Planavvikelser vid fastighetsbildning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planavvikelser vid fastighetsbildning"

Transkript

1 EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX Planavvikelser vid fastighetsbildning En genomgång Robert Eckerdal Examinator: Peter Ekbäck Handledare: Tomas Vesterlin/Lantmäteriet STOCKHOLM 2010

2 FÖRORD Denna rapport utgör ett examensarbete vid avdelningen för Fastighetsvetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetet är initierat och utfört på uppdrag av Lantmäteriet, LM. Jag vill tacka alla som hjälpt mig att genomföra arbetet. Rapporten är skriven på Lantmäteriets kontor i Nyköping där jag fått värdefull hjälp med arbetsplats och synpunkter. Ett speciellt tack riktas till följande: Peter Ekbäck (examinator KTH) Tomas Vesterlin (handledare och initiativtagare, LM) Thomas Holm (LM) Bengt Ekman (LM) Martin Eckerdal Nyköping Februari 2010 Robert Eckerdal 2

3 EXAMENSARBETE Titel: Planavvikelser vid fastighetsbildning, en genomgång. Författare: Robert Eckerdal Institution: Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelning för Fastighetsvetenskap Kungliga Tekniska Högskolan Handledare: Tomas Vesterlin SAMMANFATTNING Syftet med examensarbetet är att undersöka tillämpningen av begreppet mindre avvikelse som återfinns i 3 kap. 2 fastighetsbildningslagen. Begreppsdefinitionen som används i praktiken, dvs i faktiska förrättningar har jämförts med hur lagstiftaren har tänkt. Analysen av begreppsdefinitionen i examensarbetet tar sitt avstamp i lagstiftning, förarbeten och praxis för att därefter redovisa hur definitionen verkligen tillämpas i förrättningshandläggningen. Resultaten jämförs därefter och analyseras. Förrättningshandlingar från Eskilstuna, Nyköping och Strängnäs kommun har granskats under en femårsperiod ( ) förrättningar innehållande fastighetsbildningsåtgärder har granskats varav 519 låg inom detaljplanelagt område. 66 av dessa innehöll mindre avvikelser. I Eskilstuna gjordes avvikelser främst från gamla planer och i Strängnäs främst från nyare. I Nyköping gjordes främst avvikelser från äldre planer. Den vanligaste typen av avvikelser är gränsoch ändamålsavvikelser. 3

4 MASTER OF SCIENCE THESIS Titel: Plan deviations at property formation, a review Author: Robert Eckerdal Institution: Department of Real Estate and Construction Management Real Estate Planning and Land Law The Royal Institute of Technology Supervisor: Tomas Vesterlin ABSTRACT The aim of the project is to investigate the application of the term "minor deviation", which is contained in Chapter 3, Section 2 Property Formation Act. Definitions of terms used in practice, ie the actual cadastral procedures have been compared with what the legislature intended. The analysis of the concepts defined in the thesis work takes its starting point in law, legislative history and practice and then show how the definition is actually applied in cadastral procedures. The results are then compared and analyzed. Cadastral procedures from Eskilstuna, Nyköping and Strängnäs Municipality has been reviewed over a five-year period ( ) cadastral procedures has been reviewed of which 519 were within the detailed development plan. 66 of these contained minor discrepancies. In Eskilstuna were deviations mainly from old plans and in Strängnäs mainly from newer. In Nyköping mainly deviations from earlier plans. The most common type of deviation is the border deviations and land use deviations. 4

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Metod Disposition En genomgång av lagstiftningen Allmänt 3 kap FBL kap 2 FBL Första stycket 3 kap 2 FBL, mindre avvikelser Rättsfall Arealavvikelser Avvikelser från ändamål/gränsavvikelser Plantolkning Övergångsperiod nya/äldre planer Genomförda förrättningar Kategoriseringar Eskilstuna kommun Nyköpings kommun Strängnäs kommun Generella jämförelser Jämförelse med tidigare examensarbete Övergripande analys Huvudmannaskap En jämförelse kommuner emellan Varför har fastighetsbildning skett i vissa fall? Diskussion Bilaga Förrättningskatalog Eskilstuna Nyköping Strängnäs Bilaga Rättsfallskatalog Källförteckning

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund När planer vinner laga kraft har de genomgått en planprocess. Grunden till att detaljplaner upprättas är för att pröva markens lämplighet för bebyggelse samt för att reglera bebyggelsemiljöns utformning. Förfarandet regleras i Plan- och bygglagens (PBL) femte kapitel och är rätt omfattande. Mycket skall prövas enligt olika lagar och flera samråd skall hållas med dels berörda myndigheter, dels med berörda sakägare. Detta beror på att när planen sedan vunnit laga kraft är den bindande för alla parter. Alltså, inte ens kommunen kan handla i strid mot en detaljplan. När processen har nått sitt slut och planen slutligen vunnit laga kraft kommer fastighetsbildning ske som en naturlig följd av genomförandet. Fastighetsbildning regleras i fastighetsbildningslagen (FBL). Oavsett vilken typ av fastighetsbildningsåtgärd som sker måste alltid tredje kapitlet tillämpas. 3 kap. 2 FBL behandlar särskilt fastighetsbildning inom planlagt område. Examensarbetet har utgångspunkt i en analys kopplad till denna paragraf. Här sägs att fastighetsbildningen inte får strida mot planer eller bestämmelser men att mindre avvikelser ändock får göras om det inte strider mot syftet med planen. 1.2 Syfte Intuitivt inser även en lekman att fastighetsbildning måste ske på ett adekvat sätt gentemot planer. Mycket omsorg har lagts ned på planerna och det krävs att dessa följs för att man ska få en bra struktur i fastighetsindelningen. Detaljplanerna är som ovan nämnt bindande för alla parter. Som så många gånger förr upptäcker, även lekmannen, att verkligheten inte alltid stämmer överens med planerna. Lagregeln 3 kap. 2 första stycket har sin uppkomst i detta. Det är en undantagsbestämmelse för att kunna rätta till differenser mellan verklighet och beslut. Lagregeln ska alltså inte användas för att frångå planbeslut, utan enbart hantera felaktigheter som uppkommit. Det förutsätter naturligtvis att dessa felaktigheter ligger inom begreppet mindre avvikelse. Syftet med detta arbete är att studera hur långt man i praktiken kan gå i användningen av bestämmelsen i i första stycket 3 kap. 2 FBL. För att åstadkomma det krävs en genomgång av den befintliga lagstiftningen och en empirisk undersökning baserat på genomförda förrättningar. Utgångspunkten är att undersöka lantmäterimyndighetens förrättningar i olika kommuner och se vilka avvikelser som görs samt om det finns differenser i synsättet lagregeln. För att kunna skapa en så tydlig bild som möjligt innehåller studien en genomgång av rättsfall. Den tyngre delen i arbetet är analysen av resultaten. Vad är det för typ av avvikelser som sker? Tillämpas stadgandet i enlighet med lagstiftning och praxis? Finns det skillnad mellan nya och äldre planer eller tolkas 3 kap. 2 alltid på samma sätt? 6

7 1.3 Metod Undersökningar vad gäller stadgandet i paragrafen som sådan stödjer sig naturligtvis på lagstiftningen, förarbeten och prejudikat. Rättsfallen har hämtats genom Lantmäteriets rättsfallsregister. För den empiriska studien har information hämtats från Lantmäteriets arkiv. Lantmäteriets program ArkivSök har använts. Det går inte att göra specifika sökningar på exempelvis en paragraf eller om en förrättning ligger inom detaljplanelagt område. Därför har varje förrättning som ligger inom de avsedda kommunerna och inom rätt tidsintervall granskats. Förrättningar som inte behandlat 3 kap. 2 FBL har utelämnats helt och hållet. De fastighetsbildningsåtgärderna där paragrafen kan tillämpas är följande: fastighetsreglering, avstyckning, klyvning och sammanläggning. Vid granskningen har det noterats om förrättningen ligger inom detaljplanelagt område och om det finns en mindre avvikelse. Om avvikelse finns har det sorterats och sedan delats in i olika grupper (arealavvikelser, gränsavvikelser, avvikelser från ändamål och övriga avvikelser). Varje förrättning med mindre avvikelse har sedan analyserats var och en. Totalt sett har ca förrättningar granskats. Förrättningar gjorda i Eskilstuna, Strängnäs och Nyköpings kommun är granskade. Tidsintervallet är fem år och sträcker sig från En jämförelse har också gjorts till ett tidigare examensjobb skrivet av Daniel Edvardsson år 2004, Fastighetsbildning. Avvikelser från detalj- och fastighetsplan. Edvardsson genomför en empirisk studie på Tyresö och Värmdö kommun under åren Disposition Examensarbetet är strukturerat så att kapitel 2 behandlar lagrummen och en presentation av resultaten som fåtts fram i rättfallen. Kapitel 3 är en beskrivning av de faktiska avvikelser som hittats och kapitel 4 är en övergripande analys av frågeställningen. 7

8 2 En genomgång av lagstiftningen 2.1 Allmänt 3 kap FBL I tredje kapitlet FBL återfinns villkoren för fastighetsbildning. Kapitlet har ramlagskaraktär vilket innebär att tillämpningen i respektive bestämmelse sker mot bakgrund av samhällsutvecklingen. Bestämmelserna i tredje kapitlet är dessutom av förvaltningsrättslig natur vilket innebär att Lantmäteriet har det fulla ansvaret till att dessa följs. De är alltså inte dispositiva i någon bemärkelse. Kapitlets övergripande indelning delas in i fyra grupper; Allmänna lämplighetsoch planvillkor (1 4 ), särskilda bestämmelser för jordbruk, skogsbruk och fiske (5 8 ), undantagsbestämmelser (9 10 ) och fastighetsbildning över kommungräns (11 ). 1-3 är de mest centrala bestämmelserna i kapitlet. I 3 kap. 1 sägs det att en fastighet ska vara lämplig för sitt ändamål. Även aktualitetskrav och varaktighetskrav återfinns i samma bestämmelse. Denna bestämmelse ska alltid prövas oavsett om det finns någon typ av plan över området som skall undergå fastighetsbildning. Vid fastighetsbildning skall alla fastigheter prövas enligt 3 kap. 1 som berörs av fastighetsbildningen. Exempelvis måste både stamfastigheten och styckningslotten prövas enligt 3 kap 1 vid avstyckning. Villkoren i 3 kap. 2 och 3 reglerar kopplingen till samhällsplaneringen. Innebörden av planvillkoren är att fastighetsbildningen ska ske i överensstämmelse med planer och markanvändningsreglerande bestämmelser samt i linje med samhällsplaneringen i övrigt 1. Sker fastighetsbildning inom planområde regleras denna genom villkoren i 3 kap. 1 och 2, och om området ligger utanför planlagt område sker regleringen enligt villkoren i 3 kap. 1 och 3. Bestämmelserna i 3 kap. 5-8 är skyddsbestämmelser som måste prövas utöver 3 kap 1-3 om fastigheten som berörs är tillämplig av dessa. En vanlig bostadsfastighet är varken en jordbruks- eller skogsfastighet och har normalt inget fiske varför ingen av skyddsreglerna då heller tillämpas. Undantagsbestämmelserna i 3 kap ger möjlighet till undantag från de allmänna lämplighetsvillkoren i 3 kap. 1. En förutsättning är dock att fastighetsindelningen förbättras och att en mer ändamålsenlig indelning av fastigheterna inte motverkas. Även undantag från skyddsbestämmelserna i 3 kap. är möjligt om fastighetsbildningen är till övervägande nytta från allmän synpunkt. 1 Handbok FBL s. 65 8

9 2.2 3 kap 2 FBL Fastighetsbildningslagen och därigenom även 3 kap. 2 trädde i kraft den 1 januari Den senaste ändringen av paragrafen skedde 1 juli 2009, men denna ändring härrör sig enbart till strandskyddet och påverkar således inte heller bedömningen av mindre avvikelser. 2 Inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmelser får fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmeserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller användning än som avses i första stycket, ska fastighetsbildning ske så, att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Om det på grund av ett särskilt medgivande får uppföras en byggnad eller vidtas en annan därmed jämförlig åtgärd i strid mot en sådan bestämmelse, utgör det som nu har sagts inte hinder mot fastighetsbildning som behövs för att medgivandet ska kunna utnyttjas Om det finns särskilda skäl, får undantag medges från andra stycket första meningen. Frågan om undantag prövas på lantmäterimyndighetens begäran av 1. länsstyrelsen, om undantaget avser fastighetsbildningens förenlighet med bestämmelser om strandskydd och motsvarar ett sådant fall som avses i 7 kap. 18 a miljöbalken, 2. kommunen, om undantaget avser fastighetsbildningens förenlighet med bestämmelser om strandskydd i ett fall som inte omfattas av 1, eller 3. länsstyrelsen eller, efter länsstyrelsens förordnande, kommunen i övriga fall. Att regeringens tillåtelse behövs i vissa fall följer av 7 kap. 29 miljöbalken. En kommuns beslut i en fråga som avses i tredje stycket får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut i en fråga som avses i tredje stycket får överklagas hos regeringen. Lag (2009:533). I 3 kap. 2 behandlas fastighetsbildning inom områden där planer eller andra särskilda bestämmelser om bebyggelse eller annan markanvändning gäller. Enligt PBL är kommunernas planläggningsinstrument översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplan. Dessutom finns regionplan för samordning av flera kommuners planläggning. De planer som avses i 3 kap. 2 är detaljplan, fastighetsplan och områdesbestämmelser. De särskilda bestämmelserna utgörs av naturvårdsföreskrifter och motsvarande särskilda bestämmelser i annan lagstiftning som inte hör till kategorin planbestämmelser i PBL. Översiktsplaner och regionplaner hör varken till de planer eller till de andra särskilda bestämmelser, som ska beaktas enligt 3 kap Första stycket 3 kap 2 FBL, mindre avvikelser. En mera ingående analys skall göras på första stycket. Det är detta stadgandet om mindre avvikelser som ju ligger till grund för examensarbetet. Den avgörande ändringen av paragrafen kom i och med uppkomsten av PBL (1987). Innan PBL var innehållet i stort sett detsamma, att mindre avvikelser fick göras om planens syfte ej motverkades, dock med ett viktigt undantag. Om särskilda skäl förelåg fick länsstyrelsen medge undantag från planen eller efter förordnande från byggnadsnämnden. Idag finns ingen dispens varken i FBL eller PBL. 2 Handbok FBL s.127 9

10 Lagregeln om mindre avvikelse i 3 kap. 2 består av två av varandra oberoende villkor 3, dels att planavvikelsen är mindre och dels att fastighetsbildningsåtgärden inte strider mot planens syfte. Det räcker således med att ett villkor inte är uppfyllt för att det skall ses som icke förenligt med 3 kap. 2. I propositionen från1969 uttalades att mindre avvikelser skall få ske om det i tillämpningen av planen visar sig att de fått ett innehåll som inte varit avsett. Planen skall binda fastighetsbildningen endast så till vida att markens ändamålsenliga användning i överensstämmelse med planbestämmelser inte försvåras och syftet med bestämmelserna eljest inte motverkas. Departementschefen framhåller i propositionen att de smärre avvikelser som görs och som sålunda är tillåtna bör dock bara ske i den mån allmänna och enskilda intressen inte träds för när. Tillämpningen av stadgandet bör ske med försiktighet och restriktivitet 4. Fastighetsbildningen skall alltså stämma överens med planbestämmelser som reglerar just fastighetsindelningen. Exempel på detta är arealbestämmelser och tillåten markanvändning. En fastighetsbildningsåtgärd får ej heller strida mot planens syfte. Avvikelse från tillåten markanvändning i planen är alltså inte tillåtet förutom i den utsträckning som sägs i 3 kap. 2. Vid fastighetsbildning måste alltid 3 kap. 2 tillämpas tillsammans med 3 kap. 1, alltså de allmänna lämplighetsvillkoren. Dessa skall alltid vara uppfyllda. Vid planantagandet görs ingen formell prövning av 3 kap. 1, men när det finns en plan till grund får man göra prövningen av 3 kap. 1 i ljuset av planen. Generellt finns två fall när man mer ingående prövar de allmänna lämplighetsvillkoren: Successiv fastighetsbildning och när en plan är föråldrad. Successiv fastighetsbildning kan röra sig om att man bäst kan vinna anpassning efter planen genom att göra fastighetsbildning steg för steg. Tanken är inte att omedelbart nå en fullständig överensstämmelse utan att åtgärden kan bidra till att i framtiden lättare nå en fullständig överensstämmelse med planen. Har genomförandetiden gått ut är det viktigt att Lantmäterimyndigheten (LM) samråder med byggnadsnämnden (BN). Om BN avstyrker fastighetsbildning ska de allmänna lämplighetsvillkoren i 3 kap 1 prövas. Prövningen kan leda till att hindra en fastighetsbildning trots att denna stämmer överens med planen 5. I ett sådant fall kommer man alltså inte fram till 3 kap. 2 utan fastighetsbildning vägras ändå. Lantmäterimyndigheten ansvarar för fastighetsbildning och alltså är det LM som tillämpar 3 kap 2. Ansvaret ligger hos LM för att avgöra om en fastighetsbildningsåtgärd stämmer överens med planen eller inte och att sätta avgränsningen för 3 kap 2. Visserligen hålls samråd med parterna men planen i sig är bindande och måste därför följas oavsett om sakägarna är överens. Om LM finner att fastighetsbildningen strider mot plan eller bestämmelse måste dessa ändras för att åtgärden skall kunna genomföras. 3 NJA 1984 s.60 4 Prop. 1969:128 s. B Fredrik Bonde, m.fl., Fastighetsbildningslagen En kommentar, 2007, s 3 kap. 2 :3 10

11 2.4 Rättsfall Som ovan beskrivet är 3 kap. 2 varken svårbegriplig eller konstig till sitt utseende. Begreppet mindre avvikelse öppnar upp för ett visst mått av tolkningsutrymme. Genom lagtexten, förarbeten och praxis är dock begreppet relativt snävt. Nedan skall därför ges en sammanfattning och en beskrivning hur man bedömt 3 kap. 2 i både HD och Hovrätten. Redan här kan vi göra en indelning i olika typer av mindre avvikelser, för att på så vis göra det hela mer greppbart. Vanligaste av avvikelser torde vara arealavvikelser och avvikelser från ändamål. Gränsavvikelser är upptagen som en egen kategori. Skillnaden mellan denna avvikelse och avvikelser från ändamål torde vara liten och svåridentifierad. Den åtskillnaden som görs i den här studien är att om det rör sig om hela områden som har fått avvikelser från ändamål faller det in i den kategorin, är det mindre områden, så faller det in i gränsavvikelsekategorin. Oftast brukar det vara rätt lätt att studera om någon avvikelse har skett eftersom areal- och markanvändningsangivelser ofta står i plankarta och planbestämmelser. Det kan dock vara lite svårare när man är hänvisad till illustrationskartor och genomförandebeskrivningar. Dessa är inte juridiskt bindande (till skillnad mot plankarta och bestämmelser) men ger ofta en tydlig vägledning. Plantolkning är alltså en stor del i att avgöra huruvida en åtgärd strider mot 3 kap. 2 FBL eller inte. Från Lantmäteriet rättsfallsregister har domar från Hovrätten (HovR) samt från Högsta domstolen (HD) inhämtats Arealavvikelser 84:38 (HD, NJA 1984 s. 60). Av en fastighet låg kvm inom en byggnadsplan. Planbestämmelserna angav kvm som minsta tomtstorlek. FBM bedömde att planens syfte var att endast en tomt skulle rymmas inom fastigheten. BN:s medgivande till undantag från planen hade inte kunnat erhållas. FD godtog emellertid avstyckning av en tomt om kvm. HD anförde att arealbestämmelserna i planen som avsåg attraktiv kustmark med tät fritidsbebyggelse var ett väsentligt inslag i planen. Utan medgivande av planmyndighet fick endast bagatellartade avvikelser göras. Den aktuella avvikelsen översteg klart vad som kunde godtas. 88:20 (Svea HovR). Regleringen avsåg överföring av 140 kvm från Göken 2 (887 kvm) till Göken 1 (899 kvm) så att gränsen skulle följa en sedan 15 år upprättad stödmur. Göken 2 skulle därmed få arealen 747 kvm. Enligt stadsplanen skulle en tomt inte vara mindre än 800 kvm. Fastighetsregleringen bedömdes strida mot både tomtindelningen och stadsplanen och avvikelsen kunde inte anses vara av mindre omfattning. Fastighetsbildningen var därför otillåten på grund av 3 kap. 2 första stycket. I 92:36 (HovR Sk o Bl) inställdes en avstyckning med hänvisning till lämplighetsvillkoret i 3:1 FBL eftersom planändring var förestående. Enligt gällande byggnadsplan var minsta tomtstorlek 600 kvm. Delning yrkades till kvm. FD anförde att bestämmelsen om minsta tomtstorlek uppenbarligen har tillkommit för att så långt möjligt bevara landskapsbilden i det känsliga kustlandskapet och således för att motverka överexploatering och tillkomsten av en mera tätortsmässig bebyggelse. En avstyckning skulle medföra en så negativ påverkan på områdets karaktär att detaljplanens syfte skulle motverkas. 97:14 (HovR Sk o Bl). Inom en detaljplan gällde planbestämmelsen att tomt inte fick ges mindre storlek än 1000 kvm. Efter en ändring av detaljplanen fanns inte längre möjlighet att såsom tidi- 11

12 gare hade varit fallet medge avsteg där särskilda skäl förelåg. LM medgav avstyckning av en tomtplats om 993 kvm. Stamfastigheten uppgick därefter till 950 kvm. FD uppgav i huvudsak att avsteg från gällande detaljplan normalt skall grundas på den uppfattning som byggnadsnämnden företräder. Begreppet mindre avvikelse från detaljplan bör bedömas på samma sätt vid fastighetsbildning som vid antagande av fastighetsplan eller prövning av bygglov. (Bostadsutskottets betänkande 1986/87:4 s 33). Avvikelsen skall bedömas relativt till omständigheterna i varje enskilt fall. Avsteg som i och för sig kan bedömas som mindre på en enstaka fastighet kan medföra oacceptabel miljöpåverkan om det upprepas på många fastigheter. Prövningen skall i första hand göras mot syftet med planen, varvid ett uttalat syfte alltid måste beaktas. I förevarande fall har samråd skett med byggnadsnämnden. Normalt bör den uppfattning som byggnadsnämnden därvid gett utrymme för godtas av LM. Bestämmelsen om minsta tomtstorlek är ett väsentligt inslag i detaljplanen. Detta är direkt kopplat till syftet att bibehålla tomtområdets karaktär och speciella miljövärden. Avsteg från detaljplanen i denna del bör endast komma ifråga i klart bagatellartade fall. FD undanröjde LM:s beslut om avstyckning. HovR fastställde FD:s utslag. 98:24 (Göta HovR). Nore 1:30 ligger i ett fritidsområde. Enligt gällande detaljplan får en tomt inte understiga kvm. Ägaren yrkade att Nore 1:30 skulle delas i två tomter, om respektive kvm, för uppförande av två fritidshus. FD: Fastighetsbildningen skulle innebära att både stamfastighet och avstyckning skulle få en areal understigande kvm och strida mot detaljplanen. Enligt FBL 3:2 kan fastighetsbildning i strid mot detaljplanen medges under förutsättning att det är fråga om en mindre avvikelse och att syftet med planen inte motverkas genom åtgärden. Vid bedömningen av om en avvikelse från detaljplan kan betraktas som mindre måste effekterna av avvikelsen beaktas. En delning skulle innebära att den tillåtna byggytan fördubblas och att det blir tillåtet att uppföra två huvudbyggnader i stället för en. Avvikelsen kan inte betraktas som mindre. Överklagandet lämnades utan bifall. HovR fastställde FD:s utslag. 06:22 (Svea HovR). Ägaren till Fullersta gård 1:111, en bostadsfastighet med en tomtareal om kvm, ansökte om avstyckning för delning av fastigheten. Enligt detaljplan från 1995 gällde en minsta tomtstorlek om 800 kvm, dvs. styckningsfastighetens areal fick inte understiga kvm. HovR: HD har i rättsfallet NJA 1984 s. 60 uttalat att det endast är bagatellartade avvikelser som ska godtas och i förarbetena (prop. 1969:128 s. B 125) har det uttalats att bestämmelsen i 3:2 FBL ska tillämpas med försiktighet och i samråd med byggnadsnämnden i tveksamma fall. Eftersom den aktuella avvikelsen i fråga om tilltänkt areal inte kan anses bagatellartad och med beaktande av den vikt som bör fästas vid kommunens ståndpunkt, finner HovR att den sökta avstyckningen inte bör beviljas. LM:s beslut att inställa förrättningen är därför riktigt. Generellt sett kan det sägas att arealavvikelser tillåts i mycket liten utsträckning, se uttalandet från NJA 1984 s 60, endast bagatellartade avvikelser Avvikelser från ändamål/gränsavvikelser 05:14 (Göta HovR). Ett område om ca kvm i anslutning till en större industri och bebyggt med en äldre disponentvilla försåldes och avstyckning begärdes först för bostadsändamål, sedan ändrat till industriändamål. Enligt gällande plan får området användas endast för industriändamål. Byggnader får dock uppföras eller inredas för bostadsändamål i den utsträckning som fordras för tillsyn och bevakning av anläggning inom området. Nytt planförslag fanns för området. FD konstaterade att den nybildade fastigheten kommer att användas för kontor, restaurang, hotell eller konferensrörelse och inte som bostad. Dessa ändamål stämmer i princip helt med planförslaget. Enligt 3:2 FBL får fastighetsbildning inte ske i strid med en detaljplan. I kommentaren till FBL (Landahl, Nordström, 2 uppl., s. 60) sägs bl.a. att fråga om fastighetsbildning inom en detaljplan för vilken genomförandetiden gått ut är det nödvändigt att samråd alltid sker med BN. Departementschefen underströk att man i sådana fall måste beakta att planen kan komma att ändras eller upphävas. Om BN avstyrker fastighetsbildning får, med beaktande av skälen för avstyrkan, tillåtligheten av fastighetsbildningen bedömas utifrån de allmänna lämplighetskraven i 3:1 FBL. En mera ingående prövning av lämplighetskraven enligt 3:1 i kombination med 3:2 blir aktuell särskilt i två fall, nämligen vid successiv fastighetsbildning och när planen är föråldrad. Om planen är föråldrad, särskilt om genomförandetiden gått ut, kan en prövning enligt 3:1 leda till att fastighetsbildning vägras trots att denna skulle stå i överensstämmelse med planen. 12

13 Enligt de förutsättningar som nu råder i målet står ändamålet med fastighetsbildningen i full överensstämmelse med det nya planförslaget. Det kan inte heller anses att ändamålet strider mot den gällande detaljplanen. Vad som framförts om bullerstörningar kan inte anses utgöra hinder mot fastighetsbildning för det ändamål som nu gäller. De motsägelser som synes finnas mellan den nya detaljplanen och aktuell fastighetsbildning är dels att utfartsservitutet från styckningslotten leder över en föreslagen ny byggrätt, dels att det föreslås en bestämmelse om att stamfastigheten inte får delas. Enligt vad som framkommit är syftet med bestämmelsen att underlätta genomförande av bullerskyddande bebyggelse. FD konstaterar att det redan idag saknas fastighetsrättsligt samband mellan det stora pappersbruket och stamfastigheten. Möjligheten att utnyttja den föreslagna nya byggrätten kan därför inte påverkas av avstyckningen. Även utfarten från fastigheten kan anpassas om behov skulle uppstå. FD finner mot nämnda bakgrund att förstahandsyrkandet inte kan vinna bifall. Enligt 4:39 FBL gäller att om det är av synnerlig vikt för fastighetsbildningen att fråga prövas i annan ordning får LM förklara förrättningen vilande. Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra att något för sakägarna angeläget rättsförhållande blir klargjort. BN är inte sakägare i förrättningen och ingen av sakägarna har anslutit sig till BN:s yrkande. Mot den bakgrunden kan inte heller BN:s andrahandsyrkande vinna bifall. HovR: I övergångsskedet mellan en gällande och en antagen men inte lagakraftvunnen detaljplan är huvudprincipen, när annat inte föreskrivits, att tillåtligheten av en tilltänkt fastighetsbildning skall prövas med utgångspunkt i de gällande planbestämmelserna (se RÅ ref. 1996:96). Eftersom några särskilda övergångsbestämmelser inte finns i detta fall skall prövningen således ske utifrån den gällande planen. Avstyckningen skall emellertid även prövas utifrån det i 3:1 FBL intagna allmänna lämplighetsvillkoret. Som FD funnit har avstyckningen skett i överensstämmelse med den gällande detaljplanen. Avstyckningen uppfyller således villkoren i 3:2 FBL. Den nyantagna detaljplanen innebär inte, som FD funnit, sådana förändringar i förutsättningarna för fastighetsbildning att avstyckningen skulle komma att strida mot det allmänna lämplighetsvillkoret i 3:1 FBL. Hovrätten finner således, i likhet med FD, inte skäl att bifalla BN:s förstahandsyrkande. Vad gäller andrahandsyrkandet gör hovrätten ingen annan bedömning än FD. FD:s utslag skall därför fastställas. 07:7 (Göta HovR). LM avstyckade från fastigheten Munksjö 1:3 åtta tomtplatser (1:5 1:12) för industriändamål (småindustri). Området som berördes av förrättningen innehöll ett antal bostadsbyggnader som under lång tid använts för helårsboende. Fastighetsbildningen ansågs överensstämma med gällande detaljplan. HovR: För den mark som begärs avstyckad gäller en detaljplan. Planen stadgar bland annat att området i fråga ska användas för småindustri och att tomter inte får avstyckas för bostadsändamål. Vidare anges att befintliga bostäder får underhållas men ej byggas till. Enligt planbeskrivningen är de bostäder som finns på styckningslotterna synnerligen olämpligt belägna med hänsyn till befintlig och framtida industriverksamhet i Götaforsområdet. Detaljplanen förutsätter därför att bostäderna avvecklas efter hand. Regeringen har avslagit ett överklagande av planen och anfört att det med hänsyn till närheten till befintliga industrianläggningar vore olämpligt att planlägga området som bostadsområde. Hovrätten har vid undersökning på plats kunnat konstatera styckningslotternas olämpliga belägenhet främst med hänsyn till närheten till Waggeryd Cell Aktiebolags verksamhet. Av de utlagda styckningslotterna är i dagsläget alla utom en bebyggda. På en lott står det ett kontorshus medan det finns bostadshus på övriga styckningslotter som har byggnader. Det har vid hovrättens undersökning framkommit att utlagda styckningslotter har anpassats till befintliga bostadshus med trädgårdar liksom till befintligt kontorshus med tomt. Det innebär att bebyggda styckningslotter idag, utifrån pågående markanvändning, får betecknas som bostadsfastigheter respektive kontorsfastighet. En sådan användning strider mot gällande planbestämmelser som anger att marken ska användas för småindustriändamål. Kommunen har konstaterat, vilket inte bestritts, att befintliga bostadshus till sin funktion också är olämpliga för sådant ändamål. HovR delar kommunens uppfattning att utlagda tomter, med de bebyggelsebegränsningar som finns i detaljplanen, är små och att tomterna såsom småindustritomter getts en olämplig och icke 13

14 planmässig utformning. För att tomterna ska kunna utnyttjas för industriändamål krävs i princip att byggnaderna på alla bebyggda styckningslotter först rivs. Det krävs även att vägnätet bättre anpassas för lastbilstrafik. Ett accepterande av gjorda avstyckningar kommer att konservera den pågående planstridiga markanvändningen. Konsekvensen av styckningslotternas utformning blir att man rent faktiskt kringgår detaljplanens bestämmelse om förbud mot avstyckning av tomter för bostadsändamål. Det förhållandet att man formellt angivit att avstyckningen sker för småindustriändamål föranleder ingen annan bedömning. Sammantaget bör avstyckningarna inte tillåtas. Kommunens överklagande ska därför bifallas Plantolkning 81:29 (Svea HovR). Avstyckning av tre tomter för fritidsändamål inom ett område av en bygnadsplan tilläts trots att den indelning som redovisats på byggnadsplanekartan angav två tomter inom samma område. Planbestämmelserna angav att tomt inte fick ges mindre omfattning än kvm. En avstyckning av tre tomter skulle inte strida mot dessa bestämmelser. HovR konstaterade att planens syfte beträffande totala antalet tomter inom planen (56) inte kunde anses annat än ungefärligen angivet. Avsteget från byggnadsplanekartans illustration kunde därmed inte anses strida mot planens syfte. För att mindre avvikelser ska få ske får fastighetsbildningen inte strida mot planens syfte. Vad som är planens syfte kanske inte alltid är så lätt att förstå. Som ovan nämnt är planbestämmelserna viktiga, men även övriga handlingar. Gränsdragningen är dock svår att göra. Illustrationer, genomförandebeskrivning och planbeskrivning kan ge en viss vägledning. Finns det uppgifter i dessa handlingar som skiljer sig mot planbestämmelserna gäller dock bestämmelserna i första hand. Planförfattarna måste alltså vara tydliga med hur man vill att fastighetsindelningen ska vara och vara medvetna om vilka delar av en detaljplan som har en bindande rättsverkan. Utfallet kan alltså annars bli att en åtgärd som strider mot planförfattarnas syn på planens syfte ändå går att genomföra Övergångsperiod nya/äldre planer 00:31 (Svea HovR). Delning av en fastighet inom avstyckningsplan vägrades. Ytterby 4:525 har en areal om kvm och är belägen inom en avstyckningsplan från Klyvning begärdes så att två lotter om ca respektive kvm skulle bildas. Under förrättningen pågick planarbete för en ny detaljplan, enligt vilket det föreslogs att minsta tomtstorlek skulle vara kvm. HovR: Som FD har anfört skall tillåtligheten av den begärda fastighetsbildningen bedömas utifrån de allmänna lämplighetskriterierna i 3:1 FBL. Vid den lämplighetsprövning som skall företas enligt lagrummet skall hänsyn inte endast tas till den enskilda fastighetens lämplighet utan skall även andra faktorer av mera allmänt slag vägas in som t.ex. förhållandena i omgivningen, se prop. 1969:128 s. B Enligt HovR:s uppfattning bör därför områdets karaktär och den tomtstorlek som med hänsyn härtill är önskvärd tas med i lämplighetsprövningen enligt 3:1 FBL. Med denna utgångspunkt gör HovR följande bedömning. Avstyckningsplanen från år 1933 får anses föråldrad med hänsyn till att dess genomförandetid har gått ut för länge sedan, till innehållet i 1993 års översiktsplan och inte minst till den av kommunen år 1998 antagna detaljplanen (Anm.: laga kraft ) i den del den avser områdets vidare indelning i bostadsfastigheter. Det är enligt HovR:s mening uppenbart att ett bifall till ansökningen om klyvning, oavsett vilket klyvningsalternativ som väljs, skulle strida mot 1998 års detaljplan, vilken på väsentliga punkter reglerar förutsättningarna för den framtida fastighetsbildningen inom området. HovR instämmer i FD:s bedömning att det inte är förenligt med kraven på samordning mellan FBL och PBL att en förtätning, som kommunen genom den i detaljplanen föreskrivna minimiarealen har velat förhindra, åstad- 14

15 koms genom fastighetsbildning. Med hänvisning till vad som anförts och på de skäl i övrigt som FD har grundat sitt avgörande på finner HovR att den begärda fastighetsbildningsåtgärden skulle medföra en olämplig indelning av området i fastigheter avsedda för bostadsändamål och att överklagandet därför inte kan vinna bifall. 04:12 (HovR V Sverige). Avstyckning respektive klyvning begärdes för att från tre olika fastigheter avskilja deras sjöbodsskiften. För området gäller avstyckningsplan från Kommunstyrelsen beslutade i maj 2002 att förslag till ny detaljplan skulle utarbetas. FD: Vilandeförklaring kan ske under i 4:39 FBL angivna förutsättningar. Sådana omständigheter föreligger inte i målet. FD har att pröva fastighetsbildningen enligt 3:1 FBL. De aktuella fastigheterna består av en äldre avstyckningsplan som är att jämställa med detaljplan. Inom detaljplanelagt område kan resultatet av lämplighetsprövningen i allmänhet anses vara i allt väsentligt givet på förhand genom att lämplighetssynpunkterna redan prövats vid planläggningen. Som konstateras i rättsfallet NJA 1976 s. 139 kan emellertid en mera ingående lämplighetsprövning vara påkallad när såsom här får anses vara fallet den plan, vars genomförande är i fråga, får anses vara föråldrad. Den omständigheten att kommunen tidigare har tillåtit att närliggande strandområden har fått bebyggas med sjöbodar inredda för annat ändamål ger vid handen att man då från planmässig synpunkt inte funnit hinder mot en förhållandevis intensiv användning av det aktuella strandområdet. FD kan alltså konstatera att kommunens inställning till bebyggelseutveckling inom det aktuella området inte står i samklang med den inställning som i detta mål redovisats till fastighetsbildning inom samma område. Genom vad fastighetsägarna har anfört om väg och tillgänglighet med bil för sjöbodslotterna samt i övrigt finner FD att såväl sjöbodsskiftet som bostadstomten är varaktigt lämpade för sitt ändamål. Även aktualitetskravet är uppfyllt. I sammanfattning finner FD att de begärda fastighetsbildningarna bör tillåtas. Överklagandet skall alltså lämnas utan bifall. HovR anser att planförfarandet inte hade kommit längre än till ett förberedande stadium när LM meddelade sitt beslut om tillstånd till de sökta avstyckningarna. Hovrätten finner inte skäl att vilandeförklara målet och instämmer även i övrigt i de bedömningar FD gjort. Hovrättslagmannen anförde i ett särskilt yttrande bl.a. att vid tidpunkten för den nu överklagade förrättningen hade planarbetet inte fortskridit så långt att det kan anses ha utgjort något hinder mot att fullfölja förrättningen. Planarbetet har nu kommit längre, men om det idag skulle kunna leda till en annan bedömning ligger utanför prövningen i målet. 15

16 3. Genomförda förrättningar Undersökningen omfattar 2028 förrättningar i Eskilstuna, Nyköping och Strängnäs kommun mellan åren Av dessa fastighetsbildningsförrättningar ligger 519 inom detaljplanelagt område. Mindre avvikelser förekom i 66 förrättningar, se bilaga 1. Totalt sett finner vi alltså att planavvikelser har skett i 12,7 % av fastighetsbildningsförrättningar Eskilstuna Nyköping Strängnäs Figur 1. Antal gjorda förrättningar med mindre avvikelser i respektive kommun och år. I Eskilstuna har under femårsperioden 247 förrättningar genomförts inom detaljplanelagt område och 31 av dessa innehåller mindre avvikelser, dvs 12,6 %. I Nyköping har 12 förrättningar innehållit avvikelser av 135 gjorda totalt, alltså 8,9 %. Strängnäs kommun ligger högst med 21 avvikelser på 137 gjorda förrättningar, dvs 15, 3%. 3.1 Kategoriseringar För att studera och analysera de aktuella förrättningarna är det lämpligt att införa en kategorisering och dela in dessa under fyra typer av avvikelser (som ovan nämnt) dvs: arealavvikelser, gränsavvikelser, avvikelser från ändamål och övriga avvikelser. Under kategorin övriga avvikelser finns alla typer av avvikelser som inte passar in under någon annan kategori. Kommunerna redovisas för sig så att en jämförelse är lättare att tillgripa. 16

17 3.1.1 Eskilstuna kommun Areal-, Gräns-, Ändamål-, Övriga-, Avvikelser Figur 2. Fördelning av avvikelser i Eskilstuna. Arealavvikelser Två arealavvikelser har hittats. I det ena fallet har en avstyckning skett där minsta tillåtna tomtarea var 2500 kvm men styckningslotten blev 2490 kvm (ca 1 %), byggnadsplanen var från år I fall två har en fastighetsreglering skett till en fastighet som efteråt fått storleken 511 kvm. I planen anges en area av ca 480 kvm. Gränsavvikelser Gränsavvikelser har varit mer förekommande. I några fall har man reglerat mark så att gränsen inte ligger för nära åker och väg. I andra fall har gräns anpassats mot väg till dagens förhållanden då planerna ansågs föråldrade (väg har fått en annan sträckning än vad som förutsatts i planerna). I en förrättning reglerades mark över som i stadsplan från 1952 utgjorde vattenområde. Strandlinjen hade förskjutits uppåt varför det nu reglerade området låg ovanför vatten. I en förrättning från 2005 har gräns anpassats mot väg. I detaljplanen från 2005 har en annan vägsträckning gjorts vilket resulterar i att fem fastigheter har en ca 2 meter markremsa som i detaljplanen är utlagd som allmän platsmark. Kommunen är huvudman för gatan. Samråd har skett med kommunen. I en förrättning överfördes ett område om ca 300 kvm till en hyreshusfastighet som i stadsplanen från 1962 var utlagt som allmän platsmark. Avvikelser från ändamål De flesta förrättningar hamnar under avvikelser från ändamål. Man har i en förrättning genomfört en avstyckning där marken är utlagd för skoländamål, men bildat en fastighet för vattenverk (113 kvm stort område). Planen vann laga kraft 1990 och genomförandetiden hade inte gått ut när fastighetsbildning skedde. I en förrättning genomfördes en avstyckning där detaljplanen angav att ett område skall överföras till vägändamål. Detta blev dock inte aktuellt eftersom vägen idag har en annan sträckning (plan från 1964). Avstyckningen medförde inga ändringar från befintliga förhållanden. 17

18 En fastighetsreglering genomfördes där del av en vändplan reglerades över till den närliggande bostadsfastigheten. Byggnadsplanen från 1968 angav ändamålet som vägmark. Idag är dock vägen helt ombyggd och fortsätter förbi platsen där vändplanen var tänkt, varför en vändplan inte är nödvändig. Man genomförde förrättningen och angav att det var en mindre avvikelse och att syftet inte längre gäller. Vägen går som sagt i en helt annan sträckning och går både över kvartersmark och också parkmark. I en liknande förrättning överfördes mark till en samfällighet där marken utgjorde vägmark. Detta stämde inte med byggnadsplanen eftersom vägen har fått en helt annan sträckning än vad som förutsatts i planen. Planen får enligt förrättningslantmätaren ses som föråldrad i det avseendet. I ett annat fall har en avstyckning skett trots att marken är utlagt för järnvägsändamål. Den nya fastigheten är för restaurangändamål. Järnvägsrörelsen är dock nedlagd, byggnadsplanen var från Placeringen av en miljöstation avviker från vad som är sagt i detaljplan. LM skriver att detta strider mot planens intentioner men ändå genomför förrättningen. Föreskriven miljöstation förläggs på ett helt annat ställe och där det i planen är utlagt gemensamhetsanläggning för miljöstation har det istället bildats en fastighet för bostadsändamål. Detaljplanen var från En avvikelse har genomförts där man gjort en avstyckning där en del av fastigheten hamnar inom detaljplanen och en annan utanför, dock med ett grönområde (inom byggnadsplan från 1956) emellan som är 10 meter brett tvärs över fastigheten. För grönområdet gäller enskilt huvudmannaskap. Övriga avvikelser Man har i en förrättning genomfört en avstyckning där det i stadsplanen är sagt att byggnadsarean endast får uppgå till en femtedel av fastighetens storlek. Kommunen har gett förhandsbesked och inte haft någon erinran på den eventuella avvikelse som kommer att ske, dock är byggnadsarean i förhandsbeskedet begränsat till 90 kvm. Stamfastigheten fick efter förrättningens genomförande en areal på 735 kvm och styckningslotten 675 kvm. I det här fallet har alltså frågan väckts om en eventuell avvikelse, men eftersom 90 kvm är mindre än en femtedel av 675 kvm är alltså åtgärden genomförbar. I en förrättning har två avstyckningar skett där det i avstyckningsplanen från 1929 endast medgavs en bostadsfastighet för gällande område. Förrättningslantmätaren skriver att fastighetsbildningsåtgärden inte försämrar villkoren för de omkringliggande fastigheterna varför avstyckningen ifråga får ses som en mindre avvikelse. Man har i en detaljplan från 2003 (figur 3) reglerat max antal tomter till fyra stycken vid friliggande bebyggelse. Samma år ansöker exploatören om fastighetsbildning som genomförs efter planen, figur 4. Exploatören ansöker om avstyckning från Skäggesta 5:19-21 år Från planchefen på Eskilstuna kommun har exploatören fått muntligt besked om att dela upp dessa så att det blir totalt sju fastigheter. Samråd med byggnadsnämnden och även med stadsbyggnadsnämndens ordförande har hållits och båda tillstyrker fastighetsbildningen utan krav på ändring av detaljplan. 18

19 I området där max antal tomter regleras till sju blir det alltså efter förrättningen åtta fastigheter (se figur 5). Exploatören uppger dock att det skall byggas parhus på sex stycken fastigheter, dvs. tre stycken hus. Huruvida man skall tolka max antal tomter vid friliggande bebyggelse är dock lite oklart. Eftersom det nu inte blir friliggande bebyggelse utan parhus så har man kanske resonerat att man kan dubblera antalet fastigheter. Om så är fallet, vilket är tveksamt så är det likväl för många fastigheter inom området, eftersom antalet fastigheter uppgår till åtta. Figur 3. Detaljplan från 2003, 0484-P03/5 19

20 Figur 4. Genomförande av planen, förrättning från Figur 5. Förrättningskarta från 2005, akt /159 I en förrättning hänvisar man till att en mindre avvikelse skett från stadsplanen. En detaljplan från 2004 har dock ersatt denna i viss mån. Förrättningslantmätaren har gjort notering om att det finns två planer. Fastighetsbildningen borde inte ses alls som en avvikelse utan stämmer överens med bägge planerna (i och med att nya planer ersätter gamla om de ligger ovanpå). 20

21 En fastighetsreglering har skett för att anpassa fastigheten efter befintliga förhållanden. Fastigheten ifråga är en kyrkogård och marken i byggnadsplanen utlagd som kyrkogård. Utvidgningen som har skett av kyrkogården ses som en mindre avvikelse, men utvidgningen sträcker sig faktiskt utanför byggnadsplanen som inte berörs av någon plan. Två fastighetsregleringar har genomförts där mark utanför detaljplanen reglerats in i tomtmark som ligger innanför detaljplanen. Detta har behandlats som mindre avvikelser. Alla krav som detaljplanen i övrigt ställt upp såsom utformning, minsta/största tomtarea har varit uppfyllda. Se avsnitt 4.4 angående fastighetsbildning utanför/innanför planområde. Att detta har behandlats som en mindre avvikelse är ingen självklarhet Nyköpings kommun Areal-, Gräns-, Ändamål-, Övriga-, Avvikelser Figur 6. Fördelning av avvikelser i Nyköping. Arealavvikelser Bland de tolv förrättningar med mindre avvikelser i Nyköpings kommun fanns ingen som innehöll arealavvikelser. Gränsavvikelser Sex stycken förrättningar hade gränsavvikelser. I en förrättning har man anpassat gränsen för en fastighet mot vegetationen. Fastighetens gränser går innanför byggnadsplanens gränser. Alltså, efter fastighetsbildningen finns det en remsa på ca 12 x 20 meter som är utlagt som kvartersmark men inte är bebyggt. Byggnadsplanen var från 1986 och det ansågs som en mindre avvikelse, samråd hölls med Bygg- och tekniknämnden. I tre fall anpassandes gräns till att fånga in befintlig häck och natur, i samtliga fall handlade det om stads- eller byggnadsplaner, likhet fanns med ovanstående fall, dvs att fastighetsbildning skedde innanför plangränsen eller utanför plangränsen (se avsnitt 4.4). I två förrättningar bildades bostadsfastigheter i enlighet med detaljplan antagen Mindre avvikelse gjordes från detaljplanen vad gäller gränserna. De sagda 21

22 gränser gick ut i prickmark som var avsedd för gemensamhetsanläggning. Förrättningarna gällde samma område. En gräns för detaljplan med golfbaneändamål hade lagts mitt i en allmän väg. Där gjordes en gränsavvikelse för anpassning till verkliga förhållanden, detta fick till följd att golfbanefastighetens gränser gick utanför detaljplanens gränser (se avsnitt 4.5). Detaljplanen var från I en förrättning fångade man in en gammal lada i en fastighet som delvis låg utanför. Ladan låg delvis på prickmark och delvis på allmän platsmark. Byggnadsplanen var från 1973 och bygg- och tekniknämnden tillstyrkte fastighetsbildning. I en förrättning har man utfört en gränsavvikelse för att kunna fånga in byggnadens balkonger in i fastigheten. Detaljplanen var nyligen antagen (detaljplan från 2001, förrättningen genomfördes 2002). Avvikelser från ändamål I en förrättning från 2004 avstyckas ett stort område som omfattas av en byggnadsplan från Området omger ett fritidshusområde och samfälligheten som förvaltar gemensamma vägar m.m. köper marken från en privat markägare. Dock ingår inte ett torp i försäljningen utan denna skall också styckas av för att bilda en egen fastighet, figur 8. Området utgör dock allmän platsmark, park (figur 7). Befintlig bebyggelse finns alltså. Förrättningslantmätaren ansåg det vara en mindre avvikelse och samråd hölls med Bygg- och miljönämnden som heller inte hade någon erinran angående avstyckningen av torpet. Figur 7. Byggnadsplanen från 1966, 04-TUG

23 Figur 8. Förrättningskarta från 2005, akt /52 I en förrättning har man styckat av en fastighet för bostadsändamål där en detaljplan (från 1990) för golfbaneändamål inkräktar på fastigheten, upp till 20 meter. Anpassningen skedde för att fånga in vegetation. Befintlig bebyggelse. Övriga avvikelser I en förrättning har sökanden först sökt förhandsbesked om uppförande av ytterliggare ett fritidshus av en bostadsfastighet. Detta avslogs hos byggnadsnämnden med motiveringen att en förtätning ej var förenlig med planens intentioner. Detta kom slutligen upp till kammarrätten där det gjordes gällande att det ej fanns några hinder mot förhandsbeskedet (3 kap. 2 Plan- och bygglagen). Kammarrätten har alltså enbart prövat frågan om förhandsbesked, inte enligt 3 kap. 2 FBL. Kammarrätten tar dock ställning till att den befintliga byggnadsplanen (1968) inte utgör hinder mot ansökningen om förhandsbesked. Avstyckningen genomfördes sedan av LM och där mindre avvikelse var att se som den förtätning av området som skulle ske. Detta var dock i enlighet med planens syfte. 23

24 3.1.3 Strängnäs kommun Avvikelser 2 0 Areal-, Gräns-, Ändamål-, Övriga-, Figur 9. Fördelning av avvikelser i Strängnäs. Arealavvikelser I Strängnäs återfanns enbart en förrättning innehållande en arealavvikelse. En fastighet bildades med storleken kvm mot minsta tomtarea enligt stadsplan från 1980 på kvm (ca 3%). Samråd med kommunen hölls. Gränsavvikelser En gränsavvikelse (6 m) har gjorts för att en fastighet skall få utfart, detaljplan från Vari själva avvikelsen finns går dock inte att utläsa med förrättningshandlingar jämte detaljplan. En gräns har förskjutits mot allmän plats, detaljplan från Kommunen var huvudman men hade heller inget att erinra mot fastighetsbildningen vid samråd. I en annan förrättning har man förskjutit gräns pga. en utfart. Här var skälet att utfarten skulle ha blivit för brant om den legat på utsatt ställe i detaljplanen (från år 2000, genomförandetiden hade inte gått ut). Fastighetsbildningen skedde 2003, samråd har skett. En gräns mot en lokalgata förskjuts i en annan förrättning. Det sägs i förrättningen att gränsen mellan kvartersmark och lokalgata förskjuts. Noterbart är att man aldrig genom en förrättning kan ändra planändamål. Detaljplan från 2002, förrättningen skedde också Kommunen var inte huvudman. En fastighetsreglering krävdes för att kunna följa en detaljplan från 2005 men någon överenskommelse mellan berörda fastighetsägare gick ej att genomföra och därmed var LM nödgad att genomföra en gränsavvikelse. I en förrättning har en bostadsfastighet utökats med 393 kvm, området var utlagt som parkmark. Byggnadsplan från Flera gränsavvikelser har genomförts där man utvidgat fastigheten något mot allmän platsmark. 24

DOM 2015-09-28 Stockholm

DOM 2015-09-28 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060204 DOM 2015-09-28 Stockholm Mål nr F 3185-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-03-18 i mål nr F 4456-14,

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060106 DOM 2016-05-03 Stockholm Mål nr F 8610-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-09-15 i mål nr F 1836-15, se bilaga

Läs mer

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster.

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster. Dnr BTN15/93 Tillägg till detaljplan P 37-3 för Björken 1, 2, 3, 10 & 11 Öster Nyköpings kommun Granskningshandling Planbeskrivning Upprättad 2015-10-06 Reviderad 2015-11-23 Dnr 2/6 Planhandlingar Detaljplanen

Läs mer

Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning PBL 2010:900

Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning PBL 2010:900 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/71.318 0126K-15642 ANTAGANDEHANDLING Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Detaljplan för Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund PBL 2010:900

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060105 DOM 2016-11-24 Stockholm Mål nr F 3859-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-04-19 i mål nr F 903-16, se bilaga

Läs mer

Planbeskrivning Antagandehandling

Planbeskrivning Antagandehandling KOMMUNSTYRELSENS-FÖRVALTNING PLANSEKTIONEN DIARIENR SBN 2012-1057 Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för del av kv Rädisan och kv Gräslöken Kommundel Stuvsta PBL 2010:900 Kommunstyrelsens förvaltning,

Läs mer

Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.)

Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.) SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.) Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget redovisas på följande handlingar: Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

Syfte Ändringen syftar till att upphäva tomtindelningen för fastigheterna Holland 3 och Holland 6 för att möjliggöra en ny fastighetsreglering.

Syfte Ändringen syftar till att upphäva tomtindelningen för fastigheterna Holland 3 och Holland 6 för att möjliggöra en ny fastighetsreglering. 2014-10-14 Sid 1 (5) ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande Dnr: 2013/611 Upprättad: 2014-06-24 Laga Kraft: 2014-10-13 Ändring av detaljplan för HOLLAND 3 och 6 i Sölvesborgs stad, Sölvesborgs kommun

Läs mer

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351 ANTAGANDEHANDLING 1 (9) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID 7 april 2015 28 april 2015 ANTAGANDE 11 maj 2015 LAGA KRAFT 3 juni 2015 ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Diken 1:51 och 1:52 Harbo tätort Heby kommun,

Läs mer

Ändring av detaljplan för kvarteret Segelmakaren (Upphävande av tomtindelning)

Ändring av detaljplan för kvarteret Segelmakaren (Upphävande av tomtindelning) 1 (3) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-01-07 Samhällsbyggnadskontoret Stadsbyggnadsnämnden Ändring av detaljplan för kvarteret Segelmakaren (Upphävande av tomtindelning) Dnr: 2015-02488-214 Sammanfattning av ärendet

Läs mer

DETALJPLAN FÖR UTÖKNING AV DEL AV KVARTEREN SÅGEN OCH STENBOCKEN I VÄNNÄSBY

DETALJPLAN FÖR UTÖKNING AV DEL AV KVARTEREN SÅGEN OCH STENBOCKEN I VÄNNÄSBY Dnr: POM 2011-383 DETALJPLAN FÖR UTÖKNING AV DEL AV KVARTEREN SÅGEN OCH STENBOCKEN I VÄNNÄSBY Hur samrådet har bedrivits Detaljplaneprövningen handläggs med normalt planförfarande. Förslag till detaljplan

Läs mer

DOM 2015-09-17 Stockholm

DOM 2015-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-09-17 Stockholm Mål nr F 1396-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-01-22 i mål F 4425-14, se bilaga KLAGANDE JM

Läs mer

Sid 1 (5) Uppdrag Byggnadsnämnden gav i uppdrag åt Stadsarkitektavdelningen att påbörja planarbete för Hörby 42:1.

Sid 1 (5) Uppdrag Byggnadsnämnden gav i uppdrag åt Stadsarkitektavdelningen att påbörja planarbete för Hörby 42:1. 2014-06-24 Sid 1 (5) ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande Dnr: 2013/504 Upprättad: 2014-06-24 Laga kraft: 2014-09-22 Ändring av detaljplan för Hörby 42:1 i Hällevik, Sölvesborgs kommun Syfte Ändringen

Läs mer

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 3, Viby Godkänt dokument, 0-05-5, Katarina Kämpe Antagandehandling 0-05-07 Dnr 0/079 KS 03 Innehåll Planbeskrivning 3 Syfte 3 Handlingar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2016 T 260-15 KLAGANDE OR Ombud: Advokat JA och jur. kand. MK MOTPART Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun 134

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden Datum 2016-03-17 Arbetsunderlag/Samråd 2016-05-12 Samrådshandlingar Dnr 87/2016-214 1 (7) Kvarteret Läkaren Ändring av detaljplan: Tillägg till stadsplan arkiv nr D42, samt detaljplanerna arkiv nr D79

Läs mer

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för bostäder Boberg 3:122 Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad 2014-05-14 B74 Laga kraft 2014-12-27 Till detaljplanen hör följande handlingar:

Läs mer

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby. Laga kraft Dnr 2012/0749 KS 203

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby. Laga kraft Dnr 2012/0749 KS 203 Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 3, Viby Laga kraft 0-07-03 Dnr 0/079 KS 03 Innehåll Planbeskrivning 3 Syfte 3 Handlingar 3 Planområdet 3 Bakgrund och beslut 3 Miljöbedömning

Läs mer

Bostäder i Nya Kristinedal. Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl. Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Genomförandebeskrivning, antagandehandling

Bostäder i Nya Kristinedal. Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl. Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Genomförandebeskrivning, antagandehandling Dnr 0461/05 Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl Bostäder i Nya Kristinedal Stenungsunds kommun, Västra Götalands län Genomförandebeskrivning, antagandehandling 2013-09-19 1 INLEDNING Genomförandebeskrivningen

Läs mer

Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun

Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun PÄ 15/2016 Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING Upphävande av detaljplan för

Läs mer

Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6.

Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6. PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Lena Mattsson 2015-06-10 PBN 2014-2595 018-727 46 40 Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6.

Läs mer

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 Granskningshandling november 2013 normalt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 PLANBESKRIVNING Handlingar

Läs mer

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANER FÖR LISSMA KVARNTORP INOM KOMMUNDELEN LISSMA I HUDDINGE KOMMUN

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANER FÖR LISSMA KVARNTORP INOM KOMMUNDELEN LISSMA I HUDDINGE KOMMUN Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Antagandehandling 2004-01-27 SBN PL 2003/67.319 rev 2004-04-15 DP 22-H-2 ÄNDRING AV BYGGNADSPLANER FÖR LISSMA KVARNTORP INOM KOMMUNDELEN LISSMA

Läs mer

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Stadsbyggnadsnämnden 2014-04-16

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Stadsbyggnadsnämnden 2014-04-16 2014-04-16 1(6) Plats och tid Ekströmska i kv Värjan klockan 09.00-12.25, 13.30-15.00 Beslutande Magnus Johansson (MP) Ann-Sofie Wågström (S) Eva Alström (S) Ingerth Haglund (S) Nicklas Karlsson (S) Birgitta

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Detaljplan för Sunnersta 69:3 Tillägg till gällande detaljplan för del av nordvästra Sunnersta,

Detaljplan för Sunnersta 69:3 Tillägg till gällande detaljplan för del av nordvästra Sunnersta, PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Jenny Andreasson 2014-04-17 PBN 2013-2006 018-727 47 52 Detaljplan för Sunnersta 69:3 Tillägg till gällande detaljplan för del av nordvästra

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2013-04-24 Stockholm Mål nr P 11217-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-11-20 i mål nr P 2202-12, se

Läs mer

Detaljplan för Karlsborgs fd. reningsverk (Karlsborg 3:1) Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan för Karlsborgs fd. reningsverk (Karlsborg 3:1) Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Karlsborgs fd. reningsverk (Karlsborg 3:1) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget redovisas på följande handlingar: Plankarta med bestämmelser Denna planbeskrivning

Läs mer

PLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 1 (7) DP 545 MSN 2010/40-214 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av detaljplan 391 för Grävlingsberg och Söder Grävlingsberg (DP 391)

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 DOM 2016-01-19 Stockholm Mål nr F 6107-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-06-09 i mål F 3037-15, se bilaga

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(10) Planbeskrivning

ANTAGANDEHANDLING. 1(10) Planbeskrivning 1(10) Planbeskrivning 214 214 Tillägg till Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av Eneby mo (Sandstugan) (gällande fastigheten Kvisten 9) inom Pryssgården i Norrköping den 27 november

Läs mer

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Upprättad i februari 2013 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 288/11 Planområde Antagen

Läs mer

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda?

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? - Sid 1(8) Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? Det är attraktivt att bo eller ha fritidshus i Hedesunda! Det finns en efterfrågan på bostads- och fritidshus och de få hus som kommer

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Upphävande av tomtindelningar genom ändring av detaljplan A369 och stadsplan A165 i Karlshamn, Karlshamns kommun, Blekinge län

Upphävande av tomtindelningar genom ändring av detaljplan A369 och stadsplan A165 i Karlshamn, Karlshamns kommun, Blekinge län 2016-11-15 D n r : 2 0 1 5 / 3 7 0 2 S a m r å d s h a n d l i n g Upphävande av tomtindelningar genom ändring av detaljplan A369 och stadsplan A165 i Karlshamn, Karlshamns kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING

Läs mer

PLANBESKRIVNING 0181K-P1655A Dnr Detaljplan för Sidensvansen 6 inom Bårsta i Södertälje. Samhällsbyggnadskontoret

PLANBESKRIVNING 0181K-P1655A Dnr Detaljplan för Sidensvansen 6 inom Bårsta i Södertälje. Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING 0181K-P1655A Dnr 2013-01187-214 Detaljplan för Sidensvansen 6 inom Bårsta i Södertälje Upprättad 2013-10-25 Laga kraft 2014-04-22 LAGA KRAFTHANDLING Handlingar

Läs mer

Detaljplan Fjugesta 1:2 del av (Ändring av detaljplan 18 FJU-93) Knista församling i Lekebergs kommun

Detaljplan Fjugesta 1:2 del av (Ändring av detaljplan 18 FJU-93) Knista församling i Lekebergs kommun Lekebergs kommun Kommunstyrelsen Detaljplan Fjugesta 1:2 del av (Ändring av detaljplan 18 FJU-93) Knista församling i Lekebergs kommun 1814-P23 18-FJU-93 18-FJU-123 Planområde 18-FJU-231 P 35 m Samråd:

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060306 DOM 2016-04-26 Stockholm Mål nr P 10682-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-11-13 i mål P 2259-15, se bilaga KLAGANDE H-LJ MOTPART 1. Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Ändring och upphävande av DP 1814-P57 del av fastighet Hidinge-Lanna 3:70 m.fl. Knista församling i Lekebergs kommun

Ändring och upphävande av DP 1814-P57 del av fastighet Hidinge-Lanna 3:70 m.fl. Knista församling i Lekebergs kommun Lekebergs kommun Kommunstyrelsen Ändring och upphävande av DP 1814-P57 del av fastighet Hidinge-Lanna 3:70 m.fl. Knista församling i Lekebergs kommun Samråd: 20 maj, 2011-20 juni, 2011 Antagen av KF: 22

Läs mer

Antagandehandling. Detaljplan för Kvarteret Hällristningen. Inom kommundelen Glömsta, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning

Antagandehandling. Detaljplan för Kvarteret Hällristningen. Inom kommundelen Glömsta, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning SBN PL 2011/9,318 0126K-15644 Antagandehandling Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Kartan visar planområdets utbredning med vit streckad linje. Blå linjer är fastighetsgränser. Detaljplan för Kvarteret

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Detaljplan för Läderlappen 5 m.fl. i Eslöv, Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Läderlappen 5 m.fl. i Eslöv, Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING 1 (5) Detaljplan för Läderlappen 5 m.fl. i Eslöv, Eslövs kommun, Skåne län Rektangel markerar planområdets läge PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Detaljplan för Värby 44:1, del av, i Bara, Svedala kommun, Skåne län

Detaljplan för Värby 44:1, del av, i Bara, Svedala kommun, Skåne län Dnr: 16.171 Projektnummer: D7276 Detaljplan för Värby 44:1, del av, i Bara, Svedala kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar: 1 Handling som finns på bygg och miljö Fastighetsförteckning 1 Planbeskrivning

Läs mer

Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22

Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22 Förslag till detaljplan för Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22 Norrviken Sollentuna kommun Samråds-/Underrättelsehandling Syfte Syftet med planarbetet är att möjliggöra att Pensionat Norrviken byggs

Läs mer

Brevik 1:99 Inom Tyresö kommun, Stockholms län

Brevik 1:99 Inom Tyresö kommun, Stockholms län Stadsbyggnadsförvaltningen Amanda Hammer, planarkitekt Samrådshandling Januari, 2017 Dnr 2016 KSM 1731 PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE ÄNDRING AV DETALJPLAN 348, Östra Tyresö Brevik 1:99 Inom Tyresö kommun,

Läs mer

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22 Ändring med tillägg av detaljplan för del av Abisko Östra, Abisko 1:22, laga kraft 1995-01-13 Del av ABISKO ÖSTRA, Miljö- och byggnämnden Upprättad i november 2008 ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby Samrådshandling

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby Samrådshandling Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 3, Viby Samrådshandling 03-0-0 Dnr 0/079 KS 03 Innehåll Planbeskrivning 3 Syfte 3 Handlingar 3 Planområdet 3 Bakgrund och beslut 3 Miljöbedömning

Läs mer

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/025 Ludvig Lundgren 2007-0-18 SBN/2006:186 Laga kraft 2007-05-2 Planbeskrivning Detaljplan för del av kv Farao m m inom stadsdelen Råsunda, upprättad i april

Läs mer

DOM 2013-08-29 Stockholm

DOM 2013-08-29 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060106 2013-08-29 Stockholm Mål nr P 433-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-12-18 i mål nr P 105-12, se bilaga

Läs mer

Alltför många detaljplanebestämmelser

Alltför många detaljplanebestämmelser Alltför många detaljplanebestämmelser saknar stöd i lag är otydliga Eidar Lindgren Institutionen för fastigheter och byggande, Fastighetsvetenskap, KTH 2012-11-15 Innehåll Principer för formulering av

Läs mer

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun DATUM DIARIENR 2015-04-10 1 (6) Tillägg till planbeskrivning-antagandehandling Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Tillägg till plankarta med bestämmelser Fastigheten Lodjuret

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande 2013-05-07 Michaela Lundqvist Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0414 KS-24 Diariekod: 203 Kommunstyrelsen Antagande av ändring, genom tillägg, av avstyckningsplan

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande.

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande. Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP Halvorstorp TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plankontoret Upprättad i oktober 2014 ANTAGEN

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av ÄDP 35 Kärsby 1:7, Motala kommun

Ändring av detaljplan för del av ÄDP 35 Kärsby 1:7, Motala kommun ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan för del av ÄDP 35 Kärsby 1:7, Motala kommun Denna handling har utarbetats av kommunledningsförvaltningens stadsbyggnadsenhet genom: Gustav Hellund, planeringsarkitekt

Läs mer

ÄNDRING AV OCH TILLÄGG TILL FÖRSLAG TILL STADSPLAN FÖR HARRSTORPSOMRÅDET I MÖNSTERÅS KÖPING

ÄNDRING AV OCH TILLÄGG TILL FÖRSLAG TILL STADSPLAN FÖR HARRSTORPSOMRÅDET I MÖNSTERÅS KÖPING ÄNDRING AV OCH TILLÄGG TILL FÖRSLAG TILL STADSPLAN FÖR HARRSTORPSOMRÅDET I MÖNSTERÅS KÖPING FASTSTÄLLD DEN 27 FEBRUARI 1959 UPPHÄVANDE AV TOMTINDELNINGAR/FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER FÖR KV ALSIKEKLÖVERN

Läs mer

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 johan.hjalmarsson@regeringskansliet.se Innehåll Ökat utrymme för avvikelser Större möjligheter att godta planstridiga byggnadsverk Flexiblare

Läs mer

PLANBESKRIVNING Tillhörande detaljplan för

PLANBESKRIVNING Tillhörande detaljplan för PLANBESKRIVNING Tillhörande detaljplan för del av Sådden 4 och 7, Halmstad HALMSTADS KOMMUN Plan E309K Enkelt förfarande, KS 2014/0475 Kommunstyrelsen, 2015-08-18 Laga kraft 2015-09-14 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Ändring genom tillägg till stadsplan för Kungsängens industriområde (Pl 56 U), avseende Kungsängen 21:2 och 21:3 Förenklat planförfarande

Ändring genom tillägg till stadsplan för Kungsängens industriområde (Pl 56 U), avseende Kungsängen 21:2 och 21:3 Förenklat planförfarande P LAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Annika Danielson 2016 000975 Planbeskrivning Ändring genom tillägg till stadsplan för Kungsängens industriområde (Pl 56 U), avseende Kungsängen 21:2

Läs mer

Upprättad Arkivnummer 0181K-P1697A. Reviderad LAGA KRAFTHANDLING Laga Kraft

Upprättad Arkivnummer 0181K-P1697A. Reviderad LAGA KRAFTHANDLING Laga Kraft Samhällsbyggnadskontoret Dnr 2015 02488-214 Upprättad 2016-01-07 Arkivnummer 0181K-P1697A Reviderad 2016-02-22 LAGA KRAFTHANDLING Laga Kraft 2016-04-13 Planbeskrivning Ändring av detaljplan för del av

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING PLANHANDLINGAR Plankarta med planbestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande Detaljplan för Klippan 3:128 och 3:129 m fl i Klippans tätort och kommun, Skåne län Upprättad

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av Bredgård m.m. Strömsund, Strömsunds kommun Granskningshandling

Ändring av detaljplan för del av Bredgård m.m. Strömsund, Strömsunds kommun Granskningshandling Ändring av detaljplan för del av Bredgård m.m. Strömsund, Strömsunds kommun Granskningshandling Upprättad av miljö- och byggavdelningen Strömsunds kommun 2016-02-25 Reviderad 2016-04-22 2 tillägg till

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Dnr: LKS 11-94-214 Upprättad: 2013-01-07 Justerad: 2013-02-28, 2013-05-22 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för GULLMARSSTRAND Skaftö-Fiskebäck 1:480 m.fl. Fiskebäckskil, kommun ANTAGANDE Planen är antagen

Läs mer

UTBY 4:8, 3:3 och 2:8 m fl HERRESTADS- TORSBERG 2:3

UTBY 4:8, 3:3 och 2:8 m fl HERRESTADS- TORSBERG 2:3 UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING tillhörande detaljplan för del av UTBY 4:8, 3:3 och 2:8 m fl HERRESTADS- TORSBERG 2:3 Herrestads församling, Uddevalla

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060207 DOM 2015-10-02 Stockholm Mål nr F 10439-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-11-04 i mål nr F 3270-14, se

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG , rev ANTAGANDEHANDLING. ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7

SAMRÅDSFÖRSLAG , rev ANTAGANDEHANDLING. ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 SAMRÅDSFÖRSLAG 2012-03-08, rev. 2012-07-04 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Upphävande av detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 och del av Stärbsnäs 1:21 i Björkö-Arholma församling,

Läs mer

DOM 2014-05-02 Stockholm

DOM 2014-05-02 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060206 DOM 2014-05-02 Stockholm Mål nr F 9619-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-10-01 i mål nr F 1092-13, se bilaga

Läs mer

Avvikelser från detaljplan och områdesbestämmelser Bra planer och bygglov den 21 april 2017

Avvikelser från detaljplan och områdesbestämmelser Bra planer och bygglov den 21 april 2017 Avvikelser från detaljplan och områdesbestämmelser Bra planer och bygglov den 21 april 2017 Johan Nilsson och Ulrika Källberg 9 kap. 31 b PBL Bygglov får ges för en åtgärd som avviker från detaljplan eller

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

Fastighetsbildningslagen. Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem

Fastighetsbildningslagen. Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem Fastighetsbildningslagen Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem Fastighetsbildningslagens systematik 19 kap Fastighetsregister 18 kap Rättegången i Högsta domstolen

Läs mer

Ändring av Detaljplan för fastigheterna Lännersta 1:970 m.fl. (Prästkragens väg) (Dp 257) i Boo, Nacka kommun.

Ändring av Detaljplan för fastigheterna Lännersta 1:970 m.fl. (Prästkragens väg) (Dp 257) i Boo, Nacka kommun. SAMRÅDSHANDLING 1 (7) Dnr MSN 2013/65-214 Tillägg till PLANBESKRIVNING OCH PLANBESTÄMMELSER Ändring av Detaljplan för fastigheterna Lännersta 1:970 m.fl. (Prästkragens väg) (Dp 257) i Boo, Nacka kommun.

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 060207 DOM 2012-06-26 Stockholm Mål nr P 2623-12 Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen dom, 2012-03-07 i mål nr P 6244-11, se bilaga KLAGANDE L S

Läs mer

Ändring av detaljplan för Trolleboda 1:149 m.fl.

Ändring av detaljplan för Trolleboda 1:149 m.fl. Ändring av detaljplan för del av Trolleboda 1:149 m.fl. Ronneby kommun Blekinge län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Plankarta Planbeskrivning Behovsbedömning Fastighetsförteckning

Läs mer

BESKRIVNING TILLHÖRANDE FASTIGHETSPLAN FÖR DEL AV KVARTERET Slånängen

BESKRIVNING TILLHÖRANDE FASTIGHETSPLAN FÖR DEL AV KVARTERET Slånängen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN januari 2011 Håkan Ivarsson BESKRIVNING TILLHÖRANDE FASTIGHETSPLAN FÖR DEL AV KVARTERET Slånängen Tyresö kommun, Stockholms län Tyresö kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Ändring av detaljplan Tillägg till stadsplan för Kungsgärdet, Pl 41, avseende Kåbo 24:11 Begränsat förfarande

Ändring av detaljplan Tillägg till stadsplan för Kungsgärdet, Pl 41, avseende Kåbo 24:11 Begränsat förfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Diarienummer: Veronica Sjögren PBN 2014-2469 Planbeskrivning Ändring av detaljplan Tillägg till stadsplan för Kungsgärdet, Pl 41, avseende Kåbo 24:11 Begränsat förfarande

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060209 DOM 2014-03-24 Stockholm Mål nr P 9466-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-09-30 i mål nr P 2392-13, se bilaga KLAGANDE 1. D E 2. S

Läs mer

Upphävande av byggnadsplan nr. 772, Harg 1:1 del av, i Östra Harg, Linköping kommun. Planbeskrivning och bedömning av konsekvenser

Upphävande av byggnadsplan nr. 772, Harg 1:1 del av, i Östra Harg, Linköping kommun. Planbeskrivning och bedömning av konsekvenser Upphävande av byggnadsplan nr. 772, Harg 1:1 del av, i Östra Harg, Linköping kommun Planbeskrivning och bedömning av konsekvenser Planområde 2016-09-27 Dnr. Sbn 2012-268 Upphävande av Byggnadsplan (detaljplan)

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING Tillhörande ändring av detaljplan för

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING Tillhörande ändring av detaljplan för TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING Tillhörande ändring av detaljplan för Oskarströms fd stationshus, del av Oskarström 3:153 Bildkälla: Kulturmiljö Halland, Bebyggelseinventeringen i Halland Oskarström, HALMSTADS

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988); SFS 2004:393 Utkom från trycket den 8 juni 2004 utfärdad den 27 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

DETALJPLAN FÖR RÖDLUVAN 11, ROTEBRO. Laga kraft Dnr 2012/0180 KS.203 Nr 635

DETALJPLAN FÖR RÖDLUVAN 11, ROTEBRO. Laga kraft Dnr 2012/0180 KS.203 Nr 635 DETALJPLAN FÖR RÖDLUVAN 11, ROTEBRO Laga kraft 2013-11-19 Dnr 2012/0180 KS.203 Nr 635 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 4 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT 4 Översiktsplaner

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Planbeskrivning Dnr: BN 2014-478 Samrådshandling Ändring genom tillägg inom detaljplaner för del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Handlingar Till detaljplanen hör planbeskrivning

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring av detaljplan för Sydöstra delen av Gertrudsviks Sjöstad (C309) Västerviks kommun Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2014-04-17 Antagen: 2014-04-28 Laga Kraft:

Läs mer

Detaljplan för Kv. Indien 1 FASTIGHETEN Indien 1 och del av Sölvesborg 4:5 Sölvesborgs kommun, Blekinge län

Detaljplan för Kv. Indien 1 FASTIGHETEN Indien 1 och del av Sölvesborg 4:5 Sölvesborgs kommun, Blekinge län 1(9) Samrådshandling PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kv. Indien 1 FASTIGHETEN Indien 1 och del av Sölvesborg 4:5 Sölvesborgs kommun, Blekinge län 1 (9) 2(9) ALLMÄNT Detaljplanens syfte Planens syfte är

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER Ändring av detaljplan Tillägg till Detaljplan för del av fastigheten Stuverum 1:9 (La 040924) Lofta, i Västerviks kommun Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2016-12-13 TILLÄGG

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(10) Planbeskrivning. tillhörande detaljplan för fastigheten Frukten 9. inom Pryssgården i Norrköping

ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(10) Planbeskrivning. tillhörande detaljplan för fastigheten Frukten 9. inom Pryssgården i Norrköping 1(10) Planbeskrivning tillhörande detaljplan för fastigheten Frukten 9 inom Pryssgården i Norrköping den 19 september 2014 reviderad den 22 oktober 2014 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2014-11-11, 221

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN. för. del av Rensbo 1:30. Hedemora kommun, Dalarnas län

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN. för. del av Rensbo 1:30. Hedemora kommun, Dalarnas län ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN för del av Rensbo 1:30 Hedemora kommun, Dalarnas län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad 7 juli 2017 HANDLINGAR Detaljplanen består av: Plankarta Planbeskrivning Genomförandebeskrivning

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 8:3. Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning.

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 8:3. Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning. 8:3 Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning. G.J. ägde en fastighet i Sotenäs kommun. Fastigheten saknar anslutning till kommunens allmänna va-anläggning.

Läs mer

Helsingborgg den 26 mars 2015

Helsingborgg den 26 mars 2015 HELSINGBORGS STAD Stadsbyggnadsnämnden 26 mars 2015 Ärende nr Handläggare: Carl Welin, 042-10 60 68 Stadsbyggnadsnämnden Tillägg tilll detaljplan (akt 1283K 16036) för del av fastigheten Rya 1:30, Rydebäck,

Läs mer

DP 357 Del av Snesholm 1:16, Morgongåva tätort. Utlåtande över granskning

DP 357 Del av Snesholm 1:16, Morgongåva tätort. Utlåtande över granskning UTLÅTANDE 1 (5) Ny detaljplan Del av Snesholm 1:16, Morgongåva tätort Heby Utlåtande över granskning Granskning Granskningstiden pågick mellan 30 juni och 5 augusti. Efter granskning om planförslag i ett

Läs mer

Ändring genom tillägg av detaljplan (byggnadsplan) för. Tillägg till planbeskrivningar och planbestämmelser

Ändring genom tillägg av detaljplan (byggnadsplan) för. Tillägg till planbeskrivningar och planbestämmelser 1 (7) Datum Dnr 2017-01-02 2013-306 Samrådshandling Ändring genom tillägg av detaljplan (byggnadsplan) för Moningssand å fastigheten Böle 3:2 m. fl. (1965-10-30) Ändring och utvidgning av byggnadsplan

Läs mer

(6) Detaljplan för Vikarskogen 1:75 och del av Stockviksstranden 1:53

(6) Detaljplan för Vikarskogen 1:75 och del av Stockviksstranden 1:53 NORDANSTIGS KOMMUN Plan- och byggkontoret 2012-01-23 1 (6) Samrådshandling Enkelt planförfarande Detaljplan för Vikarskogen 1:75 och del av Stockviksstranden 1:53 2012-01-23 2 (6) PLAN OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-

Läs mer

Tillägg till stadsplan för kv Trädgården m.fl (Fatburen 1), Huddinge kommun

Tillägg till stadsplan för kv Trädgården m.fl (Fatburen 1), Huddinge kommun DATUM DIARIENR 2015-02-19 1 (6) Tillägg till planbeskrivning - antagandehandling Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Tillägg till plankarta med bestämmelser 1 Tillägg till

Läs mer

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillhörande ändring av detaljplan 496 för VOKALEN 3 Vallås, HALMSTADS KOMMUN Enkelt förfarande KS 2012/0346 Kommunstyrelsen 2012-11-27 Plan Ä 49 K Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 september 2013 Ö 99-12 KLAGANDE 1. KL 2. PÅL Ombud för 1 och 2: LJ MOTPARTER 1. IA 2. HA Ombud för 1 och 2: AMBG SAKEN Ställning

Läs mer