Kyrkslätts kommun Protokoll 2/2016 1

Transkript

1 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen Tid kl. 17:00-20:40 Plats Kommunhuset, sammanträdesrum Ervast, Ervastvägen 2 Närvarande Vahasalo Raija ordförande Harinen Ari I vice ordf. Sinisalo Pekka M II vice ordf. avlägsnade sig kl Grönberg Ralf ledamot Hedberg Hans ledamot Kaurila Matti ledamot Kilappa Antti ledamot Lehtinen Pirkko ledamot Lindholm Michaela ledamot Wichmann Anna-Lotta ledamot avlägsnade sig kl Hakapää Minna ersättare avlägsnade sig kl Munther Reijo ersättare Övriga närvarande Kjerin Ulf fullmäktiges ordförande Vanhamäki Veikko fullmäktiges I vice ordf. Aarnio Tarmo kommundirektör, föredragande Arvola Anne ekonomidirektör Mansikka Tanja tf. förvaltningsdirektör Tirkkonen Jari direktör för närvarande under samhällstekniska väsendet Kujala Hannele direktör för bildningsväsendet närvarande under 23 Ståhle Liisa direktör för vård- och omsorgsväsendet närvarande under Viljanen Ilmari trafikingenjör närvarande under 18 Gahmberg Ulla protokollförare Frånvarande Adlercreutz Anders ledamot Isomäki-Reik Johanna ledamot Saloranta-Eriksson Outi ledamot Wehka-aho Emmi fullmäktiges II vice ordf.

2 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Underskrifter Raija Vahasalo ordförande Ulla Gahmberg protokollförare Justering Protokollet är justerat och godkänt Matti Kaurila protokolljusterare Reijo Munther protokolljusterare Offentlig framläggning På Kyrkslätts kommuns webbplats och i kommunens registratur, kommunhusets 4:e våning :00 Ulla Gahmberg protokollförare

3 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Ärenden Rubrik Sid 16 Närvaro vid sammanträdet och konstaterande av sammanträdets laglighet och 4 beslutförhet 17 Val av protokolljusterare, justering och framläggning av protokollet 6 18 Situationen beträffande ordnandet av persontransporter samt nyckeltal 7 19 Stranddetaljplanen för Loman (projekt 23300), framläggning av förslaget till 11 stranddetaljplan enligt ritning Kommunens utlåtande om förslaget till Helsingfors generalplan Kyrkslätts kommuns utlåtande om regeringens riktlinjer som underlag för 26 indelningen av självstyrande områden och social- och hälsovårdsreformens stegmärken, andra än till fullmäktige riktade frågor 22 Befattningsändringar i budgeten för år 2016 för vård- och omsorgsväsendets 30 del 23 Kommunstyrelsens svar på frågan som ställdes i kommunfullmäktige om bildningsväsendets kostnadsskillnader jämfört med jämförelsekommuner (fge) 24 Justering av förvaltningsstadgan och instruktionen för kommunstyrelsen (fge) Begäran om avsked från tjänsten som förvaltningsdirektör Besättande av tjänsten som förvaltningsdirektör, signum Besättande av tjänsten som personalchef, signum Beviljande av avsked från uppdraget som ledamot i kommunstyrelsen och val 51 av ny ledamot (RG), Fge 29 Beviljande av avsked från uppdraget som ledamot i finska 53 förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden och val av ny ledamot (MT), fge 30 Beslut som inkommit för förfarande med övertagningsrätt enligt 51 i 55 kommunallagen 31 Protokoll för kännedom Övriga ärenden (svar på begäran om utredning (muddringsmaterielen i Kantviks hamn), kommunstyrelsens representanter i organen) 33 Kommundirektörens utbildning KuntaJOKO 60

4 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen Närvaro vid sammanträdet och konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Kommunstyrelsen Ordföranden konstaterar kommunstyrelsens ledamöter och övriga närvarande samt sammanträdets laglighet och beslutförhet. Förslag Kommunstyrelsen beslutar 1 konstatera att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. 2 att tf. förvaltningsdirektören är närvarande vid sammanträdet för att ge den information som kommunstyrelsen behöver och upprättar förhandsinformation om besluten. 3 att ekonomidirektören är närvarande vid sammanträdet för att ge den information som kommunstyrelsen behöver. Behandling Vid sammanträdet närvarade som kallade sakkunniga i samband med paragraferna nedan följande: 18 Situationen beträffande ordnandet av persontransporter samt nyckeltal trafikplaneringsingenjör Ilmari Viljanen, direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen 19 Stranddetaljplanen för Loman (projekt 23300), framläggning av förslaget till stranddetaljplan enligt ritning 3213 direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen 20 Kommunens utlåtande om förslaget till Helsingfors generalplan direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen 21 Kyrkslätts kommuns utlåtande om regeringens riktlinjer som underlagför indelningen av självstyrande områden och social- och hälsovårdsreformens stegmärken, andra än till fullmäktige riktade frågor vård- och omsorgsdirektör Liisa Ståhle 22 Befattningsändringar i budgeten för år 2016 för vård- och omsorgsväsendets del vård- och omsorgsdirektör Liisa Ståhle 23 Kommunstyrelsens svar på frågan som ställdes i kommunfullmäktige om bildningsväsendets kostnadsskillnader jämfört med jämförelsekommuner (fge) direktören för bildningsväsendet Hannele Kujala

5 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen Beslut Kommunstyrelsen beslutade konstatera 1 de närvarande 2 att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. Besvärsanvisning Besvärsförbud

6 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen Val av protokolljusterare, justering och framläggning av protokollet Kommunstyrelsen Förslag Kommunstyrelsen beslutar 1 välja två protokolljusterare att justera protokollet från detta sammanträde 2 justera protokollet elektroniskt enligt följande tidtabell: Torsdag överförs protokollet till de förtroendevaldas extranätsystem. Samtidigt skickas ledamöterna i kommunstyrelsen per e-post besked om att protokollet kan läsas och justeras på extranätet. Sekreteraren gör de ändringar som begärts och skickar därefter kommunstyrelsen ett meddelande per e-post om att uppgifterna i protokollet har korrigerats. Måndag skickar ordföranden och protokolljusterarna per e-post ett meddelande om godkännande till kommunstyrelsen och sekreteraren. Protokollet har justerats efter att detta meddelande har kommit fram till sekreteraren. Om ett meddelande om godkännande inte skickas senast måndag , anses protokollet vara godkänt och besluten delges enligt följande tidtabell. Protokollet är framlagt tisdag på kommunens webbplats och i kommunens registratur i kommunhuset, 4:e våningen, Ervastvägen 2. Den allmänna tiden för rättelseyrkande börjar onsdag Ordföranden och protokolljusterarna kan underteckna protokollet till exempel vid sammanträdet Beslut Kommunstyrelsen beslutade 1 välja ledamot Matti Kaurila och ersättare Reijo Munther till protokolljusterare 2 till övriga delar enligt förslaget. Besvärsanvisning Besvärsförbud

7 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Situationen beträffande ordnandet av persontransporter samt nyckeltal Kommunstyrelsen Kommunförbundets cirkulär 1/2015 (Förnyande av persontransporter) sändes till kommunen Statsrådet godkände ett principbeslut om förnyande av offentligt finansierade persontransporter. I nuläget använder olika statliga och kommunala aktörer samt FPA årligen över en miljard euro för offentligt anskaffade eller ersatta persontransporter. Trafik- och kommunikationsministeriet har tillsatt en styrgrupp för att bereda förnyandet av persontransporter och övervaka inledandet av dem. Styrgruppens mandatperiod löper ut På basis av pilotprojekt inom persontransporter och nuvarande god praxis kommer man att ge rekommendationer om verksamhetsmodeller och hjälpmedel med vilka man kan sköta transporterna som heljet på områdena så effektivt som möjligt som en logistisk helhet. I rekommendationerna tar man också ändringar i lagstiftningen och utvecklingen av riksomfattande informationssökning i beaktande. Då utvecklingen av den riksomfattande informationsförvaltningen framskrider kommer man att ge mer detaljerat fastställt informationsinnehåll om persontransporterna. I kommunförbundets cirkulär konstateras att kommunerna borde förbereda sig för de kommande förändringarna genom att utreda situationen beträffande personteransporter och grundläggande nyckeltal. Basinformationen är bl.a. processerna för ordnande av transporter och årsverken inom olika förvaltningar, de totala utgifterna för transporter inom olika klientgrupper och utgofter och användarantal för kollektivtrafiken som är öppen för alla. Vid ordnandet av trafiktjänster är samarbetet med myndigheterna inom kollektivtrafiken viktigt och inriktning av kollektivtrafiktjänsterna till akka klientgrupper, utökande av hinderfriheten och fortsatt utveckling av den anropsstyrda trafiken funktioner av högsta prioritet. Kommunstyrelsen har ( 405) begärt ett förslag om avgiftsbelagda transporter och eventuellt ordnande av alla kommunens transporter centraliserat under år Syftet är att få transporterna att fungera rationellt så fort som möjligt. Inom Kyrkslätts kommun verkar en tre personers utvecklingsgrupp för persontransporter under ledning av samhällstekniska väsendet. I gruppen ingår också representanter för vård- och omsorgsväsendet och bildningsväsendet. Persontransporterna inom Kyrkslätts kommun är för närvarande på bildningsväsendets och vård- och omsorgsväsendets ansvar. HRT ansvarar för planering och ordnande av kollektivtrafiken och kommunens kollektivtrafikärenden hör till samhällstekniska väsendets ansvar. Rekommendationen i Kommunförbundets ovannämnda cirkulär är mer omfattande än den utredning som kommunstyrelsen begärde och innehåller också bl.a. de transporter som vård- och omsorgsväsendet ordnar. Då kommunstyrelsen redan bedömt behovet av att utreda transporter vore det ändamålsenligt att utvidga uppdraget enligt Kommunförbundets rekommendation.

8 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Beredning: trafikplaneringsingenjör Ylva Wahlström, ylva.wahlstrom(at)kirkkonummi.fi, tfn Tilläggsmaterial: - Kommunförbundets cirkulär 1 / 2015, Förslag: Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar att en utredning i enlighet med Kommunförbundets rekommendation görs i samarbete mellan kommunens sektorer och under ledning av samhällstekniska väsendet före Behandling Kommundirektören kompletterade sitt utgångsförslag med att mellanrapporten om ärendet tillställs kommunstyrelsen före slutet av maj. Ledamot Outi Saloranta-Eriksson avlägsnade sig från sammanträdet efter behandlingen av denna paragraf kl Beslut Kommunstyrelsen beslutade 1 att en utredning i enlighet med Kommunförbundets rekommendation görs i samarbete mellan kommunens sektorer och under ledning av samhällstekniska väsendet före att mellanrapporten i ärendet tillställs kommunstyrelsen före slutet av maj För kännedom Besvärsanvisning Besvärsförbud Kommunstyrelsen

9 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Skjutsarbetsgruppens utredning har blivit färdig. I utredningen har information samlats in från de olika förvaltningarna om situationen beträffande ordnandet av persontransporter samt nyckeltal för transporterna. Det med den av fullmäktige godkända budgeten förenliga bindande verksamhetsmålet för år 2016 är att samordna färdtjänsterna (inkl. HRT). Huvudåtgärden är att förnya serviceprocesserna för att utveckla effektiviteten. Målet är att servicen motsvarar kommuninvånarnas servicebehov och är kundorienterade och effektiva. I nuläget konkurrensutsätts transporterna inom bildningsväsendet och vårdoch omsorgsväsendet tillsammans och de kombineras i någon mån. Transporterna för specialbarn och utvecklingsstörda har gjorts som gemensam upphandling bildningsväsendet och vård- och omsorgsväsendet emellan. Skolskjutsarna ordnas enligt huvudprincipen att använda allmän kollektivtrafik och beställningstrafik. Handikapptransporter och resor som omfattas av äldres rätt till färdtjänst har inte konkurrensutsatts. För konkurrensutsättningen behövs ändringar i beställningssystemet och tillräcklig bilkapacitet. HRT:s anropslinje används också för vård- och omsorgsväsendets transporter. Inrättande av en egen samåkningscentral i kommunen för samordnande av skjutsar och centraliserad konkurrensutsättning är ett alternativ för fortsatt åtgärd. Den kommande social- och hälsovårdsreformen kommer visserligen att överföra persontransporterna inom vård- och omsorgsväsendet från kommunens ansvar från och med början av år I det fortsatta arbetet bör man utreda hur centralens korta verksamhetsperiod skulle inverka på kostnadseffektiviteten och servicens kvalitet. Utredningen om Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis (2015) förordade samarbete om färdtjänster kommunerna emellan. Som fortsatt åtgärd utreds också möjligheten till en gemensam samåkningscentral med Esbo. Utredningen av alternativ i fortsättningen kommer att påverkas även av vilka persontransport- och kollektivtrafikuppgifter som kommer att överföras till självstyrelseområdena. Beredning: trafikplaneringsingenjör Ilmari Viljanen, ilmari.viljanen(at)kirkkonummi.fi, tfn Tilläggsmaterial: Henkilökuljetusten järjestämistilanne ja tunnusluvut Förslag Kommundirektören: Kommunen beslutar anteckna utredningen om situationen beträffande ordnandet av persontransporter och nyckeltal för transporterna samt situationen i fråga om fortsatta åtgärder för kännedom.

10 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Behandling Trafikplaneringsingenjör Ilmari Viljanen var närvarande vid sammanträdet under behandlingen av denna paragraf för att presentera utredningen. Direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen var närvarande vid sammanträdet för att svara på kommunstyrelsens frågor. Kommunstyrelsen förde en remissdebatt för fortsatt beredning av ordnandet av persontransporter. Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade 1 anteckna utredningen om situationen beträffande ordnandet av persontransporter och nyckeltal för transporterna samt situationen i fråga om fortsatta åtgärder för kännedom 2 ge följande anvisningar för den fortsatta beredningen: Man utvärderar alternativa sätt att ordna transporter för alla transporters del, både de lagstadgade och de icke-lagstadgade, samt kommunens plikt att ordna transporter och det verkliga transportbehovet samt kostnaderna för de olika transportsätten. I utvärderingen tar man i beaktande bl.a. ledsagarhjälp, servicesedel, eventuell samtransport vad som kan produceras som egen verksamhet och vad som kan göras i samarbete (t.ex. med HRT), när servicen köps och när den konkurrensutsätts hur mycket byggande av gång- och cykelleder minskar behovet av skolskjutsar då cykelvägarna byggs vid alla allmänna vägar på tre kilometers radie från skolorna. För kännedom Besvärsanvisning Besvärsförbud, kommunallagen 91

11 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Stranddetaljplanen för Loman (projekt 23300), framläggning av förslaget till stranddetaljplan enligt ritning 3213 Samhällstekniska nämnden Inledning av projektet Målet med detaljplanen är att justera dimensioneringsprinciperna för fritidsbyggnadsrätten på ön Loman: undersöka möjligheterna att omorganisera den nyvarande byggrätten och placera tilläggsbyggrätt på området. Stranddetaljplanen har anhängiggjorts på ansökan av markägaren på området. Planprojektet ingår i Kyrkslätts planläggningsprogram för åren Myndighetsförhandlingen för standdetaljplanens inledningsskede har hållits Planens program för deltagande och bedömning har godkänts i samhällstekniska nämnden ( 53) och stranddetaljplanen anhängiggjordes Samhällstekniska nämnden behndlade utkasten till stranddetaljplan och beslutade lägga fram dem offentligt. Planutkasten var framlagda under tiden Planeringsområde Loman ligger i Kyrkslätts kommuns södra del på havsområdet mellan Porkala udd och Obbnäs. Loman har klippiga stränder och öppna berg och är en rätt karg ö. Lägenheten Loman Rnr. 1:10 omfattar hela ön Loman. Lägenhetens areal är ca 10,7 hektar och är helt i privat ägo. I öns östra del ligger två fritidsbostäder, två bastur och ekonomibyggnader, vars sammanlagda våningsta är 356 v-m2. Lägenhetens båt- och bilplatser finns på fastlandet i Haukipää ca 2 km från ön. Avståndet från båt- och bilplatserna till den närmaste servicen i Kyrkslätts kommuncentrum är litet över 13 km och till Helsingfors ca 45 km. De närmaste busshållplatserna ligger knappt 3 km från båtplatserna. Planeringssituation Enligt de av statsrådet godkända riksomfattande målen för områdesanvändning ska strandbaserad fritidsbebyggelse planeras så att man tryggar bevarandet av de med tanke på naturvärdena värdefulla strandområdena och fritidsboendets trevnad. I Nylands landskapsplan som godkändes år 2006 har ina landskapsmässiga markanvändningsreservationer anvisats för ön Loman. I etapplandskapsplan 2 för Nyland, som har bekräftats vid miljöministeriet , ingår Loman i försvarsmakternas havsområde för skjutövningar i Obbnäs. Enligt planbestämmelsen ska "i den mera detaljerade planeringen de olägenheter som orsakas av skjutbullret minskas genom funktionernas placering och byggnadernas konstruktion på områden utanför de områden som är i försvarsmaktens besittning." På området gäller Kyrkslätts fastställda delgeneralplan för skärgårds- och kustområden, som är en delgeneralplan med rättsverkningar

12 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen enligt 211 i markanvändnings- och bygglagen. Lägenheten Lommös ostliga-nordostliga del har i delgeneralplanen betecknats i första hand som fritidsbostadsområde med två byggplatser (RA/2) och den västra delen som jord- och skogsbruksdominerat område med behov att styra friluftslivet och/eller miljövärden (MU). Enligt Kyrkslätts kommuns byggnadsordning som trädde i kraft är byggrätten för en byggplats utanför detaljplaneområdet för fritidsbostad på minst 5000 m2 sammanlagt 300 v-m2, som innefattar en huvudsaklig fritidsbostadsbyggnad på 150 v-m2, en sidofritidsbostadsbyggnad på 50 v-m2, en bastu på 30 v-m2 och ekonomibyggnader på 70 v-m2. NTM-centralen anser ändå att utan stranddetaljplan kan området utgående ifrån generalplanen beviljas bygglov endast för byggande av en normal fritidsbyggnad med egen strand (vilket betyder s.k. huvudfritidsbostad). Byggande av sidofritidsbostad skulle alltså kräva undantag från generalplanens bestämmelser. På basis av generalplanen och med direkta bygglov vore områdets byggrätt 500 v-m2. Uppgjorda utredningar För stranddetaljplanen har man uppgjort en naturutredning (2011) och komplettering av den (2013) samt en inventering av fornlämningar. Också områdets landskapsbild har undersökts. Enligt naturutredningen finns planområdets mest värdefulla delar, dvs. värdeklass 3 och 2 på öns mellersta del (havsviken framför fladan, strandängen i anslutning till den, myren, den kärraktiga lunden och klibbalbeståndet) samt på den västra spetsen (lund och stenstrand). De mest värdefulla delarna består också av stenjord och talldominerad bergsskog av värdeklass 1. I fornlämningsinventeringen hittades också en fornlämning (ett kummel) på öns östra bergsnäs. Respons i utkastskedet Det inkom åtta utlåtanden om utkastet till ändringen av stranddetaljplanen. Inga åsikter har lämnats. Både Nylands NTM-central, kommunens miljöskyddsenhet och byggnadstillsyn anser att utkastalternativ VE-B är bättre som grund för den fortsatta planeringen. Miljöskyddsenheten föreslår dessutom antingen intagning av tilläggsbyggplatsen eller flytt av den till norra delen av generalplanens RA-område och byggnadstillsynen föreslås att man helt drar in den. NTM-centralen anser ändå att mängden byggande per byggplats som föreslås i alternativ VE-B är skäligt och godtagbart och anser att generalplanens styrande inverkan inte försvagas därav och att delgeneralplanen i tillräcklig grad styr uppgörandet av detanddetaljplanen. Enligt NTM-centralen baserar sig planlösningen också på tillräckliga utredningar förutsatt att planbeskrivningens andel av stamlägenhetsgranskningen och den ändrade strandlinjens fastställande klargörs.

13 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Nylands förbund anser att det ur planen bör framgå hur områdets placering på Obbnäs garnisons bullerområde har beaktats och förutsätter dessutom att man vid behov anger bullerbestämmelser för planen. Miljöskyddsenheten föreslår att man istället för MU-beteckningen (jord- och skogsbruksdominerat område med behov att styra friluftslivet) borde använda MY-beteckning (jord- och skogsbruksdominerat område som har särskilda miljövärden). Enligt NTM-centralen kan MU-beteckningen användas ifall planbeteckningen tilläggs att beröra också områden som har särskilda miljövärden. Miljöskyddsenheten föreslår dessutom att planbestämmelsen som gäller avloppsvatten preciseras så att endast vatten som bärs in är tillåtet och att man från bestämmelserna tar bort anvisningen som gäller gemensam lösning. Enligt museiverket är kumlet som hittades i den arkeologiska inventeringen inte en fornlämning utan ett kulturarvsobjekt som ska märkas ut i planen med den poängmässiga objektsmärkningen "s" och planbestämmelsen "historisk konstruktion som ska bevaras". Västra Nylands landskapsmuseum anser att planbestämmelserna som gäller nybyggnadens utseende och anpassning till landskap och miljö är tillräckliga. Västra Nylands räddningsverk och Caruna Oy har inget att anmärka på utkasten. Beskrivning av förslaget till stranddetaljplan och ändringar från utkastskedet Förslaget till stranddetaljplan baserar sig på utkastalternativ VE-B och och det har anvisats byggrätt på sammanlagt 710 v-m2 som placerats i RA-kvarterat som anvisas i öns östra ända (kvartersområde för fritidsbostäder). Kvarteret anvisas tre tomter. I de alternativa utkasten hade 900 v-m2 byggrätt anvisats (VE-A) och 660 v-m2 (VE-B). I förhållande till utkastalternativet ifråga tilläggs alltså 2 byggrätter till tomten som motsvarar mängden byggrätt för en sidofritidsbostad. På basis av responsen och andra omständigheter som framkommit under planeringen har följande ändringar eller justeringar gjorts i förslaget till stranddetaljplan: -Planbeteckningen MU utvidgas att beröra också sådana jord- och skogsbruksdominerade områden som har miljövärden. - Kumlet som hittades på området anvisas att bevaras som historisk konstruktion med en poängmässig beteckning (s). - Anvisningen som gäller gemensam lösning tas bort från planbestämmelsen som gäller avloppsvatten.

14 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Man lägger till en bestämmelse i stranddetaljplanen där man konstaterar det buller som eventuellt förorsakas av försvarsmaktens skjutverksamhet och förutsätter att det tas i beaktande vid byggandet och placeringen av byggnader så att bullret inte överskrider de bullernivåvärden som fastställts för inomhusutrymmen. - Dessutom har man gjort några ändringar och justeringar i formuleringar och utmärkningssätt i planutkastet. Planens konsekvenser På ön bildas en ny byggplats som ligger på öns östra del i närheten av och i samband med befintligt byggande från tidigare. Antalet fritidsbostäder fördubblas då man på tomt nr 2 möjliggör byggande av en ny fritidsbostad utöver den befintliga och tomt nr 3 bildas som en ny byggplats i planen. Byggnaderna på tomt nr 2 får vara högst 150 v-m2 och 50 v-m2 stora. Den totala byggrätten på stranddetaljplanens område består av 710 v-m2 och växer med 210 v-m2 från den byggrätt som generalplanen möjliggör. Ifall man också kunde bevilja de båda byggplatserna enligt delgeneralplanen en sidofritidsbostad vore ökningen i stranddetaljplanens möjliggjorda byggrätt endast 110 v-m2. Den tilläggsbyggrätt som anvisats i utkastet till stranddetaljplan för Loman ökar knappt alls antalet fritidsinvånare eller deras servicebehov på planeringsområdet eller trafiken på planens influensområde. Det är möjligt att anvisa båtplatserna som behövs på fastlandet vid nuvarande Haukipää småbåtshamn och bilplats på det nuvarande parkeringsområdet. Tilläggsbyggandet placeras så att det anpassas till den befintliga byggnadsstocken och i planen har man anvisat bestämmelser som berör nybyggandets utseende och anpassande till mijlön. Genomförande av planen Av de tre byggplatser för huvudfritidsbostäder som stranddetaljplanen möjliggör har två redan genomförts. Markägaren ansvarar för genomförande av den tredje huvudfritidsbostaden och en sidofritidsbostad. Beredning: planläggningsarkitekt Seppo Mäkinen, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Handlingar: - Lomanin ranta-asema, ehdotus ranta-asemakaavaksi, kaavaselostus liitteineen sisältäen pienennökset kaavakartasta piir.nro kaavoittajan vastineet kaavaluonnoksesta saatuihin lausuntoihin Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar 1

15 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen offentligt lägga fram förslaget till stranddetaljplanen för Loman, ritn. nr 3213 med handlingar för minst 30 dygn i enlighet med 65 i MBL och 27 i MBF 2 be följande ge utlåtanden: Kyrkslätts kommun - byggnadstillsynen - miljövården - tomt- och geoinformationstjänster Övriga myndigheter - Nylands NTM-central, miljö och trafik - Nylands förbund - Museiverket - Västra Nylands landskapsmuseum - Esboregionens miljö- och hälsoskydd - Västra Nylands räddningsverk - Polisinrättningen i Västra Nyland - Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) - Staben för logistikregementet Föreningar och organisationer - Kyrkslätts miljöförening r.f. - Kyrkslätt Natur och Miljö r.f. - Haukipää väglag Övriga utlåtandeinstanser: - Caruna Espoo Oy - Fortum Power and Heat Oy - Elisa Networks Abp - TeliaSonera Finland Abp - DNA Oy - Suomen Turvallisuusverkko Oy Behandling Beslut Planläggningsarkitekt Seppo Mäkinen presenterade stranddetaljplanen för nämnden. Samhällstekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget. För kännedom planläggningsenheten Besvärsanvisning besvärsförbud eftersom ärendet är beredning Kommunstyrelsen Stranddetaljplanen läggs fram enligt MBL 65 och MBF 27.

16 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Bilagor till föredragningslistan: - Stranddetaljplan för Loman, förslag till stranddetaljplan, beskrivning av planen med bilagor, inklusive förminskningar av plankartan ritn. nr planläggarens bemötanden till utlåtandena om planutkastet Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 godkänna planläggarens bemötanden till utlåtandena om och anmärkningarna på utkastet till stranddetaljplan för Loman 2 lägga fram förslaget till stranddetaljplan för Loman i enlighet med ritning 3213 för minst 30 dygn 3 be följande ge utlåtanden: Kyrkslätts kommun - byggnadstillsynen - miljövården - tomt- och geoinformationstjänster Övriga myndigheter - Nylands NTM-central, miljö och trafik - Nylands förbund - Museiverket - Västra Nylands landskapsmuseum - Esboregionens miljö- och hälsoskydd - Västra Nylands räddningsverk - Polisinrättningen i Västra Nyland - Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) - Staben för logistikregementet Föreningar och organisationer - Kyrkslätts miljöförening r.f. - Kyrkslätts Natur och Miljö rf - Haukipää väglag Övriga utlåtandeinstanser: - Caruna Espoo Oy - Fortum Power and Heat Oy - Elisa Networks Abp - TeliaSonera Finland Oyj - DNA Ab - Suomen Turvallisuusverkko Oy Beslut

17 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Bilagor till protokollet: Kst 1/ , - Stranddetaljplan för Loman, förslag till stranddetaljplan, beskrivning av planen med bilagor, inklusive förminskningar av plankartan ritn. nr. 3213, kommunstyrelsens beslut Kst 2/ , - planläggarens bemötanden till utlåtandena om planutkastet, kommunstyrelsens beslut Besvärsanvisning Besvärsförbud, ärendet gäller beredning

18 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen Kommunens utlåtande om förslaget till Helsingfors generalplan Kommunstyrelsen Samhällstekniska nämnden Helsingfors nuvarande generalplan (Generalplan 2002) vann laga kraft år Arbetsprogrammet och målen för generalplanen som nu utarbetas godkändes i slutet av år 2012 då beredningen av generalplanen anhängiggjordes. Generalplanens vision, en utvecklingsbild på lång sikt, blev färdig i slutet av år 2013 som utgångspunkt för generalplanen. Visionen sträcker sig till år Den nya generalplanen bereds så att beslut om planeringsprojektet kan fattas år Generalplaneförslaget och dess material kan läsas på internet på webbplatsen Det omfattar hela Helsingforsområdet med undantag av Östersundoms område för vilket bereds en för kommunerna gemensam delgeneralplan. Generalplanekartan utgörs av 100 x 100 meter stora rutor och dess syfte är att framhäva överskådligheten i generalplanen. Helsingfors stad ber Kyrkslätts kommun ge ett utlåtande om förslaget till Helsingfors generalplan före Kommunens utlåtande om utkastet till generalplan Samhällstekniska nämnden ( ) gav beredarna anvisningar för att utarbeta ett utlåtande om utkastet till Helsingfors generalplan. Kommunstyrelsen beslutade ( 90) om utlåtandet. Också KUUMA-direktionen gav sitt utlåtande om planutkastet. I kommunens utlåtande framlyftes betydelsen av bedömningen av stadsboulevardernas regionala konsekvenser och i synnerhet de missförhållanden som förorsakas Västerledens motorväg som föreslås bli ändrad till en stadsboulevard och som bl.a. försvagar smidigheten av Kyrkslättsbornas pendlingstrafik. Dessutom framhävdes att Helsingfors stad i sina planer bättre ska hänsyn till trafikens smidighet från kranskommunerna till Helsingfors. I utlåtandet konstaterades också att tillräckliga möjligheter för invånarna till rekreation i naturen ska bevaras på stadens område. I utlåtandet framlyftes att planhandlingarna inte innehöll ett tydligt svar på de teman som lyfts fram i inledningen till beskrivningen och som var klimatförändringen och stadens förmåga att anpassa sig till den samt energifrågor. Händelser efter generalplaneutkastet År 2015 godkände Helsingforsregionens kommuner markanvändningsplanen (MASU) och trafiksystemplanen HLJ I planhandlingarna konstateras att förslaget till Helsingfors generalplan är förenligt med båda planerna. Efter att planutkastet hållits framlagt har staden utarbetat nya utredningar, såsom Stadsboulevardernas regionala konsekvenser (utredning). I trafikutredningen över stadsboulevarden på Tavastehusleden framlyfts de noggrannare resultaten och slutsatserna i fråga om en huvudinfart. En betydande och intressant utredning är Bedömning av ekonomiska

19 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen konsekvenser där man granskade totalekonomiska konsekvenser (del 1 av bedömningen) och planekonomiska konsekvenser (del 2 av bedömningen). I utredningen behandlas på ett mångsidigt sätt de ekonomiska konsekvenser som genomförandet av generaplanen förorsakar Helsingfors, men inte de övriga kommunerna i regionen. Dessa tre utredningar är de väsentligaste ur Kyrkslätts kommuns perspektiv. Helsingfors stad ordnade en presentation av förslaget till generalplan för KUUMA-planläggargruppen De viktiga målen för stadsstrukturen i förslaget är desamma som i planutkastet: en nätverksstad med spårtrafik (1), utvidgning av innerstaden (2), utveckling av lokalcentra (3) och en stad med grönnätverk (4). Stadsboulevardernas regionala konsekvenser I utredningen konstateras att en utgångspunkt för att bygga stadsboulevarder är den prognostiserade ökningen av efterfrågan på urbant boende. I utredningen konstateras också följande: "det eventuella byggandet av stadsboulevarder och byggandet av deras zoner till innerstadsaktiga områden för boende, service och annan företagsverksamhet skulle ha konsekvenser för den regionala bostadsmarknaden, arbetsmarknaden, företagens etablering och sektormarknaderna samt för handel och service. Konsekvenserna skulle också gälla den regionala samhällsstrukturen, urbana agglomerationsfördelar samt vidare hela Helsingforsregionens dragningsoch konkurrenskraft i förhållande till andra stora stadsområden" (s. 30). I utredningen behandlas dessutom konsekvenser bl.a. för trafiken, dess smidighet och färdsätten i regionen samt för andra faktorer, såsom ekonomin samt social- och hälsokonsekvenser. Enligt utredningen genomför stadsboulevarderna väl de mål som uppställts för Helsingfors generalplan. På sidan 36 konstateras att samhällsstrukturen blir tätare innanför Ring I tack vare stadsboulevarderna. Däremot kan utvecklingen utanför Ring I vara motstridig: samtidigt som dragningskraften hos de starka undercentra vid språktrafikkorridorerna ökar, är det möjligt att Ring I:s hindrande effekt på trafiken kan stärka splittringen utanför spårtrafikzonerna eftersom Helsingforsregionens kommuner reagerar på betydande förändringar i trafiksystemet och markanvändningen från sina egna utgångspunkter. Reaktionerna påverkas väsentligt av kollektivtrafiksystemets funktion utanför spårzonen. Generellt sett är utredningen otillräcklig i fråga om övriga huvudstadsregionen och KUUMA-kommunerna eftersom de regionala konsekvenserna inte analyseras med tillräcklig noggrannhet. Enligt utredningen förlängs de radiella restiderna i morgonrusningen med 5 20 %. Dessutom upptäcktes byggandet av stadsboulevarder ändra människors sätt att färdas i Helsingforsregionen (s. 31). T.ex. antalet interna resor i regionen skulle minska eftersom en stor del av regionens nya invånare skulle bo på Helsingfors område. I sin helhet beräknas vägtrafikprestationerna minska med knappt tre procent. Tillgängligheten med personbil försvagas särskilt utanför regionens kärnområde (generalplanens beskrivning, s ). Byggandet av stadsboulevarder har återspeglats på visionen och målen för markanvändning, boende och trafik och målen för Helsingforsregionens trafiksystem. Utredningens slutsatser är både förenliga och oförenliga med

20 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen målen i handlingarna ovan. Ur Kyrkslätts kommuninvånares perspektiv försvagar stadsboulevarderna bl.a. smidigheten i res- och transportkedjorna samt restidernas förutsägbarhet (s. 52), trafiksäkerheten innanför Ring I (s. 53), den samhällsekonomiska effektiviteten (s. 59) och busstrafiken (s. 63). Trafikutredningen över stadsboulevarden på Tavastehusleden Utredningens slutsatser är: prissättningen av fordonstrafiken har en stor betydelse för val av färdsättet (1), trafiken i gatunätet ökar år 2050 genom samverkan av boulevardiseringen av alla infartsleder (2), infartsvägens funktion förbättras i boulevardalternativen (3), kollektivtrafiken drar nytta av boulevarderna (4) och Tavastehusledens inverkningar på regionens huvudvägar kan hanteras. Trafikutredningen är tekniskt betonad. Hotbilden är att man med slutsatserna i trafikutredningen över en av Helsingfors huvudinfartsled skapar en föreställning som tas i bruk på ett generaliserande sätt som om slutsatserna var valida även för de andra huvudinfarterna. Det bör också konstateras att Kyrkslätts kommun inte har stött prissättningen av fordonstrafiken i sitt utlåtande om trafiksystemplanen HLJ När HRT:s styrelse godkände planen beslutade den dock inleda en undersökning av prissättningen av fordonstrafiken. Kyrkslätts kommun anser att byggandet av stadsboulevarder är ett regionalt projekt och förutsätter därför att utredningar som den om Tavastehusleden utarbetas över varje huvudinfart innan Helsingfors generalplan godkänns. Det är av högsta vikt för Kyrkslätt att fordonsförbindelserna till Helsingfors kärna förblir fungerande, vilket förutsätter att trafikens smidighet förbättras på Västerleden och Åboleden. Eventuella stadsboulevarder gör färdseln inte smidigare, men styr människor att anlita kollektivtrafik. Om Helsingfors stad ämnar ombygga ovannämnda leders vägmiljöer till boulevarder på stadens område, ska utredningar utarbetas över alla infartsleder och de ska vara mer ingående än trafikutredningen över stadsboulevarden på Tavastehusleden. Om Helsingfors stad enligt generalplaneförslaget beslutar ombygga huvudinfartslederna till centrum till stadsboulevarder, anser Kyrkslätts kommun att staden ska delta i utvecklingen av och kostnaderna för kollektivtrafiken inom HRT-området med en avsevärt större andel än i dag samt delta i kostnaderna för ordnandet av övrig trafik som tjänar regionen. Allmänt om generalplaneförslaget Helsingfors generalplanen som utarbetas är strategisk, översiktlig och dimensionerande. Av den framgår de strategiskt viktigaste utvecklingsriktningarna och centrala tyngdpunkterna med tanke på Helsingfors och regionens stadsstruktur. I beskrivningen konstateras att generalplanen hänger samman med planeringsprocesserna som genomförts eller under arbete i Helsingforsregionen. I planbeskrivningen redogörs för konsekvenserna. Generalplanen uppgörs som en plan med rättsverkningar. Förutom målen för stadsstrukturen i förslaget till Helsingfors generalplan har även de andra principerna för planeringen förblivit desamma som i planutkastet: Den viktigaste uppgiften för generalplanen är att för stadsborna även i fortsättningen möjliggöra

21 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen ramar för ett bra stadsliv och en stark grund för företagande med den allt tätare, hållbara, på kollektivtrafiken stödjande stadsstrukturens medel, så att Helsingfors särdrag bevaras. I generalplanen bereder man sig på en situation där Helsingfors år 2050 har invånare och arbetsplatser. I Helsingforsregionen bor då fler invånare än i nuläget (i början av år 2016 nästan 1,5 miljoner invånare). Markanvändningen och trafiken anpassas allt tätare till varandra. Det regionala trafiksystemet och i synnerhet utvidgningen av spårtrafiknätet är av viktig betydelse. Grunden till kollektivtrafiksystemet är ett spårtrafiknät som utvidgas, med snabba stomförbindelser. De tvärgående kollektivtrafikförbindelserna förbättras avsevärt. Grunden till allt är god nåbarhet där nåbarheten till kollektivtrafiken betonas. Gång- och cykeltrafik prioriteras. Man vill att stadsstrukturen blir sådan att de dagliga tjänsterna finns i närheten. Stadsekonomin definierar starkt lösningen i generalplanen kraftigt och planens lösningar är av stor betydelse för en hög stadsproduktivitet i Helsingfors: starka företagsområden och ett tillräckligt bostadsutbud med god nåbarhet säkrar arbetsmarknadens funktion (nya arbetsplatsområden har inte föreslagits i utkastet till generalplan). Stadsstrukturen komprimeras överallt och dessutom utvidgas. Den ökade efterfrågan på stadsaktigt boende besvaras (innerstaden utvidgas radialt, stadsboulevarder byggs, centrumen byggs till stadscentrum och förortscentrumen blir urbana koncentrationer där arbetsplatser och boende blandas, i förortszonen placeras högt byggande (m.a.o. över 16 våningar), utanför centrumen byggs sådana koncentrationer av stora handelsenheter som tillåts i landskapsplanen). Ett av de största nya områden där det byggs, förutom stadsboulevarderna, är Malms flygfältsområde som planeras för ca invånare. Klimatförändringen och stadens förmåga att anpassa sig till den samt energifrågor är i central position, tryggande av samhällets försörjningsberedskap för den tekniska infrans del. Helsingfors särskilda konkurrerande faktorer är ett historiskt lågt centrum, närheten till havet samt Centralparken som sträcker sig till centrum. De gröna näten bevaras fungerande, rollen som havsstad förstärks och kulturmiljöernas värden beaktas i utvecklingen av områdena. Kulturmiljöerna identifieras som Helsingfors styrka. Beredning: kommunarkitekt Tero Luomajärvi, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Tilläggsmaterial: Förslaget till Helsingfors generalplan med material finns till påseende på webben på adressen under punkten Aktuella planer/nu för påseende. Samhälltekniska nämndens anvisningar för beredning av ett utlåtande om utkastet till Helsingfors generalplan (st ) Kyrkslätts kommuns utlåtande om utkastet till Helsingfors generalplan (kst ) Bilaga: Kirkkonummen kunnan lausunto Helsingin yleiskaavaehdotuksesta

22 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar 1 föreslå kommunstyrelsen att den ger utlåtandet i bilagan som Kyrkslätts kommuns utlåtande om förslaget till Helsingfors generalplan 2 justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet. Behandling Kommunarkitekt Tero Luomajärvi presenterade utkastet till utlåtandet för nämnden. Under diskussionen framställde ersättare Ville Salmela ett ändringsförslag som ingår som bilaga Yt 2 / Han föreslog att texten enligt bilagan tilläggs i slutet av utlåtandet som anvisningar för den fortsatta behandlingen. Salmelas förslag understöddes av ledamot Rehn. Omröstning Eftersom det hade framställts ett förslag som avviker från föredragandens beslutsförslag och som understötts, konstaterade ordföranden att nämnden måste rösta om ärendet. Ordföranden framställde följande omröstningsproposition, som godkändes: de som understöder föredragandens beslutsförslag röstar JA och de som understöder ersättare Salmelas förslag röstar NEJ. Vid omröstningen genom namnupprop gavs 6 ja-röster (Jäppinen, Hagelberg, Lounamaa, Panula, Seppänen, Kettunen), 3 nej-röster (Salmela, Rehn, Uimonen) och 1 blank röst (Männikkö). Med hänvisning till omröstningsresultatet konstaterade ordföranden att föredragandens beslutsförslaget hade vunnit. Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget. För kännedom Besvärsanvisning kommunstyrelsen för fortsatta åtgärder besvärsförbud, eftersom ärendet är beredning _ Kommunstyrelsen Bilaga till föredragningslistan: - Kirkkonummen kunnan lausunto Helsingin yleiskaavaehdotuksesta, ehdotus kunnanhallitukselle

23 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen Förslag Kommundirektören Kommunstyrelsen beslutar ge utlåtandet i bilagan som Kyrkslätts kommuns utlåtande om förslaget till Helsingfors generalplan. Behandling Direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen var närvarande vid sammanträdet under behandlingen av denna paragraf för att svara på kommunstyrelsens frågor. Under diskussionen föreslog II vice ordförande Pekka M. Sinisalo att följande punkt fogas till utlåtandet: Suomen kansalaisille tulee taata vapaa liikkuvuus pääkaupunkiin ja sieltä pois. Vapaan liikkuvuuden rajoittaminen on vastoin kansalaisten perusoikeuksia. Pieneen puolen miljoonan ihmisen Helsingin kaupunkiin kaavoituksella tahallaan aiheutetut liikenneruuhkat eivät palvele kenenkään etua. Ilmasto-asiat ovat tärkeitä, mutta päästötön autoilu on jo nyt mahdollista. Tahallaan aiheutetut ruuhkat lisäävät liikenteen päästöjä ja vastaavasti sujuva liikenne pienentää niitä. Keskeytetyt liikennevirrat aiheuttavat ajallisia ja rahallisia tappioita sekä yritysten, kansalaisten ja valtion toimintaedellytysten huonontumista. Tulevaisuuden yleiskaavassa on tärkeää nähdä Helsinki osana muuta Suomea ja edistää suomalaisten liikkuvuutta ja vasta toissijaisesti osana eurooppalaisten suurkaupunkien verkostoa. Liikennemuotoja tulee kehittää rinnakkain, ei vaihtoehtoja rajoittamalla. Ordförande Raija Vahasalo, ledamöterna Matti Kaurila och Michaela Lindholm samt ersättare Reijo Munther understödde Sinisalos förslag. Ersättare Reijo Munther föreslog följande: Kirkkonummen edellyttää, että Helsingin yleiskaava-aineistossa tulee hahmotella liikennemuotojen kehittämistä tätä suunnitelmaa huomattavasti tarkemmin ainakin 40 km etäisyydelle Helsingin keskustasta. Tällöin alueellisen liikenteen kokonaiskuva muodostuu merkittävästi koko työssäkäyntialueen kokonaisvaltaisemmaksi kuin nyt lausunnolla oleva Helsinki-keskeinen suunnitelma. Ordförande Raija Vahasalo och ledamot Matti Kaurila understödde Munthers förslag. Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade de ovan anförda förslagen, som har understötts. Kommunstyrelsen godkände Munthers förslag enhälligt. Kommunstyrelsen godkände inte enhälligt Sinisalos förslag, så ordföranden konstaterade att styrelsen måste rösta om förslagen. Ordföranden föreslog att omröstningen förrättas genom namnupprop så att de som understöder utgångsförslaget röstar ja och de som understöder Sinisalos ändringsförslag röstar nej. Om nej vinner, beslutar

24 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen kommunstyrelsen enligt Sinisalos förslag. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen genom namnupprop gavs följande röster: 2 ja-röster (Hakapää, Kilappa) 10 nej-röster (Lindholm, Grönberg, Harinen, Hedberg, Munther, Kaurila, Lehtinen, Wichmann, Sinisalo, Vahasalo) En var borta (Adlercreutz). Sinisalos förslag fick fler röster. Beslut Kommunstyrelsen beslutade 1 göra följande ändringar i utlåtandet som ingår som bilaga till föredragningslistan: 2 följande punkter fogas till utlåtandet: 2.1. Suomen kansalaisille tulee taata vapaa liikkuvuus pääkaupunkiin ja sieltä pois. Vapaan liikkuvuuden rajoittaminen on vastoin kansalaisten perusoikeuksia. Pieneen puolen miljoonan ihmisen Helsingin kaupunkiin kaavoituksella tahallaan aiheutetut liikenneruuhkat eivät palvele kenenkään etua. Ilmasto-asiat ovat tärkeitä, mutta päästötön autoilu on jo nyt mahdollista. Tahallaan aiheutetut ruuhkat lisäävät liikenteen päästöjä ja vastaavasti sujuva liikenne pienentää niitä. Keskeytetyt liikennevirrat aiheuttavat ajallisia ja rahallisia tappioita sekä yritysten, kansalaisten ja valtion toimintaedellytysten huonontumista. Tulevaisuuden yleiskaavassa on tärkeää nähdä Helsinki osana muuta Suomea ja edistää suomalaisten liikkuvuutta ja vasta toissijaisesti osana eurooppalaisten suurkaupunkien verkostoa. Liikennemuotoja tulee kehittää rinnakkain, ei vaihtoehtoja rajoittamalla. 2.2 Kirkkonummen edellyttää, että Helsingin yleiskaava-aineistossa tulee hahmotella liikennemuotojen kehittämistä tätä suunnitelmaa huomattavasti tarkemmin ainakin 40 km etäisyydelle Helsingin keskustasta. Tällöin alueellisen liikenteen kokonaiskuva muodostuu merkittävästi koko

25 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kommunstyrelsen työssäkäyntialueen kokonaisvaltaisemmaksi kuin nyt lausunnolla oleva Helsinki-keskeinen suunnitelma. 3 beteckna bilagan som innehåller de av kommunstyrelsen beslutade ändringarna som bilaga till protokollet och ger den som Kyrkslätts kommuns utlåtande om förslaget till Helsingfors generalplan. Bilaga till protokollet - Bilaga 3 /Kst Kirkkonummen kunnan lausunto Helsingin yleiskaavaehdotuksesta, kunnanhallituksen päätös Besvärsanvisning Besvärsförbud

26 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Vård- och omsorgsnämnden Kommunstyrelsen Kyrkslätts kommuns utlåtande om regeringens riktlinjer som underlag för indelningen av självstyrande områden och social- och hälsovårdsreformens stegmärken, andra än till fullmäktige riktade frågor Vård- och omsorgsnämnden Till Kyrkslätts kommun inkom en begäran om utlåtande i vilken social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet ber kommunerna i Fastlandsfinland, samkommuner och övriga instanser enligt sändlistan utlåtanden om regeringens riktlinjer som underlag för indelningen av självstyrande områden och social- och hälsovårdsreformens stegmärken. Utlåtanden begärs senast före kl Kommunerna ombeds i utlåtandet att ta ställning till vilket självstyrande område, som ska bildas med utgångspunkt från ett landskap, kommunen anser sig tillhöra samt motivera sitt ställningstagande. Begäran om utlåtande har till denna del riktats till kommunfullmäktige. Ärendet har i fråga om de frågor som riktats till fullmäktige beretts för behandling vid kommunstyrelsens sammanträde , och det är meningen att ärendet därefter behandlas vid kommunfullmäktiges sammanträde Till de övriga frågorna i begäran om utlåtande kan ställning tas i något annat kommunalt organ än fullmäktige. I Kyrkslätt har man kommit överens om behandlingen av dessa frågor att de behandlas utifrån vård- och omsorgsnämndens beredning vid kommunstyrelsens sammanträde Begäran om utlåtande, material: Begäran om utlåtande om regeringens riktlinjer som underlag för indelningen av självstyrande områden och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Beredning: vård- och omsorgsdirektör Liisa Ståhle, tfn och förvaltningschef Kati Kupiainen, tfn fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga till föredragningslistan: - Kirkkonummen kunnan vastaus sosiaali- ja terveysministeriön sekä valtiovarainministeriön Lausuntopyyntökyselyyn, ehdotus perusturvalautakunnalle Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att kommunstyrelsen godkänner att utlåtandet enligt bilagan ges som svar på enkäten i begäran om utlåtande. Behandling Under diskussionen föreslog ledamot Marjut Frantsi-Lankia följande ändringar: - Punkt 2 stryks

27 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Vård- och omsorgsnämnden Kommunstyrelsen I punkt 11 införs ett kraftigare ställningstagande om att man bör sörja för främjandet av hälsa och välfärd både i kommunen och på självstyrelseområdet. Det här samarbetet bör fungera intensivt och smidigt. Självstyrelseområdet kunde omfatta till exempel samordning av främjandet av hälsa och välfärd, fastän ansvaret för organiseringen skulle kvarstå hos kommunen. Om man inte sörjer tillräckligt för samordningen på ett område som är mer vidsträckt än kommunen, står kommuninvånarna och befolkningen i mycket ojämställd ställning i främjandet av hälsa och välfärd. Ordföranden konstaterade att förslaget inte fick understöd, så det förföll. Marjut Frantsi-Lankia meddelade att hon lämnar avvikande mening. Den avvikande meningen bifogas till protokollet. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade föreslå kommunstyrelsen att kommunstyrelsen godkänner att utlåtandet enligt bilagan ges som svar på enkäten i begäran om utlåtande. Bilagor till protokollet: - Vond 3/ , Kirkkonummen kunnan vastaus sosiaali- ja terveysministeriön sekä valtiovarainministeriön Lausuntopyyntökyselyyn, förslag till kommunstyrelsen - Vond 4/ , Avvikande åsikt gällande vård- och omsorgsnämndens beslut 152, Marjut Frantsi-Lankia För kännedom Besvärsanvisning Kommunstyrelsen (för fortsatt behandling) Besvärsförbud (kommunallagen 91 ) Kommunstyrelsen Bilaga till föredragningslistan: - Kirkkonummen kunnan vastaus sosiaali- ja terveysministeriön sekä valtiovarainministeriön lausuntopyyntökyselyyn, ehdotus kunnanhallitukselle Materialet till begäran om utlåtande finns bakom länken i vård- och omsorgsnämndens beskrivningsdel. Förslag Kommundirektören: