KommunKompassen FALKENBERGS KOMMUN 2012 ANALYS AV. Josephine Härdin, Eskilstuna kommun Christine Feuk, SKL

Transkript

1 KommunKompassen ANALYS AV FALKENBERGS KOMMUN 2012 Josephine Härdin, Eskilstuna kommun Christine Feuk, SKL

2 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen? Falkenbergs kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden... 6 Område 1 Offentlighet och demokrati... 6 Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering... 8 Område 3 Politisk styrning och kontroll Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Område 5 Resultat och effektivitet Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Område 7 Verksamhetsutveckling Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Översikt av poängfördelning Kortfakta om Falkenbergs kommun... 27

3 Sveriges Kommuner och Landsting (27) 1 Vad är Kommunkompassen? Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder sedan år Kommunkompassen reviderades år 2010 för att kunna fånga upp nya viktiga utvecklingstrender som påverkar den offentliga sektorn. Revideringen har gjorts tillsammans med KS (Kommunesektorens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i Danmark samt Oslo Universitet (professor Harald Baldersheim) och Agder Universitet (professor Morten Øgård). Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället. Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan sättet att leda den och sättet att samspela i organisationen. Vid en utvärdering inhämtar utvärderarna information från tre källor: Intervjuer Officiella dokument Kommunens hemsida. Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. De åtta huvudområdena är: Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Verksamhetsutveckling Kommunen som samhällsbyggare. En kommun som utvärderas med hjälp av Kommunkompassen får som resultat värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. För att kunna få inspiration till förbättringar, hänvisas i rapporten ofta till kommuner som kan ses som förebilder inom olika områden. Till utpekade förbättringsområden blir det naturligt att koppla handlingsplaner för förändring. Många kommuner väljer sedan att efter några års arbete genomföra en förnyad

4 Sveriges Kommuner och Landsting (27) utvärdering med hjälp av kommunkompassen för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade. 2 Falkenbergs kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång Utvärderingen Utvärderingen av Falkenbergs kommun genomfördes i april 2012 och var kommunens tredje utvärdering enligt Kommunkompassens kriterier. Utvärderingsgruppen har studerat dokument, granskat kommunens hemsida, intranät och genomfört intervjuer med ett 40-tal personer i organisationen. Bland de intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. Kommunen uppnår ett resultat som ligger runt det medelvärde för kommuner som genomfört Kommunkompassen 2.0. Starkaste områdena är politisk styrning och kontroll samt kommunen som samhällsbyggare. Inom de övriga områdena håller kommunen på flera spännande utvecklingsarbeten. Men eftersom dessa ännu inte har implementerats i kommunen har utvärderarna inte kunnat ta med dess i denna bedömningen. Sammanfattning av resultat Nedan visas Falkenbergs totaltpoäng samt poängfördelningen per område. 100 Falkenbergs kommun p

5 Sveriges Kommuner och Landsting (27) I nedanstående diagram illustreras Falkenbergs profil som den framstår utifrån Kommunkompassens poängberäkning. Som referens visas ett medelvärde av de kommuner som utvärderats enligt Kommunkompassen 2.0. Observera att kommunens resultat inte är direkt jämförbart med kommuner som utvärderats före år Om man vill göra en ungefärlig sådan jämförelse så visar erfarenheten att man kan lägga på poäng till det resultat som nu erhållits. I diagrammet nedan görs jämförelsen med kommuner som utvärderats fr.o.m Offentlighet och demokrati Kommun som samhällsbyggare 7. Verksamhets-utveckling Tillgänglighet och brukarorientering 3. Politisk styrning och kontroll 6. Kommunen som arbetsgivare personalpolitik 5. Resultat och effektivitet 4. Ledarskap, ansvar och delegation Falkenberg Genomsnitt Jämförelser Kommuner som det kan vara intressant att jämföra sig med, nämns i texten som beskriver varje område i detalj. Alla svenska utvärderingar finns tillgängliga på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida. (Kommunkompassen) Här finns även ett sökverktyg för att hitta bland annat goda exempel från olika kommuner. (Goda exempel)

6 Sveriges Kommuner och Landsting (27) 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden Område 1 Offentlighet och demokrati Rubriker Strategi for demokratiutveckling och information Information till medborgare Dialog och medborgarmedverkan Etik motverkan av korruption Poäng 48 Allmänt En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikernas ansvar att ta till sig Falkenbergsbornas åsikter kring vad kommunen skall göra under en mandatperiod. Det handlar då inte bara om att förvalta det valprogram som man har haft i anslutning till senaste kommunalval, utan det handlar i mångt och mycket om att göra medborgarna delaktiga i de beslutsprocesser som sker i kommunen. I detta sammanhang gäller då både att vara lyhörd och öppen för diskussion innan beslut skall tas och om att sprida information om beslut som fattats. Det handlar i grund och botten om det demokratiska perspektivet som är grundläggande för den offentliga sektorn. Det kan göras på olika sätt. Dels kan politiken arbeta aktivt genom sitt partiarbete, dels kan man via kommunorganisationen arbeta med information och öppna upp för möjligheten att påverka de processer som sker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det är det senare perspektivet som utvärderas i detta kriterium. Partiarbetet, som av många politiker lyfter fram som det viktigaste demokratiska arbetet, kan av förklarliga skäl inte utvärderas i Kommunkompassen då detta ligger utanför kommunorganisationen. Strategi for demokratiutveckling och information För att få genomslag i hela organisationen kring kommunens syn på demokrati och hur den bör utvecklas är det viktigt att det finns en centralt fastställd plan för demokratiutveckling. Kommunen har gjort en första ansats genom att kommunfullmäktige i sina övergripande mål angett dels att formerna för medborgarkontakter information och dialog skall ständigt vidareutvecklas i syfte att stärka den lokala demokratin samt att valdeltagandet de i allmänna valen skall vara högt. Kommunen bör på liknande sett också se över sin plan för information. Den som finns idag är framtagen för krisinformationsberedskap och hur kommunernas operativa funktioner skall fungera i händelse av en extra ordinär händelse. En kommuner som kan vara intressant att titta lite närmare på när det gäller strategier för demokratiutveckling och information är Örebro och Piteå. Information till medborgarna Kraven från medborgarna på information och insyn i kommunerna har ökat de senaste åren. Det räcker inte längre med att marknadsföra politiska möten och publicera handlingar. Falkenbergs kommun informerar sin kommuninvånare genom Framtid Falkenberg som når ca

7 Sveriges Kommuner och Landsting (27) 90% av alla hushåll i kommunen. Detta är mycket bra men kommunen skulle också kunna öppna upp ytterligare med t.ex. webbsändningar av fullmäktige samt använda andra informationskanaler som RSS, SMS, Twitter etc. En inspirationskälla kring information till medborgarna kan vara Norrköpings kommun. Kommunen använder sig bl.a. av egna TV-sändningar för att sprida information för att öka intresse för utveckling, kännedom om kommunens tjänster m.m. I Nacka kommun har man använt sig av Facebook och filmklipp för att beskriva vad som hänt det gångna året. Här intervjuar man både ledande politiker och tjänstemän. Information om resultat Vad får jag för mina skattepengar? är en vanlig fråga som kommuninvånarna ställer sig. Dels vill man ta del av olika verksamhetsresultat men man vill också göra jämförelser både inom kommunen (mellan olika enheter) och mellan olika kommuner. Detta är ett stort utvecklingsområde för många kommuner i Sverige och så också för Falkenbergs kommun. Medborgardialog och deltagande I samband med nya översiktsplanen arbetar kommunen på olika sätt för att involvera medborgarna. Man genomför t.ex. workshops med gymnasieelever och man har dialogträffar ute i de olika orterna i kommunen. Som kommuninvånare har jag möjlighet att lämna in medborgarförslag till kommunen. Fullmäktigesammanträdena inleds med en frågestund. Det finns en frågepanel och jag kan chatta med kommunens växel. Det är lätt att komma i kontakt med kommunens politiker via e-post eller mobil. Medborgarna skulle dock kunna involveras ytterligare t.ex. i budgetprocessen genom hearings, medborgarpaneler etc. Kommunen skulle dessutom i mycket större utsträckning kunna använda sig av sociala medier för att kommunicera och interagera med medborgarna. Motverka korruption Frågan kring korruption har aktualiserats de senaste åren och allt fler kommuner ser över sina rutiner och regelverk. Även i Falkenbergs kommun har detta skett. Kommunen har en sponsringspolicy och jobbar med intern kontroll där nämnderna årligen gör en redovisning. Däremot finns inget aktivt system för medborgarna. Man för vända sig till politiken om man har några misstankar. Kommunens skulle kunna utveckla en oberoende funktion som man kan vända sig till både som medborgare och medarbetare. En så kallad Whistleblower.

8 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Styrkor Medborgarna får ta del av revisionsrapporter och andra verksamhetsutvärderingar. Medborgarförslag Enkelt att komma i kontakt med politiker via telefon, e-post etc. Förbättringsmöjligheter Kanaler för att sprida information till medborgarna såsom populärversion, webbända KF, SMS, RSS, Twitter osv. Möjlighet för Invånarna att granska resultat och göra jämförelser på kommunen hemsida. Möjlighet för invånarna att diskutera verksamhetsresultat med kommunen. Utveckla användning av sociala medier för att interagera med medborgarna. Utveckla kanaler som kan ta emot information kring oegentligheter från medarbetare eller medborgare. Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering Rubriker Poäng Strategi för brukarorientering Tillgänglighet och bemötande Information om service och tjänster Valfrihet Brukarundersökningar Deklarationer och synpunkts-/klagomålshantering 47 Allmänt Med brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är vikta delar i ett sådant förhållningssätt. Att vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster är ytterligare en viktig aspekt. Många gånger beror missnöje hos brukare på att man från verksamheten inte klargjort för brukarna vad kommunens tjänster skall innehålla. Förväntad kvalitet motsvarar då ibland inte levererad kvalitet vilket skapar missnöjda föräldrar, vårdtagare, klienter, m.m. Tydlig information om tjänster och möjlighet för brukarna att tycka till om de tjänster som utförs brukar leda till en större andel nöjda brukare. Strategi för brukarorientering Kommunen har ingen särskild uttalad strategi för brukarorientering. Man har i kommunens övergripande mål prioriterat detta och inför 2013 så har kommunstyrelsen beslutat att som fokusområde Delta och påverka. Detta innebär att man vill ge medborgarna större möjligheter att påverka kommunens verksamheter genom olika åtgärder. En fortsättning på detta arbete skulle kunna skapa en strategi för brukarorientering.

9 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Tillgänglighet och bemötande Tillgänglighet och bemötande är ett områden som kommunen kan utveckla då det idag finns en rad svagheter. Man har startat upp ett projekt kallat Förenkla helt enkelt. Projektet är ett bemötande projekt som har som mål att förenkla dialogen med invånarna och företagen i kommunen. Man siktar också på att upprätta ett kundcenter under Kungsbacka kommun är intressanta att titta närmare på när det gäller deras arbete kring bemötande och tillgänglighet. Ett arbete som kallas BITT (Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet). Information om service och tjänster Kommunen ser regelbundet över sin hemsida. Funktioner för flerspråkighet, lättläst och att lyssna är viktiga. Man använder sig också av SKL s webbundersökning för att utveckla webben. Under 2012 planerar man för en förändring av webbplatsen, allt för att möta nya behov, och då kommer man att använda sig av konceptet Funka Nu. Valfrihet och påverkan Kommunen har infört kundval inom hemtjänsten. Idag finns det åtta olika godkända utförare som tecknat avtal med kommunen. Alla över 75 år, som är folkbokförda i kommunen, har rätt till servicetjänster utan biståndsbeslut. Ca 6 timmar/månad kan man få som ensamstående. Inom skolans område har man rätt att söka till vilken skola man vill i kommunen men avgörande är om det finns plats. Förutom servicetjänster utan biståndsbeslut finns det få exempel på där kommunen i anpassar sina tjänster i dialog med brukaren. Inte heller finns det många exempel på där jag som brukare kan välja volym på serviceutbudet. Detta är två delar som kommunens skulle kunna utveckla. Brukarundersökningar I Falkenbergs kommun är man duktig på att genomföra brukarundersökningar. Det sker inom samtliga nämnder med varierande periodicitet. Inom region Halland sker ett strukturerat arbete kring jämförelser. Sämre är det då inom kommunen med jämförelser mellan olika enheter och mellan olika verksamheter i kommunen. Att också jämföra sig internt kan vara en viktig del i kommunens verksamhetsutveckling och därför bör kommunens överväga hur detta skulle kunna utvecklas och systematiseras. Systemför service-/kvalitetsdeklarationer och synpunkts- /klagomålshantering Falkenbergs kommun är en av de kommuner i Sverige som tidigt införde tjänstegarantier. Inom vissa verksamheter i kommunen har man utvecklat garantier för merparten av den service som man tillhandahåller. Men så är det inte inom alla verksamheter. Kommunen skulle behöva ta ett samlat grepp kring tjänstegarantier så att brukarna oavsett vilken verksamhet man är intresserad av kan få information om verksamheten och vad man kan förvänta sig av den. Det finns flera olika funktioner för mig som brukare att lämna synpunkter såsom via Miljöportalen, synpunkter på webben, synpunkter/klagomål inom socialtjänsten och skolan samt

10 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Tyck till om Falkenberg. Även här bör kanske kommunen fundera på om man inte skall ta ett helhetsgrepp. Dels för att underlätta för kommuninvånarna men också för att det blir lättare att få en helhetsbild över vilka synpunkter som inkommer till kommunen. Styrkor Mäter och utvärderar regelbundet informationsinnehållet på hemsidan med utgångspunkt från brukare och medborgare. Arbetar med brukarundersökningar. Förbättringsmöjligheter Bemötande- och tillgänglighetsutbildning för medarbetarena. Använda skicklighet i bemötande som en del i löneutvecklingen. Premiera medarbetare som utmärker sig när det gäller förhållningssätt och bemötande. Utvecklande av en dörr in funktion. Öka användandet av brukarundersökningarna för jämförelser mellan olika verksamhetsområden. Område 3 Politisk styrning och kontroll Rubriker System för styrning och uppföljning Politiska mål Uppföljning och rapportering Ansvarsfördelning politiker/tjänstemän Samspel och dialog Poäng 64 Allmänt I en kommun beställer politiken genomförandet av ett uppdrag av en utförarorganisation. Det kan vara de egna förvaltningarna eller en/flera externa utförare. Detta uppdrag ska spegla den politiska majoritetens vilja när det gäller att utveckla och fördela service till kommuninvånarna. Den modell som de flesta använder för att förtydliga detta uppdrag är någon form av målstyrningen. Hur denna modell är utformad i svenska kommuner varierar däremot i stor omfattning. För att samspelet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen i kommunen skall fungera, krävs att roller och ansvar för de olika funktionerna har klargjorts. Vid upphandling av tjänster från externa utförare bör denna spegla kommunens övergripande mål. System för styrning/uppföljning/ Tydliga politiska mål/ Uppföljning och rapportering Kommunens styrning bygger på en dokumenterad kommunövergripande helhetssyn som också avspeglar sig i underliggande styrkedja. Utifrån den av fullmäktige formulerade visionen Vi växer för en hållbar framtid har fullmäktige brutit ned denna i 17 övergripande mål fördelade i fem olika områden. Målen är av strävanskaraktär. Med denna strukturen som grund formulerar sedan nämnderna sina mål. Målen skall ha en koppling till de övergripande

11 Sveriges Kommuner och Landsting (27) målen. Nämnderna följer upp sina mål genom medborgarundersökningens NöjdMedborgar- Index (NMI), Kommunens Kvalitet i Korthet samt annat statistik. Dessa uppföljningar ligger sedan till grund för fullmäktiges beslut om fokusområden i budgetarbetet. Kommunen har kommit långt i detta arbetet. Ett arbete som idag nästan genomsyrar hela organisationen. Ansvarsfördelning, roller, samspel och dialog mellan politiker/tjänstemän Vid tidigare utvärderingar har kommunen erhållit höga poäng när det gäller ansvarfördelning och roller mellan politiker och tjänstemän. Vid denna utvärderingen blir poängen något lägre och detta beror på att både politiker och tjänstemän vittnar om att man ibland upplever att den andra parten tar initiativ i frågor som inte ingår i motpartens roll. Det är viktigt att en dialog förs mellan politiken och tjänstemän kring dessa frågor. Ett sätt att underlätta detta kan vara att upprätta ett mötesforum för politiker och tjänstemän i kommunen. Någon sådan mötesplats finns inte idag. Styrkor Kommunens styrning bygger på en dokumenterad övergripande helhetssyn som också avspeglar sig i underliggande styrkedja. Kommunen styr med tydliga och uppföljningsbara övergripande mål. Övergripande verksamhetsplanemål och resultatindikatorer avspeglas tydligt i respektive nämnd/verksamhets egna budget. Bra och utvecklat system för att förbrukning av budgeterade medel samt uppnådda resultat i förhållande till uppställda mål. Standardiserade rapporter som avser både ekonomi och verksamhet. Förbättringsmöjligheter Övergripande verksamhetsplanemål och resultatindikatorer avspeglas i kommunens egna bolag och vid upphandling av externa utförare. Utveckla rapporterna med interna resultatjämförelser över sektorsgränserna. Skapa en mötesplats för politiker och tjänstemän att diskutera ansvar och roller. Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Rubriker Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Enheternas ansvar Tvärsektoriellt samarbete Personligt ansvar och uppdrag för chefer Kommunledningens kommunikation Ledarutveckling Poäng 52 Allmänt

12 Sveriges Kommuner och Landsting (27) I svenska kommuner uppstår ibland en kraftmätning mellan på ena sidan de centrala funktionerna med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och på andra sidan facknämnderna. Detta återspeglas ofta även inom förvaltningsorganisationen där förvaltningsövergripande anslag kring ekonomi-, personal- och utvecklingssystem ställs mot förvaltningsspecifika system. Samma mönster återfinns inom respektive förvaltning när det gäller fördelning av frihet och ansvar mellan förvaltningsledning och de olika resultatenheterna. Det optimala är att hitta en fruktbar balans mellan central ledning och lokal frihet under ansvar. Strategi för ledarskap, ansvar och delegation I samband med framtagandet av det personalpolitiska programmet 2004 arbetade kommunen också fram en ledarskapspolicy. Ledarskapet i Falkenbergs kommun skall kännetecknas av öppenhet och tydlighet och bygger på relationer och samspel. Till ledarskapspolicyn har det utarbetats handlingsplaner och man har även tagit fram ett ledarutvecklingsprogram (LUP). Resultatenheternas ansvar Friheten att omfördela resurser inom och mellan verksamheter är stor men det finns resurser som är öronmärkta. När det gäller bilden av hur man får hantera över- respektive underskott är bild dock något splittrad. Inom någon verksamhet säger man sig få ta med sig både överoch underskott och men inom andra verksamheter är det enbart underskotten man får ta med sig. Att införa ett regelverk kring hantering av över- och underskott handlar bland annat om att skapa incitament i verksamheten men då måste regelverket var tydligt och omfatta både över- respektive underskott. Tvärsektoriellt samarbete Inom de flesta kommuner pågår ett tvärtsektoriellt samarbete men det är sällan som kommunen har en riktig kontroll på detta arbetet. Dels handlar det om att man bör ha en tydligt beskrivning av projektet (ansvar, budget, mål etc) men också att sammanställa dessa för att få en överblick kring omfattningen av det tvärsektoriella arbetet. I Falkenberg finns en systematik kring detta när det gäller projekt som beslutas av kommunstyrelsen men i övrigt saknar man saknas systematik. En kommun som kan vara intressant att titta närmare på är Kungsbacka kommun som byggt upp en modell och ett tänk kring detta. I Eskilstuna kommun har man skapat ett projektrum på sitt intranät. Här återfinns beskrivningar av pågående projekt men också beskrivningar av kommunövergripande processgrupper som arbetar med att utveckla olika tvärsektoriella processer. Personligt ansvar och uppdrag för chefer För att tydliggöra det personliga uppdraget för alla chefer kan man arbeta med chefskontrakt, chefsavtal eller liknande. I Falkenberg görs en genomgång med den blivande chefen kring chefsuppdraget och arbetsmiljöansvaret. Detta finns sammanställt i ett dokument som undertecknas av chefen. Flertalet verksamheter vittnar om att man har skriftliga avtal men det finns också chefer som säger sig inte ha undertecknat något avtal. Chefkontrakten/uppdragen skulle kunna utvecklas ytterligare genom att man också tydliggör vilka resultatmål man förväntas uppnå. Kommunledningens kommunikation Kommunen har en väl uppbygg ledningskedja för att sprida information, diskutera mål, resultat, värderingar etc. Från övergripande förvaltningsnivå med ledningsgrupper ner till ar-

13 Sveriges Kommuner och Landsting (27) betsplatsträffar på enhetsnivå. Träffarna sker kontinuerligt, inom vissa verksamheter varje vecka. Genom denna struktur skapas förutsättningar för en god dialog från högst ledning ner till enhetsnivå. Ledarutveckling Kommunen har sedan flera år tillbaka ett ledarskapsutvecklingsprogram (LUP) som består av olika utbildningssteg. Utgångspunkten är en grundutbildning och en fördjupning. Till detta kommer ledarskapsdagar, coachning och mentorsprogram. LUP är det samma över tid men innehållet kan förändras för att överensstämma med verksamheternas förändringar. Kommunen utvärderar programmet genom enkäter till cheferna, diskussion i förvaltningschefsgruppen och genom intervjuer. I samarbete med övriga kommuner i Halland förbereder man ett program kallat Morgondagens ledare. Programmet är tänkt att locka fler medarbetare att arbeta som chefer och arbetsledare. Något övergripande forum för att diskutera ledarskap, chefsfrågor och chefsutmaningar finns inte. Detta skulle kunna vara ett sätt att ytterligare arbeta med ledarutveckling i kommunen. Styrkor Kommunen har en kommunövergripande strategi/plan som beskriver en långsiktig ledningsfilosofi där ansvar och delegation tydliggörs. Det finns en uppbyggd ledningskedja på tjänstemananivå för att kunna sprida information och diskutera värderingar, mål etc. Kommunen driver ett utvecklat ledarutvecklingsprogram. Förbättringsmöjligheter Ta fram sammanställningar över vilka projekt och processer som pågår i kommunen och vem som ansvarar för dem. Kartläggning av tvärsektoriella processer avseende ansvar, mål, budget och resurser. Chefs-/ledarskapsforum. Område 5 Resultat och effektivitet Rubriker Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Kostnader och resultat i budgetprocessen Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Kommunikation kring resurser och resultat Jämförelser Extern samverkan Poäng 54 Allmänt Området kontroll och rapportering avser framförallt det arbete som sker inom förvaltningsorganisationen avseende uppföljning av verksamhet. Det gäller då inte bara den ekonomiska uppföljningen, utan även verksamhetsuppföljning avseende volym, kvalitet, m.m. Man kan våga sig på att säga att just uppgiften att koppla ihop ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed också uppföljning av detsamma, är den stora utmaning som svenska kom-

14 Sveriges Kommuner och Landsting (27) muner står inför. Det handlar i grunden om att kunna mäta resultat och effektivitet. Vad får jag för tjänst och vilken kvalitet innehåller denna tjänst i relation till vad den kostar? Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Kommunen har en utvecklad strategi både när det gäller resultatstyrning och effektivitetsutveckling som kopplas samman med den kommunövergripande budgetplanen. Alla förvaltningarna arbetar med att årligen, under perioden , effektivisera verksamheten med 0,5%. Uppdraget följs löpande upp av kommunstyrelsen. Kostnader och resultat i budgetprocessen Flera av kommunens tjänster är kostnadsberäknade. T.ex. inom skolan och inom socialförvaltningen. Sedan flera år är också IT-service kostnadsberäknad då denna ligger på outsourcing. Man håller nu också på att se över kost/service. Kommunen arbetar på ganska bred front med att både mäta resurser men också att ställa dessa i relation till resultat/kvalitet. Dels gör man det genom egna olika mätningar där man mäter både nöjdhet och andra resultat. Man använder sig också av de jämförelser som tas fram i Region Halland och på nationell nivå. Man säger själv att det krävs ytterligare övergripande systematik. Idag sker mycket av framtagningen av data genom sammanlänkning av olika verksamhetssystem via QlickView. Men för att stödja effektivitetsutveckling kommer kommunen också att införa CockPit. Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Det sker en systematisk uppföljning både på förvaltningsnivå och enhetsnivå. Enhetschefer rapporterar till verksamhetschefer. Inom vissa verksamheter följer man upp verksamhetsmål varannan månad. Inom skolan finns olika strategigrupper (ekonomi, utveckling och personal) som har till uppgift att hålla koll. Det finns utarbetade årshjul som beskriver när olika saker skall följa upp. Däremot finns ingen övergripande systematik när det gäller uppföljning av olika processer i syfte att effektivisera dessa. Det finns några verksamheter som börjat titta på LEANkonceptet. Inom miljö- och hälsoskydd har man tagit fram en kvalitetshandbok inspirerad av Jönköpings modell/struktur. Kommunikation kring resurser och resultat Kommunikation kring resultat kan utvecklas i kommunen. Varken chefer eller politiker har idag tillgång till befintliga IT-system för att följa resurser och resultat. Inom förvaltningarna och verksamheterna fungerar kommunikationen kring resultat bättre då man lyfter det på arbetsplatsträff och inom samverkanssystemet. Cheferna inom flera verksamheter ges möjlighet att diskutera resursförbrukning och resultat på t.ex. ledningsgruppsmöten. Men det finns också verksamhetschefer som ger en bild av att man inom sin förvaltning inte pratar vare sig utvecklingsfrågor eller andra övergripande frågor sinsemellan cheferna. Jämförelser Kommunen är bra, att på övergripande nivå, jämföra sig med andra och det sker till stor del i Region Halland. Som under finns egna undersökningar men man använder sig också av Öppna Jämförelser, Kommunens Kvalitet i Korthet och annan nationell statistik.

15 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Däremot har man inte direkt utvecklat någon modell för regelbundna jämförelser mellan kommunens egna enheter. Det förekommer några exempel på där man jämför sig med andra icke kommunala och andra kommuners enheter. Här finns stora utvecklingsmöjligheter för kommunen att lära av varandra mellan olika enheter, egna som enheter inom andra kommuner. Extern samverkan Falkenbergs kommun samarbetar med Varbergs kommun inom området vatten och avfall i ett gemensamt driftsbolag. Under 2013 har man också för avsikt att, tillsammans med Varberg, bilda ett räddningstjänstförbund och en gemensam överförmyndarverksamhet. Kommunerna i Sverige står inför tuffa utmaningarna med tryck på ökad service samtidigt som resurserna inte kommer att öka. Effektiviseringar och andra sätt att bedriva verksamhet kommer att bli nödvändigt. Att samverka med civilsamhällets frivilligkraft kan vara ytterligare ett sätt för att utveckla olika tjänster. Detta kan vara ett område att utveckla för Falkenbergs kommun är detta ett utvecklingsområde. Styrkor Kommunens övergripande strategi för resultatstyrning. Kommunövergripande strategi för effektivitetsutveckling. Kommunen arbetar regelbundet med effektivitetsutveckling genom att mäta resurser i förhållande till uppnådd kvalitet. Förbättringsmöjligheter Skapa möjligheter för politiker och chefer på enhets- och centralnivå att via ett rapporteringssystem följa både resurser och resultat. Genomföra jämförelser mellan kommunens egna enheter för att identifiera skillnader i kvalitet, resultat och effektivet. Genomföra jämförelser med andra icke kommunala verksamheter. Utveckla samverkan med civilsamhällets frivilligkrafter för att stödja och vidareutveckla tjänster.

16 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Rubriker Personalstrategi Rekrytering Kompetens- och medarbetarutveckling Individuell lönesättning Arbetsmiljöarbete Mångfald Poäng 53 Allmänt I ett framtidsperspektiv är en stark och tydlig personalpolitik som lyfter fram och stärker de olika personalgrupperna i kommunen av största vikt. Svenska kommuner står inför stora nyrekryteringsbehov på grund av bl.a. omfattande pensionsavgångar. Eftersom den offentliga sektorn har problem med att konkurrera om attraktiva yrkesgrupper med löner, måste man skapa arbetsplatser som dels attraherar ny personal, dels stimulerar befintlig personal att stanna och utvecklas. Personalstrategi Kommunen har utvecklat en personalförsörjningsstrategi som innefattar Ledarutvecklingsprogram (LUP), medarbetarskapspolicy, kompetensutvecklingsplaner, Morgondagens ledare och heltidsprojektet. När det gäller kommunens arbete med att utveckla en övergripande strategi för att rekrytera nya medarbetar pågår ett arbete med personalförsörjningsplaner, traineeprojekt etc. Sedan tidigare arbetar man med studentmedarbetarskap. Kommunen har också för avsikt att utveckla varumärket Falkenberg. Rekrytering Som medarbetare i Falkenbergs kommun finns flera kollektiva förmåner som jag kan utnyttja. Kommunen har en friskvårdssatsning där varje medarbetare kan få kr per år. Det finns en särskild personalförening där alla medarbetar automatiskt har ett medlemskap. Kulturkort för teater/konserter varje år. Möjlighet till distansarbete. Ett utvecklingsområde för kommunen är marknadsföring av kommunen för att locka till sig nya medarbete. Kompetens- och medarbetarutveckling Idag ansvar verksamheterna själva för att kartlägga sina kompetensbehov vilket gör att det inte finns någon övergripande bild över läget. För att få en bättre kontroll och underlag för framtida behov skulle kommunen behöva ta ett beslut om att mer systematiskt arbeta med fråga. Det finns inte heller något enhetligt system för budgetering och rapportering av resurser avsatta för kompetensutveckling. Idag är det upp till förvaltningarna själv att hålla koll på detta.

17 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Individuell lönesättning Lönesamtal genomförs regelbundet med alla medarbetare som en del i den individuella lönesättningen. De fackliga organisationerna är jättenöjda med de avtal som gjorts. Kommunen arbetar med lönekriterier men dessa upplevs ibland som otydliga och det är väldigt olika mellan verksamheterna hur lönekriterierna ser ut. Belöning mot bakgrund om man särskilt bidragit till resultat och verksamhetens måluppfyllelse sker endast på individnivå. Oftast finns det dock inga resurser till detta varför det sker i väldigt liten omfattning. Arbetsmiljöarbete GlobalSoft Business Systems AB utför på uppdrag av kommunens medarbetarundersökningar/arbetsmiljöundersökningar. Mätningar har genomförts vartannat år sedan Inför kommande undersökning under 2013 kommer undersökningen att kompletteras med SKL s nio gemensamma enkätfrågor. Medarbetarundersökningen är ett redskap för chefen och den egna enhetens resultat ligger till grund för förbättringsarbetet som diskuteras på arbetsplatsträffarna enligt tidplan från maj till oktober. Resultat och åtgärdsprogram redovisas till närmast överordnad chef i okt/nov samma år. Det totala resultatet för kommunen redovisas av kommunchefen i kommunfullmäktige. Mångfald Aktiviteter för att öka mångfalden i kommunen sker inte systematiskt. Varje förvaltning har sin plan men det finns en osäkerhet kring hur det ser ut och därför finns det tankar på att göra en uppföljning för att få ett bättre grepp kring frågan. En av anledningarna till att man skapade den nuvarande HR-modulen var för att kunna kartlägga mångfalden i kommunen och använda den som en resurs i kommunen. Idag finns en osäkerhet kring om den används till detta. Tankar finns på att utnyttja dess resurser i ett kommande kundcenter. Styrkor Genomförande av medarbetarsamtal. Genomförande av lönesamtal med alla medarbetare. Genomförande av heltäckande arbetsmiljöundersökningar. Förbättringsmöjligheter Övergripande strategi för att rekrytera nya medarbete. Övergripande kartläggning av kompetensbehov (regelbunden kartläggning.) System för budgetering och rapportering av resurser avsatta för kompetensutveckling i organisationen. Ansatser för att öka mångfalden i organisationen. Användning av mångfald som en resurs i kommunens serviceorganisation. Område 7 Verksamhetsutveckling Rubriker Poäng

18 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Strategiskt kvalitetsarbete Verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling Lärande genom omvärldsspaning och samverkan Kreativitet och innovationer IT-stöd 54 Allmänt Inom näringslivet har det sedan mitten av 1900-talet funnits ett otal olika system för att bedriva kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete är i de flesta fall synonymt med att på ett strukturerat sätt arbeta för att skapa kontinuerliga förbättringar i en verksamhet. TQM, EFQM, ISO, SIQ, BS, LEAN är alla standards eller system för detta kontinuerliga förbättringsarbete. I den kommunala världen har oftast kvalitetsarbete förekommit som enskilda öar knutna till vissa verksamheter. Ett identifierbar mönster under senare år är att flera kommuner börjar ta fram övergripande system för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. Dessa system är då oftast egenutvecklade modeller för förbättringsarbete som ibland innehåller delar av de system som nämns ovan. En framgångsfaktor för ett fungerande kvalitetsarbete är att det system som används, tydligt länkar till kommunens styr- och uppföljningssystem. Strategiskt kvalitetsarbete Kommunfullmäktige anger i samband med att budgeten fastställs ett antal uppdrag som skall inom en rad olika områden. Genom deltagande i en rad olika nationella, regionala och lokala utvärderingar skapas ett underlag för förbättringsarbete inom dessa olika områdena. Respektive nämnd har ett ansvar att följa upp kvaliteten inom sina verksamheter, dessa krav ställs också på externa utförare inom sina verksamheter. Kommunen har en IT-strategi som ligger som en grund för synen på IT som verksamhetsstödjande redskap. Grundsynen är att verksamheterna ska leda utvecklingen och använda IT som ett stöd. Denna grund gör att IT-driften är outsourcad. Utvärdering av driften sker löpande och regleras strikt genom vårt IT-avtal med vår partner och i samband med regelbunden upphandling. Enkäter till användarna görs för att stämma av hur IT-servicen upplevs. Det finns även en övergripande plan/strategi för kommunens IT-stöd avseende målstyrning och ledningsinformation. Den utvärderas kontinuerligt, dock odokumenterat, följs upp och vidareutvecklas. Falkenbergs kommuns ledningsinformationssystem består av två delar, varav den ena (Analys- och rapportplattformen) är utvecklad och implementerad och används av samtliga förvaltningar. Det pågår kontinuerligt utvecklingsarbete och kontinuerliga utbildningsinsatser i verktyget (QlikView). Ett målstyrningsverktyg (Cockpit Communicator) som stöd för kommunens styrmodell, vilken är utvecklad från Balanced Scorecard modellen, har implementerats i barn- och utbildningsförvaltningen.

19 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Metoder och verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling Mycket av detta arbetet sker idag ute i verksamheterna. Kommunen håller dock på att ta ett tydligare grepp kring detta och skapa en gemensam struktur med metoder och verktyg. (Se beskrivning ovan.) Ett stöd i kvalitetsarbetet är att regelbundet genomfröa externa kvalitetsbedömningar, vilket kommunen bl.a. låtit sig göra genom att för tredje gången genomgå Kommunkompassen. Lärande och utveckling genom omvärldsspaning och samverkan Kommunen har ingen utvecklad systematik för strategisk omvärldsspaning det som sker i väldigt liten skala ute i verksamheterna. En kommun som kan vara intressant att titta närmare på är Upplands Väsby som implementerat ett särskilt verktyg för omvärldsbevakning. Mycket av lärandet som sker i nätverksform sker inom Region Halland. Det finns en samverkan kring tillsyn kallad Tillsynssamverkan Halland som omfattar verksamheterna miljöoch hälsskydd. Viss samverkan sker med Högskolan i Halmstad bland annat ett projekt kring höjd utbildningsnivå. Inom skolans område har man också samarbete med RUC (Regionalt Utvecklings Centrum). Här finns också forskare som följer verksamheten inom skolan i syfte att utveckla metoder som ex. Unos Uno (forskningsprojekt som studerar skolor som infört en dator till varje elev i skolan). Kreativitet och innovationer Kommunen har infört ett personalstipendium där både medarbetare och medborgare kan nominera kandidater till priset. Sedan 2010 genomför Falkenbergs kommun årligen ett arrangemang för sina medarbetare som kallas Morgondagen. Detta pågår under två dagar och fokuserar helt och hållet på de anställda. Ambitionen är att ledarskap och medarbetarskap ska gå hand i hand. Medarbetarskapsdagarna görs för att stimulera till utveckling inom och mellan förvaltningarna och för att man som medarbetare ska känna gemenskap och få förståelse för att man jobbar för samma arbetsgivare. Denna satsningen är en bra start för ett fortsatt utvecklingsarbete kring kreativitet och innovationer. IT-stöd Kommunen har ett bra utvecklat IT-stöd med ett intranät som huvudsaklig informationskälla där man också får tillgång till övriga verksamhetssystem. I princip alla medarbetare i kommunen har till en dator. Man har satsat på att sammanlänka olika verksamhetssystem med hjälp av QlickView och kommer att ytterligare stärka upp detta vid införandet av CockPit.

20 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Styrkor Övergripande plan/strategi för kommunens arbete med informations- och kommunikationsteknik för utveckling av arbetsprocesser och drift. Användning av intranätet som den huvudsakliga informationskällan i hela kommunen. Tillgång till datorer och intranät för alla medarbetare. QlickView som sammanlänk flera av kommunens verksamhetssystem Förbättringsmöjligheter Använda gemensamma kvalitetsmetoder/kvalitetsverktyg för verksamhetsutveckling. Utveckla en strategisk omvärldsbevakning för att fånga upp idéer för den egna verksamhetsutvecklingen. Spridning av innovationer som effektiviserar och utvecklar aktivt i hela organisationen. Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Rubriker Poäng Strategier för samhällsbyggande Samarbete med civilsamhället Samarbete med kulturlivet Stöd till näringslivet Internationella kontakter Hållbar utveckling 67 Allmänt I kommunens roll som samhällsbyggare är samarbetet med lokalsamhället i form av förenings-, kultur- och näringsliv en viktig uppgift. Likaså att upprätthålla samverkan på regional, nationell och internationell nivå. Kommunen har en viktig roll att fungera som katalysator för att olika verksamheter i den geografiska kommunen skall fungera tillsammans för att skapa attraktivitet, tillväxt och en hållbar utveckling. Strategier för samhällsbyggande Kommunen har utvecklat strategier för: Den ekologiska hållbarheten och för hållbar energi Internationellt arbete Affärsplan för samverkan och stöd till näringslivet Kulturplan (Halland) Samtliga av dessa planer är väl förankrade och det sker en systematisk uppföljning. När det gäller plan för samverkan med frivilligkrafter i kommunen för att utveckla lokalsamhället finns inte någon övergripande plan eller liknande. Något som kommunen skulle kunna utveckla.

21 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Samarbete med civilsamhället Det finns ett samarbete frivillig råd där olika föreningar och organisationer är med. Det har funnits sedan 2009 och träffas någon gång per termin. I verksamhetsplanen 2010 står: Frivillig arbetet utvecklas och kompletterar socialtjänstens insatser genom samverkan med frivilliga, föreningar och organisationer. Genom ett aktivt arbete ökar möjligheterna för start av nya grupper som arbetar för att motverka ensamhet, förebygga ohälsa och förbättra livskvaliteten. I kommunen finns också ett handikappråd där handikapporganisationerna har ett forum och ett föreningsråd där kommunens föreningar finns med. Här finns möjligheter för kommunen att ytterligare de frivilligkrafter som finns i kommunen. Samverkan med kulturlivet Kommunen stödjer kulturlivet på olika sätt genom bidrag, lokaler tillhandahåller teknik och tekniker. I kommunen finns t.ex. Vallarna som man underhåller och upplåter för kulturella arrangemang. Kulturskolan erbjuder frivillig undervisning i bild, dans, teater, musik/instrument och sångkörer till barn och ungdomar i kommunen. Samarbete sker också med skolan kring olika projekt för att förstärka ett kreativt och lustfyllt lärande i skolans samtliga ämnen. Man har inrättat ett kulturpris och ett idrottsstipendium. Stöd till näringslivet Stödet till näringslivet är väl utvecklat i kommunen. Man använder sig både av näringslivsranking och INSIKT för att kontinuerligt utveckla och förbättra kontakten med näringslivet. Den ideella föreningen Falkenbergs företagsråd fungerar som ett kontaktforum för företagare. Stödet till näringslivet kan beskrivas på följande sätt: Falkenbergs Näringsliv AB är ett helägt kommunalt bolag med placering i Falkenbergs Stadshus. Bolagets uppgift är att främja näringslivet i kommunen och underlätta för nya företag att etablera sig. Falkenbergs Näringsliv erbjuder kostnadsfri rådgivning, lotsar till rätt nätverk, organisationer och myndigheter samt erbjuder flertalet program, föreläsningsserier och nätverksaktiviteter Kommunen har också inrättat ett Teknikcollege där man knutit till sig olika företag och skapat praktikplatser. Företagen får också en nära kontakt med skolan och kan påverka utbildningen. Internationella kontakter Kommunen har sagt upp tidigare vänortsavtal då sammankomster av artighetskaraktär saknar värde för kommunmedborgaren. Kommunen har behållit två vänorter i Gniezno, Polen och Shijiazhuang, Kina. Dessa samarbeten/avtal har behållits då de anses vara konkreta och har gett resultat. Deltagande i EU projekt med Polen (kultur- och turistprojekt), samt lärare och elevutbyte inom skolans hägn. Kina har bland annat resulterat i ett Confucius Classroom och flera olika personalprojekt, särskilt på skolsidan, men också inom andra delar av organisationen. Lärare och elever från respektive land har genomfört besök. Det sker här skriftliga utvärderingar inom ramen för varje projekt. I grunden ligger en relativt ny policy för internationellt arbete fastställd av kommunfullmäktige.

22 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Kommunen marknadsför sig på olika sätt bland annat genom Destination Halland och via Turistbolaget. Hållbar utveckling Hållbarhetsplanen berör alla inom alla verksamheter. Det finns en särskild hållbarhetsgrupp i kommunen som jobbar med förtätning i kommunen. Hållbarhetsstrategen arbetar särskilt utåt mot medborgarna. Tankarna kring hållbar utveckling finns med i all planering och utveckling. - Etablerar bostäder där det går - underlätta för hemtjänsten för att få ner och förenkla transporter där det går. I samband med byggnationer förs diskussioner med miljöprogrammet som utgångspunkt - kan vi göra tjockare väggar för att förbruka mindre osv. Krav ställs även mot näringslivet. Man vill skapa ett centrum kring Förnyelsebara drivmedel (vätgas) i kommunen som skall vara Sverigeledande. För att motverka social och etnisk segregation har man börjat jobba på ett nytt sätt för att utveckla olika områden. Ett exempel på detta är Stafsinge. Styrkor Övergripande plan för arbetet att skapa en hållbar utveckling i kommunen. Kommunen arbetat aktivt med andra aktörer i lokalsamhället kring varumärkesbyggande för att locka till sig arbetskraft, boende, företag etc. Kommunen tar initiativ till och arrangerar olika kulturevenemang. Samarbets-/kontaktforum för näringslivet. Stöd och förmedlande av stöd till nyförtagare som vill etablera sig i kommunen. Förbättringsområden Utveckla en strategi som beskriver kommunens samverkan med frivilligkrafter för att utveckla lokalsamhället. Någon form av fora för aktörer inom civilsamhället som är engagerade i lokalsamhället. Öka aktiviteten kring deltagande i internationella projekt som inte finansieras via externt stöd (EU eller annat.)

23 Sveriges Kommuner och Landsting (27) 4. Översikt av poängfördelning Nedanstående tabeller visar Falkenberg kommuns resultat fördelat på delfrågor inom respektive område. 1. Offentlighet och demokrati Uppnått Max Procent 1.1 Finns en plan/strategi for demokratiutveckling och information? % 1.2 Hur informeras medborgarna? % 1.3 Hur informeras medborgarna om resultat? % 1.4 Hur främjas medborgardialog och deltagande? % 1.5 Etik - hur hantera korruption? % % 2. Tillgänglighet och brukarorientering Uppnått Max Procent 2.1 Finns det en kommunövergripande strategi för brukarorientering? 2.2 Hur arbetar kommunen med tillgänglighet och bemötande? % % 2.3 Hur Informerar kommunen om service och tjänster? % 2.4 Hur arbetar kommunen med valfrihet och brukarens påverkan på serviceutbudet? % 2.5 Hur arbetar kommunen med brukarundersökningar? % 2.6 Hur arbetar kommunen med systemför service- /kvalitetsdeklarationer, samt synpunkts- och klagomålshantering för medborgare/brukare? % %

24 Sveriges Kommuner och Landsting (27) 3. Politisk styrning och kontroll Uppnått Max Procent 3.1 Genomsyras hela organisationen av ett helhetstänkande avseende styrning/uppföljning? % 3.2 Styrs kommunen av tydliga politiska mål? % 3.3 Hur rapporterar förvaltningen till den politiska nivån och vilka möjligheter har politikerna att utöva tillsyn över förvaltningen? 3.4 Hur är delegation och ansvarsfördelning mellan politisk och tjänstemannanivå? 3.5 Hur främjas den ömsesidiga förståelsen av uppgifter, roller och spelregler mellan politiker och tjänstemän? % % % % 4. Ledarskap, ansvar och delegation Uppnått Max Procent 4.1 Finns kommunövergripande strategi för ledarskap, ansvar och delegation? 4.2 Vilket ansvar har resultatenheterna för budget, personal och organisation? 4.3 Hur beskrivs inriktning och ansvar för tvärsektoriellt samarbete? 4.4 Hur tydliggörs det personliga uppdraget för alla chefer i organisationen? 4.5 Hur utövas den centrala ledningen över underställda avdelningar/enheter? % % % % % 4.6 Hur bedrivs kommunens ledarutveckling? % %

25 Sveriges Kommuner och Landsting (27) 5. Resultat och effektivitet Uppnått Max Procent 5.1 Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling % 5.2 Hur tydliggör kommunen sambandet mellan kostnader och resultat i budgetprocessen 5.3 Hur arbetar kommunen med utveckling arbetsprocesser, uppföljning och kontroll 5.4 Hur kommuniceras och förs strategiska diskussioner kring resurser och resultat? 5.5 Hur aktivt används jämförelser som ett led i serviceutveckling och effektivisering? 5.6 Hur sker extern samverkan för att stärka serviceutbudet och öka effektivitet? % % % % % % 6. Kommunen som arbetsgivare Uppnått Max Procent personalpolitik 6.1 Finns en kommunövergripande personalstrategi? % 6.2 Hur tillvaratas befintliga och hur rekryteras nya medarbetare? Kommunen som attraktiv arbetsgivare. 6.3 Hur stor vikt läggs vid kompetens- och medarbetarutveckling? 6.4 Hur sker individuell lönesättning och belöning av goda prestationer? % % % 6.5 Hur bedrivs kommunens arbetsmiljöarbete? % 6.6 Hur arbetar kommunen med mångfald, (etnicitet, kulturellt och kön)? % %