1. Primo Maxx och kemiska bekämpningsmedel 2. Vattenavstötning och vätmedel 3. Gräsarternas vattenforbruk och möjligheter for underskottsbevattning

Transkript

1 Forskningen visar. 1. Primo Maxx och kemiska bekämpningsmedel 2. Vattenavstötning och vätmedel 3. Gräsarternas vattenforbruk och möjligheter for underskottsbevattning Modern banskötsel, Sverige nov 2012 Trygve S. Aamlid, Bioforsk Turfgrass Research Group

2 Tema I: Primo MAXX och nya svampmedel Microdochium-flekk i vitgröe

3 Gräsets reaktion på yttre förhållanden (ljus, temperatur, torka etc.) regleras genom olika hormoner Gynnar tillväxten: Auxiner Gibberellinsyra (GA): Sträkningshormon, påverkas bl.a. av dagslengd och skugga Cytokininer Hur verkar Primo MAXX? Bromsar tillväxten: Absisinsyre (ABA) Ethylen

4 Ökande dagslängd förar till större produktion av gibberellinsyra. Detta ger längre blad, men färre skott 12 t 16 t 20 t 24 t

5 Samme reaktion händer när ljuset filtreras genom gröna blader: Mer långvågig (mörkrödt ljus) Större produktion av gibberellinsyra Större höjdtillväxt / färre skott / sämre greenkvalité

6 Tillväxtregulatoren trinexapac-ethyl (Primo MAXX) hindrar gräsets produktion av gibberellinsyra och reduserar därmed sträckningsväxten Introduktion : 1990-åren (USA) Upptag i plantan: Gjennom bladverket, minimal verknad genom jorden. Inte varig / persistent: Verknaden borte efter 3-5 veckor.

7 Sammanfattning av forsøk med Primo MAXX på krypvensgreener och rödsvingel / ängsgröe fairways i Finland og Norge, 2008 och (medel 20) % reduktion i avklipp % bättre bollrull Mørkare, mindre intens grønnfarge i vissa fall misfarging vid stor dos (Bör tankblandas med gjødsel) Ingen långstidsvirkning, behandlingerna måste upprepas efter 3-4 veckor (Snabbare nedbrutning under nordiska ljusförhållanden?) Mindre snömögel efter bruk av Primo MAXX på finska fairways och krypvensgreener Generelt: Ofta och litet är bättre än Sällan och mycket

8 Fairway, Byneset GK, Trondheim, 21.aug 2008 Obehandlad: Helhetsinntryck: 8 Sprutad 2x 0.8 L/ha Helhetsinntryck: 5

9 Greenforsøk Bjaavann GK, Kristiansand, en vecka efter 1. sputning 0.3 l/ha Obehandlad

10 Avklipp på krypvensgreen, Landvik, 2008 (medel av 8 mätningar ) Relative weight of clippings Unsprayed control Sprutning var vecka 0.15 l/ha 0.30 l/ha 0.45 l/ha Sprutning var annan vecka

11 I fairway-forsöken på Landvik var det tendens till at Primo Maxx hadde större verknad på Ängsgröe/vitgröe än på rödsvingel 2,5 2,0 Daglig höjdtillväxt, mm 1,5 1,0 0,5-24% -15% 0,0 Gröe-dominert fairway: 39% Rödsvingel-dominert-fairway: ängs- och vitgröe 74% rödsvingel Utan Primo Med Primo (medel av 0.5, 1.0 och 1.5 l/ha)

12 Kontroll Olik verknad på ängsgröe och engelskt rajgräs i semiruff. Sprutad Ballerud GK, Oslo

13 Primo MAXX ga mindre snömögel i finska fairwayforsök Disease infection (% of area) in Lepaa fairway trial Disease infection (% of area) Control 0.5 l/ha 1.0 l/ha 1.5 l/ha 2.0 l/ha 3.0 l/ha

14 och i forsøk på krypvensgreen Disease infection (%) at Lepaa green trial Disease infection (% of area) Control 0.2 l/ha 0.4 l/ha 0.6 l/ha 0.8 l/ha

15 0.8 l/ha 0.2 l/ha Control 0.2 l/ha 0.8 l/ha 0.6 l/ha 0.4 l/ha Control 0.2 l/ha Close-up, Lepaa green forsök, 7. mai 2008

16 Basert på STERFs dokumentation blev Primo MAXX tillåten i Sverige ca 1.aug 2011 Sprøyte- Intervall, Veckor 1. sprutning Dos, ml/ha 2. sprutning Følgende sprutningar Green Fairway Semiruff / fotbollsplan For att unngå misfårging rekommenderas at Primo MAXX tankblandas med flytende gjødsel motsvarande minst kg N/100 m 2.

17 Behov for kemiska bekämpningsmedel Den vanligaste svampen på golfbanor i Skandinavia är Microdochium nivale I vitgröe I ven I rödsvingel

18 I SCANGREEN undersøker vi olika sorters mottaglighet för Microdochium nivale PSG 1GMC Cobra Nova Tyee Teeone (T1) Shark Independence Krypven-sorter, Landvik

19 Men det er inte realistiskt att hoppas på krypven-sorter med 100% resistens mot M.nivale Den amerikanska växtföredlaren Mike Castler säger: Vi har klar framgång i foredling for resistens mot dollar spot. Sortar som er resistente på ett stelle vil också vara det på andre stellen Svårt att odla fram resistens mot snömögel (Microdochium nivale). Olika raser av svampen forekommer på olika stellen ock krever olika resistensgener. Generell resistens har varit påvist i mycket få kloner. (Castler et al. 2006) Därför behövs kemiska bekämpningsmedel, i alla fall i vitgröe och ven!

20 Svampmedel till golfbanor i Skandinavia, 1.nov 2011 Produkt Norge Sverige Danmark Baycor 25 WP (bitertanol) Sportak (prokloraz) Folicur (tebukonazol) Amistar (azoksystrobin) Stratego (trifloksystrobin + propikonazol) X* Delaro (triflokystrobin + protioconazol) X* Acanto Prima (pikoksystrobin + cyprodinil) Off label t.o.m. 31.des.2012 Off-label, 1 liter/ha Off-label, 1 liter/ha Off label * Bara övervintrings -svamp

21 Svampmedel till golfbanor i Skandinavia, 1.nov 2012 Produkt Norge Sverige Danmark Baycor 25 WP (bitertanol) Sportak (prokloraz) Folicur (tebukonazol) Amistar (azoksystrobin) Stratego (trifloksystrobin + propikonazol) X* Delaro (triflokystrobin + protioconazol) X* Acanto Prima (pikoksystrobin + cyprodinil) Headway (azoksystrobin + propikonazol) Banner Maxx (propikonazol) Medallion (fludioksonil) Off label t.o.m. 31.des.2012 Off-label X X X Off label Switch (fludioksonil + cyprodinil) Off label? Proline (protiokonazol) Off label?

22 Resultater från tidliga forsøk med sprutning mot overvintringsvamp, USGA-green, Apelsvoll 2004/05 Dos % vinterskade Obehandlad kontroll - 80 Prochloraz (Sportak) 1 l/ha 90 Iprodione (Rovral) 3 kg/ha 60 Azoxystrobin + propiconazol (Amistar Duo) Trifloxoxystrobin + propiconazol (Stratego) 1 l/ha ( kg ai/ha) 35 1 l/ha 50

23 Aktiva substanser Type medel Dosering Vätskemängd Verksamt mot Max sputningar pr år Headway Azoxystrobin, 62.5 g/liter + propiconazol, 104 g/liter Akropetal penetrant, följer vattenströmmen upp i plantan Minimumstemp. 10 C 3 l/ha l/ha - Microdochium nivale - Brunfläck (Drechslera) - Trådklubba (Typhula) - Antraknos - (Rotdödare, häxringer, kräver stor dos drenching ) Fyra

24 Båda komponenterna i Headway er inte fullsystemiska, men akropetale penetranter: (Latin, 2011)

25 Headway Banner Maxx (Latin, 2011)

26 Banner MAXX Aktiv substans Type medel Dosering Vätskemängd Verksamt mot Max sputningar pr år Propiconazol, 156 g/liter Akropetal penetrant, kurativ verknad Minimumstemperatur 6 C 3 l/ha l/ha - Microdochium nivale - Trådklubba - Brunfläck (Drechslera) - Anthraknos - Dollar spot Fyra

27 Medallion TL Aktiv substans Type medel Dosering Fludioxonil, 125 g/liter Kontakt, anvädas vid temperatur under 6 C 3 l/ha Vätskemängd Verksamt mot l/ha - Microdochium nivale - Brunfläck (Drechslera) - Anthraknos - Trådklubba (Typhula) Varighet: 6 veckor? Max sputningar pr år Fyra

28 Medallion verkar bare på bladytan: Ändrar sporernas osmotiske potential slik at de sprenges (Simon Watson, Syngenta)

29 Rekommenderad bruk av de nya, godkända svampmidlene Fludioxonil Medallion Azoxystrobin Headway Propiconazole Banner MAXX Highly effective Lower effect (Simon Watson, Syngenta)

30 Danska forsøk med svampmedel Sydsjælland GC Produkt Norge Sverige Danmark Baycor 25 WP (bitertanol) Sportak (prokloraz) Folicur (tebukonazol) Amistar (azoksystrobin) Stratego (trifloksystrobin + propikonazol) X* Delaro (triflokystrobin + protioconazol) X* Acanto Prima (pikoksystrobin + cyprodinil) Headway (azoksystrobin + propikonazol) Banner Maxx (propikonazol) Medallion (fludioksonil) Off label t.o.m. 31.des.2012 Off-label X X X Off label Switch (fludioksonil + cyprodinil) Off label? Proline (protiokonazol) Off label?

31 Greenforsök, Sydsjælland GK, Gräs: 50% vitgröe, 25% ven, 25% rødsvingel Behandlingar 28 Oct. 6 Dec. 1 Obehandlad kontroll Obehandlad kontroll 2 Folicur 250, 1l/ha Folicur 250, 1 l/ha Switch, 1 kg/ha (250 g a.i. fludioxionil g a.i. cyprodinil) Switch, 1 kg/ha (250 g a.i. fludioxionil g a.i. cyprodinil) Medallion TL, 3 l/ha (375 g a.i. fludioxonil) Switch, 1 kg/ha (250 g a.i. fludioxionil g a.i. cyprodinil) Medallion TL, 3 l/ha (375 g a.i. fludioxonil) (Paaske, 2012)

32 % angrepp av Microdochium Sprutning 28 Oct Resultat 3. Sprutning 6. Dec 14-okt 11-nov 09-dec 06-jan 03-feb 02-mar Obehandlad Folicur 250, 1L I+III Switch 1L, I Switch, 1L, I+III Medallion, TL 3L, I+III Konklusjon: Overraskende bra kontroll etter bara en sprutning med Switch

33 Kombinerte forsök med Primo MAXX och nya bekämpningmedel, Landvik

34 Forsøkplan, vitgröegreen, Landvik Forsøksfaktor 1: Tillväxtreglering A. Obehandllat kontroll B. Primo MAXX, (0.2) 0.4 l/ha annan var vecka från 21.juli till 27.sept. Forsøksfaktor 2: Sprutning mot Microdochium nivale 13 Oct. 2 Nov. 28 Nov. 1 Obehandlad Obehandlad Obehandlad 2 Headway Headway 3 Medallion Medallion 4 Headway Medallion 5 Headway Medallion Medallion

35 Vitgröegreen, Landvik, 5.aug 2011 Primo MAXX, 0.2 l/ha den 21.juli l/ha 2.aug. Obehadlad kontroll

36 Daglig højdtillväxt, cm Tal skott pr m2 Bollrull, 24 t efter klippning cm Rotdjup, mm Tørrvekt av røtter i olika lag g/m cm Under 5 cm Konsentrasjon av kolhydrat i kronan vid innvintring, % Kontroll cm Primo MAXX Verknad av Primo MAXX på vitgröegreen, Landvik, juli sept cm Relativ skillnad -31% Sikker +7% Usikker +6% Sikker -4% Sikker + 4% Usikker - 8% Usikker + 15% Sikker

37 Resultat: Verknad av svampsprutning på utveckling av M.nivale (medel av rutor med och utan Primo MAXX) 30 Svampmedel 13 Oct. + 2 Nov Nov.: M.nivale, % av rutan Snötäcke Ikke soppmiddel: Headway Headway Medallion Medallion Headway Medallion Headway + Medallion + Medallion

38 Landvik, 10.nov 2011 Primo MAXX Headway Primo MAXX Ikke svampmedel Ikke Primo MAXX Svampmedel Headway Ikke vekstreg. Ikke svampmedel

39 8.april 2012 Ingen tillväxtreglering hösten 2011 Primo MAXX høsten 2011

40 Några sista ord om Primo MAXX Behovet för Primo MAXX på greener ökar i ordningen: Rödsvingel krypven vitgröe. På fairway / semiruff ökar behovet i ordningen rødsvingel ängsgröe vitgröe - rajgräs Vi menar at förbättringspotensialen vid bruk av Primo er större för greener i skugga enn i ljus og större på banor i nord än i sör. Men: Jo länger norrut man kommer, jo viktigare är det att spruta lita och ofta. Vid bruk av Primo MAXX skall man alltid börja med lågaste rekommenderade dos og man skall tankblanda med lite kväve. I STERF-forsöken på vitgröegreen ga Primo MAXX 31% mindre höjdtillväxt, 19% mindre avklipp, 7% tätare greener, 6% bättre bollrull och 15% större innlagring av kolhydratreserver under hösten. Större kolhydratreserver om hösten förklarer varför vi i tidigare forsök har sett mindre snömögel och snabbare växtstart efter bruk av Primo MAXX. Men: Primo MAXX kan inte ersätta svampmedel

41 Några sista ord om svampmedel Takk vara innsats från SGF / STERF han man i Sverige nu et godt utval av medel mot övervintringssvamp på golfbanor. Detta inkluderar akropetale penetranter och kontaktmedel. De nya preparaten innehåller ingen ny kemi, utan verksamme substanser som allerede har varit på marknaden i många år och som användes i andre grödor. Men formuleringane för grönytegräs er nya. Danske forsøk tyder på at de nya preparaten har längre verknadstid enn tidigare preparat og att det er viktig at första sprutningen, också av kontaktmedel, gjennomføras förebyggande, för man ser angrepp. Norska försøk viser at man uppnår 90-95% kontroll med högst to sputningar pr sesong. Tillräcklig??

42 Tema II: Törrfläcker och vätmedel Foto: Coen Ritsma, Nederland

43 Vattenavstötning skyldes at organiska molekyler legger seg som en kappa rundt jord- (sand-) partiklerna Courtesy of Tammo Steenhuis, Cornell University Courtesy of Tammo Steenhuis, Cornell University

44 Var kommer det hydrofobe, organiske materialet från? Courtesy of Paul Hallett, Scottish Crop Research Institute

45 Wettable Hydrofob

46 Graden av vattenavstötning bestemmes ved vanndråpe-test WDPT: Water Droplet Penetration Time

47 Graden av vattensavstötning Wettable Slightly water repellent Strongly water repellent Severely water repellent Extremely water repellent Water droplet penetration time < 5 sec sec min 10 min 1 time > 1 time Dekker et al. 2001

48 Årsaker til törrfläcker på golfbanor 1. For ojämn täckning av vanningsanlegget DU / Tackningsgrad??

49 Foto: Agnar Kvalbein 2. Ojämn tjocklek på växtbädden eller ojämt innhåll av organiskt material 40 cm växtbädd 30 cm växtbädd

50 3. Intet vertikalt spärresjikt rundt greenen (Vattnet sugs ur sanden) Foto: Agnar Kvalbein

51 4. For grova växtmasser Foto: Agnar Kvalbein

52 5. For lite organisk material ( For god filtkontroll?) Foto: Agnar Kvalbein

53 Vad vill vattenavstötning föra till? Törrfläcker sämre greenkvalité Redusert infiltrasjon - større ytavrenning Dårlig utnyttjande av bevattningen Større utläkning av gjødsel og kemiska bekämningsmedel på grunn av fingerfløde

54 Det finns en kritiskt vatteninnhåll under vilken olika jordar blir vattenavstötande Vi må ikke la jorden torka for mycket ut!! Dekker et al. 2001

55 Växtbäddens innehåll av vatten kan reguleras med vätmedel (Wetting agent / surfactant) Av dessa er det prinsipielt två typer: Polymerar (stora molekyl, Ikke-ioniska) Håller på vatnet Penetrantar (mindre milekyl, ioniska eller ikke-ioniska) Drenerar vattnet från jorden (Simon Watson, Syngenta)

56 Båda har typer har en hydrofil och en hydrofob del och omsluter de vattenavstötande sandpartiklerna

57 Men tjockleken på vattenfilmen blir inte den samma Penetrant Polymer (Simon Watson, Syngenta)

58 De fleste nuvarande vätmedel är: Non-ionic EO/PO block copolymer surfactants CH 3 HO (CH 2 CH 2 O) x (CH 2 CHO) y (CH 2 CH 2 O) x H Etylen-oksyd EO Propylen-oksyd PO Etylen-oksyd EO Hydrofil Hydrofob Hydrofil (Stan Koska, Aquatrols)

59 Men det finns många kemiska modifikationer: Vätmedlet Revolution har t.ex. hydrofoba metylgrupper på båda endar av molekylet CH 3 H 3 C (CH 2 CH 2 O) x (CH 2 CHO) y (CH 2 CH 2 O) x CH 3 Hydrofob Hydrofob EO PO EO Metyl-capped EO/PO block copolymer surfactant (Stan Koska, Aquatrols) Dette gjör at vattenfilmen rundt sandpartiklerna blir tunnare

60 Qualibra påstås också att kombinera båda funktioner Dynamic penetrant More efficient water movement and distribution Powerful polymer Holds moisture evenly and deeper in the root zone (Simon Watson, Syngenta)

61 Vi har prövat ut dessa vätmedel på våra forsöksgreener Aqueduct Primer 604 Revolution

62 Acqeduct for kurering av extremt vattenavstötande green (ren sand utan organisk material, sommaren 2008)

63 Reperasjon av tørkeskadde greener med vætemiddel, juni blev dessa rutor delad inn i fyra och fölgende behandlingar startades (fyra kombinationer) 1. Ikke vätmedel 2. Aqueduct, 25 l i 800 vann/ha en gang pr vecka i juni (totalt 4x) A. Ingen luftning B. Spiking til 5 cm djup för var tilførsel av Aqueduct

64 4.juni a) 10 June Resultat: Utan Aqueduct Med luftning Aqueduct No No Aqueduct aeration b) Aeration 16 No June aeration c) 25 June Aqueduct Aeration 10.juni Med Aqueduct Utan lufting 16.juni Utan Aqueduct Utan luftning Aqueduct No aeration No surfactant Aeration 24.juni No surfactant Med No Aqueduct aeration Aeration Med lufting Aqueduct var et effektivt vätmedel för att reparera törkflecker / törkeskadade greener. Visuell respons kan förväntes i löpet av ca 2 veckor. Aqueduct verkar inte mer effektivt om det kombineras med luftning

65 I forsöken med Primer 604 och Revolution studerte vi verknaden av vätmedel på greener med och utan organisk material i rotzonen

66 Ren sand med Primer 604 Green Mix (kompost) med Primer 604 Ren sand uten Primer 604 Green Mix (kompost) uten Primer 604

67 Tid for vanndråpe att trenga ned i växtmassen Djup 1 cm 2 cm 3 cm 5 cm 10 cm Ren sand, uten Primer 604 Ren sand, med Primer 604 Green Mix, uten Primer 604 Green Mix, med Primer min 11 sec. 21 min 40 sec. 30 min 15 sec. 20 min 50 sec. 3 sec. 44 sec. 37 sec. 21 sec. 11 sec. 2 sec. 8 min 1 min 51 sec. 46 sec. 28 sec. 5 sec. 2 sec. 3 sec. 2 sec. 2 sec. 2 sec. 2 sec. Större vattenavstötning vid ren sand än vid organiskt material innblandad i sanden God effekt av Primer 604

68 Genomsnittlig vatteninnhold på olika djup, sept Ren sand utan Primer 604 Ren sand med Primer 604 Green Mix utan Primer 604 Green Mix med Primer % soil water content (w/w) 1 cm 3 cm 5 cm 8 cm 12.5 cm 17.5 cm 22.5 cm 27.5 cm Primer 604 förde til högare vatteninnhold i filtlaget. Dette er negativt om hösten! Genomsnittlig vatteninnhold på större djup var lite påverkad

69 Våren efter: Prosent angrepp av övervintringssvamp Svamp Ikke vätmedel 31 % Primer %

70 Senare gjennomførte vi försøk med Straight sand without Revo Revolution 1 cm 3 cm Straight sand with Revo 2% torv without Revo. 2% torv with Revo cm 8 cm 12.5 cm 17.5 cm 25 cm % soil water content (w/w) I motsetning til i tidligere forsøk med Primer 604 minskade Revolution vatteninnholdet i filtlaget i greenen med organisk materiale i vekstmediet. Tyvärr var det inget svampangrepp i detta forsöket

71 Nogon sista ord om vattenavstötning / vätmedel Vi förebygger vattenavstötning vid att unngå for grov USGAsand och /eller vid att ha med organiskt material (kan henda lite sandig matjord?) i rotzone och topdress Vätmedel er inte alle lika: Om vi har erfarenhet for at törrfläcker kan bli et problem, bør vi om våren använda en polymer som ger en moderat økning i vatteninnhållet i jorden. 2-4 appliseringar er ofta tillräcklig Typiska polymerar skall inte användas om hösten. I vissa fall kan det vara rätt å använde en penetrant som drenerar vatten från filten / det översta sjikt i greenen. Sandbaserade greener bör aldrig få torka under 9 vol% vatten. Detta skal vi ser på under neste tema.

72 Tema III: Vattenforbruk och bevattning

73 Motivation 1. Globalt är brist på vatten är det största hinder för flera golfbanor och grøntarealer. I Sør-Europa er dette mycket påtrengande. 2. I Danmark har mange golfbaner et övre gräns for hur mycket vatten de får använda, t.ex m3 til 18 hol. 3. Pumpning av vatten er en vesentlig del av det totale energiforbruket på golfbanor. 4. På grunn av billig och rikelig tilgang på vatten har många norska (och svenska??) greenkeepere en tendens til å bevattna så mycket at gräskvalitéen blir lidande, eller det fører til utläkning av gjødsel och kemiske bekämningsmedel.

74 Mål med STERFs bevattningsprosjekt Overordnad mål Mindre forbruk av vatten og energi, reduserte kostnader og bättre gräskvallité gjennom riktigere bevattning på golfbaner och andre gräsdekte grøntareal, i og utanfor Skandinavia. Delmål: 1. Bestemme aktuell evapotranspiration (ET) hos olika gräsarter på greens og fairways, och relatere dette til referanse-et beräknad ut från väderstation. 2. Utveckla underskuddsbevattning som ny og kostnadseffektiv bevattningsmetode 3. Validere resultatene fra ordinarie forsök genom demonstrasjonsfelt på golfbanor. 4. Utarbeta en handbok för bevattning for golfbanor i Norden.

75 Delmål I: Mätning av aktuelt ETvärde: I 2009 og 2010 blev sylindre lyftad ut av olika gräsarter på green och fairway och vägd dagligen i veckolånga perioder utan naturlig nederbörd

76 På grunnlag av data från 5 perioder utviklet vi kurvor som redovisar vattenforbruket som funktion av antall dager efter feltkapasitet 3,0 2,5 Exempel : Krypven Independence på green Crop coefficient, Kc 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 y = 2,1487x -0,738 R² = 0, Dag etter oppfylling av jordens vannlager til feltkapasittet

77 Delmål 2: Underskottsbevattning Att aldri bevattna til full feltkapasitet. Att exponera gräset för et moderat, men relativt konstant torkstress

78 Tre bevattningsstrategier mm underskudd Dag nummer efter mättning av rotzonen Lite og ofta til feltkapasitet (mättningsbevattning) Underskottsbevattning Mycket och sällan till feltkapsitet (torkbaserat bevattning)

79 Våra bevattningsforsøk blev utförd 2010 och 2011 under en mobil torkskjerm som var bygt över en USGA-green Greenen var konstruert i 2007 Krypkvein Independence 10 vol% organisk materiale (torv) i rotsonen

80 Sylinderprover viste at vekstmassen innehålt 11% plantetilgjengelig vatten vid feltkapasitet. Med 25 cm rotdjup og inkludert et 13 mm filtlag motsvarer dette 30 mm nyttbart vann i greenen 25 cm

81 Forsøksplan Forsøksperioder: 24.mai 21.juni 2010 og 20.juni 22.aug 2011 Forsøksfaktor 1: Bevattning 1. Till feltkapasitet 6 x pr vecka (all dagar unntatt søndager) 2. Till feltkapasitet 2 x pr vecka (måndager och fredager) 3. Till feltkapasitet 1 x pr vecka (endast måndager) 4. Underskottsbevattning 6 x pr vecka (alle dagar unntatt søndager) 5. Underskottsbevattning 2 x pr vecka (måndager och fredager) 6. Underskottsbevattning 1x pr vecka (endast måndager) Forsøksfaktor 2: Vätmedel (soil surfactant) A. Ikke vätmedel B. Revolution, 19 liter/ha før start av forsøket, därefter 9.5 liter/ha annanvar vecka genom hela forsøksperioden

82 Ved beräkning av hur mycket vatten som skulle tilförs i de ulike behandlingar tok vi utgangspunkt i funktionen for vattenförbruk hos krypven 2,5 Crop coeffcient, Kc 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Dag efter at vannlageret var fylt helt upp

83 mm vatten Dato ET 0 Vanning til feltkapasitet 6x per vecka 2x per vecka 1x per vecka Underskuddsvanning 6x per vecka 2x per vecka 1x per vecka Mon 20 Jun 2.8 Tue 21 Jun Wed 22 Jun Thu 23 Jun Fri 24 Jun Sat 25 Jun Sun 26 Jun 4.3 Mon 27 Jun Tue 28 Jun Thu 18 Aug Fri 19 Aug Sat 20 Aug Sun 21 Aug 0.5 Mon 22 Aug Total 63 dager Middel

84 Men et slikt bevattningsreknskap er vel altfor komplisert for en vanlig golfbane? Bestemmelse av vol% vann i de øverste 12 cm Precis! Därfor mätade vi också vatteninnhållet i rotsonen i de olika forsøksledd

85 Vi mätade även vatteninnhållet lenger nede i greenen Djup: 0-10 cm cm cm Vi samtliga mätningar var greenen törrast i de øversta 10 cm. Det är rimeligt fordi: 90% av röttene finns i de överste 10 cm Dreneringshöjden minkar ned mot drenslaget

86 Volum % vann i de øverst 12 cm Vatteninnehåll i øverste 12 cm gjennom første forsøksperiode, 26.mai -21.juni May 31-May 7-Jun 14-Jun 21-Jun FC, 6x per wk FC, 2x per wk FC, 1x per wk Def, 6x per wk Def, 2x per wk Def, 1x per wk Gjennomsnittlig volum-% vid bevattning:

87 Visuell greenkvalitet gjennom første forsøksperiode, 26.mai 21.juni 2010 Turfgrass visual quality (1-9) * * ** FC, 6x per wk FC, 2x per wk FC, 1x per wk Deficit, 6x per wk Deficit, 2x per wk Deficit, 1x per wk mai 29.mai 05.jun 12.jun 19.jun 26.jun

88 Vid avsluttning av förste forsøksperiode hadde behandling 6 (underskottsbevattning en gang pr vecka) ikke akseptabel kvalité.

89 Daily mean temperature, C Hovudforsøk 20.juni 22.aug. 2011: Dygnmedeltemperatur genom forsøksperioden Jun 30-Jun 14-Jul 28-Jul 11-Aug 25-Aug yr normal

90 Hovudforsøket 20.juni 22.aug 2011: Vatteninnhold 0-12 cm FC 6x per wk FC 2x per wk FC 1x per wk Def. 6x per wk Def. 2x per wk Def. 1x per wk

91 I den varme og torra veckan 29.juli 5.aug började det att utveckla sig törkfläcker på en del av rutorna. Med Revolution Bilden viser en av rutorna i ledd 5: Underskuddsbevattning 2x pr vecka Uten Revolution

92 Sammenheng mellom vatteninnehåll i greenen och utveckling av torkflekker i den varme og törre veckan 29.juli 5.aug. Tørekflekker, % av areal, 5.aug Ikke avspenningsmiddel Revolution Vatteninnhåll i översta 12 cm medel av fyra observationer 29.juli - 5.aug.

93 Oppsummering, hovudforsøket, 2011 Visuell greenkvalité (1-9) Tørrflekker % av rutan Daglig høydetillväxt mm Bollrull, cm (forkortet stimpmeter) Hardhet målt med Clegghammer (gravities) 1. FC, 6x per wk FC, 2x per wk FC, 1x per wk Def., 6x per wk Def., 2x per wk Def., 1x per wk Sikkerhet (*) (*) ns ns ** A. Ikke vätmedel B. Revolution

94 WDPT: Water Droplet Penetration Time Antall sekunder for inntrenging av vanndråpe I filtlaget 5 mm under filtlaget 1. FC, 6x per uke FC, 2x per uke FC, 1x per uke Def., 6x per uke Def., 2x per uke Def., 1x per uke Sikkerhet (*) ns A. Ikke vätmedel B. Revolution P-value *** *

95 Vid forsøksavsluttning 22.aug 2011 Utan vätmedel Utan vätmedel Med Revolution Med Revolution

96 Vid forsøksavsluttning 22.aug 2011 Med vätmedel Med vätmedel Utan Revolution Utan Revolution

97 Oppsummering, bevattningsforsøk på green 1. Ofta underskottsbevattning med små mängder förde till: Lågast vattenforbruk Best visuell greenkvalitet Minst fare for utveckling av vattenavstötning/ tørrfläcker Litt dårligere rotutveckling og litt mjukare greener än om man tillot at rotzonen törkade ut mellan var bevattning. 2. Bruk av vätmedlet Revolution økte ikke gjennomsnittlig vatteninnhold I topplaget, men innholdet jamnats ut og risken for utveckling av tørkeflekker minskades. 3. En enkelt TDR-instrument för mätning av vatteninnholdet I greenen borde vara med i enhver greenkeepers verktyglåda. På sandbaserade greener med 1% organiskt materal är risken for utveckling av vattenavstötning liten om man påser at vatteninnhållet aldri går under 9 vol%.

98 Er lite och ofta underskuddsbevattning möjlig i praktiken? Er vanningsanlegget jevnt nok? Rødsvingelgreen Visby, Gotland. Foto: Agnar Kvalbein

99 Vanningsanleggets täckningsgrad DU = Distribution Uniformity Sett opp måleglass i avstand 4-5 m i begge retninger Minimum 24 målepunkter Kjør vanningsanlegget en bestemt tid en kveld/natt DU = 100 x Medel for den fjerdedel av måleglassene som har minst vatten Medel for alla målglass Utmerkt Som väntad Dårlig Over Under 55 Mikael (Bobban) Frisk

100 Exempel: Oppsamlet vannmengde (milliliter) i målglass plassert i mønster med 4 meter mellom vart målglass Variasjon: mm Middeltall av 8 laveste: mm Middeltall av alle 32: mm DU = 100 x (21.25/32.75) = 64 Dette vil IKKE være akseptabelt for underskottsbevattning!

101 Underskuddsvanning av greener i praksis: Forbered greenen ved bruk av vätmedel från våren av Finn ut hur mye vanningsanlegget ger pr minutt. Gå over fra minutter til millimeter. (Ofte 3-4 mm på 10 minutter, men det må sjekkes!) Bestem täckningsgraden (DU) for vanningsanlegget. Jo lågare DU, jo mer handvattning! Kjøp inn en TDR-måler med 12 cm långe sensorer Start bevattning när vanninnholdet er kommet ned i 11% på sandgreen, eller 14% på Green-Mix eller Torv-green. Ved hver håndvanning tilføres 3 mm på sandgreen og 5 mm på GreenMix eller Torv-green. Detta gir et forventet vanningsintervall på 1-2 dager på sandgreen og 2-3 dager på Green Mix eller torvgreen. Etter hvert som greenen tilpassast til lite vatten, kan kriteriet for at bevattna minskas til 9 vol% på sandgreen og 11% på Green Mix / torvgreen.