RondEllen Nykarleby stads personaltidning Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti

Transkript

1 RondEllen Nykarleby stads personaltidning Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti

2 2 Hoppa!!! Hyppää!!! Det är sju år sedan jag senast fick äran att skriva en ledare. Då var det i form av chefredaktör för Umindalen Finlandssvenska nationstidningen vid Umeå Universitet. Auran av ungdomlig energi, ansvarsfrihet och kaos som omgav mitt skrivande då vill jag gärna inspireras av även idag. Chefredaktören för RondEllen har börjat dela med sej av uppgiften att skriva ledare, jag vet inte om det är av godhet eller lathet, men hur som helst, när chefen befaller och piskan viner, då är det bara att tiga och skriva.. (och just denna mening lade jag till efter chefredaktörens sista koll.. ; )) I början av mars hade vi första redaktionsmötet inför detta nummer av RondEllen, och när vi prickade in datum för möten och deadline såg jag glada dagar komma, tre goda ting skulle sammanfalla tidsmässigt: RondEllenjobbets intensivaste period, ishockey-vm och högvåren! (Varför säger ingen högvår när vem som helst slänger ur sej uttrycket högsommar?). 6-1! Nu vaknar man upp efter månader i ett arktiskt klimat som ingen var menad att bo i. Liksom en böllfluga som under vintern blivit mer och mer osynlig och börjat känna sej mer och mer stel och malplacerad (och lite sådär kladdig) piggnar man till av vårsolen och börjar surra. Låt för all del inte moral och normer hålla tillbaka energin, gör som flugan, surra omkring bäst ni vill; spring ut och skrik, skratta plötsligt åt ingenting, krama folk närhelst ni känner för det. Och framförallt, hoppa i vattenpölar! Inte trampa lite så att det kommer vågor. Nej spring, ta sats, hoppa jämfota så högt ni kan, landa så att skor, byxor och allt runtomkring blir blött! Det förlänger livet. (Och skor torkar faktiskt.) Solig sommar önskar vi på redaktionen! Emil Wingren Siitä on nyt seitsemän vuotta kun olen viimeksi saanut kunnian kirjoittaa johdannon. Silloin se tapahtui päätoimittajana lehdessä Umindalen Suomenruotsalainen kansanlehti Uumajan yliopistossa. Silloisen kirjoittamiseni vallanneen nuoruuden energian, vastuuvapauden ja kaaoksen haluan mielelläni inspiroivan kirjoittamistani myös tänään. RondEllenin päätoimittaja on alkanut jakamaan johdannon kirjoittamistehtävää muille, en tiedä onko se hyvää hyvyyttään vai laiskuuttaan, mutta oli miten oli, kun päällikkö määrää ja piiska vinkuu, niin ei auta muu kuin vaieta ja kirjoittaa (ja juuri tämän lauseen lisäsin päätoimittajan viimeisen tarkastuksen jälkeen ;)) Meillä oli ensimmäinen toimituskokous tätä RondEllen numeroa varten maaliskuun alussa ja kun valitsimme päiviä kokouksia ja deadlineja varten näin mielessäni monta iloista päivää, kolme hyvää asiaa tulisi tapahtumaan samanaikaisesti: RondEllen-työn intensiivisin kausi, jääkiekon MM ja kevät parhaimmillaan! 6-1! Nyt olemme heränneet kuukausien arktisesta ilmastosta missä kenenkään ei ole tarkoitettu asuvan. Kuin kärpänen mikä on talven aikana tullut enemmän ja enemmän näkymättömäksi ja alkanut tuntemaan itsensä enemmän ja enemmän jäykäksi (ja vähän niinkuin tahmeaksi) piristyy kevätauringosta ja alkaa surista. Älkää missään nimessä antako moraalin ja sääntöjen pidätellä energiaanne, tehkää kuten kärpänen, suriskaa ympäriinsä niin kuin haluatte; juoskaa ulos ja huutakaa, naurakaa yhtäkkiä ei millekään, halatkaa ihmisiä milloin tahansa kun mieli tekee. Ja ennen kaikkea hyppikää vesilätäköissä! Älkää vain astuko niihin niin että tulee laineita. Ei, juoskaa, ottakaa vauhtia, hypätkää tasajalkaa niin korkealle kuin pystytte, laskeutukaa niin että kengät, housut ja kaikki ympärillänne kastuvat läpimäriksi! Se pidentää ikää. (Ja kengät kyllä kuivuvat.) Me toimituksesta toivotamme teille kaikille aurinkoista kesää! Käännös: Marianne Blomqvist Auran av ungdomlig energ

3 3 Hänt på jobbet På vändagen överraskade Laura sina jobbkompisar på bildningskansliet med att på kaffepausen ordna Café Kompis. Vi lät fantasin flöda då vi komponerade konstverk av vanliga pepparkakor och maränger. Och slutresultatet skulle ju ätas upp av våra kompisar. Boccia stod på programmet då bildningskansliet hade en personaleftermiddag den 25 april. En hälsning från Skogsstjärnan Under våren har vi på Månens avdelning på Daghemmet Skogsstjärnan pratat om ägg. Vi har funderat på hur olika ägg kan vara, varifrån de kommer och vad som kommer ur dem. Vi kunde konstatera att det är ganska många olika djur som lägger ägg, såsom hönor, gräsänder, dinosaurier och krokodiler. Riktiga ägg kan också ha olika färger, alla är inte vita. Vi har tittat på både gröna, bruna och nästan rosa ägg! Vissa är stora och andra är små. Sedan har vi med hjälp av ballonger, tapetklister och gamla tidningar skapat egna ägg. Det var både klottigt och tålamodskrävande, men roligt! Till sist kunde vi välja färg och mönster till våra ägg. För att göra dem riktigt fina lackade vi äggen så att de började blänka. De blev alla mycket fina. Ja, och ur våra ägg kommer det både det ena och det andra, kycklingar, dinosaurier, godis och till och med en rymdraket! I Topeliusgymnasiet ordnades mattemarathon den 7 mars för vårens abiturienter. Abina räknade dagen lång och luften i klassen var tung av både inspiration och iver men också en viss desperation kunde RondEllens redaktör skönja. Den över 100 åriga och en gång så ståtliga granen på seminarieområdet höggs ner den 27 februari trots de hängivna trädkramarna. Har ni också gjort någonting roligt på jobbet? Skicka in foto och en liten text till rondellen@nykarleby.fi så publicerar vi det i nästa nummer! Redaktionen/toimitus Tfn Barbro Julin 6401 Kristina Backlund 6119, Niklas Knutar 6258, Gunilla Lillbacka 6115, Emil Wingren 6487, Johan Österbacka 6196, Chefredaktör och ansvarig utgivare / Päätoimittaja ja vastaava julkaisija: Gunilla Lillbacka Grafisk formgivning / Graafinen suunnittelu: Deform / Emil Wingren Tryck / paino: Oy Arkmedia Ab Upplaga / painos: 600 Pärmfoto / kansikuva: Blk:s kaffebord, Barbro Julin Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta och ändra inlämnat redaktionellt material. i, ansvarsfrihet och kaos..

4 4 Projektpengar ger möjligheter Tidsresa med Peter Pan på Kuddnäs Tack vare externa understöd och bidrag har vi i Nykarleby stad kunnat förverkliga många projekt, som det annars inte funnits möjlighet till. Eldsjälar som sätter sin tid på att skriva, ibland mycket omfattande, projektansökningar har sett till att det till exempel under år 2011 till staden kommit in i form av bidrag från olika fonder och undervisnings- och kulturministeriet (UKM). Därtill har flitigt arbetande Hem och skola föreningar gjort det möjligt för skolorna att bland annat delta i stafettkarnevalen och skolmusik. Inom skolväsendet har det under 2011, via extern finansiering, varit möjligt att utveckla specialundervisningen, erbjuda eleverna klubbtimmar som skolorna i sparbudgeter hamnat att avstå från samt att dela stora undervisningsgrupper. De så kallade kulturpaketen från Kulturfonden gör det möjligt för skolorna att ge eleverna en kultur-kick då personer med specialkunskaper kunnat anlitas bland annat i bildkonst. nätet, 25 kurser erbjuds i dag elever i Topeliusgymnasiet), Edu Arena (lärarfortbildning), NaturligtVis (Topeliusgymnasiet i samarbete med Yrkeshögskolan Novia), kvalitetsprojekt (utveckla och utvärdera utbildningens kvalitet), studiehandledning (utveckla handledningen i åk 9 för studier och yrkesliv). Inom Kultur och Fritid har under 2011 kunnat förverkligas bland annat en digitalisering av alla föremål på Kuddnäs. 100 års jubiléet av tonsättaren Erik Bergman skulle inte ha varit möjligt i lilla Nykarleby utan ekonomiskt stöd från Svenska Litteratursällskapet. Under de senaste åren har tre stora gruppträffar med deltagande ungdomar från flera europeiska länder ordnats i Nykarleby. Totalt har över erhållits från EU:s Youth in Action program för dessa gruppträffar. Sommarlovsprogram, soppteatrar, Kalejdoskåpet och Zulamits natt är också evenemang som varit möjliga att genomföra tack vare extern finansiering. Ung-Arbis projekt Sandkorn (dikt- projekt för skolelever), Step by Step (dansprojekt), barnteater (Ronja Rövardotter), barn- och ungdomsmusikal (En värld full av liv) samt Vikingaläger i barnkonstskolans regi är också projekt värda att nämnas. Under sommarlovet 2011 kunde barnen delta i äventyr i sagofarbrorns värld i form av tidsresor. Nämnas kan att lådbilsrallybygge, då det byggdes lådbilar i så gott som alla byar, startade som ett Ung-Arbis projekt. Bilarna skulle visas upp och det blev det första lådbilsrallyt! Ett skrivprojekt för seniorer Alla dessa dagar har varit möjligt tack vare pengar från Svenska Litteratursällskapet och en bok kommer ut till midsommar Med pengar från UKM har kurser för seniorer och invandrare ordnats. Det finns pengar att sökas, men det krävs kreativa personer som dammsuger källor där pengar kan sökas och en projektansökan som skiljer sig från mängden. Barbro Julin För samarbete mellan kommunerna i regionen Nykarleby-Karleby har Utbildningsstyrelsen, UKM och Kulturfonden beviljat cirka en halv miljon euro under de senaste åren. Team Nord (gymnasiekurser på Rummelbacken blev till Skrammelbacken under Zulamits Natt vintern Eldsjälar som sätter si

5 5 Tre frågor 2. Om du skulle hålla ett direktsänt TV-tal till nykarlebyborna om tio minuter, vad skulle du säga då? Bästa nykarlebybor. Vi står inför en del skiftesbyten i fullmäktige vid årsskiftet. Är du bara lite intresserad av det samhället du är en viktig del av, så tveka inte att ställa upp som kandidat i kommunalvalet. Du behöver inte vara någon allvetande expert, för man samarbetar med varandra, ingen kan allt men alla kan något och i slutändan blir det helt okej. Nykarleby är dessutom en väldigt tacksam arena att agera på, för här fungerar samarbetet mellan anställda och förtroendevalda riktigt bra, mycket tack vare stadens storlek eller litenhet som ger möjlighet till flexibilitet, lojalitet och förståelse. Ta chansen och var med. 3. Om du skulle vinna två miljoner på lotto och blev tvungen att skänka hälften till Nykarleby stad, vart skulle pengarna då gå? I den här serien presenterar vi en av stadens politiker genom att ställa tre lättsamma frågor. Denna gång har vi valt Anna Kengo. Mina slantar skulle nog gå till Normens skola som gång på gång under många år fått ställa sig till sidan för något mera brådskande. Skolan behöver saneras och möblerna förnyas. Man kan tyvärr inte bara underhålla byggnader med stolthet, för skulle man det, då vore Normen skola i utomordentligt skick! Mer stolta elever över sin skola får man leta efter. Så dit skulle nästan hela miljonen gå, förutom att jag vill trycka kepsar åt alla nykarlebybor, kanske även åt de som vill bli, med texten: Nyykaabi äger. Anna Kengo Namn: Anna Kengo Förtroendeuppdrag idag: Ledamot i Stadsfullmäktige, medlem i Stadsstyrelsen, vice ordförande i Tekniska nämnden, plus diverse mindre uppdrag som stadsstyrelsen utsett mig till. Ledamot i KPO fullmäktige och ersättare i Gemensamma Kyrkofullmäktige. 1. Om du skulle vara anställd av Nykarleby stad, inom vilken sektor skulle du då sannolikt jobba? Varför? Man skulle sannolikt hitta mig inom administrationen, där jag antagligen skulle arbeta som bokförare. Det är det jag är utbildad till. Men, om jag fantiserar fritt och tänker på vad hjärtat klappar för, så skulle man kanske hitta mig bökande i någon av stadens blomrabatter. Vi står inför en del skiftesbyten i fullmäktige vid årsskiftet. n tid på att skriva...

6 6 Arbisrektorns Favoritrecept Jag tycker att broiler alltid känns rätt och därför bjuder jag på både knapriga och saftiga broilerbröst tillsammans med smakliga rotfrukter i ugn. Hoppas det smakar. Fantastisk knaperstekt kyckling med rotfrukter i ugn Det här behöver du för 4 rejäla portioner: 4 broilerbröst med skinn 2-3 morötter 1 palsternacka 1 kålrot 1 batat (sötpotatis) 1 rödlök 1 paket luftorkad skinka ca 100 g smör 1 näve färsk timjan 2 klyftor vitlök och en hel vitlök 1 citron salt peppar Skala och dela morötterna och kålroten. Mindre bitar om du vill ha dem mjukare och större om du vill ha mera tuggmotstånd. Sätt rotfrukterna du just delat i formen. Ta fram en skål och riv den luftorkade skinkan i lagom bitar i den. Ta timjan och hacka den smått. Jag undviker delarna som är mot roten, tycker den är så träig. Sätt timjan i skålen. Riv vitlöksklyftorna i skålen. Det går bra med ett vanligt rivjärn eller så om du har ett vitlöksrivjärn. Strö på salt och peppar enligt eget behov. Jag tar 10 tag med pepparkvarnen och en halv tesked salt. Skär upp citronen och pressa över den ena halvan. Rör om lite. Tag så smöret och blanda in allting till en lagom deg. Öppna broilerskinnet och tryck in den goda degen innanför skinnet. Sätt broilerbitarna på rotfrukterna i formen och in i ugnen med dem. Låt vara 25 min i 200 grader i ugnen. Under tiden du har broilerbrösten i ugnen med moroten och kålroten så skalar du bataten och palsternackan och skär även dem i delar. Ta rödlöken, skär av topp och botten och riv bort yttersta skalet och dela den i några bitar. Tag en vitlök och dela den rakt av. Ta ut formen ur ugnen. Ta skyn från botten och häll över broilerbrösten och rotfrukterna som är där så att de får gosa till Arbetsflöde eller så här kan man göra: Bra att ta fram broilerbrösten och smöret minst en halvtimme innan du börjar. Ta fram en läcker långpanna, glas eller keramikform som tål att vara i ugnen. Ringla lite olivolja i botten. Sätt ugnen på 200 grader. Skölj broilerbrösten och sätt dem på köksbänken. Jag har oftast bakplåtspapper under då jag jobbar med broiler för hygienens skull. Torka broilern väl med hushållspapper. De behöver lite salt til

7 7 sig. Sätt alla de övriga rotfrukten och löken i pannan. Jag lyfter broilerbrösten till sidan och sätter allt under dem så de ännu är överst. Sätt ner ugnen till 175 grader och låt allt vara där 30 min till. Känn med gaffeln när rotfrukterna har den mjukhet du vill ha. För dig som tycker om kärntemperaturer så är det 70 grader som gäller för broilerbrösten. Vill du gotta till det så ta ut formen ett par gånger och häll skyn över alla rotfrukter och broilerbrösten. Känns skyn för lite så sätt på lite mera smör eller olivolja. Själv brukar jag ringla på en par matskedar extra olivolja. Ta ut allt ur ugnen, pressa över den andra halva citronen och låt allt vila 30 minuter med folie över formen. Vill du göra en sås, vilket jag vill så häll av skyn ur formen i en liten kastrull innan du sätter folien på den. Blanda skyn med 2-3 msk vitt vin, en halv tärning kycklingbuljong, en klick smör och en skvätt grädde. Låt sjuda så länge det andra vilar under folien. Strö flingsalt över rotfrukterna strax innan servering. De behöver lite salt till för att bli prima. Smaklig måltid. Anders Wingren Arbisrehtorin Suosikkiresepti Minusta broileri aina tuntuu oikealta ja siksi tarjoankin sekä rapeita että mehukkaita broilerinrintapaloja maukkaittein juureksien kera. Toivottavasti maistuu. Erinomainen uunissa rapeaksi paistettu kana juureksien kera Näitä tarvitset neljään kunnon annokseen: 4 broilerinrintaa nahkoineen 2-3 porkkanaa 1 palsternakka 1 lanttu 1 pataatti (makeaperuna) 1 punasipuli 1 paketti ilmakuivattua kinkkua n. 100 g voita 1 kourallinen tuoretta timjamia 2 valkosipulin kynttä ja yksi valkosipuli 1 sitruuna suolaa pippuria l för att bli prima...

8 8 ja levitä sitä broierinpalojen ja juureksien päälle jotta niistä tulee mehukkaampia. Lisää kaikki muut juurekset ja sipulit vuokaan. Siirrä broilerinpalat sivuun ja laitan kaikki niiden alle jotta ne ovat sitten taas päällimmäisenä. Laita uuni 175 asteeseen ja anna kaiken olla siellä vielä 30 minuuttia. Tunnustele haarukalla milloin juureksilla on haluamasi pehmeys. Sinulle joka haluat ydinlämpötiloja niin broilerilla se on 70 astetta. Mikäli haluat vielä maukkaamman niin voit ottaa vuoan uunista ulos parikin kertaa jotta voit levittää paistinlientä broilerinpalojen ja juureksien päälle. Mikäli tuntuu että paistinlientä on liian vähän niin lisää voita tai oliiviöljyä. Itse tapaan lisätä muutaman ruokalusikallisen oliiviöljyä. Työnkulku tai näin voi tehdä: Broilerin rintapalat ja voi on hyvä ottaa esille jo puoli tuntia ennen aloittamista. Ota esille uunivuoka, lasinen tai keraaminen. Levitä hieman oliiviöljyä pohjalle. Laita uuni 200 asteeseen. Huuhtele broilerin rintapalat ja aseta ne pöydälle. Minulla on useimmiten hygienian vuoksi leivinpaperia alla kun työskentelen broilerin kanssa. Kuivaa broilerinpalat hyvin talouspaperilla. Kuori ja paloittele porkkanat ja lanttu. Pienempiä paloja mikäli haluat ne pehmeämmiksi ja suurempia mikäli haluat hieman enemmän pureskeltavaa. Aseta uunivuokaan juuri paloittelemasi juurekset. Ota esille kulho ja paloittele ilmakuivattu kinkku sopivan kokoisiksi paloiksi kulhoon. Ota timjami ja paloittele se pieneksi. Minä vältän osia mitkä ovat lähinnä juurta sillä siinä on mielestäni niin puiseva maku. Laita timjami kulhoon. Raasta valkosipulinkynnet kulhoon. Mikäli sinulla ei ole valkosipuliraastinta niin voit hyvin käyttää tavallista raastinta. Ripottele suolaa ja pippuria oman maun mukaan. Minä pyöräytän 10 kertaa pippurimyllyä ja laitan puoli teelusikallista suolaa. Halkaise sitruuna ja purista päälle puolikkaan sitruunan mehu. Sekoita hieman. Lisää sitten voi ja sekoita kaikki taikinaksi. Avaa broilerinnahat ja paina sen sisälle hyvä taikina. Aseta broilerinpalat uunivuokaan juureksien päälle ja sitten uuniin. Anna niiden olla 200 asteisessa uunissa 25 minuuttia. Sillä aikaa kun sinulla on broilerinpalat, porkkanat ja lanttu uunissa saat kuoria ja paloitella pataatin ja palsternakan. Ota punasipuli, leikkaa pois ylä- ja alaosa, poista uloin kuori ja paloittele se. Ota keltasipuli ja puolita se. Ota vuoka pois uunista. Ota pohjalta paistolientä Ota kaikki ulos uunista, purista päälle puolikkaan sitruunan mehu ja anna kaiken hautua 30 minuuttia folion alla. Mikäli haluat tehdä kastikkeen, minkä minä haluan, niin kaada paistinliemi pieneen kattilaan ennen kuin laitat folion päälle. Lisää liemeen 2-3 rkl valkoviiniä, puolikas kanaliemikuutio, nokare voita ja hieman kermaa. Anna hautua niin kauan kun muut ovat folion alla. Ripottele hiutalesuolaa juureksien päälle juuri ennen tarjoilua. Ne vaativat hieman suolaa tullakseen täydellisiksi. Hyvää ruokahalua. Käännös: Marianne Blomqvist...joku horjuu, kaatuu

9 9 Nära ögat situationer följs upp för en tryggare morgondag Ett nytt förfaringssätt i det förebyggande arbetsskyddet inom Nykarleby stads organisation är att nu även rapportera s.k. Nära ögat -situationer. Detta enligt samma systematik som om de vore regelrätta arbetsolyckor. Inte alls för att peka finger, eller för att söka efter syndabockar. Vi skall i stället ta lärdom av varandra, så att det inte händer igen och då kanske med en verklig olycka och onödiga sjukskrivningar som följd säger arbetarskyddschef Johan Österbacka. Idén har han hämtat från sina tidigare anställningar inom industrin. Registrering av Nära ögat -situationer är sen många år tillbaka ett brukligt förfaringssätt inom industrin. Detta har han personligen goda erfarenheter av. När hela organisationen tar till sig detta så ger systemet (på sikt) en klar indikation, om var eventuella faror står och lurar på respektive arbetsplats. Då kan man inför ett arbetsplatsmöte kolla upp statistik på registrerade situationer och gemensamt ta upp ärendet med förmän, påvisa fakta, och vid behov kanske avdela resurser i preventivt och avhjälpande syfte innan den egentliga olyckan sker i verkligheten. Det är bra mycket lättare, efter ett dokumenterat påpekande, att t.ex. ordna fram en stadig och godkänd arbetsställning att stå på, istället för den gamla skrangliga stegen, som kan göra att någon snubblar, faller, bryter benen eller slår huvudet riktigt rejält. Det är alltså detta som är poängen i hela grejen att tänka efter före! Arbetarskyddschef Johan Österbacka hoppas således på att de personer som är i förmansställning inom Nykarleby stads organisation tar denna uppmaning på allvar samt uppmuntrar sina underlydande till att vara observanta och framöver öppet rapportera även Nära ögat -situationerna på sin arbetsplats. På detta sätt hjälps vi åt att få en tryggare arbetsmiljö med mindre onödiga olyckor, och så blir det billigare på samma gång också. Johan Österbacka Läheltä piti tilanteita seurataan turvallisempaa huomispäivää varten Uusi menettelytapa työsuojelun ehkäisevässä toiminnassa Uudenkaarlepyyn kaupungissa on nyt myös niin sanottujen Läheltä piti -tilanteiden raportointi. Tämä saman menettelytavan mukaan kun jos olisi kyse todellisesta työtapaturmasta. Ei sen vuoksi että osoittaisimme ketään sormella tai etsisimme syntipukkeja. Sen sijaan otamme oppia toisiltamme ettei vastaavaa tapahdu uudestaan, silloin ehkä seurauksena olisi todellinen tapaturma ja turha sairausloma, sanoo työsuojelupäällikkö Johan Österbacka. Idean hän on ottanut entisistä työpaikoistaan teollisuudessa. Siellä Läheltä piti -tilanteiden rekisteröiminen on jo kauan ollut käytössä oleva menettelytapa ja hänellä henkilökohtaisesti on siitä hyvät kokemukset. Kun koko organisaatio omaksuu tämän, järjestelmä antaa (ajan mittaan) selvän indikaation siitä missä mahdolliset vaarat väijyy kullakin työpaikalla. Silloin voi työpaikkakokouksen edellä tutkia tilastoja rekisteröidyistä tilanteista ja yhdessä ottaa esille asiat esimiesten kanssa, osoittaa tosiseikat, ja tarvittaessa jakaa resursseja ehkäisevään ja auttavaan tarkoitukseen välttääkseen että todellinen onnettomuus tapahtuu. On paljon helpompaa, dokumentoidun huomautuksen jälkeen, esim. hankkia tukevan ja hyväksytyn työtelineen jolla seisotaan huojuvien ja huonojen tikkaiden tilalle, jotka ja katkaisee jalan...

10 10 voivat aiheuttaa että joku horjuu, kaatuu ja katkaisee jalan tai loukkaa päänsä oikein kunnolla. Tämä on siis koko jutun ydin harkitse ensin! Työsuojelupäällikkö Johan Österbacka toivoo siis että henkilöt esimiestehtävissä Uudenkaarlepyyn kaupungin organisaatiossa ottavat tämän kehotuksen todesta sekä rohkaisevat alaisiaan olemaan tarkkaavaisia, ja että he vastedes avoimesti raportoivat työpaikan Läheltä piti - tilanteet. Näin autamme toisiamme yhdessä luomaan turvallisemman työympäristön vähemmillä turhilla onnettomuuksilla, ja sen lisäksi se myös tulee halvemmaksi. Käännös: Paula Bonäs Min pappa är jättestark, han kan lyfta en hel dörr 20 glassar runt Nykarleby Du ska inte tro det blir sommar ifall inte glasssäsongen fått fart. Så lyder visst första stroferna i Idas sommarvisa. Åtminstone kunde den ha börjat så. Sommar och glass är som bekant mycket nära förknippade med varandra och en sommar utan glass är ingen riktig sommar. RondEllen-redaktionen har gett mig ett mycket utmanande uppdrag. Jag har nämligen fått som uppgift att ge mig ut på en resa i vår vidsträckta kommun och lista alla de platser där man kan avnjuta en svalkande glass i sommar. Jag gör ett försök, men vill redan i detta skede gardera mig och nämna att denna lista knappast är heltäckande eller ens sann till 100%. En naturlig startpunkt för alla glassälskare är förstås att börja i stadens centrum. Förutom i livsmedelsbutikerna, servicestationen och R-kiosken kan finsmakarna slicka i sig sin glass vid kioskerna på såväl torget som vid Topeliusesplanaden. Sannolikt finns det också möjligheter till glass i en eller annan form vid stadens (sommar) caféer. Stadscentrum torde därmed erbjuda uppemot tio glasställen. Om vi inleder vår färd norrut kan vi rekommendera en avstickare till Grisselören där man under vackra sommarkvällar lär kunna avnjuta en och annan godbit samtidigt som man plaskar med fötterna i Socklotvattnet. Glass 11 är därmed slukad. Färden går sen österut där vi vid museijärnvägen i Kovjoki kan smaska i oss en glasstrut till ackompanjemang av ångloket Emmas puffande ljud. Från Kovjoki fortsätter vi vår glassexkursion mot Jeppo. I Jeppo centrum och vid riksvägen lär vi kunna avsmaka åtminstone två glassar nummer 13 och 14. Från Jeppo går färden vidare mot västra Munsala. Vi tar Kanäsvägen ut mot Kantlax hamn och så länge byborna spelar volleyboll vid strandkanten passar det bra att ta del av vad Kantlaxkiosken har att erbjuda. Glassresan fortsätter till Hirvlax centrum där den lokala bybutiken har glassboxen öppen för ännu en ny sorts glasstrut. Efter att ha shoppat runt i Hirvlax väntar två glassar i Monäs. Den första tar vi vid Monäs Boden och söker oss sen mot Kåtaholmen, hamnen i Monäs, där byarådets kiosk erbjuder en läskande lösglass med två stora bollar. Nu har 18 glassar slunkit ner. Som omväxling tar vi sen båten över till Vexala. Med lite tur infaller Fiskets dag vid Brännskata samtidigt som vi kommer i land och då finns det med lite tur både fisksoppa och glass på menyn. Om inte behöver vi inte ta oss längre än till Vexala centrum där Vexala Bodens frysdisk har en svalkande glasspinne att erbjuda. Vi åker sen in till Munsala centrum där de lokala storheterna M-Boden och Berras lär göra allt som står i sin makt för att få skicka iväg belåtna glasskunder. I och med detta är glassresan inne på slutrakan och vi får efter ca tjugo glassportioner igen ta sikte på Nykarleby centrum och en ny rond. Glassig sommar! Tomas Knuts...kan de förstås av R

11 11 Filmquiz Vilka filmtitlar döljer sej bakom dessa bilder? Piktogram kallas de förenklade och tydliga illustrationer som finns t. ex. på infoskyltar jorden runt. De ska förstås av alla människor oavsett språk, så nu är frågan: kan de förstås av RondEllen-läsare?! Vi har naturligtvis gjort det lite svårare, nedan finns helt nygjorda piktogram och bakom vart och ett av dem döljer sej en känd film! Skicka in era svar till senast sista juni, vi lottar ut två exemplar av fotoboken Nykarleby 365 bland de som har alla eller flest antal rätt. (Ni får nog hjälpas åt i kafferummet, men då får ni dela rättvist på boken sen!) Emil Wingren Mitkä elokuvanimet kätkeytyvät näihin kuviin? Piktogrameiksi eli kuvakirjoituksiksi kutsutaan yksinkertaistettuja ja selkeitä kuvituksia joita löytyy esim. infokylteistä ympäri maailman.tarkoituksena on että kaikki ihmiset kielestä riippumatta ymmärtävät niiden sanoman, kysymys kuuluukin nyt: ymmärtävätkö RondEllenin lukijat niitä?! Me olemme luonnollisesti tehneet sen vähän vaikeammaksi, alla on täysin uusia piktogrammeja (kuvakirjoituksia) ja jokaiseen niistä kätkeytyy tunnettu elokuva. Lähetä vastauksesi rondellen@nykarleby.fi viimeistään viimeinen päivä kesäkuuta. Arvomme kaikkien eniten oikeiden vastausten saaneiden kesken kaksi Nykarleby 365 kirjaa. (Voitte tietenkin pähkäillä yhdessäkin kahvihuoneessa, mutta silloin teidän on jaettava kirja oikeudenmukaisesti!) Käännös: Marianne Blomqvist Grafik: Emil Wingren 2012 ondellen-läsare?!...

12 12 Kulturveckan 10 år I år 2012 arrangeras den tionde Kulturveckan i Nykarleby. Vintern föddes tanken på att bygga på den dåvarande Kulturnatten med mera evenemang under hela veckan. Det kändes som om invånarna i alla fall var mera i farten under veckan inför Juthbacka marknaden och därför mottagliga för mera program. Arrangemangen och det mångsidiga upplägget togs väl emot av nykarlebyborna som är en tacksam publik. I programupplägget försöker vi sträva till att alla åldersgrupper ska kunna hitta något som intresserar under veckan. Den lokala prägeln på programmet är viktigt. En del av inslagen i Kulturveckan har varit årligen återkommande; t.ex. Rotarys allsång på torget, Tractor Cruising, storspridning av en Topelius saga, RåddRock, torgdansen och konstplanket. Varje år har också olika slag av idrottsaktiviteter hört till programmet; beachvolley, gatubandy, Mirka Race, cykelloppet, styrketävling etc. Genomgående under alla år är att de flesta arrangemang har varit välbesökta vilket inte är någon självklarhet ute i regionen. Programplaneringen för årets Kulturvecka, som hålls augusti pågår som bäst. Bland annat kommer publiken att kunna besöka en Bellmanafton i Juthbacka herrgård, gå på Nina Lassanders konsert på Scala, njuta av den ukrainska folkmusikgruppen Grajte, lyssna till OBO Big Band, gå på Kuddnäs familjedag, delta i andra upplagan av motionsloppet Stjärnrundan, pröva på nya arbiskursen Zumba tuning, Alfons Åberg kväll med Anders Grönroos i Stjärnhallen, Carisma kommer att stå för musiken under torgdansen m.m., m.m. Kulturveckan arrangeras av Kultur & Fritid i samarbete med många olika parter. Har du själv förslag på programpunkter? Vill du medverka med program eller arrangemang eller hjälpa till med något under veckan? Ta gärna kontakt: kultur@nykarleby.fi Tina Nylund 2004: Bellmania från Kristinestad uppträdde på Café Brostugan under Kulturnatten. 2007: Ögonblicksbild från Juthbackamarknaden. 2005: Modevisning av Noolan kläder. 2011: Klättring på limsakorgar under Kulturnatten. 2009: StjärnhallsSkoj - barnkväll i Stjärnhallen med aktiviteter både ute och inne....årets Kulturvecka, som

13 : Rotarys Allsång på torget. Medverkande Peter Svanström, Simon Häger, Fem euros orkester och allsångsorkestern. Allsångsledare Bo Kronqvist. 2007: Mirka Race i hällregn. 2008: Elin Blom från Sister Twister uppträdde på Råddrock. 2005: Tjärbränning vid älvbranten. 2006: Kometfabriken på torgscenen. 2010: Benny Trönroos och mumintrollen uppträdde på torgscenen under Kulturnatten. 2009: Tractor Cruising - gamla och nya traktorer som kör genom centrum och samlas på torget. 2008: Konferencierer på torgscenen: Laura Holm och Tomas Knuts. 2011: Allsångsshow med Lasse Berghagen i Stjärnhallen. 2006: Konstplanket på Kyrkogatan. hålls augusti...

14 : Konstnär Jörgen Hammar från Sverige överräckte officiellt sin stora konstsamling Kalevala till Nykarleby stad. 2005: Allmogebåten Grisselö från Socklot gästade Kulturnatten. 2004: Sauna Obscura - en upplevelse i gränslandet mellan bastubad och omgivning av konstnär Heidi Lunabba. 2006: Råddrock på Rådhusets innergård. 2009: SS Ägirs snipeseglats på älven. 2010: Arne Alligator, soppteater för hela familjen i Stjärnhallen. Varifrån kommer kranvattnet egentligen? Ja, alla vet ju att vattnet kommer ur vattenkranen, det är ju faktiskt bara att vrida på kranen så kan man konstatera det. Men många kanske inte vet mycket mer än så. En fråga som man också hör ibland är om det FAKTISKT finns vatten i vattentornet. För alla ni som undrar och är intresserade skall RondEllen här försöka räta ut frågetecknen. Till vår hjälp tar vi Kovjoki Vattens personal som idag är två man stark och består av Robert Granbäck och Harry Holmqvist. De om någon kan förklara för oss hur det fungerar. Vårt primära upptagningsområde finns längs linjen Socklot-Kovjoki- Sorvist och har en radie på cirka 3 kilometer från vattenverket i Kovjoki, berättar Granbäck. Dessutom tas det vatten även från Kangholmen i Jeppo, eller snarare sagt från Kainuunkangas varifrån det rinner till en bassäng i Kangholmen. Det här vattnet är väldigt rent och det enda som görs åt det är att det går via ett kalkfilter för att höja ph värdet, innan det sedan pumpas vidare ut i distributionsnätet. - Vi har 11 råvattenbrunnar i drift idag plus den i Kainuunkangas, men i planerna finns att utöka kapaciteten i Kangholmen. Då pälsfarmerna går bra så går det också åt mycket vatten och speciellt på hösten förekommer förbruknings- toppar som ligger nära det nuvarande kapacitetstaket, konstaterar Holmqvist. Rening behövs - Det vatten vi pumpar upp i Kovjoki innehåller rätt mycket järn och mangan. Hushållsvatten får t.ex. innehålla 200 mikrogram järn per liter. Hushållsvattnet i Nykarleby innehåller idag ca 4-5 mikrogram per liter då det levereras från vattenverket, men råvattnet som används kan innehålla så mycket som mikrogram per liter, nämner Granbäck som exempel. Däremot sätter man inte till klor i normalfall. - Bara om det skulle ske någon störning som gör att det finns risk för bakterier i vattnet så används klor, konstaterar Granbäck. Grundvatten som råvara - Vattnet som används i Nykarleby är grundvatten. I vissa kommuner renar man ytvatten ur t.ex. åar, men här pumpar vi upp det ur marken....finns det faktiskt v

15 15 Nytt luftningsrum Reningsprocessen består av några olika steg. Först luftas vattnet, sedan tillsätts kalk för att höja ph värdet samt kaliumpermanganat som flockningsmedel. Flockning innebär att metaller i vattnet oxiderar och bildar utfällningsbara flockar. Sedan följer en sedimentering där de flockade (läs: ihopklumpade ) partiklarna avlägsnas. Efter det går vattnet genom ett sandfilter och till sist finjusteras ph värdet med hjälp av koldioxid. Vår anläggning har ett antal år på nacken och nu i vinter har vi förnyat luftningsrummet, berättar Holmqvist. - Det gamla luftningsrummet var byggt av organiska material och var svårt att hålla rent. Nu har vi även byggt så att vi har två skilda luftningsutrymmen så att vi kan genomföra underhållsarbeten även under drift. - I vattenreningsprocessen vill man ha en lugn och fridfull framrinning och därför har vi också finslipat lite för att få bort vattenfall. Distributionen ut till kunderna Från Kovjoki pumpas vattnet sedan ut i ledningsnätet. Till landsbygden går det direkt via diverse tryckförhöjningsstationer. Till centrum går vattnet via Forsby till lågvattenbassängen vid Topeliusesplanaden. Därifrån pumpas det vidare till kunderna i centrum och en del av vattnet pumpas upp i vattentornet, varifrån det också distribueras till kunderna. Lågvattenbassängen fungerar som en buffert under nattimmarna då förbrukningen på landsbygden är låg. Vattentornet fungerar också som buffert samt håller mottrycket stabilt. Som kuriosa kan nämnas att den så kallade gamla landskommunen, till det hör även en del av det som idag betraktas som centrum, får sitt vatten direkt från Kovjoki-Forsby utan att det går via lågvattenbassängen eller vattentornet. Stabil vattenkvalitet Vattenprover tas 12 gånger i året från olika provobjekt runtom i kommunen. Prover på råvatten tas vår och höst, mera behövs inte eftersom kvaliteten är så stabil, konstaterar Holmqvist. - Skulle det t.ex. ske en olycka på järnvägen med kemikalieutsläpp så tas förstås ytterligare prov. - Den feedback vi får från folk ute på stan är att vattnet smakar mycket bra och det är vi förstås nöjda över, avslutar han. Rondellen tackar för sig och Harry och Robert fortsätter med de dagliga sysslorna som krävs för att vi skall få rent vatten ur kranen där hemma. Niklas Knutar Visste du att? Från råvattenbrunnen till leverans ut i ledningsnätet tar det cirka 8 timmar Vattnet levereras till dig inom ett dygn från att det lämnar Kovjoki, om du bor i centrum eller närmare. För en liter kolsyrat buteljerat vatten får du nästan tusen liter kranvatten. Från enbart Kovjoki levereras upp till 4,5 miljoner liter vatten per dygn! Tänk om allt skulle levereras med tankbil! Eller i kanister... Vattnets reningsoch distributionsprocess i ett förenklat format atten i vattentornet??

16 16 Utviket Ulf Sundvik I utviket presenterar vi i varje tidning en av våra medarbetare... Vem är du? Ulf Sundvik, 63 år, ursprungligen hemma från centrum men bor sedan länge i Monäs. Vad jobbar du med? Jag är ansvarig eltekniker och arbetsledare vid Kraftverket. Hur kommer det sig att du hamnade där? Jag kom första gången i kontakt med Nykarleby Kraftverk år 1967 då jag sommarjobbade och vikarierade som maskinvakt vid gamla kraftverket. Under min sista permission från Dragsvik 1970, medan jag satt och väntade på bussen tillbaka dit, blev jag värvad som linjemontör till Kraftverket av dåvarande arbetsledaren Nils Nisse Widdas. Våren 1972 uppmanade Nisse mig att söka in till tekniska i Vasa i samma veva som en av praktikanterna vid Kraftverket gjorde det. Jag följde hans uppmaning och kom in. Medan jag studerade fortsatte jag att jobba vid Kraftverket under skolloven, fram till det att jag utexaminerades Efter examen blev det först några år vid Schaumans i Jakobstad, sedan jobbade jag som produktionschef vid Monäs Frys och mellan var jag egen företagare i pälsbranschen. Våren 1989 annonserade man ut arbetsledartjänsten vid Nykarleby Kraftverk. Jag sökte och fick den. Ett beslut som jag aldrig ångrat! Det är en arbetsplats som jag kan rekommendera för den som gillar utmaningar och ett omväxlande arbete. Du som varit med så länge har säkert hunnit se en hel del förändringar? Jodå, organisationen, arbetssättet och utrustningen har ändrat ganska radikalt under de här åren. När jag började som linjemontör 1970 hade vi vårt högkvarter nere vid gamla kraftverket, kontoret låg vid rådhuset bredvid kyrkan och stolp- och kabellagret fanns vid Bangatan där Rummelbackens daghem ligger idag. Kraftverket hade på den tiden ett enda fordon, en Jeep Ulf Sundvik tömmer sitt skrivbord innan sommaren. med släpvagn. Distributionsområdet sträckte sig från Gunilack i söder till Öja i norr. Arbetsledaren körde ut montörerna på morgonen och hämtade dem på kvällen. Kaffepauser och luncher intogs ute i naturen eller i någon lada, sommar som vinter. Arbetskläderna fick vi stå för själva, grävmaskin fanns att tillgå bara i undantagsfall så stolpgropar, staggropar och kabeldiken grävdes för hand. Stolparna restes för hand med hjälp av en så kallad sakara, en fackverkskonstruktion med vinsch, plus ett fideralbräde i stolpgropen som stolpen gled ner längs. Numera har vi tillgång till fordon, maskiner och verktyg av alla de slag, samt en inredd pausvagn inredd med kaffebryggare och mikrovågsugn. Arbetskläderna får vi av arbetsgivaren. Personalstyrkan har minskat som en följd av moderniseringarna. Okej, men var det ändå inte lite bättre förr? Maskinernas intåg har underlättat arbetet betydligt, det kan göras snabbare och effektivare samtidigt som det Kaffepauser och lunche

17 17 pensionär, men jag kommer att ta ut ledigheter innan dess, så jag försvinner ur huset redan från början av maj. Hur känns det då? Det känns bara bra. Man får rå om sig själv och brist på sysselsättning kommer jag inte att ha. Jag har hus, trädgård och sommarstuga att sköta, så där finns nog hela tiden att göra. Sedan har jag 3 barn, 3 barnbarn och ett fjärde på kommande, så dem får jag också mera tid för. Har du några speciella fritidsintressen som du kommer att fylla din pensionärstillvaro med? Mest av allt tycker jag om att vara ute vid sommarstugan. Jag tycker också om att vara ute och se på natur och fåglar. Jag motionerar i lagom doser, på sommaren gärna med cykel och på vintern med skidor. Sist men inte minst, vem vill du se i Utviket i nästa nummer? Jag vill se någon från bildningsväsendet. Niklas Knutar Aukeama Ulf Sundvik är skonsammare mot kroppen, så sammantaget så kan man nog säga att, nej, det var inte bättre förr. Det har också blivit bättre av att elverket år 1993 slogs ihop med vatten och avlopp. Tack vare det här så underlättas planeringen och utförandet av arbeten. De sker ju ändå i många fall samtidigt och på samma plats. Sedan några år tillbaka har vi även fjärrvärme i vår organisation. Finns det några projekt eller händelser som du minns speciellt bra? Den största förändringen och det som gagnat Nykarleby Kraftverk mest under dessa fyra decennier som jag varit med om, är byggandet av 110/20 kv stationerna i Nykarleby, Jeppo och Munsala. Den gyllene triangeln brukar vi kalla det på vårt fackspråk. Förstås var byggandet av det nya vattenkraftverket också en stor sak. Vi har hört rykten om att du är på väg i pension, stämmer det? Ja det stämmer. Från och med augusti är jag officiellt Jokaisen numeron Aukeamassa esittelemme yhden työntekijöistämme Kuka sinä olet? Ulf Sundvik, 63 vuotta, kotoisin keskustasta mutta asunut jo kauan Monäsissa. Mitä teet työksesi? Vastaava sähköteknikko ja työnjohtaja Uudenkaarlepyyn Voimalaitoksella. Kuinka päädyit Voimalaitokselle? Ensimmäisen kosketukseni Uudenkaarlepyyn Voimalaitokseen sain kesällä 1967, kun sain kesätyöpaikan vesivoimalaitoksen konevahtina. Kesällä 1970, kun odotin bussia viimeiseltä lomaltani Dragsvikiin, silloinen Voimalaitoksen työnjohtaja Nils Nisse Widdas palkkasi minut asentajaksi. Keväällä 1972 hain Nissen kehotuksesta Vaasaan teknilliseen kouluun ja sain sieltä opiskelupaikan. Työskentelin kaikki lomani Voimalaitoksella aina valmistumiseeni saakka v Opiskelujen jälkeen työskentelin muuta- r intogs ute i naturen...

18 18 man vuoden Schaumanilla Pietarsaaressa, tuotantopäällikkönä Monäs Frysillä sekä yksityisyrittäjänä turkisalalla vuosina Keväällä 1989 haettiin Voimalaitokselle uutta työnjohtajaa. Hain työpaikkaa ja sain sen. Tätä päätöstä en ole koskaan katunut. Työpaikkaa voin suositella kaikille, jotka pitävät haasteellisesta ja vaihtelevasta työstä. Sinä olet ollut kauan alalla ja olet varmaankin ehtinyt nähdä paljon muutoksia. Ilman muuta. Organisaatio, työtavat ja -varusteet ovat muuttuneet radikaalisesti vuosien aikana. Kun aloitin asentajana v oli päämaja vesivoimalaitoksella, konttori Raatihuoneella kirkon vieressä ja tolppa- ja kaapelivarasto Ratakadulla nykyisen Rummelbacken päiväkodin kohdalla. Siihen aikaan Voimalaitoksella oli vain yksi ajoneuvo, perävaunullinen Jeep. Sähköjakelualueemme oli Gunilackin ja Öjan välinen alue. Työnjohtaja kyyditsi asentajat työpaikoilleen aamuisin ja haki heidät pois iltaisin. Kahvi- ja ruokatauot vietettiin, vuodenajasta riippumatta, ulkona luonnossa tai mahdollisesti jossain ladossa. Kaikki käyttivät omia vaatteitaan työvaatteina, kaivinkoneen sai vain poikkeustapauksissa ja kaikki tolpat, tuet sekä kaapelit kaivettiin käsin. Tolppien pystyttäminen oli käsityötä ja apuna oli ainoastaan ns. sakara, vinssillä varustettu aputyökalu. Nykyisin meillä on kaikenlaiset koneet, laitteet, työkalut ja ajoneuvot apunamme. Meillä on käytössä lämmin taukovaunu, jossa on kahvinkeitin ja mikroaaltouuni. Työvaatteet ja turvavarustukset saamme työnantajalta. Työntekijöiden määrä on vähentynyt kehityksen myötä. Huhutaan, että olet jäämässä eläkkeelle. Pitääkö se paikkaansa? Pitää paikkaansa. Elokuusta alkaen olen virallisesti eläkeläinen, mutta pidän kertyneet lomat ja ylityökorvaukset ennen sitä, joten häviän kuvioista toukokuun alussa. Miltäs se tuntuu? Vain hyvältä. Saan itse päättää mitä päivisin teen, ja ajankäyttöongelmia ei tule. Minulla on talo, puutarha ja kesämökki hoidettavana. Kaiken lisäksi minulla on kolme lasta, kolme lapsenlasta ja neljäs tulossa, joten heillekin minulta liikenee lisää aikaa. Onko sinulla mitään erikoista vapaa-ajan harrastusta, jolle nyt jää enemmän aikaa? Kaikista tärkeintä on saada olla kesämökillä. Pidän luonnossa liikkumisesta ja lintujen seuraamisesta. Kuntoilen myöskin jonkin verran, kesäisin polkupyörällä ja talvisin hiihtäen. Kenet haluat nähdä seuraavassa Aukeamassa? Joku sivistystoimen työntekijä. Käännös: Pekka Siekkinen Mutta eikö ennen ollut kaikki kuitenkin vähän paremmin? Kaikenlaiset koneet ja laitteet ovat helpottaneet työntekoa merkittävästi. Työnteko on tehokkaampaa ja kevyempää, joten kokonaisuudessaan voin sanoa: Ei, ennen ei kaikki ollut paremmin. Myös vuonna 1993 tapahtunut vesi- ja viemärilaitoksen liittäminen Voimalaitokseen edesauttaa työskentelyämme. Suunnittelu ja työnteko helpottuu. Useasti eri osastot työskentelevät samanaikaisesti samassa paikassa. Muutama vuosi sitten aloitimme myöskin kaukolämpötoiminnan. Tuleeko mieleen mitään erikoista projektia tai tapahtumaa? Suurin oleellinen muutos neljän vuosikymmeneni aikana on ehdottomasti ollut 110/20 kv asemien rakentaminen keskustaan, Jepualle ja Munsalaan. Omassa ammattitermistössämme kutsumme tätä kultaiseksi kolmioksi. Myöskin uuden vesivoimalaitoksen rakentaminen oli suuri asia. Ulf Sundvik inledde sin karriär här, i det gamla kraftverket som är museum idag. Tätä päätöstä en ole k

19 19 Hälsokontroller och läkarbesök på arbetstid AKTA, KAP. III 4 mom. 4-5 Till arbetstid räknas: 1. Tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter 2. Lagstadgade kontroller som arbetet kräver 3. Besök hos läkare eller hälsovårdare på företagshälsovården 4. Behandlingar och rehabilitering som sker på remiss från företagshälsovården Till arbetstid räknas inte (sker på egen tid): 1. Läkarundersökningar som sker på eget initiativ och till dem hörande undersökningar (t.ex. besök vid hälsovårdscentraler eller privat läkare) 2. Tandläkarbesök 3. Diverse vårdbehandlingar 4. Regelbundet återkommande hälsoundersökningar 5. Fysikalisk behandling 6. Besök hos psykolog 7. Papa- och mammografiundersökningar Undersökningar för vilka arbetstiden inte förlängs då verkligt behov föreligger: 1. Undersökningar som företas på remiss av läkare (specialist, röntgen- o laboratorieundersökningar 2. Medicinska undersökningar som föregår förlossning (t.ex. laboratorieprov, ultraljud) och övriga återkommande undersökningar som en gravid arbetstagare går på 3. Tandläkarbesök vid akut tandsjukdom, som kräver vård samma dag Med verkligt behov avses att det är fråga om ett akut undersökningsbehov eller att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden. Kristina Backlund Terveydenhoidolliset tutkimukset ja lääkärillä käynnit työajalla KVTES, LUKU III 4 mom 4 ja 5 Luetaan työajaksi: 1. Työnantajan määräämät terveydenhoidolliset tutkimukset ja tarkastukset 2. Viranhoidon/työn edellyttämät lakimääräiset tarkastukset 3. Käynnit työterveydenhuollon lääkärin ja terveydenhoitajan luona 4. Hoidot ja kuntoutukset työterveydenhoidon lähetteellä Työajaksi ei lueta (omalla ajalla): 1. Omasta aloitteesta tehdyt lääkärillä käynnit ja niihin kuuluvat tutkimukset (esim. käynti terveyskeskuksessa tai yksityislääkärillä) 2. Hammaslääkärillä käynnit 3. Erilaiset hoidot 4. Säännölliset terveystutkimukset 5. Fysikaaliset hoidot 6. Käynnit psykoloogin vastaanotolla 7. Papa- ja mammografiatutkimukset Tutkimukset joiden takia järjestetään vapautus työstä todellisen tarpeen vaatiessa: 1. Lääkärin lähetteellä määrätyt tutkimukset (erikoislääkärin, laboratorio- tai röntgentutkimukset) 2. Synnytystä edeltävät lääketieteelliset tutkimukset (esim. laboratorio- ja ultraäänikokeet) 3. Äkillisen hammassairauden hoitotoimenpiteet työaikana, jos sairaus vaatii samana päivänä annettavaa hoitoa. Todellisella tarpeella tarkoitetaan tässä sitä, että tutkimus ei ole tehtävissä työajan ulkopuolella tai että kysymyksessä on äkillinen tutkimustarve. Käännös: Kristina Backlund Alla barncitaten i tidningen kommer från daghem i Nykarleby! När jag blir tant ska vi aldrig ha vila bara äta glass och godis och fluortabletter Varför ska vi göra blåbärstavlor då vi kan göra blåbärspaj? Om man tror på sej själv och har tålamod så kan man flyga. Men man ska tro på sej själv Sagt vid maten: ibland kan gambel-fabbona ha svårt ti kack oskaan katunut...

20 20 Något för dig? - Snipesegling med SS Ägir I den här serien tar RondEllen en titt på olika fritidsintressen och föreningar som finns runtom i Nykarleby, men som inte är så bekanta för den stora allmänheten. Vem vet, kanske de kan väcka din nyfikenhet och få dig att testa något du aldrig ens drömt om att göra tidigare? SS Ägir Segelsällskapet Ägir De flesta Nykarlebybor har säkert hört om SS Ägir och vet att det har något med segling och båtar att göra. Men mycket mer än så vet man kanske inte. Därför passar det bra att så här inför sommaren se på vad segelsporten kan erbjuda och om det möjligtvis är något som kunde locka er, bästa Rondellen läsare. Rondellen träffade en av de drivande krafterna i SS Ägir, Jan-Ole Hedman, i samband med föreningens vårmöte vid Andra Sjön. En förening med anor Föreningen har funnits ända sedan 1884 och representerar idag även motorbåtsfolket i Nykarleby. Inom föreningens verksamhet ryms även båtbesiktning och drivandet av segelpaviljongen Loppan. Idag har föreningen ca 240 medlemmar av vilka några tiotal är mer eller mindre aktiva. Det här med aktivitetsnivå varierar då de flesta har familj och ofta även många andra intressen som tar deras tid. Just nu är det i alla fall de så kallade Snipe jollarna som det råder mest aktivitet kring. Varje år ordnas även nybörjarkurser för barn och då är det vanliga optimistjollar som används. Onsdagsseglingar med Snipe jollar Segling med Snipe jollar var populärt i Nykarleby redan på 1970-talet och en bit in på 2000-talet drog SS Ägir igång verksamheten igen. Man ville få igång seglingsintresset genom någon form av tävlingsverksamhet och funderade länge på vilken båttyp som skulle vara bäst. - Vi kom fram till att Snipe klassen hade de bästa förutsättningarna att få med nya intresserade. - Det är en båttyp som är billig i både inköp och drift. - De flesta av oss har skaffat begagnade båtar och framför allt i Sverige kan man hitta prisvärda exemplar, från ett par tusen euro och uppåt, berättar Hedman. Man ordnar ca 10 st. onsdagsseglingar vid Andra Sjön varje sommar och där brukar kring 6-7 båtar delta. - Jag måste erkänna att för oss som är med så spelar tävlingsmomentet en viktig roll, säger Hedman med ett skratt. Det är inte blodigt allvar, men att tävla mot varandra gör seglingen ännu mer intressant. - Snipe klassen har strikta regler som begränsar utrustningen så båtarna är likvärdiga och det blir jämna duster. En taktisk sport Då båtarna är likvärdiga och det inte krävs någon extrem fysik för att SS Ägir r.f. För mer information se föreningens hemsida: Snipe Tvåmans jolle Designad år 1931 Längd: 4,72 m Bredd: 1,52m Minimivikt: 172,8 Kg Max segelarea: 11,9 m2 segla dem så spelar det taktiska kunnandet en viktig roll. - De grundläggande reglerna lär man sig efter att ha varit med några gånger i båten, men man lär sig hela tiden mer för regelboken är rätt tjock, berättar Hedman. - Vid de nationella tävlingarna som vissa av oss brukar delta i, så är det taktiska kunnandet ännu viktigare för att ha någon chans till framskjutna placeringar. - Där är också förmågan att kunna trimma seglen rätt väldigt avgörande. Förutom onsdagsseglingarna så ordnar man även några helgtävlingar som ingår i en intern rankingserie. Tävlingarna ordnas utanför Andra Sjön och man kör oftast tre ca. 45 minuter långa seglingar runt en bana av flaggor man placerat ut. Man får poäng enligt placering och det gäller att samla så lite poäng som möjligt. - Förutom onsdagsseglingarna och...man får testa vara