Miljörapport Gärstadverket LINKÖPING

Transkript

1 Miljörapport 2012 Gärstadverket LINKÖPING

2 Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL 3 2 TEXTDEL ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD LOKALISERING AV GÄRSTADVERKET BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR EL- OCH VÄRMEPRODUKTION GÄRSTADVERKET Pannorna Panna MILJÖUPPFÖLJNING RENINGSUTRUSTNING PANNORNA GASTURBINANLÄGGNINGEN VID PANNORNA PANNA Torr rökgasrening Våt rökgasrening VATTENRENING SOTNING GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT BESLUT OCH VILLKOR FÖRESKRIFTER 13 3 MILJÖBERÄTTELSE MILJÖPÅVERKAN AVFALLSPANNORNA GASTURBINEN VERKSAMHETSSYSTEM RUTINER FÖR UNDERSÖKNING AV RISKER OCH MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Riskanalys Arbetsmiljöarbete Transportutredning Övrigt DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN ENERGIPRODUKTION OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING AVFALLSBRÄNSLEN Proveldning av farligt avfall FÖRBRUKNING OCH HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER Eldningsolja Kemikalier för rökgasrening HANTERING AV AVFALL OCH RESTPRODUKTER FÖRÄNDRINGAR I PRODUKTION, PROCESSER OCH RENINGSANLÄGGNINGAR Hantering av Urea Försök med ljudsotning vid ekonomisern panna 4 20 G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 1

3 Ny skrubber installerad vid förbränningslinje STÖRNINGAR I DRIFTEN AV RENINGS- OCH PRODUKTIONSANLÄGGNING Brand i generator panna Onormaldrift vid panna KONTROLLRESULTAT SAMMANFATTNING ENLIGT 4 PUNKT Bullerkartläggning FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING Utbyte av instrument för rökgasanalys vid panna Gasanvändning vid kalibrering av mätinstrument Haveri på flödesmätare av kondensat från panna Mätfelsdygn Emissionsuppföljning UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Recipientkontroll och omgivningspåverkan BESIKTNINGAR - SAMMANFATTANDE KOMMENTARER Avfallspannorna och rökgaskondensat Gasturbinanläggningen 23 4 VILLKOR OCH KOMMENTARER VILLKOR GEMENSAMT FÖR GÄRSTADVERKET VILLKOR SPECIFIKA FÖR GÄRSTADVERKETS AVFALLSPANNOR 28 BILAGOR Bilaga 1: Tekniska verkens fjärrvärmenät och produktionsanläggningar, 1 sid. Bilaga 2: Översiktskarta Gärstadverket med omnejd, 1 sid. Bilaga 3: Analyser rökgaskondensat från Gärstadverket, 3 sid. Bilaga 4: Kvartalsrapport enligt kontrollprogram, 2 sid. Bilaga 5: Beräkning av kväveoxidutsläpp, 1 sid. Bilaga 6: Beräkning av svavelutsläpp, 1 sid. Bilaga 7: Sammanställning över miljömätinstrumenten på Gärstadverket, 5 sid. Bilaga 8: Avfallshantering 2012, 1 sid. Bilaga 9: Kemikalieförbrukning 2012, 1 sid. Bilaga 10: Kontrollrapport köldmediehantering, 5 sid. Bilaga 11: Emissionsdeklaration Gärstadverket, 2012, 1 sid. Bilaga 12: Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna, Gärstadverket, 3 sid. Bilaga 13: Övervakning av regler enligt NFS 2002:28, 2 sid. Bilaga 14: Transportutredning 2012, 2 sid G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 2

4 1 Grunddel Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Gärstadverket Ort Linköping Besöksadress Gärstadsvägen 3 Fastighetsbeteckningar Kallerstad 1:62, Kallerstad 1:58 Kommun Linköping Huvudbransch och kod Övriga branscher och koder Koder enligt EG-förordning 166/2006 5b Tillstånd enligt Miljödomstolen Tillsynsmyndighetstyp Länsstyrelse (Länsstyrelsen i Östergötlands län) Miljöledningssystem: ISO Koordinater Nord: , Ost: Kontaktperson för anläggningen Förnamn Frida Efternamn Sveider Telefonnummer E-postadress frida.sveider@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Förnamn Olle Efternamn Svanfeldt Telefonnummer E-postadress olle.svanfeldt@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: Postort: Linköping G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 3

5 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad ägs av Linköpings Kommun. Koncernen bestod per av ett moderbolag samt 14 dotterbolag. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Divisionen Energi, dit Gärstadverket hör, var 2012 organiserad enligt följande: 2.2 Lokalisering av Gärstadverket Gärstadverket är uppfört på fastigheten Kallerstad 1:62, och sedan våren 2007 även på fastighet Kallerstad 1:58 där fjärrvärmekylaren är placerad. Anläggningen ligger ca 3 km nordost om centrala Linköping, i Linköpings kommun, se bilagorna 1 och 2. För området gäller en detaljplan tagen av kommunfullmäktige i Linköpings kommun och som vann laga kraft I den närmaste omgivningen finns LECA industrier, motorväg E4 och Gärstad avfallsanläggning. Dagvatten från området och renat rökgaskondensat från Gärstadverket leds via Mörtlösadiket till Stångån. Sanitärt avloppsvatten och spillvatten från anläggningarna avleds till kommunens avloppsreningsverk i Nykvarn. G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 4

6 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar El- och värmeproduktion Tekniska verkens fjärrvärmeproduktion sker via produktion i egna anläggningar, med basproduktion i de stora anläggningarna Kraftvärmeverket och Gärstadverket, och spets- och reservproduktion i de mindre anläggningarna. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Även produktionen av el är flexibel. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt inom centrala Linköping och sammankopplat med fjärrvärmenäten i Mjölby och Ljungsbro. Flexibiliteten i systemet gör att olika anläggningar och bränslen kan prioriteras för produktion av både värme och el med hänsyn till vid tillfället rådande bränslepriser, skatter, avgifter och andra faktorer Gärstadverket Gärstadverkets äldre del består av tre avfallseldade ångpannor, pannorna 1-3, som byggdes i tre etapper. Panna 1 togs i drift 1981, panna och etapp Under 1994 togs en gasturbinanläggning i drift för elproduktion. År 1996 höjdes pannornas effektivitet samtidigt som rökgasreningen förbättrades i och med att en gemensam rökgaskondenseringsanläggning för de tre pannorna installerades. Under 2004 färdigställdes Gärstadverkets fjärde avfallspanna som har en panneffekt på 68 MW, samt rökgaskondensering med värmepump som ger ytterligare ca 15 MW värme. Möjlighet till elproduktion finns genom en mottrycksturbin som ger ca 19 MW eleffekt. Under 2006 har förbränningslinjerna 2 och 3 upprustats, pannorna 2 och 3 och efterföljande spärrfilter har bytts ut mot nya motsvarigheter. Reningsutrustningen vid pannorna 1-3 har under 2006 kompletterats med ett dioxinfilter. Under 2007 samt 2008 har även förbränningslinje 1 rustats upp, pannan fick nya panelväggar i nedre delen och slaggtråget byttes ut samt två stödoljebrännare installerades. Även spärrfiltret tillhörande panna 1 byttes ut under perioden. En ångturbin installerades 2010 vid förbränningslinje 1-3 för att kunna öka elproduktionen. Under samma år kompletterades reningen av rökgaskondensat vid förbränningslinje 1-3 med ett reningssteg för ammonium Pannorna 1-3 Ångan från avfallsförbränningen i pannorna 1-3 utnyttjas för värme- och elproduktion eller enbart värmeproduktion. Elproduktion kan ske på två sätt, med en ångturbin där ånga från pannorna 1-3 används direkt för elproduktion eller med gasturbinanläggningen. Vid elproduktion med gasturbinen överhettas ånga från de avfallseldade pannorna i gasturbinens avgaspanna och leds sedan vidare till en ångturbin. Elproduktionen sker i en generator som drivs av gasturbinen och ångturbinen via en gemensam axel, se Figur 1. Figur 1 Gasturbinanläggning 1. Ångturbin 2. Elgenerator 3. Gasturbin Pannornas och turbinernas produktionskapacitet fördelar sig enligt Figur 2. Med avfallspannor, rökgaskondensering samt gas- och ångturbin blir den totalt genererade effekten vid denna del av Gärstadverket ca 50 MW el och ca 100 MW värme. Om ångturbinen används istället för gasturbinanläggningen kan ca 10 MW el produceras och ca 80 MW värme. G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 5

7 Alternativ A: Avfallspannor 1-3, 75 MW ånga Ångturbin Värmeeffekt 65 MW + 15 MW rökgaskondenseringseffekt Effekt, 10 MW Alternativ B: Avfallspannor 1-3, 75 MW ånga Olja, 75 MW Gasturbin Värmeeffekt 85 MW + 15 MW rökgaskondenseringseffekt Eleffekt, 50 MW Figur 2 Gärstadverkets produktionskapacitet, pannorna 1-3. Vid alternativ A är ångturbinen i drift, i alternativ B är gasturbinanläggningen i drift, dessa två kan inte vara i drift samtidigt Panna 4 Panna 4 är en avfallseldad ångpanna som kan användas till värmeproduktion eller samtidig produktion av värme och el. Elproduktion sker med hjälp av en mottrycksturbin. Om endast värmeproduktion sker, passerar ångan en värmekondensor. Pannan har en panneffekt på 68 MW, se Figur 3. Med den efterföljande rökgaskondenseringen och värmepumpen kan ytterligare värme utvinnas. Beroende på väderlek och energiplanering kan sedan rökgaserna ledas till en värmepump för att utvinna mer energi ur rökgaserna. För att uppnå maximal flexibilitet i energioptimering finns en ångledning mellan pannorna 1-3 och panna 4. Processen är automatiserad och övervakningssystemet är byggt på fältbussteknik. Panna 4 är uppbyggd i enlighet med senaste krav och har stödoljebrännare som används vid driftstörningar, t.ex. om panntemperaturen skulle falla. G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 6

8 Avfallspanna 4, 68 MW Ångturbin Eleffekt, ca 19 MW + ca 2 MW* Värmeeffekt ca 49 MW + 15 MW rökgaskondensering och värmepump Figur 3 Gärstadverkets produktionskapacitet, panna 4. *Ånga kan tillföras från pannorna 1-3, se avsnitt Processbilder över panna 4 kan ses i Figur 4 och reningsstegen visas i Figur 7. G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 7

9 Figur 4 Processbild Gärstadverket förbränningslinje Miljöuppföljning Det centrala övervakningssystemet för Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket samlar kontinuerligt in mätdata från miljö- och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. Värdena processas på momentan-, tim- och månadsbasis och granskas dagligen med avseende på rimlighet och i förhållande till gällande miljövillkor. Den slutliga rapporteringen sker huvudsakligen via automatisk dataöverföring till MS-Excel, där interna och externa rapporter byggs upp. Via övervakningsdatorn kan emissionerna följas i relation till gällande villkor på bildskärmarna i kontrollrummen vid Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket. Vid fel i reningsutrustning som medför överskridanden av något villkor i NFS 2002:28 startar en automatisk tidräkning som informerar driftspersonalen om hur länge felet får kvarstå innan avfallseldningen måste avbrytas. G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 8

10 Den gemensamma kontrollen av utsläpp till luft enligt kontrollprogrammet omfattar löpande uppföljning av utsläppen av bl.a. svavel och kväveoxider. 2.4 Reningsutrustning Pannorna bunker 10 textilt slangfilter 2 kran 11 rökgasfläktar 3 eldstad 12 skrubber med rökgaskondensering 4 lufttillförsel 14 kondensatvattenrening 5 asksläckningstråg 15 dioxinfilter 6 NOx-reduktion (urea) 16 ammoniakåterföring 7 ångpanna (värmeupptagning) 17 miljömätning 8 ekonomiser 18 skorsten 9 absorbenter (kol och kalk) Figur 5 Processbild förbränningslinjerna 1-3 För att begränsa bildandet av kväveoxider injiceras urea i eldstaden via urealansar, vilket även ger upphov till en viss bildning av lustgas och ammoniak. Aktivt kol och kalk doseras i rökgaserna innan de når respektive pannas slangfilter för att binda upp tungmetaller, svavel, saltsyra och dioxiner. Slangfiltrena avskiljer stoft och tillsatt kalk och kol, och de därtill bundna föroreningarna i form av tungmetaller samt en del av saltsyran och svaveldioxiden. Efter respektive pannas slangfilter går rökgaserna vidare till en gemensam våt rökgasrening. Den våta reningen består av en quench, sursteg för avskiljning av saltsyra, neutralt steg för avskiljning av svaveldioxid, samt rökgaskondensering som körs vid behov. Sista steget i rökgasreningen är ett dioxinfilter med Adiox fyllkroppar. Rökgaserna släpps slutligen ut, efter emissionsmätning, genom en gemensam skorsten. Möjlighet finns även att släppa ut varje enskild pannas rökgas genom en s.k. bypass-skorsten placerad mellan slangfilter och kondensering, vilket bara kan ske när renbränsle eldas. Höjden för den gemensamma skorstenen för förbränningslinjerna 1-3 är 66,15 m över Roxen. G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 9

11 2.4.2 Gasturbinanläggningen vid pannorna 1-3 Kväveoxidhalten i rökgasen från gasturbinen reduceras med så kallad SCR-teknik (Selective Catalytic Reduction). Ammoniak doseras som en vattenlösning som förångas och injiceras i gasturbinens avgaspanna, se figur 6. Ytterligare kväveoxidreduktion sker genom att vatten doseras och sprutas in i förbränningsutrymmet tillsammans med eldningsoljan. Vid vatteninsprutningen förbrukas, beroende på last, ca 1 liter vatten per sekund. Svavelutsläppet från gasturbinen regleras genom val av oljekvalitet. Rökgaserna från gasturbinen går ut genom en skorsten, 66,3 m över Roxen. Figur 6 Processbild gasturbinanläggningen G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 10

12 2.4.3 Panna 4 För att sänka halten kväveoxider används reningsmetoden SNCR (Selective Non Catalytic Reaction) då urea injiceras i eldstaden. Nedan följer en beskrivning av ytterligare rökgasreningssteg vid panna Torr rökgasrening Rökgaserna från panna 4 renas först i ett torrt rökgasreningssteg, som består av ett textilt spärrfilter med kalk- och koldosering, se figur 7. Här avskiljs partiklar, tungmetaller, svavel, saltsyra och dioxiner Våt rökgasrening Efter det torra rökgasreningssteget leds rökgaserna till det våta rökgasreningssteget, innan rökgaserna avleds via skorstenen. Den våta rökgasreningen genomförs i tre steg i en fyllkroppsskrubber. I det första sura steget avskiljs klorider, kvicksilver, ammoniak och andra lättslösliga salter. Det andra neutrala steget benämns som sulfatsteget. Där avskiljs svaveldioxid. Det tredje steget är ett värmeåtervinningssteg där energin i vattenångan tas tillvara, se figur 7. Fyllkropparna i värmeåtervinningssteget har förmågan att uppta dioxin då de är av fabrikatet ADIOX fyllkroppar. Skorstenen har en höjd av 71 m över Roxen Vattenrening I anläggningen finns två vattenreningssystem. Ett som renar vatten från pannorna 1-3 och ett som behandlar det vatten som genereras av panna 4. De två vattenreningssystemen har samma principiella uppbyggnad och består av följande olika steg; neutralisering, fällning, flockning, sedimentering, sandfilter och kolfilter samt ett steg för ammoniakavdrivning där ammoniak avskiljs och förs in i pannan. Skillnaden är att det finns dubbla reningssteg vid förbränningslinje 1-3, en linje för enbart kloridvattnet från skrubbern och en linje för kondensat, sulfatvatten samt det redan renade kloridvattnet. Kloridvattnet har en egen linje för att efter avskiljning av suspenderat material och metaller kunna rena vattnet från ammonium i en ammoniakstripper. Utsläpp av kondensat sker i Mörtlösadiket som passerar Gärstad Avfallsanläggning. Under vattenreningsprocessen bildas ett slam som omhändertas (se avsnitt 3.3.4) Sotning Konvektionsdel på panna 1 samt överhettaren på panna 4 sotas med slagverk under drift. Gasturbinens avgaspanna och pannorna 2-4 ångsotas. Pannorna 2 och 3 har även manuell vattensotning. Ekonomisern på alla pannor sotas med kulsotning, vilket innebär att små aluminiumkulor släpps högst upp och faller sedan ned genom ekonomisern. G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 11

13 Figur 7 Processbild för reningssteg i förbränningslinje 4 G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 12

14 2.5 Gällande föreskrifter och beslut Beslut och villkor Gällande beslut för Gärstadverket redovisas i Tabell 1. Villkor kommenteras i avsnitt 4. Tabell 1 Gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser Länsstyrelsen Tillstånd till utsläpp av koldioxid Miljödomstolen Tillstånd till att bedriva befintligt kraftvärmeverk på (M ) fastigheterna Kallerstad 1:58 (kylaren) och Kallerstad 1:62 (Gärstadverket). Förbränning av högst ton avfall samt bränslen som räknas upp i 4 punkterna 1-4 i förordningen 2002:1060 om avfallsförbränning och andra fasta bränslen med biologiskt ursprung utan mängdbegränsning Länsstyrelsen Installation och drift av ångturbin för elproduktion vid panna 1-3 Gärstadverket Länsstyrelsen Länsstyrelsen bedömer att installation och drift av ammoniumstripper och vattenreningslinje enligt anmälan ryms inom ramen för gällande tillstånd (M ) Med rättelse/komplettering Miljödomstolen Prövotiden avslutas och slutliga villkor ges för utsläpp av ammoniumkväve (NH 4 -N) i utgående vatten från rening av rökgaskondensat. Rättelsen av såg villkor 14. Länsstyrelsen Tillstånd till utsläpp av växthusgaser enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Tillståndet gäller från och med den 1 januari De anmälningar som gjorts enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd redovisas i tabell 2. Tabell 2 Anmälningar Datum Anmälningen avser Till Växjö tingsrätt, Mark och miljödomstolen Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till uppförande av en ny förbränningsenhet och utökad förbränning vid Gärstadverket i Linköpings kommun, Östergötlands län Anmälan om förbränning av kasserade fyllkroppar från Gärstadverket Föreskrifter Gärstadverkets fyra avfallseldade pannor omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (2002:28). En redovisning av hur avfallsförbränningsföreskriftens utsläppsgränsvärden uppfyllts för dessa pannor lämnas i avsnitt 4 tillsammans med tillståndsvillkoren. Redovisning av hur övriga krav i föreskriften följts upp återfinns i bilaga 13. Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, och dess vägledning specificerar en metod för hur årsmängder ska beräknas när mindre än-värden förekommer. Denna metod har använts för värden som rapporteras i miljörapportens emissionsdeklaration. Tekniska verken har dock sedan tidigare använt beräkningsmetoden där mindre än-värdet vid summering ersätts av samma värde, vilket ger en G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 13

15 överskattning av totala mängden. Detta medför att årsmängder kan skilja mellan emissionsdeklarationen och andra bilagor i denna miljörapport. 3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under 2012, i enlighet med 4 punkterna 10-16, finns i bilaga 12 tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. Mer detaljerad information kring specifika händelser under 2012 finns i nedanstående avsnitt Miljöpåverkan Avfallspannorna Gärstadverkets miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser, utsläpp till vatten av rökgaskondensat, omhändertagande av rester i form av slagg och rökgasreningsaska samt i viss mån transport av bränsle till anläggningen. Avfall består, enligt en branschutredning, av biobränsle till ca 85 %, och förbränningen medför därmed ett måttligt bidrag till växthuseffekten Gasturbinen Gasturbinens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser samt förbrukning av naturresurser som olja. Olja är ett fossilt bränsle, men elproduktion vid kraftvärmedrift, med till exempel gasturbinen, leder till en nettominskning av koldioxidutsläppen. Anledningen till detta är att gasturbinens elproduktion ersätter annan elproduktion som annars skulle ha skett i fossileldade kondenskraftverk. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan år 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO samt från och med 2010 kvalitets- och arbetsmiljöcertifierade enligt ISO 9001 respektive OHSAS Certifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen. Exempel på miljömål vid Gärstadverket 2012 är att minska mängden NOx från panna 4 med 40 % jämfört med år Minskningen blev 41 % och målet uppfylldes genom att inför vatteninsprutning i eldstaden. Vi följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken-koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 14

16 Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS Utöver de externa revisionerna genomförs interna revisioner av ledningssystemet varje år. Revisionerna är en god hjälp för oss i utvecklingen av vårt ledningssystem och vår egenkontroll. Genom revisionerna skapas en naturlig diskussion kring vårt miljöarbete och funktionaliteten i vårt system förbättras. Genom vårt avvikelsehanteringssystem registreras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner och systemet bidrar både till förbättringar av rutiner och instruktioner och en ökad riskmedvetenhet. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. Specifika åtgärder för att minska miljöpåverkan och förbrukning av resurser enligt Miljöbalkens hänsynsregler finns redovisade i andra delar av miljörapporten, exempelvis i avsnitt , och i bilaga Rutiner för undersökning av risker och miljöförbättrande arbete Riskanalys I företagets rutin för riskhantering föreskrivs att en riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. För Gärstadverket genomfördes riskanalys med avseende på arbetsmiljö, yttre miljö och brand för förbränningslinje 1-3 under hösten 2012 samt för förbränningslinje 4 under våren Se även bilaga Arbetsmiljöarbete Utöver ordinarie arbetsmiljöarbete enligt arbetsmiljölagen, såsom skyddsronder och arbete med systematisk brandskydd, har det under 2012 genomförts flera arbetsmiljöåtgärder för minskade risker och ökad säkerhet. Exempel ges nedan. För att öka personalens medvetenhet kring risker i vår arbetsmiljö har personal genomgått en grundkurs i arbetsmiljö under För att förbättra för gångtrafiken inom området har ett gångstråk mellan tipphallarna vid pannorna 1-3 och panna 4 spärrats av för trafik. Markerade parkeringsplatser för entreprenörer finns nu på området för att undvika bilar på olämplig plats. Fortsatt arbete med att förbättra rutinerna kring avställning av objekt inför ett underhållsarbete. Under året har bla delegeringar tagits fram till utvalda personer som ska utföra brytning av el. Eventuella arbetsskador eller tillbud, och även förslag till förbättringsåtgärder, lämnas av medarbetarna i ärendehanteringssystemet i Centuri. Därigenom dokumenteras och utreds orsak och förslag till åtgärder och förbättringar på ett systematiskt sätt Transportutredning Företagets externa transporter i egen regi ses kontinuerligt över. Detta sker i det dagliga arbetet och i samband med att kunderna/leverantörerna av olika fraktioner förändras över tiden. Den planering som görs månads/veckovis/dagligen av transporter skapar förutsättningarna som behövs för ett ökat utnyttjande av resurserna bl.a. i form av fyllda returlass som är en viktig faktor för att minimera antalet transporter. Under 2012 påbörjades ett projekt för att se över vår framtida lagerplacering för att skapa förutsättningar för en transporteffektiv verksamhet på sikt. Under 2012 har den sista kvarvarande lastbilen med Euro 3 klassning bytts ut till en ny bil med Euro 5 klassning. En ny lastbil har köpts in för transporter mellan egna anläggningar. Det som gör denna speciell ur miljösynpunkt är att den är vår första biogasdrivna lastbil för interna bränsle/avfallstransporter. De sträckor där denna biogasbil nu kör har vi därmed gått över från diseldrift till biogasdrift. För mer utförlig information angående årets transportutredning se bilaga 14. G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 15

17 Övrigt Vad gäller miljöförbättrande arbete pågår kontinuerliga förbättringar enligt de målsättningar som definierats i miljöledningssystemet enligt ISO Under 2012 har miljöutbildning 1 genomförts för nyanställda och personer som tidigare inte haft möjlighet att delta. Miljömål specifika för Gärstadverket finns, se exempel ovan, avsnitt 3.2. Sedan 1 februari 2012 arbetar division Energi mer strukturerat med förbättringar i verksamheten. Genom att arbeta med Kaizen har vi chansen att på ett enkelt sätt fånga upp bra idéer och sprida dem i organisationen, men även ta hand om surdegar en gång för alla. Tanken är att detta ska vara mycket enkelt. Inga system, inga långa möten. Bara möjligheter att förbättra vår arbetssituation i stort och i smått. Under 2012 har över 500 st förbättringsförslag/problem identifierats och ca 240 st av dessa har genomförts. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden Energiproduktion och bränsleförbrukning Bränsleförbrukningen under 2012 visas med månadsvisa värden i tabellen i kvartalsrapporten i bilaga 4. Under året producerades 1 123,1 GWh värme och 112 GWh el i Gärstadverket. Gasturbinanläggningen var inte i reguljär drift under I fjärrvärmekylaren har under ,6 GWh värme kylts bort. Den totala bränsleförbrukningen på Gärstadverket under 2012 visas i tabell 1 och 2. Motsvarande värden för 2011 visas inom parentes. Andelen importerat avfall är 22 % för Tabell 1 Fördelning av eldade bränslen i avfallspannorna 2012 (pannorna 1-4) Avfall Trä Summa ton ( ) ton (17 465) ton ( ) 97,3 % 2,7 % Tabell 2 Bränsleförbrukning eldningsolja 2012 Eldningsolja 1 gasturbinen stödoljebrännare (pannorna 1-4) Nm3 112 (23) 851 (1 363) G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 16

18 Under 2012 har farligt avfall enligt Tabell 3 förbränts i Gärstadverket. Tabell 3 Sammanställning av mottagna mängder farligt avfall till förbränning 2012 Kapitel Benämning Tillstånd att förbränna (kg/år) 7 Avfall från organisk-kemiska processer 8 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av ytbeläggningar, lim, fogmassa och tryckfärg 11 Avfall från kemisk ytbehandling och ytbeläggning av metaller och andra material; hydrometallurgiska processer, exklusive järnmetaller 12 Avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster 13 Oljeavfall och avfall från flytande bränslen 15 Förpackningsavfall; absorbermedel, torkdukar, filtermaterial och skyddskläder som inte anges på annan plats 16 Avfall som inte anges på annan plats i förteckningen EWC-kod * * * Summa * * * * Summa * Förbränt avfall (kg) * * * * Summa * * * Summa * * Summa Bygg- och rivningsavfall * Kommunalt avfall även separat insamlade fraktioner * * Summa Total mängd farligt avfall som har förbränts 2012 är ton. Villkoret för förbränd mängd farligt avfall har därmed uppfyllts Avfallsbränslen Den övervägande delen av det avfall som förbränns utgörs av industri- och hushållsavfall. Gärstadverket har tillstånd att förbränna ton avfall varav ton farligt avfall. Utöver detta även bränsle med annat slag av biologiskt ursprung. G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 17

19 Avfallet transporteras med lastbil till Gärstadverket där det vägs in. Efter invägning förs avfallet till bunkrarna för avlastning. Bunkrarna har kapacitet att förvara m 3 (gemensam för panna 1, 2 och 3) respektive m 3 avfall. Avfallet matas sedan in i eldstaden med en traverskran. Avfall från hushåll som använder Gröna påsen för matavfall körs till den optiska sorteringsanläggningen inom Gärstad avfallsanläggning. Matavfallet i de gröna påsarna transporteras till Biogasanläggningen och resterande hushållsavfall förs till en bunker tillhörande panna 1-3. I samband med inlastning till inmatningstratten får driftpersonalen en överblick av avfallets sammansättning. Därutöver genomförs stickprovskontroller där lasten jämförs med leveranskraven. Möjlighet till kontroll och eventuell sortering av industriavfall finns inom Gärstad avfallsanläggning. Utöver stickprovkontroller när avfallet kommer till vågen vid Gärstad avfallsanläggning gör TVABs personal besök vid kundernas omlastningsstationer och genomför visning av Gärstadverket för berörda kunder för att skapa förståelse för gällande leveranskrav. I domens domsbilaga 1, listas de icke farliga avfall som TVAB har för avsikt att INTE förbränna. Sommaren 2011 togs en lista fram som förtydligar de ICKE farliga avfall som TVAB har tillstånd att förbränna Proveldning av farligt avfall Utifrån karaktären på det farliga avfallet har det delats in i en av sju farligt avfalls grupper. Varje grupp har proveldats innan arbetsgruppen för förbränning av farligt avfall godkänt gruppen för fortsatt förbränning. En proveldning av en ny grupp av farligt avfall föregås alltid av ett grundligt bedömningsoch planeringsförfarande. Denna bedömning och planering utförs i en arbetsgrupp för förbränning av farligt avfall. Arbetsgruppen består av representanter från områdena mottagning & förbehandling, kundkontakter, miljö samt personal som arbetar med drift av avfallsanläggningen respektive förbränningsanläggningen. Gruppen innehar därmed en bred kompetens inom aktuellt kunskapsområde. När en ny typ av farligt avfall blir aktuell för eventuell förbränning gör gruppen en bedömning av avfallets lämplighet för förbränning i Gärstadverket genom att utifrån gällande tillstånd och andra krav utvärdera bl.a. avfallets egenskaper så som t.ex. värmevärde, lämpligt inblandningsförfarande och eventuell förbehandling. Bedömningen bokförs i ett protokoll. Typgrupperna som används i bedömningen är: Grupp 1 Oljehaltigt avfall Grupp 2 Lösningsmedelsavfall Grupp 3 Färg-lim-lackavfall Grupp 4 Trä innehållande farliga ämnen Grupp 5 Absorbenter/filter innehållande farliga ämnen Grupp 6 Koncentrat/slam innehållande farliga ämnen Grupp 7 Fast brännbart avfall innehållande farliga ämnen Under själva proveldningen studeras drift- och utsläppsparametrar med extra noggrannhet. När proveldningen är avslutad och utvärderad av arbetsgruppen skrivs en rapport. Arbetsgruppen drar även en slutsats kring lämpligheten att framöver förbränna denna typ av farligt avfall i Gärstadverket. För förbränning av farligt avfall finns bland annat rutiner för: - Mottagning av farligt avfall - Proveldning, godkännande - Beredning av bränsleblandningen på förbehandlingen - Uppföljning av mängder, ewc-kod G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 18

20 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter I bilaga 9 visas en sammanställning av anläggningens användning av kemiska produkter. De kemiska produkter som används i företaget registreras i databasen Chess. I databasen ingår säkerhetsdatablad för alla kemikalier som används inom Tekniska verken. Inköp av kemikalier som inte finns i Chess måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören Eldningsolja Gasturbinen och stödoljebrännare vid pannorna 1-4 eldas med eldningsolja 1. Två stycken oljetankar med volymen 1500 m 3 vardera finns vid pannorna 1-3. Oljetankarna är invallade och invallningen rymmer 650 m 3, vilket är maximal förvaringsvolym. Invallningen har en pumpgrop med nivålarm och urpumpning av regnvatten sker manuellt. Ventiler och anslutningar till tanken är placerade innanför invallningen. Vid panna 4 finns en oljetank med volymen 130 m 3 med en invallning som rymmer lika mycket. Mellan de två stora oljetankarna och den mindre finns en ledning. Olja fylls i de två stora tankarna och pumpas sedan över till den mindre. Oljetankarnas invallning är försedd med nederbördsskydd. Vid de två stora oljetankarna finns en platta för att underlätta rengöring vid eventuellt oljespill vid påfyllning av olja i tankarna. Den eluppvärmda betongplattan har en uppsamlingsbrunn som vid spill samlar oljan i brunnen och därefter med hjälp av pump pumpar oljan tillbaka till invallningen Kemikalier för rökgasrening För reduktion av kväveoxiderna i rökgasen från gasturbinen doseras en 25 %-ig vattenlösning av ammoniak. Ammoniaken förvaras i en invallad tank ovan jord. Ammoniaktankens volym är 44 m 3. Invallningen rymmer hela lagringsvolymen. Ammoniaktanken och dess invallning är försedd med nederbördsskydd. Urealösningen, som används för reduktion av kväveoxider i pannorna 1-4, transporteras med bil från Kraftvärmeverket. Urealösningen förvaras inomhus i en cistern. Släckt kalk och aktivt kol till rökgasreningen förvaras i cisterner. Cisternerna med den släckta kalken har en sammanlagd maximal lagringsvolym på 250 m 3 (panna 1, 2 och 3) och 100 m 3 (panna 4). Cisternerna med aktivt kol har en lagringsvolym på ca 50 m 3 respektive ca 60 m 3. Vid rening av vatten från rökgasreningen används natriumhydroxid. Natriumhydroxiden lagras i tankar med volymen 30 m 3, tankarna är dubbelmantlade. Vid vattenreningen används även fällningskemikalier och polymerer för fällning av partiklar samt aktivt kol. Saltsyra används ibland i processen för att optimera avskiljningen av bl a ammoniak från rökgaserna i det första våta reningssteget. Kemikalier som utöver ovan används i driften är ammoniak och trinatriumfosfat i matarvattenkonditioneringen. Processkemikalier förvaras i ventilerat och brandövervakat kemikalierum som saknar avlopp. Småkemikalier förvaras i separat skåp i kemikalierummet som ligger i anslutning till pannorna 1-3. Brandfarlig vara förvaras endast i kemikalierummet som ligger i anslutning till pannorna 1-3. Samtliga tankar och kärl är märkta med innehåll och farosymbol Hantering av avfall och restprodukter Slagg från samtliga Gärstadverkets avfallspannor omhändertas inom Gärstad avfallsanläggning för utsortering av metaller och återvinning när så är möjligt, annars deponering. Rökgasreningsresten, som består av stoft från konvektionsdelar och textilt spärrfilter, klassificeras för närvarande som farligt avfall vilket gör att den i dagsläget inte får deponeras på Tekniska verkens egna deponi. Klassificeringen av rökgasreningsresten är gjord enligt metodik från Värmeforsk och Avfall Sverige. Rökgasreningsresten transporteras för närvarande till Langöya, Norge, där återvinning sker genom att den används som en processkemikalie i verksamheten. Mängder framgår av bilaga 8. G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 19

21 2009 utfördes en ny karakterisering av slamrester från reningsanläggningen för rökgaskondensat, utifrån denna karakterisering är det nu möjligt att deponera slamresterna vid Tekniska verkens egen metalhydroxiddeponi vilket har gjorts sedan Avfall, annat än restprodukter från energiproduktionen, sorteras i fraktionerna brännbart avfall, ej brännbart avfall, skrot och farligt avfall. De tre förstnämnda kategorierna sorteras i containrar. Det farliga avfallet samlas in i ett särskilt utrymme på Gärstadverket, miljöstationen för farligt avfall. Farligt avfall sorteras i olika kategorier för vidare transport till mellanlager på Gärstad avfallsanläggning. Avfallsmängder framgår av bilaga Förändringar i produktion, processer och reningsanläggningar Hantering av Urea Inlastning av urea sker nu enbart i anslutning till panna 4. Lagring av urea sker i en cistern vid panna 4. Cisternerna vid pannorna 1-3 används därmed inte längre. Samtliga pannor 1-4 förses med urea från en och samma cistern Försök med ljudsotning vid ekonomisern panna 4 Sotning av ekonomisern sker med kulsotning. För att minska slitage och damning har ljudsotning genomförts på försök. Efter utvärdering av försöket beslutas om fortsatt användning Ny skrubber installerad vid förbränningslinje 1-3 Under 2012 har en ny skrubber installerats och driftsatts vid förbränningslinje 1-3. Den nya skrubbern ersätter den befintliga och är en trestegs fyllkroppsskrubber liknande den vid förbränningslinje 4. Avskiljningen av bla svavel har förbättrats med den nya skrubbern. Förändringen har kommunicerats i samband med den prövotidsutredning som lämnades till Växjö tingsrätt, Mark- och miljödomstolen Störningar i driften av renings- och produktionsanläggning Brand i generator panna 4 Den 24 maj uppstod en mindre brand i generatorn vid panna 4. Branden slocknade fort men hann ge omfattande skador i tillhörande elskåp. Brandorsaken var ett överslag i kopplingslådan i generatorn. Sanering och reparation pågick till september och elproduktion uteblev under perioden Onormaldrift vid panna 1-3 Under 2012 uppstod det onormaldrift vid fyra olika tillfällen, totalt 8 timmar vilket är väl under kravet på maximalt 60 timmar per år. Den 20 juni trippade en av pannorna och rökgaskondenseringen kopplades då automatiskt ur. På grund av ett lagerhaveri i samband med panntrippen tog det 2,5 timmar att åter öppna panna 3s rökgasspjäll och koppla in rökgasreningen. Panna 1 och panna 2 kunde kopplas in på rökgaskondenseringen direkt efter panntrippen. Under perioden eldades avfall i samtliga pannor. Den 1 och 7 november bypassades den våta reningen på grund av akuta reperationsarbeten. Detta resulterade i 1,5 respektive 3 timmar onormaldrift. Den 18 december utfördes ett driftprov av den nya skrubbern vilket medförde 1 timme onormaldrift. G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 20

22 3.4 Kontrollresultat Sammanfattning enligt 4 punkt 9 Enligt 4 punkt 9 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m.m. som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan och påverkan på människors hälsa. Vid större förbränningsanläggningar som Gärstadverket görs normalt ett mycket stort antal mätningar under ett år. Det är därför inte praktiskt möjligt att i miljörapporten kommentera resultatet av varje enskild mätning. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att antingen kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor eller utsläppsgränsvärden enligt bl.a. NFS 2002:28. Mätningarna och undersökningarna presenteras därför i miljörapportens textdel i sitt sammanhang, tillsammans med kommentarer för hur de olika kraven uppfyllts. Jämförande NOx-mätning samt ordinarie emissionsmätningar enligt NFS 2004:6 respektive NFS 2002:28 har också utförts under 2012, se avsnitt Bullerkartläggning Under 2012 har det genomförts en bullerkartläggning av befintlig situation av verksamheten samt beräkningar på erforderliga ljudkrav för tillkommande installationer för att inte öka den externa ljudnivån samt uppfylla riktvärden i omgivningen Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränning vid anläggningarna, och den därtill kopplade reningen, övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Väsentliga instrument kalibreras regelbundet, vilket systematiskt dokumenteras i journaler. En sammanställning över alla miljömätinstrument kan ses i bilaga 7. Under 2012 genomfördes QAL2 enligt SS-EN 14181:2004 vid den gemensamma mätpunkten för pannorna 1, 2 och 3 för parametern TOC. Uppställda krav för variabilitet innehålls. Standardens rutiner för kvalitetskontroll enligt QAL3 har genomförts under 2012 för alla Gärstadverkets redovisande gasinstrument som faller under NFS 2002: Utbyte av instrument för rökgasanalys vid panna 1 Under 2012 installerades ett nytt instrument för mätning av O 2 vid mätpunkten före slangfilter, panna 1. Det nya instrumentet har samma mätmetod, zirkoniacell, som det tidigare instrumentet Gasanvändning vid kalibrering av mätinstrument För att minska antalet gasflaskor som behöver finnas tillgängliga vid en kalibrering av mätinstrument används nu en gasblandare. Detta innebär att endast en gasflaska med hög koncentration behöver köpas in per ämne Haveri på flödesmätare av kondensat från panna 1-3 Den 3 oktober havererade mätapparaturen som mäter flödet av renat kondensatvatten från pannorna 1-3. Den 16 oktober installerades och driftsattes en ny mätare. Under perioden sattes flödesparametern på ett konstant värde vilket möjliggjorde att provtagning av utgående vatten fungerade som vanligt Mätfelsdygn Den 12 juni genomfördes en större uppgradering av miljöövervakningssystemet Cactus. Uppgraderingen resultera i ett avbrott i mätinsamlingen den 12 juni. Under hösten har uppgraderingen medfört problem med den automatiska överföringen av data från styrsystemet till miljöövervakningssystemet vid ett flertal tillfällen. Problematiken i dataöverföringen har resulterat i flera rapporterade mätfelsdygn. Dessa problem har inte påverkat anläggningarnas drift och deras reningsutrustning. G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 21

23 Emissionsuppföljning Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket har en gemensam miljödator som kontinuerligt samlar in mätdata från miljö- och processinstrument, se avsnitt Miljöövervakningssystemet har levererats av Cactus Automation AB, och består av en realtidsdel från vilken timmedelvärden sparas till en Oracle-databas i en historikdel. För Gärstadverket gäller att kontroll av kväveoxidutsläpp från pannorna sker kontinuerligt genom direktmätning på rökgaserna. Svavelhalten mäts kontinuerligt, för anläggningsdel med pannorna 1-3 sker detta i den för de tre pannorna gemensamma skorstenen. Dessa uppmätta värden används för beräkningarna av de årliga kvävedioxid- och svavelutsläppen. Utsläpp av svavel från gasturbinen beräknas utifrån uppgifter om bränslets svavelhalt och förbrukad mängd bränsle. Från och med den 28 december 2005 gäller förordningen (SFS 2002:1060) och föreskriften (NFS 2002:28) om avfallsförbränning. Uppföljning av där i villkorade parametrar sker enligt krav Utsläppskontroll och utsläpp Utsläpp till luft Månadsmedelvärden av utsläppsparametrar uppmätta med egna instrument redovisas kvartalsvis till Länsstyrelsen. En sammanställning av utsläppsparametrar som specifika och totala utsläpp finns i kvartalsrapporten i bilaga 4. Beräkning för uppföljning av bubbelvillkoren för kväveoxider och svavel finns i bilaga 5 respektive 6. Bilaga 11 visar Gärstadverkets emissionsdeklaration, som även lämnas direkt via Svenska Miljörapporteringsportalen, smp Utsläpp till vatten Prov på utgående renat rökgaskondensat analyseras månadsvis som samlingsprover med avseende på metaller. På pannorna 1-3 tas prov dagligen med avseende på suspenderat material, på panna 4 finns online-mätare. Ammoniumhalten och ph i det renade kondensatet från rökgaskondenseringen mäts kontinuerligt med hjälp av ljusspektrofotometri respektive elektrod. Utsläppen till vatten via kondensatet redovisas i bilaga Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska verken deltar i de nedfallsmätningar som administreras av miljökontoret. Tekniska verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund som regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Stångån och Roxen. Mörtlösadiket muddrades senast under Massor från områden nära utsläppspunkt för rökgaskondensat deponerades på Gärstad avfallsanläggning enligt överenskommelse med Länsstyrelsen Besiktningar - sammanfattande kommentarer Emissionsmätning utförs två gånger per år, enligt avfallsförbränningsdirektivets krav NFS 2002:28, på de avfallseldade pannorna, samt en gång per år på gasturbinen vid längre drifttid än 3 veckor per år. Funktionskontroll, enligt rutinerna för AST som beskrivna i kalibrerstandarden SS-EN 14181, görs av den utrustning/instrumentering som används för den löpande driftkontrollen. Det genomförs även en jämförande mätning för deklaration av NO x -avgift för samtliga avfallspannor samt gasturbinen. Kontroll av anläggningens köldmediehantering utförs av ackrediterat kontrollorgan, se kontrollrapporter i bilaga 10. G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 22

24 Periodisk besiktning för Gärstadverket utfördes av Miljömätarna i Linköping AB. Vid besiktningen har särskild tonvikt lagts på AMS (Automatiska mätsystem) och hantering av mätdata Avfallspannorna och rökgaskondensat Två emissionsmätningar enligt NFS 2002:28 har utförts på respektive anläggning under För förbränningslinje 1-3 genomfördes emissionsmätningarna respektive Samtliga kontrollerade parametrar klarar kraven enligt NFS 2002:28 vid båda emissionsmätningarna. För förbränningslinje 4 genomfördes emissionsmätningarna respektive Samtliga kontrollerade parametrar klarar kraven enligt NFS 2002:28 vid båda emissionsmätningarna. Den årliga jämförande mätningen av NO x och O 2 genomfördes vid panna och samtliga ställda krav i NFS 2004:6 innehölls vid tillfället för den jämförande mätningen. Vid förbränningslinje 1-3 genomfördes motsvarande mätning Vid den gemensamma mätpunkten för pannorna 1-3, innehölls samtliga ställda krav i NFS 2004:6 vid tillfället för den jämförande mätningen. Vid panna 4 genomfördes AST (årlig tillsynskontroll) för NOx, SO 2, TOC enligt SS_EN 14181:2004 samt kvalitetssäkring av N 2 O och NH 3 enligt metodik AST Samtliga krav innehålls vid mättillfället. AST enligt SS-EN 14181:2004 samt kvalitetssäkring av N 2 O och NH 3 enligt metodik AST genomfördes till 07 vid panna 1-3. Mätningar utfördes vid varje enskild panna före rökgaskondenseringen samt vid den gemensamma mätpunkten efter rökgaskondenseringen. Kravet avseende variabilitet innehölls ej för NH3 vid panna 1 och 2. Uppställda krav för kalibrerfunktioner för N2O är ej giltiga vid panna 1 och 2. Gäller även för NH3 vid panna 1. Vid den gemensamma mätpunkten (054) innehålls ej uppställda krav för TOC. Justering av mätaren utfördes av extern firma varefter ny QAL2 genomfördes för TOC, se avsnitt Kvalitetssäkring av CO2 enligt metodik SS-EN :2004 utfördes vid gemensam mätpunkt panna 1-3 samt panna 4. Variabilitetskraven uppfylldes vid båda mätpunkterna Gasturbinanläggningen Ingen emissionsmätning gjordes på gasturbinen vid Gärstadverket under 2012 eftersom den varit i reguljär drift mindre än tre veckor. År 2012 genomfördes inte heller någon NOx-kontroll vid gasturbinen av samma anledning. G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 23

25 4 Villkor och kommentarer Villkor gemensamt för Gärstadverket Allmänna villkoret Kemikalier Dagvatten Villkor Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft och andra störningar från verksamheten - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgivit eller åtagit ärendet, om inte något annat framgår av detta beslut. Mindre ändring av verksamheten som bedöms inte medföra ökad störning till omgivningen får dock företas efter medgivande av länsstyrelsen. Kemiska produkter och farligt avfall som uppkommer i verksamheten samt farligt avfallsbränsle skall förvaras väl uppmärkt och i övrigt hanteras på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Förvaring inomhus av flytande ämnen ska ske i utrymmen med tätt underlag. Om golvbrunnar finns ska dessa förses med sådana anordningar att eventuella läckage inte kan tillföras avloppet. Förvaring utomhus ska ske på asfalterad yta. Flytande ämnen ska dessutom förvaras inom invallat utrymme under tak, med undantag för ammoniak. Invallningen ska dimensioneras så att den rymmer den största behållaren och 10 % av övrig lagrad volym. Denna invallning ska senast den 1 oktober 2008 vara skyddad från nederbörd. Invallningarna inklusive ledningsdragning m.m. ska vara utförda i material som ej är genomsläppligt för de produkter som lagringen avser. Vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Skriftliga arbetsrutiner för att begränsa risken för förorening av dagvatten genom materialspill och annat ska finnas. Kommentar Verksamheten bedrivs i huvudsak enligt ansökan. Rutiner och instruktioner finns för hantering av kemikalier och farligt avfall. Särskilda lagringsplatser finns för farligt avfall och kemikalier. Förvaringen sker på hårdgjorda ytor. Lagring och hantering av farligt avfallsbränsle sker inom Gärstad avfallsanläggning. Inför förbränning transporteras avfallet direkt till Gärstadverket och förbränns. Lagring av Eo1 hanteras i villkor 18. Uppföljning och kontroll se avsnitt och Förorening av dagvatten begränsas genom hantering av spill och utsläpp samt hantering av kemikalier. Rutiner för detta finns. Städning av vägar inom Gärstadverkets område sker vid behov. MD i Växjö M Villkor 1 MD i Växjö M Villkor 19 MD i Växjö M Villkor 16 Bränslen Tillståndsgiven till förbränning av ton (total kapacitet) avfall varav ton animaliskt avfall ton avloppsslam (t.o.m. år 2012) ton farligt avfall bränslen med biologiskt ursprung (fri mängd). Eldningsolja och naturgas i gasturbinen (fri mängd). Miljödomen gäller oavsett vilket av bränslena som eldas. Naturvårdsverkets föreskrift gäller vid eldning med avfall eller vid inblandning av avfall i trä. Lista över FA. Nya typer av FA ska proveldas. MD i Växjö M Villkor 2 G:\FileTransferAny2Any\Gärstad MR\ MR Gärstad 2012.docx 24