Protokoll från det 3:e sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse

Transkript

1 Protokoll från det 3:e sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse Tid 19 augusti 2010 kl Plats: Grafiska huset, Barnhusgatan 22, 6 tr, Stockholm Närvarande: Röstberättigade: Tomas Ekström (ordf), Anders Blom, pkt 24-pkt 29, ej beslut pkt 27, Anders Tivell, pkt 25-35, Leif Johansson, Klara Helstad, Uno Brinnen, Per Larsson, Eva Mattsson, Klas Ancker. Övriga: Erik Ling (suppleant), Björn Österlöf, pkt 25, My Laurell, sekreterare, Håkan Berglund, Lina Bergström DAGORDNING Pkt Ärende Beslut 24 Mötets öppnande Godkännande av dagordning Val av justerare 25 Förslag till pilotprojekt för test av volymkonton inom ramen för justerad spårbarhetsstandard Mötet öppnades av ordförande Tomas Ekström Dagordningen godkändes med anmälan av följande övriga frågor: 1. Nominering till standardkommittén Per Larsson utsågs att justera protokollet. Styrelsen tackar för Björn Österlöf avrapportering av aktiviteter i projektet och konstaterar att projektgruppens planer på att skicka in en ansökan om att genomföra en pilotstudie ligger inom ramen för det beslut som fattades av styrelsen , pkt 77. Först om det blir aktuellt med märkning under genomförandet av pilotstudien krävs ytterligare styrelsebeslut. Styrelsen tog vid detta sammanträde inte ställning till det förslag till justerad standard som ska testas. Enligt beslutet kommer styrelsen att ta ställning till om ska stödja ett förslag till standardförändring när pilotprojektet genomförts och resultat redovisats. Ansökan skickas till styrelsen för kännedom när den skickas till FSC IC. Björn Österlöf återkopplar med ny tidsplan då denna förändrats. FSC Sweden Box 1314, Uppsala Dragarbrunnsgatan 71, Uppsala 1 FSC, A.C. All rights reserved. Secretariat code

2 26 Förslag till fortsatt försöksverksamhet, stubbrytning Styrelsen beslutar att en arbetsgruppgrupp med en representant från varje kammare och med Tomas Ekström som ordförande ska fortsätta bearbeta de förslag om stubbrytning som tidigare tagits fram av standardkommittén. Arbetsgruppens uppgift är att till nästa styrelsemöte presentera ett förslag till hur frågan om stubbrytning ska hanteras i. Styrelsen tog på mötet inte ställning till den försöksplan för stubbrytning som presenterades av ekonomisk kammare. Materialet kan ingå i underlaget för arbetsgruppens arbete om gruppen finner det lämpligt. Kamrarna har utsett följande representanter till arbetsgruppen: Klara Helstad, ekonomisk kammare Per Larsson, miljökammare Anders Tivell, social kammare 27 Insekticidanvändning mot snytbagge Uno Brinnen presenterar projektet Insekticidfri återbeskogning som drivs av de FSC-certifierade skogsbruksaktörerna Styrelsen beslutar att följande ska föras till protokollet: Styrelsen ställer sig positiv till att intressenterna i ekonomisk kammare på egen handdriver projektet Insekticidfri återbeskogning. Styrelsen konstaterar att den svenska FSC standarden medger dispensmöjligheter för insekticidbehandling om särskilda skäl föreligger. Vid bedömning av särskilda skäl ska en helhetsbedömning göras i förhållande till standardens olika krav. Styrelsen ger kansliet i uppdrag att skicka ut information om att skogsbruksstandardens bilaga 9, Åtaganden samt kriterier och rutiner för undantag för användning av kemiska bekämpningsmedel mot snytbagge upphör att gälla sista december 2010, att bilagans krav på återrapporteringen av forsknings- och utvecklingsaktiviteter mm under 2010 ska uppfyllas senast under 2011 att eventuella dispensansökningar enligt standarden ska skickas till kansliet Klas Ancker, MJV, deltar inte i detta beslut, enligt motivering lämnad i protokollsbilaga 1. 2

3 28 Beslutsuppföljning Styrelsen ger kansliet i uppdrag att uppdatera kommunikationspolicyn med samma ansvarsfördelning som i arbetsordningen vad gäller kommunikation i tidskritiska lägen. 29 Rapport från kansliet Styrelsen tackar för kansliets rapport. 30 Ekonomisk redovisning Styrelsen godkänner redovisningen. Styrelsen beslutar att medlemsfakturan för SNF ska drivas in. Detta motiveras med att föreningen varit aktiv medlem inom FSC under det första halvåret 2010 och på årsstämman lämnat bifall till föreslagen förändring av stadgar som innebär att medlem som begär utträde ska betala full medlemsavgift under innevarande år. 31 Skogs- och standardansvarig, befattningsbeskrivning och tjänsteomfattning Styrelsen beslutar att anta kansliets förslag till befattningsbeskrivning för skogs- och ansvarig (enligt kallelsens bilaga 7). Befattningsbeskrivningen ska föras in i :s arbetsordning. Styrelsen beslutar att kansliets tjänst för skogs- och standardansvarig ska omvandlas till en ordinarie heltidstjänst från och med den 1 september Informationspunkt, Klas Ancker Klas Ancker redovisar sina synpunkter på markberedning enligt protokollsbilaga 2. Styrelsen tackar för redovisningen. Till protokollet förs att Klas Ancker anmäler en informationspunkt på tio minuter till kommande styrelsesammanträden. Styrelsen noterar att det finns behov av fördjupad dialog och diskussion om annorlunda perspektiv och idéer kring skogsbruk. Detta kan exempelvis vara ett tema för en paneldiskussion i samband med årsstämman Reseersättning, förslag till fördelningsprinciper Styrelsen beslutar att anta regler för utbetalning av resebidrag till ideella föreningar enligt protokollsbilaga 3. Reglerna ska föras in i arbetsordningen. Kansliet får i uppdrag att ta fram en blankett för ansökan om resebidrag. FSC Sweden Box 1314, Uppsala Dragarbrunnsgatan 71, Uppsala 3 FSC, A.C. All rights reserved. Secretariat code

4 34 Förslag till projekt, uppföljning Polytaxinventering Styrelsen godkänner projektet enligt projektbeskrivning i kallelsens bilaga 9. Standardkommittén får i uppdrag att utse en referensgrupp för projektet. 35 Förslag till projekt FSC-nytta Styrelsen godkänner projektbeskrivning enligt bilaga 10 och ger kansliet i uppdrag att ta fram ett avtalsförslag. Verksamhetschefen får i uppdrag att planera genomförandet. Styrelsen ska på nästkommande sammanträde tillsätta en referensgrupp för rekrytering och för projektgenomförande. 36 Medlemsdebitering, förslag till förändring Styrelsen beslutar att föreslå extrastämman att medlemsavgiften för 2011 ska debiteras enligt samma principer som Beloppen ska höjas med fem procent, med avjämning till jämna 500-tal. Styrelsen har för avsikt att till 2012 föreslå ett nytt system för medlemsdebitering. Denna beslutspunkt justeras omgående av sittande möte. 37 Övriga frågor A. Nominering till standardkommittén Styrelsen godkänner miljökammarens nominering av Kjell Eklund, SOF, som ordinarie ledamot i standardkommittén. 38 Nästa sammanträde Styrelsen beslutade att nästkommande styrelsesammanträden ska genomföras följande datum: 20 oktober, Uppsala 29 november, Stockholm 1 februari Mötets avslutande Mötet avslutades kl Protokollet justeras: Tomas Ekström Per Larsson 4

5 Motivering Miljöförbundet Jordens Vänner, pkt 27 Bilaga 1 Angående punkt 27 Förslag, insekticidanvändning mot snytbagge i FSCs styrelsemöte den 19 augusti Miljöförbundet Jordens Vänner, MJV, ser mycket allvarligt på frågan om användningen av insekticider i skogsbruket och de återkommande önskemålen om dispenser från förbudet att använda dessa. MJV har därför lagt ned sin röst i detta ärende, punkt 27, för att lyfta upp frågan. Det har givits ett intryck av att det efter 31 december 2010 inte skall förekomma gifthantering i FSCmärkt skogsbruk. Det visar sig nu att skogsbruket långt ifrån kommer att kunna hantera detta efter detta datum. Det måste ha varit känt för ekonomiska kammaren, som inte tydligt informerat om, att målet med insekticidfritt skogsbruk inte kommer att vara genomfört på utsagt datum. Detta skapar en förtroendekris inom FSC. Hur skall man dessutom klara av att förklara för allmänheten och FSCs kunder, att man inte kan sluta använda insekticider mot snytbaggar? FSCs goda rykte är redan kraftigt ifrågasatt. Vi måste värna noga om FSCs goda namn för att förhindra att kunderna och allmänheten finner att FSC-märkningen inte är mycket värd. MJV anser att man naturligtvis kan få inkomma med dispensansökningar om att få fortsätta med insekticiderna. Dock finner vi ingen anledning till dispenser. Det går inte att hela tiden fösa problemet framför sig. Det, som är anmärkningsvärt, är att både giftbehandling och mekaniska skydd bara angriper symtomen och inte till orsaken till problemen med snytbaggarna. Det är kalhyggesbruket (trakthyggesbruket), som i sig har skapat problemen och skall därför ej användas. Detta skogsbruk är det största misstaget i modernt skogsbruk, dvs underröjning, kalhuggning, hyggesrensning, markberedning och plantering. Det är också en av orsakerna varför den biologiska mångfalden hela tiden minskar. Det finns gott om exempel i andra länder, där man inte kalhugger och där man inte har problem med snytbaggar och därför slipper hantering och spridning av insekticider. Det finns dessutom stora vinster att hämta med ett förändrat skogsbruk. Nedhuggningen av de sista gammelskogarna och kalhyggesbruket är det värsta problemen i svenskt skogsbruk. Alla gammelskogar måste skyddas, liksom skogar, som kan utvecklas till sådana. De är helt nödvändiga som referens och buffert samt till möjlighet till restaurering för att bli mångskiktade levande skogar. Utan en hållbar biologi blir det inget hållbart skogsbruk. Två citat: - Från 2 och inledningen till den nyligen antagna standarden för FSC Målet är att förvalta och bruka skogen och skogsmarken i former som: (i) vidmakthåller och vid behov återskapar ekosystemens produktionsförmåga, fundamentala ekologiska processer och biologiska mångfald. - Vår lärdom är, att genom att manipulera biologiska system för att lösa ett problem, generellt sett alltid leder till andra problem och problem, som ofta är större, än det första problem, som man skulle bemästra, enligt professor Johan Rockström, chef för Stockholm Environment Institut. Klas Ancker och Carl-Gustaf Lundgren, MJV 5

6 informationspunkt Klas Ancker (32) Markberedning behövs inte Bilaga 2 Skogsstyrelsen sammanställde i sin rapport nr 23, 2008 materialet i en av SLUs databaser. Planteringsförsök anlades åren på 9 stora områden i Härjedalen, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Områdena är stora och omfattar ca plantor. Plantorna sattes i jorden av vanliga plantörer tillgängliga på orten. Skogen kalhöggs på vanligt sätt men därefter behandlades halva området (3.3 ha) på konventionellt sätt med hyggesrensning, markberedning och plantering i blottlagd mineraljord (Mb). På den andra halvan (3.3 ha) gjordes ingen hyggesrensning och ingen markberedning. I stället sattes plantor direkt i mossan den första våren efter avverkningen (Gr). Planteringen med oskyddade plantor på första halvan (Mb) kom att utföras 1-2 år senare än på andra halvan (Gr). Anledningen var att det inte går bra att markbereda alldeles färska hyggen. De planterade plantorna var vanliga rotade ettåriga plantor. Grönrisplantering gjordes med plantor, som skyddades mot insektsangrepp med ett mekaniskt skydd av fibrer, Bema-skyddet (ej tillgängligt numera), eller med Permetrin. Markberedningen, som utfördes efter kalhuggning och hyggesrensning, utfördes med maskiner precis som i det konventionella skogsbruket. Metoden för markberedning växlade mellan harvning, högläggning och hyggesplogning. Resultatet tio år efter avverkningen var att plantorna som grönrisplanterats i medeltal överlevde något bättre (82 %) än plantorna som planterats i markberedd mark (76 %). De tio år gamla träden var i medeltal lika långa på de två behandlingarna. Marberedningen hade således stimulerat tillväxten så mycket att plantorna satta i mineraljord hade hämtat in tidsavståndet på 1-2 år. I praktiken gav alltså grönrisplantering lika stora träd som konventionell plantering efter markberedning. Grönrisplantering med insektsskyddade plantor har sedan 1964 studerats av många forskare i mer än 200 olika fältförsök i alla delar av Sverige. Resultaten visar sammantaget detsamma som i ovan nämnda försök: => Markberedning är inte nödvändig för att få acceptabel överlevnad och tillväxt. => Grönrisplantering är billigare och enklare än plantering på konventionellt sätt. Markberedning är alltså onödig och detta gäller inom hela landet. Varför markbereder man 80 % av alla kalhyggen i Sverige? Jo, därför att det visat sig att plantorna överlever bra och de växer också fort. Allra bäst växte plantorna (i förhållande till plantor som man satte i mossan mellan de markberedda fårorna) om man satte dem uppe i tiltan med jord, som bildades när man plogade skogsmarken. Nu är plogning förbjuden, men högläggning, som är den vanligaste metoden ger nästan lika bra tillväxt. FSC Sweden Box 1314, Uppsala Dragarbrunnsgatan 71, Uppsala 6 FSC, A.C. All rights reserved. Secretariat code

7 Nästan alla skogsmän är helt övertygade om markberedningens förtjänster. Det beror på att man jämfört plantor satta i blottlagd mineraljord med plantor, som satts mellan de markberedda fläckarna. I dessa försök var alla plantor oskyddade. De oskyddade plantorna blev offer för snytbaggar, som lockades till det markberedda hygget på grund av att många levande rötter från stubbar skadades och avsöndrade terpener som lockade snytbaggarna. De oskyddade plantorna i mossan blev dessutom beskuggade av gräs, hallon och mjölkört som växte upp på hygget det andra och tredje året efter avverkning. Snytbaggarna är rädda för att bli uppätna av fåglar och trivs därför inne i denna skyddande vegetation. De få oskyddade plantor som överlevde hade blivit nästan dödligt skadade av snytbaggen och växte därför svagt i förhållande till plantorna på markberedd mark. Denna typ av jämförelse har övertygat svenska skogsmän om markberedningens förträfflighet. Resultaten av grönrisplantering verkar vara i stort sett okända av svenska skogsmän. 7

8 Bilaga 3 Regler för resebidrag: A. Grundläggande principer: Ledamöter från ideella organisationer i behov av stöd kan komma i fråga för reseersättning i samband med deltagande i FSC:s styrelse- eller kommittésammanträden. Ersättning betalas för röstberättigad ledamots medverkan. Ersättning betalas för resa i ekonomiklass med tåg, buss, båt eller flyg. Används egen bil är milersättningen aktuellt skattefritt belopp (18,50 kr/mil under 2010). Den som gör anspråk på resersättning ska redovisa ersättningsanspråk genom att skicka en reseräkning till kansliet senast en månad efter genomförd resa. På reseräkningen ska specificeras vad resan avser, och hur den genomförts. Biljetter/kvitton på gjorda utlägg ska bifogas reseräkningen. Alternativt ska antal körda mil med egen bil uppges. B. Fördelningsprinciper Utrymmet för reseersättning prövas årligen i samband med budgetarbetet. Styrelsen föreslår och årsstämman beslutar om vilket belopp som kan sättas av på årsbasis. Denna budgetpost fördelas sedan för perioden juni-maj (se nedan). Budgeterade pengar för reseersättning betalas ut löpande så länge de räcker under budgetåret. Reseersättning som inte utnyttjats perioden juni till maj återförs till den gemensamma potten. FSC Sweden Box 1314, Uppsala Dragarbrunnsgatan 71, Uppsala 8 FSC, A.C. All rights reserved. Secretariat code