Drabantenhuset, Vilunda 6:47 m.fl i Upplands Väsby kommun

Transkript

1 Detaljplan för samrådshandling april 2015 normalt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Drabantenhuset, Vilunda 6:47 m.fl i Upplands Väsby kommun PLANBESKRIVNING Handlingar Plankarta med bestämmelser och illustrationsplan Denna planbeskrivning inkl genomförandefrågor Behovsbedömning om betydande miljöpåverkan Vy över föreslagen bebyggelse. Bild Ripellino Planområdets läge i centrala Upplands Väsby PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planen syftar till att skapa förutsättningar för ambitionerna i kommunens översiktsplan om en levande stadskärna inom Fyrklövern genom förtätning av bostäder och verksamheter. Detaljplanen har föregåtts av ett planprogram och är en av flera pågående detaljplaner inom programområdet Fyrklövern. För att göra Fyrklövern fortsatt attraktivt och kännetecknat av mångfald och variation har kommunen valt att inleda dialog med flera intressenter och aktörer som kan utveckla området. Dialogen förs genom projektet Väsby Labs.

2 Planförslaget innebär att befintlig kontorsbyggnad rivs och marken möjliggörs för ny bebyggelse innehållande bostäder, vårdboende och centrumändamål. Den föreslagna bebyggelsen är uppdelad i tre byggnadskroppar med ett gemensamt bottenplan mot gata och allmän plats. Byggnaderna mot öst föreslås kunna uppföras i två högre delar på 16 och 13 våningar. I planområdets västra del placeras vårdboendet i 5 våningar. Innehållsförteckning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG PLANENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED HUSHÅLLNINGS REGLERNA I MILJÖBALKEN PLANDATA Läge och areal Markägoförhållanden... 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 Riksintressen Översiktliga planer Kommunala program Detaljplan och förordnanden Program för planområdet Kommunala beslut i övrigt Poängsystemet... 8 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER 9 Natur... 9 Mark och vegetation 9 Geotekniska förhållanden 10 Föroreningar i mark 10 Radon 10 Miljökvalitetsnormer för vatten Ytvatten 10 Grundvatten 11 Kulturmiljö och landskap Bebyggelsens karaktär och struktur 12 Fornlämningar 12 Bebyggelse Stads- och landskapsbild 15 Bostäder 16 Arbetsplatser 16 Service offentlig och kommersiell 16 Det offentliga rummet-allmän platsmark Gator och trafik Gång- cykeltrafik 17 Kollektivtrafik 17 Biltrafik 17 Parkering 18 Rekreation Trygghet och tillgänglighet Social hållbarhet Detaljplanens bestämmelser, stadsmässighet och gestaltning Störningar och risker...21 Luftkvalitet 21 Buller 21 Vibrationer 23 Elektromagnetisk strålning 24 Farligt gods 24 Brandkrav 24 Flyghinderfri zon 24 Lokalklimatförhållanden 24 Klimatanpassning 27 Teknisk försörjning Vatten och avlopp 27 Dagvatten 28 El, värme, tele, bredband 30 Avfall 30 Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning 30 Markförvärv 31 Gemensamhetsanläggning 31 Servitut 31 Administrativa frågor Planens handläggning 31 Tidplan 31 Genomförandetid 31 Huvudmannaskap och ansvarsfördelning 31 Avtal 32 Bygglovpliktens omfattning 32 Utredningar 32 2 Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april 2015

3 Dokumentation och kontroll 32 Avgifter och taxor Kostnader för allmän platsmark 33 VA-taxa 33 Elavgift 33 Fjärrvärme 33 Bygglovavgift 33 Fastighetsbildningsåtgärder 33 BEHOVSBEDÖMNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Platsen Påverkan och planen Ställningstagande om betydande miljöpåverkan MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN MEDVERKANDE KONSULTER...36 BEGREPPSFÖRKLARINGAR Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april

4 PLANENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED HUSHÅLLNINGS REGLERNA I MILJÖBALKEN Förslaget är förenligt med miljöbalkens (MB) 3 kap avseende lämplig användning av mark och vatten samt 5 kap miljökvalitetsnormer. Något riksintresse enligt 4 kap berörs inte. PLANDATA Läge och areal Platsen ligger centralt i Upplands Väsby och avgränsas i söder av rivningstomten för gamla Vilundaskolan och i öster av Drabantvägen. I väst ligger de flerbostadshus som kallas för De blå husen. Köpcentret Väsby centrum ligger i direkt anslutning till planområdets norra sida. För exakt avgränsning av planområdet hänvisas till plankartan. Planområdet omfattar bland annat kommunkontoret för samhällsbyggnad (KSB) där delar av kommunens förvaltningar inryms idag. Planområdet omfattar ca 4300 m 2. ENTRÈ VÄSBY CENTRUM PLANOMRÅDE DRABANTVÄGEN VITTRASKOLAN ARKADSTIGEN GAMLA VILUNDASKOLAN RIVNINGSTOMT DE BLÅ HUSEN FLERBOSTADSHUS 8 VÅNINGAR DJÄKNEPARKEN FLERBOSTADSHUS 2 VÅNINGAR Planområdets läge i centrala Väsby 4 Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april 2015

5 DRAGONVÄGEN ARKADSTIGEN ARKADSTIGEN 1:548 KYRKVÄGEN KYRKVÄGEN 25:2 1:588 1:583 1:584 1:586 1:587 ga:21 1:228 1 Markägoförhållanden Inom planområdet: KYRKBYN Vilunda 6:47 Upplands Väsby 3:1 2 kommun Vilunda 6:38 Upplands Väsby kommun Vilunda 1:548 \6:57\ Upplands Väsby kommun Vilunda 6:60 Privat markägare KYRKVÄGEN HERRGÅRDSVÄGEN KYRKVÄGEN 1:548 27:2 27:3 27:4 SÄTERIVÄGEN 1:589 1:590 1:591 1:594 1:228 1:592 1: :595 1:596 1:216 1:597 1:598 1:599 1:217 ga 1:242 sv Utanför planområdet: \6:59\ ga:27 * Vilunda 6:22 Upplands Väsby kommun Vilunda 6:55 Upplands Väsby kommun VILUNDA KYRKVÄGEN 1:226 1:225 DRAGONVÄGEN DRAGONVÄGEN VILUNDA 6:22 6:24 DJÄKNESTIGEN VILUNDA 6:60 1 6:47 VILUNDA 6:38 DRABANTVÄGEN Kartan visar gällande fastighetsgränser samt planområdets avgränsning 1:548 6:23 DJÄKNESTIGEN 6:55 6:38 Sv TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 1:548 6:63 Riksintressen Influensområde för riksintresset för Arlanda flygplats berör hela planområdet. Under 2008 fastställdes nya gränser för influensområdet buller från riksintresset Arlanda. Planområdet ligger inom angivet influensområde med mer än tre bullerhändelser över 70 dba maximal ljudnivå per medeldygn samt delvis inom område för 55 dba ekvivalent flygbullernivå. VILUNDA 6:62 Översiktliga planer I gällande översiktsplan, strategisk kommunplan , antagen , är visionen att Upplands Väsby ska bli en modern småstad med egen identitet. Stadslivet anges som ett MÄLARVÄGEN av sex strategiska utvecklingsområden, där huvudmålet är att centrala Upplands Väsby ska utvecklas till en spännande stadskärna med ett stadsmässigt utbud av bostäder, verksamheter, service och mötesplatser. MÄLARVÄGEN 6:64 KAVALLERIGATAN 1:548 Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april

6 Översiktsplanen lägger fast ett antal strategier och delmål, som förtätning och komplettering inom nuvarande bebyggelseområden i synnerhet i de centrala delarna av Väsby. Planområdet är utpekat som utvecklingsområde för bostäder och verksamheter. Detta detaljplaneförslag överensstämmer med gällande översiktsplan. Kommunala program Kommunala program som främst berör planeringen av området är: Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde policy, råd och riktlinjer (policy 2001, bilaga 2007). Energi- och klimatstrategi, UVK (antagen av Kommunfullmäktige ) Avfallsföreskrifter för Upplands Väsby kommun (antagen av kommunfullmäktige 15 juni 2009) samt Avfallsplan (antagen av kommunfullmäktige 15 december 2008). ABVA- Allmänna Bestämmelser för användande av Upplands Väsby kommuns allmänna Vatten- och Avloppsanläggning. Belysningsprogram för Upplands Väsby centrala delar (antagen av Tekniska nämnden 2010) Handikapplan under utarbetande Handikappolitiskt program 2008 Tätortsnära naturinventering 2010 Vattenplan 2013 Klimat- och sårbarhetsstrategi 2014 Trafikplan 2013 Detaljplan och förordnanden För området gäller idag följande detaljplaner: nr 37 Stadsplan för centrum Planen medger bostäder, allmänt ändamål och parkering. Ingen genomförandetid kvar. nr 44 Ändring av Stadsplan för del av centrum Planen medger bostadsändamål. Ingen genomförandetid kvar. nr 266 Detaljplan för Väsby centrum Planen medger centrumverksamhet och parkering. På platsen för aktuellt planområde medges kontor och/eller skola med möjlighet för handel i bottenvåningen. Genomförandetid utgår Kartan visar markanvändningen enligt gällande planer samt planområdets avgränsning i röd ram. 6 Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april 2015 Referenssystem: SWEREF / RH2000 Skala: 1:2000 Datum: :14 50 m

7 Program för planområdet Ett program för Fyrklövern godkändes av kommunstyrelsen den 5 mars Programmet ligger till grund för denna detaljplan och utgör grunden till de bostadsetapper som nu planläggs. Programmets övergripande riktlinjer för en utveckling av området i enlighet med översiktsplanen handlar bl.a. om att förstärka de nord-sydliga och de öst-västliga stråken och knyta samman stadsdelarna, att möjliggöra en levande gatumiljö, skapa mångfald i utbudet och att säkerställa ekologisk hållbarhet och en hälsosam boendemiljö. Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen gav den 8 maj 2014 byggnadsnämnden och dess förvaltning i uppdrag att ta fram detaljplan för Drabantenhuset. Kommunstyrelsen beslutade i januari 2011 att påbörja arbetet med Väsby Labs och applicera det på Fyrklövern som ett sätt att utveckla samhällsbyggnadsprocessen i kommunen. Idén med Väsby Labs bygger på att skapa samarbeten mellan olika aktörer på marknaden. Detta innebär att handlingsfriheten inom området måste vara stor så länge som möjligt. För att inte behöva låsa mer än nödvändigt under tiden som dialogen med intressenter pågår har man valt att jobba med detaljplaner i flera steg: Steg 1. Detaljplan för Fyrklövern 1- allmän platsmark- för hela Fyrklövernområdet. Den detaljplanen slår fast de övergripande infrastrukturfrågorna nya huvudlänkar genom strukturen, nya kollektivtrafiklänkar, viktiga ledningsstråk, dagvattenhantering i relation till grundvattentäkt etc. Plankartan utformas som en s.k. skelettplan och kvartersmarken lämnas utan planläggning i detta steg. Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige den 16 mars Shared space Väsby centrum Shared space är ett begrepp och en svensk översättning "gångfartsområde". Grundp för alla, där trafikanter (mot cyklister) samspelar och del med fokus på oskyddade tra att det ställs speciella krav p platserna. Som bilist eller m du ytan på de gåendes villko det att samtliga trafikanter k låga hastigheter. Drabantvägen Kommande detaljplaner för bebyggelse Röd streckad pil symboliserar körbar yta utformad som shared space Kommande detaljplaner för bebyggelse GC-väg Djäknevägen Kommande detaljplaner för bebyggelse Djäknevägen Röd streckad pil symboliserar körbar yta utformad som shared space Gång- och cykelväg (kvartersmark) Dragonvägen Kommande detaljplaner för bebyggelse Gröna streckade pilar symboliserar öppningar genom kommande bebyggelse Parken och utfomningen av torgytorna kommer att studeras vidare i samband med kommande medborgardialog Husarvägen Kommande detaljplaner för bebyggelse Gång- och cykelväg Drabantvägen Kommande detaljplaner för bebyggelse Kommande detaljplaner för bebyggelse Kommande detaljplaner för bebyggelse Gråa streckade pilar symboliserar lokalgator genom kommande bebyggelse Mälarvägen Kommande detaljplaner för bebyggelse Illustrationsplan för Dp Fyrklövern 1, allmän platsmark. Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april

8 Steg 2. Kvartersmarken planläggs som delar efter behov utifrån hur dialogen mellan olika aktörer går i mål. Den aktuella detaljplanen är en av de kvartersplaner som kommer att fylla Fyrklövern. CENTRUM Aktuella detaljplaner: Skanska/Silverlife 100 lgh Riksbyggen 50 lgh Yta A1 Yta B2 VITTRA Junior Living 50 lgh Yta B1 Savana 50 lgh Brabo 60 lgh Detaljplan för Dragonvägen (A) DRABANTVÄGEN Yta D Yta A2 samrådsbeslut hösten 2014 beslut om granskning våren 2015 Yta C1 Detaljplan för Västra Vilunda (B) Väsbyhem 90 lgh Yta B4 Senior och trygg fastighetsfond 50 lgh HSB 50 lgh 7000m2 FOLKPARKSOMRÅDET Yta C2 Yta C5 Yta C4 TB Exploatering 16 lgh g Svenska hyreshus 23 lgh Yta C3 Bonum 60 lgh TB expl 6000m2 ARKADSTIGEN DRAGONVÄGEN Yta A4 Yta H1 Detaljplan för Östra Vilunda (C) samrådsbeslut hösten 2014 beslut om granskning våren 2015 Detaljplan för Drabantenhuset (D) samrådsbeslut våren 2015 Yta C6 HUSARVÄGEN Yta B3 JM 50 lgh Seniorgården 50 lgh Yta A3 VILUNDAPARKEN PARK Brabo 60 lgh samrådsbeslut hösten 2015 Yta B5 UnvierCity 50 lgh Yta E1-E4 ej påbörjat Detaljplan för Ekebo (G) samrådsbeslut hösten 2014 beslut om granskning våren 2015 Yta H1 - H2 ej påbörjat Yta H2 6000m2 Yta E3 Yta E1 Yta E2 6500m2 6500m2 Yta E4 6500m2 6500m2 MÄLARVÄGEN Yta G Stena fastigheter 450 lgh Vägar/GC-stråk som avses faställas i detaljplan för allmän platsmark EKEBO Etapper inom Etappindelning för kommande detaljplaner. Aktuellt planområde är markerat med rosa färg. Fyrklövern senast uppdaterad: Poängsystemet Ambitionen med utvecklingen av de olika delområdena inom Fyrklövern är att skapa stadsmässiga miljöer med variation och funktionsblandning för att få ett levande stadsrum. Poängsystemet beskriver och tydliggör vilka kvalitativa respektive kvantitativa aspekter som projekt inom Fyrklövern och inom ramen för Väsby Labs ska leva upp till. De aspekter som belönas i poängsystemet utgår från idéer och förslag som kommit från invånare, företagare, politiker i Upplands Väsby och byggherrar under arbetet med Väsby Labs. Modellens tre klasser; Guld, Silver respektive Brons representerar olika nivåer med stegrande kvalitetskrav och ger motsvarande prisavdrag från grundpriset på marken i form av en premie. Poängsystemet ska även fungera som ett incitament för att bygga mer kvalitativt och långsiktigt i enlighet med Väsby Labs-andan. Genom poängsystemet ska Fyrklövern nå en hög arkitektonisk nivå med en varierad och stadsmässig bebyggelse som ska skapa intressanta miljöer i stadsrummet. Utgångspunkten med detaljplanen är att det ska vara en flexibel plan för att kunna möta arbetet med poängsystemet utan att hindra goda lösningar. Bestämmelserna styr i viss utsträckning bland annat placering, skala, användning och störningsskydd. Detta för att slå fast vissa avgörande delar i ambitionen. 8 Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april 2015

9 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER I detta kapitel beskrivs förutsättningar, förändringar och konsekvenser för de olika rubrikerna. Natur Mark och vegetation Fyrklövernområdet upptas till stor del av bebyggelse och angränsade grönytor som är omdanade av människan. Enligt naturinventeringen (Ekologigruppen ) för Fyrklövernområdet har inga enskilda träd pekats ut som särskilt värdefulla med undantag för ett område väster om Dragonvägen. Vid nyexploatering kommer åtgärder för att gynna biologisk mångfald inom området genomföras. Detta innebär att spara befintliga uppvuxna träd i så stor utsträckning som möjligt samt att plantera tallar, ekar, askar och lindar av lokalt ursprung. När det gäller att anlägga grönytor inom området bedöms miljöer för pollinerare ha bäst förutsättningar för att utgöra ett stöd för den omgivande gröna infrastrukturen, samtidigt som sådana miljöer kan uppskattas för sina estetiska värden av de boende. Söder om planområdet planeras en ny park i samband med detaljplanen för Fyrklövern 1. Parken ska fungera som allmän park för hela Fyrklövern. Ca 400 meter öster om planområdet ligger Vilundaparken som är kommunens största idrottsanläggning. I kombination med de nya öst-västliga stråk som planläggs i Fyrklövern 1 förbinds de båda parkerna och skapar ökad tillgänglighet till och mellan dem. Med fler bostäder i närheten till parker skapas förutsättningar för fler människor att ha tillgång till rekreativa miljöer. Utökad vegetation skapar också förutsättningar för en högre biologisk mångfald i området samt som vind- och temperaturutjämnare. Inom planområdet är marken i huvudsak bebyggd eller hårdgjord. I den södra delen finns mindre gräsytor och uppvuxna träd. En genomförd exploatering kommer att ta i anspråk vissa av dessa ytor och det är då viktigt att försöka bevara så mycket av dessa miljöer som möjligt. I det aktuella förslaget föreslås gårdsmiljöer och planteringar på byggnadernas tak. För vårdboendet planeras en takträdgård medan bostäderna får tillgång till en takterrass med uteplatser och planteringar. Plankartan innehåller en planbestämmelse om att en viss del av takens yta ska utgöras av vegetationstak. Bestämmelsen bidrar bland annat till att skapa förutsättningar för nya miljöer för pollinerare enligt rekommendationerna i naturinventeringen. Framför kommunhuset finns idag en parkyta som delvis påverkas vid ett genomförande av detaljplaneförslaget. I den mån det är möjligt ska uppvuxna träd och naturliga miljöer sparas. Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april

10 Geotekniska förhållanden Det har gjorts flera geotekniska undersökningar inom området, vilka har sammanställts i ett PM för Fyrklövernområdet i sin helhet (Bjerking, ). I sammanställningen framgår det att marken till stor del består av lera i varierande mäktighet. I en tidig dagvattenutredning för Fyrklövernområdet framgår det att den övre delen av leran är av torrskorpekaraktär och den undre delen av leran är varvig med inslag av grövre material. Det minsta lerdjupet förekommer dels mot öster, mot Husarvägen dels mot väster, väster om Dragonvägen. Det finns även en avgränsad undersökning för aktuellt planområde som utfördes före uppförandet av den befintliga byggnaden ( ). Utredningen redovisar jordarna som tjälfarliga och i vattenmättat tillstånd starkt flytbenägna. I båda nämnda utredningar föreslås grundläggningen utföras med stödpålar och fribärande golv. Inför fortsatt projektering erfordras geotekniska undersökningar. Föroreningar i mark Det finns information om gamla s.k. gifthål där det deponerades avfall från industri i Messingen, inom området. Innan exploatering sker ska markprover tas för att säkerställa att det inte finns några sådana markföroreningar. Även när uppgifter saknas om eventuella markföroreningar, måste man vid alla schaktarbeten vara observant på tecken som tyder på detta. Detta är särskilt viktigt vid byggande i mark som redan har varit bebyggd eller på annat sätt har varit ianspråktagen. Radon Området ligger enligt översiktliga bedömningar inom lågriskområde men gränsar till högriskområde för markradon. Vid en radonundersökning inomhus 2006 i den nu rivna Vilundaskolan hittades förhöjda radonhalter i ett utrymme. Markradon kan därför finnas i området. En mer detaljerad undersökning av områdets markradonsituation ska redovisas vid bygglovsansökan. Om sådan undersökning inte genomförs ska byggnaderna uppföras radonsäkra. Miljökvalitetsnormer för vatten Ytvatten År 2009, 2015 samt år 2021 fastställs åtgärdsprogram och förvaltningsplan samt miljökvalitetsnormer för alla yt- och grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. Besluten fattas med stöd 5 kap. miljöbalken samt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på ytvatten. Det grundläggande målet är att god vattenstatus på yt- och grundvatten ska uppnås och bibehållas. För Väsbyån som planområdet avvattnar till, gäller att god ekologisk status ska uppnås senast 2021 samt för kemisk status, senast 2015 med eventuell förlängning i tid. Miljökvalitetsnormer är styrande vid fysisk planering. I december 2015 tas nya beslut om vilka kvalitetskrav som ska gälla för Väsbyån samt övriga sjöar och vattendrag och grundvattenförekomster inom kommunen. Kommunen samarbetar inom Oxunda Vattensamverkan för att genomföra miljöövervakning och föreslå utredningar för att definiera nödvändiga åtgärder för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärderna sammanfattas i kommunens vattenplan (2013). Den planerade exploateringen får inte försvåra möjligheterna att med olika åtgärder uppnå god vattenkvalitet; Inom området planeras fördröjande åtgärder för att minska höga flöden samt öka rening av dagvattnet innan det når våra vattendrag samt grundvatten. De åtgärder som planerar genomföras inom området är gröna ytor samt infiltration och rening. Kommunen planerar i övrigt i Fyrklövernområdet åtgärder såsom plantering av träd, skelettjordar och infiltrationsmagasin. Denna plan kopplar till Fyrklövern 1- allmän platsmark som beskriver dagvattenhanteringen i stort inom området Fyrklövern. 10 Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april 2015

11 Grundvatten Vattenförekomsten för grundvattnet utgörs av Stockholmsåsen-Upplands Väsby. Den kvantitativa statusen är god men den kemiska statusen är otillfredsställande på grund av överstigande halter av tri- och tetrakloreten samt förhöjda halter klorid. Kvalitetskravet ger ett undantag för klorid till år 2021 men annars ska vattenförekomsten ha god kemisk status till Risk finns för att miljökvalitetsnormen inte uppnås. Grundvattnets trycknivå har noterats på nivån +5,3 (enligt mätning i grundvattenrör ). Marknivån inom planområdet ligger på ca +8. Planområdet ligger inom yttre skyddzon för Hammarby (Länsstyrelsens beslut ). Hammarby vattentäkt är en mycket viktig reservvattentäkt för Storstockholms vattenförsörjning. För skyddsområdet gäller speciella skyddsföreskrifter. Länsstyrelsen kan dock medge undantag från föreskrifterna. Inom den yttre skyddszonen får enligt nu gällande skyddsföreskrifter större schaktarbeten inte ske till lägre nivå än en meter över högsta naturliga grundvattenstånd. Pålning, på icke förorenad mark, ner till lägre nivå, bedöms normalt inte innebära någon risk för negativ grundvattenpåverkan. Vid andra djupa schaktarbeten ska kontakt tas med länsstyrelsen. Åtgärder som tillfälligt eller permanent påverkar grundvattennivåer och dylikt kan eventuellt kräva tillstånd enligt miljöbalken. Ett förslag till nya föreskrifter och skyddszoner prövas för närvarande av Länsstyrelsen. Planområdet ligger enligt det nya förslaget inom sekundärt skyddszon för Hammarby och Rotsunda vattentäkter. Av förslaget till föreskrifter framgår att ny bebyggelse inte får påverka vattenresursen negativt. Även andra åtgärder som kan påverka vattentäkten negativt regleras. Inom skyddsområde för grundvattentäkt är det olämpligt att infiltrera dagvatten som genereras i anslutning till vägar och parkeringsytor. Inom detta planområde uppstår inget sådant dagvatten. Takdagvatten ska fördröjas inom fastigheten. Ytterligare fördröjning sker på de tak som täcks med sedum eller likvärdigt material (vegetationstak). Läs vidare under rubriken Dagvatten. Vid all byggnation och grävarbeten inom skyddsområdet krävs att byggherren har egen kunskap och informerar entreprenörer m.fl.om det särskilda kravet att skydda grundvattnet samt att beredskap ska finns för olyckor med arbetsmaskiner etc. Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april

12 Kulturmiljö och landskap Området utgörs av gammal åkermark, mellan Brunkebergsåsen i öster och Folkparksberget i väster. Åkermarken brukades fram till 1960-talets slut då området bebyggdes av Väsbyhem AB. Bebyggelsens karaktär och struktur Väsby centrum invigdes 1972 och skulle bli ett centrum för handel men också för samhällsservice som skolor, bibliotek och bostäder. Bebyggelsen planerades utifrån att ge så många som möjligt bostad i nära anslutning till centrum. Detta gav samtidigt bra kundunderlag och skapade ett socialt liv i området. Bostadsbebyggelsen söder om planområdet är uppförd under talet och karaktäriseras av dåtidens ideal med rätvinklig arkitektur och bilfria gårdar omgivna av stora parkeringar. Strax väster om planområdet ligger De blå husen, skivhus i åtta våningar som ligger på rad med gavlarna mot Dragonvägen. Kontorsbyggnaden inom planområdet, som föreslås rivas, nämns inte i det kulturmiljöunderlag som tagits fram (Stockholms läns museum 2010). Flygbild över centrala Upplands Väsby. De blå husen till vänster i bild och planområdet markerat med röd ram. Fornlämningar Planområdet berörs inte av några kända fornlämningar. Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 lagen om kulturminnen mm, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Fornlämningar kan synas som härdrester, stenpackningar eller mörka färgningar i jorden. 12 Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april 2015

13 Bebyggelse Förslaget innebär att befintlig kontorsbyggnad rivs och marken möjliggörs för ny bebyggelse innehållande bostäder, vårdboende och centrumändamål. Förslaget inrymmer tre byggnadsvolymer sammankopplade i en gemensam bottenvåning. Mot öst möjliggörs bebyggelse i 16 våningar och i väst 5 våningar mot entrén till Väsby centrum. Bottenplanet innehåller entréer, servicefunktioner, parkering och kommersiella lokaler. Ovanpå bottenvåningen planeras en gårdsmiljö för de boende. I planområdets östra del ges utrymme för en transformatorstation samt en angöringsgata för trafik till planområdet och varutransporter till Väsby centrum. I förslaget är sockelvåningen och vårdboendets fasader tänkta att utföras i ljust tegel och trä. Sockelvåningen blir en förlängning av den befintliga tegelfasaden som återfinns i centrumhuset. Punkthusen planeras uppföras med fasader av ljus betong som tydligt kontrasterar mot sockelvåningens mer robusta materialitet. Utformningen av punkthusen utgår från omgivningens skala och av buller- och ljusförhållanden. De undre våningarna ges med hjälp av balkonger ett horisontellt uttryck som relaterar till omgivningens skala. Högre upp placeras balkongerna i hushörn efter solinfall. Räcken och balkongsidor föreslås i glas som visuellt utgör en förlängning av fasaderna. Ovanpå bottenvåningen och på vårdboendets tak föreslås takträdgårdar av bland annat sedum och ängsgräs. Gårdsmiljön ska innehålla gemensamma bullerskyddade uteplatser samt några privata uteplatser. VÄSBY CENTRUM ENTRÉ SYD TAKPROMENAD- SLINGA MUR FRD PERGOLA UPPHÖJD GÅRD +14,20 BULLERSKYDDAD SITTPLATS SEDUM +8,0 SEDUM Vårdboende GEMENSAM TAKTERRASS SEDUM MÖJLIG ODLING GEMENSAM UTEPLATS Bostäder GEMENSAM TAKTERRASS BOSTADSENTRÉ GEMENSAM UTEPLATS Bostäder +8,20 BOSTADSENTRÉ +7,90 +7,90 ENTRÉTORG GÅNGFARTSGATA DRABANTVÄGEN +8,40 PLANERAD BEBYGGELSE Föreslagen bebyggelse med omkringliggande PARK miljö och markanvändning. Förslaget innehåller tre byggnadsvolymer, två högre punkthus och ett vårdboende på en gemensam sammanbindande bottenvåning. Bottenvåningen inrymmer verksamheter och lokaler. På bottenvåningens tak finns gårdsmiljöer med uteplatser för de boende. Utformningen av torget ska studeras under Bild Ripellino Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april

14 Illustration av fasaderna från söder. Bild Ripellino Vy mot vårdboendet, torget och centrums södra entré. Bild Reflex Vy från den planerade Djäkneparken i söder. Bild Ripellino 14 Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april 2015

15 Stads- och landskapsbild Planförslaget möjliggör två högre byggnader på 16 och 13 våningar. Stadsbilden i och kring området kommer därför att påverkas. Dels i närområdet runt kvarteret men även från håll då de högre byggnaderna kan ses från större avstånd. Det är viktigt att husen gestaltas väl så att de uppfattats som ett positivt inslag i stadsbilden och i kommunen. Samtidigt ska de också bidra till en attraktiv miljö i gatuplan och mot angränsande bebyggelse. De byggnader som främst utmärker stadsbilden kring Väsby centrum idag är De blå husen med dess storlek, starka färger och identiska arkitektur som repeteras längs Dragonvägen. Den södra delen av Fyrklövernområdet präglas av lägre flerbostadshus i två våningar. Mot norr planeras de mötas av ny kvartersbebyggelse i upp till fem våningar. Vid ett fullt utbyggt Fyrklövern hamnar föreslagen bebyggelse i ett centralt läge omgärdat av ny och äldre bebyggelse i olika skalor. Platsen bildar även en fond mot kommande park i söder och markerar den södra entrén till Väsby centrum. Visionsbild över ett fullt utbyggt Fyrklövernområde. Bild Kristoff Laufersweiler, Sweco. Förslaget följer en tradition av att placera högre byggnader intill målpunkter i staden. Kring stationsområdet och Centralvägen finns inslag i stadsbilden med högre byggnader som markerar viktiga funktioner. Längs E4 ligger Scandic Infra City som är en av de högsta byggnaderna i Stockholms län. Planområdet ligger på en strategiskt bra plats för effektivt markutnyttjande med god tillgänglighet till stadens service. Den föreslagna byggnaden bedöms förhålla sig till befintlig och kommande stadsbild på ett tillfredställande sätt. Stationsområdet sett från väst. Här syns tydligt de högre byggnaderna som är placerade längs Centralvägen i Väsby. Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april

16 Dragonvägen De blå husen Bebyggelse inom detaljplanen Planerade kvarter Planerade kvarter Husarvägen Ovan redovisas de planerade byggnadernas relation till befintlig och kommande bebyggelse inom Fyrklövernområdet. Bild White Bostäder Förslaget innefattar ca 100 bostäder och 55 vårdboendeplatser. Den västra byggnaden planeras för vårdboende medan punkthusen innehåller bostäder. Förslaget redovisar en blandning av hyres- och bostadsrätter. Arbetsplatser Befintlig verksamhet inom berörd fastighet kommer att flyttas. I anslutning till planområdet finns ett flertal arbetsplatser. Närheten till kollektivtrafik med buss respektive pendeltåg gör att utbudet av arbetstillfällen inom ett större område utanför planområdet är mycket stort. Med hänsyn till områdets centrala läge och kommunens ambition att skapa en mer stadsmässig miljö föreslås det nya kvarteret möjliggöra centrumverksamhet, med krav på lokaler i bottenvåningen mot allmän plats. Vårdboendet kommer att bli en relativt stor arbetsplats med ca 60 heltidstjänster. Ytterligare arbetstillfällen kommer att tillkomma för de planerade verksamheterna i bottenvåningen. Service offentlig och kommersiell Närområdet erbjuder mycket god tillgänglighet till service. I norr angränsar planområdet till Väsby centrum som har ett stort utbud av verksamheter och service. Där finns bland annat vårdcentral, bank, folktandvård och kommunal verksamhet samt m 2 butiksyta. 200 meter österut ligger Vittraskolan, en F-9 -skola med ca 390 elever. Kommunens huvudbibliotek och gymnasieskola ligger intill järnvägsstationen ca 1 km västerut. I förslaget ingår nya handels- och serviceverksamheter. Dels i form av vårdboende i den västra byggnaden men även verksamheter i bottenplan mot angränsade allmänna ytor. Det offentliga rummet - allmän platsmark Planområdet omgärdas av flera befintliga och planerade allmänna platser. Ytan framför Väsby centrums södra entré planläggs som torg. I söder planeras en ny sträckning av Drabantvägen samt en ombyggnad av Djäkneparken, som ingår i detaljplanen för Fyrklövern 1. Parken och torgets utformning ska studeras vidare under För att bebyggelsen ska bidra till en levande stadsmiljö ska byggnader uppföras med aktiva bottenvåningar, det vill säga att verksamheter och entréer orienteras i gatunivå mot de angränsande allmänna ytorna. Gator och trafik Utöver torget innehåller planförslaget ingen mark för gång-, cykel- eller biltrafik. Fyrklövernområdet är idag relativt bilfritt och används främst av gående och cyklister. Större delen av biltrafiken är förlagd till utkanterna av området. I takt med att fler bostäder och verksamheter planeras och byggs behöver tillgängligheten förbättras. I Fyrklövern 1 planeras för lokalgator centralt i området för att tillgodose den nya bebyggelsen med service som sophämtning och transporter. En av de planerade gatorna, Drabantvägen, gränsar mot planområdet. Gatan föreslås förlängas vidare västerut mellan De blå husen för att ansluta till Dragonvägen. 16 Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april 2015

17 Gång- cykeltrafik Väster om planområdet går Arkadstigen som är ett gång- och cykelstråk i nord-sydlig riktning. Stråket förbinder bostadsbebyggelsen söderut med Väsby centrum i norr och bildar en mindre torgyta utanför entrén till centrumanläggningen. Inom Dp Fyrklövern 1 planeras Drabantvägens nya dragning korsa Arkadstigen i öst-västlig riktning. Drabantvägen föreslås utformas som en gångfartsgata där företräde ges för gång- och cykeltrafik. Detta för att göra det så enkelt som möjligt för fotgängare att röra sig. I kombination med Djäkneparken som planeras söder om Drabantvägen förväntas närområdet bli en väl använd plats i den offentliga miljön. Förutsättningar för gående och cyklister bedöms fortsatt bli goda samtidigt som den nya bebyggelsen inom planområdet även blir tillgänglig för biltrafik. Arkadstigen norrut mot Väsby centrum och torget Arkadstigen mot bostäderna i söder Kollektivtrafik Kollektivtrafik finns längs Dragonvägen, ca 200 meter väster om planområdet. Där passerar en stor del av kommunens busslinjer. Längs Husarvägen går ett flertal busslinjer som försörjer kommunens arbetsplatsområden och regionala kopplingar. Järnvägsstationen ligger ca 1 km västerut och skapar därmed mycket god regional tillgänglighet. Biltrafik Den befintliga byggnaden är tillgänglig för biltrafik och varutransporter via en angöringsgata i öst. Angöring sker idag kombinerat med varutransporter till Väsby centrum som har en lastbrygga i den del av centrum som är hopbyggd med befintligt kontorshus. Planförslaget syftar till att bibehålla tillgängligheten för transporter till båda fastigheterna. Biltrafiken i angränsning till planområdet planeras bli långsam och ge företräde får gående och cyklister. Drabantvägen är tänkt att främst användas av biltrafik med målpunkter i närområdet och utformas så att genomfartstrafik inte uppmuntras. Besökare till verksamheterna samt viss del av persontransporten till vårdboendet kan angöra längs Drabantvägen. Befintlig lastinfart i östra gaveln på kommunhuset. Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april

18 Parkering Inom hela Fyrklövern beräknas parkeringsbehovet vara 0,7 fordonsplatser per lägenhet. För varje detaljplan gäller att kunna lösa minst 0,35 fordonsplatser per lägenhet inom egen fastighet. Övriga platser ska vara möjliga att köpa utanför respektive planområde. Se vidare i Poängsystem för Fyrklövern, daterat Inom hela Fyrklövernområdet planeras tre parkeringsanläggningar för att täcka behovet av parkeringsplatser. Om planområdet bebyggs med det föreslagna vårdboendet får parkeringstalen anpassas utifrån den specifika verksamheten i enlighet med trafikplanen. Kommunen bedömer att en parkeringsnorm på 0,1 platser/lägenhet är tillämpligt i detta fall vilket innebär 5 platser. Då vårdboendet kräver personal bedöms inte de boende ha något behov av parkeringsplatser. Då kan denna norm istället rymma personalparkering som kan förläggas i något av de kommunala parkeringshusen. Antalet bostäder planeras uppgå till 100 st, vilket ställer krav om minst 35 parkeringsplatser inom fastigheten. Normen kan uppfyllas genom att parkeringsplatser placeras i det gemensamma bottenplanet. I ritningen nedan redovisas hur parkeringen är tänkt att lösas. Övrigt behov av parkeringsplatser för boende, personal och besökare kommer att tillgodoses genom inhyrning i den av kommunen planerade parkeringsanläggningen längs Drabantvägen. Angöring för transporter och sjukpersonal till och från vårdboendet ska finnas längs Drabantvägen. Handikapplatser planeras på allmän plats samt i bottenvåningens parkeringsgarage. För cykelparkering gäller 2 platser/lägenhet och 5 platser/1000 BTA verksamhetsyta. Cykelparkeringar planeras i byggnadens bottenvåning mot Drabantvägen samt inom garaget. Ritning över bottenvåningens planlösning. Parkeringarna placeras centralt i garage, inlastning sker från befintlig gata i öst. Bild Ripellino DRABANTENHUSET UPPLANDS VÄSBY RAK INFART ALT. A, SKALA 1:500(A3) SA Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april 2015

19 Rekreation Djäkneparken är ett parkstråk i öst-västlig riktning söder om planområdet. I samband med utbyggnaden av Fyrklövernområdet omlokaliseras den grönyta som dagens park innefattar och flyttas centralt i området för att bli mer av en områdespark omgiven av bostadsbebyggelse. Vilundaparken är Upplands Väsbys största sportanläggning och ligger ca 450 meter öster om planområdet. Där finns bland annat en ishall och en simhall, allvädersbanor och flera bollplaner. 600 meter söder om planområdet ligger Norra berget och Smedbyskogen som är ett större grönområde med bland annat motionsspår och parkourbana. Även folkparken, som är ett populärt promenadområde väster om Dragonvägen ligger inom gångavstånd från planområdet. Bostadsandvändningen som möjliggörs i detaljplanen leder till att fler människor kan bo nära dessa rekreativa miljöer. Det motiverar vårdboendets lokalisering då äldre och sjuka får god tillgång till den planerade parken i söder. Dock är det viktigt att även bostadsgårdarna utformas väl så att de blir lättillgängliga för de boende. Bostädernas orientering och aktiva bottenvåningar bidrar till trygghetsupplevelsen då fler människor är i rörelse och har ögon mot parkområdet under större delar av dygnet. Trygghet och tillgänglighet Den fysiska miljön ska vara trygg och säker. Bebyggelsen ska uppföras så att den blir tillgänglig för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Barns, ungdomars, funktionshindrades och äldres behov av trygghet ska särskilt beaktas. Planeringen ska inriktas och medverka till att befolka de offentliga rummen. Genom detaljplanen möjliggörs skapandet av en stadsmiljö där den upplevda tryggheten blir stor. Gator utformas för långsam trafik och de offentliga platserna omgärdas av bostäder, stråk och aktiva bottenvåningar som befolkar och överblickar området. Social hållbarhet Planförslaget bidrar till att nya stråk, torg och platser samt bostäder skapas som utvecklar och förstärker Väsbys centrala delar och på så sätt bidrar till ökad aktivitet, vistelsevärden och trygghet i området. Vidare bidrar tydliga entréer samt verksamhets- och bostadskomplementlokaler, som orienteras mot gaturummen, till aktiva bottenvåningar som skapar stadsliv och en trygg stadsmiljö. I samband med utformningen av den offentliga miljön omkring den nya parken ska medborgardialoger hållas. Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen och behov i enlighet med barnkonventionen tagits. Föreliggande planförslag är en del i det större utvecklingsområdet Fyrklövern där möjlighet till en god boendemiljö skapas med god tillgänglighet till gångoch cykelvägar och kollektivtrafik samt möjlighet till att skapa vistelseytor för barn i nya Djäkneparken som planeras strax väster om planområdet. Under arbetet med Fyrklövern har kommunen anordnat flera möten och dialoger med medborgare och verksamma. En medborgardialog ska även föras kring utformandet av den nya parken, torget och dess omgivande gator. Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april

20 Detaljplanens bestämmelser, stadsmässighet och gestaltning Detaljplanen möjliggör bebyggelse innehållande bostäder, centrumändamål och vårdboende. Byggrätten är indelad i fyra områden där högsta byggnadshöjd finns i den östra delen med som mest 16 våningar. Byggnadshöjden trappas ner mot väst där mellersta byggnaden kan uppföras i 13 våningar och den västra i 5 våningar. Höjderna begränsas genom högsta nockhöjd i meter över nollplanet. Utöver högsta nockhöjd får tekniska anordningar uppföras till en högsta höjd av 1 meter. Det kan handla om ventilationssystem eller hisstoppar som kan behöva skjuta upp högre än nockhöjden. Översta våningsplanet på vårdboendet ska vara indraget minst 2 meter från fasadliv mot allmän plats med syfte att byggnaden inte ska dominera mot torget. För vårdboendet begränsas även balkonger genom att de max får kraga ut 1,5 meter mot allmän plats. Detta för att inte motverka god visuell kontakt mellan inomhusmiljö och gata vilket ökar förutsättningar för upplevd trygghet i det offentliga rummet. De tre byggnaderna sammanlänkas i en gemensam bottenvåning som ska innehålla centrumändamål så som handel, restaurang och kafé med syfte öka förutsättningarna för en mer stadsmässig karaktär samt för att bidra till god tillgänglighet och trygghet. Även entréer ska finnas mot allmän plats. Den del av bottenvåningens tak som planeras innehålla gårdsmiljöer begränsas till en nockhöjd på högst +15,5 meter över nollplanet. Bottenvåningens fasad inklusive vårdboendet ska placeras i gräns mot allmän plats dvs. torget och/eller Drabantvägen. Minst 50 % av de sammanlagda takytorna ska utgöras av vegetationstak. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att taken innehåller gröna miljöer. Dels för klimatanpassning som fördröjning av dagvatten och temperaturreglering, men också för att skapa en trevlig miljö runt bostäderna och skapa bättre förutsättningar för biologisk mångfald. I planområdets östra del ges plats för en transformatorstation. Parkeringar för verksamheter och bostäder placeras i bottenplan. Infarten för transporter sker i östra delen av planområdet och samutnyttjas med transporter till Väsby centrum. För att samutnyttjande ska vara möjligt planläggs infarten med en bestämmelse om att marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning. På nästa sida finns en förteckning av de planbestämmelser som styr markens användning samt bebyggelsens placering, utformning och utseende. 20 Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april 2015

21 Planbestämmelser som styr bebyggelsens placering, utformning och utseende p 1 Bottenvåningens fasad samt minst hälften av fasadsträckan på ovanliggande våningar ska placeras i gräns mot allmän plats +0,0 Högsta nockhöjd i meter över nollplanet. Utöver angiven nockhöjd får tekniska anordningar uppföras till en högsta höjd av 1,0 meter. v 1 v 2 Översta våningen ska vara indragen minst 2,0 meter från fasadliv mot allmän plats. Balkonger får inte placeras lägre än 4 meter ovan allmän platsmark, ha genomsiktligt räcke och får inte glasas in. Balkong får kraga ut max 1,5 meter över allmän plats. Balkonger får uppta högst 50% av fasadsträckan på respektive våningsplan. Balkonger som kragar ut mer än 0,5 meter får dock uppta högst 30% av den sammanlagda fasadsträckan från våning två och uppåt. Minst 50 % av de sammanlagda takytorna ska utgöras av vegetation. Entréer ska finnas mot allmän plats. Mindre lätt utformade entrétak får finnas på höjden minst 3 meter över mark. Planbestämmelser som styr markens användning BC 1 DBC 1 E Bostäder, centrumändamål ska finnas i bottenvåning mot allmän plats Vårdboende, bostäder, centrumändamål ska finnas i bottenvåning mot allmän plats Tekniska anläggningar TORG Torgyta, parkering får ej finnas Störningar & risker Luftkvalitet En översiktlig luftkvalitetsberäkning har tagits fram för Fyrklövern (SLB analys ). Den visar att miljökvalitetsnormer till skydd för människors hälsa samt de nationella miljömålen för kvävedioxid och partiklar (PM10) klaras inom planområdet både i dagsläget och år Buller I den strategiska kommunplanen klargörs att minskat samhällsbuller är en av de viktigaste strategiska frågorna för en positiv utveckling av kommunen. Kommunplanen hänvisar till de nationella riktvärdena för trafikbuller från väg, tåg och flyg, som antogs av riksdagen Riktvärden för buller utomhus vid nybyggnad av bostäder är 55 dba ekvivalentnivå vid fasad och 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. I samband med planprogrammet för Fyrklövern tog Upplands Väsby fram en målsättning för trafikbuller inom Fyrklövernområdet: - 65 dba ekvivalent nivå ska inte överskridas vid bullrig sida för tillkommande bostäder - Förskola, skola och vårdboenden ska skyddas så mycket som möjligt från vägtrafikbuller - Minst en av varje lägenhets egen uteplats/balkong ska klara riktvärdena sammanlagt för olika typer av bullerkällor Om riktvärdena överskrids mot trafiksidan krävs enligt planprogrammet kompensationsåtgärder. Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april

22 - Bostadshusen ska ha en ljuddämpad sida med högst 50 dba ekvivalent ljudnivå - Minst hälften av bostadsrummen ska placeras mot ljuddämpad sida - Så många sovrum som möjligt, i vissa fall alla, ska ha fönster mot den ljuddämpade sidan - Byggnader ska ha minst ljudklass B mot utomhusbuller Utifrån dessa förutsättningar har en bullerutredning för planområdet tagits fram (ÅF ). Resultatet redovisas under nedanstående rubriker. Trafikbuller från väg Den ekvivalenta ljudnivån från vägtrafik klarar riktvärdet för samtliga fasader utom delar av det östra punkthuset. För våning 1-7 på del av södra och östra fasaden överskrids riktvärdet. Högsta ljudnivån beräknas till 57 dba på den södra fasaden. På fem av de planerade lägenheterna överskrids riktvärdet vid samtliga fasader. Ljudet från vägtrafik vid gemensamma uteplatser i gårdsmiljön blir till större delen lägre än 70 dba maximal ljudnivå samt 55 dba ekvivalent ljudnivå. Högsta maxvärdet vid fasad uppgår till 80 dba. Industribuller Riktvärden för industribuller är indelade i olika tider på dygnet. För bostäder får inte bullernivån överstiga 50 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad mellan kl under vardagar. På kvällar och helger gäller 45 dba respektive 40 dba nattetid mellan Bullernivåerna från närliggande kylmedelskylare på centrumtaket har beräknats till 42 dba vid värst utsatta bostadsfasad. För att innehålla riktvärdet på 40 dba ekvivalent ljudnivå nattetid krävs åtgärder på de två närliggande kylarna. Trafikbuller från flyg Riksdagen har beslutat vilka långsiktiga riktvärden som ska gälla för flygbuller. De ljudnivåerna ligger till grund för avgränsningen av området för riksintresset buller från Arlanda flygplats. Enligt aktuell avgränsning av riksintresset buller från Arlanda ligger planområdet inom kurvan för flygbullernivåer över 55 dba ekvivalent nivå och 70 dba maximal ljudnivå. Avsteg från riktvärdena för flygbuller kommer därför att behöva tillämpas, samt även en anpassning av uteplatser för att uppnå kravet om högst 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats. Sammanfattning av bullersituationen Bullerutredningen visar att planområdet påverkas av buller från vägtrafik, flygtrafik, samt industribuller. För vägtrafik överskrids riktvärdet 55 dba vid ett fåtal platser. Industribuller från Väsby centrums tak påverkar förslaget och kräver åtgärder utanför planområdet för att klara riktvärdena. Under bullerutredningen har diskussioner mellan kommunen, arkitekter, byggherre och akustiker skett vid flera tillfällen. Olika lösningar för att utveckla och förbättra förslaget har övervägts i utredningen. Exempel på förbättringar är att punkthusen dragits in och vridits för att få mindre del av fasaden mot Drabantvägen. Planlösningar har anpassats så mycket det går för att få till en ljuddämpad sida för minst hälften av bostadsrummen. Inga enkelsidiga lägenheter har mer än 55 dba ekvivalentnivå utanför fönster. Balkonger placeras och utformas så att ljudnivån inte överstiger 55 dba ekvivalentnivå utanför fönster till hälften av boningsrummen i alla bostäder. Avsteg från riktvärden samt krav på åtgärder För att klara kravet om vägtrafikbuller på högst 55 dba vid alla fasader krävs generellt att trafikmängden eller hastigheten sänks, alternativt att avskärmning eller tyst asfalt anordnas. Enligt bullerutredningen bedöms de alternativen inte rimliga varför bedömningen av 22 Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april 2015

23 bullersituationen utgår från att avsteg måste göras från riktvärden för buller från vägtrafik och flygtrafik. I planprogrammet accepteras avsteg från riktvärdena. Upplands Väsby kommun anser att det allmänna intresset att komplettera befintlig bebyggelse med ytterligare bostäder väger tungt. Avsteg från bullerriktvärdena motiveras med att: - Kommunen har behov av nya bostäder. - Området tillhör Upplands Väsbys tätort och har nära till service och god kollektivtrafik. - Området har gångavstånd till relativt tysta rekreationsområden i Smedbyskogen/Norra berget. - Den långsiktiga utvecklingen av Väsbys centrala delar förutsätter en kompletterande bostadsbebyggelse. - Även om riktvärdena för vägtrafikbuller inte kan uppnås är ambitionen att planområdet ändå ska få så bra ljudmiljö som möjligt. Detta betyder att placering av tillkommande byggnader noggrant ska studeras och att möjliga åtgärder ska redovisas för att minska bullerstörningen för så många tillkommande bostäder som möjligt. - Varken faktisk bullerexponering för flygbuller idag eller det faktum att området ligger inom influensområdet buller från riksintresset Arlanda bör i detta fall vara ett hinder för att bygga bostäder i området. Inom planområdet innehålls inte planprogrammets målsättning för avsteg om högst 50 dba ekvivalentnivå för ljuddämpad sida vid alla bullerstörda lägenheter. Därför tillämpas Länsstyrelsens avstegsfall B. Avsteg från riktvärdena kan där accepteras om minst hälften av boningsrummen i varje bostad har fönster mot en sida med högst 55 dba ekvivalentnivå. För detta planområde klaras detta genom bostädernas planlösning eller speciella åtgärder. De fem bostäderna i sydöstra hörnet (våning 2-6) förses med täta balkongräcken och gavlar samt ljudabsorbenter i taket. Dock ska planprogrammets ambition om att ljuddämpad sida inte ska överstiga 50 dba ekvivalentnivå eftersträvas. Riktvärdena för vägtrafikbuller bedöms klaras vid gemensam uteplats. För att klara riktvärdet även för flygbuller krävs att tak anordnas vid gemensamma uteplatser och balkonger. För balkonger gäller det främst de översta balkongerna då övriga generellt har tak i form av ovanliggande balkongplatta. För att klara riktvärdena för industribuller krävs att åtgärder vidtas vid bullerkällan på Väsby centrums tak. I utredningen föreslås att ljuddämpa eller skärma kylmedelsfläktarna. Vilken av lösningarna som förespråkas är svår att fastslå i nuläget då vidare detaljprojektering krävs för att se på de tekniska möjligheterna. Någon av de föreslagna åtgärderna bedöms dock ge bullernivåer under riktvärdet då det enbart överskrids med 2 dba. I genomförandebeskrivningen ställs krav på att avtal mellan byggherren och angränsande fastighetsägare ska upprättas gällande åtgärder på bullerkällan. Extra stora krav ställs på ljudmiljön inomhus. Planbestämmelser anger att motsvarande ljudklass B ska uppfyllas inomhus och att minst hälften av boningsrummen ska vara vända mot ljuddämpad sida. Varje bostad ska ha tillgång till en balkong eller uteplats, privat eller gemensam, i nära anslutning till bostaden där trafikbullernivåerna inte överstiger 55 dba ekvivalent nivå och högst 70 dba maximal nivå. Vibrationer De geotekniska förhållandena gör att risken för vibrationer från trafiken ska beaktas vid val av grundläggningsmetod och byggnadernas konstruktion. Risken för stomljud och vibrationer kommer att utredas ytterligare inför detaljplanens granskningsskede. Detaljplan för Drabantenhuset samrådshandling april