Miljörapport Gärstadverket LINKÖPING

Transkript

1 Miljörapport 2014 Gärstadverket LINKÖPING

2 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL 3 2 TEXTDEL ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD LOKALISERING AV GÄRSTADVERKET BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR EL- OCH VÄRMEPRODUKTION GÄRSTADVERKET Pannorna Panna MILJÖUPPFÖLJNING RENINGSUTRUSTNING PANNORNA GASTURBINANLÄGGNINGEN VID PANNORNA PANNA Torr rökgasrening Våt rökgasrening VATTENRENING SOTNING GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT BESLUT OCH VILLKOR FÖRORDNINGAR OCH FÖRESKRIFTER 13 3 MILJÖBERÄTTELSE MILJÖPÅVERKAN AVFALLSPANNORNA GASTURBINEN VERKSAMHETSSYSTEM RUTINER FÖR UNDERSÖKNING AV RISKER OCH MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Riskanalys Arbetsmiljöarbete Transportutredning DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN ENERGIPRODUKTION OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING AVFALLSBRÄNSLEN FÖRBRUKNING OCH HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER Eldningsolja Kemikalier för rökgasrening HANTERING AV AVFALL OCH RESTPRODUKTER FÖRÄNDRINGAR I PRODUKTION, PROCESSER OCH RENINGSANLÄGGNINGAR Byggnation av panna Optimering av SNCR-system för reduktion av NOx, panna STÖRNINGAR I DRIFTEN AV RENINGS- OCH PRODUKTIONSANLÄGGNING Överfyllning av skrubber vid strömavbrott, panna Haveri på rökgasfläkt, panna 2 19 F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 1

3 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket Driftstörning KONTROLLRESULTAT SAMMANFATTNING ENLIGT 4 PUNKT FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING Utförande av QAL2 enligt SS-EN 14181: Nytt miljömätinstrument, panna Syre mätning, panna Månadssamlingsprov av rökgaskondensat för maj, panna Månadssamlingsprov av rökgaskondensat för augusti, panna Mätfelsdygn Emissionsuppföljning UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Recipientkontroll och omgivningspåverkan BESIKTNINGAR - SAMMANFATTANDE KOMMENTARER Avfallspannorna och rökgaskondensat Gasturbinanläggningen 22 4 VILLKOR OCH KOMMENTARER VILLKOR GEMENSAMT FÖR GÄRSTADVERKET VILLKOR SPECIFIKA FÖR GÄRSTADVERKETS AVFALLSPANNOR 30 BILAGOR Bilaga 1: Tekniska verkens fjärrvärmenät och produktionsanläggningar, 1 sid. Bilaga 2: Översiktskarta Gärstadverket med omnejd, 1 sid. Bilaga 3: Analyser rökgaskondensat från Gärstadverket, 3 sid. Bilaga 4: Kvartalsrapport enligt kontrollprogram, 2 sid. Bilaga 5: Beräkning av kväveoxidutsläpp, 1 sid. Bilaga 6: Beräkning av svavelutsläpp, 1 sid. Bilaga 7: Sammanställning över miljömätinstrumenten på Gärstadverket, 6 sid. Bilaga 8: Avfallshantering 2014, 1 sid. Bilaga 9: Kemikalieförbrukning 2014, 1 sid. Bilaga 10: Kontrollrapport köldmediehantering, 5 sid. Bilaga 11: Emissionsdeklaration Gärstadverket, 2014, 8 sid. Bilaga 12: Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna, Gärstadverket, 3 sid. Bilaga 13: Övervakning av regler enligt SFS 2013:253, 2 sid. Bilaga 14: Transportutredning 2014, 2 sid. Bilaga 15: Historik Gärstadverket, 1 sid. Bilaga 16: Principskiss vattenrening Panna 1-3, 1 sid. Bilaga 17: Utredning om överfyllning av Skrubber KV50, 13 sid Bilaga 18: Redovisning av krav enligt NFS 2006:9 Bilaga 2a F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 2

4 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket Grunddel Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Gärstadverket Ort Linköping Besöksadress Gärstadsvägen 3 Fastighetsbeteckning Rystad-Gärstad 12:4 Kommun Linköping Huvudbransch och kod Övriga branscher och koder Koder enligt EG-förordning 166/2006 5b Tillstånd enligt Miljödomstolen Tillsynsmyndighetstyp Länsstyrelse (Länsstyrelsen i Östergötlands län) Miljöledningssystem: ISO Koordinater Nord: , Ost: Kontaktperson för anläggningen Förnamn Frida Efternamn Sveider Telefonnummer E-postadress frida.sveider@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Förnamn Marcus Efternamn Mattsson Telefonnummer E-postadress marcus.mattsson@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: Postort: Linköping F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 3

5 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings Kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Divisionen Energi, dit Gärstadverket hör, var 2014 organiserad enligt följande: 2.2 Lokalisering av Gärstadverket Gärstadverket är uppfört på fastigheten Rystad-Gärstad 12:4. Anläggningen ligger ca 3 km nordost om centrala Linköping, i Linköpings kommun, se bilagorna 1 och 2. I den närmaste omgivningen finns LECA industrier, motorväg E4 och Gärstad avfallsanläggning. Dagvatten från området och renat rökgaskondensat från Gärstadverket leds via Mörtlösadiket till Stångån. Sanitärt avloppsvatten och spillvatten från anläggningarna avleds till kommunens avloppsreningsverk i Nykvarn. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 4

6 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket Beskrivning av drift och produktionsanläggningar El- och värmeproduktion Tekniska verkens fjärrvärmeproduktion sker via produktion i egna anläggningar, med basproduktion i de stora anläggningarna Kraftvärmeverket och Gärstadverket, och spets- och reservproduktion i de mindre anläggningarna. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Även produktionen av el är flexibel. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt inom centrala Linköping och sammankopplat med fjärrvärmenäten i Mjölby och Ljungsbro. Flexibiliteten i systemet gör att olika anläggningar och bränslen kan prioriteras för produktion av både värme och el med hänsyn till vid tillfället rådande bränslepriser, skatter, avgifter och andra faktorer Gärstadverket Gärstadverket i Linköping är en anläggning för omvandling av avfall till energi i form av el och värme. Anläggningen består av fyra förbränningslinjer, kallade Panna 1, Panna 2, Panna 3 och Panna 4. Panna 1, 2 och 3 (Panna 1-3) med tillhörande rökgasreningsutrustning samt rökgaskondensering finns i en gemensam byggnad. Panna 4 med tillhörande utrustning finns i en separat byggnad. Nedan finns en teknisk beskrivning av anläggningarna vid Gärstadverket. I bilaga 15 finns en beskrivning över de stora förändringar som är gjorda i anläggningarna sedan driftstart Pannorna 1-3 Samtliga pannor är ångpannor av typen rörlig snedrost. Panna 1 är minst med en effekt på ca 15 MW (nyttig ångeffekt), medan pannorna 2 och 3 vardera har en panneffekt på ca 30 MW (nyttig ångeffekt). Ångan från avfallsförbränningen i pannorna 1-3 utnyttjas för värme- och elproduktion eller enbart värmeproduktion. Flera olika möjligheter till elproduktion finns. Pannorna producerar mättad ånga vid ett tryck av 20 bar. Normalt passerar den mättade ångan en turbin som är anpassad för detta. Den ger ca 10 MW el. Anläggningen rymmer även en oljeeldad gaskombianläggning i anslutning till Panna 1-3. Vid drift överhettas den mättade ångan från avfallspannorna i gasturbinens avgaspanna för att sedan driva en ångturbin för överhettad ånga. Anläggningen ger upp till 50 MW el där en stor andel kommer från oljan som tillförs i gasturbinen. Pannornas och turbinernas produktionskapacitet fördelar sig enligt Figur 1. Normal drift sker enligt alternativ A, vid få tillfällen sker drift enligt alternativ B. Processbild över panna 1-3, se Figur 4. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 5

7 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Alternativ A: Avfallspannor 1-3, 75 MW ånga Ångturbin Värmeeffekt 65 MW + 15 MW rökgaskondenseringseffekt Effekt, 10 MW Alternativ B: Avfallspannor 1-3, 75 MW ånga Olja, 75 MW Gasturbin Värmeeffekt 85 MW + 15 MW rökgaskondenseringseffekt Eleffekt, 50 MW Figur 1 Gärstadverkets produktionskapacitet, pannorna 1-3. Vid alternativ A är ångturbinen i drift vilket är normal drift, i alternativ B är gasturbinanläggningen i drift, dessa två kan inte vara i drift samtidigt Panna 4 Panna 4 är en avfallseldad ångpanna som kan användas till värmeproduktion eller samtidig produktion av värme och el. Elproduktion sker med hjälp av en mottrycksturbin. Om endast värmeproduktion sker, passerar ångan en värmekondensor. Pannan har en panneffekt på 68 MW, se Figur 2. Med den efterföljande rökgaskondenseringen och värmepumpen kan ytterligare värme utvinnas. Beroende på väderlek och energiplanering kan sedan rökgaserna ledas till en värmepump för att utvinna mer energi ur rökgaserna. För att uppnå maximal flexibilitet i energioptimering finns en ångledning mellan pannorna 1-3 och panna 4. Processen är automatiserad och övervakningssystemet är byggt på fältbussteknik. Panna 4 är uppbyggd i enlighet med senaste krav och har stödoljebrännare som används vid driftstörningar, t.ex. om panntemperaturen skulle falla. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 6

8 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Avfallspanna 4, 68 MW Ångturbin Eleffekt, ca 19 MW + ca 2 MW* Värmeeffekt ca 49 MW + 15 MW rökgaskondensering och värmepump Figur 2 Gärstadverkets produktionskapacitet, panna 4. *Ånga kan tillföras från pannorna 1-3, se avsnitt Processbilder över panna 4 kan ses i Figur 3 och reningsstegen visas i Figur 6. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 7

9 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Figur 3 Processbild Gärstadverket förbränningslinje Miljöuppföljning Det centrala övervakningssystemet för Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket samlar kontinuerligt in mätdata från miljö- och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. Värdena processas på momentan-, tim- och månadsbasis och granskas dagligen med avseende på rimlighet och i förhållande till gällande miljövillkor. Den slutliga rapporteringen sker huvudsakligen via automatisk dataöverföring till MS-Excel, där interna och externa rapporter byggs upp. Via övervakningsdatorn kan emissionerna följas i relation till gällande villkor på bildskärmarna i kontrollrummen vid Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket. Vid fel i reningsutrustning som medför överskridanden av något villkor i gällande föreskrift, startar en automatisk tidräkning som informerar driftspersonalen om hur länge felet får kvarstå innan avfallseldningen måste avbrytas. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 8

10 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Den gemensamma kontrollen av utsläpp till luft enligt kontrollprogrammet omfattar löpande uppföljning av utsläppen av bl.a. svavel och kväveoxider. 2.4 Reningsutrustning Pannorna bunker 10 textilt slangfilter 2 kran 11 rökgasfläktar 3 eldstad 12 skrubber med rökgaskondensering 4 lufttillförsel 14 kondensatvattenrening 5 asksläckningstråg 15 dioxinfilter 6 NOx-reduktion (urea) 16 ammoniakåterföring 7 ångpanna (värmeupptagning) 17 miljömätning 8 ekonomiser 18 skorsten 9 absorbenter (kol och kalk) Figur 4 Processbild förbränningslinjerna 1-3 För att begränsa bildandet av kväveoxider injiceras urea i eldstaden via urealansar, vilket även ger upphov till en viss bildning av lustgas och ammoniak. Aktivt kol och kalk doseras i rökgaserna innan de når respektive pannas slangfilter för att binda upp tungmetaller, svavel, saltsyra och dioxiner. Slangfiltrena avskiljer stoft och tillsatt kalk och kol, och de därtill bundna föroreningarna i form av tungmetaller samt en del av saltsyran och svaveldioxiden. Efter respektive pannas slangfilter går rökgaserna vidare till en gemensam våt rökgasrening. Den våta reningen består av en quench, sursteg för avskiljning av saltsyra, neutralt steg för avskiljning av svaveldioxid, samt rökgaskondensering som körs vid behov. Sista steget i rökgasreningen är ett dioxinfilter med Adiox fyllkroppar. Rökgaserna släpps slutligen ut, efter emissionsmätning, genom en gemensam skorsten. Möjlighet finns även att släppa ut varje enskild pannas rökgas genom en s.k. bypass-skorsten placerad mellan slangfilter och kondensering, vilket bara kan ske när renbränsle eldas. Höjden för den gemensamma skorstenen för förbränningslinjerna 1-3 är 66,15 m över Roxen. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 9

11 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket Gasturbinanläggningen vid pannorna 1-3 Kväveoxidhalten i rökgasen från gasturbinen reduceras med så kallad SCR-teknik (Selective Catalytic Reduction). Ammoniak doseras som en vattenlösning som förångas och injiceras i gasturbinens avgaspanna, se Figur 5. Ytterligare kväveoxidreduktion sker genom att vatten doseras och sprutas in i förbränningsutrymmet tillsammans med eldningsoljan. Vid vatteninsprutningen förbrukas, beroende på last, ca 1 liter vatten per sekund. Svavelutsläppet från gasturbinen regleras genom val av oljekvalitet. Rökgaserna från gasturbinen går ut genom en skorsten, 66,3 m över Roxen. Figur 5 Processbild gasturbinanläggningen F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 10

12 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket Panna 4 För att sänka halten kväveoxider används reningsmetoden SNCR (Selective Non Catalytic Reaction) då urea injiceras i eldstaden. Nedan följer en beskrivning av ytterligare rökgasreningssteg vid panna Torr rökgasrening Rökgaserna från panna 4 renas först i ett torrt rökgasreningssteg, som består av ett textilt spärrfilter med kalk- och koldosering, se Figur 6. Här avskiljs partiklar, tungmetaller, svavel, saltsyra och dioxiner Våt rökgasrening Efter det torra rökgasreningssteget leds rökgaserna till det våta rökgasreningssteget, innan rökgaserna avleds via skorstenen. Den våta rökgasreningen genomförs i tre steg i en fyllkroppsskrubber. I det första sura steget avskiljs klorider, kvicksilver, ammoniak och andra lättlösliga salter. Det andra neutrala steget benämns som sulfatsteget. Där avskiljs svaveldioxid. Det tredje steget är ett värmeåtervinningssteg där energin i vattenångan tas tillvara, se Figur 6. Fyllkropparna i värmeåtervinningssteget har förmågan att uppta dioxin då de är av fabrikatet ADIOX fyllkroppar. Skorstenen har en höjd av 71 m över Roxen Vattenrening I anläggningen finns två vattenreningssystem. Ett som renar vatten från pannorna 1-3 och ett som behandlar det vatten som genereras av panna 4. De två vattenreningssystemen har samma principiella uppbyggnad och består av följande olika steg; neutralisering, fällning, flockning, sedimentering, sandfilter och kolfilter samt ett steg för ammoniakavdrivning där ammoniak avskiljs och förs in i pannan. Skillnaden är att det finns dubbla reningssteg vid förbränningslinje 1-3, en linje för klorid- och sulfatvatten från skrubbern och en linje för kondensat, samt det redan renade klorid- och sulfatvatten. Klorid- och sulfatvattnet har en egen linje för att efter avskiljning av suspenderat material och metaller kunna rena vattnet från ammonium i en ammoniakstripper. En principskiss över vattenreningen för Panna 1-3 kan ses i bilaga 16. Utsläpp av kondensat sker i Mörtlösadiket som passerar Gärstad Avfallsanläggning. Under vattenreningsprocessen bildas ett slam som omhändertas (se avsnitt 3.3.4) Sotning Konvektionsdel på panna 1 samt överhettaren på panna 4 sotas med slagverk under drift. Gasturbinens avgaspanna och pannorna 2-4 ångsotas. Pannorna 2 och 3 har även manuell vattensotning. Ekonomisern på alla pannor sotas med kulsotning, vilket innebär att små aluminiumkulor släpps högst upp och faller sedan ned genom ekonomisern. Vid panna 4 används även ljudsotning i ekonomisern samt fasta sprängsotare i överhettaren. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 11

13 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Figur 6 Processbild för reningssteg i förbränningslinje 4 F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 12

14 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket Gällande föreskrifter och beslut Beslut och villkor Gällande beslut för Gärstadverket redovisas i Tabell 1. Villkor kommenteras i avsnitt 4. Ny dom mål nr M togs i anspråk Tabell 1 Gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser Länsstyrelsen Tillstånd till utsläpp av växthusgaser enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Tillståndet gäller från och med den 1 januari (M ) Mark och miljödomstolen i Växjö Länsstyrelsen Länsstyrelsen MMD lämnar TVAB tillstånd till att uppföra en ny anläggning och därefter på hela Gärstadverket årligen förbränna - Dels högst ton avfall (total kapacitet)och inom ramen för denna mängd förbränna högst ton farligt avfall, ton animaliskt avfall och annat avfall eller produkter med animaliskt ursprung och avloppsslam. - Dels bränslen av de slag som räknas upp i 17 punkterna 1,2,3,4 och 6 förordningen (2013:253) om förbränning av avfall utan mängdbegränsning. Länsstyrelsen beslutar att utökad yta för nyttiggörande av energiaskor vid anläggningsarbeten i anslutning till utbyggnad av Gärstadverket för närvarande inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida. En dokumentation, gällande utfyllnadens omfattning efter färdigställandet, bör bifogas miljörapporten. Länsstyrelsen beslutar att för närvarande inte vidta några ytterligare åtgärder i ärendet Överfyllning av skrubber på Gärstadverket vid strömavbrott. Resultatet av genomförd utredning samt åtgärder som avses vidtas/vidtagits mot bakgrund av det framkomna resultatet, bör redovisas i den kommande miljörapporten. De anmälningar som gjorts enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) redovisas i tabell 2. Tabell 2 Anmälningar Datum Anmälningen avser Redovisning av mät- och provtagningspunkter enligt SFS 2013:252 och SFS 2013: Överfyllning av skrubber på Gärstadverket vid strömavbrott Förordningar och föreskrifter Gärstadverkets fyra avfallseldade pannor omfattas av Förordning om förbränning av avfall (SFS 2013:253) och klassas som avfallsförbränningspannor. Enligt förordningen klassas pannorna 1-3 som 2002-anläggning och panna 4 som 2013-anläggning. En redovisning av hur avfallsförbränningsförordningens utsläppsgränsvärden uppfyllts för dessa pannor lämnas i avsnitt 4 F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 13

15 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 tillsammans med tillståndsvillkoren. Redovisning av hur övriga krav i föreskriften följts upp återfinns i bilaga Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under 2014, i enlighet med 4 punkterna 16-22, finns i bilaga 12 tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. Mer detaljerad information kring specifika händelser under 2014 finns i nedanstående avsnitt Miljöpåverkan Avfallspannorna Gärstadverkets miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser, utsläpp till vatten av rökgaskondensat, omhändertagande av rester i form av slagg och rökgasreningsaska samt i viss mån transport av bränsle till anläggningen Gasturbinen Gasturbinens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser samt förbrukning av naturresurser som olja. Olja är ett fossilt bränsle, men elproduktion vid kraftvärmedrift, med till exempel gasturbinen, leder till en nettominskning av koldioxidutsläppen. Anledningen till detta är att gasturbinens elproduktion ersätter annan elproduktion som annars skulle ha skett i fossileldade kondenskraftverk. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verkens verksamhetssystem är certifierat enligt standarderna ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen. Exempel på miljömål vid Gärstadverket 2014 är att utveckla rökgasreningen med avseende på ökade svavelhalter i bränslet. Under 2014 installerades ytterligare en lutpump till svavelreningssteget vid rökgasreningen vid panna 1-3 samt bytt till pump med högre kapacitet vid panna 4. Detta ökar kapaciteten på svavelreningssteget och gör att större mängder svavel kan renas från rökgaserna. Bolaget följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken-koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 14

16 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Lloyd s Register, LRQA genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS Utöver de externa revisionerna genomförs interna revisioner av ledningssystemet varje år. Genom vårt avvikelsehanteringssystem registreras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. Specifika åtgärder för att minska miljöpåverkan och förbrukning av resurser enligt Miljöbalkens hänsynsregler finns redovisade i andra delar av miljörapporten, exempelvis i avsnitt , och i bilaga Rutiner för undersökning av risker och miljöförbättrande arbete Riskanalys I företagets rutin för riskhantering föreskrivs att en riskanalys ska utföras var tredje år samt vid förändringar och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. För Gärstadverket genomfördes riskanalys med avseende på arbetsmiljö, yttre miljö och brand för förbränningslinje 1-3 under hösten 2012 samt för förbränningslinje 4 under våren Arbetsmiljöarbete Utöver ordinarie arbetsmiljöarbete enligt arbetsmiljölagen, såsom skyddsronder och arbete med systematisk brandskydd, har det under 2014 genomförts flera arbetsmiljöåtgärder för minskade risker och ökad säkerhet. Exempel ges nedan. Under 2014 har en praktisk skyddsrondsutbildning genomförts för arbetsledandepersonal och skyddsombud. I samband med renovering av tak kompletteras taken med fallskyddsfästen. Renoveringen är påbörjad 2014 och fler tak kommer att renoveras under Eventuella arbetsskador eller tillbud lämnas av medarbetarna i ärendehanteringssystemet på intranätet. Därigenom dokumenteras och utreds orsak och förslag till åtgärder och förbättringar på ett systematiskt sätt Transportutredning Företagets externa transporter i egen regi ses kontinuerligt över. Detta sker i det dagliga arbetet och i samband med att kunderna/leverantörerna av olika fraktioner förändras över tiden. Den planering som görs månads/veckovis/dagligen av transporter skapar förutsättningarna som behövs för ett ökat utnyttjande av resurserna bl.a. i form av fyllda returlass som är en viktig faktor för att minimera antalet transporter. För mer utförlig information angående årets transportutredning se bilaga Drift- och produktionsförhållanden Energiproduktion och bränsleförbrukning Bränsleförbrukningen under 2014 visas med månadsvisa värden i tabellen i kvartalsrapporten i bilaga 4. Under året producerades 1 073,6 GWh värme och 128,4 GWh el i Gärstadverket. Gasturbinanläggningen var inte i reguljär drift under Under 2014 har 17,7 GWh värme kylts bort. Den totala bränsleförbrukningen på Gärstadverket under 2014 visas i tabell 3 och 4. Motsvarande värden för 2013 visas inom parentes. Andelen importerat avfall är 34 % för F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 15

17 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Tabell 3 Fördelning av eldade bränslen i avfallspannorna 2014 (pannorna 1-4) Avfall Trä Summa ton ( ) ton (1 505) ton ( ) 99,1 % 0,9 % Tabell 4 Bränsleförbrukning eldningsolja 2014 Eldningsolja 1 gasturbinen stödoljebrännare (pannorna 1-4) 0 (4,5) Nm3 980 (732) Nm3 Under 2014 har farligt avfall enligt Tabell 5 förbränts i Gärstadverket. Tabell 5 Sammanställning av mottagna mängder farligt avfall till förbränning 2014 Kapitel Farligt avfall tillhörande följande kapitel enligt bilaga 4 till avfallsförordningen (SFS 2002:1063) 03 Avfall från träförädling och tillverkning av plattor och möbler, pappersmassa, papper och papp 07 Avfall från organisk-kemiska processer 19 Avfall från avfallshanteringsanläggningar, externa avloppsreningsverk och framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål 20 Kommunalt avfall även separat insamlade fraktioner 05 Avfall från oljeraffinering, naturgasrening och kolpyrolys 12 Avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster 13 Oljeavfall och avfall från flytande bränslen 16 Avfall som inte anges på annan plats i förteckningen Övriga kapitel med avfallskoder som omfattas av ansökan Tillåten förbränd årsmängd ton tillsammans ton tillsammans ton tillsammans Förbränt 2014 (ton) avfall Total mängd farligt avfall som har förbränts 2014 är ton. Mängden farligt avfall som förbränns får uppgå till högst ton per år vilket uppfylldes Avfallsbränslen Den övervägande delen av det avfall som förbränns utgörs av industri- och hushållsavfall. Gärstadverket har tillstånd att förbränna ton avfall när panna 5 är driftsatt, fram till dess ton avfall, varav ton farligt avfall, ton animaliskt avfall och ton avfallsslam. Utöver detta även bränsle med annat slag av biologiskt ursprung. Avfallet transporteras med lastbil till Gärstadverket där det vägs in. Efter invägning förs avfallet till bunkrarna för avlastning. Bunkrarna har kapacitet att förvara m 3 (gemensam för panna 1, 2 och 3) respektive m 3 avfall. Avfallet matas sedan in i eldstaden med en traverskran. Avfall från hushåll F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 16

18 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 som använder Gröna påsen för matavfall körs till den optiska sorteringsanläggningen inom Gärstad avfallsanläggning. Matavfallet i de gröna påsarna transporteras till Biogasanläggningen och resterande hushållsavfall förs till en bunker tillhörande panna 1-3. I samband med inlastning till inmatningstratten får driftpersonalen en överblick av avfallets sammansättning. Därutöver genomförs stickprovskontroller där lasten jämförs med leveranskraven. Möjlighet till kontroll och eventuell sortering av industriavfall finns inom Gärstad avfallsanläggning. Utöver stickprovkontroller när avfallet kommer till vågen vid Gärstad avfallsanläggning gör TVABs personal besök vid kundernas omlastningsstationer och genomför visning av Gärstadverket för berörda kunder för att skapa förståelse för gällande leveranskrav. Av bilaga B2 och B3 till miljökonsekvensbeskrivningen framgår sådant icke farligt avfall samt sådant farligt avfall som TVAB har för avsikt att förbränna. Förbränning av farligt avfall och eventuella proveldningar diskuteras, planeras och följs upp i samband med veckovisa bränslemöten Förbrukning och hantering av kemiska produkter I bilaga 9 visas en sammanställning av anläggningens användning av kemiska produkter. De kemiska produkter som används i företaget registreras i databasen Eco online. I databasen ingår säkerhetsdatablad för alla kemikalier som används inom Tekniska verken. Inköp av kemikalier som inte finns i Eco online måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören Eldningsolja Gasturbinen och stödoljebrännare vid pannorna 1-4 eldas med eldningsolja 1. Två stycken oljetankar med volymen 1500 m 3 vardera finns vid pannorna 1-3. Oljetankarna är invallade och invallningen rymmer 650 m 3, vilket är maximal förvaringsvolym. Villkor 21, lagrad mängd olja anpassas efter invallningsvolym. Invallningen har en pumpgrop med nivålarm och urpumpning av regnvatten sker manuellt. Ventiler och anslutningar till tanken är placerade innanför invallningen. Vid panna 4 finns en oljetank med volymen 130 m 3 med en invallning som rymmer lika mycket. Mellan de två stora oljetankarna och den mindre finns en ledning. Olja fylls i de två stora tankarna och pumpas sedan över till den mindre. Oljetankarnas invallning är försedd med nederbördsskydd. Vid de två stora oljetankarna finns en platta för att underlätta rengöring vid eventuellt oljespill vid påfyllning av olja i tankarna. Den eluppvärmda betongplattan har en uppsamlingsbrunn som vid spill samlar oljan i brunnen och därefter med hjälp av pump pumpar oljan tillbaka till invallningen Kemikalier för rökgasrening För reduktion av kväveoxiderna i rökgasen från gasturbinen doseras en 25 %-ig vattenlösning av ammoniak. Ammoniaken förvaras i en invallad tank ovan jord. Ammoniaktankens volym är 44 m 3. Invallningen rymmer hela lagringsvolymen. Ammoniaktanken och dess invallning är försedd med nederbördsskydd. Urealösningen, som används för reduktion av kväveoxider i pannorna 1-4, transporteras med bil från Kraftvärmeverket. Urealösningen förvaras inomhus i en cistern. Släckt kalk och aktivt kol till rökgasreningen förvaras i cisterner. Cisternerna med den släckta kalken har en sammanlagd maximal lagringsvolym på 250 m 3 (panna 1, 2 och 3) och 100 m 3 (panna 4). Cisternerna med aktivt kol har en lagringsvolym på ca 50 m 3 respektive ca 60 m 3. Vid rening av vatten från rökgasreningen används natriumhydroxid. Natriumhydroxiden lagras i tankar med volymen 30 m 3, tankarna är dubbelmantlade. Vid vattenreningen används även fällningskemikalier och polymerer för fällning av partiklar samt aktivt kol. Saltsyra används ibland i processen för att optimera avskiljningen av bl a ammoniak från rökgaserna i det första våta reningssteget. Kemikalier som utöver ovan används i driften är ammoniak och trinatriumfosfat i matarvattenkonditioneringen. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 17

19 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Processkemikalier förvaras i ventilerat och brandövervakat kemikalierum som saknar avlopp. Småkemikalier förvaras i separat skåp i kemikalierummet som ligger i anslutning till pannorna 1-3. Brandfarlig vara förvaras endast i kemikalierummet som ligger i anslutning till pannorna 1-3. Samtliga tankar och kärl är märkta med innehåll och farosymbol Hantering av avfall och restprodukter Slagg från samtliga Gärstadverkets avfallspannor omhändertas inom Gärstad avfallsanläggning för utsortering av metaller och återvinning när så är möjligt, annars deponering. Rökgasreningsresten, som består av stoft från konvektionsdelar och textilt spärrfilter, klassificeras för närvarande som farligt avfall vilket gör att den i dagsläget inte får deponeras på Tekniska verkens egna deponi. Klassificeringen av rökgasreningsresten är gjord enligt metodik från Värmeforsk och Avfall Sverige. Rökgasreningsresten transporteras för närvarande till Langöya, Norge, där återvinning sker genom att den används som en processkemikalie i verksamheten. Mängder framgår av bilaga utfördes en ny karakterisering av slamrester från reningsanläggningen för rökgaskondensat, utifrån denna karakterisering är det nu möjligt att deponera slamresterna vid Tekniska verkens egen metalhydroxiddeponi vilket har gjorts sedan Avfall, annat än restprodukter från energiproduktionen, sorteras i fraktionerna brännbart avfall, ej brännbart avfall, skrot och farligt avfall. De tre förstnämnda kategorierna sorteras i containrar. Det farliga avfallet samlas in i ett särskilt utrymme på Gärstadverket, miljöstationen för farligt avfall. Farligt avfall sorteras i olika kategorier för vidare transport till mellanlager på Gärstad avfallsanläggning. Avfallsmängder framgår av bilaga Förändringar i produktion, processer och reningsanläggningar Byggnation av panna 5 Under hösten 2013 påbörjades byggnation av ytterligare en panna på Gärstadverkets område. Arbetet med byggnation av panna 5 har fortsatt under Den nya pannan kommer att ha en effekt på ca 80 MW och förväntas tas i drift Förändringen är kommunicerad och ingår i det nya tillståndet från Mark- och miljödomstolen i Växjö Optimering av SNCR-system för reduktion av NOx, panna 4 Vid panna 4 har optimering av SNCR-system för reduktion av NOx genomförts under Bland annat har doseringspunkterna för urea flyttats. Optimeringen har resulterat till minskad mängd NOx, minskad mängd kväve i askorna samt halverad mängd urea. Liknande optimering för pannorna 1-3 planeras under Störningar i driften av renings- och produktionsanläggning Överfyllning av skrubber vid strömavbrott, panna 1-3 Den 26 november tappade hela Gärstadområdet strömförsörjning på grund av att en kabel grävs av. Då ordinarie matning av ström återkom öppnades en fyllningsventil från stadsvatten till skrubbern vid panna 1-3. Skrubberns olika reningssteg fylldes då upp med stadsvatten och började sedan brädda över till golv och ut från byggnaden. Sugbil fanns på plats och kunde suga upp eventuell spill till dagvatten men en liten del kan ha gått ut till recipient. Händelsen rapporterades till Länsstyrelsen via telefon den 26 november och skriftligt den 1 december. Den 18 december kom beslut från Länsstyrelsen att resultat av genomförd utredning bör redovisas i miljörapporten. Slutsatsen från den genomförda utredningen visar att tre stycken ventiler har vid olika tidpunkter fått en öppna-order som ventilerna i fråga inte förmår att utföra på grund av brist på instrumentluft. Ventilerna hamnar då i manuellt läge. När väl instrumentluften återkommer ligger öppna-orden kvar och ventilerna F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 18

20 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 har då öppnat. Eftersom ventilerna sedan tidigare har hamnat i manuellt läge förblir ventilerna öppna. Detta behöver inte betyda att det är något fel på ventilen, däremot bör man se över funktionen och inställningen för respektive ventil. De åtgärder som vidtas är ytterligare detaljutredning av ventilernas funktion och styrning. Eventuell förändring i sekvens eller ventilstyrning kommer att ske i dialog med leverantören, Götaverken Miljö som är informerade. Driftpersonalen är, efter händelsen, informerad om hur ventilstyrningen vid spänning och/eller tryckluftsbortfall fungerar. Hela utredningen finns att läsa i bilaga Haveri på rökgasfläkt, panna 2 Den 8 december gick en gummikoppling mellan fläkt och elmotor sönder på rökgasfläkten vid panna 2. För att inte pannhall ska bli rökfyllt ströps lufttillförseln till pannan och därmed kopplas rökgaskondenseringen ur. Rökgaserna gick då via slangfiltret ut i skorstenen genom självdrag. Pannan gick snabbt ur drift och avfallet i pannan fick sedan brinna ut med hjälp av det naturliga självdraget Driftstörning Under 2014 uppstod driftstörning, vid två olika tillfällen, totalt 1 timme vid pannorna 1-3 vilket är väl under kravet på maximalt 60 timmar per år. Tabell 6 Driftstörning under 2014 Datum Driftstörning Händelse ,5 h Pannorna 1-3, driftproblem med den pump som doserar lut till svavelreningssteget i den våta rökgasreningen (skrubbern). Störningen gav förhöjda värden av SO ,5 h Pannorna 1-3, driftproblem med den pump som doserar lut till svavelreningssteget i den våta rökgasreningen (skrubbern). Störningen gav förhöjda värden av SO Kontrollresultat Sammanfattning enligt 4 punkt 9 Enligt 4 punkt 10 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m.m. som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan och påverkan på människors hälsa. Vid större förbränningsanläggningar som Gärstadverket görs normalt ett mycket stort antal mätningar under ett år. Det är därför inte praktiskt möjligt att i miljörapporten kommentera resultatet av varje enskild mätning. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att antingen kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor eller utsläppsgränsvärden enligt bl.a. SFS 2013:253. Mätningarna och undersökningarna presenteras därför i miljörapportens textdel i sitt sammanhang, tillsammans med kommentarer för hur de olika kraven uppfyllts. Jämförande NOx-mätning samt ordinarie emissionsmätningar enligt NFS 2004:6 respektive NFS 2002:28 har också utförts under 2014, se avsnitt Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränning vid anläggningarna, och den därtill kopplade reningen, övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Väsentliga instrument kalibreras regelbundet, vilket systematiskt dokumenteras i journaler. En sammanställning över alla miljömätinstrument kan ses i bilaga 7. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 19

21 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Standardens rutiner för kvalitetskontroll enligt QAL3 har genomförts under 2014 för alla Gärstadverkets redovisande gasinstrument som faller under NFS 2002: Utförande av QAL2 enligt SS-EN 14181:2004 Under 2014 har följande QAL2 genomförts vid pannorna 1-3. QAL2 enligt SS-EN 14181:2004 utfördes för stoft vid KV50 (054). Kalibrerfunktion och validering har beräknats för stoft. Uppställda krav innehölls vid mättillfället. Under 2014 har följande QAL2 genomförts vid panna 4. QAL2 enligt SS-EN 14181: 2004 utfördes under v. 19 för CO 2. Uppställda krav innehölls vid mättillfället Nytt miljömätinstrument, panna 1-3 Under månadsskiftet september oktober installerades ett nytt miljömätinstrument vid panna 1-3, gemensam mätpunkt vid KV50. Leverantör av det nya instrumentet är SICK/MAIHAK och det är ett instrument av typ MCS 100 FT som mäter parametrarna NO, N 2 O, HCl, NOx, H 2 O, NH 3, CO, CO 2, O 2, CH 4 och SO 2 med hjälp av FTIR- spektrometri. Nytt instrument för stoftmätning installerades i slutet av juli för mätning i samma punkt. Instrumentet är SICK/MAIHAK FW 101 med laserdiod som mätmetod Syre mätning, panna 1-3 Under januari upptäcktes att syre mätningen vid panna 1-3 långsamt börjat driva uppåt. Efter felsökning åtgärdades problemet genom att byta pumpmembran till miljömätinstrumentet den 28 januari. Underhåll har utförts på syre mätaren för processuppföljning vid panna 2, i april byttes zirkoniumcell Månadssamlingsprov av rökgaskondensat för maj, panna 4 Vid analys av månadssamlingsprovet av suspenderade ämnen (susp) har prov från vecka 18, 19 och 20 använts. Under vecka 21 var inte provmängden tillräckligt stor för att suspanalys skulle kunna utföras. Dygnsuppföljningen av susp under vecka 21 har visat på normala halter Månadssamlingsprov av rökgaskondensat för augusti, panna 1-3 Vid analys av månadssamlingsprovet för augusti var provmängden från vecka 35 för liten för att räcka till analyser av ph och suspenderande ämnen. ph och suspenderande ämnen för v. 35 är därför exkluderat i resultatet. Under vecka 35 låg dygnsprover av suspenderande ämnen på en låg nivå och villkor innehölls. ph mäts online och villkor innehölls Mätfelsdygn Det har uppstått mätfelsdygn vid pannorna 1-3 sju dygn under 2014 samt två dygn vid panna 4. Det är tillåtet med tio mätfelsdygn per år vilket har innehållits vid alla pannorna. Tabell 7 Mätfelsdygn under 2014 Datum Händelse Panna 1-3. Den 24 februari utfördes service av miljömätsystemet. Efter utförd service glömde man gå ur mätarens serviceläge vilket resulterade i frusna mätvärden på SO 2 och TOC. Mätfelsdygn är registrerat februari. Panna 4. Efter ångsotning iakttogs felaktiga värden på NOx samt fel i de beräknade validerade värdena. Detta medförde mätfelsdygn den 27 och 28 februari. Panna 1-3. Vid uppstart efter revisionsperioden uppstod fel i både ordinarie och reservmiljömätsystem och giltig mätning saknas därför mellan 19 juli kl. 22 till den 21 juli kl. 10. Avfall eldades mellan kl. 14 och kl. 20:30 den 20 juli vilket medför att mätfelsdygn registreras för detta dygn. Den 16 augusti och 24 augusti uppstod det F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 20

22 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket återigen fel på miljömätsystemen vilket medförde att ytterligare två mätfelsdygn är registrerade. Miljömätsystemet ersattes av ett nytt i oktober och reservmätsystemet är uppgraderat. Panna 1-3. Den 30 juli uppstod fel i en temperaturgivare som används vid beräkning av nyttig effekt. Detta gav följdfel i en del beräknad miljödata. Detta medförde att två mätfelsdygn registrerats Emissionsuppföljning Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket har en gemensam miljödator som kontinuerligt samlar in mätdata från miljö- och processinstrument, se avsnitt Miljöövervakningssystemet har levererats av Cactus Automation AB, och består av en realtidsdel från vilken timmedelvärden sparas till en Oracle-databas i en historikdel. För Gärstadverket gäller att kontroll av kväveoxidutsläpp från pannorna sker kontinuerligt genom direktmätning på rökgaserna. Svavelhalten mäts kontinuerligt, för anläggningsdel med pannorna 1-3 sker detta i den för de tre pannorna gemensamma skorstenen. Dessa uppmätta värden används för beräkningarna av de årliga kvävedioxid- och svavelutsläppen. Utsläpp av svavel från gasturbinen beräknas utifrån uppgifter om bränslets svavelhalt och förbrukad mängd bränsle Utsläppskontroll och utsläpp Utsläpp till luft Månadsmedelvärden av utsläppsparametrar uppmätta med egna instrument redovisas kvartalsvis till Länsstyrelsen. En sammanställning av utsläppsparametrar som specifika och totala utsläpp finns i kvartalsrapporten i bilaga 4. Beräkning för uppföljning av bubbelvillkoren för kväveoxider och svavel finns i bilaga 5 respektive 6. Bilaga 11 visar Gärstadverkets emissionsdeklaration, som även lämnas direkt via Svenska Miljörapporteringsportalen, smp. Redovisning av parametrar för förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall enligt krav i NFS 2006:9 bilaga 2a finns att se i bilaga Utsläpp till vatten Prov på utgående renat rökgaskondensat analyseras månadsvis som samlingsprover med avseende på metaller. På pannorna 1-3 tas prov dagligen med avseende på suspenderat material, på panna 4 finns online-mätare. Ammoniumhalten och ph i det renade kondensatet från rökgaskondenseringen mäts kontinuerligt med hjälp av ljusspektrofotometri respektive elektrod. Utsläppen till vatten via kondensatet redovisas i bilaga Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska verken deltar i de nedfallsmätningar som administreras av miljökontoret. Tekniska verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund som regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Stångån och Roxen. Rensning av Mörtlösadiket genomfördes under vintern F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 21

23 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket Besiktningar - sammanfattande kommentarer Emissionsmätning utförs två gånger per år, enligt krav i Förordning om förbränning av avfall SFS 2013:253, på de avfallseldade pannorna, samt var 700:e drifttimme på gasturbinen. Funktionskontroll, enligt rutinerna för AST som är beskrivna i kalibrerstandarden SS-EN 14181, görs av den utrustning/instrumentering som används för den löpande driftkontrollen. Det genomförs även en jämförande mätning för deklaration av NO x -avgift för samtliga avfallspannor samt gasturbinen. Periodisk besiktning genomförs vart tredje år av oberoende besiktningsman. Senaste besiktningen utfördes 2012 (för år 2011). Inför besiktningen tas kontakt med länsstyrelsen för synpunkter och förslag till eventuella fördjupningsfrågor vid besiktningen. Periodisk besiktning planeras till våren 2015 (för år 2014). Kontroll av anläggningens köldmediehantering utförs av ackrediterat kontrollorgan, se kontrollrapporter i bilaga Avfallspannorna och rökgaskondensat Två emissionsmätningar enligt SFS 2013:253 har utförts på respektive anläggning under För förbränningslinje 1-3 genomfördes emissionsmätningarna respektive Samtliga kontrollerade parametrar klarar kraven enligt SFS 2013:253 vid båda emissionsmätningarna. För förbränningslinje 4 genomfördes emissionsmätningarna respektive Samtliga kontrollerade parametrar klarar kraven enligt SFS 2013:253 vid båda emissionsmätningarna. Den årliga jämförande mätningen av NO x och O 2 genomfördes vid panna 1-3 och panna och samtliga ställda krav i NFS 2004:6 innehölls vid tillfället för den jämförande mätningen. Vid panna 1-3 genomfördes AST kontroll enligt SS-EN 14181:2004 avseende CO, NOx, SO2, TOC och stoft Kvalitetssäkring av NH3, N2O och CO2 enligt metodik AST utfördes samtidigt. Variabilitetskontrollen var ej godkänd för SO2 och stoft, halterna var konstant låga vid kontrollen. Övriga kontrollerade parametrar uppfyller de ställda kraven i SS-EN 14181:2004. Vid panna 4 genomfördes AST kontroll enligt SS-EN 14181:2004 avseende CO, NOx, SO2, TOC och stoft Kvalitetssäkring av NH3 och N2O enligt metodik AST utfördes samtidigt. Samtliga kontrollerade parametrar uppfyller de ställda kraven i SS-EN 14181: Gasturbinanläggningen Ingen emissionsmätning gjordes på gasturbinen vid Gärstadverket under 2014 eftersom den varit i reguljär drift mindre än 700 drifttimmar. År 2014 genomfördes inte heller någon NOx-kontroll vid gasturbinen av samma anledning. 4 Villkor och kommentarer Villkor gemensamt för Gärstadverket Förordningar som ska följas utöver villkoren i domen. Utöver domen gäller för verksamheten det som följer av förordningen - (2013:252) om stora förbränningsanläggningar - (2013:253) om förbränning av avfall (1998:801) om verksamhetsutövarens egenkontroll MMD Växjö i Allmänna villkoret Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft och andra störningar från verksamheten - skall MMD Växjö i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 22

24 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Kemikalier bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgivit eller åtagit sig i målet, om inte något annat framgår av detta beslut. Villkor Kemiska produkter och farligt avfall som uppkommer i verksamheten samt farligt avfallsbränsle skall förvaras väl uppmärkt och i övrigt hanteras på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Förvaring inomhus av flytande ämnen ska ske i utrymmen med tätt underlag. Om golvbrunnar finns ska dessa förses med sådana anordningar att eventuella läckage inte kan tillföras avloppet. Kommentar Rutiner och instruktioner finns för hantering av kemikalier och farligt avfall. Särskilda lagringsplatser finns för farligt avfall och kemikalier. Förvaring sker på hårdgjorda ytor. Lagring och hantering av farligt avfallsbränsle sker inom Gärstad avfallsanläggning. Inför förbränning transporteras avfallet direkt till Gärstadverket och förbränns Villkor 1 MMD Växjö Villkor 22 i Förvaring utomhus ska ske på asfalterad yta. Flytande ämnen ska dessutom förvaras inom invallat utrymme under tak eller på annat sätt som ger motsvarande skydd. Invallningen är nederbördsskyddad. Lagring av Eo1 hanteras i villkor 21 Invallningen ska dimensioneras så att den rymmer den största behållaren och 10 % av övrig lagrad volym. Invallningarna inklusive ledningsdragning m.m. ska vara utförda i material som ej är genomsläppligt för de produkter som lagringen avser. Vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Uppföljning och kontroll: Se avsnitt Dagvatten Skriftliga arbetsrutiner för att begränsa risken för förorening av dagvatten genom materialspill och annat ska finnas. Förorening av dagvatten begränsas genom hantering av spill och utsläpp samt hantering av kemikalier. Rutiner för detta finns. Städning av vägar inom Gärstadverkets område sker vid behov. MMD Växjö Villkor 19 Bränslen Genom allmänna villkoret Tillståndsgivna avfallsslag av MMD i i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 23

25 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket mängder Eldningsolja och naturgas i gasturbinen icke farligt avfall och farligt avfall framgår av kontrollprogrammets bilagor. Växjö Tillståndsgiven till förbränning av avfall ton (totat kapacitet) avfall varav högst ton farligt avfall, ton animaliskt avfall och annat avfall eller produkter med animaliskt ursprung och avlopps-slam - bränslen av de slag som räknas upp i 17 punkterna 1,2,3,4, och 6 förordningen (2013:253) om förbränning av avfall utan mängdbegränsning. Uppföljning och kontroll: Se avsnitt Beslutstext en samt Villkoren 1, 2, 3 och 4 Bränslen - undantag från tillämpning av förordningen 17 Denna förordning ska inte tillämpas på anläggningar där det avfall som behandlas endast är 1. avfall som är vegetabiliskt material från jord- eller skogsbruk och kan användas som bränsle för återvinning av energiinnehåll, 2. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall, 3. vegetabiliskt avfall från livsmedelsindustrin, om den värme som alstras vid förbränningen återvinns, 4. vegetabiliskt fiberhaltigt avfall som har uppkommit vid produktion av nyfiberpappersmassa eller vid pappersproduktion från massa, om avfallet samförbränns på produktionsplatsen och den värme som alstras vid förbränningen återvinns, 6. träavfall, om träavfallet inte är ett sådant avfall som på grund av att det är bygg- eller rivningsavfall eller av någon annan anledning kan antas innehålla organiska halogenföreningar eller tungmetaller till följd av behandling med träskyddsmedel eller till följd av ytbehandling. Eldning av bränslen enligt punkterna 1,2,3,4 och 6 görs inte uppföljning av begränsningsvärden enligt förordningen. MMD Växjö Beslutstextens hänvisning till 17 SFS 2013:253 Bränslen Endast sådant icke farligt avfall De kategorier som inte MMD i i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 24

26 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Icke farligt avfall och farligt avfall som inte är undantaget enligt bilaga B2 till miljökonsekvensbeskrivningen får förbrännas. Endast sådant farligt avfall som förtecknas i bilaga B3 till miljökonsekvensbeskrivningen får förbrännas. omfattas av tillståndet är inte heller aktuella att elda i och med att de ofta inte har något energivärde och därför hanteras på annat sätt. Uppföljning och kontroll: Se avsnitt Växjö Villkor 2 Efter godkännande av tillsynsmyndigheten får även andra typer av avfall än de som framgår av bilagorna B2 och B3 förbrännas. Bränslen - rutiner Det ska finnas dokumenterade, ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att inkomna avfallsbränslen inte annat än i undantagsfall innehåller avfall av annat slag än vad som omfattas av tillståndet. Avtal med avfallslämnare innehåller krav på avfallets karaktär som storlek, damningsbenägenhet, ingen förekomst av farligt avfall m.m. MMD Växjö Villkor 5 i För kontroll av avfall finns rutin för regelbunden stickprovskontroll För farligt avfall deklarerar avfallslämnaren sitt avfall innan det tas emot för förbränning eller annan hantering inom Gärstad avfallsanläggning. Uppföljning och kontroll: Se avsnitt Bränslen eldningsolja Eldningsolja ska förvaras inom invallning, där invallningen rymmer den mängd som lagras. Tapp- och påfyllnadsplatser ska ingå i det invallade området eller på annat sätt säkras för utsläpp till omgivningen. Invallningen inklusive ledningsgenomdragningar m.m. ska vara utförd i material som ej är genomsläppligt för olja. Lagrad mängd olja anpassas efter invallningsvolym. Nederbördsskydd under byggdes Beskrivning av cisterner och hantering se avsnitt MMD Växjö Villkor 21 i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 25

27 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Bränslen Farligt avfall Bränslen avloppsslam Bränslen Farligt avfall Bränslen Farligt avfall - innehåll av klor ton farligt avfall får eldas per år. Tillåten förbränd mängd farligt avfall tillhörande följande kapitel enligt bilaga 4 till avfallsförordnigen max ton av - kapitel 3, 7,19 och 20 tillsammans max ton av - kapitel 5, 12, 13 och 16 tillsammans max ton av - övriga kapitel som omfattas av ansökan tillsammans Endast avloppsslam från avloppsreningsverket Nykvarn får tas emot för förbränning under förutsättning att slammet inte kan eller får nyttiggöras på annat sätt. Förordningsinnehållet i farligt avfall som förbränns får inte överstiga följande halter; för metaller med undantag för metallstycken med en storlek överstigande 4 mm. Halterna anges i mg/kg. PAH (om stenkolstjära) PAH (övrig förbränning) Arsenik Koppar Krom Bly 700 Vanadin 100 Nickel Farligt avfall som innehåller mer än 1 % organiska halogenföreningar, uttryckt som klor, får inte förbrännas Mängd farligt avfall som eldas följs upp månadsvis. Total mängd farligt avfall som har förbränts 2014 är ton. Mängder farligt avfall uppdelat per kapitel som har förbränts under 2014, se avsnitt Under 2014 har 160 ton avloppsslam eldats. Provtagning sker enligt rutin. Beskrivning av hantering av farligt avfall till förbränning se avsnitt Förbränt farligt avfall under 2014 innehöll kraven. Ingen förbränning sker av t.ex. klorerade lösningsmedel. Beskrivning av hantering av farligt avfall till förbränning se avsnitt MMD Växjö Villkor 3 MMD Växjö Villkor 4 MMD Växjö Villkor 6 MMD Växjö i i i i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 26

28 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Något farligt avfall av denna typ har inte eldats Villkor 7 Bränslen Farligt avfall - värmevärde Värmevärdet hos det farliga avfallet ska ligga mellan 5 och 50 MJ/kg. Undantag från det lägre värmevärdet får göras för inblandning av oljeförorenat slam från egna anläggningar. Farligt avfall till förbränning godkänns. I godkännandet är värmevärdet en parameter. FA som eldas har vanligtvis värmevärde tydligt över 5 MJ/kg. Vid misstanke om lågt värmevärde tas prov ut för analys. MMD Växjö Villkor 8 i Inblandningen av farligt avfall får som dygnsmedelvärde inte överstiga 50 viktsprocent för trä som utgör farligt avfall och 25 % för övriga - farligtavfallsfraktioner. Inblandningsförfarandet har diskuterats fram i bränslegruppen. I förbehandlingen bereds en bränsleblandning på under 25 %. Ytterligare blandning sker i bunkern vid inmatning i pannan. Inblandningsgraden redovisas per månad. Hantering av farligt avfall till förbränning se avsnitt Askor Endast de i ansökan redovisade askorna (träbottenaska, kolbottenaska, bottenslagg) får användas som konstruktionsmaterial vid utbyggnad av Gärstadverket. Askorna ska placeras minst 50 cm ovan högsta grundvattennivå och täckas med asfalt eller likvärdig hårdgörning. I projektet säkerställs att rätt askor används och att hanteringen sker enligt villkor. Under 2014 har inga askor använts som konstruktionsmaterial vid utbyggnad av Gärstadverket. Se anmälan / till länsstyrelsen. MMD Växjö Villkor 25 i Transport och hantering av askor ska ske på sådant sätt att minimalstörning, t.ex. damning, uppstår. Kontrollprogram Aktuellt kontrollprogram ska finnas med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Kontrollprogrammet uppdateras i samråd med länsstyrelsen m.a.p. egenkontroll och beslut. MMD Växjö i Villkor 26 Transporter Bolaget ska årligen undersöka och dokumentera möjligheterna att minska miljöpåverkan från För åtgärder 2014, se bilaga 14. MMD Växjö i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 27

29 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 externa transporter som bolaget utför i egen regi eller upphandlar. 03 Villkor 24 Utredningen ska omfatta bl.a. tranportsätt, transportsträcka, lastgrad, körsätt och bränsleslag. Upphöra med verksamheten Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska bolaget ge in en plan avseende omhändertagande av lagrade kemiska produkter och farligt avfall samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till. Verksamheten är i full drift och några planer på att upphöra med verksamheten finns inte inom överskådlig tid. Villkor 28 Villkor Buller - begränsnings värden 50 db(a) dagtid vardagar måndagfredag (kl ) Buller från verksamhet, inkluderat buller från arbetsmaskiner, skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent MMD Växjö i 40 db(a) nattetid (kl ) ljudnivå utomhus vid bostäder än dessa gränsvärden. Villkor db(a) under övrig tid 55 db(a) Momentan ljudnivå nattetid Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentanta ljudnivåer över 55 db(a) får inte utföras nattetid. Arbetet planeras så att bullrande arbetsmoment inte genomförs nattetid. Buller - kontroll De angivna bullerbegränsningsvärdena ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges i villkoret (villkor 20). I de fall olika drifttillstånd förekommer ska den Under 2014 har ingen bullermätning genomförts. Bullerkartläggning genomfördes MMD Växjö Villkor 20 i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 28

30 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 ekvivalenta ljudnivån bestämmas för varje sådant tillstånd. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som beräknas medföra att den totala bullerimissionen ökas med mer än 1 db(a), dock minst i samband med varje periodisk besiktning eller då tillsynsmyndigheten begär det. NOx Sammantaget avfallspannor och gasturbin 50 mg /MJ gränsvärde årsmedel Kontinuerlig mätning av NO med beräknat påslag av NO2- andel. Rökgasflödet beräknas. Sammantagen halt beräknas. MMD Växjö villkor 12 i Årsmedelvärde 2014 för gasturbinen samt avfallspannorna 41,6 mg/mj. Villkoret innehölls under N2O Sammantaget avfallspannor och gasturbin 15 mg/mj gränsvärde årsmedel Kontinuerlig mätning. Rökgasflödet beräknas. Sammantagen halt beräknas. Årsmedelhalt 2014 för avfallspannorna, 4 mg/mj. Villkoret innehölls under MMD Växjö villkor 13 i NH3 Sammantaget avfallspannor och gasturbin 5 mg/mj gränsvärde årsmedel Kontinuerlig mätning. Rökgasflödet beräknas. Sammantagen halt beräknas. Årsmedelhalt 2014 för avfallspannorna, 0,2 mg/mj. Villkoret innehölls under MMD Växjö villkor 15 i SO2 Sammantaget avfallspannor och gasturbin 30 mg/nm3 tg 11% O2 gränsvärde årsmedel Kontinuerlig mätning. Rökgasflödet beräknas. Sammantagen halt beräknas. Årsmedelhalt 2014 för avfallspannorna, 6,8 mg/nm 3 tg 11 % O 2. Villkoret innehölls under MMD Växjö villkor 14 i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 29

31 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket Villkor specifika för Gärstadverkets avfallspannor Villkor Haverier Skulle teknisk oundvikligt driftstopp, driftstörning eller fel i renings- eller mätutrustning inträffa som för med sig att begränsningsvärdena för utsläpp till luft och vatten överskrids, får förbränningen av avfall i anläggningen under inga förhållanden fortsätta i längre tid än fyra timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år. Om flera förbränningslinjer är anslutna till samma utrustning för rökgasreningen ska begränsningen till 60 timmar drifttid gälla den sammanlagda tiden för alla dessa linjer. Efter det att tillförseln av avfall upphört ska bolaget iaktta vad som anges i förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Kommentar Kontrollrummets prognosbild visar på hur anläggningen drivs i förhållande till gällande villkor. Det finns även en bild med nedräkningsfunktion som räknar ner antalet återstående timmars drift med avfall om det uppstår allvarliga driftproblem. Pannorna 1-3 har en gemensam rökgaskondenseringsutrusning som bland annat avskiljer sura föreningar. De pannindividuella spärrfilter som är installerade före rökgaskondenseringen är dimensionerade så att de ensamma klarar utsläppskraven vilket innebär att vid driftproblem med rökgaskondensringen kan den köras by-pass. Miljö-mätinstrument finns installerade för drift vid bypassning av rökgaskondenseringen. Skötsel och kontroll av instrumenten varierar beroende av behov av bypasskörning med respektive utan renbränsleeldning och val av avfallsbränslen som garanterar att spärrfiltret klarar att hålla ned halterna HCl, HF och SO2 i rökgas (tex RT-flis). MMD i Växjö Villkor 23 Haverier och utsläpp Vid haverier i reningsutrustning ska anläggning klara de absoluta Under 2014 har driftstörning förekommit under sammanlagt 1 timme vid panna 1-3, se avsnitt Detta innebär att P1-P3 tillsammans samt P4 skall Förordning 2013:253 F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 30

32 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 begränsningsvärden som anges i :253 klara Stoft 30 min < TOC 30min < 10 för 97 % av halvtimmarna eller < 20 för 100 % av halvtimmarna CO 10 min max 7 stycken per dygn > 150 Animaliskt avfall Syre normalisering av rökgashalter Förbränningsgasens temperatur Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om hanteringen av animaliskt avfall.. För en anläggning där farligt avfall förbränns och utsläppen av förorenande ämnen minskas med rökgasrening ska normalisering till 11 % O2 göras endast om den syrehalt som mätts upp i samband med mätningen av det förorenande ämnet överskrider den syrehalt som avses i första stycket. > 850 C i två sekunder Gränsvärden C - två sekunder Villkoret innehölls under Tillsynsmyndighet för förbränning av animaliskt avfall är Jordbruksverket genom distriktsveterinärerna som genomför tillsynsbesök. Senaste tillsynsbesök skedde Uppmätta rökgashalter syrenormaliseras inte till 11 % O2 utom för CO, eftersom CO 50 inte minskas i någon reningsutrustning. MMD i Växjö delegerade frågor Förordning SFS 2013:253 Rökgastemperatur mäts Förordning kontinuerligt i pannorna för SFS 2013:253 att säkerställa 850 C i minst 42 två sekunder. Temperaturhöjningen sker kontrollerat och homogent. Beräkning av rökgasens uppehållstid vid 850 C redovisades i ansökan inför domen CO dygnsmedelvärde <50 mg/nm3 tg vid 11 % O2 Utsläppsgräns värde CO mäts kontinuerligt. Ett dygn räknas som Förordning SFS 2013:253 F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 31

33 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 CO 10 minutersmedelvärde TOC, totalt kol totalt organiskt kol vid avfallseldning TOC, totalt kol totalt organiskt kol vid avfallseldning <150 mg/nm3 tg vid 11 % O2 dygnsmedel Kravet ska klaras under 97 % av årets dygn. Utsläppsgräns värde 95% av alla 10min medelvärden under dygnet <10 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde <10 mg/nm3 tg Eller. <20 mg/nm3 tg dygnsmedel Utsläppsgräns värde 97 % av alla 30min medel. Utsläppsgräns värde 100% av alla 30min medel avfallsdygn om avfall har eldats mer än två tredjedelar av dygnet. Åtgärd: Trä eldas vid problem med CO-halten. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. CO mäts kontinuerligt. <150 för 95% av alla 10min medelvärden dvs max 7 st 10 minutersmedelvärden får vara > 150 per dygn. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. Kontinuerlig mätning av metan. Mätaren är kalibrerad mot TOC. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. <10 för 97% av alla 30min medelvärden under 24h. Mätning av metan med instrument kalibrerat mot TOC. <20 för 100% av alla 30min medelvärden under 24h. Mätning av metan med instrument kalibrerat mot TOC. 66 Förordning SFS 2013:253 Förordning SFS 2013:253 Förordning SFS 2013:253 Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. Stoft Dygnsmedel vid Avfallseldning < 10 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde dygnsmedel Kontinuerlig mätning <10 för samtliga dygnsmedelvärden. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. Förordning SFS 2013:253 Stoft vid avfallseldning < 10 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde 97% av alla 30min medel Kontinuerlig mätning <10 för 97% av alla 30min medelvärden under året. Förordning SFS 2013:253 Eller.. Utsläppsgräns. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 32

34 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 < 30 mg/nm3 tg värde 100 % av alla 30min medel Kontinuerlig mätning <30 för 100 % av alla 30min medelvärden under året HCl HF - undantag från kontinuerlig mätning Mätning av utsläpp till luft av väteklorid och vätefluorid från panna 5 ska ske minst var tredje månad under pannans tolv första driftmånader och därefter minst två gånger per år. Mätningarna av utsläpp till luft av väteklorid och vätefluorid från övriga pannor ska ske minst två gånger per år. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. Avfallspannornas befintliga mätinstrument ses som driftinstrument. Emissionsmätning för mätning för kontroll av begräsningsvärde sker vid emissionsmätningar. Redovisning sker i kvartalsrapport. MMD i Växjö villkor 11 HCl vid Avfallseldning < 10 mg/nm3 tg Uppföljning mot utsläppsgränsvärde sker vid emissionsmätning. Förordning SFS 2013:253 Kontinuerlig mätning. Befintligt mätinstrument ses som driftinstrument. Resultat vid emissionsmätningar 2014: Pannorna 1-3; 7,99 och 7,25 mg/nm 3 tg i maj respektive 0,64 och 0,18 mg/nm 3 tg i september. Panna 4; 1,36 och 0,35 mg/nm 3 tg i maj respektive 0,15 och 0,35 mg/nm 3 tg i oktober. Villkoret klarades under HCl vid avfallseldning < 10 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde Uppföljning vid emissionsmätning Förordning SFS 2013: % av alla 30min medel <10 för 97 % av alla 30 min medelvärden under 24h. eller < 60 mg/nm3 tg. Utsläppsgräns värde 100% av alla 30min medel <60 för 100 % av alla 30 min medelvärden under 24h.. Kontinuerlig mätning F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 33

35 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Befintligt mätinstrument ses som driftinstrument. Villkoret klarades, se ovan. HF vid avfallseldning Undantag från kontinuerlig mätning Uppföljning vid emissionsmätning enlig Förordning SFS 2013:253. Förordning SFS 2013:253 HF vid avfallseldning < 1 mg/nm3 tg Uppföljning mot utsläppsgränsvärde sker vid emissionsmätning. Resultat vid emissionsmätningarna 2014: Panna 1-3: 0,004 och 0,018 mg/nm 3 tg i maj respektive 0,008 och 0,003 mg/nm 3 tg i september. Panna 4: 0,007 och 0,016 mg/nm 3 tg i maj respektive <0,003 mg/nm 3 tg vid båda mätningarna i oktober. Villkoret klarades under Förordning SFS 2013:253 HF vid avfallseldning < 2 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde Uppföljning vid emissionsmätning Förordning SFS 2013:253 eller < 4 mg/nm3 tg 97% av alla 30min medel 100% av alla 30min medel <2 för 97% av alla 30min medelvärden under 24h.. <4 för 100% av alla 30min medelvärden under 24h. Uppföljning mot utsläppsgränsvärde sker vid emissionsmätning. Villkoret klarades, se ovan. SO2 Dygnsmedel vid avfallseldning < 50 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde dygnsmedel Kontinuerlig mätning. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. Förordning SFS 2013:253 SO2 vid avfallseldning < 50 mg/nm3 tg vid 11 % O2 Utsläppsgräns värde 97 % av alla 30min medel < 50 för 97 % av alla 30 min medelvärden under 24h. Förordning SFS 2013:253 eller... F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 34

36 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 < 100 mg/nm3 tg vid 11 % O2 100 % av alla 30min medel <100 för 100 % av alla 30 min medelvärden under 24h. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. NOx Dygnsmedel vid avfallseldning < 200 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde dygnsmedel Kontinuerlig mätning. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. Förordning SFS 2013:253 NOx vid avfallseldning < 200 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde 97% av alla 30min medel <200 för 97 % av alla 30 min medelvärden under 24h. Förordning SFS 2013:253 eller < 400 mg/nm3 tg 100% av alla 30min medel.. <400 för 100 % av alla 30 min medelvärden under 24h. Drift och utsläpp till luft av metaller För drift och utsläpp av luftföroreningar från respektive produktionsenhet ska gälla vad som föreskrivs för en avfallsförbränningsanläggning i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall om inte annat följer av villkor 10. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. Avfallspannorna P1-P5 ska uppfylla kraven i villkor 10 angående Cd+ Tl - 0,02 mg/nm3* Hg - 0,03 mg/nm3* Sb, As,Pb,Cr, Co, Cu, Mn, Ni, V - 0,25 mg/nm3* MMD i Växjö Villkor 9. Kvicksilver Följande begränsningsvärde ska gälla istället för de som anges i 64 i förordningen om förbränning av avfall - Hg 0,03 mg/m 3 tg vid 11 % O2 Vid förbränning av avfall Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år MMD i Växjö Villkor 10. Villkoret klarades På panna 1-3 uppmättes halterna 0,0008 och 0,001 mg/nm 3 tg vid 11 % O 2 i maj samt 0,0007 och 0,0018 mg/nm 3 tg vid 11 % O 2 i september. På panna 4 uppmättes F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 35

37 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Kvicksilver vid avfallseldning Kadmium + tallium Kadmium + tallium vid avfallseldning 0,05 mg/m 3 tg Utsläppsgränsvärde Följande begränsningsvärde ska gälla istället för de som anges i 64 i förordningen om förbränning av avfall Summan av Cd+Tl 0,02 mg/m 3 tg vid 11 %O2 0,05 mg/m 3 tg Utsläppsgränsvärde halterna 0,0053 och 0,0045 mg/nm 3 tg 11 % O 2 i maj samt 0,0003 och 0,0010 mg/nm 3 tg 11 % O 2 i oktober. Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år Villkoret klarades På panna 1-3 uppmättes halterna 0,0011 och 0,0013 mg/nm 3 tg i maj samt 0,0009 och 0,0023 mg/nm 3 tg i september. På panna 4 uppmättes halterna 0,0078 och 0,0064 mg/nm 3 tg i maj samt 0,0004 och 0,0014 mg/nm 3 tg i oktober. Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år Villkoret klarades På panna 1-3 uppmättes halterna 0,0003 och 0,0008 mg/nm 3 tg 11 % O 2 i maj samt 0,0004 och 0,0004 mg/nm 3 tg 11 % O 2 i september. På panna 4 uppmättes halten 0,0004 mg/nm 3 tg 11 % O 2 vid båda mätningarna i maj samt 0,0004 och 0,0005 mg/nm 3 tg 11 % O 2 i oktober. Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år. Villkoret klarades På panna 1-3 uppmättes halterna 0,0004 och 0,001 mg/nm 3 tg i maj samt 0,0006 mg/nm 3 tg vid båda mätningarna i september. På panna 4 uppmättes halterna 0,0006 och 0,0005 mg/nm 3 tg i maj samt 0,0006 och 0,0007 mg/nm 3 tg i Förordning SFS 2013:253 MMD i Växjö Villkor 10 Förordning SFS 2013:253 F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 36

38 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Antimon+ arsenik+ bly+ krom+ kobolt+ koppar+ mangan+ nickel+ vanadin vid avfallseldning Antimon+ arsenik+ bly+ krom+ kobolt+ koppar+ mangan+ nickel+ vanadin vid avfallseldning Dioxiner furaner vid avfallseldning och Följande begränsningsvärde ska gälla istället för de som anges i 64 i förordningen om förbränning av avfall Summan av antimon+ arsenik+ bly+ krom+ kobolt+ koppar+ mangan+ nickel+ vanadin 0,25 mg/nm3 tg vid 11 % O2 Utsläppsgränsvärde 0,5 mg/nm3 tg Utsläppsgränsvärde 0,1 ng/m 3 tg Utsläppsgräns värde oktober. Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år Villkoret klarades På panna 1-3 uppmättes halterna 0,018 och 0,073 mg/nm 3 tg vid 11 % O 2 i maj samt 0,036 och 0,103 mg/nm 3 tg vid 11 % O 2 i september. På panna 4 uppmättes halterna 0,030 och 0,036 mg/nm 3 tg 11 % O 2 i maj samt 0,039 och 0,116 mg/nm 3 tg 11% O 2 i oktober. Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år. Villkoret klarades På panna 1-3 uppmättes halterna 0,023 och 0,097 mg/nm 3 tg i maj samt 0,049 och 0,136 mg/nm 3 tg i oktober. På panna 4 uppmättes halterna 0,045 och 0,051 mg/nm 3 tg i maj samt 0,056 och 0,166 mg/nm 3 tg i oktober. Dioxinvärdet avser TCDDekvivalenter beräknade enligt EU- modell (viktningen av olika dioxiner/furaner är annorlunda än enligt Eadon). Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år MMD i Växjö Villkor 10 Förordning SFS 2013:253 Förordning SFS 2013:253 Villkoret klarades På panna 1-3 uppmättes halterna 0,0022 resp. 0,0019 ng/nm 3 tg. På panna 4 uppmättes halterna 0,0024 resp. 0,0027 ng/nm 3 tg. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 37

39 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Villkor för utsläpp av kondensat, Gärstadverket Parameter MMD i Växjö NH4-N Villkor 16 ph, Susp, Metaller Villkor 17 Utsläppsgränsvärde Förordning SFS 2013:253 Uppföljningsmetod Dioxiner Villkor 18 ph 6-11 vid drift Kontinuerlig mätning Ammoniumkväve (NH 4 -N) Sammanlagt årligt utsläpp max 5,6 g/ton avfall Sammanlagt utsläpp max 18 mg/l månadsmedel Uppföljning på timnivå Villkoret innehölls Sammantagen NH4-N för P1-P3 och P4 NH4-N ur månadssamlingsprov Kontinuerlig mätare finns som driftinstrument. Beräkning ur halt, kondensatflöde och avfallsmängd. 90 percentil av värden ska innehålla 18 mg/l Susp 15 mg/l Månadsmedel Metaller - begränsningsvärde månadsmedel är uppfyllt om minst 30 mg/l (95 % av värdena) och 45 mg/l (100 % av värdena) Villkoret innehölls 2014, se bilaga 4. P4: Kontinuerlig mätning, dygnsmedel P1-P3: stickprov dygn Månadssamlingsprov Ett begränsningsvärde är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under ett kalenderår inte överskrider värdet. Villkoret innehölls 2014, se bilaga 3. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 38

40 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Kvicksilver och dess föreningar som (Hg) Kadmium och dess föreningar som (Cd) Bly och dess föreningar som (Pb) Nickel och dess föreningar som (Ni) Zink och dess föreningar som (Zn) Tallium och dess föreningar som (Tl) Arsenik och dess föreningar som (As) Krom och dess föreningar som (Cr) Koppar och dess föreningar som (Cu) 10 månader inte överskrider 5 µg/l Månadsmedel 2,5 µg/l Månadsmedel 15 µg/l Månadsmedel 20 µg/l Månadsmedel 100 µg/l Månadsmedel 5 µg/l Månadsmedel 20 µg/l Månadsmedel 30 µg/l Månadsmedel 20 µg/l Månadsmedel 0,03 mg/l Månadssamlingsprov 0,05 mg/l 0,2 mg/l 0,5 mg/l 1,5 mg/l 0,05 mg/l 0,15 mg/l 0,5 mg/l 0,5 mg/l Begränsningsvärde månadsmedel är uppfyllt om minst 10 månader inte överskrider Villkoren innehölls 2014, se bilaga 3. Dioxiner och furaner 0,1 ng/l 0,3 ng/l Emissionsmätning 2 ggr per år Max ett stickprov per år får överskridas Eller 5 % av de stickprov som tas Resultat vid emissionsmätningarna Panna 1-3 uppmättes halterna 0,00418 resp. 0,00355 ng/l. Panna 4 uppmättes halterna 0,00357 resp. 0,00364 ng/l. Villkoret innehölls F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\ MR Gärstad slutversion.docx 39

41

42 Översiktskarta Gärstadverket med omnejd Ekängen Roxen Stångån Gärstadverket E4 motorväg b=q Tallboda q~äääçç~ Linköping C = Bilaga 2

43 Bilaga 3 sid 1 av 3 Sammanställning av rökgaskondensat från Gärstadverket, 2014, enligt kontrollprogram Specifika utsläpp Period Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December medel SFS 2013:253 MD kondensatflöde m Klorid mg/l Sulfat mg/l Susp.substans mg/l ,38 15,0 ph (per utsläppspunkt) 6-11 Ammoniumkväve mg/l 2,6 3,2 4,6 3,4 3,7 7,9 6,5 8,9 6,2 8,0 6,8 7,5 5,1 18 Koppar µg/l 1,0 2,0 3,7 2,2 1,1 1,0 1,0 1,1 1,8 1,0 1,7 1,0 1, Bly µg/l 0,3 0,3 0,4 0,3 1,5 0,4 0,5 0,4 0,5 2,3 0,3 2,6 0, Kadmium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0, Nickel µg/l 3,1 0,9 2,0 1,9 1,6 2,3 1,0 0,8 4,3 2,7 0,7 0,7 1, Zink µg/l 2,0 2,0 5,1 2,0 2,0 2,0 2,4 4,4 8,3 5,3 3,7 8,7 4, Krom µg/l 0,9 0,5 2,0 1,5 1,8 1,2 1,1 0,5 3,5 1,7 0,7 0,6 1, Kobolt µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 Arsenik µg/l 2,4 1,0 3,0 1,9 5,1 3,8 3,0 10,0 10,0 2,7 2,5 6,1 3, Kvicksilver µg/l 0,2 0,3 0,3 0,2 0,3 0,1 0,9 0,0 0,2 0,2 0,3 0,2 0, Tallium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, Kalcium mg/l 2,8 1,2 2,0 2,2 3,8 4,7 7,5 6,6 8,1 3,5 2,3 2,1 2,8 Dioxiner och furaner ng/l 4,18 4,18 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,0 0,3 0,3

44 Bilaga 3 sid 2 av 3 Prov på rökgaskondensat från Gärstadverket P1-3, 2014 Specifika utsläpp Period jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec MD kondensatflöde m Klorid mg/l Sulfat mg/l Susp.substans mg/l 2,2 3,5 5,1 3,2 3,3 5,6 2,0 4,2 9,0 5,9 3,3 6,2 15 ph 8,9 9 9,2 9,1 8,8 9,1 9,0 9,2 9,2 9,4 9,5 9, Ammoniumkväve mg/l 5 6,5 4,8 5,3 3, ,9 4,9 7,6 5,2 5,9 18 Koppar µg/l 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,14 1,70 1,00 1,00 1,00 20 Bly µg/l 0,5 0,21 0,357 0,363 2,39 0,5 0,5 0,4 0,5 2,7 0,2 6,5 15 Kadmium µg/l 0,05 0,0500 0,05 0,05 0,05 0,07 0,05 0,05 0,05 0,06 0,12 0,05 2,5 Nickel µg/l 5,01 1,67 1,95 2,45 1,43 2,62 0,56 0,85 4,11 3,15 0,56 0,90 20 Zink µg/l 2,00 2,00 8,02 2,0 2,00 2,00 2,49 4,44 8,49 5,74 5,67 11, Krom µg/l 0,50 0,50 1,23 0,50 2,51 1,26 0,69 0,50 4,11 2,18 0,72 0,65 30 Kobolt µg/l 0,110 0,050 0,050 0,140 0,050 0,069 0,050 0,050 0,081 0,154 0,051 0,050 Arsenik µg/l ,0 4,0 3,0 10,0 10,0 3,0 2,0 3,0 20 Kvicksilver µg/l 0,214 0,243 0,109 0,1290 0,302 0,065 0,020 0,020 0,097 0,156 0,095 0,172 5 Tallium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 5 Kalcium mg/l 6,28 2,3 1,4 1,57 4,8 3,59 12,1 6,63 8,14 3,44 3,14 4,5 Antimon µg/l 7,8 4,45 4,09 11, ,7 49,6 43,9 25,3 30,5 46,1 Dioxiner och furaner ng/l 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,3 analysvärde under detektionsgräns

45 Bilaga 3 sid 3 av 3 Prov på rökgaskondensat från Gärstadverket P4, 2014 Specifika utsläpp Period jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec MD kondensatflöde m Klorid mg/l Sulfat mg/l Susp.substans mg/l 2,3 2,0 2,0 2,4 2,4 4,8 3,2 0,0 5,9 3,6 2,0 2,0 15 ph 8,8 8,4 8,5 8,3 9,0 9,3 9,1 9,3 9,3 8,8 8, Ammoniumkväve mg/l 1,1 1,6 4,4 2,0 3,3 1,7 6,5 0,0 13,0 9,0 8,1 8,5 18 Koppar µg/l 1,0 2,4 6,6 3,2 1,2 1,0 1,0 0,0 2,3 1,0 2,3 1,0 20 Bly µg/l 0,2 0,3 0,5 0,3 0,2 0,2 0,6 0,0 0,5 1,4 0,5 0,2 15 Kadmium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 2,5 Nickel µg/l 1,9 0,6 2,0 1,5 1,9 1,5 1,1 0,0 5,7 1,6 0,7 0,5 20 Zink µg/l 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,4 0,0 7,5 4,1 2,0 6,8 100 Krom µg/l 1,1 0,5 2,8 2,3 0,7 1,1 1,1 0,0 0,5 0,5 0,7 0,5 30 Kobolt µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,5 0,2 0,1 0,1 Arsenik µg/l 2,0 1,0 2,0 1,0 10,0 3,0 3,0 0,0 10,0 2,0 3,0 8,0 20 Kvicksilver µg/l 0,3 0,4 0,4 0,2 0,2 0,3 1,0 0,0 0,8 0,4 0,5 0,3 5 Tallium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 5 Kalcium µg/l 0,7 0,7 2,5 2,7 2,2 8,0 7,1 0,0 7,9 3,5 1,6 0,6 Antimon µg/l 2,8 2,0 3,4 2,6 2,5 12,5 14,1 0,0 44,3 27,7 13,9 4,8 Dioxiner och furaner ng/l 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,3 analysvärde under detektionsgräns

46 Bilaga 4 sid 1 av 2 Kvartalsrapport enligt kontrollprogram för 2014 Tekniska Verkens förbränningsanläggningar i Linköping Villkor svavel och kväveoxider, Linköpings tätort (exklusive Gärstadverkets P4) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. Årsvillkor Svavel mg/mj mg/mj Kväveoxider mg/mj mg/mj Villkor svavel och kväveoxider, Ljungsbros fjärrvärmenät jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. Årsvillkor Svavel mg/mj mg/mj Kväveoxider mg/mj mg/mj Gärstadverket uppföljning av villkor i gällande miljödom utöver SFS 2013:253 Emissioner jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. Årsvillkor Bubbla Gärstadverket Kväveoxider mg/mj ,6 50 mg/mj Lustgas mg/mj mg/mj Ammoniak mg/mj 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,3 0,5 0,1 0,4 0,3 0,1 0,1 0,2 5 mg/mj SO2 mg/nm3 11% O2 7,1 7,1 8,6 8,3 8,7 9,9 4,6 14,6 10,7 2,9 2,2 0,6 6,8 30 mg/nm3 11 % O2 Utsläpp av kondensat Ammonium mg/l mg/l Ammonium g/ton förbränt avfall 1,0 1,4 1,7 0,9 0,8 0,8 0,2 1,1 0,7 1,8 2,6 2,5 1,3 5,6 g/ton avfall Avfallsmängd avfallsförbränning ton P1-P ton/år varav farligt avfall ton ton/år Avfallspannornas alla halter i mg/nm3 är normerade till 11 % O2 Sida 1 av 2

47 Bilaga 4 sid 2 av 2 Kraftvärmeverket uppföljning av villkor i gällande miljödom Emissioner jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. Villkor KV1 inkl HVC10 Svavel mg/mj mgmj KV1 P1-P3 NOx mg/mj mg/mj Bubbla Lustgas mg/nm3 tg mg/nm3 kolpanna Ammoniak mg/nm3 tg mg/nm3 CO överskridande Antal riktvärde stoft mg/mj , mg/mj oljepanna stoft mg/mj mg/mj träpannan CO Överskridande Antalriktvärde rökgas stoft mg/mj 1,8 1,6 1,0 0,4 0,2 0,1 0,1 0,1 0,3 0,2 0,3 0,3 0,7 10 mg/mj Bergrum utpumpat grundvatten m m3 Stångån Överskridande Antal temphöjning Ska ej överskridas Månadsmaxhöjning C 0,0 0,0 0,4 1,5 1,0 2,2 2,7 4,3 5,0 4,7 3,9 0,1 5,0 Max 5 Ammonium andel driftdygn över 12 kg % 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,8 0,0 0,4 Max 5% susp andel mätresultaten över 10 mg/l % 0,7 Max 5% Överskrid NH4-utsläpp Antal vid låg O Utsläpp av kondensat Arsenik µg/l 1,00 1,00 2,00 1,00 4,00 1,00 4,00 7,00 2,42 2,62 3,15 2,1 100 Bly µg/l 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 1,7 0,9 7,3 7,1 2,6 3,6 2,9 100 Kadmium µg/l 0,2 0,1 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,2 0,3 0,3 0,2 0,2 5 Koppar µg/l 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,2 1,0 4,9 4,4 2,4 2,8 2,5 50 Krom µg/l 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 0,50 0,50 4,52 1,18 0,77 0,50 1,5 50 Kvicksilver µg/l 0,02 0,02 0,02 0,02 0,03 0,03 0,03 0,20 0,16 0,17 0,06 0,1 5 Zink µg/l Sida 2 av 2

48 Tekniska Verkens anläggningar i Linköping Bilaga 5 Beräkning av kväveoxidutsläpp Anläggning Enhet jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. NOx mg/mj Kraftvärme- mg/mj verket kg NOx Kolpannan MWh MWh tillf Kraftvärme- mg/mj verket kg NOx Oljepannan MWh MWh tillf Kraftvärme- mg/mj verket kg NOx Träpannan MWh MWh tillf Gärstadverket mg/mj P1+P2+P3 kg NOx MWh MWh tillf Gärstadverket mg/mj P4 kg NOx Ingår ej i nätbubblan! MWh MWh tillf Gärstadverket mg/mj Gasturbin kg NOx MWh MWh tillf Kraftvärmeverket oljeförbr,m verket A fett/bioolja m3 HVC10 NOx mg/mj besiktning-12 NOx-kg MWh MWh tillf Tannefors oljeförbr,m HVC 30 NOx mg/mj besiktning-12 NOx-kg MWh MWh tillf Lambohov oljeförbr,m HVC 60 NOx mg/mj besiktning-14 NOx-kg MWh MWh tillf Ullstämma oljeförbr,m HVC 70 NOx mg/mj besiktning-14 NOx-kg MWh MWh tillf FFV oljeförbr,m HVC 80 NOx mg/mj besiktning-07 NOx-kg MWh MWh tillf Universitets- oljeförbr,m sjukhuset NOx mg/mj HVC 90 NOx-kg besiktning-06 MWh MWh tillf kg NOx NOx i bubbla kg GWh tillf GWh tillf i bubbla NOx bubbla mg/mj Villkor, årsmedelvärde Bubbla kväveoxid jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. NOx mg/mj GWh tillf Kväveoxid KV1 P1-P3 NOx- utsläpp kg NOx mg/mj GWh tillf Kväveoxid Gärstad NOx- utsläpp kg NOx mg/mj

49 Tekniska Verkens anläggningar i Linköping Bilaga 6 Beräkning av svavelutsläpp 2014 Anläggning jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. S mg/mj Kraftvärme- mg/mj verket kg S Kolpannan MWh MWh tillf Kraftvärmeverket oljeförbr,m A fett/bioolja m Oljepannan S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Kraftvärme- S mg/mj verket kg S ,6 Träpannan MWh MWh tillf Gärstadverket S mg/mj P1-P3 s-utsläpp, kg P1+P2+P3 MWh MWh tillf Gärstadverket oljeförbr,m Gasturbin S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Gärstadverket S mg/mj 0,0 0,0 0, P4 s-utsläpp, kg Ingår ej i nätbubblan! MWh MWh tillf Kraftvärmeverlet oljeförbr,m A fett/bioolja m HVC10 S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Tannefors oljeförbr,m HVC 30 S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Lambohov oljeförbr,m HVC 60 S mg/mj 62 ########## s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Ullstämma oljeförbr,m HVC 70 S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf FFV oljeförbr,m HVC 80 S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Universitets- oljeförbr,m sjukhuset S mg/mj HVC 90 s-utsläpp, kg MWh MWh tillf S-utsläpp, kg S i bubbla kg GWh tillf GWh tillf i bubbla S-bubbla mg/mj Villkor S mg/mj Bubbla svavel jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. S mg/mj GWh tillf Svavel Kraftvärmeverket S- utsläpp kg ,10 S mg/mj MWh tillf Svavel Gärstad S- utsläpp kg ,89

50 Miljöinstrument Gärstadverket Pannindividuellt instrument, panna 1, Före slangfilter Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall CO Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR-spektrometri mg/nm3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NO Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO 2 Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR-spektrometri 0-20 vol % tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn H 2 O Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR-spektrometri 0-40 vol % 1 g/år HCL Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn SO2 Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR-spektrometri tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O 2 ABB/ZDT-FG Zirkoniumcell 0-25 vol % vg 1 g/år NH 3 Simens/LDS6 Laserdiod 0-50 mg/nm 3 tg Pannindividuellt instrument, panna 1, efter slangfilter. (Redundant för gemensam mätning, pannorna 1-3) Parameter Mätinstrument Mätmetod Mätområde Enhet Kalibreringsintervall/QAL3 Leverantör och instrument (UV, IR, annan) mätsignal NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn N 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn H 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % 1 g/år NH 3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 vol % tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-25 vol % tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CH 4 SICK/MAIHAK S710 IR-spektrometri 0-70 mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn SO 2 SICK/MAIHAK S710 IR-spektrometri mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn Stoft SICK/MAIHAK FW 101 Laserdiod 0-20 mg/nm 3 vg 1 g/år Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: Godkänd av: Gäller fr.o.m Dokumentägare: Ulf Walsö (ulfcar) Sida 1(6)

51 Pannindividuella driftinstrument, pannorna 2-3, Före slangfilter Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn H 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % 1 g/år CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 vol % tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn SO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NH 3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-25 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O 2 ABB/ZDT-FG Zirkoniumcell 0-25 vol % vg 1 g/år NH 3 Simens/LDS6 Laserdiod 0-50 mg/nm 3 tg 1 g/år Pannindividuella driftinstrument, pannorna 2-3, Efter slangfilter Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall/QAL3 NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn N 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NO x SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn H 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % 1 g/år NH 3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 vol % vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-25 vol % tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CH 4 SICK/MAIHAK S710 IR-spektrometri 0-75 mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn SO 2 SICK/MAIHAK S710 IR-spektrometri mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn Stoft SICK/MAIHAK FW 101 Laserdiod 0-20 mg/nm 3 vg 1 g/år Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 2(6)

52 Gemensam mätning, pannorna 1-3, efter rökgaskondensering. Redovisande. Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall/QAL3 NO SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn N 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn HCL SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NO x SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn H 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-40 vol % 1 g/år NH 3 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-20 vol % vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O 2 SICK/MAIHAK MCS 100 FT Zirkoniumcell 0-25 vol % tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CH 4 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-75 mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn SO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn Stoft SICK/MAIHAK FW 101 Laserdiod 0-20 mg/nm 3 vg 1 g/år Pannindividuellt driftinstrument, Panna 4, System 2 Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg SO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg NH 3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg H 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % CO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 vol % tg O 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-21 vol % tg 1 g/år Kalibreringsintervall Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 3(6)

53 Pannindividuellt instrument, Panna 4, System 3 (Redundant för system 4) Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån SO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NH 3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-50 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån H 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % Kontroll 1 g/mån CO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 vol % tg Kontroll 1 g/mån CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån HC SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån O 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-21 vol % tg 1g/år QAL3 Pannindividuellt instrument, Panna 4, System 4 Redovisande Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån SO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NH 3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-50 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån H 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % Kontroll 1 g/mån CO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 vol % tg Kontroll 1 g/mån CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån HC SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån O 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-21 vol % tg 1g/år QAL 3 Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 4(6)

54 Pannindividuellt instrument, Panna 4, Övrigt Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal CO Land Model 9200 MK2 IR ppm vg 2 g/år NH 3 Opsis Model LD500 Laser diod 0-50 mg/nm 3 vg 1 g/år O 2 Opsis Oxygen Monitor O2000 Zirkoniumcell 0-21 vol % vg 6 g/år Stoft SICK/MAIHAK RM 210 Laserdiod 0-20 mg/nm3 vg 1 g/år Kalibreringsintervall Gasturbinen Gärstadverket Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall/QAL3 NH 3 ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg 1 g/mån vid drift CO ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg 1 g/mån vid drift NO 2 ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg 1 g/mån vid drift NO ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri mg/nm3 tg 1 g/mån vid drift N 2 O ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg 1 g/mån vid drift O 2 ABB/ACF-NT Zirkoniumcell 0-21 vol % tg 1 g/mån vid drift Stoft Durrg/D-R300 Laserdiod 0-20 mg/nm 3 vg 1 g/år vid drift Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 5(6)

55 KONDENSAT Gemensam mätning, pannorna 1-3 KV 50 Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Automatisk Nollpunktskalibering Manuellt kontrollintervall ph Knick Protos Elektrod gång/mån NH 4 -N AMTAX Compact Avdrivning mg/l Dagligen Auto Susp. Hach Lange SC 100 Optisk 0-20 mg/l - Endast rengöring Material Kondensat flöde Siemens Sitrans MAG 5000 Magnetisk 0-30 m3/h - 1 gång/3 år Panna 4 KV 60 Parameter Mätinstrumentleverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Automatisk Nollpunktskalibering Manuellt kontrollintervall ph Knick Protos Elektrod gång/mån NH 4 -N AMTAX Compact Avdrivning mg/l Dagligen Auto Susp. Hach Lange Solitax ts-line Optisk 0-20 mg/l - Endast rengöring Material Kondensat flöde Siemens Sitrans MAG 6000 Magnetisk 0-25 m3/h - 1 gång/3 år Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 6(6)

56 Bilaga 8 Avfallshantering 2014 FARLIGT AVFALL Avfallstyp och kod Kod Behandlingsföretag Gärstad panna 1,2, 3 och 4 mängd (kg) färg- och lackavfall 08:01:11 RagnSells 36 slam från rökgaskondenser 10:01:18 Tekniska verken askvatten 10:01:22 Tekniska verken oljeavfall 12:01:09 Tekniska verken 832 oljeavfall 13:02:05 Reci Olja 190 oljeavskiljaravfall 13:05:02 Tekniska verken filterstrumpor 15:02:02 Sakab 45 oljefilter 16:01:07 RagnSells 138 elektronikavfall 16:02:13 Sims Recycling 291 metallhaltigt avfall 16:06:01 Stena 23 oljehaltigt vatten 16:07:08 Tekniska verken flygaska 19:01:13 Langöya, Norge lysrör, Hg-lampor 20:01:21 El-Kretsen 2 oljeavfall 20:01:26 Reci Olja 5228 småbatterier 20:01:33 Tekniska verken 5 elektronikavfall 20:01:36 El-kretsen 6 farligt avfall förbränning 20:03:01 Tekniska verken 20 AVFALL TILL GÄRSTAD AVFALL OCH ÅTERVINNING Avfallstyp Panna 1,2,3 och 4 (ton) skrot till återvinning 52 brännbart avfall till förbränning 16 icke brännbart avfall till deponi 48 osorterat avfall till sorteringsanläggning 169 kondensatvatten 1519 slagg från panna 1,2, 3 och slam från panna 1,2,3 och 4 7 askslam från panna 1,2,3 och industrislam 43

57 Bilaga 9 Kemikalieförbrukning Gärstadverket 2014 Kemikalie Användnings- Förbrukning område Gärstadverket 2014 Aktivt kol rökgasreningen 122 ton Ammoniak ph justering av pannvatten samt 800 liter dosering innan gasturbinen för NOxreduktion Eldningsolja bränsle till stödoljebrännare och 454,6 m3 gasturbin Fällningsmedel fällningskemikalie rökgaskondensering kg Glykol till kylkrets och ventilationsaggregat 508 liter Grovrengöringsmedel skurmedel 720 liter Järnklorid fällningskemikalie 8,7 ton Natriumhydroxid, ph-justering i kondenseringen 2243 ton NaOH (50 %) Natriumklorid jonbytesfilter för produktion av kg matarvatten Jonbytarmassa beredning av matarvatten 2200 l Saltsyra, HCl, % tvätt av golv och ph-elektrod samt ph 1987 kg justering i kondenseringen Skumdämpare slaggtråg 1800 kg Släckt kalk avfallspannornas rökgasrening 5206 ton Smörjfett smörjmedel för pumpar, ventiler m.m. 560 kg Smörjolja diverse 6341 liter Svavelsyra, 25 % analyskemikalie 21 liter Trinatriumfosfat, Na 3PO 4 produktion av matarvatten 175 kg Urea dosering in i pannorna för NOxreduktion ton

58 Rapport för stationär kyl-/värmepumputrustning (aggregat/anläggning) med HFC-köldmedier enligt SFS 2007:846 Rapporten avser: Q Skrotning av aggregat [x] Årsrapport Avser år: 2014 För Löprr: Ts-myndighet Operatör: Tekniska verken Tef: Fax: Ul K Utdelningsadress: Postnr: Ort: Linköping P: tu % CL Ul o Q Kontaktperson: Fakluraadress (omannan än postadress): Organisationsnummer: Tel: Ul ii o z Kontroll av läckage (periodvis) och ev. uppföljande läckagekontroller har utförts på utrustning placerad på adressen med fastighets beteckning nedan eller på fartyg med nedanstående namn Tekniska verken, Gärstad, Linköping Fastighetsbeteckning/Fartygsnamn/Adress och enligt bifogad aggregatförteckning, bilaga Utrustningen är kontrollerad och uppfyller gällande krav (registerföring och täthet) Kontrollen har utförts av nedanstående certlflerade företag: (obligatorisk uppgift) Företag (namn) Cert..nr. Företag (namn) Gert..nr. Torpheimer System AB 183 I o Följande aggregat har skrotats: Kylföretag^ Datum: Cert.nr.: Vid flera aggregat, se aggregatförteckning, bilaga. Vi Omliändertagen mängd: O (kg) HCFC O (kg) HFC os CL Q 2 Köldmedie hantering (avser anläggningen totalt.) Totalt installerad köldmediemängd (kg): Sammanlagd påfylld köldmediemängd (kg): (ej nyinstallation/konvertering) Sammanlagd omhändertagen köldmediemängd (kg): HCFC HFC >^ 0 441, ,0 SS 13 W Operatäifl, Namn Ort: Linköping Datum: { M ~ ^Q/6_ Namfiförtydligande,-, / Bektronisk signatur

59 Aggregatförteckning Bilaga till [^kontrollrapport Nr [X] Ars rapport Sid.nr _\ av _2_ Datum Anläggning Tekniska verken, Gärstad, Linköping [x]gäller anläggning I [Gäller aggregat Varje aggregat skall identifieras med ett nummer, en kodbokstav, fyllnadsmängd octi typ av köldmedium. [Denna beteckning skall följa aggregaten vid kommande rapporter. Kodbokstav för användningssätt: K = Kyl F = Frys L = Luftkonditionering V = Värmepump Vid aggregat med flera system kan beteckning anges per system eller per aggregat. T ex 6.1L5R22, 6.2L5F!22, 6.3L5R22 eller 6L15R22. Ö = Övrigt Agg 'egatbeteck ling Datum för lä ckagekontroll Noteringar Nr Fyllnadsmängd Kod KM-typ (kg) Periodisk Uppföljande (Förändringar jännfört med föregående år, t.ex. nyinstallation, skrotning) :A V 30 R410A Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: FÖRETAG: Torptieimer SystemAB, Ståttiögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: Cert.nummer: :6 V 30 R410A Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: FÖRETAG: Torpheimer SystemAB, Ståthögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: Cert.nummer: A001:A L 179 R134a Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: FÖRETAG: Torpheimer SystemAB, Ståthögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: Cert.nummer: A001:A L 179 R134a Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: FÖRETAG: Torpheimer SystemAB, Ståthögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: Cert.nummer: A001B L 179 R134a Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: FÖRETAG: Torpheimer SystemAB, Ståthögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: Cert.nummer: A001B L 179 R134a Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: FÖRETAG: Torpheimer SystemAB, Ståthögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: Cert.nummer: A1VKA1 L 15 R404A Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: FÖRETAG: Torpheimer SystemAB, Ståthögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: Cert.nummer: 183 KiV104 L 5 R407C Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: FÖRETAG: Torpheimer SystemAB, Ståthögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: Cert.nummer: 183

60 Aggregatförteckning Bilaga till l<ontrollrapportnr [X]Års rapport Sid.nr _2 av_2_ Datum Anläggning Tekniska verken, Gärstad, Linköping [X]Gäller anläggning I I Gäller aggregat Varje aggregat skall identifieras med ett nummer, en kodbokstav, fyllnadsmängd octi typ av köldmedium. Denna beteckning skall följa aggregaten vid kommande rapporter. Kodbokstav för användningssätt: K = Kyl F = Frys L = Luftkonditionering V = Värmepump Vid aggregat med flera system kan beteckning anges per system eller per aggregat. T ex 6.1L5R22, 6.2L5R22, 6.3L5R22 eller 6L15R22. Ö = Övrigt Agg "egatbeteckr ling Datum för lä ckagekontroll Noteringar Nr Kod Fyllnadsmängd (kg) KM-typ Periodisk Uppföljande (Förändringar jämfört med föregående år, t.ex. nyinstallation, skrotning) KM07 L 3,2 R407C Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: FÖRETAG: Torptieimer SystemAB, Ståttiögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: Cert.nummer: 183

61 Torpheimer SystemAB Ståthögavägen 48, Norrl<öping Underlag för årsrapport Anläggning Namn Tel<nisl<a verl<en 1 Adress Tel<nisl<a verken, Gärstad, Linköping Mängder enligt nedan skall sammanräknas på årsrapporten. Årsrapporten undertecl<nas sedan av ägare/brukare med namn och datum för ifyllnad och skall vara tillsynsmyndighet tillhanda senast 31/3. Avser är: 2014 Köldmediehantering (avser anläggningen totalt.) HCFC HFC Totalt installerad köldmediemängd (kg): Sammanlagd påfylld köldmediemängd (kg): (ej nyinstallation/konvertering) Sammanlagd omhändertagen köldmediemängd (kg): 441,2 65,0 Datum Aggregat/system Avtappad mängd Avtappat KM Påfylld mängd påfyllt KM A001:A 50 kg R134a A001B 15 kg R134a

62 Anläggningar som berörs av årsrapport Anläggningar * Namn Besöksadress Ort Installerad Varning Tel<nisl<a verisen Gärstad Linköping 441,2 kg ' Listan omfattar samtliga anläggningar som under året haft en sammaknlagd Installerad KlVI-mängd av 10 Mlo eller över, fördelat på aggregat som innehåller 3 kg eller mer. Anläggtng som uppf^ler kriterierna men där ingen Periodisk eller Uppföljande iäcksökning gjorts markeras med ett "X" i kolumnen Varning Torptieimer SystemAB, Norrköping

63 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 0 Luft As 6, kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385: Luft Cd 0,51 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385:200 4 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Provresultat påverkas mycket av aktuellt bränsle vid emissionsmätni ngen. På grund av stora variationer i bränslekvalitet samt få provtagningar kan stora variationer i uppskattad mängd uppstå. - Totalt Ut Provresultat påverkas mycket av aktuellt bränsle vid emissionsmätni ngen. På grund av stora variationer i bränslekvalitet samt få provtagningar kan stora variationer i uppskattad mängd uppstå. Version: 1 1 / 8

64 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 2 Luft CO , kg/år C ETS enl lagen om handel m utsläppsrät ter 3 Luft CO , kg/år C ETS enl lagen om handel m utsläppsrät ter 4 Luft CO , kg/år C ETS från rökgasber äkning 5 Luft Cr 20,8 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385:200 4 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Fossilt Del Ut Biogent Del Ut - Totalt Ut Provresultat påverkas mycket av aktuellt bränsle vid emissionsmätni ngen. På grund av stora variationer i bränslekvalitet samt få provtagningar kan stora variationer i uppskattad mängd uppstå. Version: 1 2 / 8

65 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 6 Luft Cu 49,7 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385: Luft DX-ITEQ 0, kg/år M CEN/ISO SS-EN :20 06 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Provresultat påverkas mycket av aktuellt bränsle vid emissionsmätni ngen. På grund av stora variationer i bränslekvalitet samt få provtagningar kan stora variationer i uppskattad mängd uppstå. - Totalt Ut Version: 1 3 / 8

66 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 8 Luft Hg 4,7 kg/år M CEN/ISO SS-EN 13211: Luft N2O 19189, kg/år M OTH IR-spektro skopi on-line Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Provresultat påverkas mycket av aktuellt bränsle vid emissionsmätni ngen. På grund av stora variationer i bränslekvalitet samt få provtagningar kan stora variationer i uppskattad mängd uppstå. - Totalt Ut Version: 1 4 / 8

67 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 10 Luft Ni 22, kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385: Luft NOx , kg/år M NRB IR-spektro skopi on-line Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Provresultat påverkas mycket av aktuellt bränsle vid emissionsmätni ngen. På grund av stora variationer i bränslekvalitet samt få provtagningar kan stora variationer i uppskattad mängd uppstå. - Totalt Ut Version: 1 5 / 8

68 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 12 Luft Pb 9,6 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385: Återvinnin g-extern 14 Återvinnin g-extern 15 Återvinnin g-export Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Provresultat påverkas mycket av aktuellt bränsle vid emissionsmätni ngen. På grund av stora variationer i bränslekvalitet samt få provtagningar kan stora variationer i uppskattad mängd uppstå. FA 19, t/år M WEIGH - Totalt Ut Mindre mängder farligt avfall än tidigare år. Den stora skillnaden är mindre mängd oljeavskiljaravfa ll. Avfall, ej 91707, t/år M WEIGH - Totalt Ut FA FA 11389, t/år M WEIGH - Totalt Ut Version: 1 6 / 8

69 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. 16 Bortskaffa nde-extern 17 Bortskaffa nde-extern Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr FA 645, t/år M WEIGH - Totalt Ut Större mängd farligt avfall än tidigare år. De största mängderna uppkommet avfall är slam från rökgaskondens ering och askvatten. Avfall, ej 2809, t/år M WEIGH - Totalt Ut FA Version: 1 7 / 8

70 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2014 version: 1 R ef Mottagar namn Mott agar e tel Mott agar e fax Mottagare epost Mott agar e CO Mottagare gatuadress Mot tag are pos tnr Mott agar e post ort Mott agar e land Anläggning namn Anl tel Anl fax Anläggning epost Anl CO Anläggning gatuadress Anl pos tnr Anl post ort Anl land 15 NOHA as Havnegatan 7 N Norg e NOHA as Langöya N Holm estra nd Norg e Version: 1 8 / 8

71 Bilaga 12, sid 1(3) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna Gärstadverket I detta dokument beskrivs Tekniska verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 22 i NFS 2006:9) På Tekniska verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med ledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 22 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska Verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 16, 17 och 21 i NFS 2006:9) Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Under 2014 genomfördes en riskbedömning för störtschaktet vid panna 4.

72 Bilaga 12, sid 2(3) Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Under året (2014) har bl a följande åtgärder vidtagits för att säkra drift- och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll vid Gärstadverket. Ombyggnad av kontrollrum vid panna 4 som möjliggör styrning av samtliga anläggningar vid Gärstadverket från en och samma plats. Driftingenjörens kontor är flyttat och ligger i direkt anslutning till kontrollrummet. Det nya kontrollrummet avgränsas så att obehöriga inte har tillträde. Kontrollpanelen har en ny utformning som ska underlätta övervakningsarbetet. Nya rutiner för veckovis översyn av SNCR-systemet har införts. Tillsyn är inlagd som periodiskt återkommande förebyggande underhåll i underhållssystemet. Projekt för byte av miljöuppföljningssystem pågår. Nytt arbetssätt för uppdatering av driftinstruktioner har införts och alla driftinstruktioner är uppdaterade. Kontroll av P&I-scheman samt justering av märkning är påbörjat under Ny organisation har införts. En anläggningsorganisation har införts som ansvarar för anläggningens funktion och en driftorganisation som ansvarar för drift av anläggning. Vad gäller åtgärder till följd av olyckor eller liknande så kan nämnas tillbudet i november 2014 då en högspänningskabel grävdes av vilket orsakade ett två timmar långt strömavbrott vid samtliga anläggningar vid Gärstadverket. Efter händelsen har en noggrann utredning genomförts för att ta lärdom av händelseförloppet och identifiera åtgärder som rör bla försörjning av tryckluft och matarvatten. En handlingsplan finns och arbete pågår för att åtgärda allt som är identifierat. Bland åtgärder för att minska risk för olägenhet för miljö eller hälsa kan nämnas att områdena för skyddsronder har ändrats så att fler skyddsronder genomförs på mindre områden vilket gör att fler personer engageras i arbetet och fler risker identifieras. Under året har även ventilationen till miljömätrummet vid panna 1-3 förbättrats. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 19 i NFS 2006:9 Tekniska verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret Eco online. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av Kemikalierådet. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalie används. Vad gäller arbetet med kemikaliesubstitution under 2014 så kan nämnas att kaliumdikromat som har använts för konservering av kondensatvatten inför analys av kvicksilver vid Gärstadverket har tagits bort ur verksamheten till förmån för andra produkter som är godkända i Eco online. Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 18 och 20 i NFS 2006:9) Tekniska verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme.

73 Bilaga 12, sid 3(3) Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under sommarhalvåret då efterfrågan av värme minskar konverterar Tekniska verken en del av värmen till fjärrkyla, som levereras till kunder. Exempel på åtgärder 2014 som minskar förbrukningen av energi och råvaror (bränsle) är optimering av SNCR-systemet vid panna 4 som bidragit till att förbrukningen av urea har halverats.

74 Bilaga 13 sid 1 av 2 GÄRSTAD VILLKORSKONTROLL 2014 Tabell 8: Månadsmedel, ej validerade värden Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel panna 1-3 CO mg/nm3 4,0 5,1 4,7 6,4 4,8 5,5 5,0 10,6 9,5 15,6 4,5 5,0 6,7 panna 1-3 SO2 mg/nm3 13,8 14,1 13,1 14,2 15,0 16,3 20,9 14,6 16,0 3,8 3,5 1,1 12,2 panna 1-3 HCl mg/nm3 0,6 0,4 0,3 0,4 0,5 0,3 0,5 0,4 1,5 0,1 0,1 0,2 0,4 panna 1-3 Stoft mg/nm3 0,6 0,5 0,1 0,2 0,3 0,5 3,4 0,1 0,3 0,1 0,1 0,1 0,5 panna 1-3 NOx mg/nm3 58,8 72,7 67,2 82,0 73,8 76,2 95,1 100,6 89,0 80,1 86,8 91,8 81,2 panna 1-3 TOC mg/nm3 0,5 0,3 0,3 0,2 0,3 0,3 0,9 0,3 0,3 0,1 0,0 0,0 0,3 panna 4 CO mg/nm3 5,9 10,1 13,8 10,7 6,5 5,8 8,7 0 13,6 11,0 9,5 7,0 9,3 panna 4 SO2 mg/nm3 0,0 0,1 2,0 1,6 1,2 4,1 0,4 0 4,2 1,8 0,6 0,0 1,5 panna 4 HCl mg/nm3 0,3 0,3 0,4 0,3 0,4 0,3 0,3 0 0,3 0,3 0,4 0,4 0,3 panna 4 Stoft mg/nm3 0,6 0,6 0,8 0,7 1,0 0,9 0,8 0 0,9 0,8 0,6 0,5 0,7 panna 4 NOx mg/nm3 88,9 87,4 87,9 76,6 77,4 51,7 66,8 0 70,1 58,0 59,8 46,7 70,1 panna 4 TOC mg/nm3 1,8 1,8 1,9 1,6 1,9 1,9 1,9 0 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 Tabell 9: Dygnsöverskridanden Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa panna 1-3 CO dygn tillgodo 0,90 0,80 0,93 0,93 0,93 0,84 0,22 0,90 0,90 0,93 0,90 0,96 10,11 panna 1-3 SO2 dygn ,00 panna 1-3 HCl dygn ,00 panna 1-3 Stoft dygn ,00 panna 1-3 NOx dygn ,00 panna 1-3 TOC dygn ,00 panna 4 CO dygn tillgodo 0,96 0,87 0,62 0,80 0,77 0,93 0,87 0,00 0,77 0,80 0,80 0,96 9,16 panna 4 SO2 dygn ,00 panna 4 HCl dygn ,00 panna 4 Stoft dygn ,00 panna 4 NOx dygn ,00 panna 4 TOC dygn ,00 *För CO är kravet att 97% av dygnen ska understiga K. Årssumman för CO redovisar med hur många dygn detta krav överträffas. Ett positivt värde innebär att kravet innehålls, medan ett negativ värde signalerar att kravet inte innehålls. Tabell 10: CO, dygnsöverskridanden av korttidsvillkor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa panna 1-3 CO 10-min Dygn panna 4 CO 10-min Dygn ,0 Tabell 11: Havtimmesöverskridande för nedanstående parametrar enligt punkt 2 i 58, 59, 60, 62 och 63 (Årsumma < 0 innebär att halvtimmesvillkor enligt punkt 1 måste klaras, annars blir punkt 1 irrelevant, se tabell 12) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa panna 1-3 SO2 ½h panna 1-3 HCl ½h panna 1-3 Stoft ½h panna 1-3 NOx ½h panna 1-3 TOC ½h panna 4 SO2 ½h panna 4 HCl ½h panna 4 Stoft ½h panna 4 NOx ½h panna 4 TOC ½h GÄRSTAD TIDSGRÄNSER 2014 Tabell 12: Havtimmesöverskridande för nedanstående parametrar enligt punkt 1 i 58, 59, 60, 62 och 63 (Intjänandesumma >0 innebär att villkoret <3% överskridna halvtimmar klaras) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa panna 1-3 SO2 ½h 43,6 35,0 45,3 44,5 43,4 32,1 8,0 45,0 25,5 37,0 28,6 43,9 431,9 panna 1-3 HCl ½h 44,6 40,2 45,3 44,5 45,5 40,4 14,2 42,9 43,1 43,2 44,1 43,9 491,7 panna 1-3 Stoft ½h 45,6 41,4 45,3 43,4 45,5 40,4 10,5 45,4 44,1 45,2 44,1 46,0 496,8 panna 1-3 NOx ½h 45,6 40,2 45,3 43,4 45,5 40,4 14,2 43,9 44,1 45,2 44,1 46,0 497,9 panna 1-3 TOC ½h 45,6 40,2 44,2 44,5 44,5 40,4 14,2 43,9 44,1 41,1 44,1 46,0 492,7 panna 4 SO2 ½h 46,0 40,0 32,6 39,7 41,8 40,0 42,0 0,0 26,7 39,2 37,9 44,9 430,7 panna 4 HCl ½h 46,0 39,9 32,6 39,7 41,8 44,1 43,0 0,0 39,0 42,3 41,0 44,9 454,3 panna 4 Stoft ½h 46,0 40,0 32,6 39,7 41,8 44,1 43,0 0,0 39,0 42,3 41,0 45,9 455,4 panna 4 NOx ½h 46,0 39,9 32,6 38,6 41,8 44,1 41,0 0,0 37,0 40,3 41,0 45,9 448,2 panna 4 TOC ½h 46,0 39,9 32,6 38,6 40,8 43,1 43,0 0,0 38,0 41,3 41,0 43,9 448,2 Vid överskridande av villkor i punkt 2 (se tabell 11) är kravet att 97% av halvtimmarna ska understiga villkor i punkt 1 (se tabell 12). Årssumman redovisar med hur många halvtimmar detta krav överträffas. Ett positivt värde innebär att kravet innehålls, medan ett negativ värde signalerar att kravet inte innehålls. Tabell 13: Driftstörning i eller havereri av reningsutrustning (max 60h/år) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa panna 1-3 SO2 h 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 panna 1-3 HCl h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 1-3 Stoft h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 1-3 NOx h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 1-3 TOC h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 SO2 h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 HCl h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 Stoft h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 NOx h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 TOC h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 Tabell 14: Överskridande av absoluta begränsningsvärden vid driftstörnig i eller haveri av reningsutrustning (SFS 2013: ) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa panna 1-3 CO ½h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 1-3 Stoft ½h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 1-3 TOC ½h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 CO ½h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 Stoft ½h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 TOC ½h Tabell 15: Mätfelsdygn (Max 10 st/år) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa panna 1-3 CO dygn panna 1-3 SO2 dygn panna 1-3 HCl dygn panna 1-3 Stoft dygn panna 1-3 NOx dygn panna 1-3 TOC dygn panna 4 CO dygn panna 4 SO2 dygn panna 4 HCl dygn panna 4 Stoft dygn panna 4 NOx dygn panna 4 TOC dygn

75 Bilaga 13 sid 2 av 2 GÄRSTAD 2014 Tabell 16: Utsläpp till vatten, medelhalt utgående kondensat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel UG 2013:253 panna 1-3 As µg/l 3,00 1,00 4,00 3,00 2,00 4,00 3,00 10,00 10,00 3,00 2,00 3,00 4,0 150 panna 1-3 Pb µg/l 0,47 0,21 0,36 0,36 2,39 0,47 0,50 0,41 0,46 2,72 0,20 6,47 1,3 200 panna 1-3 Cd µg/l 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,07 0,05 0,05 0,05 0,06 0,12 0,05 0,1 50 panna 1-3 Cu µg/l 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 1,7 1,0 1,0 1,0 1,1 500 panna 1-3 Cr µg/l 0,5 0,5 1,2 0,5 2,5 1,3 0,7 0,5 4,1 2,2 0,7 0,7 1,3 500 panna 1-3 Hg µg/l 0,21 0,24 0,11 0,13 0,30 0,06 0,02 0,02 0,10 0,16 0,10 0,17 0,1 30 panna 1-3 Ni µg/l 5,01 1,67 1,95 2,45 1,43 2,62 0,56 0,85 4,11 3,15 0,56 0,90 2,1 500 panna 1-3 Tl µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 50 panna 1-3 Zn µg/l 2,0 2,0 8,0 2,0 2,0 2,0 2,5 4,4 8,5 5,7 5,7 11, panna 1-3 [TCDD] per bes ng/l 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0, ,3 panna 1-3 susp. mg/l 2,2 3,5 5,1 3,2 3,3 5,6 2,0 4,2 9,0 5,9 3,3 6,2 4 30/45 panna 1-3 NH4 mg/l panna 4 As µg/l 2,0 1,0 2,0 1,0 10,0 3,0 3,0 10,0 2,0 3,0 8,0 4,1 150 panna 4 Pb µg/l 0,2 0,3 0,5 0,3 0,2 0,2 0,6 0,5 1,4 0,5 0,2 0,4 200 panna 4 Cd µg/l 0,050 0,050 0,050 0,050 0,050 0,104 0,050 0,050 0,069 0,050 0,050 0,1 50 panna 4 Cu µg/l 1,00 2,42 6,59 3,15 1,18 1,00 1,00 2,31 1,00 2,26 1,00 2,1 500 panna 4 Cr µg/l 1,09 0,50 2,80 2,27 0,67 1,10 1,14 0,50 0,50 0,66 0,50 1,1 500 panna 4 Hg µg/l 0,26 0,37 0,42 0,23 0,22 0,26 0,98 0,83 0,37 0,46 0,28 0,4 30 panna 4 Ni µg/l 1,9 0,6 2,0 1,5 1,9 1,5 1,1 5,7 1,6 0,7 0,5 1,7 500 panna 4 Tl µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 50 panna 4 Zn µg/l 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,4 7,5 4,1 2,0 6, panna 1-3 [TCDD] per bes ng/l 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0, ,3 panna 4 susp. mg/l 2,3 2,0 2,0 2,4 2,4 4,8 3,2 5,9 3,6 2,0 2,0 3 30/45 panna 4 NH4 mg/l

76 Bilaga 14 Transportutredning 2014 Kontinuerligt arbete för att minska miljöpåverkan från externa transporter Division Energis externa transporter i egen regi ses kontinuerligt över för att hitta möjligheter att minska miljöpåverkan. Detta sker dels i det dagliga arbetet och dels i och med att kunderna/leverantörerna av olika fraktioner förändras över tiden. Transportsätt vid interna och externa transporter Transporten i egen regi Inom division energi sker ett kontinuerligt arbete med att byta ut fordon och man strävar efter att ha en fordonsflotta med högsta Euroklass. Internt ska vi använda lastbilar i Euroklass 5 eller högre klassade lastbilar. Alla våra egna lastbilar är idag Euroklass 5 eller högre. Den nyaste lastbilen har Euroklass 6 och vi har dessutom en Biogaslastbil. Vi köpte in en hjullastare i Euroklass och vi planerar att byta ut ytterligare 1 hjullastare till högre Euroklass Transportsätt i entreprenörs regi Transporter i entreprenörs regi regleras i våra upphandlingar och avtal slöts ett nytt entreprenörsavtal av bl. a. container-, växelflak- och farligt avfallstransporter (inkl. viss tömning av återvinningsmaterial). I avtalet ställs krav att alla bilar som används i Linköping inom det avtalade området ska vara Euro 5- klassade eller bättre. Transportsträcka Minimera mängden interna transporter Vi arbetar kontinuerligt med strategisk placering av inkommande avfallsbränsle. Arbetet pågår för att kontinuerligt titta på lagerstrategier där kortare transportvägar finns med som ett av huvudmålen. Vi ser även över typen av lastbärare vi andvänder idag på Gärstad Avfallsanläggning. Detta kan ge en minskning av antalet transporter på upp till 50 procent. Terminal för bränsleved Vi arbetar med att i större utsträckning lagra samt hugga upp bränsleved på vår egen terminal istället för att köra bränslet till olika terminaler runt om i länet. Den större terminalen gynnar även våra leverantörer som på ett bättre sätt kan utnyttja de returtransporter som finns tillgängliga. Det betyder att färre transporter går tomma i någon riktning. Den ökade användningen av vår terminal

77 Bilaga 14 gör att vi inte är lika känsliga för Just in time - leveranser och att leverantörerna då inte behöver gå tomma tillbaka. Fyllda returlass ökar lastgraden Vi lägger stort fokus på att arbetet med fyllda returlass. Planering av transporter sker månads- veckovis och dagligen vilket skapar förutsättningarna som behövs för ett ökat utnyttjande av resurserna bl.a. i form av fyllda returlass. Fyllda returlass är inte alltid möjligt, beroende på de behov som finns hos det egna företaget och kunder/leverantörer. Förbättrad Information/Kommunikation ökar lastgraden Arbetet med förbättrad kommunikationen sker kontinuerligt beträffande behov av bränslepåfyllnad (till våra förbränningsanläggningar) fortsatt. Bättre framförhållning minimerar antalet oplanerade panikleveranser till förmån för planerade leveranser och ger transportören bättre förutsättningar att planera sin verksamhet och ökar möjligheten att planera in returleveranser etc. Körsätt Det pågår inköp av uppföljningssystem och GPS för fordonen. Meningen är att följa upp körsätt, logistik och rörelsemönster samt bränsleåtgång för att i slutändan minska bränsleåtgången. I Linköping genomförs löpande utbildning för chaufförerna i ECO-Driving. Bränsleslag Utredning av potentiella framtida drivmedel Vi tittar även på om det i framtiden är möjligt att köra några av våra bilar och/eller maskiner på RME (rapsmetylester), ett förnybart, biobaserat drivmedel som kan användas i dieselmotorer. Biogasbil Vi har en biogasdriven lastbil för transporter mellan egna anläggningar. Det som gör denna speciell ur miljösynpunkt är att den är vår första Biogasdrivna lastbil för interna bränsle/avfallstransporter. Det är en 3-axlig krokbil, som används till att köra till och ifrån biogasen samt till att köra avfallsbränsle intern mellan lager och pannor. Motorstyrkan i en sådan bil är så låg att det inte är möjligt att dra släp bakom den, men då den körs på våra kortare sträckor där släp ändå inte används så är detta inget problem. Bilen upplevs positiv även ur ett arbetsmiljöperspektiv då den går så mjukt och behagligt, vilket beror på den lägre motorstyrkan samt mjuk luftfjädring. De sträckor där denna biogasbil nu kör har vi därmed gått över från Dieseldrift till Biogasdrift.

78 Bilaga 15 Historik Gärstadverket Pannornas ombyggnad År Händelse 1981 Panna 1 togs i drift Panna 2 togs i drift Panna 3 togs i drift Gasturbinanläggning togs i drift för elproduktion Gemensam rökgaskondenseringsanläggning installerades. Förbättrad rökgasrening samt ökat energiuttag Panna 4 togs i drift, panneffekt ca 68 MW samt rökgaskondensering med värmepump som ger ytterligare ca 15 MW värme. Elproduktion med mottrycksturbin ca 19 MW Panna 2 och 3 genomgick en stor upprustning, ombyggnad av pannorna, stödoljebrännare installerades och spärrfiltren byttes ut Dioxin filter installerades efter Pannorna Panna 1 rustades upp, nya panelväggar i nedre delen och slaggtråget byttes ut samt två stödoljebrännare installerades. Nytt spärrfilter Ångturbin installerades vid panna Panna 1-3 kompletterades med reningssteg för ammonium, stripper installerades. Vattenreningen byggs om och utökas med en reningslinje för vatten från kloridsteget Panna 1-3 ny skrubber installeras, trestegs fyllkroppsskrubber ersatte den äldre skrubbern Byggande av panna 5 påbörjas. Övrigt År Händelse 1999 Certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO Kvalitets- och arbetsmiljöcertifierade enligt ISO 9001 respektive OHSAS 18001

79 Principskiss vattenrening Panna 1-3 Bilaga 16 Skrubber Rökgas Kloridsteg Sulfatsteg NaOH Kondensatsteg Dioxinfilter CO2- Avdrivare CO2- Avdrivare A Neutralisering FeCl Slutneutralisering & fällning Fällning NaOH TMT Flockning Flockning Polymer Lamell Centrifug Huvudlamell Deponi ph-justering NaOH Sandfilter Sandfilter Kolfilter Ammoniakstripper A Recipient

80 Bilaga 17 TEKNISKA VERKEN Utredning om överfyllning av skrubber KV50 Levén Jakob Denna utredning kartlägger varför skrubbern överfylldes i samband med att anläggningsdelen förlorade ström -och luftförsörjning. Utredningen ger förslag på åtgärder och fortsatt arbete för att motverka att liknande händelse inte skall upprepas.