Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014

Transkript

1 Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnummer Publicerad februari 2015

3 Förord Socialstyrelsens arbete med den gemensamma informationsstrukturen bidrar till genomförandet av strategin för nationell e-hälsa. Strategins mål är att genom nationella överenskommelser och krav skapa förutsättningar för tillgänglig och säker digital information inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Denna rapport redovisar hur Socialstyrelsen har genomfört 2014 års regeringsuppdrag. Rapporten beskriver också hur myndigheten vill se den fortsatta utvecklingen. Ansvariga enhetschefer har varit Kristina Bränd Persson och Helena Nilsson. Lotta Holm Sjögren och Elin Åkerblom har ansvarat för att skriva rapporten. I arbetet har flera medarbetare som arbetar med uppdraget kring gemensam informationsstruktur bidragit med texter och värdefulla synpunkter. Lars-Erik Holm Generaldirektör

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Socialstyrelsens förslag... 8 Inledning... 9 Uppdrag och bakgrund... 9 Rapportens innehåll...10 Använda resurser...10 Nyttan av gemensam informationsstruktur Förankring och dialog Användarnas behov i fokus...12 Strukturerad dokumentation på landstingens agenda...12 Referensgrupper...13 Användarforum...13 Användning av gemensam informationsstruktur Analys av försöksverksamhet...14 Pilotområden...16 Metodstöd i utvecklingsprojekt...17 Tillgängliggörande och stöd Distribution...19 Användarstöd...20 Metodutveckling...20 Utbildningar...21 Föreskrifter...21 Vidare- och nyutveckling Nationell informationsstruktur...23 Nationell källa för ordinationsorsak...24 Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter...24 Hälsoärende...25 Laboratoriemedicinsk terminologi...26 Uppföljning av införande och nytta Modell för uppföljning...27 Samordning och samverkan Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur...28 SKL och Inera AB...28

6 Övrig samverkan Ord och uttryck Referenser... 31

7 Sammanfattning Socialstyrelsen har under år 2014 medverkat till genomförandet av den nationella e-hälsostategin genom att vidareutveckla och förvalta den gemensamma informationsstrukturen för vård och omsorg. Socialstyrelsens satsningar har varit väsentliga för att nå målet att genom nationella överenskommelser och krav skapa förutsättningar för tillgänglig och säker digital information inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Gemensam informationsstruktur innefattar den nationella informationsstrukturen (NI) och nationellt fackspråk, det vill säga Socialstyrelsens termbank, Snomed CT och hälsorelaterade klassifikationer. Tillsammans lägger dessa produkter grunden till en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom vård och omsorg. Under året har Socialstyrelsen, med utgångspunkt i den gemensamma informationsstrukturen, genomfört flera åtgärder för att stödja myndighetens kunskapsstyrning samt för att skapa förutsättningar för verksamheterna inom vård och omsorg att utveckla dokumentationens struktur och innehåll. I denna rapport beskrivs de viktigaste aktiviteterna och utvecklingsinsatserna. Användarnas behov, förväntningar och krav är i fokus för vidareutvecklingen av den gemensamma informationsstrukturen. NI har under 2014 reviderats för att bättre stödja verksamheterna att identifiera och beskriva informationsbehov inom vård och omsorg på ett enhetligt sätt, och skapa struktur i dokumentationen. NI innehåller nu förutom en övergripande beskrivning av vård- och omsorgsprocessen och informationsbehov i denna, även specialiserade beskrivningar för hälso- och sjukvård respektive socialtjänst. Dessutom innefattas dokumentationskrav enligt författning samt lagstadgade rapporteringskrav vilket ska bidra till att minska dubbelarbete och dubbeldokumentation hos huvudmännen samt öka följsamheten till de författningar som uttrycker dokumentationskraven. Socialstyrelsen har i uppdrag att utveckla nya och tillgängliggöra befintliga kunskapsstöd så att de blir möjliga att integrera och använda i verksamhetssystemen. Produkterna i den gemensamma informationsstrukturen har använts för att möjliggöra detta. För att kunna benämna och beskriva insatser inom socialtjänsten på ett enhetligt och jämförbart sätt, har Socialstyrelsen också tagit fram en ny klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter. I två pilotområden inom hälso- och sjukvården har användbarheten hos den gemensamma informationsstrukturen testats: för beskrivning av varningsinformation samt beskrivning av information i bröstcancerprocessen. Utifrån erfarenheter från försöksverksamheter, piloter och projekt har flera aktiviteter inletts under året för att vidareutveckla och kvalitetssäkra metoder och anvisningar för användning av produkterna i den gemensamma informationsstrukturen. Införandet av gemensam informationsstruktur har kommit olika långt i verksamheterna inom vård och omsorg. För att kunna ge behovsanpassat stöd NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK 7

8 till användare och prioritera utvecklingsinsatser har Socialstyrelsen utvecklat en modell för att följa upp hur införandet fortskrider. Uppföljningsmodellen mäter även uppnådd nytta hos verksamheterna. Socialstyrelsens förslag För att kunna stödja utvecklingen av en strukturerad och ändamålsenlig elektronisk dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver Socialstyrelsen ett långsiktigt uppdrag. Detta är nödvändigt för att vidmakthålla, vidareutveckla och kvalitetssäkra produkterna i den gemensamma informationsstrukturen. Det är också nödvändigt för att kunna bygga upp och upprätthålla kompetens inom området. Det långsiktiga uppdraget är den grund som krävs för att gå vidare med utvecklingsarbeten där den gemensamma informationsstrukturen tillämpas och integreras i nationella kunskapsunderlag och e-tjänster. Ett långsiktigt uppdrag är också en förutsättning för att Socialstyrelsen ska kunna stödja verksamheterna när de utvecklar verksamhetssystemens struktur och innehåll med hjälp av den gemensamma informationsstrukturen. Nuvarande ordning med ettåriga uppdrag inom området gemensam informationsstruktur, som lämnas till myndigheten i april eller maj innevarande år, skapar en osäkerhet i planeringen av en stabil förvaltning. Utifrån årets uppdrag har Socialstyrelsen identifierat några specifika områden som vi planerar att arbeta vidare med för att kunna stödja utvecklingen av en strukturerad och ändamålsenlig dokumentation i verksamheterna. Socialstyrelsen föreslår att regeringen, utöver ett flerårigt uppdrag och anslag för fortsatt vidmakthållande, vidareutveckling och kvalitetssäkring av den gemensamma informationsstrukturen, ger myndigheten i uppdrag att slutföra arbetet med de identifierade pilotområden inom hälso- och sjukvården som påbörjats i 2014 års uppdrag fortsätta att vidareutveckla den nationella informationsstrukturen att omfatta fler begreppsområden fortsätta att utveckla distributionen av produkterna i den gemensamma informationsstrukturen fortsätta att utveckla och distribuera anvisningar och metodbeskrivningar för användning av produkterna i den gemensamma informationsstrukturen identifiera verksamhetsområden inom socialtjänsten som är lämpliga för pilottester av klassifikationen av socialtjänstens insatser (KSI) samt genomföra tester bygga vidare på konkret samverkan med andra nationella aktörer i e-hälsoarbetet, med syftet att integrera den gemensamma informationsstrukturen i nationella e-tjänster och kunskapsprodukter följa upp hur verksamheterna inför och använder produkterna i den gemensamma informationsstrukturen i verksamhetssystemen samt följa upp vilka nyttor som skapats för profession och ledning. 8 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK

9 Inledning Uppdrag och bakgrund Uppdraget för 2014 (dnr S2007/4754/FS) är en fortsättning på och utveckling av regeringsuppdraget från 2013 och har samma inriktning [1]. Det innebär att Socialstyrelsen ska vidareutveckla och kvalitetssäkra den gemensamma informationsstrukturen så att den stödjer och leder till målen om en strukturerad och ändamålsenlig dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den här rapporten fokuserar på det som Socialstyrelsen har genomfört under 2014 och planerar inför Med den gemensamma informationsstrukturen ska det bli lättare att hitta, överblicka och tolka det som dokumenterats och behöver kunna återanvändas digitalt. Informationsstrukturen ska också öka kvaliteten och jämförbarheten i data för uppföljning, vilket har betydelse för kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den gemensamma informationsstrukturen består av den nationella informationsstrukturen (NI) och det nationella fackspråket som omfattar Snomed CT, hälsorelaterade klassifikationer och Socialstyrelsens termbank, se figur 1. Dessa benämns fortsättningsvis produkter i rapporten. Figur 1. Den gemensamma informationsstrukturen och dess ingående produkter Socialstyrelsen är en av flera aktörer som bidrar till att genomföra strategin för nationell e-hälsa [2]. Strategins mål är att genom nationella överenskommelser och krav skapa förutsättningar för tillgänglig och säker digital information och kommunikation inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsens uppdrag för 2014 är formulerat enligt följande: Socialstyrelsen ska under 2014 ta tydliga steg mot det övergripande målet genom att bl.a: i samverkan med Socialdepartmentet välja ut ett eller två pilotområden inom hälso- och sjukvården, t.ex. särskilda diagnos- eller pa- NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK 9

10 tientgrupper, för att fortsätta testa användbarheten hos den gemensamma informationsstrukturen, färdigställa beskrivningar av den nationella informationsstrukturen med nationellt fackspråk för socialtjänsten, samt ta fram vägledning för tillämpningen i äldreomsorgen, planera för att under 2015 genomföra tester inom äldreomsorgen av vägledningen och regelverket för statistik över äldres behov och insatser, utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för specifikation av hur informationen ska hanteras i utvecklingen av it-stöd. Arbetet ska samordnas med och stödja utvecklingen av verksamhetsoch uppföljningssystemet Barns behov i centrum (BBIC), fortsatt identifiera och testa hur klassifikationer kan bidra till att beskriva och följa upp barns och äldres hälsa och behov, testa, färdigställa och besluta om en klassifikation av insatser inom socialtjänsten, samt identifiera och bedöma vilka produkter och verksamheter inom området laboratoriemedicinsk terminologi som kan förvaltas av staten. Rapportens innehåll Genom denna rapport redovisar Socialstyrelsen uppdraget för Rapporten beskriver vad myndigheten har gjort under året i form av förvaltning, det vill säga vidmakthållande, vidareutveckling och användning av den gemensamma informationsstrukturen. Fokus ligger på de aktiviteter som särskilt specificerats i årets uppdrag. Socialstyrelsen ger också förslag på aktiviteter som bör prioriteras i kommande uppdrag för att säkerställa kvaliteten i den gemensamma informationsstrukturen och för att skapa goda förutsättningar för vård och omsorg att använda produkterna för att utveckla dokumentationens innehåll och struktur. De uppdrag som under året har rapporterats i separata rapporter finns som referenser. Använda resurser Socialstyrelsen tilldelades 37,5 miljoner kronor för uppdraget under I tabellen nedan presenteras utfallet till och med december. Tabell 1. Utfall Utfall Lön Intäkter Köpta tjänster Övriga kostnader Overhead Summa NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK

11 Nyttan av gemensam informationsstruktur Information som dokumenteras om patienter och brukare ska vara en långsiktig och användbar resurs inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Dokumentationen måste kunna återanvändas i flera olika syften. Information ska kunna utbytas mellan olika aktörer och intressenter, i relevant kontext och med bibehållen mening, för att den enskilda individen ska kunna få god vård och omsorg. Informationen ska också kunna användas för att följa upp kvalitet och resultat, för statistik och forskning samt som underlag för beslutsstöd och för patienters och brukares delaktighet och ställningstagande. Dokumentationen ska även underlätta för huvudmännen att samordna och planera sin verksamhet. En säker återanvändning av information kräver gemensamma utgångspunkter för vad som ska dokumenteras och hur, det vill säga regler för innehåll och struktur i dokumentationen. En gemensam informationsstruktur för dokumentation inom vård och omsorg, syftar till att alla verksamheter ska ha samma principer för hur grundläggande information ska dokumenteras strukturerat och uttryckas entydigt. Aktörer som är involverade i en individs vård och omsorg behöver sammanhållen och relevant information om individens tillstånd samt om vilka aktiviteter som andra aktörer har genomfört och vilka aktiviteter som är planerade. Detta skapar förutsättningar för en aktör att ta vid och fortsätta processen, utan att information och sammanhang tappas bort eller misstolkas. Det skapar förutsättningar för kontinuitet och ökar säkerheten för den enskilda individen. Utgångspunkten för att skapa en ändamålsenlig dokumentation är att se på vård- och omsorgsprocessen ur patienternas och brukarnas perspektiv. Denna syn på processen är viktig eftersom information om en individs hälsa och kontakter med vård och omsorg måste kunna hållas ihop över organisatoriska gränser och över tid. Den gemensamma informationsstrukturen kan användas såväl vid utveckling av processer, samverkan och dokumentation, som vid utveckling av verksamhetssystem. Produkterna i den gemensamma informationsstrukturen bidrar på olika sätt till nyttan. Den nationella informationsstrukturen (NI) beskriver vård- och omsorgsprocessen och den information som skapas och behövs i denna verksamhet och som ska följa patienten respektive brukaren. NI ger en grund för hur informationen ska struktureras för att kunna återanvändas i relevant kontext. Det nationella fackspråket ger förutsättningar för att information som skapas runt en individ och dennes hälsa kan uttryckas på ett entydigt och detaljerat sätt med hjälp av gemensamma termer och begrepp, klassifikationer och kodverk. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK 11

12 Förankring och dialog Användarnas behov i fokus Socialstyrelsen förvaltar den gemensamma informationsstrukturen och driver projekt för att kvalitetssäkra och vidareutveckla de ingående produkterna. Huvudsakliga användare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är verksamhetsutvecklare, utvecklare av verksamhetssystem och nationella tjänster samt vård- och omsorgspersonal. Inom Socialstyrelsen finns användare med behov av stöd för att strukturera och koda information i olika kunskapsprodukter, till exempel nationella riktlinjer. Användarnas behov, förväntningar och krav är i fokus för hur den gemensamma informationsstrukturen förvaltas och formas. Under året har Socialstyrelsen aktivt fångat användarnas behov för att prioritera vidareutveckling och riktat stöd till såväl interna som externa användare. Detta har bland annat gjorts genom att analysera försöksverksamheter, inkomna frågor och ändringsförslag från verksamheter, professioner och andra intressenter samt frågor som tagits upp i e-hälsorådet och i referensgrupper med representanter för landsting och kommuner. Samverkan och dialog med användare och andra parter inom området e-hälsa är central för den fortsatta utvecklingen och användningen av en gemensam informationsstruktur. För att driva en behovsstyrd och effektiv förvaltning av den gemensamma informationsstrukturen och kunna ge huvudmännen stöd och vägledning vid användning och tillämpning lokalt och regionalt, etablerar Socialstyrelsen olika forum för kontinuerlig dialog: Möten med samtliga landstingsledningar Referensgrupper inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Användarkonferens. Strukturerad dokumentation på landstingens agenda Under 2014 har Socialstyrelsen bjudit in samtliga landstingsledningar för att diskutera behovet av strukturerad dokumentation i landstingen. Syftet har varit att öka förståelsen för att dokumentationen behöver samordnas och struktureras för att kunna hanteras av modern informationsteknologi. Intresset för att diskutera detta har varit stort. Socialstyrelsen har under året besökt 15 landsting en till två gånger. Vid det första besöket har diskussionen förts med den högsta ledningen i landstinget eller regionen. Vid det andra besöket har chefer på andra nivåer deltagit. Inget av de landsting som har besökts arbetar idag med dokumentationsfrågor på högsta ledningsnivån, men intresset har varit stort för att förbättra processerna och koppla ihop dem med ledningssystemet. Ett antal landsting har nu påbörjat arbetet med att 12 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK

13 utforma en dokumentationspolicy samt att ta fram strukturerade dokumentationsmallar som kan användas i vårdverksamheten. Under våren 2015 planerar Socialstyrelsen att följa upp besöken. Referensgrupper Socialstyrelsen har två referensgrupper för gemensam informationsstruktur, med representanter från landstingen respektive kommunerna 1. Syftet med referensgrupperna är att fånga verksamhetens behov i utvecklingen av en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation, diskutera och ta in synpunkter på utvecklingen av produkterna i den gemensamma informationsstrukturen, samt bidra till erfarenhetsutbyte och samsyn inom området. Deltagarna i gruppen med representanter från landstingen nominerades av landstingsdirektörerna år 2013 och har mandat att företräda sitt landsting. Både ordinarie ledamöter och ersättare har utsetts. Deltagarna har kunskap om och en helhetsbild av sitt landstings arbete för att skapa en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation. Gruppens deltagare är exempelvis verksamhetsutvecklare, it-strateger, vårdstrateger, e-hälsostrateger, systemförvaltare och informatiksamordnare. Referensgruppen med kommunrepresentanter har nyligen startat. De regionala e-hälsosamordnarna, organisationen Famna samt Almega har föreslagit deltagare till gruppen. Deltagarna bjöds in till ett första möte hösten 2014, dock inte som representanter för sina respektive organisationer utan utifrån sin kompetens inom socialtjänsten och kommunal hälso- och sjukvård, men också inom områden som hälsoinformatik, kvalitetsutveckling, systemförvaltning etc. Båda referensgrupperna har planerade möten två till tre gånger per år samt extra möten vid behov. Under 2014 har referensgruppsdeltagarna också blivit inbjudna till en utbildningsdag om den vidareutvecklade NI. Dessutom har flera deltagare varit referenspersoner i arbetsmöten arrangerade av projektet som färdigställer en uppföljningsmodell. Användarforum År 2014 arrangerade Socialstyrelsen för första gången Användarforum en årlig konferens om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Konferensen lockade drygt 200 besökare som enligt utvärderingen uppskattade initiativet. Socialstyrelsen planerar nu den andra upplagan av Användarforum som genomförs den 5 februari Konferensen riktar sig till intressenterna för produkterna i den gemensamma informationsstrukturen. Ambitionen är att erbjuda användarna en arena för dialog och erfarenhetsutbyte samt att visa goda exempel på användning. Syftet med konferensen är också att tydliggöra Socialstyrelsens uppdrag och ansvar samt att informera om status i myndighetens utvecklingsprojekt inom området. 1 Deltagare i Socialstyrelsens referensgrupper för gemensam informationsstruktur, se NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK 13

14 Användning av gemensam informationsstruktur Metoder för användning av den gemensamma informationsstrukturen innefattar att beskriva vård- och omsorgsprocessen, identifiera och strukturera informationen som behövs i processen, ta fram ändamålsenliga urval av det nationella fackspråket samt att terminologibinda, det vill säga att skapa en länk mellan terminologin och framtagna informationsmodeller [3]. Under 2013 genomfördes tio försöksverksamheter i landet, med stöd av statsbidrag. Resultaten 2 från dessa projekt gav flera exempel på användning och har varit ett värdefullt underlag i vidareutvecklingen av den gemensamma informationsstrukturen, tillämpningar inom specifika områden inom vård och omsorg samt i framtagandet av metodbeskrivningar för användning. Analys av försöksverksamhet Under 2014 har Socialstyrelsen analyserat resultaten från försöksverksamheterna [4]. De 10 projekten har använt NI och det nationella fackspråket för att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation. Resultaten innefattar enhetliga beskrivningar av informationsbehov i vård- och omsorgsprocesser, informationsmodeller, kodning och mappning av begrepp samt metodbeskrivningar. Det övergripande syftet har varit att kunna dela entydig information över gränser, organisatoriska och professionella hålla samman och följa relevant information om en individ, i ett hälsoärende eller en individanpassad process direktöverföra relevant information till kvalitetsregister jämföra data i nationella och regionala uppföljningar. Flera av projekten har haft specifika vård- och omsorgsprocesser som kontext och avgränsning för sina respektive arbeten med att identifiera, beskriva och koda information: bröstcancer, stroke, habilitering, lungcancer, höftledsartros, hjärtsvikt, ADHD och demens. I två projekt har kontexten utgjorts av en viss typ av information som behövs i flera olika processer: varningsinformation och information om levnadsvanor. Flera av projekten har också haft fokus på att beskriva en metodik för utvecklingsarbetet. Den röda tråden Det finns en röd tråd i försöksverksamheterna trots att fokus, genomförande och omfattning skiljer sig åt. Syftet har varit att skapa entydig och strukturerad dokumentation som kan återanvändas i it-stöd, e-tjänster och register, 2 Slutrapporter från försöksverksamheterna 2013, se 14 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK

15 t.ex. journalsystem, tjänstekontrakt (tekniska specifikationer som reglerar informationsutbyte), NPÖ (nationell patientöversikt) och kvalitetsregister. Samtliga har gått från att identifiera och beskriva information som behöver dokumenteras strukturerat och entydigt inom olika områden, till att koda med relevant fackspråk och sammanställa en informationsspecifikation. Denna har sedan utgjort underlag för utveckling av en strukturerad dokumentationsmall som ska kunna användas i ett verksamhetssystem. Flera av projekten har också lett till en påbörjad implementering av resultaten. Vägen mot strukturerade dokumentationsmallar har sett lite olika ut, eftersom projekten har haft olika utgångsläge och avgränsning. Några har inneburit ett helt nytt arbete, andra har varit en fortsättning på redan påbörjat arbete. Den röda tråden i försöksverksamheterna innefattar också en tydlig systematik i utvecklingsarbetet, där metodsteg och arbetssätt har många likheter. I flera av projekten utgör metodbeskrivningen ett resultat i sig. Förslag och behov Arbetet har lett till flera förslag på hur NI och nationellt fackspråk kan vidareutvecklas och visualiseras samt förslag på metoder för användning och tillämpning, till exempel mappningsregler, processkartläggning och informationsanalys. Projekten pekar på ett stort behov av användarstöd. Anvisningar och metoder för användning av Socialstyrelsens produkter behöver utvecklas. Flera av projekten understryker också behovet av utbildning och erfarenhetsutbyte. Några av dem har genomfört begränsade utbildningar inom ramen för försöksverksamheten och menar att det är brist på kompetens inom vissa områden, exempelvis mappningskompetens. Det efterfrågas en större tydlighet i uppdraget kring den gemensamma informationsstrukturen. Flera har lyft frågan om vem som ska förvalta metoder, urval, mappningsresultat och informationsspecifikationer. Projekten har också lyft synpunkter och förslag som involverar andra aktörers arbete inom e-hälsoområdet: Verksamhetssystemen behöver utvecklas för att anpassas till hälsoärenden och vårdprocesser. De måste kunna hantera Snomed CTkoder, och en vårdplansfunktion är nödvändig. Nationell patientöversikt (NPÖ) behöver anpassas för att kunna ställa samman och presentera information kring ett hälsoärende. Det ska gå att se det pågående hälsoärendet för en patient. Terminologiarbetet i verksamheterna har fokus på den egna lokala verksamheten och att uppnå uppsatta mål om exempelvis ledtider och uppföljning av ledtiderna. Det lokala terminologiarbetet i verksamheterna bör lyftas till en gemensam och övergripande nivå. Kvalitetsregistren och hälsodataregistren måste utvecklas för att kunna ta emot Snomed CT-koder genom direktöverföring. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK 15

16 Pilotområden I samverkan med Socialdepartementet har Socialstyrelsen valt ut två pilotområden inom hälso- och sjukvården för att driva projekt som testar användbarheten hos den gemensamma informationsstrukturen: varningsinformation respektive information i bröstcancerprocessen. Projektetet för varningsinformation syftar till att ta fram ett förslag på en gemensam nationell rekommendation för hur varnings- och uppmärksamhetsinformation ska dokumenteras, visualiseras och tillhandahållas. Det andra projektet har som syfte att testa gemensam informationsstruktur inom processen för bröstcancer. Varningsinformation Avsaknaden av en gemensam struktur och ett gemensamt sätt att dokumentera varnings-/uppmärksamhetsinformation medför att dokumentationen ser olika ut hos olika vårdgivare, vilket leder till patientsäkerhetsrisker. Inom området finns redan ett grundarbete genomfört som Socialstyrelsens arbete bygger vidare på. Inriktningen är att utifrån den gemensamma informationsstrukturen ta fram en begreppsmodell och informationsmodell för varningsinformation samt att genom ett terminologiskt arbete beskriva de relevanta informationsmängderna. Därefter ska mappning till Snomed CT och relevanta klassifikationer påbörjas. När informationsmängderna finns beskrivna och mappade ökar förutsättningarna för att vårdgivare ska kunna dokumentera varningsinformationen enhetligt. Arbetet med att definiera informationsmängderna slutfördes i december Verifiering av informationsmängderna fortsätter under våren Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Det finns omfattande kunskapsunderlag inom bröstcancerområdet och bröstcancerprocessen finns beskriven i olika sammanhang. Utifrån dessa underlag kan information som behövs i bröstcancerprocessen identifieras. Det finns däremot inte en gemensam beskrivning av hur informationen ska struktureras och kodas i hälso- och sjukvårdens grunddokumentation för att den ska kunna återanvändas i olika syften. Socialstyrelsen testar därför att tillämpa den gemensamma informationsstrukturen inom detta område och tar fram en metodbeskrivning över arbetsstegen. Inledningsvis inriktas arbetet inom pilotområdet på att komma fram till en gemensam beskrivning av bröstcancerprocessen. Vidare går projektet igenom de nationella kunskapsunderlag som finns om bröstcancer. Med utgångspunkt i NI tas en begreppsmodell fram och befintlig information i kunskapsunderlagen struktureras utifrån denna. Den strukturerade informationen mappas sedan till Snomed CT och relevanta klassifikationer. Slutligen tas en informationsmodell fram med utpekade informationsmängder som ska kunna återanvändas direkt från grunddokumentationen. Arbetet planeras att vara slutfört december NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK

17 Metodstöd i utvecklingsprojekt Digitala format Socialstyrelsen arbetar med att tillgängliggöra olika kunskapsprodukter elektroniskt inom projektet Nya digitala format. Syftet är att underlätta användningen av kunskapsstöden inom vården och omsorgen. Nuvarande uppdrag gäller försäkringsmedicinskt beslutsstöd och nationella riktlinjer för kroniska sjukdomar. För det försäkringsmedicinska beslutsstödet handlar det om att göra beslutsstödet till en kunskapskälla som är möjlig att integrera med elektroniska läkarintyg. Produkterna inom gemensam informationsstruktur kan bidra till ökad kvalitet, effektivitet och tydlighet i kommunikationen mellan vården och Försäkringskassan genom att de tillför högre grad av enhetlighet och entydighet med standardiserad och strukturerad information. När informationen struktureras och blir en del av dokumentationen blir också möjligheterna till återanvändning, uppföljning och utvärdering bättre. Socialstyrelsen har tagit fram informations- och begreppsmodeller för nationella riktlinjer med koppling till nationell informationsstruktur (NI). Modellen för försäkringsmedicinskt beslutsstöd har anpassats och kompletterats för att beslutsstödets innehåll ska kunna fångas. Modellerna innehåller begrepp som finns definierade i NI och i Socialstyrelsens termbank. Informationsmängderna i kunskapsstöden kompletteras och mappas till nationellt fackspråk där det är möjligt och lämpligt. På så sätt används samtliga delar inom gemensam informationsstruktur för att kunna tillgängliggöra kunskapsprodukterna i verksamhetssystemen. Nationella programmet för datainsamling Socialstyrelsen deltar i Nationella Programmet för Datainsamling (NPDi), ett arbete inom SKL som pågår sedan En del i arbetet handlar om att koppla frågorna som ställs i olika kvalitetsregister till det nationella fackspråket, men också att skapa en struktur för överföring av information som bygger på den nationella informationsstrukturen. Under 2014 har arbetet med att mappa informationsmängder till fackspråket framför allt utförts av ett nätverk för mappning som har upprättats inom NPDi. Produktspecialister från Socialstyrelsen har funnits med som utbildnings- och metodstöd. Samarbetsformen har visat sig vara lyckad, bland annat beroende på att varje aktör har haft ett tydligt ansvarsområde. Äldres respektive barns behov i centrum En del av vidareutvecklingen av NI (se kapitel Vidare- och nyutveckling) har ingått i Socialstyrelsens uppdrag om samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Syftet har varit att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation och en förbättrad möjlighet till statistik för målgruppen äldre. Fokus har varit att slutföra ett tidigare påbörjat arbete med att beskriva socialtjänstens process, begrepp och information, vilket är en förutsättning för att i nästa steg kunna beskriva informationsinnehållet. Uppdraget har även omfattat utveckling av en klassifikation för socialtjänstens NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK 17

18 insatser och aktiviteter, KSI (se kapitel Vidare- och nyutveckling). Vidareutvecklingen av NI är en förutsättning för det fortsatta arbetet med Äldres behov i centrum, ÄBIC. ÄBIC är en modell som under flera år har utvecklats för att skapa förutsättningar för en strukturerad vård- och omsorgsdokumentation inom äldreomsorgen. Information som dokumenteras om individens dagliga livsföring beskrivs med ett gemensamt fackspråk. I ÄBIC använder både handläggare och utförare ICF för att beskriva bland annat behov, mål och resultat. ÄBIC, och även motsvarande system för barns behov i centrum (BBIC), har under året kunnat använda de nyutvecklade NI-modellerna (i deras preliminära form) som grund för att beskriva handläggningsprocessen. KSI kommer också att kunna användas i ÄBIC och BBIC, för att i framtiden kunna hämta nationell statistik direkt ur verksamhetssystemen. Först ska KSI dock testas och kvalitetssäkras. Ett kommande arbetet med försök kring användning av KSI för statistikinsamling behöver samplaneras. I dagsläget är detta arbete ofinansierat, varför tidplanen för genomförandet är osäker. 18 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK

19 Tillgängliggörande och stöd Inom ramen för Socialstyrelsens förvaltning av den gemensamma informationsstrukturen utvecklas och vidmakthålls distribution, användarstöd och metoder för användning. Interaktionen med användarna av den gemensamma informationsstrukturen har intensifierats under året, dels i form av samverkan med referensgrupper, dels i form av utbildnings- och informationstillfällen. Socialstyrelsen har också arrangerat användarträffar i syfte att sprida information och fånga in frågor och behov från dem som använder den gemensamma informationsstrukturen i sina verksamhetssystem eller i andra sammanhang. Dessa träffar har även varit en kanal för interaktion med personer som vill vara med och bidra till utvecklingen av den gemensamma informationsstrukturen. Utöver dessa användarträffar har Socialstyrelsen inlett arbetet med att ta fram webbaserade utbildningar och introduktionskurser. Alla dessa aktiviteter är en viktig del av den behovsstyrda förvaltningen. Distribution Inom förvaltningen av gemensam informationsstruktur har principer tagits fram för att tillgängliggöra produkterna på ett likartat sätt, i maskinläsbara format. Principerna ska användas som stöd när nya versioner av produkter distribueras under 2015 (termbanken och nationell informationsstruktur) och som en utgångspunkt för de produkter som distribueras sedan tidigare (klassifikationer och Snomed CT). För att underlätta användning av den nationella informationsstrukturens olika komponenter har Socialstyrelsen utrett vilka distributionsformat som är tillämpbara. De kriterier som har vägt tyngst har varit att alla verksamhetssystem ska kunna hantera formatet samt att formatet säkerställer att modellerna distribueras i sin ursprungliga form. Utifrån utredningens resultat har Socialstyrelsen beslutat att distribuera NI i XML-format som komplement till bilder med textuella beskrivningar. Även klassifikationer kommer framöver att publiceras enligt en XML-baserad standard (ClaML). Detta underlättar implementeringen och gör att det fullständiga innehållet kan presenteras för användare, i olika verksamhetssystem. Den svenska utgåvan av Snomed CT distribueras på två sätt, dels i det standardiserade textformatet RF2 som är internationellt fastställt och utformat för att användas vid teknisk implementering i verksamhetssystem, dels i form av ett webbaserat sökverktyg. Detta verktyg gör innehållet i Snomed CT mer lättillgängligt för den som vill söka efter begrepp i systemet, och det används bland annat av mappningsnätverket i projektet NPDi. Sedan Snomed CT blev tillgängligt i det nya verktyget har antalet registrerade användare, och även antalet licensansökningar, ökat. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK 19

20 Användarstöd För NI har stödmaterial utvecklats för användning i olika sammanhang. Ett utbildningspaket har tagits fram kopplat till den nya versionen av NI, och heldagsutbildningar har genomförts för Socialstyrelsens referensgrupper. Under året har Socialstyrelsen fått ett antal förfrågningar om att hålla presentationer om Snomed CT, både från projekt och från olika grupperingar som till exempel specialistföreningar och professionella organisationer. Produktspecialister från myndigheten har informerat om Snomed CT vid ett antal tillfällen. Presentationer om Snomed CT har också hållits vid flera konferenser, både i och utanför Sverige. Socialstyrelsen har även inlett samarbeten med några professionella organisationer som kan delta i det internationella arbetet med kvalitetssäkring av innehållet i Snomed CT. Ett annat syfte med dessa samarbeten är att tillsammans bevaka och sprida information om områden som kan anses vara prioriterade för användningen av Snomed CT i Sverige. Klassifikationsverksamheten har inlett ett samarbete med representanter för klassificeringsfrågor inom landstingen och har fortlöpande en dialog med detta nätverk. Syftet är att effektivisera arbetet för en mer enhetlig kodning av god kvalitet. En ny teknisk plattform för termbanken driftsattes under våren. För användarna innebär den nya plattformen bättre stöd för att visa begreppsdiagram samt möjligheter att ladda ner innehåll direkt från termbanken för att lägga in informationen i de egna systemen. Metodutveckling Socialstyrelsen har under året tagit fram och kvalitetssäkrat en metod för vidareutveckling av den nationella informationsstrukturen, som baseras på den internationella arkitekturstandarden ISO Metoden används för Socialstyrelsens vidareutveckling av NI men kan också tillämpas av användarna för att göra lokala tillägg i NI om behovet uppstår [5]. Socialstyrelsen har också sedan tidigare publicerat en terminologimetod och en metod för mappning till Snomed CT. En förutsättning för lyckad användning av den gemensamma informationsstrukturen är att dess olika delar, NI och nationellt fackspråk, fungerar väl tillsammans. Tidigare erfarenheter, bland annat från försöksverksamheter, visar att det finns ett behov av metodanvisningar för en sådan användning. Under årets senare del har Socialstyrelsen genomfört ett arbete med att ta fram anvisningar. Dialog har förts med användare av den gemensamma informationsstrukturen för att identifiera olika behov. Dessutom har jämförelser gjorts med liknande internationella arbeten. Test av anvisningar planeras under NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK

21 Utbildningar Socialstyrelsen genomför idag klassrumsbaserade utbildningar i Snomed CT. För att möjliggöra ett större antal utbildningar för fler användare har en förstudie genomförts och ett förslag på koncept tagits fram som ett underlag till en webbaserad utbildning. Genom webbutbildningen uppnås en större tidsoch resurseffektivitet för utbildaren såväl som för målgruppen. Effekten av utbildningarna är ökad kunskap hos målgruppen om nyttan i den egna verksamheten, vilket kan leda till ökad användning av Snomed CT. Konceptet till utbildningen inom Snomed CT har tagits fram under I arbetet med gemensam informationsstruktur har en metod för målgruppsarbete och segmentering tagits fram. Metoden ger underlag för att arbeta med användarcentrerad utbildning och har tillsammans med målgruppsarbetet återanvänts i framtagandet av den nya utbildningen i Snomed CT samt i behovsanalysen av regeringsuppdraget om en myndighetsgemensam utbildning inom e-hälsa och välfärdsteknik i socialtjänsten [6]. Föreskrifter Det finns behov av att kunna strukturera dokumentationen mer enhetligt inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det finns också behov av att de begrepp som används i dokumentationen så långt som möjligt är entydiga för att dokumentationen lättare ska kunna återanvändas för olika syften. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS har tagits fram för att bidra till detta. SOSFS 2014:5 träder i kraft den 1 januari 2015 och ersätter SOSFS 2006:5. Den nya författningen innehåller betydligt fler föreskrifter för att kunna styra mot en större enhetlighet och en mer ändamålsenlig struktur i journalanteckningar och andra handlingar som upprättas i den enskildes personakt. SOSFS 2014:5 är uppbyggd efter kärnprocessen i socialtjänsten, vilket underlättar tillämpningen. Gemensam informationsstruktur, det vill säga både NI och det nationella fackspråket, kan vara ett stöd i tillämpningen av föreskriften. NI ger vägledning när det gäller vad som ska framgå i de handlingar som upprättas, det vill säga väsentliga händelser i processen, bedömningar, vem som upprättat handlingen och när den upprättats. Socialstyrelsens termbank, Snomed CT och de hälsorelaterade klassifikationerna bör användas för att skapa en entydig dokumentation. Det finns krav i SOSFS 2014:5 som påverkar dokumentationens struktur. Ett sådant är 4 kap. 7 där det framgår att journalanteckningar och andra handlingar som hör till den enskildes personakt ska hållas ordnade så att det enkelt går att följa och granska handläggningen av ärenden, åtgärder som vidtas i samband med verkställighet av beslut samt genomförande och uppföljning av insatser. Till bestämmelsen finns också allmänna råd där det bland annat framgår att handlingarna också bör hållas ordnade på ett sätt som underlättar skyldigheten att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. En lämplig struktur finns också rekommenderad. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK 21

22 Det finns även krav kopplade till begreppens innehåll. Av 4 kap. 8 SOSFS 2014:5 framgår bland annat att begrepp som används i dokumentationen så långt som möjligt ska vara entydiga. Av allmänna råd till bestämmelsen framgår att den som bedriver verksamhet så långt möjligt bör använda sig av verksamhetsanpassade kodverk, klassifikationer, blanketter och standardiserade mallar för dokumentation. Den som bedriver verksamhet bör i tillämpliga delar använda Socialstyrelsens termbank, Socialstyrelsens svenska version av WHO:s publikation Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och Socialstyrelsens svenska version av WHO:s publikation Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, barn- och ungdomsversion (ICF-CY). Arbetet med att revidera Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården pågår. Förslagen ska diskuteras med Datainspektionen för att därefter skickas på extern remiss. I arbetet tas hänsyn till att de reviderade föreskrifterna och allmänna råden ska bidra till en större enhetlighet och mer ändamålsenligt struktur. Socialstyrelsens föreskrifter om dokumentation inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ändrar inte de grundläggande förutsättningar som finns i annan lagstiftning för hur informationen om en individ får delas mellan olika vårdgivare eller utövare av socialtjänst. Detta styrs istället av regler i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), patientdatalagen (2008:355) och i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. 22 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK

23 Vidare- och nyutveckling Nationell informationsstruktur Utifrån de erfarenheter som gjorts sedan NI presenterades i en första version har Socialstyrelsen identifierat ett behov av vidareutveckling för att kunna möta nya krav. Vidareutvecklingen utgår ifrån underlag i form av befintliga NI-modeller, produkter som överlämnats från Center för e-hälsa i samverkan (CeHis) samt Socialstyrelsens verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten. Allt underlag är framtaget i nära samarbete med verksamhetsrepresentanter men med delvis olika syften och krav på innehåll. Ett mål med vidareutvecklingen har varit att ena dessa underlag till en sammanhållen nationell informationsstruktur. De vidareutvecklade modellerna ska närma sig verksamheternas fackspråk och innefatta dokumentationskrav enligt gällande författning samt lagstadgade rapporteringskrav till register. Detta i sin tur skapar förutsättningar för minskat dubbelarbete och minskad dubbeldokumentation hos användarna, samt stödjer en ökad följsamhet till lag och föreskrifter. Metoden för vidareutvecklingen av NI är framtagen utifrån en internationell standard för informationsarkitektur (ISO-42010). Socialstyrelsen har systematiskt gått igenom begreppsområde för begreppsområde i NI. Fokus initialt har legat på följande sex centrala begreppsområden: vård- och omsorgstagare, frågeställning, tillstånd, aktivitet, hälsoärende och organisation. Delresultaten av genomgångarna ska kunna tillämpas direkt efter varje iteration, och vidareutvecklingen kommer att fortsätta under 2015 för att leverera modeller vars innehåll till stor del täcker målgruppernas behov. Den nya versionen av NI innefattar både reviderade övergripande modeller för vård och omsorg och specialiserade modeller för hälso- och sjukvård respektive socialtjänst. Totalt innefattar NI nu nio modeller: tre på den övergripande nivån och tre vardera på de specialiserade nivåerna. Processmodellerna i NI beskriver aktiviteter som genomförs inom vård och omsorg för att skapa värde för patienterna och brukarna. Den faktiska process som den enskilda individen genomgår kallas en individanpassad process. Denna kan förekomma inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten men den kan också gå emellan dessa båda områden. NI:s övergripande processmodell ska säkerställa att den individanpassade processen hålls ihop, genom att verksamhetens olika domäner och enheter med sina olika verksamhetssystem, utgår ifrån en gemensam beskrivning av processen. Detta ska i sin tur möjliggöra att korrekt dokumentation följer individen och kan tillgängliggöras för olika aktörer, vilket ökar patientsäkerheten och rättssäkerheten. Av NI:s begreppsmodeller framgår hur olika företeelser som identifierats i processen relaterar till varandra. Utifrån företeelserna har information identifierats som behövs i processen. För att informationen ska kunna återanvändas måste den dokumenteras på ett gemensamt, entydigt och strukturerat sätt och NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK 23

24 sättas i relation till annan information. Detta beskrivs i NI:s informationsmodeller. Enligt vidareutvecklingsmetoden anges krav på innehåll i NI utifrån tre perspektiv, som förtydligas genom en beskrivning av angelägenheter (se tabellen nedan). Detta säkerställer en systematik i arbetet med att definiera vad som ingår i modellerna. Tabell 2. Perspektiv i vidareutvecklingen av NI Perspektiv Författning Statistikuppföljning Verksamhetens gemensamma behov Krav på innehåll i NI angelägenheter Författningar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård som specificerar dokumentationskrav Lagstadgade hälsodataregister och socialtjänstregister som ställer krav på inrapportering Informationsbehov, beskrivna i regeringsuppdrag och i strategin för nationell e-hälsa, som påverkar innehållet i NI Den nya versionen av NI ska användas för att identifiera, beskriva och hantera dokumentationsbehov inom vård och omsorg och möjliggör att olika verksamheter kan strukturera information kring en individ på samma sätt [5]. Nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsen har under 2014 arbetat vidare med innehållet i den nationella källan för ordinationsorsak, som vid årsskiftet kommer att innehålla ordinationsorsaker och behandlingsändamål för alla i Sverige godkända läkemedelsprodukter. Varje unik ordinationsorsak kopplas till Snomed CT. Den första versionen av kodsystemet, som Socialstyrelsen planerar att distribuera i början av 2015, innehåller endast termer för ordinationsorsaker och behandlingsändamål utan kopplingar till läkemedel. Socialstyrelsen gör bedömningen att termerna kan göra snabb nytta i det lokala och regionala arbetet med att ta fram ordinationsmallar. Tanken är att denna nationellt fastställda terminologi ska bidra till en mer enhetlig termanvändning inom och mellan olika vårdgivare. Socialstyrelsen planerar i samråd med ehälsomyndigheten för kommande förvaltning och distribution av kodsystemet som helhet, inklusive kopplingar till läkemedel. Socialstyrelsen har under året även påbörjat en utredning om hur icke-farmakologisk behandling och läkemedelsbehandling utanför godkänd indikation kan inkluderas i källan för ordinationsorsak [7]. Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter Socialstyrelsen har under året färdigställt en klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) som bör dokumenteras på individnivå. KSI kan användas av handläggare, utförare, verksamhetsansvariga, verksamhetsutvecklare samt ansvariga för uppföljning på lokal och nationell nivå. Utvecklingen av klassifikationen har pågått sedan 2012 och utgår från strukturen i 24 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK

25 WHO:s International Classification of Health Interventions (ICHI). Ett stort antal verksamhetsföreträdare från kommuner, privata och idéburna utförare har deltagit i projektets olika utvecklingssteg och kvalitetssäkring. Socialstyrelsen publicerar en första beslutad version av klassifikationen i januari Socialstyrelsen föreslår att användbarhet och kvalitet utvärderas med försöksverksamheter i första hand inom följande områden: personer med funktionsnedsättning (både fysisk och psykisk), inklusive stöd och service till vissa funktionshindrade vuxna, inklusive missbruks- och beroendevård. Förslaget innefattar även att ta fram användarstöd för KSI, som testas i försöken. Genom att aktiviteter och insatser dokumenteras med stöd av KSI kommer det också bli lättare att digitalt sammanställa och rapportera in information till öppna jämförelser och nationell statistik. Försöken kommer därför enligt förslaget även att omfatta tester av hur nationell statistik kan hämtas direkt ur verksamhetssystemen med stöd av KSI. Innan statistikinsamling kan ske behöver innehållskvalitet och användningsområden testas. KSI kommer att testas i verksamheter på frivillig basis vad gäller kvalitet och användbarhet, innan Socialstyrelsen rekommenderar ett bredare införande. Därför kommer det inte att finnas några formella krav på användning av KSI de närmaste åren i nationella modeller för dokumentation. Hälsoärende Begreppet hälsoärende är centralt i den nationella informationsstrukturen (NI). Tillsammans med ett vårdprocess-id tillgodoser det behovet av sammanhållen information om en individanpassad vårdprocess. Detta redovisades under 2013 i en rapport från Socialstyrelsen [8]. Utredningen om rätt information i vård och omsorg har under 2014 lämnat sitt betänkande. I betänkandet, SOU 2014:23, Rätt information på rätt plats i rätt tid, nämns hälsoärenden som ett sätt att hålla samman information från flera vårdprocesser och bidrar därmed till en informationshantering som utgår ifrån individens behov. Socialstyrelsen arbetar vidare med uppdraget om vårdprocess-id och omsorgsprocess-id genom ett motsvarande arbete inom socialtjänstens olika verksamheter. Resultatet ska redovisas i en samlad rapport som beskriver förutsättningarna för ett process-id och hälsoärenden inom socialtjänsten, men också förutsättningarna för att hålla ihop information mellan socialtjänst och hälso-och sjukvård med hjälp av gemensamma process-id och hälsoärenden. Resultatet från utredningen om process-id och hälsoärenden har också varit ett underlag för vidareutvecklingen av den nationella informationsstrukturen. Genom att resultatet införlivas i den nationella informationsstrukturen möjliggörs en snabbare och mer enhetlig implementering hos utförarna av vård och omsorg. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH NATIONELLT FACKSPRÅK 25