sekvenser är något som måste mogna, och detta går fortare genom aktivt arbete. KURSLITTERATUR Författare: Elaine N. Marieb and Katja Hoehn. Titel: Human Anatomy and Physiology, upplaga 9, 10 (alla senare upplagor fungerar bra) Förlag: Pearson Education ISBN: Finns som kurslitteratur på Göteborgs Studentbokhandel: Föreläsningsmaterial från föreläsare. ARBETSFORMER Utgångspunkten är att studenten tar ansvar för sitt eget lärande. Kursen är indelad i teman (block) som sinsemellan hör samman. Inom varje moment förekommer föreläsningar och i de flesta avsnitt studieuppgifter och seminarier. Komplexiteten i studieuppgifterna innebär att det inte alltid finns ett bestämt rätt eller entydigt svar. Utgångspunkten är att studenterna tillsammans och med guidning av lärare ska öva sig i ett fysiologiskt tänkesätt. Eftersom en så väsentlig del av kursen är det fysiologiska resonemanget är seminarierna obligatoriska.

4 Till varje block finns ett webbaserat test med flervalsfrågor. Testet ska fungera som en instuderingshjälp där studenten efter varje avslutat tema kan testa sin kunskapsnivå. Flervalsfrågorna har bara ett rätt svar. Vår förhoppning är att detta test ska ge en fingervisning om vart studenten står kunskapsmässigt. Testet kan göras obegränsat antal gånger och frågorna slumpas vid varje tillfälle. Gräns för godkänt resultat på webbaserade tester är 80%. EXAMINATION OCH BEDÖMNING Bedömning av dina kunskaper sker vid demonstrationer och seminarierna, där gruppen muntligt redovisar sina tankar och du deltar aktivt, genom webbaserade tester, samt avslutningsvis vid en skriftlig tentamen där dina kunskaper och din förståelse prövas individuellt och skriftligt. Salstenta ges vid flera tillfällen under året. För godkänt på kursen krävs godkänt resultat på alla webbaserade tester, skriftlig tentamen samt närvaro och aktivt deltagande som för diskussionen framåt vid seminarier och demonstrationer. Endast synnerliga skäl accepteras för frånvaro vid dessa moment. Kompensation sker i sådana fall efter överenskommelse med kursansvariga. Övrig frånvaro kompenseras vid demonstrationer, seminarier och examination nästa tillfälle kursen ges. Gräns för godkänt resultat på tentamen är normalt 60% och för väl godkänt 80%. KURSANSVARIGA LÄRARE Anna Benrick: anna.benrick@neuro.gu.se, sektionen för fysiologi Tel: Håkan Billig: hakan.billig@fysiologi.gu.se, sektionen för fysiologi Kursadministratör: Cecilia Ohlsson (cecilia.ohlsson@neuro.gu.se)

5 Blockansvariga: Blockindelning Neurofysiologi Cirkulation och autonoma nervsystemet Digestion och njure Respiration Endokrinologi inkl tillväxt och reproduktion Blockledare + mailadresser Sergei Perfiliev, sergei.perfiliev@physiol.gu.se Holger Nilsson holger.nilsson@neuro.gu.se Carina Mallard carina.mallard@neuro.gu.se Lars-Gunnar Pettersson, lg.pettersson@physiol.gu.se John-Olov Jansson, joj@medic.gu.se Föreläsare: AB = Anna Benrick (anna.benrick@gu.se ) BG = Bengt Gustafsson (bengt.gustafsson@neuro.gu.se) CM = Carina Mallard (carina.mallard@neuro.gu.se) HB = Håkan Billig (hakan.billig@neuro.gu.se) HBW = Helena Backlund Wasling (helena.backlund-wasling@neuro.gu.se) JE = Joakim Ek (Joakim.ek@neuro.gu.se) JOJ = John-Olov Jansson (john-olov.jansson@neuro.gu.se) JP = Jaroslav Pokorny (jaroslav.pokorny@lf1.cuni.cz) JW = Johan Wessberg (wessberg@physiol.gu.se) IH = Ingela Hammar (ingela.hammar@neuro.gu.se) KE = Kerstin Ebefors (kerstin.ebefors@neuro.gu.se) KS = Karolina Skibicka (karolina.skibicka@neuro.gu.se) LGP = Lars-Gunnar Pettersson (lg.pettersson@physiol.gu.se) MJ = Mats Jodal (mats.jodal@fysiologi.gu.se) RS = Ruijin Shao (ruijin.shao@neuro.gu.se) SD = Suzanne Dickson (suzanne.dicksson@neuro.gu.se) SP = Sergei Perfiliev (sergei.perfiliev@physiol.gu.se) UN = Ulf Norrsell (ulf.norsell@neuro.gu.se) VP= Vilborg Paulsdottir (vilborg.paulsdottir@neuro.gu.se)