Champinjonodling Sjukdomar

Transkript

1 Champinjonodling Sjukdomar Som hos alla odlade växter och speciellt i intensiva kulturer så är champinjonkulturen mottaglig för sjukdomar och skadedjur vilket alla i branschen utan tvivel är klara över. Arbetet med sjukdomar och skadedjur spänner över tre faser: ORSAK VERKAN - ÅTGÄRDER Skall ovannämnda tre faser utgöra en minimal del av en odlares vardag så finns det bara en verkningsfull metod: ALLT MAN GÖR SKALL VARA UTFÖRT KORREKT IN I MINSTA DETALJ I en biologisk process som svampodling där arbetet utförs av odlare med var och en sina egenhet så kan ovannämnda naturligtvis inte genomföras till fullo i alla lägen. Man kan också leva med reducerade utbyten om de är av blygsam omfattning, men en sak är säker, man får betala om man inte följer hygienföreskrifterna. Sjukdomar och skadedjur är mångsidiga och mycket omfattande. Därför startar vi med en översikt över vad man kan råka ut för under en odling. Översikt över sjukdomar och skadedjur Sort / Svenskt namn Latinskt namn Var finns den? Bild / sida Kompost Täckjord Verkan*) Bakterie Bakteriefläckar Pseudomonas tolaasii + Fruktkroppar P 1 / 3, 2 / 4 Mummy Pseudomonas spp. + Mycel P 3, 4 / 5 Svamp Bläcksvamp Coprinus spp. + +/- Olivgrönt mögel Chaetomium spp. + K Vit gipssvamp Scopulariopsis + + K fimicola. Brun gipssvamp Papulaspora byssina + + K Falsk tryffel Diehliomyces + + P microspora Läppstiftsmögel Sporendonema + + K Purpurascens Grönmögel Trichoderma spp. Aspergillus spp Penecillium spp. Cladosporium spp Spicaria spp + + K 5 / 8 Torvmögel Botrytis crystallina + K 6 / 10 Spindelvävsmögel Dactylium + P 7 / 11 dendroides Anders Tullander Tel/fax anders@tullander.se

2 Sid 2 (16) Mycogone Mycogone pemiciosa Verticillium Verticillium fungicola Virus 3 sorters viruspartiklar Mycelium & fruktkroppar Flugor Puckelfluga Megaselia halterata + + P Svampmygga Lyceriella auripila + + P Gallmygga Mycophila speyeri + + P Kvalster Halmkvalster + P 8, 9 / 12 + P 10, 11 / / 14 Fyraphagus + + P dimidiatus Vit champinjonkvalster Caloglyphus + + P mycophagus Liten champinkvalster Tarsonemus spp. + + P Pepparkvalster Pygmaeophoms + + P stercoricola Rov-o långbenta kvalster + + ingen Nematoder Nematod Aphelenchoides + + P Nematod Fysiologiskt skalad svamp Långfot Stroma Rosenkam Krokodilskinn Oxhugg Hård svamp Hängande sockar composticola Ditylenchus myceliophagus + + P *)K = Konkurrerande P = Parasitisk +/- = ingen nämnvärd P 16 / 15

3 Sid 3 (16) Bakteriesjukdomar Generellt Bakterierna är mycket små organismer och deras struktur är något av det enklaste man kan hitta därför att de egentliga bakterierna bara består av en enda cell. Deras storlek varierar mycket och de minsta kan bara ses 1000 gånger förstorat i mikroskop. Några kan flytta sig i fuktiga miljöer med hjälp av en svängtråd. Fortplantningen hos bakterier sker genom att bakterien delar sig i 2 mindre självständiga celler som därefter växer vidare som självständiga bakterier. Under gynnsamma förhållanden kan en sådan delning ske på mindre än 30 minuter. Några av bakterierna har förmåga att under ogynnsamma förhållanden bilda ett hårt och tjockt skal omkring sig, varvid bakterien kan hålla sig vid liv under mycket lång tid och motstå torka, värme, kyla och brist på näring. Bild 1. Bakteriefläckar pga. för hög luftfuktighet Bakteriefläckar : Pseudomojnas tolaasii (vanligt förekommande) Pseudomonas tolaasii, som är en stavformad bakterie som i renkultur bildar en grön fluorescerande färg. Symptom: Angreppet börjar som små lysande gulaktiga eller rostfärgade, senare chokladbruna fläckar på hatten på unga och fullvuxna champinjoner. Fläckarna breder snabbt ut sig och smälter ofta samman till större, missfärgade, gulbruna fläckar som i värsta fall kan täcka hela hatten. Angreppet av bakterier kan också ses på foten, missfärgade strimmor i fotens längdriktning. Fläckarna är svagt insjunkna men angreppet går aldrig djupt, vanligtvis högst 1 mm. Champinjoner som är infekterade med bakterier känns normalt feta och kladdiga att röra vid. FRÄMJANDE FAKTORER: Hög luftfuktighet och hög temperatur. Därför är problemet med bakteriefläckar oftast störst under sommaren. Detta klimat kan emellertid lätt skapas också på andra årstider, om det inte ventileras tillräckligt efter vattningarna och svamparna förblir våta under en längre tid. Stillastående luft med hög fuktighet tillsamman med en temperatur på C påskyndar alltid en infektion.

4 Sid 4 (16) Har man fått en infektion då sprids infektionen kraftigt om man vattnar med för högt tryck samtidigt som det höga trycket lätt skadar svampens överhud och därmed ger bakterierna fritt spelrum. Angrepp uppträder ofta i senare delen av odlingen där kompostaktiviteten är på avtagande och därmed avdunstningen från bädden, men också för att man inte passar bäddarna så omsorgsfullt längre. Dessutom sker det lätt en spridning vid plockning, samt av flugor och kvalster. FÖREBYGGANDE OCH KONTROLL: När vi talar om bakteriesjukdomar i champinjonodling så är ren bekämpning utesluten. Insatsen måste koncentreras på hygienen. 1 Omsorgsfull rengöring i och omkring odlingen är mycket viktig. Bädden i rensas dagligen från angripna svampar och löst svampmaterial. Golven i odlingsrummen rengörs dagligen efter plockning. 2 Vid angrepp måste luftfuktigheten sänkas något, alternativt lufthastigheten höjas. 3 Ventilationen skall vara riklig. Undvik temperaturändringar som kan medföra kondensbildning. 4 Efter vattning skall svamparna torkas på ytan så snabbt som möjligt med hjälp av kraftig ventilation och eventuellt värmetillskott (torrare luft). 5 Täckjorden kan desinficeras med ånga. Bild 2. Bakterifläckar

5 Sid 5 (16) Mummy Pseudomonas spp. (sällan förekommande) Symptom: De första tecknen på sjukdomen upptäckas i början av en skördevåg när de små svamparna på vissa ytor inte utvecklar sig med normal hastighet jämfört med de övriga ytorna. Svamparna i de infekterade ytorna växer mycket långsammare, nederdelen på foten blir förtjockad och det bildas en vit vaddaktig krans av mycelium omkring denna. Svamparnas färg blir gråaktig och de större svamparnas fot blir långa och svagt böjda samtidigt som svamparna öppnar sig mycket tidigt. Bild 3. Mummy Bild 4. Mummy När man plockar sådana svampar upptäcker man att de sitter mycket stadigt på bädden och när de släpper hörs ett litet knäppljud. Oftast följer det med en klump täckjord som är kraftigt genomspunnen av mycelium. Genomskärs en sådan svamp och snittytan blir rödbrun kan man vara nästan säker på att det är Mumma. Sådana genomskurna svampar visar ofta en inre hålighet som är fylld med bakterier. Angripna svampar smittar inte utan blir bruna, intorkade och läderaktiga. FRÄMJANDE FAKTORER: För fuktig kompost och täckjord samtidigt med ett mycket fuktigt klimat i odlingsrummet är främjande för sjukdomen. Sjukdomen sprids i bäddarna via infekterat mycelium och därför breder sjukdomen ut sig med blixtens fart, upptill 30 cm om dygnet vid gynnsamma förhållanden. FÖREBYGGANDE OCH KONTROLL: Sker odlingen i lådor så begränsas angreppet oftast till några få lådor. Värre är det med angrepp i hyllkulturer där det har fritt spelrum i hela bädden. 1. De generella hygienåtgärderna bör vara så effektiva som möjligt då sjukdomens natur inte ger möjlighet till egentlig bekämpning. 2. Undvik att komposten och täckjorden blir för våt och undvik mycket hög luftfuktighet i skörderummen. 3. Infekterade områden bör inte vattnas. De kan behandlas med 2% saltlösning och eventuellt täckas med plast eller papper. 4. Vid hyllkultur kan man pröva att förhindra spridning genom att gräva ut all kompost tvärs över hyllan och ta bort den. Diket måste grävas minst 2 meter från synligt infekterat område. 5. Myceliet som skall användas till ympning smulas sönder dagen före ympningen, så att de förstörda trådarna kan torka in, innan de kommer i kontakt med eventuellt infekterat material. Detta tillvägagångssätt bör bara utnyttjas om man har tillgång till ett sterilt rum för att där utföra arbetet och förvara det smulade myceliet till nästa dag.

6 Sid 6 (16) Svampsjukdomar Sjukdomar orsakade av brister i komposten Bläcksvampar Corpinus spp. (ovanlig i dag) Bläcksvampen är tecken på att rågödseln som man använder eller komposteringsprocessen, inte är i ordning. För våt kompost där ammoniak har svårt att avdunsta vid pastöriseringen. Bläcksvamp är slankare och högre än champinjonen och hatten är i tidigt stadium tjockt cigarrformad, senare klockformad, fjällig och gräddfärgad. Kort tid efter att hatten har öppnat floret, blir färgen blåsvart, först i den understa kanten senare på hela svampen. Olivgrönt mögel Chaetomium globosum. (ovanlig i dag) Orsakas av fel vid kompostering och pastörisering. Ammoniak finns kvar i komposten. Svampen kan iakttas 6-10 dagar efter ympning och visar sig som en tät, dunig, gråvit mögelbeläggning på kompostytan. Efter ytterligare 5-7 dygn kan man under sådana mögelfläckar konstatera större eller mindre mängder av små, 1 mm stora, ovala, oliv- gröna ägg (liknar lusägg) vari svampens sporer bildas. Härefter försvinner den duniga mögelbeläggningen och färgen på äggen blir mörkare i vissa fall nästan svarta. I kompostpartier där denna svamp växer förblir komposten svart och den luktar fuktigt och mögligt. På dessa kompostställen växer champinjonmyceliet mycket dåligt eller oftast inte alls varför ett angrepp av denna sjukdom alltid resulterar i dåligt utbyte. Gulgrönt mögel Chrysosporium sp. (Myceliophtora spp) (ovanlig i dag) Sjukdomen yttrar sig på två olika sätt och den kallas också populärt två olika saker beroende på sättet som den visar sig. MÅTTESJUKA: När sjukdomen visar sig i lagret mellan kompost och täckjord. VERDIGRIS: När sjukdomen visar sig i storlek som en enkrona runt kärnorna i hela kompostlagret. Symptom: Om utbytet i tredje skördevågen minskar osedvanligt genom att små upptill ärtstora svampar plötsligt blir bruna och dör och fjärde skördevågen helt uteblir så bör man undersöka sin kompost för att se om ovannämnda symptom syns. Vid allvarliga angrepp kan fläckarna konstateras redan i slutet av 1:a skördevågen och då kommer utbytet att bli katastrofalt reducerat. Unga champinjoner står oftast högt på bäddarna och är oftast långa, smalbenta och spolformade. Myceliet kommer efterhand att försvinna från täckjorden och komposten. Bäddarna kommer slutligen att bli kala då detta gulgröna mögel lever på champinjonmycelium. Vit gipssvamp Scopulariopsis fimicola (ovanlig i dag) Sjukdomen kan finnas både i komposten och i täckjorden. Kan bero på för gammal och lagrad kladdig rågödsel, bristande syretillförsel under pastöriserig och för högt ph.

7 Sid 7 (16) Svampen ses som 5-30 cm stora mögelfläckar på kompostytan eller täckjordsytan. Under sådana fläckar växer champinjonmyceliet dåligt eller oftast inte alls och komposten blir här svart och klistrig. Efterhand som fläcken växer i storlek, ändras mitten av fläcken från dunaktig växt till att bli puderaktig och färgen ändrar sig från vit till svagt rosa på svampens sporer. På äldre fläckar kan färgen i mitten bli gulbrun. Komposten saknar champinjonlukt under bäddens svarta fläckar och kan anta en frän lukt istället. Brun gipssvamp Papulaspora byssina. (ovanlig i dag) Sjukdomen syns tämligen ofta i odlingen men är inte särskilt allvarlig. Angrepp ses som 5-30 cm stora fläckar på kompostytan eller på täckjordsytan. Uppträder ofta samtidigt med Vit Gipssvamp, särskilt i komposten. Fläckarna är vita i början men de växer snabbt och mittpartiet blir snart brunt och grovkornigt. Oftast ser mitten ut som om man strött ut ett tunt lager sand där. Gnider man något av det grovkorniga mellan fingrarna så känner man den korniga strukturen. (tjockväggade celler). Falsk tryffel Diehliomyces micropora (ovanlig i dag) Denna svamp börjar växa djupt nere i komposten för att därefter växa in i och upp till täckjordsytan. Symptom: Om utbytet minskar drastiskt bör man bl a undersöka kompost och täckjord efter denna skadesvamp. Myceliet är gräddfärgat och utvecklar sig i komposten med kraftiga svamptrådar som binder samman komposten hårt. På fläckar där denna skadesvamp växer kommer champinjonmyceliet att försvinna. Svampen känns lättast igen på fruktkropparnas form där de växer i komposten och täckjorden När fruktkropparna är små kan de lätt förväxlas med små champinjoner som är en aning missbildade. De unga fruktkropparna som i utvuxet tillstånd kan bli 4 cm i diameter är gräddfärgade och är karaktäristiska med sin skrynkliga och räfflade yta. (Ser ut som en kalvhjärna ) Senare under utvecklingen av fruktkropparna blir de rödbruna och innehåller stora mängder sporer som kan spridas med ventilationen. Sporer av falsk Tryffel behöver en temperatur av 28 C för att kunna gro men efter att de börjat gro kan myceliet mycket väl växa vid lägre temperaturer. Myceltillväxten stannar nästan helt av vid 5-16 C. Svampens mycelium växer också i trä och kan därifrån vid kontakt lätt angripa nya kulturer. FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPNING: Direkt bekämpning är inte möjlig. Kontrollen skall vara förebyggande. Lufttemperaturer på över 26 C i odlingen skall undvikas. Odlingstemperaturer i komposten bör inte väsentligt överstiga 18 C. Unga fruktkroppar tas bort innan de är färdigutvecklade (innan de blir rödbruna) Noggrann hygien i allt vad som görs. Utrustning och inredning desinficeras.

8 Sid 8 (16) Läppstiftsmögel Sporendonema purpurascens (Ovanlig i dag) Svampen ses som små vaddaktiga fläckar eller beläggningar i hål eller knölar på täckjordytan. Senare ändrar svampen färg från vit till gulaktig och blir därefter körsbärsröd. Denna färg beror på ett rött färgämne i svampens sporer som avsöndras från myceliets trådspetsar. Svampen börjar sin växt i komposten och ses i hyllodlingen oftast först i komposten mellan botten och sidobrädan. Först senare kan man se den på täckjordsytan. Svampens sporer sprids genom ventilation och vattning. Symptom: Vid kraftiga angrepp minskar utbytet kraftigt. Detta beror troligtvis på att täckjorden är så hårt genomväxt med skadesvampens mycelium att denna knappast kan ta emot vatten. Orsaker kan vara kompost beredd av för fuktigt, kort eller klibbigt utgångsmaterial i råkomposten, för stort eller ojämnt fördelat tillskott av hönsgödsel eller andra kraftiga kvävekällor eller om pastöriseringen har varit genomförd med för mycket ånga. FÖREBYGGANDE OCH KONTROLL: Direkt bekämpning är inte möjligt för närvarande. Ventilera något kraftigare då svampen inte tål kraftig ventilation. Nogran hygien Svampsjukdomar beroende av kompost, täckjord och odlingsbetingelser Grönmögel (Finns i alla odlingar mer eller mindre) Trichodemia spp. Aspergillus spp. Cladosporium spp. Spicaria spp. m.fl. Ovannämnda svampar uppträder tillsammans och bildar små gröna fläckar eller mögelbeläggningar som nästan ser ut som mögel på matvaror. De finns alltid i luften i mycket stora mängder. Bild 5. Grönmögel som växer på torven

9 Sid 9 (16) Symptom: De gröna mögelfläckarna ligger på täckjordytan växande på dött mycelium, döda fruktkroppar av champinjoner, rester av svampfötter och täckjord. Trichoderma anses vara den mest skadevållande av dessa svampar. Den kan ge karakteristiska ljusbruna små fläckar som snabbt breder ut sig på hattarna. Vid kraftiga angrepp av Trichoderma i komposten försämras kvaliteten på de champinjoner som skördas. Om personer som arbetar med tömning får huvudvärd, näsblod, kräkningar, feber eller kombinationer av detta och samma symptom alltid kommer efter tömning, kan det bero på sporer från en eller flera av dessa gröna mögelsvampar. Grönmögelsvamparna växer även i trä och uppträder oftast på nytt virke ytligt eller mycket gammalt virke där det efter varje desinfektion växer ut på nytt från djupet. Nästan alltid kan man se dessa svampangrepp på bäddar som är dåligt underhållna och där den dagliga upprensningen är bristfällig. FRÄMJANDE FAKTORER: Hög luftfuktighet och lågt ph-värde i täckjorden påskyndar infektionen. Tillsammans med hög luftfuktighet, låg ventilation och dålig luftfördelning breder mögelangreppen ut sig snabbt. Trichoderma kan också ofta ses på täckjord som är desinficerad med för kraftigt. Det finns flera sorter av Trichoderma varav några angriper vuxna Champinjoner och andra bara dött material. Angrepp i komposter hänger oftast samman med för kort komposteringstid och för kort pastörisering, vilket resulterar i förhöjda halter av lätt nedbrytbara kolhydratföreningar. Sporer av dessa mögelsvampar sprids i stora mängder vid tömning av ett odlingsrum. Risken är att de övriga odlingsrummen smittas är stor om man inte använder sporfilter i ventilationsutrustningen. FÖREBYGGANDE OCH KONTROLL: Kemisk bekämpning är inte möjlig eller tillåten. Var försiktig med tillsatsämnen, t ex soja (supplementering) vid ympning. Undvik infektioner genom ventilationen. Se till att ph-värdet i täckjorden är över 7,5. Håll bäddarna rena genom daglig uppsamling av svamprester. Försök sänka RH med 2-5 %. Koka ut rummet vid 70 C i 12 timmar före tömning. Noggrann hygien.

10 Sid 10 (16) Torvmögel Botrytis crystallina (Sällan förekommande i dag) Symptom: Om det kort tid efter torvtäckningen kan iakttagas ett fint dunigt, silvervitt mycelium fläckvis ovanpå täckjorden så kan det vara torvmögel. Svampen bildar aldrig en fast svampbeläggning utan förblir dunig. Efter några få dagar blir mitten av fläckarna närmast orange till kanelbruna, medan kanten förblir vit och dunig. Till skillnad från Brun gipssvamp flyger det upp ett moln av sporer när man vattnar eller blåser på dessa fläckar. Bild 6. Torvmögel FRÄMJANDE FAKTORER: Torvmögel växer företrädesvis på fläckar där den inte har någon konkurrens, alltså på täckjord, som är steriliserad med ånga. Vissa torvarter verkar dessutom vara mera mottagliga även utan att de blivit steriliserade. Fuktigt, varmt och dåligt ventilerat klimat är bra grogrund för angrepp av torvmögel. Torvmöglet försvinner normalt när champinjonmyceliet växer in i täckjorden, så egentlig skada gör den inte. Den kan dock vid mycket kraftiga angrepp försena 1:a skördevågen en dag eller två: Bara i extrema fall leder angrepp till fläckar på champinjonhattarna. Detta kan inträffa i samband med vattning på halvstora svampar när därmed stora mängder torvskimmelsporer lossnar och som täta moln lägger sig över bäddarna. Under vissa förhållanden kan man senare på sådana fläckar i täckjorden finna 1-4 cm stora skålformade fruktkroppar. FÖREBYGGANDE OCH KONTROLL: Täckjorden bör inte steriliseras totalt med ånga med mindre att allvarliga sjukdomsangrepp kräver det. Se till att luftfuktigheten inte blir för hög samtidigt med att temperaturen är för hög under inväxtfasen och första delen av tillväxtfasen.

11 Sid 11 (16) Spindelvävsmögel Dactylium dendroides (Ganska vanligt förekommande) Symptom: Svampen kan på ett mycket tidigt stadium förväxlas med gråmögel men svampen är mycket snabbväxande och bildar snart en spindelvävsaktig myceliumbeläggning på täckjordsytan och upp över champinjonens fruktkropp som därmed drabbas. Champinjoner som är överväxta med spindelvävsmögel blir snabbt gulbruna och fuktiga för att till slut välta. Ett annat karaktäristiskt tecken är att äldre, snabbväxande fläckar ofta får en svagt rosenröd ärg som senare ändrar sig till gulaktig färg. Fläckar med spindelvävsmögel är torra och producerar spordamm som lätt sprider sig till resten av odlingen med hjälp av ventilationen. Bild 7. Spindelvävsmögel FRÄMJANDE FAKTORER: Man antar att spindelvävsmögel kommer in med täckjorden men infektion via luften är också möjlig. Om svampen får lov att etablera sig i en kultur så sprids den lätt till den övriga odlingen och hela odlingen blir därmed genominfekterat av sporer. Dessutom påskyndar ett fuktigt och varmt klimat infektionen. Sjukdomen uppträder oftast under varma fuktiga sensommarperioder. FÖREBYGGANDE OCH KONTROLL: Här har vi att göra med en särskilt aggressiv svampsjukdom men tursamt nog är den lätt att förebygga bara man är uppmärksam på den. Se till att daglig upprensning sker. Var uppmärksam på att luftfuktigheten inte blir för hög samtidigt med för hög temperatur. Täck alla fläckar med salt. Före tömning utkokas rum och kompost.

12 Sid 12 (16) Mycogone Mycogone pemiciosa (Ganska vanligt förekommande) Här har vi en av de svampsjukdomar som har kostat och ständigt kostar champinjonodlaren obeskrivligt massa pengar och som ställer de absolut hårdaste kraven på odlingens hygien. Mycogone är en av de vanligaste skadesvampar man ser i en champinjonodling och vid kraftiga infektioner kan det gå så långt att där inte kan plockas en enda frisk champinjon. Bild 8. Mycogone. Bild 9. Mycogone Symptom: När unga fruktkroppar infekteras med Mycogone så utvecklar de sig oftast till helt oformliga klumpar som absolut inte liknar vanliga champinjoner. Svampens korta, vita och ulliga mycelium syns lätt på och omkring den infekterade charmpinjer några få dagar kommer de infekterade fruktkropparna att bli gräddfärgade och senare gråbruna på grund av bildande av konidie- och klamydosporer. Vid denna tidpunkt utskiljs också genomskinliga, bruna droppar på ytan av de infekterade fruktkropparna. Dessa bruna droppar kommer från förruttnelsebakterier. På detta stadium är de infekterade fruktkropparna blöta och mer eller mindre på väg att upplösas och de utsöndrar en karaktäristiskt obehaglig lukt.

13 Sid 13 (16) Vid angrepp av Mycogone är sådana gråvita, deformerade, upptill en knytnäve stora klumpar oftast det första man ser i en odling. Ar så fallet så har täckjorden på det ena eller andra sättet blivit infekterad. FRÄMJANDE FAKTORER: En av huvudorsakerna till att Mycogone har möjligheten att utvecklas här, är att odlingens hygieniska standard inte är tillräckligt, inte dagligen följes slaviskt eller att odlingen helt enkelt inte har någon hygienisk standard. Om odlingen inte kan kontrollera flugor så är en infektion oundviklig. Förvarar man täckjord till flera anläggningar åt gången, så är detta också en risk för infektion. Om man inte har informerat plockarna om att de inte får röra dessa under plockningen så är plockarna lika säkra smittobärare som flugorna. Tar man inte bort sjuka fruktkroppar från odlingsbäddarna eller täcker dessa så kommer ännu en effektiv spridning att ske genom vattningen. Mycogonesporer sprids inte med ventilationsluft. FÖREBYGGANDE OCH KONTROLL: Hygienen måste förstärkas betydligt i och omkring odlingen. All bekämpning av Mycogone börjar med bekämpning och utrotning av flugor och myggor. Täckjorden skall desinficeras Se till att avfall från odlingsbädden blir borttaget från odlingen. Finns det bara få fläckar av Mycogone i början av en kultur täcks dessa med salt. Vattning med 0,2% blekningsmedel har en svag förebyggande effekt. Plockningspersonalen skall informeras grundligt om faran av att beröra angripna champinjoner. Temperatur och luftfuktighet bör hållas låga vid angrepp. Verticillium Verticillium fungicola. (vanligt förekommande) Sjukdomen kan vara angrepp av flera typer av Verticillium och missbildningarna kan bli mycket olika. Bild 10. Verticilium harmynthet Bild 11. Verticilium fläckar och början till knutor Symptom: De karaktäristiska symptomen på Verticilliumangrepp är champinjoner med s k harmynthet. Dessa symptom framkommer genom att delvis utvuxna champinjoner infekteras på ena sidan varvid svampen hetsas till att växa snabbare här och blir därmed krum, samtidigt med att det yttersta cellagret fjällar.

14 Sid 14 (16) Ett annat karaktäristiskt drag för Verticillium är att angripna fruktkroppar, om de infekteras tidigt, blir små och närmast lökformade, oftast kan man inte skilja hatt från fot. Angripna fruktkroppar är i början helt vita, men får senare ett tydligt musgrått uppsvällt utseende. Tar man inte bort sådana angripna fruktkroppar kan förruttnelsebakterier senare få tillträde och då, som hos Mycogone, framkommer de bruna dropparna. Normalt växer angripna fruktkroppar sig aldrig så stora som hos mycogone och normalt blir de heller inte blöta utan förblir fasta, torra och läderaktiga. Verticillium kan också uppträda som gråbruna, flammiga fläckar på hatt och fot på nästan utvuxna champinjoner. Dessa fläckar kan lätt förväxlas med bakteriehärdar. Vid närmare undersökning måste man komma ihåg att bakteriehärdar alltid är lysande och fuktiga medan verticilliumfläckar är matta. Vid genomskärning kommer man att kunna se en djupare missfärgning av vävnaden i hatten vid Verticilliumangrepp. Däremot går bakteriehärdar sällan djupare än 1 mm. Om man inte är säker så kan man lägga sådana svampar i ett fuktigt, varmt klimat. Då kommer fläckarna, om det är Verticillium, att snart bli karaktäristiskt uppsvällda och musgrå av konidiesporer. FRÄMJANDE FAKTORER: De främjande faktorerna är här precis desamma som hos Mycogone. FÖREBYGGANDE OCH KONTROLL: Också här gäller samma förhållningsregler gälla som för Mycogone. Bild 12.Verticilium missbildade ärtor Bild 13. Verticilium diffusa fläckar Bild 14. Verticilium normala torra och matta fläckar Bild 15. Verticilium djupa fläckar

15 Sid 15 (16) Virussjukdomar (Die-back) (mycket ovanlig) Först år 1956 fastslog Dr J W Sinden, att Die-back berodde på att virus. Detta var det första tecknet och beviset på att det fanns ett virus som kunde angripa en svamp. Större utbrott är ovanliga så länge man odlar slutna champinjoner. Den karaktäristiska bilden är långa, tunnfotade, krumma champinjoner med mycket små hattar, trumstickorna. Hattarna kommer att öppna sig mycket tidigt och därmed tappa virusinfekterade sporer. Detta är det farligaste som kan ske, då dessa är vindburna och därmed kan infektera hela odlingen inom loppet av mycket kort tid. Andra säkra symptom är att ringen sitter mycket lågt på foten, onormalt lågt jämfört med friska champinjoner. Bild 16. Die-back, virusangripen svamp och helt döda kompostpartier. SKADEVÅLLARE: Hittills känner man till tre sorters viruspartiklar som hittats i champinjoner: två kulformade ned en diameter på 25 nm resp 34 nm, och en avlång med måttet 19 x 50 nm. Det har ännu inte fastslagits om skadan beror på någon bestämd av dessa sorter eller om det beror på en kombination av dem. Virus är inte en levande organism utan en proteinkedja, uppbyggd av de s k DNA-molekylerna. Virus skapas inte genom delning utan bildas av värdplantans celler. Virus har inte ett självständigt ämnesomsättning och kan därför bara växa och skapas genom att utnyttja högre växters och djurs cellämnesbyte, parasiterar. Infektioner med virus har en speciell verkan och en mycket kraftig sådan. Nar virus har angripit den levande organismen, här champinjonmyceliet, så ändras svampens ämnesomsättning på det sätt att den istället för att producera svampceller, producerar viruspartiklar. Symptom: När champinjonmyceliet infekteras med virus, och koncentrationen av virus når en bestämd höjd, så kommer fruktkropparna långsamt att dö, därav namnet Die-back.

16 Sid 16 (16) Det kan emellertid vara svårt att identifiera virusangrepp på ett tidigt stadium då utvecklingstiden eller inkubationstiden från infektion till begynnande missbildningar uppträder normalt är 2-3 veckor. De första framträdande symptomen kan lätt förväxlas med andra sjukdomar ( t ex Mummy ). De första svaga symptomen på virusangrepp får man om myceliet växer mycket långsamt upp genom täckjorden även om de övriga odlingsförhållanden är optimala. Färgen på virusinfekterat mycelium är onormalt grått och ofta en smula lockigt i växten. Vid tidig infektion kommer det att finnas kala fläckar på odlingsbäddarna redan i 1:a skördevågen och ingen eller få väldigt stora champinjoner kommer att utvecklas. Ofta kommer svamparna i klumpar eller blomkål i kanten av sådana fläckar. På sådana fläckar kan man också ofta se torvmögel. I många fall börjar virusangrepp svagare; varför 1 :a och eventuellt 2:a skördevågen är normala. Därefter visar symptomen sig i 3:e och 4:e skördevågen. Vid virusangrepp kommer svamparna inte längre ha den karaktäristiska vita färgen utan närmast blir grå- eller kittfärgade. Fötterna blir normalt mycket långa precis som vid för hög CO2- koncentration och samtidigt normalt en smula krumma. Ofta ser man Gråtande Champinjoner i närheten av sådana infektionsområden. FRÄMJANDE FAKTORER: Som vi tidigare gått igenom så kan viruspartiklar inte leva fritt och spridning skall ske i levande infekterade celler, såsom fruktkroppar, svamprester, infekterat mycelium eller via sporer. Effektiv spridning av sjukdomen uppnår man lätt genom att ha dålig hygien i odlingen och genom att spara på oljan vid utkokningen. Virus överföres dessutom lätt av flugor, kvalster, plockare, verktyg och maskiner. FÖREBYGGANDE OCH KONTROLL: Egentlig bekämpning är ännu inte möjlig. Man måste inför göra förebyggande åtgärder. Den viktigaste åtgärden är effektiv utkokning av rum och kompost i 12 timmar vid 70 C Lådor rengörs grundligt och eventuellt utkokas rummet efter att det tömts. Verktyg och maskiner rengörs. Flugbekämpningen skall vara effektiv. Inget avfall på golvet som kan släpas runt till de övriga rummen. Plockarna skall tvätta händerna mellan varje mm. Avfall från odlingsbäddarna skall tas bort från odlingen. Hygien skall både ute och inne vara på en nivå som påminner om sjukhushygien.