Gulärlor av rasen feldegg raritetskommitténs återgranskning av det svenska fyndmaterialet
|
|
- Lena Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jordanien, mars En relativt typisk feldegg med drag av melanogrisea -utseende, dvs. vita inslag i mustaschstrecket. Hjässa och nacke är glänsande kolsvarta och blågrå nyanser saknas helt. Den svarta nacken sträcker sig relativt långt ned mot manteln och övergången mot den gröna ryggen är skarp och distinkt. foto: ulrik lötberg Gulärlor av rasen feldegg raritetskommitténs återgranskning av det svenska fyndmaterialet Gulärlans många raser uppvisar ofta distinkta och typiska teckningar, men trots det finns flera olika faktorer som skapar bekymmer när rasetiketter skall sättas på enstaka individer utanför det ordinarie utbredningsområdet. I det följande presenterar SOF:s raritetskommitté (Rk) sin återgranskning av fynd av den sydostliga rasen feldegg en återgranskning där nära fyra femtedelar av fynden underkändes. Gulärlan Motacilla flava förekommer över större delen av den palearktiska landmassan och häckande populationer återfinns hela vägen från atlantkusten i väster till Stilla havet i öster, samt ställvis även i nordamerikanska Alaska. Inom detta vidsträckta område saknas arten egentligen bara i ökenområdena samt på de allra nordligaste tundrorna i centrala Ryssland. Gulärlan är utpräglat polytypisk och ett otal olika raser finns beskrivna och namngivna. Av dessa brukar ca 15 erkännas även av de mer återhållsamma taxonomerna. Inom Europas gränser förekommer grovt förenklat M. f. thunbergi i de boreala regionerna, nominatformen M. f. flava i de centrala delarna av kontinenten, M. f. flavissima i Storbritannien, M. f. lutea i regionen N om Kaspiska havet, M. f. iberiae på Iberiska halvön, M. f. cinereocapilla i Italien samt M. f. feldegg på Balkan (Cramp 1988). För svenskt vidkommande gäller att endast flava och thunbergi häckar inom nationens gränser, att feldegg liksom flavissima/lutea (som i praktiken är ytterst svåra att skilja åt) uppträder som sällsynta gäster samt att iberiae och cinereocapilla ännu ej anträffats. Rasen feldegg har, som nämnts ovan, sin europeiska förekomst begränsad till Balkan och södra Ukraina. Utbredningen fortsätter emellertid österut, in i Asien, via stora delar av Turkiet, Iran, Turkestan och bort till gränsområdena mellan Kazakstan och Kina. I rätt biotoper är formen ofta talrikt förekommande, och i t.ex. Israel strategiskt beläget i de centrala delarna av gulärlans flyttstråk är feldegg en av de dominerande formerna under sträcket. I häckningsutbredningens randområden finns flera olika övergångszoner mot andra former. Även om bevisliga blandhäckningar sällan verkar konstateras är det generellt accepterat att genutbyte verkar förekomma med flava, cinereocapilla, lutea och beema (den senare hemmahörande i Centralasien och S Ryssland). M. f. feldegg i nv europa och sverige Gulärlor av rasen feldegg anträffas sällsynt men någorlunda regelbundet i NV Europa. Från England finns 13 fynd publicerade ( bbrc.org.uk/), men i Holland har det enda godkända fyndet (ca 20 år gammalt) nyligen tagits upp till förnyad granskning och underkänts då man ansåg att det fotografi som fanns tillgängligt inte i tillräcklig detalj redogjorde för utbredningen av den mörka hjässan ( I Norge finns två äldre godkända fynd, men enligt Tor A. Olsen (in litt.) är det sannolikt att dessa kommer att tas upp till förnyad granskning i samband med en förestående bedömning av ett färskt och väl dokumenterat fynd från Utsira våren Från Danmark finns 14 godkända fynd, men även där är en återgranskning under process. Enligt Sebastian Klein (in litt.) är det sannolikt att majoriteten av dessa kan komma att strykas i detta arbete. I Finland finns 13 granskade och godkända fynd, samt ytterligare fem från tiden innan raritetskommitténs arbete inleddes (Jyrki Normaja in litt.). Den absoluta majoriteten av alla fynd i NV Europa härrör från maj och början av juni, men enstaka individer finns anträffade från andra tider på året. I Sverige har hela 45 individer (samtliga han- 32 vår fågelvärld 4/2009
2 nar) godkänts för publicering genom åren. Denna relativt sett mycket höga siffra gör att vi sticker ut betänkligt i den nordvästeuropeiska statistiken, och är egentligen ganska svårförklarad med andra modeller än att svenska Rk genom åren har haft lägre krav för godkännande än andra länders raritetskommittéer. varför återgranskning? En översiktlig summering av vårt svenska fyndmaterial väcker ofrånkomligen misstankar om att andra taxa än feldegg kan finnas inblandade i uppträdandet. Redan Van den Berg & Oreel (1985) var av åsikten att de flesta nordvästeuropeiska fynd av formen i själva verket var ett resultat av förväxling med thunbergi, men den faktiska omfattningen av problemet har blivit uppen bar först relativt nyligen. De senaste årens digitala utveckling har medfört att många rapporterade säkra feldegg fotodokumenteras, och det är slående hur hög andel av dessa som i offentlighetens ljus ändå visat sig vara felaktiga grovt uppskattat kanske nio av tio fåglar under 2000-talet. Detta trots att kunskapsläget ständigt förbättrats och fallgropar redovisats på många ställen. Bland de förhållandevis få rapporter som når Rk finns också ofta en påtaglig diskrepans mellan klanderfria skriftliga beskrivningar och de fotografier som bifogas, som många gånger uppenbart visar att det inte handlat om feldegg. Rk ser inget skäl till att förhållandet bland icke-fotograferade fåglar skulle vara annorlunda, utan menar det i stället vara rimligt att utgå från att proportionen felbestämningar bland dessa bör vara av jämförbar storlek. Av dessa anledningar har Rk betraktat en återgranskning av feldegg som angelägen. felflugen individ utanför sitt ordinarie utbredningsområde. Sämre utfärgade hannar (vilket som regel innebär 2K) är inte alltid glansigt kolsvarta i nacken, utan kan i stället vara mattare och ljusare, då vanligen med mantelns gröngrå ton uppblandat i det svarta. Hos dessa individer är således kontrasten mot manteln mindre uttalad. Liksom hos andra raser kan vissa fåglar uppvisa antydda mörka fläckar på bröstpartiet, men sådana är mindre vanliga hos feldegg. Antagligen ses sådana teckningar bara hos en mindre fraktion av 2K-fåglar och då de förekommer är de, jämfört med andra raser, ofta svaga och diffust avsatta samt mer begränsade i sin utbredning. I övrigt normaltecknade fåglar kan ibland uppvisa ett varierande vitt inslag i mustaschstrecket, direkt nedan de svarta örontäckarna. Fåglar med detta utseende har traditionellt kallats melanogrisea, och har av vissa föreslagits utgöra en egen ras med utbredning öster om klassiskt tecknade feldegg. Rk har i bedömningarna valt att följa Alström & Mild (2003) där melanogrisea synonymiseras med feldegg på grund av att utseendet, även om det är vanligare österut, förekommer över hela utbredningsområdet. Högst relevant för bestämningen är också locklätet. Det vanligaste locket från feldegg är ett rullande tsrriie, med en tydlig r-komponent, till skillnad från det vanligaste locklätet hos våra inhemska raser. Lätet jämförs ofta med citronärlans, men är mindre skarpt och i stället något mjukare och mer rullande. Vekare varianter med mindre uttalat r-ljud förekommer också undantagsvis, och kan då vara mer eller mindre helt lika flava och thunbergi. kort om övergångsformer och ögonbrynsstreck Flera områden finns där feldegg står i kontakt med andra former, och i dessa regioner uppkommer varianter med mer eller mindre intermediära utseenden. En del av dessa är relativt talrika och någorlunda konstanta i sitt utseende och har av de anledningarna erhållit egna namn ( superciliaris, xantophrys och dombrowskii ). Det faller utanför denna artikels syfte att beskriva utseendet hos dessa, men kort kan sägas att ett välutvecklat ögonbrynsstreck, oavsett färg, bör tolkas som ett tecken på hybridisering. Alström & Mild (2003) redovisar emellertid uppgifter från olika delar av Turkiet där 3 10% av hannarna visade enstaka vita fjädrar eller, som mest, vaga spår av ögonbrynsstreck. Turkiet är beläget långt från de kända övergångszonerna, och dessa uppgifter talar för att avvikelser likt detta skulle kunna förekomma även bland rena feldegg. Ett mindre inslag av vitt i ögonbrynet på en fågel som i övrigt ser bra ut kommer inte per automatik att utgöra något hinder för publicering som feldegg i Sverige. problemet mörkhuvade thunbergi Den stora fallgropen när feldegg skall bestämmas på svensk mark har visat sig vara de mörkhuvade gulärlor som av allt att döma har sitt ursprung i vår nordliga thunbergi. Sällsynt, men inte desto mindre regelbundet, verkar hannar av denna form kunna uppvisa en betydligt mörkare huvudteckning än brukligt och de blågrå nyanserna kan då vara ersatta av mer eller mindre rent svart. Sedda framifrån eller från sidan kan dessa individer vara omöjliga att skilja från feldegg bestämning av feldegg I grunden är hannar av rasen feldegg en distinkt och iögonfallande tecknad skapelse som på grund av sin kontrastrika huvudteckning ofta sticker ut i blandflockar. Hos fullt utfärgade hannar är panna, hjässa, örontäckare och nacke kolsvarta, oftast med en glänsande lyster. Hos typiska individer är övergången mellan den svarta nacken och den gröna manteln skarpt och kontrasterande avsatt. Hos praktfullt utfärgade fåglar kan nackens svarta nå ned på mantelns övre del, på ett sätt som man sällan (eller aldrig?) ser hos andra raser. Små och genomsnittliga skillnader mot andra raser finns också i undersidans färgsättning (ofta med en nyans som upplevs varmare gul än andra raser), mantelfärg (ofta renare grön) och i vingbandens utseende (marginellt bredare och i genomsnitt mer gultonade), men är på grund av de individuella variationerna av underordnad betydelse vid bestämning av en Mörkhuvad thunbergi, Falsterbo, maj 2008 (samma fågel på båda bilderna). Notera hur olik huvudets färgsättning ter sig beroende på ljus och observationsvinkel. Sedda fram ifrån eller från sidan kan mörka thunbergi vara omöjliga att skilja från feldegg. Sedd bakifrån avslöjas dock ofta ljusare blågrå nyanser. På bilden t.v. ses en normaltecknad thunbergi intill. foton: mattias ullman vår fågelvärld 4/
3 Mörkhuvad thunbergi, Kalmar, maj 2008 (samma fågel på båda bilderna). På bilden t.v. ses en normalfärgad thunbergi i bakgrunden. Sedd snett bakifrån framträder huvudets blågrå nyanser tydligt. foton: andreas ståhl och noggranna studier krävs för att hamna rätt. Från en finländsk studie uppger Sammalisto (in litt.) i Van den Berg & Oreel (1985) att i ett material om thunbergi hade tre individer en huvudteckning identisk med feldegg. På närhåll, med gott ljus och med fågeln sedd bakifrån kan dock de flesta mörkhuvade thunbergi avslöjas på en mörkt blågrå eller stålgrå nyans i nacken (i bland med svaga gröna toner), och ofta med mindre uttalad kontrast mot manteln än feldegg. Som nämnts ovan kan även sämre utfärgade feldegg uppvisa ljusare nackar, men då oftast med en viss gröngrå bottenfärg och antagligen aldrig med några blågrå inslag, åtminstone inte i neutrala ljusförhållanden. Undersidan är ofta något svalare gul än hos feldegg, och mörka inslag på bröstet är vanligt förekommande. Skillnader i locklätet gentemot feldegg framgår ovan. Även här finns dock potentiella felkäl- Mörkhuvad thunbergi, Skåne, maj På ori ginalbilden syns ett blåstick i nacken samt en relativt svalt gul undersida. Fågeln lockade vid uppflog och lätet saknade inslag av r-ljud. foto: david erterius lor, och till att börja med är det viktigt att notera att artens enkla (och ibland ganska locklätes lika) sång alltid innehåller tydliga r-inslag, oavsett ras. Vidare, under t.ex. födosök, hörs ofta en del småläten och mer eller mindre oinspirerade lockfragment, och även dessa upplevs ofta mer riviga till sin karaktär. För en rättvis bedömning bör man alltså förvissa sig om att det är ordentligt avgivna lockläten som vägs in i bestämningen. vad kräver rk? Rk har ingående diskuterat vad som bör ligga till grund för publicering av feldegg och p.g.a. de uppen bara fallgropar som finns, likväl som den bevisligt höga andelen felbestämningar, har vi inför denna återgranskning funnit det nödvändigt att höja kraven. En utförlig beskrivning av den svarta huvud- och nackteckningen och dess nyanser i olika belysning och vinklar utgör stommen i varje rapport. Eventuella bröstteckningar är likaså viktiga att redovisa, liksom ett resonemang kring hur mörkhuvade thunbergi uteslutits. Väl beskrivna feldegg-läten stärker rapportens chanser, men ofta känns denna del trygg först när rapporten inkluderar en diskussion eller motivering av att det verkligen var ett fullgott lock man hört. Foton har inte utgjort något absolut krav, men för rapporter som saknar sådana har särskilt höga krav ställts på beskrivning och omständigheter. Rk har tillsammans med den danska (och i viss mån också med den norska resp. finska) raritetskommittén haft gemensamma diskussioner kring bedömningsgrunderna för genomgången. Samsyn mellan länder är en viktig fråga, och vi tror att vi på detta sätt erhåller ett material som är jämförbart över ett större geografisk område. presentation av återgranskning Inför återgranskningen har Rk på org samt på Club300:s e-postlista Brevduvan gått Mörkhuvad thunbergi, Ottenby, maj Fågeln uppvisade en tydligt ljusare och svagt blåtonad nacke, vilket också anas på bilden. Flera lock gavs då fågeln släpptes och dessa skilde sig inte från genomsnittliga flava/thunbergi. foto: ottenby fågelstation. ut med en förfrågan gällande fotografier och inspelningar av de godkända feldegg-fynden i landet. Vi har också via e-post riktat samma fråga direkt till alla som i raritetsblanketterna angivit att fågeln fotograferades. Av de 45 fynden skall 14 ha fotograferats, och för nio av dessa har bilder funnits tillgängliga för Rk under återgranskningen. För övriga rapporter har den skriftliga beskrivningen granskats ingående. Av de nio fotograferade individerna har två exemplar bedömts gälla thunbergi, och för en tredje är avståndet till fågeln så pass stort att en säker bedömning omöjliggörs, men sannolikt rör även denna thunbergi. Övriga sex bedöms vara korrekt bestämda. Detta kan låta som en låg andel felbestämda foton, men man skall då minnas att dessa nio tidigare har granskats av Rk och då godkänts. Åtskilliga fotograferade felbestämda individer har rensats bort vid den ursprungliga granskningen. Bland de rent skriftliga rapporterna var det endast två som ansågs hålla en sådan nivå att Rk känner sig övertygad om riktigheten i bestämningen. Av de 45 fynden befanns således 36 vara för bristfälligt dokumenterade för att ett upprätthållande som feldegg skall vara objektivt försvarbart. Detta kan synas vara en osedvanligt hård behandling från Rk, men efter att noggrant analyserat situationen är vi övertygade om att denna linje ger oss ett material som bättre speglar det verkliga förhållandet. Vi är medvetna om att de nu borttagna fynden kan ha innehållit enstaka korrekta feldegg, men det är högst sannolikt att den stora majoriteten av fynden rörde mörkhuvade thunbergi. Det är också Rk:s uppfattning att ett litet men riktigt material ger oss en betydligt bättre grund att stå på än ett stort men i hög grad felaktigt sådant. 34 vår fågelvärld 4/2009
4 fotograferade fynd För att ge en bättre bild av Rk:s detaljresonemang under genomgången följer här en kort diskussion kring vart och ett av de fotograferade fynden. Notera att Rk under arbetet haft tillgång till originalbilder samt högupplösta kopior och att de i tryck kan komma att te sig annorlunda. Självklart, men likväl viktigt att minnas, är också att Rk inte har något facit för dessa fåglars ursprung, utan presenterar här utfallet efter att vi applicerat de krav som vi anser vara rimliga för en acceptabel säkerhet i bestämningen. Ottenby, Öland 14 maj Bedömning som feldegg kvarstår. Huvudteckning, inkl. nacke, rent svart. Övergången mot manteln är skarp och distinkt, medan undersidan saknar den något varmare gula nyans som feldegg ofta uppvisar. Inget läte hördes. Antydan till vita inslag i submustaschstrecket pekar mot en fågel med melanogrisea -utseende. Gotska Sandön, Gotland 20 maj Bedömning som feldegg kvarstår. Fågeln upplevs rent svart i huvudet. Nacken har ljusare inslag, men utan de blågrå nyanser som oftast ses hos mörka thunbergi. Övergången mot manteln är mer diffus än genomsnittligt, men detta är inte ovanlig hos individer som, likt denna, har en nackteckning som sträcker sig längre ned mot manteln än vanligt. Bröstet uppvisar för rasen ovanligt generösa mörka inslag, men på originalfoto är det svårt att avgöra om intrycket förstärks av vindlyfta fjädrar eller liknande. Inga läten hördes. Antydan till vita inslag i submustaschstrecket pekar mot en fågel med melanogrisea -utseende. M. f. feldegg, Ottenby, Öland 14 maj foton: lars g r nilsson M. f. feldegg, Gotska Sandön, Gotland 20 maj foton: anders tapper Bygdeå, Västerbotten 14 juni 2 juli 1997 samt 1 juni 31 juli Bedömning ändras till thunbergi. På några av bilderna anas att hjässa och nacke är ljusare än örontäckare, och att en tydlig blågrå nyans finns närvarande. Övergången mellan nacken och manteln är diffus. Manteln och undersidan bedöms normalt thunbergi-färgad. En lång och bra inspelning av fågeln finns, men inget annat än sång (samt något enstaka småläte) hörs, och ger inget stöd för feldegg. Dock skall fågeln enligt beskrivningen i flykten yttrat avvikande lockläten. Utklippan, Blekinge maj Bedömning som feldegg kvarstår. 3K+, ringmärkt. Huvudteckningar, inkl. nacke glänsande svarta, och med god kontrast mot mantel. Den mörka nacken sträcker sig relativt långt ned mot manteln. Manteln är rätt dämpad i sin färgsättning, och undersidan endast marginellt varmare M. f. thunbergi, Bygdeå, Västerbotten 14 juni 2 juli 1997 samt 1 juni 31 juli foton: ulf skyllberg vår fågelvärld 4/
5 ton. Övergången mot manteln är relativt diffus. Manteln ser relativt grön ut medan undersidan ter sig normalt thunbergi-färgad. Läte beskrivs om skarpare och raspigare än flava. Valnaren, Sörmland 24 maj Bedömning som feldegg kvarstår. Huvudteckningar, inkl. nacke, i rent svart utan några ansatser till ljusare grå inslag. Nackens övergång mot den livligt gröna manteln distinkt och skarp, och undersidan är färgad i en för feldegg typiskt varmt gul nyans. Inga läten hördes. M. f. feldegg, Utklippan, Blekinge maj foto: björn ericsson (t.v.) & ulf antonsson (t.h.). M. f. feldegg, Risingehamn, Öland 29 april 18 juni foto: peter bergman Ödängla, Småland 7 maj Bedömning som feldegg kvarstår. Huvudteckningar, inkl. nacke, i rent svart utan ljusare inslag. Nackens övergång mot manteln distinkt och skarp. Lätet beskrivet som mer citronärlelikt än våra inhemska raser, med tydliga r-ljud. fyndbild och sammanfattning Efter Rk:s genomgång av feldegg återstår således endast åtta godkända fynd. Dessa är gjorda från Skåne i söder till Sörmland i norr och visar en relativt kraftig förskjutning mot landets östra delar. Mediandatum ligger i mitten av maj, vilket kan tyckas vara överraskande sent då sträcket av feldegg i Israel kulminerar tidigare än för thunbergi. Intressant att notera är också att så många som hälften av fåglarna hållit revir under flera dagar, vilket sällan ses hos thunbergi som normalt har mer bråttom på sin väg norrut genom södra Sverige. Detta är sannolikt den mest dramatiska återgranskning som hittills genomförts av Rk, men åtgärden betraktas som helt nödvändig i vårt uppdrag att hålla så god ordning som möjligt i kartläggandet av sällsynta arters och rasers uppträdanden i landet. tack Ett stort och varmt tack till alla fotografer som besvärat sig med rotande i byrålådor, skanningar, postförsändelser och mycket annat. Sannolik M. f. thunbergi, Hornborgasjön, Västergötland 6 maj foton: jan mogol än hos genomsnittliga thunbergi. Locklätet beskrivs som ett citronärlelikt zriit. Eventuellt ses på bilderna en antydan till vita inslag i submustaschstrecket, men enligt observatörerna bör detta vara en fotografisk effekt. Risingehamn, Öland 29 april 18 juni Bedömning som feldegg kvarstår. Huvudteckningar i rent svart (så när som på någon enstaka vit fjäder bakom ögat), och nacken är skarpt avgränsad mot den livligt gröna manteln. Lockade enligt beskrivningen med ett tsriiie, med ett rullande r insprängt. Hornborgasjön, Västergötland 6 maj Bedömning ändras till sannolik thunbergi. Hjässa och örontäckare upplevs svarta, men nacken är otvetydigt ljusare och med en mörkt stålgrå summary Black-headed Yellow Wagtail M. f. feldegg in Sweden a review by the Swedish Rarities Committee. The Swedish RC have conducted a re-assessment of the 45 Swedish records of feldegg up to of these were rejected due to lack of details eliminating dark-headed birds of the ssp. thunbergi. Further, two of the accepted records were considered to refer to the same individual. Useful photographic documentation was available for eight of the birds and the paper include a short discussion about their identification. 36 vår fågelvärld 4/2009
6 M. f. feldegg, Valnaren, Sörmland 24 maj foton: björn carlsson M. f. feldegg, Ödängla, Småland 7 maj foton: christer håkansson Referenser Alström, P. & Mild, K Pipits & Wagtails of Europe, Asia and North America. Christopher Helm/A&C Black; Princeton: Princeton University Press. London. Cramp, S. (ed.) The Birds of the Western Palearctic. Vol. V. Oxford. Van den Berg, M. & Oreel, G. J Field identification and status of black-headed Yellow Wagtails in Western Europe. British Birds 78: raritetskommittén magnus hellström Södra vägen 12, Kalmar stenura@gmail.com Godkända fynd efter återgranskningen Ottenby, Öland 14 maj 1983 (foton finns, har granskats) Gotska Sandön, Gotland 20 maj 1984 (foton Ottenby, Öland 8 13 juni 1991 (foton skall finnas, ej tillgängliga) Lilla Hammars näs och Vellinge ängar (tidigare bedömd som gällande två ex.), Skåne maj 1998 (inget foto finns) Utklippan, Blekinge maj 1999 (foton Risingehamn, Öland 29 april 18 juni 2000 (foton Valnaren, Sörmland 24 maj 2004 (foton Ödängla, Småland 7 maj 2006 (foton finns, har granskats) Fynd som underkänts i återgranskningen Sibbaboda, Blekinge 16 maj 1959 (inget Kvismaren, Närke 21 maj 1967 (inget foto finns, inte heller någon beskrivning) Ottenby, Öland maj 1971 (film skall finnas, ej tillgänglig) Ottenby, Öland 19 maj 1975 (inget Fläcksjön, Västmanland 6 8 maj 1977 (foto skall finnas, ej tillgängligt) Vänersborgsviken, Västergötland 16 maj 1981 (inget Eggegrund, Gästrikland 20 maj 1981 (foto skall finnas, ej tillgängligt) Ottenby, Öland 25 maj 1982 (inget Foteviken, Skåne 5 maj 1983 (inget Hjälstaviken, Uppland 22 maj 2 juni 1984 (inget Getterön, Halland 11 maj 1986 (inget Ölmeviken, Värmland 29 maj 1987 (inget Burtjärn, Värmland 17 maj 1990 (inget Skövde, Västergötland 12 maj 1991 (foto skall finnas, ej tillgängligt) Getterön, Halland 17 maj 1992 (inget Hötjärn, Västmanland juli 1992 (inget Hornborgasjön, Västergötland 1 maj 1994 (inget Hornborgasjön, Västergötland 1 maj 1995 (inget Ängsö, Västmanland 14 maj 1995 (inget Venan, Närke 17 maj 1997 (inget Biotestsjön, Uppland 18 maj 1997 (inget Visingsö, Småland 19 maj 1997 (inget Bygdeå, Västerbotten 14 juni 2 juli 1997 och 1 juni 31 juli 1998 (foto och inspelning Mollön, Bohuslän 28 april 1998 (inget Fävren, Västergötland 8 maj 1998 (bristfälliga foton Rivet, Gotland 14 maj 1998 (inget Asköviken, Västmanland 21 maj 1998 (inget Östergarnsholm, Gotland 24 maj 1998 (inget Utö, Sörmland 29 maj 1998 (inget Burtjärn, Värmland 1 maj 1999 (inget Ryningen, Småland 24 maj 1999 (inget Hornborgasjön, Västergötland 6 maj2001 (foton Skottorps våtmark, Halland 11 maj 2002 (inga foton) Vuollerim, Lappland 28 maj 2002 (inga foton) Beijershamn, Öland 26 maj 2004 (inga foton) Utklippan, Blekinge 19 maj 2007 (inga foton) vår fågelvärld 4/
13. av Jan Pettersson
3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett
raritetskommitténs genomgång av de svenska fynden text: magnus hellström
Isabellatörnskata raritetskommitténs genomgång av de svenska fynden text: magnus hellström foto: rickard ek Under senare år har läsare av de populära europeiska fågelmagasinen vant sig vid fynd av törnskator
Gotland Uppdaterad efter TV-pucken 2018
Gotland Uppdaterad efter TV-pucken 2018 1964 Uppland 0-7 1965 Västergötland 1-5 1966 Blekinge 0-4 1967 Halland 4-2 1967 Östergötland 3-2 1967 Värmland 0-6 1968 Blekinge 0-9 1969 Skåne 1-8 1970 Östergötland
TILLVAL BANDET SKÄRM OVANSIDA BRODYR FRAMSIDA. Brodyr Framsida SAMMET ALCANTARA KASHMIR GLITTRIG MOCKA PLAST IMIT.LÄDER LÄDER TYG KURSIV REGULAR
TILLVAL BANDET SAMMET ALCANTARA KASHMIR GLITTRIG MOCKA SKÄRM OVANSIDA PLAST IMIT.LÄDER LÄDER TYG Med söm Utan söm Med söm Utan söm Med söm Utan söm Med söm Utan söm Brodyr Framsida BRODYR FRAMSIDA GLITTER
Örebro län sedan 1985 Närke Uppdaterad efter TV-pucken 2018
Örebro län sedan 1985 Närke 1962-1984 Uppdaterad efter TV-pucken 2018 1962 Västergötland 1-4 1963 Göteborg 0-1 1964 Skåne 4-2 1964 Småland 1-4 1965 Östergötland 4-0 1965 Västmanland 1-4 1966 Göteborg 3-0
Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län
Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap
Trutarnas ruggning. en hjälp till rätt artbestämning
foto: visa rauste Igor, en 2K kaspisk trut Larus cachinnans, som höll till en hel sommar på Tammerfors soptipp i Finland. Denna bild är från 20.5 2004. Den fullständiga ruggningen har just börjat påverka
Blekinge Uppdaterad efter TV-pucken 2018
Blekinge Uppdaterad efter TV-pucken 2018 1963 Småland 0-7 1964 Småland 0-9 1965 Skåne 0-1 1966 Gotland 4-0 1966 skåne 0-1 1967 Småland 0-3 1968 Närke 2-1 1968 Gotland 3-0 1968 Södermanland 1-3 1969 Skåne
Liten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini
Liten Satin Liten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini Viktskala Allmänna bestämmelser sidan 34. Norska: Liten Satin Ungdjur För ungdjur anges en idealvikt i förhållande till åldern som ger
En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser.
MÅNGA SLIP OCH LITE MAGRING: En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. Thomas Eriksson, Keramiska forskningslaboratoriet, Lunds Universitet Thomas.eriksson@geol.lu.se Våren
Får skäggmeshonor se ut hursomhelst?
Får skäggmeshonor se ut hursomhelst? Lars Gezelius År 2000 besökte de tyska ornitologerna och skäggmesentusiasterna Hans Wawrzyniak och Gertfred Sohns Tåkern och Tåkerns fältstation. De hade hört talas
Störar. Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre
Störar Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre Fem rader med stora benplattor: längs ryggraden, mellan rygg och kroppssidorna samt mellan kroppssidorna och buken. Fyra skäggtömmar framför
VISUELLA FÖRHÅLLANDEN
VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,
Småland Småland Röd Småland Uppdaterad efter TV-pucken 2018
Småland 2015- Småland Röd 2012-2014 Småland 1960-2011 Uppdaterad efter TV-pucken 2018 1960 Skåne 1-0 1960 Västergötland 4-0 1960 Värmland 0-3 1961 Östergötland 1-3 1962 Södermanland 4-2 1962 Göteborg 3-1
Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg
Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön Ulrik Lötberg Skräntärnan i ett Östersjö perspektiv Sverige 600 par (2014), 12 kolonier + 100 solitära par Finland 890 par (2013), 12 kolonier + 100-125 solitära
Detaljplan för Kalven 1:138
Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
GRAFISK PROFIL TIDAHOLMS KOMMUN
GRAFISK PROFIL TIDAHOLMS KOMMUN INNEHÅLL 2 3 4 5 6 7 9 10 10 10 Varför grafisk profil? Övergripande riktlinjer Logotyper Kommunvapen Tidaholmslogotyp Grafiska element Verksamhetsspecifika symboler Skyltar
G Ö R D I N E G E N P O R T F O L I O MED FINEART PAPER
Att sätta samman en portfolio med sina bilder är ett bra sätt att visa upp sin stil och sitt sätt att fotografera. Upplevelsen och känslan av bilderna går att förstärka ytterligare genom att välja rätt
276 3 Storstadsområden. SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2003
276 3 Storstadsområden Tabell 3.1 Folkmängd i storstadsområdena 31 december 2002 och 2003 Population in the metropolitan areas on Dec. 31, 2002 and 2003 Storstadsområde Folkmängd 31 dec. Folkökning Storstadsområde
Kvalitetssäkring i Artportalen
Syftet med rapporten: 1. Beskriva kvalitetssäkringen av fynddata i ArtPortalen (AP) - Vad är kvalitetssäkring, grundläggande begrepp - Hur utförs kvalitetssäkringen idag (fr.a. av fåglar i Svalan) - Vem/vilka
ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)
Grupp 5 FCI-nummer 289 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2000-11-29; engelska SKKs Standardkommitté 2001-12-06 ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag
Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten.
Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2014 Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten. Innehåll 3 FÖRBUNDSORDFÖRANDE Det är roligt att vara idrottsledare! 4 GENERALSEKRETERARE Vi fortsätter vårt utvecklingsarbete
Anvisningar för passfoto
sidan 1(7) Anvisningar för passfoto Polisens anvisningar för passfoton bygger i enlighet med EU-förordningen på internationella standarder. De allmänna egenskaperna hos pass och övriga resedokument fastställs
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus
Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.
Lennart Larsson, Hovsta, samling.
Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Lennart Larsson, Hovsta, samling. 2014-10-07 Historik Fotografen Lennart Larsson föddes 1915-06-29 i Fellingsbro. Han var enda barnet till Karl och Gerda Larsson. Familjen
Två för Sverige nya fågelarter funna vid
Stirtryck ur VÄR FÄGELVÄNT.O Ä.g. zo 196r Nr z Två för Sverige nya fågelarter funna vid Ottenby 1959 tm.aaka. nr l0 från Ottenby fågelstation) Av RacNen Eonenc Summary: Two trapped at Ottenby Station passerines
Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07
Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga
De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte
De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska
Fjällgåsobservationer i Sverige rapporterade till Artportalen Sammanställda och analyserade av Per Hansson dec 2006
Fjällgåsobservationer i Sverige rapporterade till Artportalen Sammanställda och analyserade av Per Hansson dec 2006 I. 1920-1980 1. Alla fynd, uppdelat på landskap Fig 1a. Totalt 313 fynd om 3694 ind har
INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016
INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var
SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden
276 3 Storstadsområden SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2002 Tabell 3.1 Folkmängd i storstadsområdena 31 december 2001 och 2002 Population in the metropolitan areas on Dec. 31, 2001 and 2002 Storstadsområde
Västmanlands länmånad 12 2014
Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213
EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras
EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns
GRÅTT, BLÅTT & SILVER
GRÅTT, BLÅTT & SILVER Kristina Sahlström, kennel Dandy-Lion s Silver storpudelvalp Blå storpudelvalp Det är nog många som, i likhet med mig, tycker att silver är den kanske vackraste pudelfärgen av alla.
Sommartranornas beteende vid Kvismaren
Sommartranornas beteende vid Kvismaren Mikael Hake & Paola de Keizer Med begreppet sommartranor brukar man mena de tranor som håller till i jordbruksområden under den tid då arten normalt häckar. Dessa
RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-4 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-12-19
RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000
RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000 Ingrid Laike och Bertil Åhsberg 67 Inledning Rördrommen förekommer främst i näringsrika sjöar med stora vassar och är fascinerande genom sin ovanliga sång och sitt
COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))
Grupp 1 FCI-nummer 156 FCI-standard på engelska publicerad 2012-11-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13
Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Kroppsbedömning på får
Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Mönstring är samma som lammbedömning och utförs för att lättare kunna välja ut lämpliga djur
Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm
Framtidens färg Framtidens färg kommer varken att handla om nya kulörer eller färgkombinationer, vilket tidigare ofta har kännetecknat en viss tidsperiod. I framtiden får färgen sin betydelse genom kontexten
Marknaden för sågade trävaror
Marknaden för sågade trävaror Svenska förpackningsföreningen, Skövde, 12 oktober 2010 Magnus Niklasson Produktion, råvara och lager Orderingång och pris Export Konsumtion Diskussion och slutsatser Hur
TV-pucken 2004 TV-Pucken, Grupp A
2004 TV-Pucken, Grupp A Region Öst Märsta 2004-09-10 Pinbackshallen Stockholm Gotland 10-0 (8-0,2-0) 2004-09-10 Pinbackshallen Västmanland Östergötland 5-2 (3-0,2-2) 2004-09-10 Pinbackshallen Uppland Södermanland
Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre
Ett tack till Melanie Wittenberg, Tyskland, och Christophe Brochard, Nederländerna, för att få använda en del av deras bilder.
1 Identifikation av larver av grön mosaikslända (Aeshna viridis) i mattor av vattenaloe (Stratiotes aloides), samt av fjällmosaikslända (Aeshna caerulea) i mossegölar Ulf Norling, 2014. Ett tack till Melanie
Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat
Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat 3 Andel patienter med trycksår (kategori 1-4) 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Slutenvård exkl. rättspsykiatri inkl. övrigt Exkl. barn både 2017 och 2016
Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union
Grupp 5 FCI-nummer 205 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
Göteborg Göteborg Blå 2010 Göteborg Uppdaterad efter TV-pucken 2018
Göteborg 2011- Göteborg Blå 2010 Göteborg 1959-2009 Uppdaterad efter TV-pucken 2018 1959 Skåne 2-0 1959 Värmland 0-4 1960 Västergötland 0-2 1961 Skåne 3-0 1961 Östergötland 1-2 1962 Västergötland 3-2 1962
Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.
Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är
PRESSMEDDELANDE 1 (5)
PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan
RSV-rapport för vecka 12, 2014
RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna
För att komma till källan måste man gå mot strömmen
För att komma till källan måste man gå mot strömmen D GENETICA FÄRGER OCH HÅRLAG HOS BELGISK VALLHUND Belgisk vallhund omfattar de fyra raserna malinois, laekenois, tervueren och groenendael. I ursprungslandet
Skåne Uppdaterad efter TV-pucken 2018
Skåne Uppdaterad efter TV-pucken 2018 1959 Göteborg 0-2 1960 Småland 0-1 1961 Göteborg 0-3 1962 Västmanland 1-4 1963 Östergötland 4-3 1963 Södermanland 0-2 1964 Närke 2-4 1965 Blekinge 1-0 1965 Uppland
TV-pucken 2009 Grupp A Stallet, Norrköping
TV-pucken 2009 Grupp A Stallet, Norrköping Småland - Ångermanland 4-1 ( 3-1, 1-0 ) Västmanland - Blekinge 3-4 ( 0-2, 3-2 ) Gotland - Värmland 2-6 ( 0-2, 2-4 ) Blekinge - Småland 0-2 ( 0-1, 0-1 ) Ångermanland
EKN:s Småföretagsrapport 2014
EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har
Värmland Värmland Vit 2011 Värmland Uppdaterad efter TV-pucken 2018
Värmland 2012- Värmland Vit 2011 Värmland 1959-2010 Uppdaterad efter TV-pucken 2018 1959 Södermanland 3-0 1959 Göteborg 4-0 1959 Stockholm 2-0 Final 1960 Östergötland 4-0 1960 Södermanland 4-0 1960 Småland
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,
Hur man målar röda och. ROSA VACKRA HUS så att de blir behagligt röda eller rosa.
Hur man målar röda och ROSA VACKRA HUS så att de blir behagligt röda eller rosa. Den röda stugan med vita knutar är sinnebilden av ett svenskt hus. Som fasadkulör har rött funnits lika länge som vi har
Fisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet.
Fisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet. Ungfågeln på bilden fotograferades vid Billudden i augusti. 8
Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats!
Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! De senaste svenska lantrasresterna som har återfunnits kommer alla från vår nordligaste landsända. Lappgetter från Fatmomakke och Vilhelmina, en fjällnära
Diarienummer: 16Li700
Rapport, Sammanställning polisanmälningar olagliga spelautomater 2014-2015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Kommentar till uppföljning... 1 1.2 Kommentar till statistik... 2 2 Sammanfattning...
REGIONSIFFROR 17 MARS 2016
REGIONSIFFROR 17 MARS 2016 Lantbruksbarometern 2016: Variation mellan regioner Årets barometer visar att synen på lönsamhet, investeringar och finansiering och många andra frågor skiljer sig mellan regionerna.
Döda. Hög medellivslängd. Definitioner och begrepp. För 0 åringar har dödsrisken bestämts enligt:
SCB Befolkningsstatistik del 3, 2003 Hög medellivslängd Antalet dödsfall varierar som regel mycket litet från det ena året till det andra. Under år 2003 avled 92 961 personer. Kvinnornas medellivslängd
Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen
Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Västmanlands län Månad
Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214
TV-pucken 1999 13-17 oktober TV-Pucken, Grupp A
TV-pucken 1999 13-17 oktober TV-Pucken, Grupp A GRUPP A Grupp A i Gnesta Datum Tid Anläggning Hemmalag Bortalag Resultat 1999-10-13 11.00 Gnesta Ishall Stockholm Göteborg 7-0 1999-10-13 12.45 Gnesta Ishall
De halsmärkta sädgässens sträck förbi Kvismaren
De halsmärkta sädgässens sträck förbi Kvismaren Siri Schmiterlöw & Andreas Tranderyd På våren och hösten passerar många sädgäss Kvismaren. Några av dem har en färgring runt halsen, som de fått i Finland.
Hur uppfattas Skåne som destinationsvarumärke?
Hur uppfattas Skåne som destinationsvarumärke? Epinion har, på uppdrag av Tourism in Skåne, genomfört en undersökning om Skåne som destinationsvarumärke. Undersökningen gjordes under Q1 och Q2 2013, bland
1. Varselvågen i Kalmar län
1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4
PM Strategin för växtskyddsmedel
Strategin för växtskyddsmedel PM 214-2-1 Ekonomiska konsekvenser för odlingen på grund av angrepp av bladlöss Beräkningarna är gjorda av Marianne Bring, Hushållningssällskapet Skaraborg, på uppdrag av
Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000
Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning
Anvisningar för ansiktsfoton som skickas in elektroniskt
sidan 1(8) Anvisningar för ansiktsfoton som skickas in elektroniskt Polisens anvisningar för passfoton bygger i enlighet med EU-förordningen på internationella standarder. De allmänna egenskaperna hos
Hur man målar. GRÖNA VACKRA HUS så att de blir behagligt gröna.
Hur man målar GRÖNA VACKRA HUS så att de blir behagligt gröna. De gröna kulörerna sträcker sig över ett mycket stort färgområde. Det finns många gröna kulörer som gör fasader snygga, men inte lika många
Salskraken tillhör inte Upplands häckfåglar, Bill Douhan. Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2).
Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2). Bill Douhan Rrk:s uppgift är att följa upp och dokumentera vad som händer i fågelfaunan inom Upplands rapportområde. Den arbetsuppgift som varit, och fortfarande
Sommaren 2015 i besöksnäringen
Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande
Rapport Undersökning om postgången
Rapport Undersökning om postgången 2017-12-01 Om undersökningen Syfte Metod Undersökningen syftade till att undersöka postgången i Sverige. Steg 1) Rekrytering av 1 500 mottagare i Demoskops riksrepresentativa
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen
FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS
FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGHISTORISK ÖVERBLICK Trä och putsfasader har målats sedan långt tillbaka. Färgurvalet har, på grund av ekonomi och hållbarhetsaspekter,
TV-pucken 2005 TV-Pucken, Grupp A
TV-pucken 2005 TV-Pucken, Grupp A Region Väst Bollnäs 2005-09-09 Bollnäs ishall Dalarna Hälsingland 7-3 (3-2, 4-1) 2005-09-09 Bollnäs ishall Örebro Län Västmanland 1-8 (0-6, 1-2) 2005-09-09 Bollnäs ishall
Medlemsutvecklingen
Medlemsutvecklingen 150101 150831 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000 Stockholm Uppsala Sörmland Östgöta Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Bohus Älvsborgs
Kungsörn javisst, men vilken ålder?
Det har funnits ett känt kungsörnsrevir i Uppland de senaste åren, men arten är svårlokaliserad och man misstänker att det kan finnas ytterligare oupptäckta par runt om i landskapet. Kungsörnar ses dock
har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Företagsamheten 2018 Stockholms län
Företagsamheten 2018 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Bilaga 5 Rapport hönsfåglar
Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF
Entreprenörskapsbarometern 2016
Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser
Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB
Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Mar Fortsatt ökning Gästnätterna i summerade till nästan 44. i mars (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 2 jämfört med mars. Observera
Inkvarteringsstatistik för Blekinge län
Inkvarteringsstatistik för Blekinge län Rapport januari september 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Blekinges utveckling under årets första nio månader... 4 3 Tyskland störst utlandsmarknad, men Polen
Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014
Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 1 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har undersökt hur aktuella de kommunomfattande översiktsplanerna är i Sverige, mars 2014. Läget
Personer lagförda för brott
Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen
Ljusmätning 1 "Mäta i handen i skugga". Med handhållen ljusmätare för befintligt ljus så finns en metod som är mycket enkel, snabb och fungerar till de flesta genomsnittliga motiv: att "mäta i handen i
GRUPP A. Dag Datum Tid Anläg Hemmalag Bortalag Resultat
TV-pucken 2000 Grupp A GRUPP A Dag Datum Tid Anläg Hemmalag Bortalag Resultat Onsdag 2000-10-11 11.00 Stallet Örebro Län Skåne 1-0 (0-0,1-0) Onsdag 2000-10-11 12.45 Stallet Stockholm Vit Stockholm Röd
Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006
Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige
RSV-rapport för vecka 16, 2014
RSV-rapport för vecka 16, 2014 Denna rapport publicerades den 24 april 2014 och redovisar RSV-läget vecka 16 (14 20 april). Lägesbeskrivning Under vecka 16 diagnosticerades 103 fall av RSV vilket är en
skane.com Inkvarteringsstatistik juni 2012
Inkvarteringsstatistik juni 2012 Gästnätter län, juni 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 3 000 2 500 2 625 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 744 1 500 1 000 500 0 592 877 419 275
Emelie Nilsson Naturvårdskonsult 076-17 50 302. Fladdermöss i Skåne
Emelie Nilsson Naturvårdskonsult 076-17 50 302 Fladdermöss i Skåne Verksamhet Inventeringar, MKB, informationsmaterial, GIS analyser, vatten, Utför uppdrag i hela Sverige Kontor i Kalmar (HK), Malmö, Göteborg,
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande
En överblick över tekniken bakom fotografering...
En överblick över tekniken bakom fotografering... Av: Anders Oleander AFFE - akademiska fotoföreningen exponerarna // Högskolan i Kalmar 1 Innehåll: Sidnummer: Bilduppbyggnad svart/vit film 3 Kamerafunktion
Senaste nytt från Nidingen 2013
Senaste nytt från Nidingen 2013 2013-09-18 Nidingens första sibiriska piplärka. Foto:Mikael Hake Kanske fanns den vid regnbågens slut, den sibiriska piplärka som Lasse plockade ut. Den plåtats och dokumenterats