Uppföljning Vårdval Halland närsjukvård 2015

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Regionkontoret Avdelningen för uppföljning och analys Ellinor Nelson Utvecklingsstrateg Datum Diarienummer RS Regionstyrelsen Uppföljning Vårdval Halland närsjukvård 2015 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att ge regionkontoret i uppdrag göra en fördjupad uppföljning och analys inom identifierade förbättringsområden lägga rapporten Uppföljning av Vårdval Halland närsjukvård 2015 till handlingarna Sammanfattning Uppföljningen av Vårdval Halland 2015 visar generellt sett goda resultat vad avser patienternas erfarenheter av vården, tillgänglighet, utvalda kvalitetsparametrar och barnhälsovård. Följsamheten till vald vårdenhet har ökat över tid. Vad gäller läkemedel så uppfyllde de flesta vårdenheterna samtliga skarpa kvoter under 2015, endast sex enheter fick avdrag. Täckningsgraden fortsätter att minska något i förhållande till de senaste åren. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Emma Pihl Tf. Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: Rapporten Uppföljning av Vårdval Halland närsjukvård 2015.

2 1(26) Uppföljning av Vårdval Halland närsjukvård 2015 Regionkontoret Avdelningen för uppföljning och analys April, 2016

3 2(26) Innehållsförteckning 1. Vårdenheter och listning Vårdenheternas storlek Listning invånarnas val ST-läkare på vårdenheterna Besöksstatistik och tillgänglighet Utvecklingen av antal besök Besök hos olika vårdgivarkategorier Följsamhet till vald vårdenhet Tillgänglighet Upplevd tillgänglighet Patienternas erfarenheter Nationell patientenkät Vårdbarometern Kvalitet ett urval av resultat Utvecklingsarbete för kvalitetsuppföljning Diabetes Antibiotikaförskrivning Användande av kvalitetsregister Täckningsgrad och öppenvårdsbesök Täckningsgrad Utveckling av öppenvårdsbesök Läkemedel och kvoter Barnhälsovård Inskrivna barn Personalresurser Hembesök Deltagande i föräldragrupp Amning och rökvanor hos föräldrar... 26

4 3(26) 1. Vårdenheter och listning Halland har 48 vårdenheter, varav 24 drivs i privat regi och 24 i offentlig regi. En genomsnittlig vårdenhet i Halland har omkring 6500 listade. 44 procent av invånarna är listade på en privat vårdenhet och 56 procent på en vårdenhet i offentlig regi. I Laholm, Falkenberg och Halmstad är fler invånare listade på en privat vårdenhet medan det motsatta förhållandet gäller i övriga kommuner. 1.1 Vårdenheternas storlek Antalet listade individer per vårdenhet varierar mellan drygt 500 individer på den minsta enheten till nästan på den största. Det genomsnittliga antalet listade per vårdenhet var i december 2015 knappt individer. Denna siffra kan jämföras med exempelvis Västra Götalandsregionen som hade i genomsnitt 8100 listade patienter per vårdenhet år Enligt en undersökning som Läkarförbundet gjorde för några år sedan så låg det genomsnittliga antalet listade på en vårdcentral i landet på 8000 patienter 1. Halland tycks därmed ligga bland de län som har färre antal listade per vårdenhet, vilket i sin tur är en följd av att Halland har många vårdenheter i förhållande till invånarantalet. Flest små vårdenheter i Halland har Laholms kommun, där varje vårdenhet i genomsnitt har cirka 3200 listade. Diagram 1. Genomsnittligt antal listade på offentliga respektive privata vårdenheter över tid Privat Offentlig Antal listade dec 2012 (47 vårdenheter) Antal listade dec 2015 (48 vårdenheter) 1 Läkarförbundets undersökning av primärvårdens läkarbemanning, mars 2013.

5 4(26) Som framgår av diagrammet, så har det genomsnittliga antalet listade på offentliga vårdenheter minskat de senaste tre åren, medan genomsnittsantalet har ökat på de privata enheterna. Enligt en rapport 2 som utgjort underlag för den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) finns det inte någon optimal storlek för mottagningar i primärvården utifrån kvalitetssynpunkt. Olika kvalitetsdimensioner tenderar att påverkas på olika sätt beroende på mottagningens storlek. Större enheter kan erbjuda ett bredare utbud, bättre tillgänglighet och exempelvis fler sjukdomspreventiva insatser eftersom man har fler vårdgivarkategorier anställda. Små enheter visar å andra sidan överlag bättre resultat när det gäller kontinuitet gentemot patienterna och patientnöjdhet. Vårdenheter i Region Halland har också möjlighet att erbjuda vård genom en underleverantör för att komplettera sitt utbud. 1.2 Listning invånarnas val Av de drygt listade invånarna i Halland var 44 procent i december 2015 listade på en privat vårdenhet och resterande 56 procent på en offentlig vårdenhet 3. Siffran har skiftat över tid till förmån för privata enheter. År 2012 var 42 procent av invånarna listade på en privat vårdenhet och 58 procent på en offentlig. Nedan diagram visar hur fördelningen ser ut på kommunnivå. I Laholm, Falkenberg och Halmstad är fler invånare listade på en privat vårdenhet medan det motsatta förhållandet gäller i övriga kommuner. I Hylte kommun finns enbart offentliga vårdenheter. Diagram 2. Antal listade patienter fördelat på offentliga och privata vårdenheter per kommun, dec Offentlig Privat 2 Primärvårdens funktion, organisation och ekonomi en litteraturöversikt, Anders Anell, Ekonomihögskolan, Lunds universitet Invånare i den så kallade inflyttningsslussen, som uppgår till drygt 2000, är ej medräknade.

6 5(26) 1.3 ST-läkare på vårdenheterna I november 2015 fanns det 67 ST-läkare under utbildning på vårdenheterna 4. Nedan diagram visar antal ST-läkare på vårdenheterna fördelat per kommun samt offentliga och privata vårdenheter. Diagram 3. ST-läkare på vårdenheterna, uppdelat per kommun och offentlig/privat Offentlig Privat 4 Siffrorna sammanställs av Regionkontorets HR-avdelning och har verifierats av/hämtats in från ansvarig chef i verksamheten. Underlag angående ST-tjänster sammanställs varje år av samtliga regioner/landsting i Sverige och skickas till SKL.

7 6(26) 2. Besöksstatistik och tillgänglighet Vårdenheter i privat regi har i genomsnitt något fler besök per listad än de offentliga vårdenheterna. Följsamheten till vald vårdenhet har ökat över tid. Halland ligger på rikssnittet vad gäller läkartillgänglighet och över rikssnittet vad gäller telefontillgänglighet. 2.1 Utvecklingen av antal besök Antalet besök hos vårdgivarna i Vårdval Halland har successivt ökat sedan 2007, men en minskning kan ses mellan 2014 och Minskningen mellan de två åren motsvarar besök. Diagram 4. Antal vårdkontakter totalt över tid Antal vårdkontakter Tittar man på besöksutvecklingen mellan offentliga och privata vårdenheter så ligger de på ungefär samma nivå under 2015, besök hos offentliga vårdenheter respektive besök hos privata. Då antalet listade på privata vårdenheter är något färre ( ) jämfört med antalet listade på offentliga vårdcentraler ( ) 6 så innebär det något fler besök per listad på vårdenheterna i privat verksamhet jämfört med de i offentlig verksamhet. Genomsnittligt antal besök per listad i offentlig verksamhet är 3,6 besök medan det ligger på 4,2 besök vad gäller privata. 5 Kontakt via telefon, brev samt labprover ingår ej. 6 Statistiken utgår från antalet listade i december 2015.

8 7(26) Diagram 5. Antal vårdkontakter i offentlig respektive privat verksamhet i Vårdval Halland över tid Offentlig Privat 2.2 Besök hos olika vårdgivarkategorier Registrerade besök hos yrkesgrupperna psykolog, kurator och psykoterapeut har fördubblats sedan Antalet registrerade vårdkontakter hos sjuksköterska har också ökat markant, men lägger man ihop besök hos sjuksköterska och distriktssjuksköterska så syns istället en minskning. Tabell 1. Antal vårdkontakter fördelat på ett urval av yrkeskategorier Läkare Psykolog/kurator/psykoterapeut Sjuksköterska Distriktssköterska Arbetsterapeut/Distr.arbetsterapeut Sjukgymnast/Distr.sjukgymnast Undersköterska Logoped Dietist Antal listade på vårdenheterna Nedan diagram visar utvecklingen av antal vårdkontakter över tid, på vårdcentraler som drivs i offentlig respektive privat regi, uppdelat på läkarbesök och övriga yrkeskategorier. 7 Kontakt via telefon, brev samt labprover ingår ej.

9 8(26) Diagram 6. Vårdkontakter över tid fördelat på besök till läkare respektive övriga yrkeskategorier Läkare offentlig VC Läkare privat VC Övriga offentlig VC Övriga privat VC Av diagrammet framgår att antalet läkarbesök i förhållande till övriga yrkeskategorier 8 är något högre på vårdenheter som bedrivs i privat regi jämfört med vårdenheter som bedrivs i offentlig regi. Under 2015 utgjorde läkarbesöken i privat regi 44 procent, medan de utgjorde 39 procent för vårdenheter i egenregi. Det har, som tidigare påpekats, skett förändringar i flödet av listade mellan offentlig och privat driven verksamhet mellan 2007 och 2015 vilket påverkar antalet vårdkontakter enligt ovan. Två tredjedelar av hallänningarna var i december 2007 listade på en offentligt driven vårdcentral, medan antalet listade nu är mera jämnt fördelade mellan offentligt och privat drivna vårdenheter. 2.3 Följsamhet till vald vårdenhet Antalet så kallade otrohetsbesök, det vill säga att invånaren går till en annan vårdenhet än den man är listad på, har successivt minskat i Halland sedan Vårdvalet startade Ett annat sätt att beskriva det på är att följsamheten till den vårdenhet som man har listat sig på har ökat. Under 2015 skedde knappt otrohetsbesök. 8 I begreppet övriga ingår här de yrkeskategorier som återfinns i tabell 1.

10 9(26) Diagram 7. Antalet besök på annan vårdenhet än den som man är listad på Tillgänglighet För att följa upp tillgängligheten inom närsjukvården genomförs två gånger per år en nationell tillgänglighetsmätning. Sedan 2013/2014 tyder siffrorna på en försämring av tillgängligheten i närsjukvården både vad avser telefontillgänglighet och läkartillgänglighet. Avseende det senare så kan en bidragande förklaring vara att rapporteringen numera sker automatiskt och inte manuellt. Läkartillgänglighet Vid den senaste nationella mätningen som gjordes i oktober 2015, visar resultatet för Vårdval Hallands vårdenheter att 90 procent av de patienter som behövde träffa en läkare i primärvården fick sitt besök inom vårdgarantins tidsgräns på sju dagar. Totalt har patienter sökt sin vårdvalsenhet för ett nybesök under mätperioden och patienter har erbjudits tid inom vårdgarantins sju dagar. Från våren 2014 och framåt syns ett tapp vad gäller tillgängligheten till läkare i Halland. Trendbrottet inföll samtidigt som allt fler vårdenheter med VAS övergick från att rapportera data manuellt till automatiserad överföring. I andra landsting har man sett samma nedåtgående trend då enheter har övergått från manuell till automatiserad rapportering. Det går inte att säkert att säga vad detta beror på, om det skett en faktisk minskning av tillgängligheten eller om den lägre procentsatsen är kopplad till att man bytte rapporteringsmetod.

11 10(26) Diagram 8. Läkartillgänglighet. Andel läkarbesök inom sju dagar i Vårdval Halland närsjukvård Andel besök inom 7 dagar Region Halland tillhörde vid starten av mätningarna de landsting/regioner som hade bäst läkartillgänglighet, men ligger nu på rikssnittet. Diagram 9. Läkartillgänglighet hösten 2015, Halland i förhållande till riket. Västernorrland Jämtland Härjedalen Dalarna Kalmar Örebro Västmanland Blekinge Västerbotten Uppsala Kronoberg Gotland Riket Halland Östergötland Jönköping Gävleborg Sörmland Skåne Värmland Norrbotten Västra Götaland Stockholm 80% 83% 84% 84% 85% 85% 86% 87% 88% 88% 88% 90% 90% 91% 91% 91% 91% 91% 91% 91% 92% 93% 70% 75% 80% 85% 90% 95%

12 11(26) Telefontillgänglighet s mätning visar att 91 procent av samtalen besvaras samma dag vid telefonrådgivning eller tidsbeställning i Region Halland, jämfört med 89 procent i riket. När det gäller telefontillgängligheten så har man mätt på samma sätt över alla år. Elva enheter saknar automatiserat återuppringningssystem och deras resultat finns därför inte representerade. Diagram 10. Telefontillgänglighet. Andel besvarade samtal samma dag som patienten kontaktar vårdenheten Andel besvarade telefonsamtal I ett nationellt perspektiv ligger Halland strax över rikssnittet när det gäller telefontillgänglighet. Diagram 11. Telefontillgänglighet hösten 2015, Halland i förhållande till riket. Västerbotten Blekinge Jämtland Härjedalen Värmland Örebro Gotland Skåne Västra Götaland Sörmland Norrbotten Dalarna Halland Östergötland Uppsala Kronoberg Västernorrland Västmanland Gävleborg Kalmar Jönköping Riket 75% 77% 78% 81% 84% 87% 88% 88% 89% 90% 91% 91% 91% 92% 95% 95% 96% 97% 98% 100% 89% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%

13 2.3 Upplevd tillgänglighet I den nationella patientenkäten som genomfördes i primärvården i höstas fick deltagarna svara på ett antal frågor kring hur man uppfattade tillgängligheten. 88 procent ansåg att man fick besöka vårdcentralen inom rimlig tid. 84 procent svarar att de är nöjda med det sätt på vilket de kan komma i kontakt med hälso- och sjukvården. För båda indikatorerna ligger Halland bättre till än rikssnittet. 12(26)

14 13(26) 3. Patienternas erfarenheter Resultatet från den Nationella patientenkäten för primärvården 2015 visar att Halland ligger i topp avseende samtliga av de mätta indikatorområdena, jämfört med resten av riket. Högst betyg ges för uppföljningsområdet Respekt och bemötande. Det område där Halland utmärkte sig mest positivt jämfört med resten av riket var Kontinuitet och samordning. Män upplever primärvården som mer positiv än kvinnor. 3.1 Nationell patientenkät Region Halland deltog under 2015 i undersökningen Nationella patientenkäten i primärvården 9. Samtliga vårdvalsenheter i regionen var med, såväl offentliga som privata. Inför mätningen 2015 togs en ny enkät fram för att på ett ännu bättre sätt fånga patienternas upplevelser av vården. Därför är det svårt att jämföra årets resultat rakt av med tidigare år. Svaren redovisas inom sju olika uppföljningsområden. Resultatet av mätningen är mycket gott för Hallands del, som hamnade i topp i samtliga uppföljningsområden i jämförelse med resten av riket. Inom uppföljningsområdet Kontinuitet och koordinering var skillnaden särskilt stor för Halland, jämfört med resten av riket. På frågan om huruvida man får träffa samma läkare vid besöken på vårdcentralen så svarade 64 procent ja, jämfört med 54 procent i riket. 9 Enkäten genomförs varje år, men målgruppen skiftar mellan primärvårdspatienter och patienter inom specialiserad vård. Under hösten 2015 besvarades enkäten av knappt 4000 hallänningar.

15 14(26) Diagram 12. Hallands resultat jämfört med riket 2015 inom de sju uppföljningsområdena. Resultatet skiljer sig mycket mellan enskilda vårdcentraler i Halland, vilket bland annat kan ha att göra med svarsfrekvens utifrån vårdcentralens storlek, samt täckningsområdet för vårdcentralen. Tabellen nedan visar spännvidden mellan högsta och lägsta värde för vårdenheterna. Tabell 2. Hallands resultat jämfört med riket 2015 inom de sju uppföljningsområdena. Uppföljningsområde Lägsta värde Högsta värde Helhetsintryck Emotionellt stöd Delaktighet och involvering Respekt och bemötande Kontinuitet och koordinering Information och kunskap Tillgänglighet Den nationella patientenkäten undersöker också andelen individer som har blivit tillfrågade om levnadsvanor vid besök i primärvården. Resultatet för 2015 visade att 40 procent av patienterna hade diskuterat motionsvanor med vårdpersonal under besöket. Alkohol var den levnadsvana som diskuterades i lägst utsträckning. Män tillfrågades i högre grad om levnadsvanor än kvinnor, visade enkäten.

16 15(26) Tidigare undersökningar har visat att fyra av fem hallänningar tycker det är bra att bli tillfrågade om levnadsvanor. Diagram 13. Frågor om levnadsvanor över tid. OBS. Frågeformuleringen var under de två första åren om läkaren diskuterade levnadsvanor, efterföljande år vårdpersonalen. Detta innebär att siffrorna för de två första åren är för låga i förhållande till efterföljande år. 45% Andel av primärvårdspatienterna som diskuterat levnadsvanor med vårdpersonalen. Källa: Nationell patientenkät 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Motion Mat Tobak Alkohol 5% 0% Vårdbarometern I undersökningen Vårdbarometern mäts befolkningens inställning till hälso- och sjukvården. Resultatet från 2015 visar att 73 procent av hallänningarna har ganska stort eller mycket stort förtroende för sin vårdcentral. Siffran stämmer överens med tidigare år men jämfört med 2014 års resultat så har andelen som har ganska stort förtroende ökat på bekostnad av mycket stort förtroende. Eftersom antalet personer som besvarar enkäten är relativt lågt 10 så innebär det att det kan bli svängningar i resultatet från år till år. 10 Totalt antal svar år 2015 var cirka 1500.

17 16(26) 4. Kvalitet ett urval av resultat Region Halland ligger på sjätte plats i riket när det gäller måluppfyllnad för blodtryck hos diabetespatienter. Antalet antibiotikarecept har minskat med fyra procent jämfört med Det finns en god följsamhet till att registrera i Nationella Diabetesregistret, medan andra kvalitetsregister används i låg utsträckning. 4.1 Utvecklingsarbete för kvalitetsuppföljning Ett arbete pågår för att förbättra och utveckla uppföljningen av Vårdval Halland och detta hänger samman med de aktiviteter som pågår nationellt. Under 2016 kommer ett nytt system för primärvårdskvalitet att implementeras av Sveriges Kommuner och Landsting med nationellt framtagna indikatorer som ska användas för uppföljning och jämförelser mellan vårdenheter och regioner. Region Hallands ambition är att börja följa ett urval av dessa indikatorer. Utöver detta ska den medicinska revisionen och resultatbaserade dialoger utvecklas inom ramen för Vårdval Halland. För årets uppföljning kring kvalitet har vi valt att titta på diabetesprocessen och antibiotikaförskrivning. Se även avsnitten Läkemedel och Barnhälsovård längre fram i rapporten. 4.2 Diabetes Blodsocker och blodtryck hos diabetespatienter är två kvalitetsindikatorer som är centrala i de nationella riktlinjerna för diabetesvård. De är intressanta eftersom god glukoskontroll och god blodtryckskontroll är avgörande för att minska risken för diabeteskomplikationer. Indikatorerna för HbA1c och blodtryck mäter andelen patienter som når upp till de generella behandlingsrekommendationerna 11. För Hallands del visar resultatet att nästan 55 procent av patienterna med diabetes i Halland når målvärde för blodtryck. Det är högre än riket som helhet, men lägre än det nationellt satta målvärdet om 65 procent. Tilläggas ska att inget landsting når upp till målvärdet, utan närmast ligger Östergötland med 64 procent. När det gäller blodsocker så når nästan hälften av de halländska patienterna under 80 år upp till det målet. Halland ligger lägre än rikssnittet för indikatorn. Högst ligger Västra götalandsregionen med 55 procent. Nationellt målvärde saknas för indikatorn. 11 Blodtryck: <140/85 mmhg. HbA1c: <52

18 17(26) Uppgifterna om diabetesvården hämtas från det Nationella diabetesregistret (NDR) som möjliggör jämförelserna mellan landstingen 12. Tre vårdenheter i Region Halland fick 2015 avdrag på grund av otillräcklig rapportering till NDR. Diagram 14 och 15. Visar andelen diabetespatienter (typ 1 och 2) under 80 år som når målvärde för blodtryck respektive blodsocker, i Halland jämfört med andra landsting. Diagram 16 och 17. Visar andelen diabetespatienter (typ 1 och 2) som är fysiskt inaktiva respektive rökare, i Halland jämfört med andra landsting. 12 Totalt har 8740 patienter från vårdenheterna rapporterats till Nationella Diabetesregistret 2015.

19 18(26) Indikatorerna som visar andelen patienter som är fysiskt inaktiva respektive rökare i Halland jämfört med andra landsting, kan delvis ses som ett mått på hur väl det sekundärpreventiva arbetet fungerar i primärvården. Resultatet visar att många diabetespatienter i Halland, 35 procent, är fysiskt inaktiva vilket är en hög andel i förhållande till riket. Man kan däremot inte se ett direkt samband mellan Hallands placering vad gäller fysisk inaktivitet och placeringen vad gäller BMI-värde hos de halländska diabetespatienterna. Även om värdet ligger högt i Halland på 29,4 (BMI-gränserna för normalvikt är 18,5-24,9), så är värdet bland de lägsta i landet för just diabetespatienter om man jämför med andra landsting och regioner. 4.3 Antibiotikaförskrivning Antibiotikaförskrivningen i Halland har under året fortsatt att utvecklas i positiv riktning med en minskning av antalet recept på fyra procent jämfört med Antalet recept från vårdenheterna minskade under 2015 med 3,8 procent, medan de ökade från kvälls- och helgmottagningar med 3,6 procent. För enskilda vårdenheter varierar förändringarna relativt mycket och kan vara beroende av förskjutningar i antalet besök och listade personer. Sedan 2010 har stora minskningar skett i förskrivningen i alla kommuner utom Hylte, som har den oförändrat lägsta förskrivning per invånare (se diagram 14). Förändringarna innebär en minskning med cirka 30 till 60 procent av antalet recept i de större kommunerna sedan Spridningen i antal recept per invånare har minskat. Under 2015 ses dock en liten ökning av förskrivningen i Halmstad och Kungsbacka. Diagram 18. Antal antibiotikarecept/1000 invånare och år från Vårdval Halland och jourcentraler per kommun i Halland Kungsbacka Falkenberg Laholm Halmstad Varberg Hylte

20 19(26) 4.4 Användande av kvalitetsregister Kvalitetsregister är viktiga som underlag för kvalitetsutveckling och uppföljning samt bidrar till att skapa tydligare riktlinjer och arbetssätt. I Uppdragsbeskrivningen till vårdenheterna finns krav på att enheterna ska registrera bland annat i nedan register. Personuppgifter får dock inte behandlas i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister om den enskilde motsätter sig det. Senior Alert Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg. Personer över 65 år registreras utifrån riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom kategorierna fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Kommuner, sjukhus och vårdenheter använder registret. År 2015 gjordes 447 riskbedömningar på vårdenheterna i Halland. Det är nästan hundra färre än året dessförinnan, men ska ändå ses i ljuset av att Region Halland tillhör det fåtal län i landet där vårdcentralerna använder registret. 129 patienter, motsvarande en tredjedel, av de 447 bedömdes ha risk. De flesta riskbedömningarna rör undernäring och fall. När det gäller uppföljning av riskpatienterna så finns endast ett fåtal utförda åtgärder dokumenterade i registret. Nationella diabetesregistret Enheterna fick under 2015, liksom tidigare år, avdrag för bristande måluppfyllelse i Nationella Diabetesregistret, NDR. Målvärdet är att minst 80 procent av patienterna med diabetes ska rapporteras i NDR. Andelen diabetiker på en vårdenhet schablonberäknas till tre procent. Överlag är täckningsgraden till NDR mycket god. År 2015 var det tre vårdenheter som fick avdrag på grund av bristande måluppfyllelse. Totalt har 8740 patienter rapporterats till registret med uppgift om diabetesbehandling under SveDem Antalet grundregistreringar i kvalitetsregistret SveDem visar hur många patienter som har registrerats med demensdiagnos efter att de har utretts och befunnits ha sjukdomen. I Halland gjordes totalt enbart 68 registreringar grundregistreringar i primärvården under Halland tillhör de åtta län i landet som gjort lägst antal registreringar, vilket visar att SveDem används i låg utsträckning i Halland även om de allra flesta vårdenheter är anslutna till registret. Hur många nyinsjuknade demenspatienter som är rimligt att en vårdcentral tar emot varje år är svårt att uppskatta och beror bland annat på åldersstrukturen hos de listade. SveDem anger att mellan tummen och pekfingret så borde det på en vårdcentral med 9000 listade patienter finnas 150 personer med demenssjukdom och ca 24 nyinsjuknande per år. Alla som insjuknar kommer dock inte att utredas (och därmed registreras) innevarande år.

21 20(26) 6. Täckningsgrad och öppenvårdsbesök Täckningsgraden fortsätter att minska i förhållande till tidigare år. 6.1 Täckningsgrad Täckningsgraden visar hur stor del av konsumtionen av öppenvård som sker inom närsjukvården. Täckningsgraden ökar när andelen besök inom närsjukvården ökar. Målet är en täckningsgrad på 80 procent, det vill säga att fyra av fem besök ska göras inom närsjukvården. Trenden visar dock att täckningsgraden fortsätter att minska i förhållande till tidigare år. Under 2015 låg den på drygt 68 procent, vilket ska jämföras med föregående års siffra på 69 procent. Högst var täckningsgraden då den låg runt 70 procent. Diagram 19. Täckningsgrad på vårdenheterna uppdelat per kommun % % 74% 72% 70% 68% 66% 64% 62% 60% Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg 6.2 Utveckling av öppenvårdsbesök 13 En jämförelse av besök inom primärvård och specialiserad vård visar att besöken inom närsjukvården har minskat sedan Om man använder 2007, året då vårdvalet startade, som basår så har antalet besök i närsjukvården emellertid ökat 13 Både när det gäller besök i primärvård och specialiserad öppenvård så är alla besök som har gjorts av listade med i uttaget, såväl hos privata som offentliga vårdgivare i Halland och i andra län.

22 21(26) med sju procent mellan 2007 och Besöken i specialistvården minskade efter att vårdvalet infördes, men ligger nu på ungefär samma nivå som Diagram 20. Utveckling av besök utifrån täckningsgraden mellan 2007 och 2015.

23 22(26) 7. Läkemedel och kvoter Förmånskostnaden 14 för förskrivning på vårdenheterna ökade med 13 miljoner mellan 2014 och Receptförskrivningen vid enheter inom Vårdval Halland svarar för 31 % av förmånskostnaden för hallänningar. De flesta vårdenheterna uppfyllde samtliga skarpa kvoter under 2015 och endast sex vårdenheter fick avdrag. Den totala förmånskostnaden för förskrivning vid vårdenheterna i Vårdval Halland uppgick under 2015 till 220 miljoner kronor, en ökning med 13 miljoner jämfört med Till kostnadsökningen bidrog ökad användning av nya blodförtunnande läkemedel för att förebygga stroke. Kostnaden ökar också för diabetesläkemedel och för smärtläkemedel med paracetamol. Kostnadsökningen balanseras av prissänkningar på läkemedel vid astma. Den tidigare årliga kostnadsminskningen till 2013 berodde bland annat på omfattande patentutgångar och prispress på generiska läkemedel. Dessutom medförde ändring i högkostnadsskyddet att förmånskostnaden minskade. Receptförskrivningen vid enheter inom Vårdval Halland svarar för 31 % av förmånskostnaden för hallänningar. Volymen förskrivna receptläkemedel ökar årligen, under 2015 med ca 5 miljoner DDD inom vårdvalet. Tabell 3. Kostnader för läkemedel i Vårdval Halland vs vs 2011 Förmånskostnad ,1% -3,9% (kr) Volym (DDD) ,3% 12,4% Kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen ligger centralt. Förskrivningen av läkemedel styrs och påverkas av att varje vårdenhet besöks två gånger per år av informationsläkare för återkoppling av den egna förskrivningsstatistiken i förhållande till gällande terapirekommendationer. Man följer speciellt de av 14 Regionens andel av kostnaden för läkemedel och handelsvaror som förskrivs på recept och omfattas av högkostnadsskyddet (apotekets utförsäljningspris minus patientavgift). 15 Handelsvaror och läkemedel, inklusive moms 16 Läkemedel, definierade dygnsdoser

24 23(26) Läkemedelskommittén Halland framtagna terapeutiska kvoterna som avser att vara ett diskussionsunderlag för kvalitet och kostnadseffektivitet. Under 2015 följdes dessutom varje tertial tre av de terapeutiska kvoterna (förpackningsstorlek av sömnmedel respektive av svaga opioider vid smärta, val av statin vid behandling av höga blodfetter) samt den genomsnittliga kostnaden per DDD, som skarpa kvoter. Vid en negativ avvikelse större än 10 % från målvärdet gjordes avdrag från vårdenhetens hälso- och sjukvårdspeng. De flesta vårdenheterna uppfyllde samtliga skarpa kvoter under 2015 och endast sex vårdenheter fick avdrag. Sömnmedelskvoten har följts varje tertial sedan 2013 och är den kvot som varit svårast att uppfylla. Resultatet har dock förbättrats kontinuerligt, både avseende den uttagna förpackningsstorleken men också genom minskad total användning av sömnmedlen. Diagram 21. Sömnmedel. Följsamhet till måluppfyllelse avseende skarpa kvoter för sömnmedel. Antal vårdenheter Sömnmedel; förpackningsstorlek per uttag ska vara mindre än 30 DDD/recept Grönt och gult motsvarar vårdenheter inom gränserna för måluppfyllelse T T T T T T T T T3 2015

25 24(26) 8. Barnhälsovård Andelen hembesök ligger generellt sett på en hög nivå i samtliga kommuner. I Halland som helhet så har 75 procent av alla förstagångsföräldrar deltagit i föräldragrupp. Endast 17 BVC av 50 når upp till alla de krav som ställs på personaltäthet och barnkompetens. 8.1 Inskrivna barn I december 2015 var barn inskrivna på de halländska BVC:erna, vilket är drygt 400 fler än föregående år. Det finns 50 BVC:er i Halland och på dessa arbetar 109 sjuksköterskor och 89 läkare. Diagram 22. Antal inskrivna barn på BVC, dec 2015, fördelat per kommun Personalresurser Bemanningen på BVC är en viktig indikator eftersom den säger något om hur mycket tid personalen har att lägga på varje enskilt barn. De nationella nyckeltalen skärptes under 2015 till att varje heltidstjänst sjuksköterska på BVC ska ha maximalt 60 nyfödda (tidigare nyckeltal var 65) samt att varje BVC ska ha fyra veckotimmar läkartid (tidigare nyckeltal var tre timmar). Det finns också en nedre gräns för hur många nyfödda en sjuksköterska bör ha, för att fortsätta upprätthålla sin barnkompetens, och den anses vara minst 25 nyfödda per sköterska. Siffrorna för 2015 visar att det mellan BVC:erna finns stora skillnader i hur många nyfödda som går per varje heltidstjänst sjuksköterska. 22 enheter, alltså närmare

26 25(26) hälften, har fler än 60 nyfödda per heltidstjänst och lever alltså inte upp till det nationella nyckeltalet. Ungefär samma antal enheter lever inte upp till kravet om minst fyra veckotimmar läkartid. Av de 50 enheter som finns så är det totalt 17 stycken som uppfyller alla de krav som finns på personaltäthet och barnkompetens. 8.3 Hembesök Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök så snart som möjligt efter hemkomsten, helst inom ett par dagar men åtminstone inom barnets första levnadsmånad. De BVC:er som inte nått upp till målet om hembesök (minst 95 procent av förstföderskorna och 80 procent av omföderskorna ska ha fått hembesök) har sedan 2013 fått avdrag i barnpengen för förskolebarn. Sedan införandet har skillnaderna mellan kommunerna jämnat ut sig och andelen hembesök ligger generellt sett på en hög, jämn nivå. Tittar man övergripande på kommunerna så ligger alla över målvärdet. Det finns dock enstaka BVC i samtliga kommuner som ligger under målnivåerna. Det saknas en samlad nationell statistik som visar hur Halland ligger till i jämförelse med resten av riket. Diagram 23. Andel förstföderskor respektive omföderskor som fått hembesök under 2015, uppdelat per kommun. 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Förstföderskor Omföderskor 8.4 Deltagande i föräldragrupp Som en del av föräldrastödsverksamheten på BVC, erbjuds alla nyblivna föräldrar deltagande i föräldragruppsverksamhet. Föräldrautbildningen är en viktig del av BVC:s arbete och den nationella normen är att 70 % av förstagångsföräldrarna

27 26(26) skall delta. Tittar man på BVC:erna utifrån kommunnivå så uppnår Laholm och Hylte inte målet. Man bör dock ta hänsyn till att antalet barn i dessa kommuner är markant färre än i övriga halländska kommuner och därför får avvikande siffror större genomslag. I Halland som helhet så har 75 procent av förstagångsföräldrarna deltagit i föräldragrupp. Diagram 24. Andel förstagångsföräldrar i procent som deltagit i föräldragrupp under Den röda linjen motsvarar målvärdet på 70% Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte 8.5 Amning och rökvanor hos föräldrar Varje år samlas data in nationellt för att man ska kunna följa upp bland annat amning och föräldrars rökvanor under första levnadsåret. Siffrorna som här redovisas är för 2014 eftersom 2015 års statistik ännu inte är sammanställd. När det gäller amning så visar siffrorna inga stora förändringar mellan 2013 och Cirka 53 procent av barnen helammas vid fyra månaders ålder, en siffra som legat stabilt de senaste åren och som överensstämmer med rikssnittet. Går man däremot tillbaka tio år i tiden så syns en tydlig nedgång från 2004 då andelen barn som helammades vid fyra månaders ålder låg på över 60 procent. Nedgången i amning är en nationell trend och det har spekulerats om tidig hemgång från BB och attitydförändringar till amning som orsaker. När det gäller rökvanor hos föräldrarna så ligger andelen rökande fäder till nyfödda barn på ungefär samma nivå som de senaste åren, knappt tio procent. Andelen rökande mödrar till nyfödda barn fortsätter att minska och ligger nu på 4,3 procent i Halland. Trenden med färre rökande mödrar har man också sett i riket i stort.