Miljörapport Gärstadverket LINKÖPING

Transkript

1 Miljörapport 2016 Gärstadverket LINKÖPING

2 Miljörapport Gärstadverket 2016 Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL 4 2 TEXTDEL ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD LOKALISERING AV GÄRSTADVERKET BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR EL- OCH VÄRMEPRODUKTION GÄRSTADVERKET Pannorna Panna Panna MILJÖUPPFÖLJNING RENINGSUTRUSTNING PANNORNA GASTURBINANLÄGGNINGEN VID PANNORNA PANNA Torr rökgasrening Våt rökgasrening PANNA Semi-Torr rökgasrening (NID-reaktor) Våt rökgasrening VATTENRENING SOTNING GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT BESLUT OCH VILLKOR FÖRORDNINGAR OCH FÖRESKRIFTER 15 3 MILJÖBERÄTTELSE MILJÖPÅVERKAN AVFALLSPANNORNA GASTURBINEN VERKSAMHETSSYSTEM RUTINER FÖR UNDERSÖKNING AV RISKER OCH MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Riskanalys Arbetsmiljöarbete Transportutredning Resultat från intern- och externrevision DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN ENERGIPRODUKTION, EGENFÖRBRUKNING AV EL OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING AVFALLSBRÄNSLEN FÖRBRUKNING OCH HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER Eldningsolja Kemikalier för rökgasrening Processkemikalier och småkem HANTERING AV AVFALL OCH RESTPRODUKTER 21 1

3 Miljörapport Gärstadverket FÖRÄNDRINGAR I PRODUKTION, PROCESSER OCH RENINGSANLÄGGNINGAR Panna Förbättrad arbetsprocess gällande provtagning rökgaskondensat Säkerställande av igångsättning av provtagare för rökgaskondensat Samarbete med försäkringsbolag gällande riskinventering och förebyggande brandskydd STÖRNINGAR I DRIFTEN AV RENINGS- OCH PRODUKTIONSANLÄGGNING Tangering av ph-villkor enligt dom, vid utsläpp av renat rökgaskondensat, panna Högre zinkhalter i utgående rökgaskondensat vid trasigt slangfilter, panna Förhöjd CO vid sprängsotning i panna 2 samt sämre avfallsbränsle i panna Provtagning rökgaskondensat under revisionsperioden Förhöjda värden av CO vid uppstart av panna 5 efter revision Månadssamlingsprov av renat rökgaskondensat oktober Störning rökgasrening och provtagare för renat rökgaskondensat KONTROLLRESULTAT SAMMANFATTNING ENLIGT 4 PUNKT FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING Utförande av QAL2 och AST enligt SS-EN 14181: Emissionsuppföljning Nytt miljökalibreringssystem, MKS, för panna UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Recipientkontroll och omgivningspåverkan BESIKTNINGAR - SAMMANFATTANDE KOMMENTARER Gasturbinanläggningen 26 4 VILLKOR OCH KOMMENTARER VILLKOR GEMENSAMT FÖR GÄRSTADVERKET VILLKOR SPECIFIKA FÖR GÄRSTADVERKETS AVFALLSPANNOR 33 2

4 Miljörapport Gärstadverket 2016 BILAGOR Bilaga 1: Tekniska verkens fjärrvärmenät och produktionsanläggningar, 1 sid. Bilaga 2: Översiktskarta Gärstadverket med omnejd, 1 sid. Bilaga 3: Analyser rökgaskondensat från Gärstadverket, 3 sid. Bilaga 4: Kvartalsrapport enligt kontrollprogram, 1 sid. Bilaga 5: Beräkning av kväveoxidutsläpp, 1 sid. Bilaga 6: Beräkning av svavelutsläpp, 1 sid. Bilaga 7: Sammanställning över miljömätinstrumenten på Gärstadverket, 6 sid. Bilaga 8: Avfallshantering, 1 sid. Bilaga 9: Kemikalieförbrukning, 1 sid. Bilaga 10: Kontrollrapport köldmediehantering, 3 sid. Bilaga 11: Emissionsdeklaration Gärstadverket, 8 sid. Bilaga 12: Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna, Gärstadverket, 2 sid. Bilaga 13: Övervakning av regler enligt SFS 2013:253, 2 sid. Bilaga 14: Transportutredning 2016, 3 sid. Bilaga 15: Historik Gärstadverket, 2 sid. Bilaga 16: Principskiss vattenrening Panna 1-3, 1 sid. Bilaga 17: Redovisning av krav enligt NFS 2006:9 Bilaga 2a, 1 sid 3

5 Miljörapport Gärstadverket Grunddel Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Gärstadverket Ort Linköping Besöksadress Gärstadsvägen 3 Fastighetsbeteckning Rystad-Gärstad 12:4 Kommun Linköping Huvudbransch och kod Övriga branscher och koder Koder enligt EG-förordning 166/2006 5b Tillstånd enligt Miljödomstolen Tillsynsmyndighetstyp Länsstyrelse (Länsstyrelsen i Östergötlands län) Miljöledningssystem: ISO Koordinater Nord: , Ost: Kontaktperson för anläggningen Förnamn Johanna Efternamn Lund Telefonnummer E-postadress johanna.lund@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Förnamn Marcus Efternamn Mattsson Telefonnummer E-postadress marcus.mattsson@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: Postort: Linköping 4

6 Miljörapport Gärstadverket Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Vi på Tekniska verken är en del av cirka privat- och företagskunders vardag. Varje timma, dag och natt, året runt, erbjuder vi produkter och tjänster som gör livet enklare. Vi levererar bland annat el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, hantering av avfall, bredband, biogas och effektiva energilösningar. Vår vision är att tillsammans med våra kunder bygga världens mest resurseffektiva region - och vi är på rätt väg. Se figur1 för organisatorisk uppbyggnad. Figur 1 Organisationens struktur. 2.2 Lokalisering av Gärstadverket Gärstadverket är uppfört på fastigheten Rystad-Gärstad 12:4. Anläggningen ligger ca 3 km nordost om centrala Linköping, i Linköpings kommun, se bilagorna 1 och 2. I den närmaste omgivningen finns LECA industrier, motorväg E4 och Gärstad avfallsanläggning. 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar El- och värmeproduktion Tekniska verkens fjärrvärmeproduktion sker i egna anläggningar. Basproduktionen sker i de stora anläggningarna Kraftvärmeverket och Gärstadverket och spets- och reservproduktion i de mindre anläggningarna. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Även 5

7 Miljörapport Gärstadverket 2016 produktionen av el är flexibel. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt inom centrala Linköping och sammankopplat med fjärrvärmenäten i Mjölby, Ljungsbro och Linghem. Flexibiliteten i systemet gör att olika anläggningar och bränslen kan prioriteras för produktion av både värme och el med hänsyn till vid tillfället rådande bränslepriser, skatter, avgifter och andra faktorer Gärstadverket Gärstadverket i Linköping är en anläggning för omvandling av avfall till energi i form av el och värme. Anläggningen består av fem förbränningslinjer, kallade Panna 1, Panna 2, Panna 3, Panna 4 och Panna 5. Panna 1, 2 och 3 (Panna 1-3) med tillhörande rökgasreningsutrustning samt rökgaskondensering finns i en gemensam byggnad. Panna 4 och Panna 5 med tillhörande utrustning till respektive panna finns i varsin separat byggnad. Alla pannorna är uppbyggd i enlighet med senaste krav och har stödoljebrännare som används vid driftstörningar, t.ex. om panntemperaturen skulle falla. Nedan finns en teknisk beskrivning av anläggningarna vid Gärstadverket. I bilaga 15 finns en beskrivning över de stora förändringar som är gjorda i anläggningarna sedan driftstart Pannorna 1-3 Samtliga pannor är ångpannor av typen rörlig snedrost. Panna 1 är minst med en effekt på ca 15 MW (nyttig ångeffekt), medan pannorna 2 och 3 vardera har en panneffekt på ca 30 MW (nyttig ångeffekt). Ångan från avfallsförbränningen i pannorna 1-3 utnyttjas för värme- och elproduktion eller enbart värmeproduktion. Flera olika möjligheter till elproduktion finns. Pannorna producerar mättad ånga vid ett tryck av 20 bar. Normalt passerar den mättade ångan en turbin som är anpassad för detta. Den ger ca 10 MW el. Anläggningen rymmer även en oljeeldad gaskombianläggning i anslutning till Panna 1-3. Vid drift överhettas den mättade ångan från avfallspannorna i gasturbinens avgaspanna för att sedan driva en ångturbin för överhettad ånga. Anläggningen ger upp till 50 MW el där en stor andel kommer från oljan som tillförs i gasturbinen. Pannornas och turbinernas produktionskapacitet fördelar sig enligt Figur 2 6

8 Miljörapport Gärstadverket 2016 Figur 2 Gärstadverkets produktionskapacitet, pannorna 1-3. Vid alternativ A är ångturbinen i drift vilket är normal drift, i alternativ B är gasturbinanläggningen i drift, dessa två kan inte vara i drift samtidigt Panna 4 Panna 4 är en avfallseldad ångpanna av typen rörlig snedrost som kan användas till värmeproduktion eller samtidig produktion av värme och el. Elproduktion sker med hjälp av en mottrycksturbin. Om endast värmeproduktion sker, passerar ångan en värmekondensor. Pannan har en panneffekt på 68 MW, se 3. Med den efterföljande rökgaskondenseringen och värmepumpen kan ytterligare värme utvinnas. För att uppnå maximal flexibilitet i energioptimering finns en ångledning mellan pannorna 1-3 och panna 4. Processen är automatiserad och övervakningssystemet är byggt på fältbussteknik.. Figur 3 Gärstadverkets produktionskapacitet, panna 4. *Ånga kan tillföras från pannorna 1-3, se avsnitt Processbilder över panna 4 kan ses i Figur 4 och reningsstegen visas i Figur 8. 7

9 Miljörapport Gärstadverket 2016 Figur 4 Processbild Gärstadverket förbränningslinje Panna 5 Panna 5 är en avfallseldad ångpanna av typen rörlig snedrost med en panneffekt på 84 MW. I den efterföljande rökgaskondenseringen kan upp till 12 MW ytterligare värme tas ut. Ångeffekten kan användas för ren värmeproduktion i en direktkondensor som är kopplad till fjärrvärmenätet eller för samtidig el- och värmeproduktion i en mottrycksturbin på upp till 21 MW el. Vid elproduktion leds avloppsångan från turbinen till två ångkondensorer som kyls av fjärrvärmenätet och levererar då ca 63 MW värme, se Figur 5. 8

10 Miljörapport Gärstadverket 2016 Figur 5 Gärstadverkets produktionskapacitet, panna Miljöuppföljning Det centrala övervakningssystemet för Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket samlar kontinuerligt in mätdata från miljö- och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. Värdena processas på momentan-, tim- och månadsbasis och granskas dagligen med avseende på rimlighet och i förhållande till gällande miljövillkor. Den slutliga rapporteringen sker huvudsakligen via automatisk dataöverföring till MS-Excel, där interna och externa rapporter byggs upp. Via övervakningsdatorn kan emissionerna följas i relation till gällande villkor på bildskärmarna i kontrollrummen vid Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket. Vid fel i reningsutrustning som medför överskridanden av något villkor i gällande föreskrift, startar en automatisk tidräkning som informerar driftspersonalen om hur länge felet får kvarstå innan avfallseldningen måste avbrytas. Den gemensamma kontrollen av utsläpp till luft enligt kontrollprogrammet omfattar löpande uppföljning av utsläppen av bl.a. svavel och kväveoxider. 9

11 Miljörapport Gärstadverket Reningsutrustning Pannorna 1-3 Figur 6 Processbild förbränningslinjerna bunker 10 textilt slangfilter 2 kran 11 rökgasfläktar 3 eldstad 12 skrubber med rökgaskondensering 4 lufttillförsel 14 kondensatvattenrening 5 asksläckningstråg 15 dioxinfilter 6 NOx-reduktion (urea) 16 ammoniakåterföring 7 ångpanna (värmeupptagning) 17 miljömätning 8 ekonomiser 18 skorsten 9 absorbenter (kol och kalk) För att begränsa bildandet av kväveoxider injiceras urea i eldstaden via urealansar, vilket även ger upphov till en viss bildning av lustgas och ammoniak. Aktivt kol och kalk doseras i rökgaserna innan de når respektive pannas slangfilter för att binda upp tungmetaller, svavel, saltsyra och dioxiner. Slangfiltrena avskiljer stoft och tillsatt kalk och kol, och de därtill bundna föroreningarna i form av tungmetaller samt en del av saltsyran och svaveldioxiden. Efter respektive pannas slangfilter går rökgaserna vidare till en gemensam våt rökgasrening. Den våta reningen består av en quench, sursteg för avskiljning av saltsyra, neutralt steg för avskiljning av svaveldioxid, samt rökgaskondensering som körs vid behov. Sista steget i rökgasreningen är ett dioxinfilter med Adiox fyllkroppar. Rökgaserna släpps slutligen ut, efter emissionsmätning, genom en gemensam skorsten. Möjlighet finns även att släppa ut varje enskild pannas rökgas genom en s.k. bypass-skorsten placerad mellan slangfilter och kondensering, vilket bara kan ske när renbränsle eldas. Höjden för den gemensamma skorstenen för förbränningslinjerna 1-3 är 66,15 m över Roxen. Processbild av förbränningslinjerna 1-3 syns i figur 6. 10

12 Miljörapport Gärstadverket Gasturbinanläggningen vid pannorna 1-3 Kväveoxidhalten i rökgasen från gasturbinen reduceras med så kallad SCR-teknik (Selective Catalytic Reduction). Ammoniak doseras som en vattenlösning som förångas och injiceras i gasturbinens avgaspanna, se Figur 7. Ytterligare kväveoxidreduktion sker genom att vatten doseras och sprutas in i förbränningsutrymmet tillsammans med eldningsoljan. Vid vatteninsprutningen förbrukas, beroende på last, ca 1 liter vatten per sekund. Svavelutsläppet från gasturbinen regleras genom val av oljekvalité. Rökgaserna från gasturbinen går ut genom en skorsten, 66,3 m över Roxen. Figur 7 Processbild gasturbinanläggningen 11

13 Miljörapport Gärstadverket Panna 4 För att sänka halten kväveoxider används reningsmetoden SNCR (Selective Non Catalytic Reaction) då urea injiceras i eldstaden. Nedan följer en beskrivning av ytterligare rökgasreningssteg vid panna Torr rökgasrening Rökgaserna från panna 4 renas först i ett torrt rökgasreningssteg, som består av ett textilt spärrfilter med kalk- och koldosering, se Figur 8. Här avskiljs partiklar, tungmetaller, svavel, saltsyra och dioxiner Våt rökgasrening Efter det torra rökgasreningssteget leds rökgaserna till det våta rökgasreningssteget, innan rökgaserna avleds via skorstenen. Den våta rökgasreningen genomförs i tre steg i en fyllkroppsskrubber. I det första sura steget avskiljs klorider, kvicksilver, ammoniak och andra lättlösliga salter. Det andra neutrala steget benämns som sulfatsteget. Där avskiljs svaveldioxid. Det tredje steget är ett värmeåtervinningssteg där energin i vattenångan tas tillvara, se Figur 8. Fyllkropparna i värmeåtervinningssteget har förmågan att uppta dioxin då de är av fabrikatet ADIOX fyllkroppar. Skorstenen har en höjd av 71 m över Roxen. Figur 8 Processbild för reningssteg för panna 4 12

14 Miljörapport Gärstadverket Panna 5 Panna 5 är likt de andra pannorna utrustad med SNCR där urea injiceras i eldstaden för att reducera kväveoxiderna. Efterföljande rökgasrening består av ett semi-torrt spärrfilter och en skrubber Semi-Torr rökgasrening (NID-reaktor) Den semi-torra reningen är i grunden ett spärrfilter likt det som finns på övriga block med den skillnaden att rökgaserna här först passerar en NID-reaktor (Novel Integrated deacidification). I NID-reaktorn tillsätts aktivt kol, kalk, recirkulerat stoft från spärrfiltret samt vatten. Det recirkulerade stoftet används som bärare av den mängd vatten som behöver tillsättas för att uppnå rätt temperatur/relativ fuktighet för att få optimala reaktionsförutsättningar mellan kalken och rökgasen. Se Figur 9 Figur 9 Semi-torr rökgasrening (NID-reaktor) på panna Våt rökgasrening Efter det semi-torra rökgasreningssteget leds rökgaserna till det våta rökgasreningssteget (kondenserande skrubber), innan rökgaserna avleds via skorstenen. Den våta rökgasreningen genomförs i två steg i en fyllkroppsskrubber. Innan rökgaserna når det första steget så kyls de i en sk Quench ned till 65 C. I det efterföljande första reningssteget (sura steget) avskiljs eventuellt kvarvarande klorider, kvicksilver, ammoniak och andra lättlösliga salter. I det andra reningssteget (neutrala steget) avskiljs kvarvarande svaveloxid samtidigt som rökgasen kyls, denna kylning medför att vattenångan i rökgasen kondenserar och därigenom utvinns energi som kan överföras till fjärrvärmenätet. Se Figur 9. Skorstenen har en höjd av 71 m över Roxen Vattenrening Respektive block har sin egen vattenrening för det uppkomna överskottet av rökgaskondensat och avdrag som måste göras från respektive reningssteg. Vattenreningen för Panna 1-3:s gemensamma skrubber och Panna 4:as skrubber är uppbyggda på samma sätt med en kemisk tungmetallfällning och ammoniakavdrivning för avdragen från klorid och 13

15 Miljörapport Gärstadverket 2016 sulfatstegen. Efter ammoniakavdrivningen blandas avdragen med rökgaskondensatet från värmeåtervinningen och det totala flödet renas i sand- och kolfilter innan det släpps till recipienten. En principskiss över vattenreningen för Panna 1-3 kan ses i bilaga 16. Från Panna 5:s skrubber leds avdraget från det sura steget tillbaks till pannan där det injiceras i eldstaden. Överskottet av rökgaskondensat från värmeåtervinningen renas med hjälp av Ultrafilter och RO-filter. UFoch RO filter är två olika typer av mekanisk rening där vattnet under hög hastighet respektive högt tryck filtreras genom membran. Från respektive filter uppstår ett rejekt där föroreningarna/salterna koncentrerats och dessa leds tillbaka till skrubberns sursteg varifrån det senare leds till pannan. Det renade vattnet som leds till recipient efter ph-justering är i stort sett helt fritt från lösta salter och metaller. Recipient är Mörtlösadiket som passerar Gärstadverket. Under vattenreningsprocessen bildas ett slam som omhändertas (se avsnitt 3.3.4) Sotning Konvektionsdel på panna 1 samt överhettaren på panna 4 och panna 5 sotas med slagverk under drift. Gasturbinens avgaspanna och pannorna 2-5 ångsotas. Pannorna 2 och 3 samt panna 5 har även manuell vattensotning. Ekonomisern på panna 1-4 sotas med kulsotning, vilket innebär att små aluminiumkulor släpps högst upp och faller sedan ned genom ekonomisern. Vid panna 4 används även ljudsotning i ekonomisern samt fasta sprängsotare i överhettaren. Se Figur 10 för sammanställning. Figur 10 sammanställning sotning 14

16 Miljörapport Gärstadverket Gällande föreskrifter och beslut Beslut och villkor Gällande beslut för Gärstadverket redovisas i Tabell 1. Villkor kommenteras i avsnitt 4. Dom mål nr M togs i anspråk Tabell 1 Gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser Mark och MMD lämnar TVAB tillstånd till att uppföra en ny anläggning (M ) miljödomstolen i Växjö och därefter på hela Gärstadverket årligen förbränna - Dels högst ton avfall (total kapacitet)och inom ramen för denna mängd förbränna högst ton farligt avfall, ton animaliskt avfall och annat avfall eller produkter med animaliskt ursprung och avloppsslam. - Dels bränslen av de slag som räknas upp i 17 punkterna 1,2,3,4 och 6 förordningen (2013:253) om förbränning av avfall utan mängdbegränsning Länsstyrelsen Länsstyrelsen beslutar att utökad yta för nyttiggörande av energiaskor vid anläggningsarbeten i anslutning till utbyggnad av Gärstadverket för närvarande inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida. En dokumentation, gällande utfyllnadens omfattning efter färdigställandet, bör bifogas miljörapporten Länsstyrelsen Länsstyrelsen beslutar att för närvarande inte vidta några ytterligare åtgärder i ärendet Överfyllning av skrubber på Gärstadverket vid strömavbrott. Resultatet av genomförd utredning samt åtgärder som avses vidtas/vidtagits mot bakgrund av det framkomna resultatet, bör redovisas i den kommande miljörapporten Länsstyrelsen Tillstånd till utsläpp av växthusgaser enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Tillståndet gäller från och med den 15 oktober Under 2016 har inga anmälningar gjorts enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) Förordningar och föreskrifter Gärstadverkets fem avfallseldade pannor omfattas av Förordning om förbränning av avfall (SFS 2013:253) och klassas som avfallsförbränningspannor. Enligt förordningen klassas pannorna 1-3 som anläggning, panna 4 som 2013-anläggning och panna 5 klassas som en ny anläggning. En redovisning av hur avfallsförbränningsförordningens utsläppsgränsvärden uppfyllts för dessa pannor lämnas i avsnitt 4 tillsammans med tillståndsvillkoren. Redovisning av hur övriga krav i föreskriften följts upp återfinns i bilaga 13. Gasturbinen omfattas av Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar och klassas som en 2002 anläggning. Drifttiden är mindre än 500 timmar per år och därmed gäller inte några särskilda utsläppsbegränsningar för dessa parametrar. Däremot gäller mätkrav. 15

17 Miljörapport Gärstadverket Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under 2016, i enlighet med 4 punkterna 16-22, finns i bilaga 12 tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. Mer detaljerad information kring specifika händelser under 2016 finns i nedanstående avsnitt Miljöpåverkan Avfallspannorna Gärstadverkets miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser, utsläpp till vatten av rökgaskondensat, omhändertagande av rester i form av slagg och rökgasreningsaska samt i viss mån transport av bränsle till anläggningen Gasturbinen Gasturbinens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser samt förbrukning av naturresurser som olja. Olja är ett fossilt bränsle, men elproduktion vid kraftvärmedrift, med till exempel gasturbinen, leder till en nettominskning av koldioxidutsläppen. Anledningen till detta är att gasturbinens elproduktion ersätter annan elproduktion som annars skulle ha skett i fossileldade kondenskraftverk. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verkens verksamhetssystem är certifierat enligt standarderna ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen. Exempel på miljömål vid Gärstadverket 2016 är fastställande av en 5-årsplan för större underhållsåtgärder inom samtliga anläggningar. Underhållsplanen ska vara av rätt omfattning för anläggningarna för att säkerställa optimal drift och hög tillgänglighet på pannorna samt för att motverka produktionsstörningar och därmed start av spetslastpannor. Ytterligare mål har varit att skapa en gemensam produktionsorganisation för Gärstadverket och Kraftvärmeverket för att skapa synergieffekter mellan anläggningarna samt att säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen. Bolaget följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling inom Tekniska verken-koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll Lloyd s Register, LRQA genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS Utöver de externa revisionerna genomförs interna revisioner av ledningssystemet varje år. 16

18 Miljörapport Gärstadverket 2016 Genom vårt avvikelsehanteringssystem registreras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. Specifika åtgärder för att minska miljöpåverkan och förbrukning av resurser enligt Miljöbalkens hänsynsregler finns redovisade i andra delar av miljörapporten, exempelvis i avsnitt , och i bilaga Rutiner för undersökning av risker och miljöförbättrande arbete Riskanalys En ny process har tagits fram för hur arbetet med riskbedömningar ska utföras. Behovsanpassade riskbedömningar eftersträvas där tidsintervallen bör vara flexibla, tex 2-8 år utifrån förutsättningarna i verksamheten. Förändringar i verksamheten och i arbetssätt är självklara initieringar till att en riskbedömning ska genomföras. Samt att rutiner och/eller åtgärdsplaner ska uppdateras/fastställas för identifierade händelser med höga risktal. För Gärstadverket genomfördes riskanalys med avseende på arbetsmiljö, yttre miljö och brand för panna 1-3 under hösten 2012 samt för panna 4 under våren Riskbedömningarna har följts upp och reviderats under En initial riskbedömning för panna 5 gjordes innan projektet startades. Under våren 2016 följdes riskbedömningen upp innan övertagandet av pannan Arbetsmiljöarbete Utöver ordinarie arbetsmiljöarbete enligt arbetsmiljölagen, såsom skyddsronder och arbete med systematiskt brandskydd, har det under 2016 genomförts flera arbetsmiljöåtgärder för minskade risker och ökad säkerhet. Exempel ges nedan. Under 2016 har dokumentet Systematisk arbetsmiljöarbete inom affärsområdena fastbränslebaserad-, flödandeenergi, Avfallstjänster och stab tagits fram för att enklare skapa förståelse för hur arbetet med arbetsmiljön sköts inom de olika affärsområdena. Blanketten för arbetsbesked har uppdaterats och blocket Min Säkerhet som användes säkerhetsförebyggande i den dagliga verksamheten har kompletterats med riskobservation. Alla Miljö & Säkerhetsföreskrifter har även uppdaterats under året. I alla mötessammanhang är punkten arbetsmiljö alltid först för att få en naturlig diskussion om arbetsmiljön både vid möten och i det dagliga arbetet. Befattningsbeskrivningarna har starka formuleringar för att ge chefer och deras medarbetare tydlighet över mandat, skyldigheter och rättigheter kring arbetsmiljö och det egna och gemensamma ansvaret. Stor vikt läggs också vid tydlig skriftlig delegering av arbetsbesked och dess hantering till de som har rätt kompetens att utföra dem. Klarhet kring mandat och rättigheter är viktigt. HSM-gruppen (Hälsa Säkerhet och Miljö) som består av arbetsmiljöingenjörer, bedriver uppsökande verksamhet ute på de olika affärsområdena enligt ett löpande schema. HSM-gruppen finns dessutom med som ett naturligt stöd under alla skyddsronder på anläggningarna. Skyddsrondsmöten utförs löpande med tvåveckorsintervall och alltid med medlemmar från respektive skiftlag. Utrymningsövningar är genomförda på både Kraftvärmeverket och på Gärstadverket under året. Flertalet utbildningar inom arbetsmiljö har hållits under året så som Heta arbeten, Hjärt- och lungräddning D-HLR, arbetsmiljö för chefer samt utbildning av hur man använder fallskyddsutrustning. Eventuella arbetsskador eller tillbud lämnas av medarbetarna i ärendehanteringssystemet på intranätet. Även riskobservationer kan lämnas direkt i systemet. Därigenom dokumenteras och utreds orsak och förslag till åtgärder och förbättringar på ett systematiskt sätt. Under 2016 har det skett ett par allvarliga olyckor och tillbud under året. Dock inget som har orsakat mer än en dags sjukskrivning. 17

19 Miljörapport Gärstadverket Transportutredning Företagets externa transporter i egen regi ses kontinuerligt över. Detta sker i det dagliga arbetet och i samband med att kunderna/leverantörerna av olika fraktioner förändras över tiden. Den planering som görs månads/veckovis/dagligen av transporter skapar förutsättningarna som behövs för ett ökat utnyttjande av resurserna. För mer utförlig information angående årets transportutredning se bilaga Resultat från intern- och externrevision Den interna revisionen vid Gärstadverket genomfördes i oktober/november 2016 och resultera bland annat i avvikelserna nedan: En delegat för arbetsmiljö och miljö var gällande i en tidigare organisation och bör uppdateras. Blanketten Delegering- arbetstagarens arbetsmiljö- och säkerhetsansvar som all berörd personal ska skriva under saknade några underskrifter vid stickprovskontroll. Rollbeskrivning för HSM-gruppens (Hälsa, Säkerhet, Miljö) arbetsledare saknas. Processen för Skyddsrond är publicerad men saknar information om processägare samt processmål. Punkt för att ta upp reviderade miljö- och säkerhetsföreskrifter på lokala skyddskommittémöten saknas. Beslut taget i Styrgrupp arbetsmiljö men inte blivit implementerad. Målen för kvalitet, miljö och arbetsmiljö för anläggningen är inte tillräckligt kommunicerade ut i organisationen. Uppföljningen av målen sker inte i avsett dokument. Uppföljningen anses bristfällig med avseende på aktiviteter, ansvar, resurser, tidplaner osv. En del befattningsbeskrivningar enligt dokument Att dokumentera befattnings- och rollbeskrivning samt delegering saknas. Samtliga avvikelser har hanterats och arbete pågår inom områdena. Vid externrevision våren 2016 fick Gärstadverket inga avvikelser. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden Energiproduktion, egenförbrukning av el och bränsleförbrukning Bränsleförbrukningen under 2016 visas med månadsvisa värden i tabellen i kvartalsrapporten i bilaga 4. Under året producerades 1 415,6 GWh värme och 262,6 GWh el i Gärstadverket. Gasturbinanläggningen var inte i reguljär drift under Under året har 112,4 GWh värme kylts bort. Den totala bränsleförbrukningen på Gärstadverket under 2016 visas i tabell 2 och 3. Motsvarande värden för 2015 visas inom parentes. Andelen eldat importerat avfall är 46 % (41 %) för Den högre bränsleförbrukningen under 2016 beror på att panna 5 varit i full drift största delen av året. Egenförbrukningen av el har under året uppgått till ,3 MWh för Gärstadverket. 18

20 Miljörapport Gärstadverket 2016 Tabell 2 Fördelning av eldade bränslen i avfallspannorna 2016 (pannorna 1-5) Avfall Trä Summa ton ( ) ton (5 852) ton ( ) 97,5 % 2,5 % Tabell 3 Bränsleförbrukning eldningsolja 2016 Eldningsolja 1 Gasturbinen stödoljebrännare (pannorna 1-5) 0 (0) Nm (1 893) Nm3 Under året har farligt avfall enligt Tabell 4 förbränts i Gärstadverket. Tabell 4 Sammanställning av mottagna mängder farligt avfall till förbränning 2016 Kapitel Farligt avfall tillhörande följande kapitel enligt bilaga 4 till avfallsförordningen (SFS 2002:1063) Tillåten förbränd årsmängd 03 Avfall från träförädling och tillverkning av plattor och möbler, pappersmassa, papper och papp 07 Avfall från organisk-kemiska processer 19 Avfall från avfallshanteringsanläggningar, externa avloppsreningsverk och framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål 20 Kommunalt avfall även separat insamlade fraktioner 05 Avfall från oljeraffinering, naturgasrening och kolpyrolys 12 Avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster 13 Oljeavfall och avfall från flytande bränslen 16 Avfall som inte anges på annan plats i förteckningen Övriga kapitel med avfallskoder som omfattas av ansökan ton tillsammans ton tillsammans ton tillsammans Förbränt 2016 (ton) avfall Total mängd farligt avfall som har förbränts 2016 är ton. Mängden farligt avfall som förbränns får uppgå till högst ton per år vilket uppfylldes Avfallsbränslen Den övervägande delen av det avfall som förbränns utgörs av industri- och hushållsavfall. Gärstadverket har tillstånd att förbränna ton avfall per år varav ton farligt avfall. Utöver detta även bränsle med annat slag av biologiskt ursprung. Avfallet transporteras med lastbil till Gärstadverket där det vägs in. Efter invägning förs avfallet till bunkrarna för avlastning. Bunkrarna har kapacitet att förvara m 3 (gemensam för panna 1, 2 och 3), m3 avfall för panna 4 samt m3 panna 5. Avfallet matas sedan in i eldstaden med en traverskran via en inmatningstratt. Avfall från hushåll som använder Gröna påsen för matavfall körs till 19

21 Miljörapport Gärstadverket 2016 den optiska sorteringsanläggningen inom Gärstad avfallsanläggning. Matavfallet i de gröna påsarna transporteras till Biogasanläggningen och resterande hushållsavfall förs till en bunker tillhörande panna 1-3. I samband med inlastning till inmatningstratten får driftpersonalen en överblick av avfallets sammansättning. Därutöver genomförs stickprovskontroller där lasten jämförs med leveranskraven. Möjlighet till kontroll och eventuell sortering av industriavfall finns inom Gärstad avfallsanläggning. Utöver stickprovskontroller när avfallet kommer till vågen vid Gärstad avfallsanläggning gör TVABs personal besök vid kundernas omlastningsstationer och genomför visning av Gärstadverket för berörda kunder för att skapa förståelse för gällande leveranskrav. Av bilaga B2 och B3 till miljökonsekvensbeskrivningen framgår sådant icke farligt avfall samt sådant farligt avfall som TVAB har för avsikt att förbränna. Förbränning av farligt avfall och eventuella proveldningar diskuteras, planeras och följs upp i samband med veckovisa bränslemöten. Det har under året inte vidtagits några speciella åtgärder för att minska mängden avfall eller farligt avfall Förbrukning och hantering av kemiska produkter I bilaga 9 visas en sammanställning av anläggningens huvudsakliga användning av kemiska produkter. De kemiska produkter som används i företaget registreras i databasen Eco online. I databasen ingår säkerhetsdatablad för alla kemikalier som används inom Tekniska verken. Inköp av kemikalier som inte finns i Eco online måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören Eldningsolja Gasturbinen och stödoljebrännare vid pannorna 1-5 eldas med eldningsolja 1. En oljetank med volymen 1500 m3 finns vid pannorna 1-3. Oljetanken är invallad och invallningen rymmer 650 m3, vilket är maximal förvaringsvolym. Invallningen har en pumpgrop med nivålarm och ur pumpning av regnvatten sker manuellt. Ventiler och anslutningar till tanken är placerade innanför invallningen. Lagrad mängd olja anpassas efter invallningsvolym. Nederbördsskydd byggdes under Vid panna 4 finns en oljetank med volymen 130 m3 med en invallning som rymmer lika mycket. Mellan den stora oljetanken och den mindre finns en ledning. Olja fylls i den stora tanken och pumpas sedan över till den mindre. Oljetankarnas invallning är försedd med nederbördsskydd. Vid den stora oljetanken finns en platta för att underlätta rengöring vid eventuellt oljespill vid påfyllning av olja i tanken. Den eluppvärmda betongplattan har en uppsamlingsbrunn som vid spill samlar oljan i brunnen och därefter med hjälp av pump pumpar oljan tillbaka till invallningen. Vid panna 5 finns en oljetank med volymen 30 m3 med en invallning som rymmer lika mycket. Tanken fylls med en ledning från oljetanken med volymen 130 m3 vid panna 4. Detta innebär att Gärstadverket inte är en Seveso-anläggning Kemikalier för rökgasrening För reduktion av kväveoxiderna i rökgasen från gasturbinen behövs en 25 %-ig vattenlösning av ammoniak. Vid lagring av NH 3 rymmer invallningen hela lagringsvolymen. I och med gasturbinens låga drift kan ammoniak lagras i t.ex. cipax-tank. Urealösningen, som används för reduktion av kväveoxider i pannorna 1-5, transporteras med bil från Kraftvärmeverket. Urealösningen förvaras inomhus i en cistern. Osläckt kalk, släckt kalk och aktivt kol till rökgasrening förvaras i cisterner. Cisternerna med osläckt kalk har en lagringsvolym på 104 m 3 (panna 5). Cisternerna med den släckta kalken har en sammanlagd maximal lagringsvolym på 250 m 3 (panna 1, 2 och 3) och 100 m 3 (panna 4). Cisternerna med aktivt kol har en lagringsvolym på ca 50 m 3 (panna 1-3) och ca 60 m 3 vardera vid panna 4 och 5. Vid rening av vatten från rökgasreningen används natriumhydroxid. Natriumhydroxiden lagras i tankar med volymen 30 m3 (panna 1-3 samt panna 4) respektive 28 m3 (panna 5). Tankarna är dubbelmantlade. 20

22 Miljörapport Gärstadverket 2016 Vid vattenreningen används även fällningskemikalier och polymerer för fällning av partiklar samt aktivt kol. Saltsyra används ibland i processen för att optimera avskiljningen av bl a ammoniak från rökgaserna i det första våta reningssteget. Vid panna 5 lagras saltsyra i en tank med volymen 12 m3, vid panna 1-3 samt panna 4 används IBC/Cipax behållare Processkemikalier och småkem Kemikalier som används i driften, utöver de för rökgasrening, är ammoniak och trinatriumfosfat i matarvattenkonditioneringen. Processkemikalier förvaras i ventilerat och brandövervakat kemikalierum som saknar avlopp. Småkemikalier förvaras i separat skåp i kemikalierummet som ligger i anslutning till pannorna 1-3. Brandfarlig vara förvaras endast i kemikalierummet som ligger i anslutning till pannorna 1-3. Samtliga tankar och kärl är märkta med innehåll och farosymbol Hantering av avfall och restprodukter Slagg från samtliga Gärstadverkets avfallspannor omhändertas inom Gärstad avfallsanläggning. Utsortering av metaller görs och slaggen återvinns som konstruktionsmaterial, främst på deponier när så är möjligt, annars sker deponering. Rökgasreningsresten, som består av stoft från konvektionsdelar och textilt spärrfilter, klassificeras för närvarande som farligt avfall vilket gör att den i dagsläget inte får deponeras på Tekniska verkens egen deponi. Klassificeringen av rökgasreningsresten är gjord enligt metodik från Värmeforsk och Avfall Sverige. Rökgasreningsresten transporteras för närvarande till Langöya, Norge, där återvinning sker genom att den används som en processkemikalie i verksamheten. Mängder framgår av bilaga utfördes en ny karakterisering av slamrester från reningsanläggningen för rökgaskondensat. Utifrån denna karakterisering är det nu möjligt att deponera slamresterna vid Tekniska verkens egen metalhydroxiddeponi, vilket har gjorts sedan Avfall, annat än restprodukter från energiproduktionen, sorteras i fraktionerna brännbart avfall, ej brännbart avfall, skrot och farligt avfall. De tre förstnämnda kategorierna sorteras i containrar. Det farliga avfallet samlas in i ett särskilt utrymme på Gärstadverket, miljöstationen för farligt avfall. Farligt avfall sorteras i olika kategorier för vidare transport till mellanlager på Gärstad avfallsanläggning. Avfallsmängder framgår av bilaga Förändringar i produktion, processer och reningsanläggningar Panna 5 Projektet med panna 5 löpte på enligt plan. Provdrift och prestandaprov utfördes av panna, turbin och rökgasrening under första tertial. Kontrollmätningarna under prestandaprovet utfördes av Miljömätarna i Linköping AB. Tekniska verken tog över anläggningen 11 maj. Krav och efterlevnad av dessa redovisas från och med 1 april. Pannan har varit i drift under året enligt plan Förbättrad arbetsprocess gällande provtagning rökgaskondensat För att underlätta arbetet med att ställa in de automatiska provtagarna för renat rökgaskondensat, så att tillräcklig provmängd tas ut. Arbetas det numera fram en lång- och korttidsprognos över behovet av att köra kondenseringsanläggningarna. Prognosen revideras löpande Säkerställande av igångsättning av provtagare för rökgaskondensat. För att säkerställa att provtagaren för rökgaskondensat startas om efter att veckosamlingsprovet tagits ut har arbetsuppgiften lagts in i ärendehanteringssystemet T7 som återkommande. 21

23 Miljörapport Gärstadverket Samarbete med försäkringsbolag gällande riskinventering och förebyggande brandskydd. Under 2016 har ett samarbete inletts med försäkringsbolag gällande riksinventering och förebyggande brandskyddsarbete. Bland annat har sprinklersystemet byggts ut i bränslebunkrar för panna 1-3 samt för panna 4. Även för turbinen till panna 4 har ett sprinklersystem byggts in samt för generatorn. Samarbetet med försäkringsbolaget planeras att fortsätta med förebyggande åtgärder för att öka säkerheten och brandövervakningen Störningar i driften av renings- och produktionsanläggning Tangering av ph-villkor enligt dom, vid utsläpp av renat rökgaskondensat, panna1-3 Den 28 januari gick en ph-mätare (första mätaren i processen) sönder. Vilket ledde till att ph-gränsen 11 tangerades. Det utgående vattnet leddes snabbt om till buffertank och vidare tillbaka till reningsprocessen tills felet var åtgärdat och ph var på väg ned igen Högre zinkhalter i utgående rökgaskondensat vid trasigt slangfilter, panna 4 Vid analys av samlingsprov av rökgaskondensatunder januari, var zinkhalten mycket högre än normalt. Vid felsökning såg alla reningssteg ut att fungera korrekt. Misstanke om att avfallsbränslet innehöll stora mängder zink och att vattenreningen blev för hårt belastad ledde till att vissa avfallsströmmar leddes om till annan förbränningslinje. Trots åtgärd var zinkhalten i vattenreningen fortsatt hög och under v. 5 togs kondensatvattnet därför till behandling vid Rengärd. En grundligare genomgång av slangfilter ledde till att ett stort hål i ett av filtren upptäcktes. Anledningen till att det inte upptäckts i ett tidigare skede var att stoftmätaren efter filtret gått sönder. Hålet och stoftmätaren åtgärdades och zinkhalten i utgående rökgaskondensat sjönk till normal låg nivå igen. Pg grund av händelsen är halterna av zink i januaris månadssamlingsprov av rökgaskondensat högre än normalt Förhöjd CO vid sprängsotning i panna 2 samt sämre avfallsbränsle i panna 1 Den 9:e februari uppstod förhöjda halter av CO från panna 1 t.o.m. panna 3 (gemensam rökgasrening) beroende av två olika händelser. Vid 12-tiden kom det in mycket dåligt bränsle i panna 1 vilket medförde hög CO vilket föranledde att renbränsle (jungfruligt trä) eldades istället. Under låglastdrift startades sprängsotning i panna 2 vid 13- tiden. Under sprängsotningen uppstod förhöjda CO-nivåer och även här eldades renbränsle till dess att sprängsotningen var klar. Det är normalt att CO ökar vid sprängsotning. De båda händelserna resulterade i att det uppstod 6 stycken förhöjda 10-minutersperioder under avfallseldning (maximalt tillåtet antal enligt SFS 2013:252 är 7 stycken). Vid renbränsledrift var CO förhöjt under 19 stycken 10-minutersperioder Provtagning rökgaskondensat under revisionsperioden Panna 1-3, under de tre första veckornas drift efter revisionsperioden gick rökgaskondensatet för behandling till Rengärd. Panna 4 hade kondenseringsdelen i drift mindre andel av tiden under v 17, v 18 och v 24 och då var även utflödet av renat kondensatvatten mindre än normalt. Det medförde att uttagen provmängd av renat rökgaskondensat var för liten för att kunna analysera suspenderande ämnen och ammonium. Månadsresultaten inkluderar därför inte ammonium och suspenderande ämnen från dessa veckor. Analyssvaren för övriga ämnen som analyserats är mycket låga. De flesta under detektionsgränser. 22

24 Miljörapport Gärstadverket 2016 Även panna 5 hade under v 21 och v 22 för små provmängder på utgående rökgaskondensat för att suspenderande ämnen skulle kunna analyserar för månadssamlingsproven. Övriga ämnen som analyserats hade väldigt låga nivåer, de flesta under detektionsgräns Förhöjda värden av CO vid uppstart av panna 5 efter revision När panna 5 startades upp efter revisionsstoppet uppstod ett dygns förhöjd nivå av CO. Anledningen var att pannan var helt ren efter revisionen att CO är då svårare att reglera på grund av förändrad temperaturbild i pannan Månadssamlingsprov av renat rökgaskondensat oktober För panna 5 släpptes inget renat rökgaskondensat ut till recipient under perioden efter revisionen fram till oktober. Vattnet återanvändes istället i processen. När vädret blev kallare och värmeåtervinningssteget startades så ökade mängden rökgaskondensat och då började vatten släppas till recipient igen under vecka 40. Anläggningen ska då informera labbet om att vattnet har släppts på så att provtagningen av vattnet påbörjas. En miss i kommunikationen mellan laboratoriet och anläggningen medförde att provtagaren inte startades. Provtagningen kom därför inte igång förrän under v 41. Under vecka 40 släpptes kondensat ut under knappt ett dygn vilket motsvarar 150m 3. Vid tidpunkten förekom ingen störning och online-mätaren för suspenderande ämnen visade på mycket låga värden. Månadssamlingsprovet kondensat för oktober baseras på vecka 41 tom vecka Störning rökgasrening och provtagare för renat rökgaskondensat. Lördagen den 17:e december upptäcktes ett brott på en filterstrumpa i slangfiltret för panna 5. Inga förhöjda värden till luft uppstod då stoftet fastnade i det våta skrubbersteget i rökgasreningen. Vid samma tidpunkt slogs värmeåtervinningssteget av vilket innebar att inget vatten släpptes ut till recipient. Måndag morgon upptäcktes det att den automatiska provtagaren inte tagit ut prov på det renade kondensatvattnet som släpptes ut under den gånga veckan (vecka 50). Ett stickprov på vattnet visade på att alla värden var låga. Detektionsgränsen för kadmium, koppar och bly ligger högre än kravnivåerna. En flödesproportionerlig beräkning visar dock att månadsmedelvärden av alla ämnen, understiger samtliga kravnivåer. Anledningen till att provtagaren inte var i gång är oklart, antagligen hade den inte startats om efter uttag av föregående veckas prov. Pannan stoppades och slangfiltret reparerades så fort brottet på filterstrumpan upptäcktes. 3.4 Kontrollresultat Sammanfattning enligt 4 punkt 9 Enligt 4 punkt 10 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m.m. som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan och påverkan på människors hälsa. Vid större förbränningsanläggningar som Gärstadverket görs normalt ett mycket stort antal mätningar under ett år. Det är därför inte praktiskt möjligt att i miljörapporten kommentera resultatet av varje enskild mätning. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att antingen kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor eller utsläppsgränsvärden enligt bl.a. SFS 2013:253. Mätningarna och undersökningarna presenteras därför i miljörapportens textdel i sitt sammanhang, tillsammans med kommentarer för hur de olika kraven uppfyllts. Jämförande NOx-mätning samt ordinarie emissionsmätningar enligt NFS 2004:6 respektive SFS 2013:253 har också utförts under 2016, se avsnitt Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränning vid anläggningarna, och den därtill kopplade reningen, övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Väsentliga instrument kalibreras regelbundet, vilket systematiskt dokumenteras i journaler. En sammanställning över alla miljömätinstrument kan ses i bilaga 7. 23

25 Miljörapport Gärstadverket 2016 Standardens rutiner för kvalitetskontroll enligt QAL3 har genomförts under 2016 för alla Gärstadverkets redovisande gasinstrument som faller under SFS 2013: Utförande av QAL2 och AST enligt SS-EN 14181:2014 Gärstadverket Parameter Panna 1 Panna 1-3 Panna 4 Panna 5 AST CO NOx SO Stoft TOC CO QAL 2 CO NOx SO Stoft TOC * * CO Ny QAL 2 v Jfr NOx NOx O Rökgas-flöde Grön helt OK. Röd ej godkänd kalibrerfunktion. Gul ej godkänd variabilitetskontroll. *Inte möjlig pga låga värden Panna 1 avser reservsystem för Panna 1-3. Kommentar: Ny stoftmätare beställd och kommer monteras Q1, Ny QAL 2 gjordes v 40. Godkänd Emissionsuppföljning Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket har en gemensam miljödator som kontinuerligt samlar in mätdata från miljö- och processinstrument, se avsnitt Miljöövervakningssystemet har levererats av Cactus Automation AB, och består av en realtidsdel från vilken timmedelvärden sparas till en Oracledatabas i en historikdel. För Gärstadverket gäller att kontroll av kväveoxidutsläpp från pannorna sker kontinuerligt genom direktmätning på rökgaserna. Svavelhalten mäts kontinuerligt, för anläggningsdel med pannorna 1-3 sker detta i den för de tre pannorna gemensamma skorstenen. Dessa uppmätta värden används för beräkningarna av de årliga kvävedioxid- och svavelutsläppen. Utsläpp av svavel från gasturbinen beräknas utifrån uppgifter om bränslets svavelhalt och förbrukad mängd bränsle Nytt miljökalibreringssystem, MKS, för panna 4 Ett nytt miljökalibreringssystem, leverantör Entric, har installerats för panna 4 under hösten Systemet kommer att genomföra QAL3 för miljösystem 3 och 4, dvs för det miljöredovisande och det redundanta systemet. QAL3 kommer med hjälp av det här systemet genomföras automatiskt 1 gång per 24

26 Miljörapport Gärstadverket 2016 vecka. Tidigare har det utförts manuellt 1 gång per månad. Systemet ger bättre statistik, minskar på mängden manuellt arbete och det blir färre moment som kan resultera i fel. Även själva QAL3- justeringarna kommer att ha högre kvalitet på grund av bättre teknik med högre tillförlitlighet. Vid driftbortfall av det nya enheten så är det fortfarande möjligt att by-pass-koppla enheten och fortfarande utföra mätningarna, därigenom finns redundans. Under 2017 löper arbetet vidare med att införa samma system för övriga pannor på Gärstadverket Utsläppskontroll och utsläpp Utsläpp till luft Månadsmedelvärden av utsläppsparametrar uppmätta med egna instrument redovisas kvartalsvis till Länsstyrelsen. En sammanställning av utsläppsparametrar som specifika och totala utsläpp finns i kvartalsrapporten i bilaga 4. Beräkning för uppföljning av bubbelvillkoren för kväveoxider och svavel finns i bilaga 5 respektive 6. Bilaga 11 visar Gärstadverkets emissionsdeklaration, som även lämnas direkt via Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. Redovisning av parametrar för förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall enligt krav i NFS 2006:9 bilaga 2a finns att se i bilaga Utsläpp till vatten Prov på utgående renat rökgaskondensat analyseras månadsvis som samlingsprover med avseende på metaller. På pannorna 1-3 tas prov dagligen med avseende på suspenderat material, på panna 4 och 5 finns online-mätare. Ammoniumhalten och ph i det renade kondensatet från rökgaskondenseringen mäts kontinuerligt med hjälp av ljusspektrofotometri respektive elektrod. Utsläppen till vatten via kondensatet redovisas i bilaga Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska verken deltar i de nedfallsmätningar som administreras av miljökontoret. Tekniska verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund som regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Stångån och Roxen. Rensning av Mörtlösadiket genomfördes av dikningsföretaget senast under vintern Besiktningar - sammanfattande kommentarer Emissionsmätning utförs två gånger per år, enligt krav i Förordning om förbränning av avfall SFS 2013:253, på de avfallseldade pannorna, samt var 700:e drifttimme på gasturbinen. Funktionskontroll, enligt rutinerna för AST som är beskrivna i kalibrerstandarden SS-EN 14181, görs av den utrustning/instrumentering som används för den löpande driftkontrollen. Det genomförs även en jämförande mätning för deklaration av NO x-avgift för samtliga avfallspannor samt gasturbinen. Periodisk besiktning genomförs vart tredje år av oberoende besiktningsman. Inför besiktningen tas kontakt med länsstyrelsen för synpunkter och förslag till eventuella fördjupningsfrågor vid besiktningen. Periodisk besiktning genomfördes våren 2016 för uppföljning av år Under hösten 2016 genomfördes dessutom en Förstagångsbesiktning av Panna 5. Kontroll av anläggningens köldmediehantering utförs av ackrediterat kontrollorgan, se kontrollrapporter i bilaga

27 Miljörapport Gärstadverket Gasturbinanläggningen Ingen emissionsmätning gjordes på gasturbinen vid Gärstadverket under året eftersom den varit i reguljär drift mindre än 700 drifttimmar. År 2016 genomfördes inte heller någon NOx-kontroll vid gasturbinen av samma anledning. 4 Villkor och kommentarer Villkor gemensamt för Gärstadverket Förordningar som ska följas utöver villkoren i domen. Utöver domen gäller för verksamheten det som följer av förordningen - (2013:252) om stora förbränningsanläggningar - (2013:253) om förbränning av avfall (1998:801) om verksamhetsutövarens egenkontroll MMD Växjö i Allmänna villkoret Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft och andra störningar från verksamheten - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgivit eller åtagit sig i målet, om inte något annat framgår av detta beslut. Kemikalier Villkor Kemiska produkter och farligt avfall som uppkommer i verksamheten samt farligt avfallsbränsle skall förvaras väl uppmärkt och i övrigt hanteras på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Förvaring inomhus av flytande ämnen ska ske i utrymmen med tätt underlag. Om golvbrunnar finns ska dessa förses med sådana anordningar att eventuella läckage inte kan tillföras avloppet. Förvaring utomhus ska ske på asfalterad yta. Flytande ämnen ska dessutom förvaras inom invallat utrymme under tak eller på annat sätt som ger motsvarande skydd. Invallningen ska dimensioneras så att den rymmer den största behållaren och 10 % av övrig Kommentar Rutiner och instruktioner finns för hantering av kemikalier och farligt avfall. Särskilda lagringsplatser finns för farligt avfall och kemikalier. Förvaring sker på hårdgjorda ytor. Lagring och hantering av farligt avfallsbränsle sker inom Gärstad avfallsanläggning. Inför förbränning transporteras avfallet direkt till Gärstadverket och förbränns. Invallningen är nederbördsskyddad. Lagring av Eo1 hanteras i villkor 21 Uppföljning och kontroll: Se avsnitt MMD Växjö Villkor 1 MMD Växjö Villkor 22 i i 26

28 Miljörapport Gärstadverket 2016 lagrad volym. Invallningarna inklusive ledningsdragning m.m. ska vara utförda i material som ej är genomsläppligt för de produkter som lagringen avser. Vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Dagvatten Bränslen mängder Skriftliga arbetsrutiner för att begränsa risken för förorening av dagvatten genom materialspill och annat ska finnas. Genom allmänna villkoret Eldningsolja och naturgas i gasturbinen Förorening av dagvatten begränsas genom hantering av spill och utsläpp samt hantering av kemikalier. Rutiner för detta finns. Städning av vägar inom Gärstadverkets område sker vid behov. Tillståndsgivna avfallsslag av icke farligt avfall och farligt avfall framgår av kontrollprogrammets bilagor. MMD Växjö Villkor 19 MMD Växjö i i Tillståndsgiven till förbränning av avfall ton (total kapacitet) avfall varav högst ton farligt avfall, ton animaliskt avfall och annat avfall eller produkter med animaliskt ursprung och avloppsslam - bränslen av de slag som räknas upp i 17 punkterna 1,2,3,4, och 6 förordningen (2013:253) om förbränning av avfall utan mängdbegränsning. Totalt kommer upp till ton avfall att eldas per år. Bränslen som räknas upp i avfall som är vegetabiliskt material från jord- eller skogsbruk och kan användas som bränsle för återvinning av energiinnehåll, 2. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall, 3. vegetabiliskt avfall från livsmedelsindustrin, om den värme som alstras vid förbränningen återvinns, 4. vegetabiliskt fiberhaltigt avfall som har uppkommit vid produktion av nyfiberpappersmassa eller vid pappersproduktion från massa, om avfallet samförbränns på produktionsplatsen och den värme som alstras vid förbränningen återvinns, 6. träavfall, om träavfallet inte är ett sådant avfall som på Beslutstext en samt Villkoren 1, 2, 3 och 4 27

29 Miljörapport Gärstadverket 2016 grund av att det är bygg- eller rivningsavfall eller av någon annan anledning kan antas innehålla organiska halogenföreningar eller tungmetaller till följd av behandling med träskyddsmedel eller till följd av ytbehandling, Uppföljning och kontroll: Se avsnitt Bränslen Icke farligt avfall och farligt avfall Endast sådant icke farligt avfall som inte är undantaget enligt bilaga B2 till miljökonsekvensbeskrivningen får förbrännas. Endast sådant farligt avfall som förtecknas i bilaga B3 till miljökonsekvensbeskrivningen får förbrännas. De kategorier som inte omfattas av tillståndet är inte heller aktuella att elda i och med att de ofta inte har något energivärde och därför hanteras på annat sätt. Uppföljning och kontroll: Se avsnitt MMD Växjö Villkor 2 i Efter godkännande av tillsynsmyndigheten får även andra typer av avfall än de som framgår av bilagorna B2 och B3 förbrännas. Bränslen - rutiner Det ska finnas dokumenterade, ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att inkomna avfallsbränslen inte annat än i undantagsfall innehåller avfall av annat slag än vad som omfattas av tillståndet. Avtal med avfallslämnare innehåller krav på avfallets karaktär som storlek, damningsbenägenhet, ingen förekomst av farligt avfall m.m. MMD Växjö Villkor 5 i För kontroll av avfall finns rutin för regelbunden stickprovskontroll För farligt avfall deklarerar avfallslämnaren sitt avfall innan det tas emot för förbränning eller annan hantering inom Gärstad avfallsanläggning. Uppföljning och kontroll: Se avsnitt

30 Miljörapport Gärstadverket 2016 Bränslen eldningsolja Eldningsolja ska förvaras inom invallning, där invallningen rymmer den mängd som lagras. Tapp- och påfyllnadsplatser ska ingå i det invallade området eller på annat sätt säkras för utsläpp till omgivningen. Lagrad mängd olja anpassas efter invallningsvolym. Beskrivning av cisterner och hantering se avsnitt MMD Växjö Villkor 21 i Invallningen inklusive ledningsgenomdragningar m.m. ska vara utförd i material som ej är genomsläppligt för olja. Bränslen Farligt avfall Bränslen avloppsslam ton farligt avfall får eldas per år. Tillåten förbränd mängd farligt avfall tillhörande följande kapitel enligt bilaga 4 till avfallsförordningen max ton av - kapitel 3, 7,19 och 20 tillsammans max ton av - kapitel 5, 12, 13 och 16 tillsammans max ton av - övriga kapitel som omfattas av ansökan tillsammans Endast avloppsslam från avloppsreningsverket Nykvarn får tas emot för förbränning under förutsättning att slammet inte kan eller får nyttiggöras på annat sätt. Mängd farligt avfall som eldas följs upp månadsvis. Total mängd farligt avfall som har förbränts 2016 är ton. Mängder farligt avfall uppdelat per kapitel som har förbränts under 2016, se avsnitt Under 2016 har inget avloppsslam eldats. MMD Växjö Villkor 3 MMD Växjö Villkor 4 i i Bränslen Farligt avfall Förordningsinnehållet i farligt avfall som förbränns får inte överstiga följande halter; för metaller med undantag för metallstycken med en storlek överstigande 4 mm. Halterna anges i mg/kg. PAH (om stenkolstjära) Provtagning kan ske dels i samband med en ny avfallskaraktär eller en ny kund samt dels enligt rutin. Beskrivning av hantering av farligt avfall till förbränning se avsnitt MMD Växjö Villkor 6 i PAH (övrig förbränning)

31 Miljörapport Gärstadverket 2016 Bränslen Farligt avfall - innehåll av klor Bränslen Farligt avfall - värmevärde Arsenik Koppar Krom Bly 700 Vanadin 100 Nickel Farligt avfall som innehåller mer än 1 % organiska halogenföreningar, uttryckt som klor, får inte förbrännas Värmevärdet hos det farliga avfallet ska ligga mellan 5 och 50 MJ/kg. Undantag från det lägre värmevärdet får göras för inblandning av oljeförorenat slam från egna anläggningar. Förbränt farligt avfall under 2016 innehöll kraven. Ingen förbränning sker av t.ex. klorerade lösningsmedel. Beskrivning av hantering av farligt avfall till förbränning se avsnitt Något farligt avfall av denna typ har inte eldats Farligt avfall till förbränning godkänns. I godkännandet är värmevärdet en parameter. FA som eldas har vanligtvis värmevärde tydligt över 5 MJ/kg. Vid misstanke om lågt värmevärde tas prov ut för analys. MMD Växjö Villkor 7 MMD Växjö Villkor 8 i i Askor Inblandningen av farligt avfall får som dygnsmedelvärde inte överstiga 50 viktsprocent för trä som utgör farligt avfall och 25 % för övriga farligt avfallsfraktioner. Endast de i ansökan redovisade askorna (träbottenaska, kolbottenaska, bottenslagg) får användas som konstruktionsmaterial vid utbyggnad av Gärstadverket. Askorna ska placeras minst 50 cm ovan högsta grundvattennivå och täckas med asfalt eller likvärdig hårdgörning. Inblandningsförfarandet har diskuterats fram i bränslegruppen FA- inblandningen på månadsbasis vid förbränning är max 25 % (för FA generellt) respektive 50 % (för impregnerat trä). Blandning kan ske vid förbehandling och ytterligare blandning sker i bunkern vid inmatning i pannan. Inblandningsgraden redovisas per månad. Hantering av farligt avfall till förbränning se avsnitt Under 2016 har inga askor MMD i använts som Växjö konstruktionsmaterial vid utbyggnad av Gärstadverket. 03 Se anmälan / till länsstyrelsen. Villkor 25 30

32 Miljörapport Gärstadverket 2016 Transport och hantering av askor ska ske på sådant sätt att minimalstörning, t.ex. damning, uppstår. Kontrollprogram Aktuellt kontrollprogram ska finnas med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Kontrollprogrammet uppdateras i samråd med länsstyrelsen m.a.p. egenkontroll och beslut. MMD Växjö i Villkor 26 Transporter Bolaget ska årligen undersöka och dokumentera möjligheterna att minska miljöpåverkan från externa transporter som bolaget utför i egen regi eller upphandlar. Årets undersökning, se bilaga 14. MMD Växjö Villkor 24 i Utredningen ska omfatta bl.a. transportsätt, transportsträcka, lastgrad, körsätt och bränsleslag. Upphöra med verksamheten Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska bolaget ge in en plan avseende omhändertagande av lagrade kemiska produkter och farligt avfall samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till. Verksamheten är i full drift och några planer på att upphöra med verksamheten finns inte inom överskådlig tid. Villkor 28 Villkor Buller Begränsningsvärden 50 db(a) dagtid vardagar måndagfredag (kl ) Buller från verksamhet, inkluderat buller från arbetsmaskiner, skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent MMD Växjö i 40 db(a) nattetid (kl ) ljudnivå utomhus vid bostäder än dessa gränsvärden. Villkor db(a) under övrig tid 55 db(a) Momentan ljudnivå nattetid Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentanta ljudnivåer över 55 db(a) får inte utföras nattetid. 31

33 Miljörapport Gärstadverket 2016 Arbetet planeras så att bullrande arbetsmoment inte genomförs nattetid. Buller kontroll NOx De angivna bullerbegränsningsvärdena ska kontrolleras genom närfälts mätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges i villkoret. I de fall olika drifttillstånd förekommer ska den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för varje sådant tillstånd. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som beräknas medföra att den totala bulleremissionen ökas med mer än 1 db(a), dock minst i samband med varje periodisk besiktning eller då tillsynsmyndigheten begär det. Sammantaget avfallspannor och gasturbin 50 mg/mj Under 2016 har en bullermätning genomförts. Bullerkartläggning genomfördes Jämförande bullermätning genomfördes under Q efter att Panna 5 tagits i drift. Av resultaten framgår att ljudnivåerna i omgivningen från totala Gärstadverket efter byggnation av Panna 5 uppfyller gällande bullervillkor för verksamheten. årsmedelvärde Kontinuerlig mätning av NO med beräknat påslag av NO2- andel. Rökgasflödet beräknas. Sammantagen halt beräknas. MMD Växjö Villkor 20 MMD Växjö villkor 12 i i Årsmedelvärde 2016 för gasturbinen samt avfallspannorna N 2O NH 3 Sammantaget avfallspannor och gasturbin 15 mg/mj Sammantaget avfallspannor och gasturbin 5 mg/mj 33 mg/mj. Villkoret innehölls under årsmedelvärde Kontinuerlig mätning. Rökgasflödet beräknas. Sammantagen halt beräknas. Årsmedelhalt 2016 för avfallspannorna, 6 mg/mj. Villkoret innehölls under årsmedelvärde Kontinuerlig mätning. Rökgasflödet beräknas. Sammantagen halt beräknas. MMD Växjö villkor 13 MMD Växjö i i 32

34 Miljörapport Gärstadverket 2016 SO2 Sammantaget avfallspannor och gasturbin 30 mg/nm3 tg 11% O2 Årsmedelhalt 2016 för avfallspannorna, 0,2 mg/mj. Villkoret innehölls under årsmedelvärde Kontinuerlig mätning. Rökgasflödet beräknas. Sammantagen halt beräknas. Årsmedelhalt 2016 för avfallspannorna, 2 mg/nm 3 tg 11 % O 2. Villkoret innehölls under villkor 15 MMD Växjö villkor 14 i Villkor specifika för Gärstadverkets avfallspannor Villkor Kommentar Haverier Skulle teknisk oundvikligt driftstopp, driftstörning eller fel i renings- eller mätutrustning inträffa som för med sig att begränsningsvärdena för utsläpp till luft och vatten överskrids, får förbränningen av avfall i anläggningen under inga förhållanden fortsätta i längre tid än fyra timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år. Om flera förbränningslinjer är anslutna till samma utrustning för rökgasreningen ska begränsningen till 60 timmar drifttid gälla den sammanlagda tiden för alla dessa linjer. Efter det att tillförseln av avfall upphört ska bolaget iaktta vad som anges i förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Kontrollrummets prognosbild visar på hur anläggningen drivs i förhållande till gällande villkor. Det finns även en bild med nedräkningsfunktion som räknar ner antalet återstående timmars drift med avfall om det uppstår allvarliga driftproblem. Pannorna 1-3 har en gemensam rökgaskondenseringsutrusning som bland annat avskiljer sura föreningar. De pannindividuella spärrfilter som är installerade före rökgaskondenseringen är dimensionerade så att de ensamma klarar utsläppskraven vilket innebär att vid driftproblem med rökgaskondensringen kan den köras by-pass. Miljö-mätinstrument finns installerade för drift vid bypassning av rökgaskondenseringen. Skötsel och kontroll av instrumenten varierar beroende av behov av bypasskörning, med respektive utan MMD i Växjö Villkor 23 33

35 Miljörapport Gärstadverket 2016 renbränsleeldning, och val av avfallsbränslen som garanterar att spärrfiltret klarar att hålla ned halterna HCl, HF och SO2 i rökgas (tex RT-flis). Haverier och utsläpp Vid haverier i reningsutrustning ska anläggning klara de absoluta begränsningsvärden som anges i :253 Under 2016 har inga driftstörningar enligt villkoret förekommit. Detta innebär att P1-P3 tillsammans samt P4 respektive P5 skall klara Stoft 30 min < 150 Förordning 2013: TOC 30 min < 10 för 97 % av halvtimmarna eller < 20 för 100 % av halvtimmarna CO 10 min max 7 stycken per dygn > 150 Haverier och utsläpp Renbränsle 18 Om det inträffar en driftstörning i reningsutrustningen eller om reningsutrustningen havererar, ska verksamhetsutövaren 1. se till att förbränningsanläggningen inte drivs utan fungerande reningsutrustning i mer än sammanlagt 120 timmar under en tolvmånadersperiod, och 2. underrätta tillsynsmyndigheten inom 48 timmar. 19 Om reningsutrustningen för utsläpp till luft av de föroreningar som regleras genom denna förordning havererar, ska verksamhetsutövaren 1. begränsa eller upphöra med driften, om den normala driften inte kan återupptas inom 24 timmar, eller 2. driva förbränningsanläggningen med bränslen som har ett lågt innehåll av föroreningar. Villkoret innehölls under Enligt MMDs dom ska, efter Förorordning det att tillförseln av avfall 2013:252 upphört, bolaget iaktta vad som anges i förordningen (2013:252) om stora enligt förbränningsanläggningar. MMD i Växjö Gärstadverkets pannor Villkor 23 uppfyller förutsättningarna i 20 för dispenserna från tidsfristerna - Gärstadverket är basanläggning i Linköping för att upprätthålla energiförsörjningen - ersättande anläggning skulle leda till större utsläpp Tillsynsmyndigheten underrättas inom 48 timmar. 34

36 Miljörapport Gärstadverket Tillsynsmyndigheten får ge dispens från tidsfristerna i 18 första stycket 1 och 19, om 1. det behövs för att upprätthålla energiförsörjningen och detta behov är tvingande, eller 2. förbränningen annars skulle komma att ersättas med förbränning i en annan anläggning och detta skulle medföra större utsläpp av föroreningar. Under 2016 har inga driftstörningar enligt villkoret förekommit. Animaliskt avfall Syre normalisering av rökgashalter Förbränningsgasens temperatur Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om hanteringen av animaliskt avfall. Tillsynsmyndighet för förbränning av animaliskt avfall är Jordbruksverket genom distriktsveterinärerna som genomför tillsynsbesök. Senaste tillsynsbesök skedde Uppmätta rökgashalter För en anläggning där farligt syrenormaliseras inte till 11 % avfall förbränns och utsläppen O2 utom för CO, eftersom CO 50 av förorenande ämnen minskas inte minskas i någon med rökgasrening ska reningsutrustning. normalisering till 11 % O2 göras endast om den syrehalt som mätts upp i samband med mätningen av det förorenande ämnet överskrider den syrehalt som avses i första stycket. > 850 C Gränsvärden Rökgastemperatur mäts i två sekunder C kontinuerligt i pannorna för att - två säkerställa 850 C i minst två 42 sekunder sekunder. MMD i Växjö delegerade frågor Förordning SFS 2013:253 Förordning SFS 2013:253 Temperaturhöjningen sker kontrollerat och homogent. Beräkning av rökgasens uppehållstid vid 850 C redovisades i ansökan inför domen CO dygnsmedelvärde <50 mg/nm3 tg vid 11 % O2 Utsläppsgränsvärde dygnsmedel Kravet ska klaras under 97 % av årets dygn. CO mäts kontinuerligt. Ett dygn räknas som avfallsdygn om avfall har eldats mer än två tredjedelar av dygnet. Åtgärd: Trä eldas vid problem med CO-halten. Förordning SFS 2013:

37 Miljörapport Gärstadverket 2016 CO TOC, totalt kol totalt organiskt kol, medelvärde dygn vid avfallseldning TOC, totalt kol totalt organiskt kol, medelvärde 30 minuter vid avfallseldning <150 mg/nm3 tg vid 11 % O2 10 minutersmedelvärde Utsläppsgränsvärde 95% av alla 10min medelvärden under dygnet <10 mg/nm3 tg Eller. <20 mg/nm3 tg <10 mg/nm3 tg Utsläppsgränsvärde dygnsmedel Utsläppsgränsvärde 97 % av alla 30min medel. Utsläppsgränsvärde 100% av alla 30min medel Villkoret klarades under 2016, se bilaga 13. CO mäts kontinuerligt. <150 för 95% av alla 10 min medelvärden dvs max 7 st 10 minutersmedelvärden får vara > 150 per dygn. Villkoret klarades under 2016, se bilaga 13. Kontinuerlig mätning av metan. Mätaren är kalibrerad mot TOC. Villkoret klarades under 2016, se bilaga 13. <10 för 97% av alla 30min medelvärden under året. Mätning av metan med instrument kalibrerat mot TOC. <20 för 100% av alla 30min medelvärden under året. Mätning av metan med instrument kalibrerat mot TOC. Förordning SFS 2013: Förordning SFS 2013: Förordning SFS 2013: Villkoret klarades under 2016, se bilaga 13. Stoft Dygnsmedel vid Avfallseldning < 10 mg/nm3 tg Utsläppsgränsvärde dygnsmedel Kontinuerlig mätning <10 för samtliga dygnsmedelvärden. Villkoret klarades under 2016, se bilaga 13. Förordning SFS 2013: Stoft Halvtimmesmedel vid avfallseldning < 10 mg/nm3 tg Eller < 30 mg/nm3 tg Utsläppsgränsvärde 97% av alla 30min medel.. Utsläppsgränsvärde 100 % av alla 30min medel Kontinuerlig mätning <10 för 97% av alla 30min medelvärden under året.. Kontinuerlig mätning <30 för 100 % av alla 30min medelvärden under året Förordning SFS 2013: Villkoret klarades under 2016, se bilaga

38 Miljörapport Gärstadverket 2016 HCl HF undantag från kontinuerlig mätning Mätning av utsläpp till luft av väteklorid och vätefluorid från panna 5 ska ske minst var tredje månad under pannans tolv första driftmånader och därefter minst två gånger per år. Mätningarna av utsläpp till luft av väteklorid och vätefluorid från övriga pannor ska ske minst två gånger per år. Emissionsmätning för mätning för kontroll av begräsningsvärde sker vid emissionsmätningar. Avfallspannornas befintliga mätinstrument för HCl ses som driftinstrument. Redovisning sker i kvartalsrapport. MMD i Växjö villkor 11 HCl vid Avfallseldning Vid emissionsmätning < 10 mg/nm3 tg Vid emissionsmät ning Uppföljning mot utsläppsgränsvärde sker vid emissionsmätning. Kontinuerlig mätning. Befintligt mätinstrument ses som driftinstrument. Förordning SFS 2013: Resultat vid emissionsmätningar 2016: Pannorna 1-3; Emi. 1: 0,04; 0,03 mg/nm 3 tg Emi. 2: 0,06; 0,05 mg/nm 3 tg Panna 4; Emi. 1: 1,9; 0,5 mg/nm 3 tg Emi. 2: 0,07; 0,04 mg/nm 3 tg Panna 5; Emi. 1: 0,16; 0,21 mg/nm 3 tg Emi. 2: <0,002; <0,002 mg/nm 3 tg Emi. 3: 0,03; 0,03 mg/nm 3 tg Emi. 4: 1,6; 2,1 mg/nm 3 tg Villkoret klarades under HF vid avfallseldning vid emissionsmätning < 1 mg/nm3 tg Vid emissionsmätning Uppföljning mot utsläppsgränsvärde sker vid emissionsmätning. Resultat vid emissionsmätningarna 2016: Panna 1-3: Förordning SFS 2013: Emi.1: <0,009; <0,006 mg/nm 3 tg 37

39 Miljörapport Gärstadverket 2016 Emi. 2: <0,0020; <0,0018mg/Nm 3 tg Panna 4: Emi.1: 0,0086; <0,0016 mg/nm 3 tg Emi.2: 0,0026; 0,0022mg/Nm 3 tg Panna 5: Emi1: 0,002; 0,015 mg/nm 3 tg Emi.2: 0,0041; 0,0037 mg/nm 3 tg Emi. 3: 0,0052; 0,0023 mg/nm 3 tg Emi. 4: 0,0109; 0,0119 mg/nm 3 tg Villkoret klarades under SO2 vid avfallseldning dygnsmedel < 50 mg/nm3 tg Utsläppsgränsvärde dygnsmedel Kontinuerlig mätning. Villkoret klarades under 2016, se bilaga 13. Förordning SFS 2013: SO2 vid avfallseldning halvtimmesmedel < 50 mg/nm3 tg vid 11 % O2 Utsläppsgränsvärde 97 % av alla 30min medel < 50 för 97 % av alla 30 min medelvärden under året. Förordning SFS 2013: eller.. < 200 mg/nm3 tg vid 11 % O2 100 % av alla 30min medel. <200 för 100 % av alla 30 min medelvärden under året. Villkoret klarades under 2016, se bilaga 13. NOx vid avfallseldning dygnsmedel < 200 mg/nm3 tg Utsläppsgränsvärde dygnsmedel Kontinuerlig mätning. Villkoret klarades under 2016, se bilaga 13. Förordning SFS 2013: NOx vid avfallseldning < 200 mg/nm3 tg Utsläppsgränsvärde 97% av alla 30min medel <200 för 97 % av alla 30 min medelvärden under året. Förordning SFS 2013: eller.. 38

40 Miljörapport Gärstadverket 2016 < 400 mg/nm3 tg 100% av alla 30min medel <400 för 100 % av alla 30 min medelvärden under året. Drift och utsläpp till luft av metaller För drift och utsläpp av luftföroreningar från respektive produktionsenhet ska gälla vad som föreskrivs för en avfallsförbränningsanläggning i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall om inte annat följer av villkor 10. Villkoret klarades under 2016, se bilaga 13. Avfallspannorna P1-P5 ska uppfylla kraven i villkor 10 angående Cd+ Tl - 0,02 mg/nm3* Hg - 0,03 mg/nm3* Sb, As,Pb,Cr, Co, Cu, Mn, Ni, V - 0,25 mg/nm3* MMD i Växjö Villkor 9. Kvicksilver Följande begränsningsvärde ska gälla istället för de som anges i 64 i förordningen om förbränning av avfall - Hg 0,03 mg/m 3 tg vid 11 % O2 Vid förbränning av avfall Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år MMD i Växjö Villkor 10. Kvicksilver vid avfallseldning 0,05 mg/m 3 tg Utsläppsgränsvärde vid emissionsmät ning Villkoret klarades Panna 1-3 Emi.1: 0,0035; 0,0002 Emi.2: 0,0157; 0,0168 mg/nm 3 tg vid 11 % O 2 Panna 4 Emi.1: 0,0007; 0,0003 Emi.2: 0,0051; 0,0439 mg/nm 3 tg 11 % O 2 Panna 5. Emi.1: 0,0001; 0,0001 Emi.2: 0,0018; 0,0012 mg/nm 3 tg 11 % O 2 Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år Villkoret klarades Panna 1-3 Emi.1: 0,0046; 0,0003 Emi.2: 0,0152; 0,0161 mg/nm 3 tg Panna 4 Emi.1: 0,0009; 0,0004 Emi.2: 0,0079; 0,0736 Förordning SFS 2013:

41 Miljörapport Gärstadverket 2016 Kadmium + tallium Vid avfallseldning Följande begränsningsvärde ska gälla istället för de som anges i 64 i förordningen om förbränning av avfall Summan av Cd+Tl 0,02 mg/m 3 tg vid 11 %O2 mg/nm 3 tg Panna 5 Emi.1: 0,0001; 0,0001 Emi.2: 0,0027; 0,0018 mg/nm 3 tg Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år Villkoret klarades Panna 1-3 Emi.1: 0,0003; 0,0002 Emi.2: 0,0006; 0,0008 mg/nm 3 tg 11 % O 2 Panna 4 Emi.1: 0,001; 0,0009 Emi.2: 0,0003; 0,0003 mg/nm 3 tg 11 % O 2 Panna 5 Emi.1: 0,0019; 0,0018 Emi.2: 0,0005; 0,0005 mg/nm 3 tg 11 % O 2 MMD i Växjö Villkor 10 Kadmium + tallium vid avfallseldning 0,05 mg/m 3 tg Utsläppsgränsvärde Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år. Villkoret klarades Panna 1-3 Emi.1:0,0004; 0,0002 Emi.2:0,0006; 0,0007 mg/nm 3 tg Förordning SFS 2013: Panna 4 Emi.1: 0,0007; 0,0006 Emi.2: 0,0005; 0,0005 mg/nm 3 tg Panna 5 Emi.1: 0,0029; 0,0027 Emi.2: 0,0008; 0,0007 mg/nm 3 tg Antimon+ arsenik+ bly+ krom+ kobolt+ koppar+ mangan+ nickel+ vanadin vid avfallseldning Följande begränsningsvärde ska gälla istället för de som anges i 64 i förordningen om förbränning av avfall Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år Villkoret klarades MMD i Växjö Villkor 10 40

42 Miljörapport Gärstadverket 2016 Summan av antimon+ arsenik+ bly+ krom+ kobolt+ koppar+ mangan+ nickel+ vanadin 0,25 mg/nm3 tg vid 11 % O2 Utsläppsgränsvärde Panna 1-3 Emi.1: 0,034; 0,018 Emi.2: 0,172; 0,178 mg/nm 3 tg vid 11 % O 2 Panna 4 Emi.1: 0,024; 0,018 Emi.2: 0,036; 0,050 mg/nm 3 tg 11% O 2 Panna 5 Emi.1: 0,049; 0,050 Emi.2: 0,056; 0,067 mg/nm 3 tg 11% O 2 Antimon+ arsenik+ bly+ krom+ kobolt+ koppar+ mangan+ nickel+ vanadin vid avfallseldning 0,5 mg/nm3 tg Utsläppsgränsvärde Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år. Villkoret klarades Panna 1-3 Emi.1: 0,045; 0,023 Emi.2: 0,167; 0,171 mg/nm 3 tg Panna 4 Emi.1: 0,032; 0,024 Emi.2: 0,056; 0,084 mg/nm 3 tg Panna 5 Emi.1: 0,073; 0,073 Emi.2: 0,085; 0,101 mg/nm 3 tg Förordning SFS 2013: Dioxiner och furaner vid avfallseldning 0,1 ng/m 3 ntg Utsläppsgränsvärde Dioxinvärdet avser TCDDekvivalenter beräknade enligt EU- modell (viktningen av olika dioxiner/furaner är annorlunda än enligt Eadon). Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år Förordning SFS 2013: Villkoret klarades Panna 1-3 uppmättes halterna 0,0022 resp. 0,0043 ng/m 3 ntg. Panna 4 uppmättes halterna 0,0017 resp. 0,0046 ng/m 3 ntg. Panna 5 uppmättes halterna 0,0027 resp. 0, ng/m 3 ntg 41

43 Miljörapport Gärstadverket 2016 Villkor för utsläpp av kondensat, Gärstadverket Parameter MMD i Växjö NH4-N Villkor 16 ph, Susp, Metaller Villkor 17 Utsläppsgränsvärde Förordning SFS 2013: Uppföljningsmetod Dioxiner Villkor 18 ph 6-11 vid drift Kontinuerlig mätning Uppföljning på timnivå Villkoret innehölls Ammoniumkväve (NH 4-N) Sammanlagt årligt Sammantagen NH4-N för utsläpp max 5,6 P1-P3 och P4 och P5 g/ton avfall NH4-N ur månadssamlingsprov Sammanlagt utsläpp max 18 mg/l månadsmedel Kontinuerlig mätare finns som driftinstrument. Beräkning ur halt, kondensatflöde och avfallsmängd. 90 percentil av värden ska innehålla 18 mg/l Susp 15 mg/l Månadsmedel Metaller - begränsningsvärde månadsmedel är uppfyllt om minst 30 mg/l (95 % av värdena) och 45 mg/l (100 % av värdena) Villkoret innehölls 2016, se bilaga 4. P4 och P5: Kontinuerlig mätning, dygnsmedel P1-P3: stickprov dygn Månadssamlingsprov Ett begränsningsvärde är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under ett kalenderår inte överskrider värdet. Villkoret innehölls 2016, se bilaga 3. 42

44 Miljörapport Gärstadverket 2016 Kvicksilver och dess föreningar som (Hg) Kadmium och dess föreningar som (Cd) Bly och dess föreningar som (Pb) Nickel och dess föreningar som (Ni) Zink och dess föreningar som (Zn) Tallium och dess föreningar som (Tl) Arsenik och dess föreningar som (As) Krom och dess föreningar som (Cr) Koppar och dess föreningar som (Cu) 10 månader inte överskrider 5 µg/l Månadsmedel 2,5 µg/l Månadsmedel 15 µg/l Månadsmedel 20 µg/l Månadsmedel 100 µg/l Månadsmedel 5 µg/l Månadsmedel 20 µg/l Månadsmedel 30 µg/l Månadsmedel 20 µg/l Månadsmedel 0,03 mg/l Månadssamlingsprov 0,05 mg/l 0,2 mg/l 0,5 mg/l 1,5 mg/l 0,05 mg/l 0,15 mg/l 0,5 mg/l 0,5 mg/l Begränsningsvärde månadsmedel är uppfyllt om minst 10 månader inte överskrider Villkoren innehölls 2016, se bilaga 3. Bilaga 3 innehåller uppdaterade utsläppsdata och ersätter tidigare inskickade kvartalsrapport för Dioxiner och furaner 0,1 ng/l 0,3 ng/l Emissionsmätning 2 ggr per år Max ett stickprov per år får överskridas Eller 5 % av de stickprov som tas Resultat vid emissionsmätningarna Panna 1-3 uppmättes halterna 0,0164 resp. 0,00331 ng/l. Panna 4 uppmättes halterna 0,00356 resp. 0,00368 ng/l. Panna 5 uppmättes halterna 0,00329 resp. 0,00331 ng/l Villkoret innehölls

45

46 Översiktskarta Gärstadverket med omnejd Ekängen Roxen Stångån Gärstadverket E4 motorväg b=q Tallboda q~äääçç~ Linköping C = Bilaga 2

47 Sammanställning av rökgaskondensat från Gärstadverket, 2016, enligt kontrollprogram Bilaga 3 sid 1 av 4 Specifika utsläpp Period Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December medel SFS 2013:253 MD kondensatflöde m Klorid mg/l Sulfat mg/l Susp.substans mg/l ,0 ph (per utsläppspunkt) 6-11 Ammoniumkväve mg/l 6,5 5,6 5,6 6,2 5,8 3,4 9,2 4,0 8,0 5,9 6,0 5,5 5,8 18 Koppar µg/l 1,1 0,6 1,1 1,3 1,7 2,2 4,2 1,0 1,1 1,2 1,1 1,0 1, Bly µg/l 1,5 0,8 0,7 0,4 0,4 0,5 0,2 0,5 0,2 0,2 0,2 0,2 0, Kadmium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,6 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 50 2,5 Nickel µg/l 1,8 0,9 0,7 1,2 1,1 2,0 1,1 1,0 1,2 0,6 0,7 0,9 1, Zink µg/l 52,5 18,2 18,5 5,5 23,7 6,9 2,0 4,0 20,0 2,9 2,8 2,0 13, Krom µg/l 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 0,6 0,5 0,9 0,5 0,7 0,5 0,5 0, Kobolt µg/l 0,1 0,1 0,1 0,3 0,1 0,1 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Arsenik µg/l 1,0 1,2 1,2 0,6 1,3 1,7 1,0 4,6 3,0 1,0 0,5 0,9 1, Kvicksilver µg/l 0,4 0,1 0,1 0,6 0,6 0,1 0,2 0,1 0,8 0,2 0,2 0,2 0, Tallium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, Kalcium mg/l 8,6 6,1 13,5 6,7 5,5 17,7 12,5 7,6 15,5 8,2 5,6 5,8 7,6 Dioxiner och furaner ng/l 9,224 10,553 11,388 9,758 6,318 7,664 3,310 3,310 3,310 3,310 3,310 3,272 0,005 0,3 0,1

48 Prov på rökgaskondensat från Gärstadverket P1-3, 2016 Bilaga 3 sid 2 av 4 Specifika utsläpp Period jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec MD kondensatflöde m Klorid mg/l , Sulfat mg/l Susp.substans mg/l 5,7 3,9 3,4 4,9 7,4 6,1 4,2 3,6 6,0 8,2 5,5 4,4 15 ph 9,1 9,1 8,6 8,6 8,5 8,9 9,2 9,1 9,1 8,8 8,5 8, Ammoniumkväve mg/l ,4 9, ,6 8,7 5,7 18 Koppar µg/l 1,00 1,00 1,00 1,28 2,55 1,64 4,21 1,00 1,06 1,00 1,00 1,00 20 Bly µg/l 0,2 0,20 0,287 0,2 0,495 0,3 0,2 0,5 0,2 0,2 0,2 0,2 15 Kadmium µg/l 0,05 0,0500 0,06 0,05 0,13 0,05 0,05 0,65 0,05 0,05 0,06 0,05 2,5 Nickel µg/l 1,11 1,06 0,66 1,69 2,29 1,10 1,10 0,98 1,20 0,62 0,69 0,87 20 Zink µg/l 3,20 2,00 4,61 2,7 84,90 2,10 2,03 4,00 20,00 2,00 2,00 2, Krom µg/l 0,50 0,50 0,50 0,50 0,90 0,50 0,50 0,90 0,50 0,50 0,59 0,50 30 Kobolt µg/l 0,050 0,058 0,172 0,231 0,290 0,230 0,206 0,200 0,087 0,159 0,050 0,076 Arsenik µg/l 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1,0 1,0 4,6 3,0 1,0 0,5 1,0 20 Kvicksilver µg/l 0,727 0,027 0,162 0,0703 0,218 0,250 0,191 0,137 0,793 0,125 0,029 0,038 5 Tallium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 5 Kalcium mg/l 7,19 7,29 11,3 9,65 9,4 18,5 12,5 7,65 15,5 13,5 10 9,14 Antimon µg/l 47,1 13,9 22,6 18, , ,7 54,9 78 Dioxiner och furaner ng/l 0,016 0,016 0,016 0,016 0,016 0,016 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,3 analysvärde under detektionsgräns

49 Prov på rökgaskondensat från Gärstadverket P4, 2016 Bilaga 3 sid 3 av 4 Specifika utsläpp Period jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec MD kondensatflöde m Klorid mg/l Sulfat mg/l Susp.substans mg/l 3,0 3,0 3,2 7,1 3,2 6,8 0,0 0,0 0,0 3,4 2,9 2,4 15 ph 7,8 7,8 7,6 7,6 8,9 9,2 9,7 9,8 9, Ammoniumkväve mg/l 6,1 6,3 5,0 5,0 4,2 1,7 0,0 0,0 0,0 6,30 7,00 7,20 18 Koppar µg/l 1,2 0,1 1,2 1,8 2,4 2,8 0,0 0,0 0,0 1,02 1,00 1,00 20 Bly µg/l 2,6 1,5 1,4 1,3 0,8 0,6 0,0 0,0 0,0 0,37 0,34 0,20 15 Kadmium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,05 0,10 0,05 2,5 Nickel µg/l 2,3 0,8 0,8 1,1 1,4 2,8 0,0 0,0 0,0 1,07 0,86 1,05 20 Zink µg/l 93,1 38,2 40,9 17,1 6,9 10,0 0,0 0,0 0,0 2,00 2,00 2, Krom µg/l 0,5 0,5 0,5 0,5 0,57 0,6 0,0 0,0 0,0 2,30 0,50 0,54 30 Kobolt µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,07 0,05 0,05 Arsenik µg/l 1,4 2,0 2,3 1,2 3,5 2,2 0,0 0,0 0,0 1,00 0,50 0,87 20 Kvicksilver µg/l 0,2 0,1 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,18 0,23 0,56 5 Tallium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,10 0,10 0,10 5 Kalcium mg/l 9,8 4,6 17,0 12,5 12,3 20,7 0,0 0,0 0,0 2,92 2,00 2,15 Antimon µg/l 89,7 27,9 63,8 57,9 37,4 56,8 0,0 0,0 0,0 38,00 29,10 16,10 Dioxiner och furaner ng/l 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,004 0,004 0,004 0,003 0,003 0,003 0,3

50 Prov på rökgaskondensat från Gärstadverket P5, 2016 Bilaga 3 sid 4 av 4 Specifika utsläpp Period jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec MD kondensatflöde m Klorid mg/l 6 5 3, Sulfat mg/l Susp.substans mg/l 2,3 0,9 2,0 2,2 2,0 5,0 0,0 0,0 0,0 2,3 2,0 2,0 15 ph 7,8 7,5 8,2 8,5 8,4 8,7 8,1 8,2 8, Ammoniumkväve mg/l 1,1 0,5 0,2 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,3 0,3 0,3 18 Koppar µg/l 1,00 1,00 1,33 1,00 1,00 1,00 0,0 0,0 0,0 1,6 1,4 1,0 20 Bly µg/l 0,20 0,20 0,26 0,27 0,22 0,50 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,2 15 Kadmium µg/l 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 2,5 Nickel µg/l 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,0 0,0 0,0 0,5 0,5 0,5 20 Zink µg/l 9,28 10,60 7,76 4,51 4,62 5,50 0,0 0,0 0,0 5,0 5,0 2,0 100 Krom µg/l 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,60 0,0 0,0 0,0 0,5 0,5 0,5 30 Kobolt µg/l 0,05 0,05 0,05 0,52 0,05 0,05 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 Arsenik µg/l 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 1,00 0,0 0,0 0,0 1,0 0,5 0,5 20 Kvicksilver µg/l 0,03 0,05 0,85 1,42 1,02 0,30 0,0 0,0 0,0 0,3 0,6 0,3 5 Tallium µg/l 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 5 Kalcium mg/l 0,28 0,26 0,20 0,20 0,20 0,23 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,2 Antimon µg/l 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 Dioxiner och furaner ng/l 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,000 0,000 0,000 0,003 0,003 0,003 0,3 analysvärde under detektionsgräns

51 Årsrapport enligt kontrollprogram, 2016 Bilaga 4 sid 1 av 1 Tekniska Verkens förbränningsanläggningar i Linköping Villkor svavel och kväveoxider, Linköpings tätort (exklusive Gärstadverkets P4) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. Årsvillkor Svavel mg/mj mg/mj Kväveoxider mg/mj mg/mj Villkor svavel och kväveoxider, Ljungsbros fjärrvärmenät jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. Årsvillkor Svavel mg/mj mg/mj Kväveoxider mg/mj mg/mj Gärstadverket uppföljning av villkor i gällande miljödom utöver SFS 2013:253 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. Årsvillkor Emissioner Bubbla Gärstadverket Kväveoxider mg/mj mg/mj Lustgas mg/mj mg/mj Ammoniak mg/mj 0,1 0,1 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,6 0,5 0,2 0,2 0,1 0 5 mg/mj SO2 mg/nm3 11% O2 1,1 1,5 1,8 1,4 0,6 2,3 2,4 2,8 2,8 1,5 1,0 1, mg/nm3 11 % O2 Utsläpp av kondensat Ammonium mg/l mg/l Ammonium g/ton förbränt avfall 1,2 1,2 0,9 1,5 0,4 0,0 0,6 0,4 0,4 1,1 1,6 1,4 1 5,6 g/ton avfall Årsvillkor Avfallsmängd avfallsförbränning P1-P5 ton ton/år totalt farligt avfall ton ton/år Avfallspannornas alla halter i mg/nm3 är normerade till 11 % O2

52 Tekniska Verkens anläggningar i Linköping Bilaga 5 Beräkning av kväveoxidutsläpp Anläggning Enhet jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. NOx mg/mj Kraftvärme- mg/mj verket kg NOx Kolpannan MWh MWh tillf Kraftvärme- mg/mj verket kg NOx Oljepannan MWh MWh tillf Kraftvärme- mg/mj verket kg NOx Träpannan MWh MWh tillf Gärstadverket mg/mj P1+P2+P3 kg NOx MWh MWh tillf Gärstadverket mg/mj P4 kg NOx Ingår ej i nätbubblan! MWh MWh tillf Gärstadverket mg/mj P5 kg NOx Ingår ej i nätbubblan! MWh MWh tillf Gärstadverket mg/mj Gasturbin kg NOx MWh MWh tillf Kraftvärmeverket oljeförbr,m HVC10 NOx mg/mj besiktning-15 NOx-kg MWh MWh tillf Tannefors oljeförbr,m HVC 30 NOx mg/mj NOx-kg MWh MWh tillf Lambohov oljeförbr,m HVC 60 NOx mg/mj NOx-kg MWh MWh tillf Ullstämma oljeförbr,m HVC 70 NOx mg/mj NOx-kg MWh MWh tillf FFV oljeförbr,m HVC 80 NOx mg/mj NOx-kg MWh MWh tillf Universitets- oljeförbr,m sjukhuset NOx mg/mj HVC 90 NOx-kg MWh MWh tillf kg NOx NOx i bubbla kg GWh tillf GWh tillf i bubbla NOx bubbla mg/mj Villkor, årsmedelvärde

53 Tekniska Verkens anläggningar i Linköping Bilaga 6 Beräkning av svavelutsläpp 2016 Anläggning jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. S mg/mj Kraftvärme- mg/mj verket kg S Kolpannan MWh MWh tillf Kraftvärmeverket oljeförbr,m Oljepannan S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Kraftvärme- S mg/mj verket kg S ,4 Träpannan MWh MWh tillf Gärstadverket S mg/mj P1-P3 s-utsläpp, kg P1+P2+P3 MWh MWh tillf Gärstadverket oljeförbr,m Gasturbin S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Gärstadverket S mg/mj P4 s-utsläpp, kg Ingår ej i nätbubblan! MWh MWh tillf Gärstadverket S mg/mj P5 s-utsläpp, kg Ingår ej i nätbubblan! MWh MWh tillf Kraftvärmeverlet oljeförbr,m HVC10 S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Tannefors oljeförbr,m HVC 30 S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Lambohov oljeförbr,m HVC 60 S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Ullstämma oljeförbr,m HVC 70 S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf FFV oljeförbr,m HVC 80 S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Universitets- oljeförbr,m sjukhuset S mg/mj HVC 90 s-utsläpp, kg MWh MWh tillf S-utsläpp, kg S i bubbla kg GWh tillf GWh tillf i bubbla S-bubbla mg/mj Villkor S mg/mj

54 Miljöinstrument Gärstadverket Pannindividuella driftinstrument, lika på pannorna 1, 2 och 3, före slangfilter Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NOx SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Beräknas i MCS HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn H2O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % 1 g/år CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn SO2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NH3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-25 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O2 ABB/ZDT-FG Zirkoniumcell 0-25 vol % vg 1 g/år NH3 Simens/LDS6 Laserdiod 0-50 mg/nm 3 tg 1 g/år Pannindividuellt instrument, panna 1, efter slangfilter. (Redundant för gemensam redovisande mätning, pannorna 1-3) Parameter Mätinstrument Mätmetod Mätområde Enhet Kalibreringsintervall/QAL3 Leverantör och instrument (UV, IR, annan) mätsignal N2O SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn HCL SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NO SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NOx SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn H2O SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-40 vol % 1 g/år NH3 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO2 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O2 SICK/MAIHAK MCS 100 FT Zirkoniumcell 0-25 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CH4 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-75 mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn SO2 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn Stoft SICK/MAIHAK FW 101 Laserdiod 0-20 mg/nm 3 vg 1 g/år Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: Godkänd av: Gäller fr.o.m Dokumentägare: Ulf Walsö (ulfcar) Sida 1(8)

55 Pannindividuella driftinstrument, pannorna 2-3, efter respektive slangfilter Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde P2 Mätområde P3 Enhet mätsignal Kalibreringsintervall/QAL3 N2O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NOx SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn H2O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri vol % 1 g/år NH3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri vol % Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell vol % Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CH4 SICK/MAIHAK S710 IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn SO2 SICK/MAIHAK S710 IR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn Stoft SICK/MAIHAK FW 101 Laserdiod mg/nm 3 vg 1 g/år Gemensam mätning, pannorna 1-3, efter rökgaskondensering. Redovisande. Parameter Mätinstrument Mätmetod Mätområde Enhet Kalibreringsintervall/QAL3 Leverantör och instrument (UV, IR, annan) mätsignal N2O SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn HCL SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-50 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NO SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NOx SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn H2O SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-40 vol % 1 g/år NH3 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-50 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO2 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-20 vol % tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O2 SICK/MAIHAK MCS 100 FT Zirkoniumcell 0-25 vol % tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CH4 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-50 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn SO2 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn Stoft SICK Dusthunter SP 100 Laserdiod 0-20 mg/nm 3 vg 1 g/år Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 2(8)

56 Pannindividuellt driftinstrument, Panna 4, System 2 Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg SO2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg NH3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg NOx NOx SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Beräknas i MCS H2O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % CO2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg O2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-21 mg/nm 3 tg 1 g/år Pannindividuellt instrument, Panna 4, System 3 (Redundant för system 4) Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån SO2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NH3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-50 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg NOx Kontroll 1 g/mån NOx SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm3 tg Beräknas i MCS N2O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån H2O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % Kontroll 1 g/mån CO2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån HC SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån O2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-21 mg/nm 3 tg 1g/år QAL3 Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 3(8)

57 Pannindividuellt instrument, Panna 4, System 4 Redovisande Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån SO2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NH3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NOx SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Beräknas i MCS N2O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån H2O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % Kontroll 1 g/mån CO2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 vol % tg Kontroll 1 g/mån CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån HC SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån O2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-21 vol % tg 1g/år QAL 3 Pannindividuellt instrument, Panna 4, Övrigt Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal CO Land Model 9200 MK2 IR ppm vg 2 g/år NH3 Opsis Model LD500 Laser diod 0-50 mg/nm 3 vg 1 g/år O2 ABB/ZDT-FG Zirkoniumcell 0-25 vol % vg 1 g/år Stoft SICK/MAIHAK RM 210 Laserdiod 0-20 mg/nm 3 vg 1 g/år Kalibreringsintervall Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 4(8)

58 Pannindividuellt driftinstrument, Panna 5, System 2 Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Nolla 3 ggr/dygn SO2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg NH3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-50 mg/nm 3 tg H2O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % O2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-21 vol % tg 1 g/år Pannindividuellt instrument, Panna 5, System 3 (Redundant för system 4) Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn SO2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn NH3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-50 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg NOx Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn NOx SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm3 tg Beräknas i MCS N2O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn H2O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn CO2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-25 vol % tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn CH4 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-50 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn HF SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-10 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn O2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-25 vol % tg 1g/år QAL3 Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 5(8)

59 Pannindividuellt instrument, Panna 5, System 4 Redovisande Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-30 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn SO2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn NH3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn NOx SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn N2O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn H2O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn CO2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 vol % tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn CH4 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-50 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn HF SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-10 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån, nolla 1 ggr/dygn O2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-21 mg/nm 3 tg 1g/år QAL 3 Pannindividuellt instrument, Panna 5, Övrigt Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall CO Siemens Ultramat NDIR mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån CO2 Siemens Ultramat NDIR 0-20 vol % vg Kontroll 1 g/mån NO Siemens Ultramat NDIR mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån O2 ABB AZ 20 (3 st) Zirkoniumcell 0-21 vol % vg Kontroll 1 g/mån NH3 NEO Monitor Laserdiod 0-50 mg/nm 3 vg Kontroll 1 g/mån H2O NEO Monitor Laserdiod 0-50 vol % Kontroll 1 g/mån Stoft SICK Dusthunter SP 100 Ströljus 0-50 mg/nm 3 vg Kontroll 1 g/mån Stoft SICK FWE 200 Ströljus 0-30 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 6(8)

60 Gasturbinen Gärstadverket Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall/QAL3 NH3 ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg 1 g/mån vid drift CO ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg 1 g/mån vid drift NO2 ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg 1 g/mån vid drift NO ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri mg/nm 3 tg 1 g/mån vid drift N2O ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg 1 g/mån vid drift O2 ABB/ACF-NT Zirkoniumcell 0-21 vol % tg 1 g/mån vid drift Stoft Durrg/D-R300 Laserdiod 0-20 mg/nm 3 vg 1 g/år vid drift Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 7(8)

61 KONDENSAT Gemensam mätning, pannorna 1-3 KV 50 Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Tillsyn Manuellt kontrollintervall ph Knick Protos Elektrod 0-14 Dagligen 1 gång/mån NH4-N AMTAX Compact Avdrivning mg/l Dagligen Auto Susp. Hach Lange Solitax ts-line Optisk 0-20 mg/l Dagligen Endast rengöring Material Kondensat flöde Siemens Sitrans MAG 5000 Magnetisk 0-30 m³/h Dagligen 1 gång/3 år Panna 4 KV 61 Parameter Mätinstrumentleverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Tillsyn Manuellt kontrollintervall ph Knick Protos Elektrod 0-14 Dagligen 1 gång/mån NH4-N AMTAX Compact Avdrivning mg/l Dagligen Auto Susp. Hach Lange Solitax ts-line Optisk 0-20 mg/l Dagligen Endast rengöring Material Kondensat flöde Siemens Sitrans MAG 6000 Magnetisk 0-25 m³/h Dagligen 1 gång/3 år Panna 5 KV 62 Parameter Mätinstrumentleverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Tillsyn Manuellt kontrollintervall ph Knick Protos Elektrod 0-14 Dagligen 1 gång/mån NH4-N Ammolyt Plus 700 IQ Jonselektiv mg/l Dagligen 1 gång/vecka Susp. Visoturb 700 IQ Optisk 0-50 mg/l Dagligen Endast rengöring Material Kondensat flöde Endress-Hauser Prowirl 200 Magnetisk 0-40 m³/h Dagligen Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 8(8)

62 Bilaga 8 Avfallshantering 2016 FARLIGT AVFALL Avfallstyp och kod Kod Behandlingsföretag Gärstad panna 1-5 mängd (kg) färg- och lackavfall 08:01:11 RagnSells 9 fogskum, härdare 08:05:01 Tekniska verken 49 slam från rökgaskondenser 10:01:18 Tekniska verken askvatten 10:01:22 Tekniska verken surt/alkaliskt 11:01:06 RagnSells 918 blästersand 12:01:16 Tekniska verken oljeavfall 13:02:05 Reci Olja 39 oljeavskiljaravfall 13:05:02 Tekniska verken oljehaltiga absorbenter 15:02:02 Tekniska verken 86 oljefilter 16:01:07 RagnSells 174 elektronikavfall 16:02:13 Sims Recycling 1280 sprayburkar, gasol mm 16:05:04 Teknis 31 laboratorieavfall 16:05:06 RagnSells 8 metallhaltigt avfall 16:06:01 Stena 165 oljehaltigt vatten 16:07:08 Tekniska verken flygaska 19:01:13 Langöya, Norge Lysrör, Hg-lampor 20:01:21 El-kretsen 41 oljeavfall 20:01:26 Reci Olja Småbatterier 20:01:33 Tekniska verken 86 AVFALL TILL GÄRSTAD AVFALL OCH ÅTERVINNING Avfallstyp Panna 1-5 (ton) skrot till återvinning 30 brännbart avfall till förbränning 0,6 icke brännbart avfall till deponi 74 osorterat avfall till sorteringsanläggning 30 kondensatvatten 167 slagg från panna slam från panna askslam från panna industrislam 0

63 Bilaga 9 Kemikalieförbrukning Gärstadverket 2016 Kemikalie Användnings- Förbrukning område Gärstadverket 2014 Aktivt kol rökgasreningen 292 ton Ammoniak ph justering av pannvatten samt liter dosering innan gasturbinen för NOxreduktion Eldningsolja bränsle till stödoljebrännare och m3 gasturbin Fällningsmedel fällningskemikalie rökgaskondensering 56,5 ton Glykol till kylkrets och ventilationsaggregat liter Grovrengöringsmedel skurmedel 295 liter Järnklorid fällningskemikalie 19 ton Natriumhydroxid, ph-justering i kondenseringen ton NaOH (50 %) Natriumklorid jonbytesfilter för produktion av 24 ton matarvatten Jonbytarmassa beredning av matarvatten l Saltsyra, HCl, % tvätt av golv och ph-elektrod samt ph 86 ton justering i kondenseringen Skumdämpare slaggtråg 150 l Släckt kalk avfallspannornas rökgasrening ton Osläckt kalk Avfallspanna 5 rökgasrening ton Smörjfett smörjmedel för pumpar, ventiler m.m kg Smörjolja diverse liter Svavelsyra, 25 % analyskemikalie 13 liter Trinatriumfosfat, Na 3PO 4 produktion av matarvatten 635 kg Urea dosering in i pannorna för NOxreduktion ton

64 Rapport för stationär kyl-/värmepumputrustning (aggregat/anläggning) med HFC-köldmedier enligt SFS 2007:846 För Ts-myndighet Dnr: Kod: Rapporten avser: Skrotning av aggregat / Årsrapport Avserår: 2016 Löpnr: CD Operatör; TEKNISKA VERKEN I LINKÖPING AB Tel: Fax: Utdelningsadress: Box 1500 Postnr: Ort: LINKÖPING SS Uj O o o Kontaktperson: Manuel Engblom Epost: manuelengblom@tekniskaverken.s6 Tel: Fakturaadress (om annan än postadress): Organisationsnummer: Kontroll av läckage (periodvis) och ev. uppföljande läckagekontroiler har utförts på utrustning placerad på adressen med fastighetsbeteckning nedan eller på fartyg med nedanstående namn GÄRSTAVERKEN AVD EG, MÄRKE: , LINKÖPING Fastlghetsbeteckning/Fartygsnamn/Adress och enligt bifogad aggregatförteckning, bilaga. Utrustningen är kontrollerad och uppfyller gällande krav (registerföring och täthet). Kontrollen har utförts av nedanstående certifierade företag: (obligatorisk uppgift) Företag (namn) Caverion Sverige AB Cert.nr Företag (namn) Cert.nr. CD I O (O Följande aggregat har skrotats: Datum: 7]Vid flera aggregat, se aggregatförteckning, bilaga. Kylförelag: Caverion Sverige AB, Dvärggatan 4, 58273, Linköping Cert.nr.: Cl 13 Omhändertagen mängd (kg): HCFC O HFC 278,5 o ^ K Q Q: UI Q. Q Köldmediehantering (avser anläggningen totalt) Totalt installerad köldmediemängd (kg): Sammanlagd påfylld köldmediemängd (kg): (ej nyinstallation/konvertering) Sammanlagd omhändertagen köldmediemängd (kg): HCFC HFC 0 103,6 X Namnförtydligande /lo cv. e c < K. -O <_ Ort: Datum

65 Aggregatförteckning Sid.nr: 1 av 1 Datum: Anläggning GÄRSTAVERKEN AVD EG, MÄRKE: , LINKÖPING I I Gäller anläggning / Gäller aggregat Varje aggregat skall identifieras med ett nummer, en kodbokstav, fyllnadsmängd och typ av köldmedium. Denna beteckning skall följa aggregaten vid kommande rapporter. Kodbokstav för användningssätt: K = Kyl F = Frys L = Luftkonditionering V = Värmepump Vid aggregat med flera system kan beteckning anges per system eller per aggregat. T ex 6.1 L 5 R134a, 6.2 L 5 R134a, 6.3 L 5 R134a eller 6 L 15 R134a. Ö = Övrigt Aggregatbeteckning Läckagekontroll Certifikat Noteringar Nr Kod Fyllnadsmängd (kg) Köldmedia C02- Ekvival. Gaslarm Typ Datum Person Företag Förändringar jämfört med föregående år, t.ex. nyinstallation, skrotning :2 Ö 30 R410A 62,64 Periodisk C :2 Ö 30 R410A 62,64 Periodisk C A020:1 Ö 30 R410A 62,64 Periodisk C A020:1 Ö 30 R410A 62,64 Periodisk C A001:A L 179 R134a 255,97 Periodisk C A001:A L 179 R134a 255,97 Skrotad C A001:B L 179 R134a 255,97 Periodisk C A001:B L 179 R134a 255,97 Skrotad C KM04 L 5 R407C 8,87 Periodisk KM07 L 3,2 R407C 5,68 Periodisk C VKA01 L 15 R404A 58,83 Periodisk

66 Certifikatförteckning Sid.nr: Datum: 1 av Anläggning GÄRSTAVERKEN AVD EG, MÄRKE: , LINKÖPING I Gäller anläggning Gäller aggregat Varje företags- och personcertifikat för de företag och personer som utfört periodiserad och/eller uppföjlande kontroll på aggregat i anläggningen skall finnas med i denna förteckning. Certifikat Företag C113 Caverion Sverige AB, Dvärggatan 4, 58273, Linköping Telefon: Epost: Certifikat C9847 Person Andreas Green

67 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning Prod.Enhet Förordning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 0 Luft As 6,96 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385: Luft Cd 0,88 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385: Luft CO , kg/år C ETS enl lagen om handel med utsläppsrätte r 3 Luft CO , kg/år C ETS enl lagen om handel med utsläppsrätte r 4 Luft CO , kg/år C ETS enl lagen om handel med utsläppsrätte r 5 Luft Cr 40,5 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385: Totalt Ut Under 2016 har panna 5 tagits i drift - Totalt Ut Under 2016 har panna 5 tagits i drift - Totalt Ut Under 2016 har panna 5 tagits i drift Biogent Del Ut Fossilt Del Ut - Totalt Ut Under 2016 har panna 5 tagits i drift Version: 1 1 / 8

68 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning Prod.Enhet Förordning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 6 Luft Cu 74,6 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385: Totalt Ut Provresultat påverkas av aktuellt bränsle vid emissionsmä tningen. Bränslets sammansättn ing har stora variationer, vilket återspeglas i resultatet av provtagninga r vid emissionsmä tningar. Därmed kan stora variationer i utsläpps mängd uppstå. Under 2016 har Version: 1 2 / 8

69 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning Prod.Enhet Förordning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 7 Luft DX-ITEQ 0, kg/år M CEN/ISO SS-EN : Totalt Ut Provresultat påverkas av aktuellt bränsle vid emissionsmä tningen. Bränslets sammansättn ing har stora variationer, vilket återspeglas i resultatet av provtagninga r vid emissionsmä tningar. Därmed kan stora variationer i beräknad utsläppt mängd uppstå. Version: 1 3 / 8

70 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning Prod.Enhet Förordning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 8 Luft Hg 31,3 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385: Luft N2O 42172, kg/år M OTH FTIR-spektro metri, IR-spektrome tri - Totalt Ut Provresultat påverkas av aktuellt bränsle vid emissionsmä tningen. Bränslets sammansättn ing har stora variationer, vilket återspeglas i resultatet av provtagninga r vid emissionsmä tningar. Därmed kan stora variationer i beräknad utsläppt mängd uppstå. - Totalt Ut Under 2016 har panna 5 tagits i drift. Version: 1 4 / 8

71 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning Prod.Enhet Förordning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 10 Luft NH3 1517, kg/år M OTH Emissionsha ndbok 2015 Energiforsk 11 Luft Ni 62, kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385: Luft NOx , kg/år M CEN/ISO SS-EN 14792: Totalt Ut Under 2016 har panna 5 tagits i drift vilket lett till att redovisning sker pga tröskelvärdet för redovisning. - Totalt Ut Under 2016 har panna 5 tagits i drift. - Totalt Ut Under 2016 har panna 5 tagits i drift. Version: 1 5 / 8

72 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning Prod.Enhet Förordning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 13 Luft Pb 24, kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385: Luft Zn 308, kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385: Återvinnin g-extern 16 Återvinnin g-extern - Totalt Ut Provresultat påverkas av aktuellt bränsle vid emissionsmä tningen. Bränslets sammansättn ing har stora variationer, vilket återspeglas i resultatet av provtagninga r vid emissionsmä tningar. Därmed kan stora variationer i beräknad utsläppt mängd uppstå. - Totalt Ut Under 2016 har panna 5 tagits i drift vilket lett till att redovisning sker pga tröskelvärdet för redovisning. FA 37, t/år M WEIGH - Totalt Ut Avfall, ej FA , t/år M WEIGH - Totalt Ut Version: 1 6 / 8

73 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning Prod.Enhet Förordning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 17 Återvinnin g-export 18 Bortskaffa nde-extern 19 Bortskaffa nde-extern FA 18672, t/år M WEIGH - Totalt Ut FA 1302, t/år M WEIGH - Totalt Ut Avfall, ej FA 1281, t/år M WEIGH - Totalt Ut Mängden avfall påverkas av tex underhållsåtg ärder i samband sommarrevisi on på anläggningen. Version: 1 7 / 8

74 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket( ) år: 2016 version: 1 Re f Mottagar namn Motta gare tel Motta gare fax Mottagare epost Motta gare CO Mottagare gatuadress Mott agar e post nr 17 NOHA as Havnegatan 7 N 3081 Motta gare posto rt Motta gare land Anläggning namn Anl tel Anl fax Anläggning epost Anl CO Anläggning gatuadress Anl post nr Norge NOHA as Langöya N Anl posto rt Holme strand Anl land Norge Version: 1 8 / 8

75 Bilaga 12, sid 1(2) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna Gärstadverket I detta dokument beskrivs Tekniska verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla affärsområden inom Tekniska verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 22 i NFS 2006:9) På Tekniska verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med ledningssystemets ramar. Respektive affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 22 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska Verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 16, 17 och 21 i NFS 2006:9) Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. En ny process har tagits fram för hur arbetet med riskbedömningar ska utföras. Behovsanpassade riskbedömningar eftersträvas där tidsintervallen bör vara flexibla, t.ex. 2-8 år utifrån förutsättningarna i verksamheten. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång.

76 Bilaga 12, sid 2(2) Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Under året (2016) har bl a följande åtgärder vidtagits för att säkra drift- och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll vid Gärstadverket. Samarbete med försäkringsbolag för att öka säkerheten och förbättra brandskyddsarbetet. Utvecklingen av processarbetet tog fart under december 2016 och ska leda till tydligare arbetssätt och roller för verksamheten. From 2016 driftsattes en gemensam driftorganisation för KV1, ytter anläggningar och Gärstad. Detta för att skapa synergier, öka möjlighet till vidareutvecklingen för verksamheten och individen, samt möta den nya driftomfattning som Lejonpannan innebär. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 19 i NFS 2006:9 Tekniska verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret Eco online. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av Kemikalierådet. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalie används. Vad gäller arbetet med kemikaliesubstitution under 2016 så har inga farliga produkter ersatts under året. Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 18 och 20 i NFS 2006:9) Tekniska verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under sommarhalvåret då efterfrågan av värme minskar konverterar Tekniska verken en del av värmen till fjärrkyla, som levereras till kunder. Den nya panna 5 har under året bidragit med energiåtervinning ur avfall och därmed ersatt annan värmeproduktion med bla fossila bränslen så som olja och kol. Det i sin tur har bidragit till lägre andel fossila koldioxidutsläpp samt minskat förbrukningen av råvaror (bränslen). Ytterligare ett exempel under 2016 är kapacitetsökningen på fjärrvärmeledningen från Linköpings centrala fjärrvärmenät ut till Ljungsbro som därmed ersatt hetvattencentralen där. Bioenergi och olja har ersatts med energiåtervinning ur avfall.

77 GÄRSTAD VILLKORSKONTROLL 2016 Bilaga 13 Tabell 8: Månadsmedel, ej validerade värden sid 1 av 2 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Panna 1-3 CO mg/nm3 11,0 15,5 10,5 15,5 25,3 15,4 0,0 15,2 9,8 12,9 13,4 16,4 13 Panna 1-3 SO2 mg/nm3 2,4 3,4 4,2 3,3 3,8 7,3 5,8 3,9 7,1 4,8 2,9 4,7 4 Panna 1-3 HCl mg/nm3 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 0,3 0,1 0,0 0,2 0 Panna 1-3 Stoft mg/nm3 0,1 0,1 0,2 0,1 0,3 0,3 0,0 0,1 0,7 0,1 0,0 0,0 0 Panna 1-3 NOx mg/nm3 75,6 75,8 74,7 85,4 84,3 91,0 84,3 82,0 74,8 71,5 76,7 86,6 80 Panna 1-3 TOC mg/nm3 0,0 0,0 0,0 0,1 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 Panna 4 CO mg/nm3 7,0 6,8 7,5 9,7 7,8 7,6 0,0 15,1 9,7 6,7 8,1 9,3 8 Panna 4 SO2 mg/nm3 0,6 1,0 1,4 1,3 0,5 1,0 0,0 1,6 3,5 0,0 0,1 0,0 1 Panna 4 HCl mg/nm3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,0 0,3 0,4 0,3 0,3 0,4 0 Panna 4 Stoft mg/nm3 0,4 0,2 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 0 Panna 4 NOx mg/nm3 54,4 54,7 56,7 53,4 58,1 59,7 0,0 78,1 54,2 47,7 51,3 52,3 52 Panna 4 TOC mg/nm3 1,9 1,9 1,9 1,8 1,9 1,9 0,0 1,9 1,8 1,8 1,7 1,9 2 Panna 5 CO mg/nm3 15,7 21,1 22,6 0,0 24,2 25,9 13,8 11,0 10,2 16 Panna 5 SO2 mg/nm3 1,1 0,7 0,9 1,1 0,8 1,7 1,0 1,2 1,1 1 Panna 5 HCl mg/nm3 0,3 0,3 0,3 0,0 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0 Panna 5 Stoft mg/nm3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 Panna 5 NOx mg/nm3 48,1 42,6 40,6 0,1 41,5 49,7 35,4 33,1 35,9 36 Panna 5 TOC mg/nm3 1,7 0,7 0,7 0,0 0,7 0,7 0,7 0,6 0,6 1 Tabell 9: Dygnsöverskridanden Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Panna 1-3 CO dygn tillgodo 0,96 0,90 0,93 0,93 0,31 0,74 0,00 0,96 0,71 0,96 0,93 0,96 9 Panna 1-3 SO2 dygn Panna 1-3 HCl dygn Panna 1-3 Stoft dygn Panna 1-3 NOx dygn Panna 1-3 TOC dygn Panna 4 CO dygn tillgodo 0,87 0,87 0,93 0,68 0,96 0,46 0,00 0,65 0,53 0,96 0,84 0,84 9 Panna 4 SO2 dygn Panna 4 HCl dygn Panna 4 Stoft dygn Panna 4 NOx dygn Panna 4 TOC dygn Panna 5 CO dygn tillgodo -0,07-0,38-0,20 0,80 0,80 0,93 0,00 0,06-0,38 0,93 0,93 0,84 5 Panna 5 SO2 dygn Panna 5 HCl dygn Panna 5 Stoft dygn Panna 5 NOx dygn Panna 5 TOC dygn *För CO är kravet att 97% av dygnen ska understiga K. Årssumman för CO redovisar med hur många dygn detta krav överträffas. Ett positivt värde innebär att kravet innehålls, medan ett negativ värde signalerar att kravet inte innehålls. Tabell 10: CO, dygnsöverskridanden av korttidsvillkor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Panna 1-3 CO 10-min Dygn Panna 4 CO 10-min Dygn Panna 5 CO 10-min Dygn Tabell 11: Halvtimmesöverskridande för nedanstående parametrar enligt punkt 2 i 58, 59, 60, 62 och 63 (Årsumma < 0 innebär att halvtimmesvillkor enligt punkt 1 måste klaras, annars blir punkt 1 irrelevant, se tabell 12) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Panna 1-3 SO2 ½h Panna 1-3 HCl ½h Panna 1-3 Stoft ½h Panna 1-3 NOx ½h Panna 1-3 TOC ½h Panna 4 SO2 ½h Panna 4 HCl ½h Panna 4 Stoft ½h Panna 4 NOx ½h Panna 4 TOC ½h Panna 5 SO2 ½h Panna 5 HCl ½h Panna 5 Stoft ½h Panna 5 NOx ½h Panna 5 TOC ½h Tabell 12: Halvtimmesöverskridande för nedanstående parametrar enligt punkt 1 i 58, 59, 60, 62 och 63 (Intjänandesumma >0 innebär att villkoret <3% överskridna halvtimmar klaras) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Panna 1-3 SO2 ½h 44,7 42,0 45,7 44,4 14,8 25,1 0,1 43,9 35,0 44,0 44,3 44,9 429 Panna 1-3 HCl ½h 45,8 42,0 45,7 44,4 14,8 35,4 0,1 43,9 36,0 44,0 42,3 43,9 438 Panna 1-3 Stoft ½h 45,8 43,0 45,7 44,4 15,0 35,5 0,1 45,9 37,1 46,0 44,3 45,9 449 Panna 1-3 NOx ½h 45,8 43,0 45,7 44,4 14,8 35,4 0,1 45,9 37,0 46,0 44,3 44,9 448 Panna 1-3 TOC ½h 45,8 42,0 45,7 44,4 13,8 35,4 0,1 45,9 37,0 46,0 44,3 44,9 445 Panna 4 SO2 ½h 43,0 42,8 45,7 35,0 46,0 23,5 0,0 33,3 21,2 46,0 41,6 42,5 421 Panna 4 HCl ½h 43,0 42,8 45,7 35,0 46,0 23,5 0,0 33,3 24,3 45,0 41,6 42,5 423 Panna 4 Stoft ½h 43,0 42,8 45,7 35,0 46,0 23,5 0,0 33,3 26,3 46,0 41,6 42,5 426 Panna 4 NOx ½h 41,9 42,8 45,7 35,0 46,0 21,5 0,0 33,3 25,3 46,0 41,6 42,5 422 Panna 4 TOC ½h 43,0 42,8 45,7 35,0 46,0 23,5 0,0 33,3 26,3 46,0 41,6 42,5 426 Panna 5 SO2 ½h 34,4 31,0 43,4 39,7 40,4 44,5 0,1 3,1 32,9 43,1 44,5 42,8 291 Panna 5 HCl ½h 45,8 37,2 43,4 39,7 40,4 44,5 0,1 3,1 36,0 45,1 44,5 42,8 296 Panna 5 Stoft ½h 0,0 33,2 43,4 39,7 40,4 44,5 0,1 3,1 36,0 45,1 44,5 42,8 296 Panna 5 NOx ½h 45,8 36,2 43,4 37,7 40,4 43,5 0,1 3,1 35,0 45,1 44,5 41,7 291 Panna 5 TOC ½h 33,4 33,1 42,4 37,7 40,4 44,5 0,1 3,1 33,9 44,1 44,5 42,8 291 Vid överskridande av villkor i punkt 2 (se tabell 11) är kravet att 97% av halvtimmarna ska understiga villkor i punkt 1 (se tabell 12). Årssumman redovisar med hur må halvtimmar detta krav överträffas. Ett positivt värde innebär att kravet innehålls, medan ett negativ värde signalerar att kravet inte innehålls.

78 GÄRSTAD 2016 Bilaga 13 Tabell 13: Driftstörning i eller havereri av reningsutrustning (max 60h/år) sid 2 av 2 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Panna 1-3 SO2 h Panna 1-3 HCl h Panna 1-3 Stoft h Panna 1-3 NOx h Panna 1-3 TOC h Panna 4 SO2 h Panna 4 HCl h Panna 4 Stoft h Panna 4 NOx h Panna 4 TOC h Panna 5 SO2 h Panna 5 HCl h Panna 5 Stoft h Panna 5 NOx h Panna 5 TOC h Tabell 14: Överskridande av absoluta begränsningsvärden vid driftstörnig i eller haveri av reningsutrustning (SFS 2013: ) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Panna 1-3 CO ½h Panna 1-3 Stoft ½h Panna 1-3 TOC ½h Panna 4 CO ½h Panna 4 Stoft ½h Panna 4 TOC ½h Panna 5 CO ½h Panna 5 Stoft ½h Panna 5 TOC ½h Tabell 15: Mätfelsdygn (Max 10 st/år) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Panna 1-3 CO dygn Panna 1-3 SO2 dygn Panna 1-3 HCl dygn Panna 1-3 Stoft dygn Panna 1-3 NOx dygn Panna 1-3 TOC dygn Panna 4 CO dygn Panna 4 SO2 dygn Panna 4 HCl dygn Panna 4 Stoft dygn Panna 4 NOx dygn Panna 4 TOC dygn Panna 5 CO dygn Panna 5 SO2 dygn Panna 5 HCl dygn Panna 5 Stoft dygn Panna 5 NOx dygn Panna 5 TOC dygn Tabell 16: Utsläpp till vatten, medelhalt utgående kondensat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel UG 2013:253 Panna 1-3 As µg/l 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 1,00 1,00 4,64 3,00 1,00 0,50 1,04 1,2 150 Panna 1-3 Pb µg/l 0,20 0,20 0,29 0,20 0,50 0,30 0,23 0,50 0,20 0,20 0,20 0,20 0,3 200 Panna 1-3 Cd µg/l 0,05 0,05 0,06 0,05 0,13 0,05 0,05 0,65 0,05 0,05 0,06 0,05 0,1 50 Panna 1-3 Cu µg/l 1,0 1,0 1,0 1,3 2,6 1,6 4,2 1,0 1,1 1,0 1,0 1,0 1,5 500 Panna 1-3 Cr µg/l 0,5 0,5 0,5 0,5 0,9 0,5 0,5 0,9 0,5 0,5 0,6 0,5 0,6 500 Panna 1-3 Hg µg/l 0,73 0,03 0,16 0,07 0,22 0,25 0,19 0,14 0,79 0,13 0,03 0,04 0,2 30 Panna 1-3 Ni µg/l 1,11 1,06 0,66 1,69 2,29 1,10 1,10 0,98 1,20 0,62 0,69 0,87 1,1 500 Panna 1-3 Tl µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 50 Panna 1-3 Zn µg/l 3,2 2,0 4,6 2,7 84,9 2,1 2,0 4,0 20,0 2,0 2,0 2, Panna 1-3 [TCDD] per beng/l 0,016 0,016 0,016 0,016 0,016 0,016 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0, ,3 Panna 1-3 susp. mg/l 5,7 3,9 3,4 4,9 7,4 6,1 4,2 3,6 6,0 8,2 5,5 4,4 5 30/45 Panna 1-3 NH4 mg/l Panna 4 As µg/l 1,4 2,0 2,3 1,2 3,5 2,2 1,0 0,5 0,9 1,7 150 Panna 4 Pb µg/l 2,6 1,5 1,4 1,3 0,8 0,6 0,4 0,3 0,2 1,0 200 Panna 4 Cd µg/l 0,108 0,086 0,148 0,171 0,127 0,080 0,050 0,096 0,050 0,1 50 Panna 4 Cu µg/l 1,18 0,05 1,16 1,79 2,44 2,76 1,02 1,00 1,00 1,4 500 Panna 4 Cr µg/l 0,50 0,50 0,50 0,50 0,57 0,60 2,30 0,50 0,54 0,7 500 Panna 4 Hg µg/l 0,17 0,12 0,03 0,19 0,18 0,04 0,18 0,23 0,56 0,2 30 Panna 4 Ni µg/l 2,3 0,8 0,8 1,1 1,4 2,8 1,1 0,9 1,1 1,4 500 Panna 4 Tl µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 50 Panna 4 Zn µg/l 93,1 38,2 40,9 17,1 6,9 10,0 2,0 2,0 2, Panna 4[TCDD] per bes ng/l 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,004 0,004 0,004 0,003 0,003 0, ,3 Panna 4 susp. mg/l 3,0 3,0 3,2 7,1 3,2 6,8 3,4 2,9 2,4 4 30/45 Panna 4 NH4 mg/l Panna 5 As µg/l 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1,0 1,0 0,5 0,5 0,6 150 Panna 5 Pb µg/l 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2 0,5 0,2 0,2 0,2 0,3 200 Panna 5 Cd µg/l 0,050 0,050 0,050 0,050 0,050 0,050 0,050 0,059 0,050 0,1 50 Panna 5 Cu µg/l 1,00 1,00 1,33 1,00 1,00 1,00 1,57 1,35 1,00 1,1 500 Panna 5 Cr µg/l 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,60 0,50 0,50 0,50 0,5 500 Panna 5 Hg µg/l 0,03 0,05 0,85 1,42 1,02 0,30 0,27 0,60 0,32 0,5 30 Panna 5 Ni µg/l 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 500 Panna 5 Tl µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 50 Panna 5 Zn µg/l 9,3 10,6 7,8 4,5 4,6 5,5 5,0 5,0 2, Panna 5[TCDD] per bes ng/l 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0, ,3 Panna 5 susp. mg/l 2,3 0,9 2,0 2,2 2,0 5,0 2,3 2,0 2,0 2 30/45 Panna 5 NH4 mg/l

79 Bilaga 14 Transportutredning 2016 Kontinuerligt arbete för att minska miljöpåverkan från externa transporter Affärsområde Bränslebaserad Energis externa transporter i egen regi ses kontinuerligt över för att hitta möjligheter att minska miljöpåverkan. Detta sker dels i det dagliga arbetet och dels i och med att kunderna/leverantörerna av olika fraktioner förändras över tiden. Transportsätt vid interna och externa transporter Transporten i egen regi Inom affärsområde Bränslebaserad Energis sker ett kontinuerligt arbete med att byta ut fordon och man strävar efter att ha en fordonsflotta med högsta Euroklass. Internt ska vi använda lastbilar i Euroklass 5 eller högre klassade lastbilar. Alla våra egna lastbilar är idag Euroklass 5 eller högre. De två nyaste lastbilarna har Euroklass 6 och vi har dessutom en Biogaslastbil. Under 2017 ska vi byta ut ytterligare 2 hjullastare till högre Euroklass, samt ytterligare minst en lastbil till Euro 6. Transportsätt i entreprenörs regi Transporter i entreprenörs regi regleras i våra upphandlingar och avtal slöts ett nytt entreprenörsavtal av bl. a. container-, växelflak- och farligt avfallstransporter (inkl. viss tömning av återvinningsmaterial). I avtalet ställs krav att alla bilar som används i Linköping inom det avtalade området ska vara Euro 5- klassade eller bättre. Transportsträcka Minimera mängden interna transporter Vi arbetar kontinuerligt med strategisk placering av inkommande avfallsbränsle. Arbetet pågår för att kontinuerligt titta på lagerstrategier där kortare transportvägar finns med som ett av huvudmålen. Ytterligare ett mål är att öka möjligheten att planera leveranserna för att på det sättet också kunna tillsätta rätt resurs vid rätt tillfälle. Vi har under 2016 effektiviserat våra interna transporter av avfallsbränslen med ytterligare 15 procent. Under de två senaste åren har vi effektiviserat de interna transporterna med 40 procent, jämfört med Det vi förut behövs 2 skift för att hinna med, det klarar vi i dag på 1 skift. Dessutom öppnar vi bal direkt i tipphall, i stället för att lägga dem på lager, öppna dem där och sedan köra till tipphall.

80 Bilaga 14 Nu fortsätter det arbetet med effektiviseringen av den interna logistiken. Under 2017 kommer främst att rikta in oss på att få avfallsbränslet just in time för att på det sättet köra bränslet direkt till produktionen och då slippa lagra och slippa lasta igen för transport till produktion. Terminal för bränsleved Vi arbetar med att i större utsträckning lagra samt hugga upp bränsleved på vår egen terminal istället för att köra bränslet till olika terminaler runt om i länet. Den större terminalen gynnar även våra leverantörer som på ett bättre sätt kan utnyttja de returtransporter som finns tillgängliga. Det betyder att färre transporter går tomma i någon riktning. Den ökade användningen av vår terminal gör att vi inte är lika känsliga för Just in time - leveranser och att leverantörerna då inte behöver gå tomma tillbaka. Fyllda returlass ökar lastgraden Vi lägger stort fokus på att arbetet med fyllda returlass. Planering av transporter sker månads- veckovis och dagligen vilket skapar förutsättningarna som behövs för ett ökat utnyttjande av resurserna bl.a. i form av fyllda returlass. Fyllda returlass är inte alltid möjligt, beroende på de behov som finns hos det egna företaget och kunder/leverantörer. Förbättrad Information/Kommunikation ökar lastgraden Arbetet med förbättrad kommunikation sker kontinuerligt beträffande behov av bränslepåfyllnad (till våra förbränningsanläggningar). Bättre framförhållning minimerar antalet oplanerade panikleveranser till förmån för planerade leveranser och ger transportören bättre förutsättningar att planera sin verksamhet och ökar möjligheten att planera in returleveranser etc. Körsätt I Linköping genomförs löpande utbildning för chaufförerna i ECO-Driving. Vid inköp av nytt fordon ska det ingå att lära sig hur man kör just det fordonet på ett miljöekonomiskt sätt. Bränsleslag Utredning av potentiella framtida drivmedel I oktober 2016 började vi köra alla dieseldrivna motorer på Gärstad avfallsanläggning med HVO. Vi minskar därmed de fossila CO2 utsläppen med över 80%. Biogasbil Vi har en biogasdriven lastbil för transporter mellan egna anläggningar. Det som gör denna speciell ur miljösynpunkt är att den är vår första biogasdrivna lastbil för interna bränsle/avfallstransporter. Det är en 3-axlig krokbil, som används till att köra till och ifrån biogasen samt till att köra avfallsbränsle internt mellan lager och pannor.

81 Bilaga 14 Motorstyrkan i en sådan bil är så låg att det inte är möjligt att dra släp bakom den, men då den körs på våra kortare sträckor där släp ändå inte används så är detta inget problem. Bilen upplevs positiv även ur ett arbetsmiljöperspektiv då den går så mjukt och behagligt, vilket beror på den lägre motorstyrkan samt mjuk luftfjädring. De sträckor där denna biogasbil nu kör har vi därmed gått över från dieseldrift till biogasdrift.

82 Bilaga 15 Historik Gärstadverket Pannornas ombyggnad År Händelse 1981 Panna 1 togs i drift Panna 2 togs i drift Panna 3 togs i drift Gasturbinanläggning togs i drift för elproduktion Gemensam rökgaskondenseringsanläggning installerades. Förbättrad rökgasrening samt ökat energiuttag Panna 4 togs i drift, panneffekt ca 68 MW samt rökgaskondensering med värmepump som ger ytterligare ca 15 MW värme. Elproduktion med mottrycksturbin ca 19 MW Panna 2 och 3 genomgick en stor upprustning, ombyggnad av pannorna, stödoljebrännare installerades och spärrfiltren byttes ut Dioxin filter installerades efter Pannorna Panna 1 rustades upp, nya panelväggar i nedre delen och slaggtråget byttes ut samt två stödoljebrännare installerades. Nytt spärrfilter Ångturbin installerades vid panna Panna 1-3 kompletterades med reningssteg för ammonium, stripper installerades. Vattenreningen byggs om och utökas med en reningslinje för vatten från kloridsteget Panna 1-3 ny skrubber installeras, trestegs fyllkroppsskrubber ersatte den äldre skrubbern Byggande av panna 5 påbörjas Panna 5 togs i drift, panneffekt ca 83 MW samt rökgaskondensering. Elproduktion med mottrycksturbin ca 21,5 MW Övrigt År Händelse 1999 Certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO Kvalitets- och arbetsmiljöcertifierade enligt ISO 9001 respektive OHSAS 18001

83 Bilaga 15 Leverantörer Panna 1 Panna 2 Panna 3 Panna 4 Panna 5 Driftsattes år / / Pannan Trappstegsroster Trappstegsroster Trappstegsroster Trappstegsroster Trappstegsroster Von Roll 2006 Babcock & Wilcox Völund A/S, Danmark ( Von Roll) 2006 Babcock & Wilcox Völund A/S, Danmark ( Von Roll) Babcock & Wilcox Völund A/S, Danmark Fisia Babcock Environment GmbH, Tyskland Rökgasreningen Torr rökgasrening Svetsbo AB Skrubber Götaverken miljö AB, Sverige Torr rökgasrening Simatek A/S, Danmark Våt rökgasrening ink skrubber Pronea Miljöteknik AB, Sverige Semitorr rökgasrening Alstom Power Sweden AB Turbinen Ångturbin Siemens Power Generation Siemens Modell SST300 Fincantieri Cantieri Navali Italiani S.p.A, Italien

84 Principskiss vattenrening Panna 1-3 Bilaga 16 Skrubber Rökgas Kloridsteg Sulfatsteg NaOH Kondensatsteg Dioxinfilter CO2- Avdrivare CO2- Avdrivare A Neutralisering FeCl Slutneutralisering & fällning Fällning NaOH TMT Flockning Flockning Polymer Lamell Centrifug Huvudlamell Deponi ph-justering NaOH Sandfilter Sandfilter Kolfilter Ammoniakstripper A Recipient

85 Password = PASS Dessa frågor gäller alla enskilda förbränningsanläggningar Länsstyrelsens nummer på anläggningen: Benämningen på den enskilda förbränningsanläggningen. P1-P3 P4 P5 Är förordningen (2013:253) om förbränning av avfall tillämplig på den enskilda förbränningsanläggningen? Ja Ja Ja Nej Förbränningskapacitet i ton avfall per timme Aktuella paragrafer för dispensbeslut eller villkor Antal överträdelser under året av villkor i dispensbeslut - Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse Enskilda förbränningsanläggningar- förbränningskapacitet över 2 ton avfall per timme Utsläpp till vatten Antal överträdelser under året som skett av begränsningsvärde i FFA. totalt suspenderat material (TSS): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse kvicksilver (Hg): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse kadmium (Cd): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse tallium (Tl): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse arsenik (As): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse bly (Pb): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse krom (Cr): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse koppar (Cu): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse nickel (Ni): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse zink (Zn): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse sammanlagt utsläpp av dioxiner och furaner: Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse Utsläpp till luft Antal överträdelser under året som skett av begränsningsvärde i FFA. stoft: Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse totalt organiskt kol (TOC): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse väteklorid (HCl): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse vätefluorid (HF): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse svaveldioxid (SO2): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse kväveoxider (NOx): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse kolmonoxid (CO): 0 0 0

86 - Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse kvicksilver (Hg): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse sammanlagt utsläpp av kadmium och tallium (Cd+Tl): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse sammanlagt utsläpp av antimon, arsenik, bly, krom, kobolt, koppar, mangan, nickel och vanadin (Sb+As+Pb+Cr+Co+Cu+Mn+Ni+V): Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse sammanlagt utsläpp av dioxiner och furaner: Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse

87 Box 1500, Linköping Tel , tekniskaverken.se