Lärares och elevers bildsyn

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärares och elevers bildsyn"

Transkript

1 Lärares och elevers bildsyn Rune Pettersson Esselte Förlag, Stockholm III:e PEXU-konferensen, Stockholm 1-2 februari 1990 Begreppet Bilder i läromedel kan betraktas ur många perspektiv. Vi kan utgå ifrån att myndigheter, skolpolitiker, lärarutbildare, forskare, läromedelsförfattare, förlagsredaktörer, bildredaktörer, grafiska formgivare, tecknare, fotografer, lärare, elever, föräldrar, journalister och andra opinionsbildare kan ha och ofta har skilda uppfattningar om de bilder som finns i de läromedel som används i dagens skola. Givetvis finns det många människor som hör till flera grupper. En person kan ju t ex samtidigt vara läromedelsförfattare, lärare och förälder. Det är också självklart att det finns stora skillnader mellan olika individer inom varje grupp. Jag skall här försöka belysa hur lärare och elever ser på och använder bilder i läromedel. Bilder i läromedel Med anledning av den svenska bokens 500-årsjubileum diskuterar Åberg (1983) svenska folkets läsvanor under 1900-talets första årtionden. På den tiden var skolböcker mycket uppskattade, inte minst av skolbarnens föräldrar. I många familjer var skolböckerna den enda profana läsning som fanns att tillgå. Åberg säger bl a (s. 378): /.../ finns det mängder av exempel på att barnen upplevt skolboken som en underbar tillgång. Det gäller läroboken i historia och geografi men framför allt Folkskolans läsebok, Sörgården och Önnemo och förstås Nils Holgersson. En sameflicka från Stensele började skolan. Där hade de något som hette Folkskolans läsebok som jag älskade /.../ Så småningom fick man en geografibok och en historiebok, och det var höjden av lycka. Det finns säkert även idag barn som tycker om sina läroböcker, men knappast på samma intensiva sätt och inte heller i samma omfattning. Samhället har förändrats dramatiskt sedan sekelskiftet. Läroböcker har genomgått snabba förändringar. Ewa Romare har (1989) har studerat religionsböcker. Hon noterade t ex att en bok i kristendomskunskap för folkskolan från 1945 omfattade 288 sidor och innehöll 25 bilder och en bok i religion för grundskolan från 1982 omfattade 120 sidor och innehöll 114 bilder. Den senare boken är alltså elva gånger så bildrik (8,6 respektive 95 bilder per 100 boksidor). Romare påpekar att förekomsten av skolplanscher förr var ett mycket fint komplement till läroböckerna. Numera är skolplanscherna ersatta av diabilder, bildband och stordiabilder, men dessa kräver ofta en hel del förberedelser av lärarna. De bilder som fanns i läroböckerna förr i tiden användes troligen på ett aktivt sätt. Mulcahy och Jay Samuels (1987) beskriver hur bilder har använts i amerikanska läroböcker under 300 år. I avsnittet om 1800-talets läroböcker konstaterar författarna betydelsen av illustrationer (s. 24): Illustrations, therefore, were considered central to the text rather than ornamental pictures on the page. Consequently, an important landmark in the history of illustrations occured when these content area books in nineteenth-century America used pictures to explain scientific principles and to describe the world. Gustafsson (1980a) har studerat hur läromedel används i undervisningen. I en bilaga (Gustafsson, 1980b) redovisas sammanfattande beskrivningar av aktiviteterna under 217 1

2 lektionstimmar a 40 minuter. Materialet omfattar alltså totalt lektionsminuter fördelade på svenska i åk 3, engelska i åk 6, NO-ämnen på högstadiet, arbetslivsorientering, elteknik och samhällskunskap i gymnasieskolan och engelska i vuxenutbildning. I genomsnitt ägnades en tredjedel av den totala lektionstiden åt att använda tryckt textmaterial. Hit räknas traditionella läroböcker och även tryckt broschyrmaterial som är framställt i anslutning till centralt AV-material. Av lektionsbeskrivningarna framgår det att bilder i det tryckta textmaterialet används i mycket liten omfattning. Endast vid sju lektionstillfällen (3,2%) nämner Gustafsson att bilder i läroböcker används. En elev vill titta i boken hur bilden ser ut. (Sv., åk 3. s. I:9) Om eleverna hinner, skall de skriva till bilderna i boken. (Sv., åk 3. s. I:13) Under de första tio minuterna talar man om de bilder, som finns i anslutning till den text man skall läsa. /.../ Vidare talar man lite kring bokens bilder... (Sv., åk 3. s. I:14) I anslutning till texten finns många bilder. (Eng., åk 6. s. II:14) och man tittar på en bild i boken (Eng., åk 6. s. II:17) Därefter uppmanas eleverna att slå upp en bild längre fram i boken. Den visar att en miljökatastrof är ett faktum år (Sk., gymn. s. IV:4) uppmanas att slå upp en annan sida i boken. På denna finns en befolkningspyramid... (Sk, gymn. s. IV:22) Vid tre tillfällen (1,3%) använder lärarna fotografiska kopior och vid två tillfällen (0,9%) används bilder i tidningar, i ett fall med en oväntad utgång: Sedan tittar man åter på bilderna av partiledarna och eleverna tycker att de ser snälla ut. Men man får inte rösta på sådana som ser snälla ut! När man tittar på bilderna, säger en elev helt plötsligt att Thorbjörn Fälldin bör skjutas och läraren visar sin betänksamhet. Han lovade nya jobb och så blev det mindre jobb, utbrister eleverna. I detsamma ringer det och eleverna försvinner ut. (Arbetslivsorientering, gymn. s. V:13) Den vanligaste bildtypen som omnämns är overheadbilder, som används vid 13 lektionstillfällen (5,9%). Några gånger används även diabilder eller bildband (1,3%). Totalt sett ägnades bara 1% av lektionstiden åt AV-material, som definieras som ljudband, film, bildband osv. AV-användningen var emellertid starkt koncentrerad till engelska i åk 6 och utgjorde där ljudband som användes under 12% av lektionstiden. Bildoch ljudmaterial som inte är direkt framställt för skolbruk har redovisats separat och användes totalt sett under c 5,6% av lektionstiden. Här var det emellertid en stark koncentration till arbetslivsorientering, där 21% av lektionstiden användes för visning av filmer och videoprogram men även en del overheadbilder och bildband. Genomsnittligt sett användes någon form av bildmaterial bara vid var sjätte lektion. Evans, Watson och Willows (1987) noterade att lärare (i Canada) ansåg att de viktigaste funktionerna för bilder i läroböcker är att öka elevernas uppmärksamhet och att skapa intresse för det aktuella avsnittet. Under lektionerna gjorde lärarna emellertid mycket få hänvisningar till bilder. Forskarna anser att lärarna inte utnyttjade bilderna för de pedagogiska funktioner som dessa var avsedda för. Bilder kan alltid tolkas på flera skilda sätt (Pettersson, 1985, 1988, 1989). Inför en given bild är avsikten ofta att läsaren skall välja enklast möjliga tolkning. Olika betraktare läser emellertid in för dem meningsfulla och intressanta samband i bilden även om dessa objektivt sett inte finns där. Aronsson (1983) diskuterar läromedel i svenska för invandrare och pekar på problemet att etablera en gemensam referensram (s. 8): 2

3 Nybörjarboken väljer dock ofta att avbilda olika föremål utan att vare sig antyda kontext eller variation; i fragmentariska avbildningar lösgjorda från eventuella sammanhang. En bilds innbörd etableras i stället genom att läraren i undervisningen etablerar en viss koppling mellan ord och bild. Att bilderna trots allt fungerar i språkundervisningen förklarar Aronsson på följande sätt (s. 12): Ett viktigt skäl tycks vara att man genom undervisningen etablerar ett mekaniskt avläsningsmönster eller ett slags provisoriskt bildlexikon där varje bilds innebörd genom olika övningar fixeras och kopplas till bestämda uttryck. Detta resonemang förutsätter att illustrationerna används på ett mycket aktivt sätt i undervisningen, vilket dock inte alltid är fallet. Uttalanden från lärare och elever antyder också att bilder i läroböcker ofta förbises. Det är uppenbart att många bilder förblir osedda. Lärare och elever Lågstadiet Lindsten (1975, 1976) studerade olika sätt att inhämta kunskaper i årskurs lågstadielärare och 224 elever svarade på olika enkäter. Aktiviteten att se på bilder upplevdes positivt av såväl lärare som elever. Lärarna menade bl a att informationsbildens viktigaste egenskaper är tydlighet och realism. Bilderna skall helst vara i färg, realistiskt verklighetstrogna och tillräckligt stora och tydliga. När olika bildstorlekar poängsattes och dessa visades på A5-sidor, föredrog lärarna klart 1/2-sidesbilden, medan eleverna ej skiljer mellan denna bildstorlek och 3/4- sidesbilden. Aven om en förminskning i vissa fall och under bestämda förutsättningar kan accepteras av undersökningsgrupperna är det dock så att dessa generellt sett ger högre poäng till större bilder. Alla lärare säger också att storleken spelar en viss eller betydlig roll, såväl när det gäller informationsbilder, som när det gäller bilder som används till stimulering. Bildmotivet har i sig betydelse för hur eleven upplever en bild. Vissa bilder, t. ex. en bild i formatet 12x7,5 cm med stort inslag av räta vinklar (motiv Hus ) tålde en förminskning med en tredjedel utan att elevpoängen blev signifikant lägre. De flesta eleverna föredrar, liksom lärarna, foton framför teckningar. Teckningar i färg är bättre än teckningar i svart-vitt. Händelseförlopp skildras bättre med en serie bilder än i en enda stor bild. Eleverna tycker bättre om att se på film, diabilder och planscher än att se på bilder i läroböcker. Händelseförlopp skildras bättre med en serie bilder än i en enda stor bild. Mellanstadiet Lindström (1990) intervjuade 8 kvinnliga mellanstadielärare, från olika skolor i mellansverige om deras synpunkter på bilder i läromedel. En utgångspunkt för de strukturerade intervjuerna, och uppföljande frågorna, har varit läromedlet Vida Världen (från Almqvist & Wiksell) för åk 5, som alla lärarna använder i sin egen undervisning. De har alltså kunnat hämta exempel från och referera till samma material, men de synpunkter som framförts gäller generellt för läroböcker på mellanstadiet. Den aktuella studiesatsens huvudböcker omfattar en bok i geografi, naturkunskap och samhällskunskap, en bok i historia och en bok i religion. Den första boken omfattar totalt 192 sidor med c 50% bild och 50% text. I allt finns 219 bilder, varav 135 är foton (130 i färg och 5 i sv.v. från 82 fotografer) och 84 är teckningar i färg (från tio tecknare). 3

4 Normalt väljs läromedel av lärarlaget i respektive skola. Då är helhetsintryck och innehåll de viktigaste kriterierna. Bild och text anses vara ungefär lika viktiga. Aven lärarna tycker att bilder behöver förklarande bildtexter. Alla typer av bilder behövs i alla ämnen men bilderna måste alltid ha ordentlig anknytning till innehållet (i texten). Bra bilder är t ex färgfoton som visar hur något ser ut, tecknade bilder som kompletterar foton, autentiska historiska bilder och autentiska konstbilder. Dåliga bilder är t ex plottriga översiktsbilder, är för abstrakta, oklara och otydliga, eller saknar nödvändiga fakta. Dåliga bilder visar fördomar och attityder som strider mot demokratiska principer. Bilder som enbart har en dekorativ funktion och pedagogiska serier som inte är roliga är också exempel på dåliga bilder. I undervisningen används bilder som introduktion till ett arbetsområde, som underlag för samtal kring arbetsområdet, som inspiration till fri skrivning och som faktaunderlag och förlagor för elevernas egna arbetsböcker. En hel del bilder anses vara onödiga och används inte alls. Antalet bilder har ökat i läroböcker under de senare åren. Detta har emellertid inte påverkat undervisningen. Lärarna anser att lärobokstexten är torftig och faktaspäckad. Läroboken kompletteras vanligen med andra böcker, tidningar, diabilder, film m m När Ewa Romare (1989:62) frågade elever hur de ser på användningen av bilder i religionsböcker svarade de kärnfullt: Kortare läxor!. Senare skriver hon (s.62): Men bilderna måste vara väl valda så att de väcker nyfikenhet och känslor, och dessutom ger kunskap. Bilderna behövs i läroboken, men då skall de också användas/läsas och vara utförda så att de har något att ge. För att kunna läsa bilderna behövs kunskap och träning i bildspråket. Att lärare och elever ofta hoppar över bilderna beror många gånger på att de inte kan läsa bilder. (min kursivering) Nyström (1990) gav elever i årskurs 6 en kopia av en bild i en av deras läroböcker. Eleverna gjorde mycket olika beskrivningar av bilden och hade varierande uppfattningar om vilken händelse bilden skildrar. På en fråga om deras lärare hade gått igenom bilden svarade 7 elever nej, 11 vet ej och 6 ja. Högstadiet Backman, Berg, och Sigurdson, (1988), alla vid Umeå universitet, studerade Grundskoleelevers produktion och reception av bilder. Den centrala frågan gällde huruvida det finns någon skillnad i bildförmåga hos elever på mellan- respektive på högstadium. Bildförmåga omfattar dels produktion och dels reception av bilder. Undersökningen omfattade totalt 1200 visuella och verbala utsagor av 240 grundskoleelever (i åk 5, 6, 7 respektive 8). Alla bedömningar av dessa utsagor gjordes av två av författarna, båda metodiklektorer vid institutionen för bildlärarutbildning. Resultaten visade dels att grundskoleelever har mycket dålig bildförmåga och dels att mellan- och högstadieelever inte visar någon signifikant skillnad i bildförmåga. Eleverna är svaga såväl när det gäller att producera bilder som när det gäller att läsa bilder. Bara 5% av eleverna på högstadiet kunde framställa en bild som informerar om de röda och gröna färgernas betydelse som trafiksignaler. Bara 43% av eleverna på högstadiet kunde skriva ned vad en sekvens instruktiva bilder förmedlar. Författarna drar dels slutsatsen att bildlärarna måste inta ett förändrat förhållningssätt i sin undervisning och dels att ämnet bild kräver samma kompetenta kognitva processande som t ex svenska eller matematik. Verkligheten är alltså långt ifrån den målsättning som SÖ presenterar i läroplanen. Under hösten 1989 genomförde jag två enkätundersökningar, Bilder i läroböcker, synpunkter från elever respektive Bilder i läroböcker, synpunkter från lärare. På en blankett markerade elever respektive lärare anonymt ett svarsalternativ för varje 4

5 frågeställning. Sammanlagt deltog 128 elever varav 70 flickor och 58 pojkar, samt 36 lärare, varav 13 kvinnor och 26 män. Försökspersonerna kan betraktas som slumpvis utvalda ifrån ett par olika skolor. Alla eleverna går på grundskolans högstadium. Av lärarna undervisar 4 på mellanstadiet och 32 på högstadiet. I de här undersökningarna går det inte att se någon skillnad i uppfattningar mellan flickor och pojkar eller mellan kvinnor och män. För varje frågeställning redovisas nedan den procentuella fördelningen av svaren för respektive enkätundersökning i avrundade tal. Totalt omfattar undersökningarna 1526 svar från elever och 412 svar från lärare (se tabell s.10). Eleverna svarar att den bildtyp de tycker bäst om är naturtrogna teckningar i färg (59%), färgfoton (26%), streckteckningar (8%), svart-vita foton (6%) och kartor (1%). Lärarna svarar att de tycker bäst om färgfoton (44%), naturtrogna teckningar i färg (36%), svart-vita foton (11%) och kartor (6%). Ingen av de här lärarna tycker bäst om streckteckningar. När det gäller lärarna kan skillnaden mellan färgfoton och naturliga teckningar i färg bero på slumpen, men när det gäller eleverna är det en tydlig skillnad. I båda grupperna dominerar färgbilder starkt över svart-vita bilder. De flesta eleverna (74%) svarar att de läser bildtexterna till bilderna i läroböckerna. Svaren fördelar sig enligt följande: 0% aldrig, 27% ibland, 58% för det mesta och 16% alltid. De flesta lärarna (75%) uppger att de brukar påpeka för eleverna att de skall läsa bildtexterna till bilderna i böckerna. Lärarnas svar fördelar sig på följande sätt: 6% aldrig, 19% ibland, 44% för det mesta och 31% alltid. Många av lärarna (75%) svarar att de brukar prata om eller ställa frågor till bilderna i böckerna: 6% aldrig, 19% ibland, 47% för det mesta och 28% alltid ). Eleverna har emellertid en avvikande uppfattning. Endast 29% svarar att lärarna brukar prata om eller ställa frågor till bilderna i böckerna (5% alltid och 24% för det mesta ). De flesta eleverna svarar ibland (64%). Några av eleverna svarar aldrig (8%). De lärare som ger läxor, dvs alla utom en, brukar ofta (64%) ställa frågor under läxförhöret om något innehåll i bilderna: 7% aldrig, 27% ibland, 57% för det mesta och 7% alltid. När eleverna har läxor är det bara några få (6%) som ansera att de alltid lär sig någonting från bilderna. Ganska många elever (37%) väljer dock alternativet för det mesta. Hälften av eleverna (53%) svarar ibland. Några elever (4%) svarar aldrig. En hel del elever och lärare anser att de läroböcker som de använder har god balans mellan text och bilder. Läroböckerna har lagom många teckningar (66% respektive 58%), lagom många fotografier (69% respektive 84%), och även lagom mycket text (67% respektive 54%). Ungefär en tredjedel av eleverna anser att det är för få teckningar (31%), för få fotografier (31%) och för mycket text (32%). Några få elever tycker att det är för många teckningar (2%), för många fotografier (0%) och för lite text (1%). En del lärare önskar sig mer text och fler teckningar. En tredjedel av lärarna (33%) tycker att det är för lite text. Nästan lika många (28%) tycker att det är för få teckningar. Några lärare (8%) tycker att det är för få fotografier. En del lärare anser att det är för många teckningar (14%), för många fotografier (8%) och för mycket text (13%). Eleverna är inte särskilt nöjda med läroböckernas layout, dvs samspelet mellan texter, bilder och marginaler på boksidan och bokuppslaget. Ungefär hälften av eleverna (46%) menar att layouten gör det lättare att förstå innehållet. Hälften av eleverna (50%) svarar att layouten varken gör det lättare eller svårare att förstå innehållet. Några få elever (4%) har valt det tredje alternativet gör det svårare att förstå innehållet. Lärarna är däremot ganska nöjda med läroböckernas layout. Hela 82% anser att layouten gör det lättare att förstå innehållet. 12% menar att layouten varken gör det lättare eller svårare att förstå innehållet och 6% tycker att layoten gör det svårare att förstå innehållet. I den sista uppgiften uppmanades elever och lärare att komplettera följande två meningar. Jag tycker att bilder vekligen behövs i ämnet... och Jag tycker att ämnet... klarar sig bra utan bilder. Många av lärarna har svarat alla ämnen respektive inget ämne. I den mån lärarna har svarat med enskilda ämnen ansluter dessa svar mycket väl till 5

6 elevernas svar. En del elever (4%) har avstått från att svara på dessa uppgifter, några elever (11%) har lämnat flera svar men de allra flesta (85%) har svarat med ett ämne på varje uppgift. Alla svar har räknats. Av svaren framgår att bilder verkligen behövs i följande ämnen: SO-ämnen (49%), bild (21%), NO-ämnen (19%), språk (7%) och matematik (4%). Följande ämnen klarar sig bra utan bilder : idrott (31%), matematik (29%), musik (16%), språk (16%), slöjd (5%), NO-ämnen (3%) och bild (1%). Gymnasieskolan En arbetsgrupp inom SÖ, som studerat frågor kring Bilden i gymnasieskoleundervisningen (1979), redovisar bl a en enkätundersökning i tre skolor om lärares och elevers syn på användningen av bilder. Resultaten visade att av 73 lärare var det endast två som inte ansåg att bilder är nödvändiga i undervisningen. Lärarna lägger stor vikt vid bildens funktion i läroböckerna men är inte så positiva som eleverna till förhållandet mellan bild och text i de läroböcker som de använder. De flesta lärarna önskar undervisning i någon bildteknik. Flertalet av de 647 gymnasieeleverna anser att bilder är viktiga eller mycket viktiga. Två tredjedelar av eleverna tyckte att bilder gör att man lättare kommer ihåg och förstår lektionsinnehållet. Bild i skolan Eftersom bilder används i allt större utsträckning i allt fler sammanhang påpekar SÖ (1980) att alla lärare har ansvar för undervisning om bilder som kommunikationsmedel (s.30 och 72): Att kunna uttrycka sig med hjälp av bild är på samma sätt en färdighet som berör många ämnen. I skolan har bilderna blivit en viktig del av innehållet i alla ämnen. Bildanalysen bör därför komma in som ett naturligt inslag i all undervisning. Det förefaller dock som att de flesta lärarna idag har otillräcklig utbildning i hur man kan använda bilder i undervisningen. I lärarutbildningen tar man inte upp frågor om läromedel i någon större utsträckning. Backman och Eklund (1989) konstater att lärarutbildningen i bild för grund- och gymnasieskolan är spridd över hela högskolan i form av ett 15-tal bild- och formavdelningar i före detta klasslärarutbildningarna samt två större bildinstitutioner. I bild och form är främst högskoleadjunkter med bildlärar-kompetens verksamma. Backman och Eklund (1989) skriver bl a (s. 26): Från och med hösten 1988 varierar ämneskurserna i bild i lärarutbildningarna med 5, 15, 20, 60 och 80 poäng. Det är givetvis angeläget inför en skola för alla, att dessa kurser även om de förverkligas på skilda sätt präglas av ett likartat synsätt. Bildämnet är ett litet ämne och motsvaras inte av någon vetenskaplig disciplin. Några länsskolnämnder har granskat bildundervisningen i grundskolan. Arvidsson och Engman (1989), båda vid SÖ, noterar (s.2) att Granskningen visar att skolledare och lärare i andra ämnen än bild, inte känner till bildämnets målsättning och dess utveckling till ett viktigt kommunikationsämne i dagens samhälle. Lite senare konstaterar Arvidsson och Engman (s.4): Forskning kring bildens betydelse för våra möjligheter att iaktta, visuellt föreställa oss och uttrycka oss lyfter fram intelligensfaktorer av stor betydelse för tänkande och mänskligt 6

7 handlande. Det är värt uppmärksamhet att bilden tillskrivs en sådan roll för kreativitet i både allmän och estetisk mening. Med detta som bakgrund kan man konstatera att bildspråkets betydelse i den allmänna lärarkompetensen är underskattad, liksom bildundervisningens ställning i skolan. Sammanfattning De olika synpunkter som framförs av lärare och elever i olika sammanhang kan huvudsakligen sammanfattas i följande punkter. Bilder i läromedel Dagens skolböcker har många färgbilder, modern layout och komprimerade texter. Det stora antalet bilder verkar ha inverkat negativt på textens utformning. Det behövs bilder i läroböcker men de måste ansluta väl till texten. Bilder kan ofta ha emotiva krafter som inte är så lätta att förutse. Bildförmåga Grundskoleelever har mycket dålig bildförmåga. De är dåliga på att läsa och förstå bilder. De är dåliga på att uttrycka sig med bilder. Såväl elever som lärare behöver lära sig att använda sig av bilder. Man måste lära sig att läsa bilder. Bildanvändning Bilder i läroböcker används ganska sporadiskt. Många bilder förblir osedda. Bilder i läroböcker används sällan på ett aktivt sätt. Bilder kan alltid tolkas på många olika sätt. Det behövs därför bildtexter som förklarar vad som är viktigt och hur bilderna skall tolkas i det enskilda fallet. Bilder i läromedel måste skapa en upplevelse hos läsaren. För att detta skall kunna ske krävs att läsaren upptäcker bilderna, intresserar sig för bilderna och läser bilderna på ett aktivt och selektivt sätt. Förslag till vidare studier Med tanke på informativa bilders stora pedagogiska möjligheter, begränsade användning och stora kostnader finns det anledning att arbeta vidare med inriktning mot bl a följande frågor: Vad kan man göra för att lärare och elever verkligen skall använda de bilder som finns i läroböckerna på ett aktivt sätt? Hur kan man förbättra lärarnas utbildning när det gäller att använda bilder i undervisningen? Referenser Aronsson, K. (1983). Verklighetens mångtydighet och pekbokens begränsningar. Om bild och begrepp i språkläromedel. I L. Gustavsson och H. Hult. (Red.). Text och bild i läromedel, SIC 4, Linköping: Universitetet i Linköping. Tema Kommunikation. Arvidsson, H. & Engman, R. Skolledarperspektiv på bildspråket i skolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen, Sk 89:8 / Specialinformation till skolledare. Backman, J., Berg, T., & Sigurdson, T. (1988). Grundskoleelevers produktion och reception av bilder. Umeå. Umeå universitet. Institutionen för bildlärarutbildning. Rapport nr 7. Backman, J. & Eklund, S. (1989). Efter konferensen. Diskussioner och förslag. I Jarl Backman & Stig Eklund (Red.). Bilder, bildmedier, tänkande och kreativitet. Rapport från ett 7

8 kulturpedagogiskt seminarium. Umeå. Umeå universitet. Institutionen för bildlärarutbildning. Rapport nr 9, Evans, M. A., Watson, C., & Willows, D. M. (1987). A Naturalistic Inquiry into Illustrations in Instructional Textbooks. In H. A. Houghton and D. M. Willows. (Eds.). The Psychology of illustrations: Vol 2. Instructional Issues, NY: Springer-Verlag. Gustafsson, C. (1980a). Läromedlens funktion i undervisningen. En rapport från utredningen om läromedelsmarknaden. DsU 1980:4. Gustafsson, C. (1980b). Läromedlens funktion i undervisningen. Bilagedel. En rapport från utredningen om läromedelsmarknaden. DsU 1980:5. Lindsten, C. (1975). Hembygdskunskap i årskurs 3, Att inhämta, bearbeta och redovisa kunskaper. Lund: Liber Läromedel. Lindsten, C. (1976). Aktiviteter i hembygskunskap: Elevpreferenser i årskurs 3. En faktoranalytisk studie /Activities in Science and Social Studies: Pupils preferences in grade 3. A factorial study./ Pedagogisk-psykologiska problem. Malmö: Lärarhögskolan, 310. Lindström, A. (1990). Bilder i läromedel, lärarsynpunkter. Stockholm: Stockholms Universitet. Konstfack, Institutionen för bildpedagogik.(under publicering) Mulcahy, P. & Jay Samuels, S. (1987). Three Hundred Years of Illustrations in American Textbooks. In H. A. Houghton and D. M. Willows. (Eds.). The Psychology of illustrations: Vol 2. Instructional Issues, NY: Springer-Verlag. Nyström, T. (1990). Bilder i läromedel. En jämförande studie av bildmaterialet i några läroböcker i historia från Stockholm: Stockholms Universitet. Konstfack, Institutionen för bildpedagogik.(under publicering) Pettersson, R. (1985). Intended and Perceived Image Content. Presentation vid The 17th Annual Conference of the International Visual Literacy Association. Claremont. Nov I L. W. Miller (Ed.), Creating Meaning. Readings from the Visual Literacy Conference at California State Polytechnic University at Pomona. International Visual Literacy Association, Inc Pettersson, R. (1988). Interpretation of image content. ECTJ, 36, 1, Pettersson, R. (1989). Visuals for information - research and practice. Englewood Cliffs. N.J.: Educational Technology Publications. Romare, E. (1989). Bildens betydelse i läroboken. En text- och bildanalys av religionsböcker från 1940-tal och 1980-tal. Spov, 7, Skolöverstyrelsen (1979). Bilder i gymnasieskoleundervisningen. Stockholm: Rapport Skolöverstyrelsen (1980). Lgr 80. Läroplan för grundskolan. Allmän del. Mål och riktlinjer. Kursplaner. Timplaner. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget. Åberg, Å. (1983). Folket läste. I H. Järv (Red.). Den svenska boken 500 år, Stockholm: Liber. 8

9 Tabell: Bilder i läroböcker, synpunkter från elever och lärare. Elever (%) Lärare (%) Bildtyp. Jag tycker bäst om streckteckningar 8 0 naturtrogna teckningar i färg svart-vita foton 6 11 färgfoton kartor 1 6 Bildtext. Jag brukar aldrig 0 6 ibland för det mesta alltid läsa bildtexterna till bilderna i böckerna. (elever); påpeka att eleverna skall läsa bildtexterna till bilderna i böckerna. (lärare) Arbetssätt. Mina lärare brukar (elever); Jag brukar (lärare) aldrig 8 6 ibland för det mesta alltid 5 28 prata om eller ställa frågor till bilderna i böckerna. Läxor. När vi har läxor så brukar jag (elever); När jag ger läxor så brukar jag (lärare) aldrig 4 7 ibland för det mesta alltid 6 7 lära mig något från bilderna. (elever); ställa frågor om något innehåll i bilderna. (lärare). (En lärare ger inte läxor.) Teckningarna. I de läroböcker som vi använder tycker jag att det är för många teckningar 2 14 lagom många teckningar för få teckningar

10 Fotografierna. I de läroböcker som vi använder tycker jag att det är för många fotografier 0 8 lagom många fotografier för få fotografier 31 8 Texten. I de läroböcker som vi använder tycker jag att det är för mycket text lagom mycket text för lite text Layout. I de läroböcker som vi använder tycker jag att layouten, dvs samspelet mellan texter, bilder och marginaler på boksidan och bokuppslaget gör det lättare att förstå innehållet varken gör det lättare eller svårare att förstå innehållet gör det svårare att förstå innehållet. 4 6 n = 128 elever respektive 36 lärare 10

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Läroböckernas bildvärld

Läroböckernas bildvärld Läroböckernas bildvärld 14:e Nordiska konferensen för medie- och kommunikationsforskning, Kungälv 14 17 augusti 1999 Rune Pettersson Mälardalens Högskola, Informationsdesign, Eskilstuna Den här uppsatsen

Läs mer

Bilder i läromedel. Användning av medier. redovisning av forskning. Rune Pettersson. Läromedelsbiennalen, Stockholm april 1994

Bilder i läromedel. Användning av medier. redovisning av forskning. Rune Pettersson. Läromedelsbiennalen, Stockholm april 1994 1 Bilder i läromedel redovisning av forskning Rune Pettersson Läromedelsbiennalen, Stockholm 15 16 april 1994 Den här rapporten sammanfattar forskning om användning av medier i skolan och diskuterar därefter

Läs mer

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Textkompetenser, Genre och Literacitet Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Checklista för bedömning av läromedel

Checklista för bedömning av läromedel Checklista för bedömning av läromedel Vissa kriterier är viktigare än andra beroende på elevens specifika förutsättningar. Sätt ett kryss när du kan svara med ett ja. Komplettera med egna anteckningar.

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Läroböcker i matematikundervisningen

Läroböcker i matematikundervisningen Bild 1 Läroböcker i matematikundervisningen möjligheter och begränsningar Bild 2 Teaching mathematics with textbooks A Classroom and Curricular Perspective Bild 3 Avhandlingen I. The mathematics textbook:

Läs mer

PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan

PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan LENA ALM 2002 års nationella prov för skolår 5 Här redovisas sammanställningen av lärarenkäter och elevarbeten till femmans ämnesprov i matematik som genomfördes våren 2002. PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan

Läs mer

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare? Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion: Utanförskap Följande provlektion är ett utdrag

Läs mer

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod. Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Bild Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap. Du har använt teknikerna, verktygen och materialen på ett olika och BrA sätt

Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap. Du har använt teknikerna, verktygen och materialen på ett olika och BrA sätt BEDÖMNING ÅK 7-9 E D c B A BIlDsprÅK Hur utvecklat bildspråket är och om man förstår ditt arbetes budskap Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap Du har ett utvecklat bildspråk

Läs mer

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter Värmdö kommun Brunns skola - Föräldrar åk 5 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Nacka kommun Internationella Engelska skolan - Elever åk 6 5 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 26 Pilen Marknadsundersökningar Mars 26 Våga Visa 26, sida Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Entreprenörskap i styrdokumenten

Entreprenörskap i styrdokumenten Entreprenörskap i styrdokumenten Redan 1946 1946 års skolkommission: Skolans ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket Kalmar februari 2017 Ingela Aksell, Helena Karis Skolverket Nya skrivningar i läroplanerna Övergång och samverkan Förskoleklassen Fritidshemmet Uppdraget Ökad kvalitet och likvärdighet för elever. Avsnitten

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Föräldrar åk 5 37 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring Intresseområdets verksamhet utgår från ett ämnesdidaktiskt förhållningssätt där strävan är ett brobygge mellan skolans och de akademiska

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program + + Vad tycker Du om skolan? ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 UNDERSÖKNING BLAND LÄRARE Bakgrundsfrågor Fråga 1 Var har Du huvuddelen av Din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskolan Grundskolan Grundskolan

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter Danderyds kommun Ösbyskolan - Föräldrar åk 2 22 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Nacka kommun Internationella Engelska skolan - Elever åk 8 128 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola 2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ektorps skola - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016.

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ektorps skola - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016. Nacka kommun Ektorps skola - Elever åk 6 24 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Sollentuna kommun - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Sollentuna kommun - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Sollentuna kommun Sollentuna kommun - Elever åk 8 849 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Norrvikens skola - Elever åk 3. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Norrvikens skola - Elever åk 3. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Sollentuna kommun - Elever åk 3 27 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 2016 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 [Företaget AB], [Undersökningsnamn], sida 2 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Besvarande av remiss om kursplaner och kunskapskrav i grundskolan och motsvarande skolformer

Besvarande av remiss om kursplaner och kunskapskrav i grundskolan och motsvarande skolformer Skolverket 106 20 STOCKHOLM 2010-02-05 1 (6) Dnr 02-2009:4330 Besvarande av remiss om kursplaner och kunskapskrav i grundskolan och motsvarande skolformer Sammanfattning Skolinspektionen har tagit del

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer 2 Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs.

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på 4 poäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6.

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6. ENGELSKA NU92: ÅK 9 Elevenkät 1 och 2 Databas en29e1.sav Här är några frågor som rör undervisningen i engelska och vad du kan i engelska. Svara genom att skriva X i den ( ) som passar bäst. 1.När började

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV. *jag = utbildningsministern

Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV. *jag = utbildningsministern Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV Proposition som tar upp fortbildning i matematik för klasslärare. Upptakt inför 1982 års Matematikbiennal. De diagnostiska uppgifterna

Läs mer

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Stallets förskola_skola - Föräldrar Förskola

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Stallets förskola_skola - Föräldrar Förskola Sollentuna kommun - Föräldrar Förskola 72 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 [Företaget AB], [Undersökningsnamn], sida 2 Om undersökningen

Läs mer

Skrivande i matematikdidaktik. En övning i läroboksanalys

Skrivande i matematikdidaktik. En övning i läroboksanalys Skrivande i matematikdidaktik En övning i läroboksanalys 1 Övergripande syften - Ett syfte med denna föreläsning och den efterföljande övningen i läroboksanalys är att utveckla din förmåga i att reflektera

Läs mer

Lärares undervisning i SO på svenskt mellanstadium ämnet samhällskunskap

Lärares undervisning i SO på svenskt mellanstadium ämnet samhällskunskap Lärares undervisning i SO på svenskt mellanstadium ämnet samhällskunskap Presentation och tankar kring ett pågående projekt Martin Kristiansson Karlstads universitet martin.kristiansson@kau.se Upplägg

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

År 2006 hittade jag av en slump boken Rika matematiska problem inspiration

År 2006 hittade jag av en slump boken Rika matematiska problem inspiration Ulrihca Malmberg Att göra rika problem rika Att använda rika problem och utnyttja deras potential är inte helt lätt. Här behandlas några svårigheter och problem som visat sig och som varit utgångspunkt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Och så skulle det vara en liten

Och så skulle det vara en liten Och så skulle det vara en liten bild Av Lars Melin Vi har just skrivit en artikel. Se sist i denna artikel. Vi känner oss ganska stolta över innehållet, och vi har gjort vårt allra bästa att i Word skapa

Läs mer

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Österåkers kommun Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 8 9 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:

Läs mer

Hildingavägens förskola Föräldrar Förskola - Våren svar, 80%

Hildingavägens förskola Föräldrar Förskola - Våren svar, 80% Föräldrar Förskola - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 0 8 8 8 7 7 bra 0 0 % 7 0%. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 0 70 8 7 8 0% 8%. Personalen är engagerad

Läs mer

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c

Läs mer

Skolbibliotek. Informationsblad

Skolbibliotek. Informationsblad Informationsblad 2011-09-30 1 (8) Skolbibliotek Den 1 juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar de nya bestämmelserna och vilka krav myndigheten

Läs mer

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka 41-43 2013 SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram

Läs mer

Danderyds kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Äventyret - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Danderyds kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Äventyret - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Danderyds kommun Äventyret - Föräldrar Förskola 41 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio

Läs mer

Lärande lek i förskoleklass så möjliggörs ett meningsfullt lärande

Lärande lek i förskoleklass så möjliggörs ett meningsfullt lärande Lärande lek i förskoleklass så möjliggörs ett meningsfullt lärande Presenteras av vid konferensen Förskoleklass 2017, 26-27 september i Stockholm. Med planeringen som karta Vilka tankar kring läroplansuppdraget

Läs mer

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS BENTE BRATLUND Sidan 1 Hur kunde han? Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lisa är kär i Finn. De har varit ihop i ett halvår nu. En kväll bakar Lisa en chokladkaka, som är det bästa Finn vet. Hon ska gå

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Danderyds kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Charlottenbergs förskola - Föräldrar Förskola

Danderyds kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Charlottenbergs förskola - Föräldrar Förskola Danderyds kommun Charlottenbergs förskola - Föräldrar Förskola 44 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Ängsblomman - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Ängsblomman - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter Värmdö kommun Ängsblomman - Föräldrar Förskola 22 respondenter Kundundersökning 21 Pilen Marknadsundersökningar Mars 21 Våga Visa 21, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Åkerlyckan - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 58 respondenter

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Åkerlyckan - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 58 respondenter Värmdö kommun Åkerlyckan - Föräldrar Förskola 58 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk Ämnesprovet i årskurs 9 2014 Svenska och svenska som andraspråk Lovisa Gardell och Tobias Dalberg Ämnesprovet för årskurs 9, 2014 är det andra i svenska och svenska som andraspråk enligt Lgr11. Ämnesprovet

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Förskolan Lär - Carina Lagerbäck - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Förskolan Lär - Carina Lagerbäck - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Värmdö kommun Förskolan Lär - Carina Lagerbäck - Föräldrar Förskola 18 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

Värmdö kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Skolan Lär - Föräldrar år 3. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016.

Värmdö kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Skolan Lär - Föräldrar år 3. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016. Värmdö kommun Skolan Lär - Föräldrar år 3 22 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Värmdö kommun Förskolan Lär - Marie Skymbäck - Föräldrar Förskola

Värmdö kommun Förskolan Lär - Marie Skymbäck - Föräldrar Förskola Värmdö kommun Förskolan Lär - Marie Skymbäck - Föräldrar Förskola 15 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 214 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer