Protokoll för bildningsnämnden

Transkript

1 1(19) Bildningsnämnden Plats och tid Kommunhuset, sammanträdesrum Harrie, klockan 18:00-19:15 Ajournering - ande Se sidan 2 Ersättare Se sidan 2 Övriga deltagande Se sidan 2 Utses att justera Niklas Mansfield Justeringens plats och tid Kommunhuset, Bildningskansliet, Paragrafer Sekreterare Ordförande Justerande Pernilla Skånstad Camilla Mårtensen Niklas Mansfield Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Bildningsnämnden Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Bildningskansliet Underskrift Pernilla Skånstad

2 2(19) ande Ersättare Camilla Mårtensen (FP) Gunnar Wiederhielm (M) Rune Sandström (S) Mikael Elmvik (M) Patrik Bengtsson (M) Catharina Thott (M) Niklas Mansfield (C) Nils Nyberg (MP) Alexandra Ekberg (SD) Christer Andersson (SD) Håkan Lektorp (S) Gunilla Tornqvist (S) Monica Johansson (S) Navid Ghannad (M) Helen Ek (FP) Jennifer Jansson (KD) Marcus Nordqvist (S) Veronica Wikner (S) Jan Persson (V) Övriga deltagare Carina Serbinson, bildningschef Andreas Bruce, nämndekonom Elisabeth Nordlund, administrativ chef Pernilla Skånstad, nämndsekreterare Barbro Börjesson, skolchef grundskola Gunilla Fridh, skolchef förskola Marcus Eriksson, chef Lärcentrum Rose-Marie Bergman, utvecklingsstrateg Göran Larsson, kvalitetsstrateg

3 3(19) Dnr: BN 2015/57 24 Ekonomisk uppföljning för bildningsnämnden per Bildningsnämnden godkänner den ekonomiska rapporten och överlämnar den till kommunstyrelsen. Den ekonomiska rapporten för bildningsnämnden per föreligger enligt bilaga. Bildningsnämndens verksamheter redovisar en helårsprognos med -700 tkr. Det prognostiserade resultatet är hänförbart till högre kostnader inom externt gymnasium. Överskott finns framförallt inom den centrala administrationen avseende del av reserv för framtida lokalkostnader. Helårsprognosen för 2015 består av ett flertal osäkerhetsfaktorer såsom slutgiltigt gymnasieval, utvecklingen av barn- och elevtalen, enheternas hantering av över- och underskott, behovet av särskilt stöd, samt avräkningen till Lunds kommun för särskoleplaceringar. sunderlag Ekonomisk uppföljning för bildningsnämnden per sexpediering För kännedom Kommunstyrelsen

4 4(19) 25 Överföringspost bildningsnämnden 2014 Dnr: BN 2015/58 Bildningsnämnden godkänner föreslagen fördelning av över- respektive underskott inom bildningsnämnden, under förutsättning att nämnden erhåller en total överföringspost på tkr. Bildningsnämnden beslutar att en fördjupad analys ska göras rörande Annebroskolan innan nämnden fattar beslut om enhetens överföringspost. Bildningsnämndens bokslut 2014 visar ett överskott på tkr. Bildnings intjänade överföringspost uppgår till tkr. Beloppet kommer att justeras med -442 tkr avseende underskott från 2012 som skulle återbetalts Enligt förslag kommer tkr att överföras till Enligt de ekonomiska styrprinciperna är huvudregeln att resultatenheter tar med 75 % av överskott och 100 % av underskott. Kostnadsenheter tar med 10 % av överskott och 100 % av underskott. Över- och underskott ska användas respektive återställas inom två år. Föreslagen fördelning utgår från huvudregeln, men följande undantag föreslås. Söderparks förskola klarade i samband med avvecklingen av förskolan inte av att återställa sitt underskott på -239 tkr. I förslaget har nämnden täckt detta underskott. Förskoleområde Hofterup återställde inte hela sitt underskott från 2012, -100 tkr kvarstår. I förslaget åläggs förskoleområde att återbetala underskottet under På grund av dubbelutbetalda elevbidrag under 2014 motsvarande Rinnebäcksskolans överskott, föreslås att Rinnebäcksskolan inte får ta med sig något överskott från Annebroskolan återställde inte sitt underskott från 2012 på -103 tkr. För att nämnden ska kunna ta ställning krävs en fördjupad analys, som kommer att återkopplas på nämnden i maj. Bilagt förslag fördelar över- och underskott från bokslut sunderlag Förslag till överföringspost bildningsnämnden

5 5(19) Dnr: BN 2014/ Uppdrag från bildningsnämnden 54/2014: Att för förskolan ta fram handlingsplaner med strategier och konkreta aktiviteter i syfte att öka andelen förskollärare Bildningsnämnden godkänner, mot bakgrund av ärendebeskrivningen, rapporteringen gällande direktivet att för förskolan ta fram handlingsplaner i syfte att öka andelen förskollärare. Bildningsnämnden har gett direktiv enligt följande, Bildningskansliet får i uppdrag att för förskolan ta fram handlingsplaner med strategier och konkreta aktiviteter i syfte att öka andelen förskollärare. Planer ska upprättas såväl övergripande för verksamhetsområdet, som för de enheter där andelen förskollärare understiger femtio procent (BN 54/2014). sunderlag Öka andelen förskollärare i förskolan

6 6(19) Dnr: BN 2014/ Uppdrag från bildningsnämnden 54/2014: Att för förskolan ta fram en handlingsplan som innehåller strategier och konkreta aktiviteter för en förbättrad måluppfyllelse avseende barns matematiska utveckling Bildningsnämnden godkänner, mot bakgrund av ärendebeskrivningen, rapporteringen gällande direktivet att för förskolan ta fram en handlingsplan avseende barns matematiska utveckling. Bildningsnämnden har gett direktiv enligt följande, Bildningskansliet får i uppdrag att för förskolan ta fram en handlingsplan som innehåller strategier och konkreta aktiviteter för en förbättrad måluppfyllese avseende barns matematiska utveckling (BN 54/2014). Mål i Förskolans läroplan, Läroplan för förskolan Lpfö 1998/2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Arbetslaget ska utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för matematik (Läroplan för förskolan Lpfö 1998/2010). Förskolans verksamhet ska vila på forskning och beprövad erfarenhet Forskningen visar att barnen är som mest mottagliga för inlärning under sina första fyra år. Vi vet också att barn som tar del av förskoleverksamhet med hög kvalitet lyckas bättre då det gäller språklig och matematisk utveckling även längre upp i skolåren (OECD rapport 2014).

7 7(19) Barn lär sig att förstå sin omvärld bland annat genom att jämföra olika saker, observera likheter och skillnader och sortera efter olika kriterier. Genom bland annat leken utvecklar barnen förmåga till matematiska, logiska resonemang. Vad och hur mycket barnen upptäcker och lär sig beror på vad pedagogerna synliggör och samtalar om. Planerade strategier och aktiviteter Koppla förskolan till SKL:s matematiksatsning inom grundskolan (Sveriges Kommuner och Landsting) I SKL Pisa 2015, som är ett projekt som primärt riktas åt grundskolan, deltar representant, en förskolechef, från förskolan sedan ett år tillbaka. Kartlägga var förskolan befinner sig Kartläggning genom BRUK (ett verktyg från skolverket för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer). Varje förskolechef kartlägger för att få syn på var respektive förskola befinner sig. Utifrån denna kartläggning planerar respektive förskolechef kompetensutveckling för sin personal. Öka kompetensen hos förskollärarna, utveckla pedagogernas roll i barns matematiklärande, genom olika kompetensutvecklingssatser Verksamhetsspecifik kompetensutveckling för all personal. Storföreläsning i grundläggande matematik i förskolan, matematiska begrepp i barns vardag. Matematiklyftet, webbaserad kompetensutveckling i Skolverkets regi. Samtliga förskollärare i fem förskolor kommer att delta i matematiklyftet under tre terminer, med start Ambitionen är att fler förskolor startar år Fortbildningen är tänkt att genomföras efter en modell där kollegialt lärande och den egna praktiken är i centrum. Arbetet leds av pedagogiska samordnare på respektive förskola. Lärgrupper utifrån litteraturstudier. - Lekfull matematik i förskolan, av Anna Kärre (bland annat utbildare av nya förskolärare på Stockholms universitet). - Naturvetenskap och Matematik en inspiration och lärande i sagans värld, av Marie Ericsson, för att utnyttja våra duktiga sagopedagoger. Starta ett nätverk med en matematikutvecklare från varje förskola för kollegialt lärande, inspiration och utveckling. Pedagogisk dokumentation på alla förskolorna Inom ramen för vårt fokusområde - pedagogisk dokumentation - kommer vi att prioritera matematiken som ämne, till exempel matematikspaningsveckor. Att i samtal, dokumentation och reflektion tillsammans med barnen få syn på och utveckla barns tänkande om matematik och hur vi utmanar vidare. Samarbete mellan förskola och förskoleklass för en förbättrad måluppfyllese avseende barns matematiska utveckling Vi har idag ett pågående samarbete mellan förskola och förskoleklass enligt gällande handlingsplan (se bilaga). Samarbetet mellan förskola och förskoleklass är indelat i fyra olika geografiska områden, Kävlinge, Furulund, Löddeköpinge, Hofterup/Dösjebro.

8 8(19) Utifrån handlingsplanen fördjupas samarbetet gällande barns tidiga matematiska utveckling genom följande: Skapa nätverksmöte/erfarenhetsutbyte mellan förskollärare i förskolan och förskoleklassen. I överlämning med tydliga ramar mellan förskola och förskoleklass gällande barns matematiska utveckling. Pedagoger arbetar med Matematiklyftet för förskoleklass och förskola. Verksamhetsbesök/utbytesdagar med syfte att observera varandras verksamheter i förskola och förskoleklass med fokus på matematiken. Uppföljning sker en gång per termin i samverkan förskola-förskoleklass gällande barns matematiska utveckling. sunderlag Handlingsplan förskola-förskoleklass, Barns matematiska utveckling i förskolan

9 9(19) Dnr: BN 2014/ Uppdrag från bildningsnämnden 54/2014: Att för förskoleklassen ta fram en handlingsplan som innehåller strategier och konkreta aktiviteter för en förbättrad måluppfyllelse avseende barns matematiska utveckling Bildningsnämnden godkänner återrapporteringen av direktivet. Bildningsnämnden har gett direktiv enligt följande, Bildningskansliet får i uppdrag att för förskoleklassen ta fram en handlingsplan som innehåller strategier och konkreta aktiviteter för en förbättrad måluppfyllese avseende barns matematiska utveckling (BN 54/2014). Mål för förskoleklass Förskoleklassens uppdrag är att utveckla en undervisning som främjar alla elevers utveckling och lärande utifrån deras olika förutsättningar och behov. Lärarnas utmaning är att möta elevernas förväntningar när de kommer till förskoleklassen och förbereda dem för fortsatt utbildning med bibehållen lust att lära. Förskoleklassen utgör det första steget i genomförandet och uppfyllandet av läroplanens mål. Handlingsplan för förskoleklassen Alla pedagoger arbetar med Matematiklyftet för förskoleklass för att tidigt säkerställa en grundläggande matematisk förståelse för eleverna. Alla pedagoger genomför testet Förstå och använda tal inom talområdet Att arbeta med matematiska begrepp och problemlösning för att utveckla kunskaper om matematikens användning i vardagen. Generellt samarbete mellan förskola och förskoleklass Vi har idag ett pågående generellt samarbete mellan förskola och förskoleklass enligt gällande

10 10(19) handlingsplan (se bilaga). Utifrån den handlingsplanen fördjupas samarbetet gällande barns tidiga matematiska utveckling enligt följande: Handlingsplan gällande barns matematiska utveckling i förskola och förskoleklass Överlämning med tydliga ramar och förväntningar mellan förskola och förskoleklass gällande barns matematiska utveckling. Alla pedagoger arbetar med Matematiklyftet för förskoleklass även i förskolan. Organisera för observationer i respektive verksamheter med fokus på matematikundervisningen. Uppföljning sker en gång per termin i samverkan förskola-förskoleklass gällande barns matematiska utveckling. sunderlag Handlingsplan för matematikutveckling i förskola-förskoleklass sexpediering För kännedom Rektorer Förskolechefer

11 11(19) Dnr: BN 2014/ Uppdrag från bildningsnämnden 54/2014: Att kartlägga och utreda hur fritidsverksamheten är organiserad på respektive grundskola avseende gruppstorlekar, åldersindelningar, kompetens, nyttjandegrad och resurser för barn i behov av särskilt stöd Bildningsnämnden godkänner återrapporteringen. Fritidshemmens verksamhet har under senare år varit i fokus utifrån frågeställningar kring gruppstorlekar och antalet pedagoger per elev. Bildningsnämnden har gett direktiv enligt följande, Bildningskansliet får i uppdrag att kartlägga och utreda hur fritidsverksamheten är organiserad på respektive grundskola avseende gruppstorlekar, åldersindelningar, kompetens, nyttjandegrad och resurser för barn i behov av särskilt stöd (BN 54/2014). Vi erbjuder fritidshem för barn i årskurserna F-3, och fritidsklubb för barn i årskurserna 4-6. Fritidsklubben erbjuder enbart eftermiddagsomsorg och med en pedagogisk verksamhet anpassad för den aktuella åldersgruppen. Vi kan konstatera att våra fritidshem har en nyttjandegrad som ser liknande ut på alla våra tio fritidshem. Nyttjandegraden för våra yngsta elever från F-3 ligger på över 90 % med några få undantag. Förklaringen på lägre nyttjandegrad kan till exempel vara om förälder är i arbete eller inte, och kan variera över tid. Organisationen gällande grupper på respektive enhet framgår enligt bilaga 1. Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB) i oktober för jämförbar statistik (se bilaga 1). När det gäller antalet elever per årsarbetare ligger Kävlinge i paritet med riket 21,3 elever, samma siffra som för riket (Skolverket 2013). I jämförelse med närliggande kommuner (se bilaga 2) har Kävlinge lägst antal elever per årsarbetare. När det gäller högskolekompetens så ligger Kävlinge på 68 % behöriga,

12 12(19) jämfört med riket på 53 %. Med andra ord har Kävlinge en relativt hög andel pedagoger med högskoleutbildning på våra fritidshem. Resurser för elever i behov av särskilt stöd inom fritidshemsverksamheten kan innebära extraordinära insatser/tilläggsbelopp som i första hand är till för stödåtgärder och som inte har koppling till den ordinarie undervisningen. Det innebär att resurser ofta riktas mot fritidshem när det gäller stöd till utåtagerande elever eller elever som har stora svårigheter med det sociala samspelet. sunderlag Rapport Fritidsverksamhet, bilaga 1 Statistik Fritidshem, bilaga 2 sexpediering För kännedom Rektorer Chef för särskilt stöd

13 13(19) 30 Reglemente för bildningsnämnden Dnr: BN 2015/53 Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till reviderat reglemente för bildningsnämnden. I början av varje ny mandatperiod bör nämnden, under förutsättning av fullmäktiges beslut, anta reglementet för nämnden. Reglementet är ett dokument som reglerar bildningsnämndens ansvar, uppgifter och anger vilka bestämmelser som gäller för nämnden och dess arbete. Reglementet är i princip uppdelat i två delar: 1. Den första delen handlar om nämndens ansvar och uppgifter. 2. Den andra delen handlar om nämndens arbetsformer och sammanträden. Inför denna mandatperiod har dessutom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skrivit ett cirkulär med förslag till paragrafer för styrelse och nämnder. Kanslichef och administrativa chefer har gått igenom SKL:s förslag och reviderat styrelsens och nämndernas reglemente där så är lämpligt. Följande förändringar har skett i förslag till nytt reglemente jämfört med det nuvarande: I paragraf 1 är flyktingmottagning inskrivet som ett ansvarsområde för bildningsnämnden. Paragraf 11 är en helt ny paragraf, som betonar vikten av samråd: 11 Nämnden ska samråda när dess verksamhet och ärenden berör kommunstyrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden beslutar om formerna för samrådet. Paragraf 8 är ny som egen paragraf, för att betona nämndens ansvar gällande personuppgifter: 8 Bildningsnämnden är personuppgiftsansvarig för de behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Följande paragrafer är förändrade i förslaget jämfört med nuvarande formulering: 13, 17, 22 och 25. Förändringarna är av förtydligande karaktär, exempelvis är det inskrivet en mening i 13 om att Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Så sker det i praktiken redan idag, men det står faktiskt inte i reglementet. Även några rubriker har ändrats för att bli ännu tydligare, exempelvis har rubriken Delgivning ändrats till Delgivningsmottagare.

14 14(19) Nuvarande paragraf 26 och 27 om bildningsnämndens kansli har strukits, då exempelvis kravet på diarieföring är ett lagkrav och diarieföringen i praktiken flyttas till kommunkansliet vid halvårsskiftet. Nuvarande reglemente återfinns i bilaga för en eventuell jämförelse. sunderlag Nuvarande reglemente för bildningsnämnden Nytt reglemente för bildningsnämnden sexpediering För kännedom Kommunstyrelsen

15 15(19) 31 Öppna nämndsammanträden för bildningsnämnden Dnr: BN 2015/60 Bildningsnämndens sammanträden ska fortsätta att vara öppna under mandatperioden. Öppet sammanträde gäller inte vid behandling av sekretessbelagda ärenden. Ordförande ges rätt att avgöra om förhandlingarna ska vara slutna. Bildningsnämnden beslutar att uppdra åt bildningskansliet att utreda annonsering och tillgänglighet i samband med nämndsammanträden. Bildningsnämnden har haft öppna nämndsammanträden sedan januari Antalet besökare har generellt varit få, med undantag av några sammanträden. Man kan dra slutsatsen att merparten av besökarna kommer för att lyssna till ärenden där man är sakägare. Det är viktigt att ordförande ges rätten att avgöra om förhandlingarna ska vara slutna. Det kan gälla känsliga ärenden, diskussioner utifrån arbetsmaterial eller annan information till ledamöterna. Ordförandes motiv till slutna förhandlingar i vissa ärenden ska kunna motiveras. Motivering behövs dock inte vid ärenden som innehåller sekretessbelagda uppgifter (gäller i princip enbart individärenden, vilket är ovanligt i nämnden). Då en ny mandatperiod nu har påbörjats bör ett nytt förtydligande beslut fattas gällande att nämnden ska ha öppna nämndsammanträden. Yrkande Håkan Lektorp (S) yrkar att bildningskansliet ska få i uppdrag att utreda annonsering och tillgänglighet i samband med nämndsammanträden. sgång Ordförande ställer lagt yrkande och förslag under proposition och finner att bildningsnämnden bifallit föreliggande förslag med Håkan Lektorps (S) ändrings yrkande. sexpediering För verkställighet Nämndsekreterare

16 16(19) 32 Meddelanden - delegationsprotokoll Dnr: BN 2015/2 Redovisning av delegationsbeslut godkänns. Bildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till ordföranden och tjänstemän enligt gällande delegationsordning som nämnden har antagit. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden kan ompröva eller fastställa besluten. Följande delegationsprotokoll meddelas: Delegationsbeslut för område förskola 37 40/2015 Delegationsbeslut för område grundskola 37 52/2015 Delegationsbeslut för bildningskansliet 23 27/2015 Delegationsbeslut för område Kävlinge Lärcentrum 20 31/2015 sunderlag Sammanställning delegationsbeslut,

17 17(19) 33 Meddelanden - inkomna skrivelser Dnr: BN 2015/3 Redovisning över inkomna skrivelser godkänns. från kommunstyrelsen 21/2015, Arbetsmiljödelegation, revidering från kommunstyrelsen 24/2015, Granskning av utvecklingsarbete inom grundskolan, yttrande från kommunstyrelsen 36/2015, Medborgardialog med ungdomar från kommunfullmäktige 49/2015, Fyllnadsval, Erika Sturesson från kommunfullmäktige 52/2015, Motion om eventuell förekomst av stress och för hög arbetsbelastning för lärarna på skolorna i Kävlinge kommun Protokoll från Lokal styrelse Annebro,

18 18(19) 34 Information från bildningskansliet Jan-Peter Göransson informerar om slöjdfokus i Kävlinge. Barbro Börjesson informerar om avslutade ärenden gällande Arbetsmiljöverkets inspektion av fem grundskolor i Kävlinge kommun under hösten Rose-Marie Bergman informerar om SKL Pisa 2015 (Sveriges Kommuner och Landsting). Kvalitetsrapporter för Lärcentrum samt Fritid och kultur kommer att skickas ut till nämnden. Eventuella frågor utifrån kvalitetsrapporterna kommer att besvaras vid bildningsnämndens sammanträde den 6 maj 2015.

19 19(19) 35 Information och frågor från ordförande och ledamöter Mikael Elmvik rapporterar från styrgruppen för Fritid och kulturs senaste sammanträde, då bland annat cykelled samt aktivitetspark diskuterades. Camilla Mårtensen har tillsammans med Rose-Marie Bergman deltagit i SKL:s matteträffar (Sveriges Kommuner och Landsting). Camilla Mårtensen och Rune Sandström har deltagit i centralt skolråd på Annelundsskolan. Camilla Mårtensen har deltagit i centralt förskoleråd på Nya Dala förskola. Camilla Mårtensen har träffat ordförande för lokal styrelse Annebro.