Smidö vägsamfällighet

Transkript

1 Smidö vägsamfällighet FAQ angående diken och underhåll Källa: Trafikverket, Drift- och underha ll av enskilda va gar Publikation 2012:141

2 FAQ angående diken och underhåll Syfte av detta dokument är att informera medlem i Smidö Vägsamfällighet kring riktlinjer som Trafikverket ge kring diken och underhåll av enskilda vägar Detta för att öka förståelse varför diken finns och vilket underhåll krävs för att ha bra vägar Samt att förbereda alla medlemmar och vattenföreningar för det underhållsarbete som kommer att genomföras Varje fråga har ett detaljerad svar eventuellt kompletterat med bilder för förtydligande

3 Bakgrund till underhållet bra vägar (oberoende vilken beläggning) kräver bra diken och hantering av vatten En första beläggning har genomförts på vägen till Smidö. Inför upprustning av alla övriga vägar på Smidö har styrelsen sett över dikning och avvattning av vägar och vägkroppen Styrelsen har med stöd av vägkonsulten och några erfarna personer på Smidö gjort en utredning kring alla diken. Följande principer har hanterats under utredningen (baserad på Trafikverkets riktlinjer) 1. Ett dike ska vara ca 50cm djup 2. En trumma ska vara minst 20cm i diameter, helst 30cm 3. En trumma ska ligga 20cm under beläggning så att den inte skadas 4. Vatten måste kunna flöda till lägsta punkt och det ska inte står kvar i lägsta punkt, helst ledas bort till äng, Mälaren eller annat 5. Trummor ska vara rent och ligga i rätt höjd i diken 6. Ett dike ska vara rent från sly, träd och buskar på både slantar

4 Styrelsen har beslutat att en alla diken behöver bli av samma kvalitet och de flesta diken ligger efter i underhåll Styrelsen konkluderade att i princip alla diken är i stort behov av dikning och rensning På hela ön har diken framför tomten fyllts för uppfarten utan att man har varit medveten att en vägtrumma behövs. En hel del nya trummor behövs skaffas och grävas ner. Trummor har inte rensats och det är stopp i de på de flesta platser pgalöv, sand, grus etc. Diken har inte rensats samt växer det på för många platser sly, träd och buskar i diken som förhindrar bra verkande av diken

5 Vilket underhåll kommer att ske och hur lång tid ska detta pågår? Arbetet kan pågår i ungefär en månad. Ta hänsyn under tiden och hjälper entreprenaden genom att ha tomten utmärkt samt diken rensat från växlighet eller anläggningar. Alla diken behöver rensas från växlighet från vägbanken till tomtgräns och har i snitt cm som ska skrapas ur i botten där det har fyllts med löv och grus. Dikning av identifierade diken som inte uppfyller de principer som hanterades. Detta behövs hanteras pragmatiskt och i kontinuerligt dialog med Vägsamfälligheten. Alla trummor ska rengöras med högtrycksspolning samt kolla om de är i bra skick, i samråd med Vägsamfälligheten ska trummor i dåligt skick bytas. Olika grusfyllningar med rör behövs i diken där t.ex. sandlådor och bänk för busshållplats står för att hålla diken fritt och rent samt skapa bättre tillgång till sandlådor och säker plats för personer som vill kliva på bussen. Specifikt med bushållsplatsen behövs vägen även lyftas upp en del.

6 Översikt av frågor Frågorna har delats upp i olika delar Diken Trummor Uppfart Ansvar och eventuella kostnader

7 Diken

8 Varför måste vi ha dike? En stor anledning till att ha ett fungerande dike är att anliggande väg skall hålla. Det rör sig om att brist på vattenavrinning inte skall underminera vägen. Står träd eller buskar i diken så kommer dess rotverk att underminera vägen. Oberoende av typ av beläggning behöver man ha bra diken. Ett bra dike ska hålla i 25 år. Dikena har tre uppgifter: samla upp och leda bort det vatten som rinner ned fra n va gbanan leda bort vatten fra n terra ngen omkring va gen, sa att det inte rinner ut pa va gen bidra till att torka ut eller dra nera va gen. Sto rre dikesdjup ger baẗtre dra nerad va g. Om dikena fa r fo rfalla kan det bli den direkta orsaken till sva ra skador under tja llossningen.

9 Vad är dikning? Med dikning avses sa va l nydikning som a tersta llande av kraftigt igensatta diken (rensning). Syftet a r att fa en dra nering av va gen. Med dikesrensning avses dels kantska rning, dels rensning av diken sa att de fa r tillbaka sin ursprungliga form. Va gdiken slammas igen efter hand. Avlagringarna kan bli stora sa rskilt i la gpunkter och pa stra ckor med svag dikeslutning.

10 Hur skall ett dike se ut för att fungera? Man ska stra va efter bra sla ntlutningar pa dikena och hålla diken rent från sly, träd och buskar, både på vägslanten samt på slänten på tomtsidan. Dike ska vara ca cm djup. Där det finns begränsade möjligheter är cm det minste.

11 Hur bra är våra diken? Det finns en del bra diken I snitt krävs det dock mer underhåll än som har gjorts och diken har hamnat efter Det finns även ställen där diken saknas helt eller grus har samlats så pass mycket att avrinning förhindras totalt (se bild Notskärsvägen)

12 Hur ofta behöver underhåll ske? Varje år bör trummor och diken ses över. Löpande underhåll efter behov. Hur ofta ett dike beho ver rensas varierar. Genomsnittstiden mellan rensningarna a r sju a r. På Smidö har diken inte rensats under senaste tiden och man har inte planerats detta som återkommande underhåll.

13 Hur skall röjning av dike göras? Regelbunden ro jning kra vs fo r att: ta bort vaẍtlighet fra n va gkanter och diken, eftersom den kan hindra vattenavrinning och upptorkning ta bort vaẍtlighet som hindrar sikten i t.ex. Kurvor, uppfarter eller korsningar Ro jning bo r utfo ras inom va gomra det eller till minst 2 m fra n va gkanten. Ro jning bo r ske pa eftersommaren fo r att undvika rotskott. Rensning och sly på tomtägarens sida av dike åligger tomtägaren att kontinuerligt ta bort. Vägsamfälligheten skall årligen se till att rensning av dike mot väg sker

14 Säkerhetsröjning är otrolig viktigt och allas ansvar att ingen skadas för att det är dålig sikt vid utfarter eller korsningar Vägsamfälligheten är som väghållare ansvarig för säkerheten, och riskerar skadestånd om regleringar inte efterlevs. Alla uppmanas därför uppmanat alla till att hålla efter gräs, buskar och träd utefter vägarna för att fri sikt ska bibehållas. Vid utfart ska dina växter inte vara högre än 80 centimeter från gatan inom markerad sikttriangel. Sikten ska vara fri minst 2,5 meter från gatan eller gångbanan Tomt vid vägkorsning får inte ha växter högre än 80 centimeter i en sikttriangel som sträcker sig minst 10 meter åt vardera hållet

15 Vi har en häck eller buskage på tomtens sida av dike, vad gör vi med den? Ingen vill riva häck i onödan, dock är det viktigt med avrinning av vatten. Det är bäst om häck inte finns inom 2 meter från vägkanten. Detta gäller även siktlinjer på korsningar för trafiksäkerheten. Se till att tomter är utmärkte så att vägsamfällighet kan bedöma om en buskage står på allmän mark eller på en tomt. Såklart ska det alltid tas kontakt med tomtägaren i fall det är osäkert. Det har under lång tid inte varit större krav på detta dock har Trafikverket tydliga riktlinjer och regler som även kan påverka vårt statsbidrag.

16 Fiber/Elledningar i diken? Fiber ligger på ett sådant djup att det inte påverkar dikning. Elledningar skall inte finnas i diket. Ta kontakt med vägsamfälligheten om du vet om något i diket som bör kännas till.

17 Befintligare stenkistor och anläggningar som hanterar dränering Stenkistor och andra avrinningsanläggningar som fungerar i dagsläget kommer inte att ändras eller åtgärdas. Det är dock viktigt att de som känner till en sådan anläggning informerar om detta i god tid.

18 Trummor

19 Hur skall trummor se ut och placeras för ett bra resultat? Va gtrummor kan besta av betongro r, pla tro r eller plastro r. Under va r och ho st da mycket vatten a r i ro relse ska man se till att trummorna inte sa tts igen.

20 Uppfart

21 Hur ansluter man en upp fart/hur ser en uppfart ut? Varje tomtägare ska i princip lägga en trumma under uppfarten enligt riktlinjer för trummor. Dvs minst 20cm i diameter och helst 30cm samt minst 20 cm grus ovanför trumman så att den inte svikas under trycket som bilar skapar Avrinningen av vatten ska inte stoppas vid uppfart. Det är speciellt viktigt med tomter som ligger högre än vägbanan. Detta betyder att en uppfart inte ska upp i höjd direkt från vägkanten men att man alltid först ska ner från vägkanten och då upp till tomten (se ritning). väg väg tomt tomt

22 Hur återställs uppfarter efter eventuellt nergrävning av trummor och vad har vi för skyldigheter? Vi återställer i de fall man har belagt detta tidigare med beläggningsmaterial som kommer på vägen i framtiden. Om man inte vill detta kan man få pengarna som vi investerar och gör arbetet själv innan ett överenskommet datum. Eftersom beläggning inte sker på en gång kommer det att grusas tills beläggning görs

23 Ansvar och kostnader

24 Vem ansvarar för diken? Det är fastighetsägarens ansvar att gräs, buskar och träd utefter vägarna hålls efter för att fri sikt ska bibehållas. Röj i diket framför egen tomt och håll fri sikt vid korsningar (Se 9 i Tomtägarföreningens stadgar). Vägsamfälligheten är som väghållare ansvarig för säkerheten, och riskerar skadestånd om regleringar inte efterlevs. Alla uppmanas därför till att hålla efter gräs, buskar och träd utefter vägarna för att fri sikt ska bibehållas.

25 Vem betalar kommunen för att komma ut och märka upp tomtgräns i de fall det saknas märkning? Alla har skyldighet att ha tomtgräns utmärkt och om så inte är fallet så ska tomtägaren kontakta kommunen för att märka ut detta. Om detta inte sker så kommer vägsamfälligheten vid behov att be kommunen att komma ut och kostnad debiteras tomtägaren plus tilläggsavgift för arbete vi gör.

26 Vem skall betala för nya trummor? Det åligger tomtägaren att bekosta vägtrumma. I detta fall så anser vi att vägsamfälligheten bör stå för kostnaden för att komma ikapp med eftersatt underhåll. Detta täcks delvis av årsavgiften 2016 och investeringsbudget för nya vägar.

27 Vem skall betala vid skada som uppkommer på infart/tomtgränsen? Asfalt/beläggning Vem återställer och vem bekostar? Vi återställer med den beläggning som vi lägger (grus, IM) Träd Träd som står på tomten skall stå kvar och träd som står i dike kommer att tas bort. Byggnationer i dike Åligger tomtägaren att ta bort detta innan arbete påbörjas för att säkerställa att detta inte rivs vid åtgärd av dike. Med detta avser bl.a. soptunnor, belysning, skyltar, staket.

28 Hur kan Vattenföreningar vara med i förberedelse och när arbetet genomförs? Vattenförening ska ta undan ledningar tillfälligt för att underlätta arbetet. De som vet vart ledningar ligger behöver vara med vid dikning. Lämpligtvis så utser varje vattenförening en ansvarig som följer med och informerar grävaren om ledningars placering. Vattenledningar ska egentligen inte gå genom vägtrummor och ska kunna tas bort för dikesrensning

29 Vem är ansvarig för skador som uppkommer på sommarvatten? Vattenföreningen ansvarar för att ledningar ligger på ett sådant djup att de inte påverkas av dikning eller är borttagna samt är tydligt utmärkt.