Svensk företagshälsovård: Litteratur- och faktaöversikt

Transkript

1 Sidan 1 av 26 Svensk företagshälsovård: Litteratur- och faktaöversikt (reviderad ) Åsa Axelsdotter Hök Stig Tegle

2 Sidan 2 av 26 INNEHÅLL: 1. Bakgrund Definitioner mm Fakta om branschen... 4 Tillgång till företagshälsovård... 4 Antal företagshälsovårdsföretag... 6 Omsättning i branschen... 6 Arbetsgivarens kostnad för företagshälsovård Kvalitetsledningssystem Företagshälsovårdens kompetens Kundernas syn på företagshälsovården Upphandling Innehållet i företagshälsovård Småföretagen och företagshälsovården Samarbete mellan företag Nya reformförslag Kompetensförsörjningen Avslutande kommentar: Ingen gemensam syn Källor Bilaga 1: Resultat av undersökning SN

3 Sidan 3 av Bakgrund Denna rapport är en kortfattad sammanfattning av de rapporter och utredningar om företagshälsovården i Sverige som redovisats sedan år Definitioner mm I AML, kap 3, 2 b, definieras företagshälsovård på följande sätt: Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. I föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 används samma definition men i kommentarerna till föreskrifterna görs tillägget: Inom företagshälsovården behövs därför breda kunskaper i till exempel arbetsorganisation, beteendevetenskap, ergonomi, medicin, rehabilitering och teknik. Definitionen på företagshälsovård eller snarare bristen på densamma är ett fundamentalt problem för tolkningen av all fakta som finns tillgänglig. I olika undersökningar som gjorts i vilket man frågar om företagshälsovård kan de som svarar ha en helt egen definition av företagshälsovård som inte stämmer överens med lagstiftningens. Hur görs då jämförelsen? Vad som ska ingå i arbetsgivarens företagshälsovård är helt öppet för egen tolkning. Har man företagshälsovård om man köper sjukvård av en traditionell företagshälsovårdsleverantör? Företagshälsovårdsbranschen är marknadsanpassad och har i dagsläget inget uttalat samhällsansvar att leverera vissa tjänster. Ansvaret att köpa in och avtala om företagshälsovård ligger på arbetsgivaren i samverkan med fackliga representanter. Att ha ett avtal med en företagshälsovård borgar i sig inte för förbättringar - det gör ett aktivt hälso- och arbetsmiljöarbete med stöd av företagshälsovården när de egna resurserna inte räcker till. Det blir därför viktigt att särskilja de tjänster som enligt arbetsmiljölagen betecknas som företagshälsovård och de leverantörer (branschen) som vanligtvis levererar tjänsterna. Det finns inte heller krav på leverantörerna vad gäller om man vill kalla sin verksamhet för företagshälsovård eller sälja sina tjänster under andra beteckningar. Det vi vanligtvis lägger i begreppet företagshälsovård är en multidisciplinär verksamhet med kompetens inom medicin, teknik och beteendevetenskap som erbjuder ett grundutbud kopplat till arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Därtill kan företagstjänster inom flertalet närliggande områden erbjudas beroende på efterfrågan. Likaså kan aktörer utan multidisciplinär kompetens erbjuda företagshälsovård, te x en läkare och en sköterska som utför hälsokontroller.

4 Sidan 4 av Fakta om branschen Tillgång till företagshälsovård Enligt Jobbhälsobarometern som genomfördes av FSF tillsammans med SKI, Svenskt Kvalitets Index, hade närmare 71 % tillgång till företagshälsovård Tillgången till företagshälsovård, enligt de anställdas uppfattning, är här något högre jämfört med de undersökningar som tidigare gjorts. I 2007 års arbetsmiljöundersökning (AV 2007), uppger 65 procent av de tillfrågade att de har tillgång till företagshälsovård. Trots att det finns en skillnad mellan de båda undersökningarna är tendensen över tid lika. Det är en minskande andel anställda som har tillgång till företagshälsovård. LO har gjort en bearbetning av Arbetsmiljöundersökningarna sedan 1995 (LO 2008) som visar minskande tillgänglighet av företagshälsovård sedan 1995 (se diagram 1 nedan). Diagram 1: Tillgång till företagshälsovård, andel av alla anställda, 1995,1999, 2003 och Män, kvinnor resp samtliga. 80,0 77,0 74,8 67,8 66,6 78,8 77,2 77,8 73,6 72,0 75,9 70,5 69,1 60,0 Andel procent 40, ,0 0,0 Kv Mä Tot Enligt LOs sammanställning minskar också tillgängligheten till företagshälsovård i olika branscher sedan 1995 (offentlig verksamhet, industri, handel-transport-service) medan en bransch (byggnads) visar i stort oförändrad tillgänglighet Lägst tillgång till företagshälsovård procent - hade kvinnliga arbetare inom handel, transport och service. Detta kan jämföras med motsvarande högsta andel 2007 vad gäller tillgängligheten som var 87 procent för män inom offentlig sektorn. Anställda inom stat och landsting är de som har bäst tillgång till företagshälsovård ca (80 %) och generellt sett ökar andelen ju större arbetsstället är. I de största privata företagen är trenden densamma. De anställda i kommunerna uppger en lägre siffra, trots att vi vet att i princip samtliga kommuner har företagshälsovård. I de mindre företagen upp till 20 anställda har bara 25-30% av de anställda tillgång till företagshälsovård

5 Sidan 5 av 26 (Statskontoret 2001).Variationen mellan branscher är betydande. Generellt har anställda inom el- värme och vattenförsörjning (93 %) högst, lägst är det bland frisörer och inom hotell och restaurang (25 %). Det är även stora geografiska skillnader, i Halland uppger flest (80 %) att man har tillgång till företagshälsovård, i Kronoberg lägst andel (64 %). Cirka anställda främst i mindre företag upp till 20 anställda, saknar företagshälsovård. Att alla anställda har tillgång till företagshälsovård betyder inte att alla anställda har kontakt med företagshälsovården. Av de anställda i kommunerna hade bara 20 % haft kontakt med företagshälsovården, trots att samtliga omfattas av företagshälsovård. Anställda inom privat och statlig sektor i större utsträckning haft kontakt med sin företagshälsovård den senaste 12 månaderna (Jobbhälsobarometern). Diagram 2: Andel som har företagshälsovård resp som varit i kontakt med företagshälsovården senaste året (Källa: Jobbhälsobarometern) Har FHV 50 Kontakt FHV 40 Procent Kommun Landsting Privat Statlig Totalt Företagshälsovård i kollektivavtal på något sätt omfattar ca 2,5 miljon årsarbetare (se tabell 1 nedan). Av denna grupp är det dock endast något över 10 procent där avtalen anger krav på företagshälsovård. Tabell 1: Täckning i kollektivavtal (SOU 2004:113). Årsarbetare Avtal som har krav på obligatorisk anslutning till företagshälsovård Avtal som rekommenderar de lokala parterna att använda företagshälsovård Avtal som innebär att parterna ska inleda ett arbete om bl.a. företagshälsovård Summa

6 Sidan 6 av 26 Antal företagshälsovårdsföretag 1 Det finns inga säkra uppgifter om hur stor företagshälsovårdsbranschen är, vare sig i fråga om antal företag, enheter eller antal anställda. En orsak till detta är att det inte finns någon anmälnings- eller registreringsplikt för de företag som verkar inom branschen. Cirka 75 % av företagen är medlemmar i FSF fanns det 670 företagshälsovårdsenheter i olika storlek. Dessa har blivit färre som en följd av en omstrukturering i branschen med sammanslagningar och där större aktörer köper mindre företag. Antalet juridiska personer, dvs. företagshälsovårdsföretag, uppskattades 2004 av ALI till cirka 250. De två största bolagen, Previa och FeelGood, dominerar branschen totalt sedan Feelgood köpt Haluxa. De tillsammans har uppskattningsvis en tredjedel av den öppna marknaden. Trenden finns i hela branschen - mindre enheter har köpts upp eller gått tillsammans i större organisation. Antalet inbyggda företagshälsovårdsenheter har minskat kraftigt och uppskattades 2004 (ALI 2004) till 166, varav 22 är kommunala och 27 landstingskommunala. Företagshälsovårdsföretagens kundföretag har ca totalt 2,6 miljoner anställda. Av dessa är 1,4 privatanställda och resterande offentligt anställda. Den geografiska spridningen är stor. Statskontoret redovisade i sin rapport att det i nästan varje kommun finns tillgång till minst en företagshälsovårdsenhet (Statskontoret 2001). Omsättning i branschen Sett i ett längre perspektiv lägger arbetsgivarna mer och mer pengar på företagshälsovård uppskattade Statskontoret (Utnyttja företagshälsovården bättre, Statskontoret 2001) att den totala kostnaden för företagshälsovård 1992 uppgick till 3,7 miljarder kr. Detta inkluderade statsbidraget på en dryg miljard. Statsbidraget motsvarade 27 % av kostnaden för företagshälsovård. När statsbidraget togs bort 1993 rationaliserades och förändrades verksamheten. Den största förändringen innebar att företagshälsovården levererade mindre hälso- och sjukvård, vilket då var en önskad förändring av inriktningen av företagshälsovårdens arbete. Därefter har branschen vuxit utan större inslag av sjukvård och 1999 var den sammanlagda ekonomisk årsomsättning cirka 3 miljarder kronor (Statkontoret 2001) omsattes ca 3,8 till 3,9 mdr kronor 2. 90% av omsättningen finns hos FSFs medlemmar. 1 Uppgifterna i detta avsnitt bygger på FSF. 2 Siffrorna bygger på analyser baserade på FSFs medlemsregister, Bolagsverket och SCB.

7 Sidan 7 av 26 Arbetsgivarens kostnad för företagshälsovård Hur mycket arbetsgivaren lägger på sin företagshälsovård är en mycket vanlig fråga, likasom om det finns någon rekommendation om hur mycket man ska lägga. Det finns inga klara svar. Det förefaller dock som att arbetsgivarna ökar sina resurser för företagshälsovård. Två uppskattningar kring kostnaden för företagshälsovård har gjorts. I Metodutveckling inom företagshälsovården (AV 2004) har frågan ställts om respondenterna köper mer (kronor) företagshälsovårdstjänster (ej specificerat) nu (2003) jämfört med tre år sedan. Svaret var att ca 21 % av företagen köper mindre, 27 % oförändrat, 47 % mer och 5 % har ingen uppfattning. Statskontoret (2001) redovisade (se tabell 2 nedan) i sin rapport en genomsnittig årlig kostnad för kund per anställd per år i respektive grupp med samarbetsavtal enligt följande tabell: Tabell 2: Årlig kostnad per anställda och år för företagshälsovård (Källa: Statskontoret 2001): Storleksklass Privata kunder Offentliga kunder < 10 anställda anställda anställda >200 anställda Ovägt medelvärde Som framgår av tabell 2 köper privata kundföretag mer företagshälsovård per anställd än offentlig sektor. Genomsnittet i den privata sektorn är kr per anställd och år men det finns företag som betalar mer än kr för sin företagshälsovård. Inom offentlig sektor lägger statlig verksamhet mest pengar på företagshälsovård. Kommunerna har en snittkostnad på 800 kr men även den varierar stort mellan 140 kr och 1400 (FHI 2004) De stora kommunerna med decentraliserad upphandlingsprocess förlagd till sina statsdelar lägger generellt minst. Hur mycket pengar man lägger på företagshälsovård säger dock ingenting om resultatet och vilket stöd man får. En verksamhet kan ha ett mycket gott hälso- och arbetsmiljöarbete men betala lite till för sin företagshälsovård och hanterar sitt hälso- och arbetsmiljöarbete på andra sätt. Inte heller finns något samband mellan hög kostnad och bra resultat. Studien Hälsa och framtid (FHI 2004) visar att företagshälsovård och friskvård finns i ungefär samma omfattning i friska och genomsnittliga företag och till samma kostnad. 4. Kvalitetsledningssystem Företagshälsovårdens interna kvalitetsledningssystem kan vara frivilligt kvalitetssäkrad enligt ISO 9000 eller enligt Föreningen Svensk Företagshälsovårds "Kravspecifikation för svensk företagshälsovård". Kvalitetssäkring kan bestå av egenkontroll eller av certifiering genom ett oberoende tredjepartsorgan. Enligt FSF är idag (2008) merparten av företagshälsovårdsföretagen tredjepartscertifierade.

8 Sidan 8 av 26 Den utvecklingen har gått mycket fort och alla har hängt på. Kvalitetsledningssystem eller ISO 9000 har dock ingen automatisk relevans för de enskilda tjänster (produkter) som ett företag med kvalitetsledningssystem certifierat eller ej säljer. Ett företag certifierat enligt ISO 9000 kan således sälja både bra och dåliga tjänster. 5. Företagshälsovårdens kompetens Den största utmaningen för branschen är den framtida kompetensförsörjningen. FSF räknar med att det krävs cirka 1200 rekryteringar för att täcka kommande pensionsavgångar under enbart Dessutom förefaller det som att branschens omsättning växer och antalet anställda ökar vilket ytterligare ökar rekryteringsbehoven. Inga officiella siffror finns på hur många som är anställda inom företagshälsovårdsbranschen uppskattades antalet anställda i hela branschen till ca 4200 personer omräknat till heltid med följande fördelning (se tabell 3 nedan, FSF). Tabell 3: Antal anställda i företagshälsovården 2006 (Enl FSF) Personalkategori: Antal Företagssköterska Beteendevetare / psykolog 725 Ergonom/sjukgymnast 700 Företagsläkare 625 Arbetsmiljöingenjör 350 Annan 250 Hälsopedagog (motsvarande) 200 Totalt Kundernas syn på företagshälsovården 2003 genomförde undersökningsföretaget REGI en undersökning där 500 personalchefer fick uttala sig om sin företagshälsovård 3. Det var organisationer med mer än 200 anställda. Mätningen avsåg följande 7 bedömningskriterier: Tjänsteutbud Kompetens Leveranssäkerhet Bemötande Affärsmässighet Pris Hälsoekonomisk uppföljning 3 Vilka företag som ingick i urvalet framgår inte.

9 Sidan 9 av 26 Överlag får mindre aktörer med sjukvårdsrelaterade tjänster högst betyg, de inbyggda hälsorna lägst. Bedömningen bygger en sammanvägning av de 7 bedömningskriterierna ovan. Generellt så skiljer sig branschen som helhet gentemot andra branscher främst i sin brist på affärsmässighet och möjligheten till ekonomisk uppföljning och kunderna upplever inte tjänsterna de köper som prisvärda. Dessa områden hamnade också lägst i rangordningen av frågeområdena totalt sett, oberoende av leverantör. Det beror på flera faktorer, man känner inte till vilket utbud företagshälsovårdsföretagen har, man upplever branschen som relativ traditionell och inte anpassningsbenägen och inte kapabel att motivera sina tjänster. Undersökningen visar också att kunderna inte är speciellt trogna sin leverantör, utan de byter gärna när de inte är nöjda och hälften av de tillfrågade svarar att de redan anlitar flera leverantörer parallellt. Det som gör att kunden är nöjd är ofta en speciell prestation och relation till en eller några personer på sin företagshälsovård. I rapporten Strategier för arbetsmiljö (Bostedt 1998), undersöktes attityderna till företagshälsovården bland 52 medelstora företag anställda som hade valt att inte ha företagshälsovård. Företagen var geografiskt spridda och hade varierande branschtillhörighet. Rapporten uppvisar ett utbrett ointresse för företagshälsovården i de undersökta företagen. De flesta av de intervjuade företrädarna var antingen tveksamma eller kritiska till företagshälsovårdens insatser: De gör varken från eller till var ett vanligt svar bland de intervjuade. Fem huvudlinjer till kritiken kunde skönjas: Man saknade aktiv marknadsföring om företagens tjänster Man hade egna lösningar bättre än att nyttja traditionell företagshälsovård Det var för dyrt i förhållande till resultatet Man var besviken på servicenivån och kundbemötandet Det fanns ingen företagshälsovård i närheten Generellt så finns uppfattningen att företagshälsovård inte lever upp till de krav som ställs. Det vanligaste är man inte är tillräckligt bekant med företagshälsovårdens utbud och därför inte kan köpa tjänster på bästa sätt. I samma enkät (Bostedt 1998) ställdes frågor om hur företagen upplevde arbetsmiljöproblemen och hur de bedömde företagshälsovårdens förmåga att ge sakkunnig hjälp. Kunderna efterfrågade endast till en del företagshälsovårdens tjänster, bara de problem som de ansåg vara viktigast. Företagshälsovården ansågs besitta hög kompetens i medicinsk vård, hälsoundersökningar, ergonomi och rehabilitering men i mindre utsträckning rörande arbetsorganisation och stress. Intressant är att trots ovanstående finner Bostedt att i en jämförelse med företagens syn på företagshälsovården gjord 1993 har man blivit mer positiv var det 47 % av de tillfrågade som ansåg företagshälsovård var en viktig och ofta använd resurs för företaget, 1993 var andelen 27 %.

10 Sidan 10 av 26 Rapport från Arbetsmiljöverket I rapporten Metodutveckling inom företagshälsovården (AMV 2004) ett projekt med 19 genomförda intervjuerna med kunder till företagshälsovården. Svaren visar en stor samstämmighet i nedanstående sammanfattning: - Det är viktigt för kunderna att kunna se resultat och nytta av levererade tjänster. Detta gäller oavsett om man upphandlat företagshälsovård eller andra typer av tjänster. Otydlig nytta gör kunden osäker och bedömer då att tjänsten är både missriktad och dyr. I de fall då företagshälsovårdsföretaget hjälper kunden, i dialog, att identifiera ett problem, föreslå en lösning, stödja genomförandet och redovisa resultat upplevs tjänsten som både nyttig och prisvärd, dvs. kvalitetsnivån bedöms som hög. företagshälsovårdföretaget upplevs som aktivt, man bryr sig. I de fall då företagshälsovårdsföretaget erbjuder tjänster ur en produktkatalog är resultatredovisningen otillräcklig. Företagshälsovårdsföretaget betar av timbanken och då upplever kunden att resultatet av tjänsten inte skapar kundnytta och att resultatet inte kan mätas i kundföretagets egen verksamhet. Företagshälsovårdsföretaget upplevs som passivt. Motsvarande gäller för företagshälsovårdsföretag som säljer företagshälsovård och använder mer eller mindre trovärdiga koncept. Kunderna anger att förtroende och samverkan är mycket viktiga faktorer för att resultatet ska leda till nytta. Analysen visar att ca 26 % av de intervjuade kunderna upplever att redovisningarna blivit bättre över en 3-årsperiod, 48 % ser ingen skillnad och 26 % har ingen uppfattning. Redovisningarna omfattar i första hand använd tid, antal levererade tjänster etc. och oftast på individnivå. Ledningssystem för kvalitet är alltid kundfokuserade. Av de intervjuade kunderna upplever ca 68 % att företagshälsovårdsföretaget genomför olika typer av kundtillfredsställelseundersökningar. Majoriteten av kundföretagen uppfattar att kvalitetsnivån är acceptabel/hög. I toppen ligger extra tjänster dvs. tjänster som ska lösa ett nytt identifierat behov/problem. Företagshälsovårdsföretagens förmåga att förmedla nyheter/kunskap av nytta för kunden får lågt betyg. Ett exempel är att informera om nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Några kunder anser att arbetsgivare/fackliga organisationer är bättre på denna typ av kunskapsförmedling. Kunderna bedömer att kvalitetsnivån på paket av tjänster, vars resultat och nytta är svåra att mäta, är låg När det gäller i vilken utsträckning kunderna direkt upplever nytta av levererade tjänster är spridningen i uppfattningen påtaglig. Sammantaget upplever kunderna att tyngdpunkten ligger i spannet viss nytta till nytta. Inom följande områden framgår att företagshälsovård påverkar resultatet, dvs generar nytta till kunden (se tabell 4

11 Sidan 11 av 26 nedan). 85 % av de svarande uppger att företagshälsovårdens insatserna påverkar arbetsmiljön positivt. Tabell 4: I vilken grad kunderna upplever nytta med tjänster inom resp område (Källa: AMV 2004) Arbetsmiljö 85 % Rehabiliteringsutveckling 68 % Hälso-/ohälsoeffekter 42 % Produktivitet 32 % Andra undersökningar Hos de medarbetare som har tillgång till företagshälsovård är den ofta uppskattad. Enligt Jobbhälsobarometern (FSF 2008) bedömdes företagshälsovårdens insats som mycket bra eller ganska bra av 66,9 procent hos de som uppgett att de hade haft kontakt med företagshälsovård senaste året. Dock är det bara 28 % av de som har företagshälsovård som har haft kontakt med den det senaste året. Minst nöjda med sin företagshälsovård kontakt är de som arbetar inom Landstinget, mest nöjda är statlig personal. Statskontoret (Utnyttja företagshälsovården bättre, Statskontoret 2001) redovisar att 60 % av de anställda i större organisationer har möjlighet att vända sig direkt till sin företagshälsovård utan att konsultera sin arbetsgivare. Mindre arbetsgivare och kommuner kräver i större utsträckning godkännande först. Statskontoret 2001 har noterat att det är en allmän uppfattning bland de fackliga organisationerna att samverkan i arbetsmiljöfrågor har försvagats, vilket försämrar förutsättningarna att planera vilka insatser företagshälsovården bör göra. Detta bekräftas av 2003 års Arbetsmiljöundersökning (AV), enligt vilken bara hälften av skyddsombud och ledamöter i arbetsmiljökommittéer anser sig ha ett gott eller mycket gott inflytande i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetslivsinstitutets har i skriften Arbetsmiljöfrågans väg (ALI 2006b) beskrivit resultaten av en studie gjord i Dalarna med 22 företag och deras leverantör av företagshälsovårdstjänster. Insatserna gällde ergonomiska tjänster och deras slutsats är att företagen gärna vill pröva att lösa problemen själva innan man kontaktar företagshälsovården. Alla kompetenser inom företagshälsovården nyttjas, men sällan som team utan en i taget. Något gemensamt problemlösande förekommer inte vare sig mellan kund och företagshälsovård eller mellan olika yrkeskategorier inom företagshälsovården. Kunderna ser företagshälsovård som en expertrådgivare och lyssnar på deras råd, men genomför gärna förändringarna på egen hand.

12 Sidan 12 av Upphandling Kommuner, landsting och statliga myndigheter måste upphandla företagshälsovård. Kommuner upphandlar själva eller i samverkan med grannkommuner, medan staten har ett ramavtalsförfarande som underlättar för verk och myndigheter att avtala om företagshälsovård. Upphandling av företagshälsovård berör cirka 1,2 miljoner anställda, d v s nästan hälften av alla anställda som har tillgång till företagshälsovård. Företagshälsovård i offentlig upphandling från OPIC har gått igenom samtliga offentliga upphandlingar av företagshälsovård under åren (467 st). I den enkätundersökning som utgör en del av rapportens underlag, framgår att de faktorer som har störst betydelse för om man är nöjd med sin leverantör är samarbete och service. Generellt sett är man dock inte speciellt nöjd med sin leverantör. Och det framgår tydligt av genomgången att mycket få ställer några som helst krav på resultat. Genomgången visar också att 70 % av de upphandlade enheterna inte uppger något syfte med varför de vill ha företagshälsovård. I slutändan handlar det mesta om pris. Pris, inte innehåll är den faktor som oftast avgör vilken leverantör som tilldelas kontraktet, trots ställda kvalitetskrav. Många leverantörer avstår från att lämna anbud pga LOU och många som gör det diskvalificeras för att de inte uppfyller de ställda formella kraven. 8. Innehållet i företagshälsovård Detta kapitel är svårt att redovisa i en övergripande sammanställning, avsaknaden av enhetlig begreppsapparat gör att de olika studierna har gjort olika indelningar när de undersöker vilka tjänster som köps från företagshälsovården. En grov uppskattning är att 75 % av det som köps är rehabiliterande och efterhjälpande stödtjänster framför allt för enskilda individer. I OPICs rapport framgår att man främst upphandlar individuella efterhjälpande tjänster, rehabilitering samt olika typer av regelbundna hälsokontroller. De kompetenser som främst anlitas är läkare, sköterska, ergonom och beteende vetare Flera undersökningar (bla Statskontoret 2001) som gjorts visar att företagshälsovården ägnar uppskattningsvis hälften av sin verksamhet åt sådant som kan anses följa av uppdraget i AML, arbetsmiljöarbete och rehabilitering i lika stora delar. Beträffande rehabilitering är en större del utredningar och bedömningar, en mindre är ren behandling. Arbetsmiljöarbetet är visserligen förebyggande, men det förefaller inte vara en systematisk regelbunden medverkan för företagshälsovården utan mer ad hoc betonat när problemområden ex buller har identifierats Resten av verksamheten ägnas åt sjukvårdande verksamhet, olika former av friskvård (ibland benämnd hälsopromotion), livsstilsfrågor, m.m. Det kan konstateras att en del av det som marknadsförs som företagshälsovård inte håller den kvalitet eller står för sådan kompetens som förutsetts i lagen.

13 Sidan 13 av 26 I Statskontorets (2001) undersökning framträder bilden att företagshälsovården genomgående anlitas mest för de klassiska företagshälsovårdstjänsterna, dvs. vid ergonomiska problem och belastningsskador. I princip alla större organisationer kontaktar företagshälsovård när sådana problem uppstår. Ett mycket högt användande noteras också för vid rehabiliteringsfall, psykisk och fysisk arbetsmiljö, missbruksfrågor och kemiska hälsorisker. Det är däremot ovanligt att man anlitar företagshälsovård som stöd vid arbetsorganisatoriska frågeställningar. När man studerar vilka tjänster som köps är det mindre skillnader mellan mindre arbetsplatser och större, det är av mindre betydelse om det är ett privat företag eller ett statligt verk. Man tenderar att nyttja mindre tjänster totalt sett. Mönstret är lika och skiljer sig från arbetsplatser med fler anställda. I Arbetsmiljöundersökningen 2005 (AV) svarade 43,5 procent av dem som har tillgång till företagshälsovård jakande på frågan om företagshälsovården besökt arbetsplatsen eller på annat sätt gjort en bedömning av arbetsmiljön svarar. En tilläggsfråga ställdes till dem som fått någon form av insats från företagshälsovårdens om vad insatsen gällde (se svarsfördelning i tabell 5 nedan). Tabell 5: Svar på frågan vilken typ av insats från företagshälsovård (Källa: AV 2005) Företagshälsovårdens insats gällde: M+Kv M Kv Arbetsställningar, arbetsrörelser eller tungt arbete 27,5 23,6 25,7 Teknisk utrustning (belysning, buller etc.) 21,1 13,7 17,6 Hög arbetsbelastning eller stress 17,3 13,6 15,6 Samarbete eller relationer på arbetsplatsen 8,9 7,5 8,2 Anpassning av arbetsuppgifter eller rehabilitering 8,6 6,0 7,4 Sjukfrånvaro 7,4 5,6 6,5 Missbruksproblem 4,2 1,6 3,0 Annat 10,4 7,6 9,1 I en undersökning från (FHI 2004, kap 11) 4 undersökte man företagens resp företagshälsovårdsföretagens syn på vilka tjänster som företagshälsovård anlitades för och med vilken frekvens detta skedde. Det framgår att det är mycket stora skillnader mellan företagen och företagshälsovårdsföretagen vad gäller hur ofta man använder olika tjänster (se diagram nedan). 4 Kan företagshälsovården lösa sjukvårdskrisen?, av Peter Westerholm och Göran Bostedt.

14 Sidan 14 av 26 Diagram 3: Frekvens ofta/mkt ofta av 14 olika företagshälsovårdstjänster. Svar fr företags- respektive företagshälsovårdsrepresentanter 5 (Källa: FHI 2004). 90 Frekvens "ofta eller mycket ofta" av olika FHV-tjänster. Svar företagsrepr resp FHV-repr 80 FHV-repr Procent 40 Företagsrepresentanter Ergo BelBull Luft Kemi-aller KostRök Rehab Psyk Org Missbr FörOlyck Hälsound AllmKons SjukOrsak ÖvrMilj Branschrepresentanter anger att de flesta tjänster används ofta eller mycket ofta dubbelt eller i tre gånger - så mycket som företagsrepresentanterna. Minst skillnad är det för hälsoundersökningarna (tjänst nr 11 fr vänster). Tjänsterna i diagrammet ovan är från vänster till höger: 1 Ergonomiska problem & belastningsskador 2 Belysning, buller vibrationer 3 Inomhusluftens kvalitet, ventilation o likn 4 Kemiska hälsorisker, överkänslighet, allergi 5 Livsstillsfrågor, kost, motion, rökavvänjning 6 Frågor om rehabilitering 7 Psykisk arbetsmiljö trivsel stress samarbete 8 Frågor som rör arbetets organisation 9 Missbruksfrågor, alkohol, droger 10 Förebyggande,omhändertagande, olycksfall 11 Allm sjukvårdsinsatser, mottagn, hälsoundersök 12 Allm konsultstöd, utbildning, information 13 Undersökning, analys av sjukfrånvaroorsak 14 Andra arbetsmiljöproblem Samma skillnader mellan företags- och branschrepresentanter fanns vad gäller frekvensen Aldrig för vilka tjänster man köper/säljer (se diagram nedan med samma tjänster fr vänster till höger som diagrammet ovan). 5 Källa: se ovan.

15 Sidan 15 av 26 Diagram 4: Frekvens Aldrig av 14 olika företagshälsovårdstjänster. Svar fr företagsrespektive företagshälsovårdsrepresentanter 6 (Källa: FHI 2004). 70 Frekvens "Aldrig" av olika FHV-tjänster. Svar företagsrepresentanter resp FHV-repr Företagsrepresentanter 40 Procent 30 FHV-repr Ergo BelBull Luft Kemi-aller KostRök Rehab Psyk Org Missbr FörOlyck Hälsound AllmKons SjukOrsak ÖvrMilj Undersökning Svenskt Näringsliv 7 Svenskt Näringsliv (SN 2008) har gjort en enkätundersökning till 470 företag med anställda i tre branscher (livsmedel, byggnads och transport). I undersökningen ställdes bland annat frågor huruvida man har inbyggd företagshälsovård, om man upphandlar företagshälsovård och givet att man upphandlar vilken kontraktstyp man upphandlar. Väldigt få har egen inbyggd företagshälsovård (10%) och 86 procent köper företagshälsovård från utomstående aktör. Vilken typ av kontraktsform man upphandlar företagshälsovård efter framgår av tabell 7 nedan. Tabell 7: Med vilken typ av kontraktsform upphandlar företagen företagshälsovård Källa: Svenskt Näringsliv 2008). Paketlösning 47 % Enligt ett avtal som bygger på en behovsanalys 37 % Inköp vid akuta behov/problemställningar 16 % Många företag köper också i praktiken kombinationer av dessa varianter, främst i form en baslösning med tillägg för tjänster vid behov. I undersökningen ställdes också en fråga om vilka tjänster man upphandlar, vilka tjänster som man utför själv resp vilka tjänster som inte utförs alls (se redovisning tabell nedan). Svaren för samtliga 22 tjänster redovisas i bilaga 1. 6 Källa: se ovan. 7 Frågor ställdes också om huruvida man upphandlar försäkringar för alla anställda. 10 procent av företagen upphandlade sjukvårdsförsäkring och endast 4 procent hade rehabiliteringsförsäkring för alla anställda. De företag som hade sjukvårdsförsäkring hade en signifikant lägre sjukfrånvaro än företag utan sjukvårdsförsäkring.

16 Sidan 16 av 26 Tabell 8: Tjänster med högst relativ svarsfrekvens inom resp grupp ( Upphandlad, Egen regi resp Utförs ej ). (Källa: SN 2008) Upphandlad Egen regi Utförs ej Hälsoundersökn Utbildning arbetsmiljö Friskvård Fysisk rehab Psykiskt rehab Årlig uppfölj & utvärd arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöbedömningar Rutiner för sjukanmälan Samtal sjukfrånvaro korttid Regelbunden kontakt vid sjukskrivn över 14 dagar Arbetsträning hos ag Byte av arbetsuppg hos nuv ag Undersökning psykisk arbetsmiljö Alkohol- & tobaksinfo Psykisk rehab Företagshälsovårdsföretagens syn på framtiden Bostedt och Westerholm har tidigare redovisat (FHI 2004) att företagshälsovårdsföretagen ser positivt på sin delaktighet hos sina kunder. Även när företagshälsovårdsföretagen tillfrågas om hur de bedömer kommande förändringar ser de ljust på framtiden.(enkät gjord av FSF 2006). Diagram 5: Bedömda förändringar Källa: FSF Förändring av verksamhetens inriktning? Ledn/org Hälsofr/friskv SAM Rehab/arb.förm.bedöm belastningspr psykosociala pr fysiska arbmiljöpr Häls-/sjukvård Ökn Minskn Oför Ej ang.

17 Sidan 17 av 26 Av diagrammet framgår att man förväntar sig en ökning främst av lednings- /organisastionsfrågor, hälsofrämjande insatser och friskvårdsinsatser, rehabiliteringsoch arbetsförmågebedömningar samt insatser orsakade av psykosociala problem. Därnäst förväntar man sig ökningar inom hälso- och sjukvård. Observera att denna enkät genomfördes innan diskussionen om arbetsnära vård påbörjades. 9. Småföretagen och företagshälsovården 8 Våra småföretag (upptill 50 anställda) utgör 99 % av alla företag. Majoriteten av dessa är egenföretagare och 96 % av företagen har upptill 10 anställda och kallas vanligtvis microföretag. Mindre företag skiljer sig på flera punkter från de större och ett av dem är tillgång till extern företagshälsovård, men de har ofta mycket låg sjukfrånvaro. I IVLs rapport (2003) om småföretag och företagshälsovård framkommer att de intervjuade främst använder och vill använda företagshälsovård till medicinskt stöd rådgivning. Det skulle kunna bero på att de har begränsad kunskap om vad företagshälsovård kan erbjuda inom andra områden. Och/eller en uppfattning om att tjänsterna är dyra i förhållande till vad man får tillbaka. Av de 39 intervjuade företagen med företagshälsovård hade 16 % bara ett avtal som innebar telefonrådgivning och nyhetsbrev. Även Statskontoret (2001) redovisar att mindre företag främst efterfrågar sjukvård och arbetsrelaterad vård och därefter rådgivning. Statskontoret tar inte upp hälsokontroll som en enskilt stor efterfrågad tjänst. Som redovisats tidigare är tillgången till företagshälsovård är vanligtvis starkt begränsad på små företag och det är uppenbart att begreppet företagshälsovård för många chefer såväl som för anställda på små företag är synonymt med regelbundna hälsoundersökningar och ibland en snabbare tillgång till sjukvården än via exempelvis husläkare på vårdcentraler (AMV 2004)). I samma rapport redovisas en undersökning av arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet på 27 mindre tillverkningsföretag i Dalarna. Där konstateras att 17 st (63 procent) av dem var anslutna till företagshälsovård och att hälsokontroller var det som utnyttjades mest. Problemet med den låga anslutningsgraden hos mindre företag är dubbelbottnat. Likväl som företagen tycker att det är dyrt och onödigt med företagshälsovård tycker företagshälsovård att det är dyrt och resurskrävande och osäkert att bearbeta mindre företag. IVLs (2003) rapport stödjer uppfattningen att företagshälsovårdsföretag sällan marknadsför sig mot mindre företag eller har lösningar anpassade för få anställda. Företagshälsovårdens syn på mindre företag präglas av att det är dyrt och resurskrävande att nå små företag och det är långt ifrån säkert att kontakten leder till köp av någon tjänst (ALI 2004) 8 Undersökningen av SN (2008) ovan omfattar även småföretag även om dessa inte särredovisas.

18 10. Samarbete mellan företag Sidan 18 av 26 Det allra vanligast är att man som arbetsgivare inte samarbetar med någon när man hanterar sina hälsofrågor, inte ens med sin företagshälsovård. I första hand försöker man lösa problemen med egna resurser och egen kunskap. Statskontoret (2001) redovisar att hälften av alla företag och offentlig verksamhet främst arbetar på egen hand och bland de större så är den siffran högre än 80 %. När tillgång till företagshälsovård redovisas är det inte riktigt säkert vad som avses. Statskontoret (2001) visar att alla tillfrågade organisationer utom landstingen tillfälligt utnyttjar företagshälsovård vid sidan av eller i stället för ett befintligt avtal. Det kan betyda att, när behov uppstår, kan de som behöver få tillgång till företagshälsovård, trots att vi inte kan redovisa det. Runt 20 % av de svarande arbetsplatserna uppger att man gör så. Större organisationer är anlita också andra externa konsulter än företagshälsovård och gör så i 40 % av de speciella tillfällen då behov uppstår. De intervjuer som AV (2004) visar svaren att det är de klassiska arbetsmiljöfrågorna som i hög grad styr tjänsternas omfattning och innehåll, exempelvis kartläggningar från SAM, hög sjukfrånvaro, arbetsmiljö, hälsa/ohälsa. Företagens förstahandsalternativ när det gäller leverans av företagshälsovård redovisas i tabell 9 nedan. Tabell 9: Företagshälsovård är försthandvalsval: Frekvens inom resp området (Källa: AV 2004). Arbetsmiljö 84 % Hälsa 37 % Arbetsorganisation 16 % Produktivitet 10 % När det gäller området produktivitet arbetar ca 74 % av de intervjuade kundföretagen enbart med interna resurser. Motsvarande siffra för arbetsorganisation är ca 53 %. Det finns, åtminstone i de större företagen, en strävan att bygga upp egen kompetens inom ovanstående områden. Ett motiv är att företagshälsovårdsföretagen inte upplevs ha tillräcklig kompetens. Denna uppfattning skiljer sig dock från den ena kunden till den andra och det finns även kunder till samma företagshälsovårdsföretag som har olika uppfattning. Den vanligaste formen av formellt samarbete med den offentliga sektorn är samarbete med landstingen om de sk fria nyttigheterna 9. Landstingens inställning till detta samarbete varierar. Cirka hälften av alla företagshälsovårdsföretag har ett sådant samarbetsavtal enligt Statskontoret (2001). Utredningen (SOU 2004) genomförde en enkätundersökning till landstingen för att få en överblick över hur samverkan mellan landstingen och företagshälsovårdsföretagen ser ut i landet i övrigt. Ett generellt drag är att omfattningen minskar eller i vart fall att man 9 Dvs kostnadsfri medicinsk service, t ex röntgen eller provtagning efter remiss.

19 Sidan 19 av 26 från landstingens sida försöker få till stånd tydligare regler för på vilka villkor sådan service ska förekomma (t.ex. genom att träffa avtal med berörda företagshälsor). Några övriga gemensamma drag finns inte. Innehåll och omfattning i samverkan kan delas in i några grupper. I ett fåtal landsting förekommer ett ganska systematiskt samarbete, där man från landstingens sida har gjort en bred bedömning av företagshälsovårdens förutsättningar att bidra och på basis av detta kommit överens om på vilket sätt man ska samarbeta. I andra ändan av skalan finns några landsting där ingen samverkan alls tycks förekomma, åtminstone inget som landstinget centralt har tagit initiativ till eller beslutat. Denna grupp är större. Ett indirekt samarbete finns ofta även med försäkringskassan i sjukskrivningsärenden. 11. Nya reformförslag Socialförsäkringsutredningens föreslog en modell om en företagshälsovård på tre ben: 1) arbetsmiljö, 2) sjukvårdande arbete och 3) en ansvarstagande roll i sjukskrivningsprocessen. Detta är på väg att bli verklighet. Hur detta kommer att påverka arbetsplatsernas uppfattning om företagshälsovård är det ännu ingen som vet, inte heller finns någon konsekvensbeskrivning för förändringen. Vi vet att företagshälsovårdsföretagen arbetar febrilt med frågan och deras kunder avvaktar resultaten innan de tar ställning till om de är intresserade av en primärvårdsdel. Enligt Jobbhälsobarometern (FSF 2008) uppger över en tredjedel av de anställda att de kan gå till företagshälsovården även för att få sjukvård i samband med sjukdom, vilket är en något överraskande hög siffra (se diagram nedan) 10. Det är dock betydligt fler som vill ha den möjligheten. Hela 75 procent av samtliga anställda vill ha den möjligheten, vilket är fler än de som säger sig ha tillgång till företagshälsovård överhuvudtaget. Mest intressant är detta i privat sektor där 80 procent vill kunna gå till företagshälsovården för att få hjälp med sjukvård (se tabell 5 nedan). 10 Uppgiften baseras på den senaste Jobbhälsobarometern som FSF gör tillsammans med Svenskt Kvalitetsindex, SKI. Resultaten bygger på telefonintervjuer med bortåt svenskar i åldern år som jobbar minst halvtid och speglar de anställdas uppfattning. Resultaten är statistiskt säkerställda

20 Sidan 20 av 26 Diagram 6: Anställdas uppgifter om de kan resp vill få sjukvård inom olika sektorer. (Källa: Jobbhälsobarometern). 100% Sjukvård i Företagshälsovården 80% 60% Kan få sjukv 40% 20% 0% Annan sektor Kommun Landsting Privat sektor Statlig sektor Totalt Vill få sjukv Kompetensförsörjningen I september 2008 aviserade regeringen att man vill att högskolor och universitet tar över de längre företagshälsovårdsutbildningarna. Övertagandet kommer att ske under mandatperioden och redan i höstens budget avsätts 100 miljoner kronor för de kommande tre åren. Detta är ett första steg för att säkra framtida kompetensförsörjning och förslag hämtat från utredningen om kompetensförsörjning. Nedan följer de övriga förslagen i korthet. Ny företagshälsovård ny kunskapsförsörjning SOU 2007:91 Företagshälsovården står inför stora utmaningar och stora möjligheter att utvecklas. Regeringen öppnar nu för företagshälsovården att få en roll i sjukskrivningsprocessen. Samtidigt står branschen inför ett omfattande generationsskifte. Utbildningarna är avgörande för kompetensförsörjningen. Företagshälsovården bör utvecklas till ett eget akademiskt område och bli föremål för forskning, utveckling och utvärdering om än med de utmaningar som ligger i att vara både multidisciplinärt och tillämpbart. För utbildningarnas del bör grundregeln vara att den grundläggande yrkes- eller vidareutbildningen för företagshälsovårdens personal bör återfinnas inom ramen för det reguljära utbildningssystemet. Målet är också att få ut mer utbildning för pengarna. Att värna om hela uppdraget för företagshälsovården och den multidisciplinära kompetensen har varit en annan viktig utgångspunkt. Kommittén föreslår: regeringen inrättar en professur för företagshälsovård som ett multidisciplinärt kunskapsområde och att ett FoU-program utarbetas, de långa företagshälsovårdsutbildningarna bedrivs av universitet och högskolor som reguljär högskoleutbildning,

21 Sidan 21 av 26 en ny huvudman får i uppgift att övergångsvis upphandla och samordna de långa företagshälsovårdsutbildningarna samt att verka för att övergången till högskolan sker snarast möjligt, senast till 2015, en självständig nämnd inrättas som huvudman (Nämnden för kunskapsområdet företagshälsovård) tidigast fr.o.m. 1 juli 2008 med hemvist i Försäkringskassan för administrativt stöd. Arbetsmarknadens parter, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, och en av regeringen utsedd ordförande ingår i nämnden. Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF, adjungeras, extra medel för en treårig utbildningssatsning med start 2009 genomförs till stöd för företagshälsovårdens utveckling. Nämnden får i uppgift att upphandla och organisera stödet, 12. Avslutande kommentar: Ingen gemensam syn Hur samhället ser på företagshälsovård och företagshälsovårdsbranschen är en stötesten. Detta har utretts ett antal gånger och inte mycket har hänt. Synen på hur företagshälsovård ska agera styrs av politiska viljor och intresseinriktning. Nästan alla av de utredningarna som gjorts har genomförts med ett tydligt samhällsperspektiv. Frågan har utretts i närmare femtio år och det är slående hur likartade utredningsuppdragen och frågeställningarna har varit genom åren. Ganska lite av allt utredningsarbete och alla förslag som diskuterats har dock fått genomslag i praktiken. Det är staten som initierat utredningarna, och staten har också gett uttryck för vilken inriktning företagshälsovården bör ha, men i praktiken har inte staten haft eller sett till att skapa instrument för att förverkliga ambitionerna. Följande förklaringar, sammanställda av Humla konsult, finns till att förändringar och ställningstaganden knappast sker: Det finns olika uppfattningar om hur man ska säkerställa att den anställda får tillgång till företagshälsovård. Genom lagstiftning, partsgemensamma avtal eller via marknadskrafter? Dessutom vad är definitionen på tillgång? Vilken roll bör staten spela för att få till stånd den företagshälsovård som kan anses nödvändig? Kan en god företagshälsovård åstadkommas lika väl eller bättre utan ett statligt engagemang? Det finns inga utvärderingar eller forskning som kan belysa nyttan av företagshälsovård ur samhällsekonomisk eller företagsekonomisk synvinkel. Eller om den bidrar till minskade kostnader för ohälsa eller ens minskad ohälsa och sjukfrånvaro. Den lämpliga omfattningen av sjukvård och arbetsrelaterad sjukvård är svår att definiera inom ramen för företagshälsovården. Det saknas en tydlig definition av vad begreppet företagshälsovård innebär och vad en företagshälsovård ska göra. Tills vidare arbetar företagshälsovården på

22 kundernas begäran och det ger ibland upphov till debatten om att företagshälsovård gör fel saker. Sidan 22 av 26 Den landstingskommunala självbestämmanderätten i hälso- och sjukvårdsfrågor och eventuella samarbeten med andra aktörer försvårar enhetliga direktiv om hur företagshälsovård ska bedrivas.

23 Sidan 23 av 26

24 Källor Sidan 24 av 26 ALI (2004), Företagshälsovårdens vägval ; Arbetslivsinstitutet 2004 ALI (2006 a), Arbetsmiljöarbete i Sverige 2004 ; Vetenskaplig skriftserie nr 2006:6, Arbetslivsinstitutet. ALI (2006b), Arbetsmiljöfrågans väg, Vetenskaplig skriftserie nr 2006:20, Arbetslivsinstitutet AV (2003), Arbetsmiljöundersökningen 2003, Arbetsmiljöverket AV (2004), Metodutveckling inom företagshälsovården, slutrapport. Rapport 2004:2, Arbetsmiljöverket. AV (2005), Arbetsmiljöundersökningen 2005, Arbetsmiljöverket AV (2007), Arbetsmiljöundersökningen 2007, Arbetsmiljöverket Bostedt (1998), Strategier för arbetsmiljöarbete - en studie av medelstora privata företags arbetsmiljöarbete och perspektiv på FÖRETAGSHÄLSOVÅRD, Göran Bostedt, Mitthögskolan FHI (2004), Den höga sjukfrånvaron sanning och konsekvens. Folkhälsoinstitutet. 2004:15, Hälsa och framtid, centrum för Folkhälsa, SLL FSF (2008), Jobbhälsobarometern, Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF). IVL (2003), Småföretag och företagshälsovård- ska berget komma till Muhammed eller Muhammed till berget? IVL rapport B1542, LO (2008), Trender i arbetsmiljön 2007 klass och kön. OPIC (2007), Företagshälsovård i offentlig upphandling en total överblick. SN (2008), Undersökning om samband mellan företagens hälsofrämjande och rehabiliterande aktiviteter inkl försäkringstjänster och sjukfrånvaron. Svenskt näringsliv 2008 Socialförsäkringsutredningen (2006), Företagshälsovård på tre ben, Samtal om socialförsäkring, skrift nr 11. SOU 2004:113, Utveckling av god företagshälsovård. SOU 2007:91, Ny företagshälsovård ny kunskapsförsörjning. Statskontoret (2001), Utnyttja företagshälsovården bättre. Rapport 2001:29

25 Sidan 25 av 26 Material vi tagit del av Arbetsliv och Hälsa. Arbetslivsinstitutet och Arbetsmiljöverket 2004 Framgångsrika småföretag. Slutrapport från Prevent 2007 Företagshälsovård utan statsbidrag. Statskontoret 1994:17 Handlingsplan för ökad hälsa SOU 2002:5 Hälsa på lika villkor SOU 2000:91 Sjukfrånvaro och sjukskrivning -fakta och förslag. SOU 2000:121 Systematiskt arbetsmiljöarbete. En utvärdering av Arbetsmiljöverkets Insatser. Statskontoret Rapport 2004:13 Utveckling genom samarbete, SKL 2007 Webbmaterial FAS 05 om

26 Sidan 26 av 26 Bilaga 1: Resultat av undersökning SN 2008 Tjänst som hade en svarsfrekvens 40 procent eller mera över genomsnittet i resp kolumn har markerats med ett kryss. Tjänst/aktivitet Upphandlad Egen regi Utförs ej Nr 1 Årlig uppföljning & utvärdering av arbetsmiljön X 2 Dito systematiskt arbetsmiljöarbete X 3 Hälsoundersökningar X 4 Undersökningar av den fysiska arbetsmiljön 5 Dito psykisk arbetsmiljö X 6 Arbetsmiljöbedömningar inkl åtgärdsförslag X 7 Kartläggning av individuella hälsorisker 8 Arbetsmiljöinriktade utbildningar X 9 Alkohol- & tobaksinformation X 10 Övriga friskvårdande insatser (gymkort etc) X 11 Rutiner för sjukanmälan X Individuella bedömningssamtal X 12 korttidssjukfrånvaro Regelbunden kontakt med den sjukskrivne vid X 13 frånvaro över 14 dagar 14 Vård vid akuta behov *) X 15 Specialistvård vid icke akuta behov *) X X 16 Utredning om rehabiliteringsbehov X 17 Arbetsförmågebedömning 18 Arbetsplatsanpassningsåtgärder 19 Arbetsträning hos arbetsgivare X 20 Byte av arbetsuppg nuv ag X 21 Fysisk rehabilitering X 22 Psykisk rehabilitering X X *): Dessa svar är inte tillförlitliga eftersom det visade sig vid kontroll att företagen i de flesta fall har använt den landstingsfinansierade sjukvården