Introduktionsuppgift till enchipsdatorn.
|
|
- Ulrika Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Introduktionsuppgift till enchipsdatorn. I den här övningen skall du bekanta dig med enchipsdatorn MC68HC908JL och utvecklingssystemet CESAM-Flash. Du skall läsa in data från en tryckströmställare och mata ut data på ett antal lysdioder. Som slutövning skall du skriva ut lite text på en LCD-display. Vi kommer att använda lab-modul nr.1. Enchipsdatorn MC68HC908JL har tre portar, kallade A,B och D, via vilka datorn hämtar in data från omvärlden och skickar ut sina resultat. Enchipsdatorn sitter monterad i en hållare på ett litet kretskort där även strömförsörjningen och kommunikation till en PC är ordnad. Vi kallar detta kort för modermodulen. Till detta kort kan man sedan ansluta olika dottermoduler anpassade för olika uppgifter. Vi skall arbeta med modul 1, som är ett enkelt in- och utmatningskort. På detta kort är port D ansluten till 8 lysdioder, där man alltså kan skicka ut ett resultat. På porten B sitter en 8-bitars DIP-switch, via vilken man kan mata in infomation, och på bit 0 i A-porten sitter en tryckströmställare. Den exakta kopplingen framgår av schemat. Alla ingångar är försedda med pullup-motstånd på 4. kohm. 1 DS181 VCC RST 0.1u 8 0.1u 14 Vcc 8 4 Out OSC 5 1 VDD RST OSC1 OSC IRQ VSS MC68HC908JL AC 0.1u +10V A0 6 A1 8 A 9 A A4 A5 1 B0 0 B1 18 B 1 B 15 B4 1 B5 11 B6 10 B 16 D0 19 D1 4 D D 6 D4 5 D5 14 D6 1 D J9 B4 A4 B1 A1 B A A +5v B16 A16 A6 A PA 0 A8 PA 1 PA A9 A15 PA A5 PA 4 PA 5 A10 A11 A1 B15 A14 B14 A1 B1 B1 B11 B10 B9 B8 B B6 B5 B UREG AC PB0 PB1 PB PB PB4 PB5 PB6 PB PD0 PD1 PD PD PD4 PD5 PD6 PD INT J10 +5v UREG AC PA0 PA1 PA PA PA4 PA5 PB0 PB1 PB PB PB4 PB5 PB6 PB PD0 PD1 PD PD PD4 PD5 PD6 PD INT B4 A4 B1 A1 B A A B16 A16 A6 A A8 A9 A15 A5 A10 A11 A1 B15 A14 B14 A1 B1 B1 B11 B10 B9 B8 B B6 B5 B 5V PINJL PINJ L 5V Lysdioder och omkopplare anslutna till datorns portar. Vi kommer att använda utvecklingssystemet CESAM-Flash för att skriva, översätta, simulera och promma ditt program. Utvecklingssystemet består av ett program och moderkortet som ansluts till en COM-port på datorn. Hela programmet är menystyrt, med en huvudmeny och ett antal undermenyer. Från huvudmenyn kan du starta editorn, assemblatorn, simulatorn och utföra promningen Introduktion- 1 PN
2 Vi skall gå igenom uppgiften steg för steg för att visa hur du löser en uppgift: 1. Din första uppgift blir att tända lysdioderna 0,,4,6 och släcka de övriga. Starta CESAM-Flash-programmet genom att dubbelklicka på ikonen. Du kommer då att få upp programmets huvudmeny. Programmet minns vilket projekt du sist arbetade med, och föreslår det som projekt. Vill du i stället skapa ett nytt projekt gör du det genom att skriva in ett nytt namn, och därefter klicka på OK. Då kommer du tillbaka till programmets huvudmeny. Härifrån kan man välja att starta editorn, att uföra översättningen till maskinkod (assemblera), att simulera programmet eller att bränna in koden i enchipsdatorns minne. Editering. Starta editorn. I setup-menyn har du kunnat välja mellan några olika editorer, t.ex. den i windows inbyggda Notepad (Anteckningar). Du har också möjlighet att använda Uedit som har s.k syntax-färgning, dvs reserverade ord och andra delar av programmet får olika färger. Pröva den, det underlättar avsevärt Förattgöradetlättattkommaigångfrånbörjanharviskrivitstommentillettprogram, där det mesta man behöver redan finns deklarerat. Direkt efter det att du startat editorn, importerar du denna stomme, kallad FRAME.JL, genom att klicka på Special Function och Insert File. Så letar du dig fram till filen Frame.jl, markerar den och klickarpå Öppna.Dåkopierasfilenframeinidittprojekt,ochduslipperskrivadessa rader själv. Om du använder Notepad öppnar du filen Frame.P6 och markerar all text. Därefter öppnar du ditt nya program och klistrar in textem med hjälp av paste. Lämna filen Frame.JL utan att spara några ändringar i den. I alla program måste vissa satser alltid finnas, bl.a. dessa: Definiera de symboler som behövs. I detta fall PORTD och DDRD. Definiera startvektorn. Sätt en label på första exekverbara satsen i programmet. Denna label utnyttjar du även vid definitionen av startvektorn. Avsluta programmet med END. Du ser att det är just dessa delar som den inlästa filen FRAME.JL innehåller. Nu skall du skriva de satser som utför uppgiften. För att tända och släcka lysdioderna på PortD skall du skicka ut information på portens alla bitar. Portens alla bitar skall alltså riktas utåt. Det åstadkomms genom att skriva ettor till portens riktningsregister. Det gör vi i med en MOV-sats. Vi får alltså följande: MOV #% ,DDRD ;Rikta hela PortD utåt Tänk på den syntax (grammatik) som är definierad för det här programmeringsspråket. Den finns beskriven i Appendix C i läroboken Konstruera med Enchipsdatorer. Alla satser, utom lägen och andra namn, måste börja minst ett mellanslag in på raden. Nu har du riktat dataflödet utåt på PortD. Nu skall vi skicka ut själva data som tänder eller släcker lysdioderna. Som framgår av kopplingsschemat sitter lysdioderna Introduktion- PN
3 kopplade till via ett motstånd på 0 Ohm. För att få ström genom en lysdiod och därmed tända den, måste du lägga ut en låg spänning, dvs en nolla på biten i porten. Vi skall alltså lägga ut nollor på bitarna 0,,4,6 i porten och ettor på de övriga. Även här använder vi oss av en MOV-sats. MOV #% ,PORTD ;skicka ut data på portens dataregister När du skrivit programmet med hjälp av utvecklingssystemets editor, sparar du programmet och går tillbaka till huvudmenyn. Assemblering Begär sedan assemblering av programmet genom att klicka på knappen Assemble. Då läser assemblatorn igenom raderna i ditt program och skriver ut eventuella felmeddelanden. Läs felmeddelandena och försök att förstå vad du har gjort för fel. Om du får felmeddelanden startar du åter editorn samtidigt som du har fönstret med felmeddelandena uppe. Iblandkanettendafeldramedsigföljdfelsåattdetservärreutändetär.Rättadefeldu ser, spara filen och assemblera om. Efter några vändor har du säkert klarat av dina syntaxfel. Eftersom felmeddelandena refererar till radnummer är det ju ytterst lämpligt att använda en editor som visar radnummer. Simulering När du kommit igenom assembleringen utan fel, är det dags att börja provköra ditt program. Det gör du med hjälp av simulatorn. Simulatorn att ett program som efterliknar själva enchipsdatorn in i minsta detalj, men som körs i PCn. Det ger dig möjligheten att exakt följa vad som händer i datorn när du kör programmet. Du kan se vad som händer i register och portar och hur mikro-sekunderna tickar fram. Starta simulatorn genom att klicka på knappen Simulate. Du uppmanas då att klicka på knappen Reset så att ditt programs maskinkod laddas in i simulatorn, klar för simulering. Stega dig sedan igenom programmet instruktion för instruktion (single stepping) genom att klicka på knappen Step och se att ditt program går rätt. Du ser i PORT-fönstret hur först riktningen på alla bitar i D-porten vänds utåt. (innehållet växlar från iiiiiiii till oooooooo). Därefter blir databitarna satta till Vad händer när datorn kommit till sista satsen i ditt program?? Just det - du får konstiga felmeddelanden. Det beror på att processorn hela tiden fortsätter och hämtar och utför operationskoder från minnet, även om du inte har skrivit dit några. Du måste därför hela tiden sysselsätta processorn även om det inte finns något mera att göra. Du måste avsluta programmet genom att kommendera processorn på stället marsch. Det gör du genom att skriva en sats där processorn hela tiden hoppar tillbaka till samma sats. Det gör du så här: HIT: BRA HIT ;Gå in i en oändlig loop Närduärnöjdmedsimuleringenavdittprogram,ärdetdagsattprovadetihårdvaran. Promning. Som sista steg i utvecklingen av ditt program skall du överföra maskinkoden in i enchipsdatorns programminne och provköra labkortet med enchipsdatorn monterad Introduktion- PN
4 Det gör du genom att ansluta moderkortet till en av datorns COM-port och klicka på prom -knappen. Då öppnas programmeringsmenyn. Där anger du vilken port som programmeraren sitter ansluten till. Först måste enchipsdatorns Flash-minne raderas. Det gör du genom att klicka på Erase. Du kommer då att få en uppmaning att göra en s.k. Power Up Reset. Det innebär att du skall stänga av matningsspänningen från pluggtransformatorn under några sekunder och koppla bort eventuella dottermoduler. Därefter ansluter du åter matningsspänningen. Då kommer Flash-minnet att raderas. Därefter klickar du på prom - knappen. Då kommer maskinkoden att föras över till enchipsdatorn och brännas in i enchipsdatorns Flash-minne. När du fått meddelande om att enchipsdatorn är programmerad, måste du åter göra en Power Up Reset för att få enchipsdatorn att starta med ditt program.. När du ansluter matningsspänningen startar enchipsdatorn från början av programmet (power up reset), och lysdioderna börjar nu lysa så vackert. När programmet är färdigtestat tar du ut assembleringslistan på printern och sparar den i din kurspärm.. Nästa program skall ligga i en oändlig loop och läsa in statusen från tryckomkopplaren. Om den är uppsläppt skall alla lysdioder lysa, och om man trycker ned knappen skall lysdioderna slockna. Börja ett nytt program genom att ladda in FRAME.JL till ditt nya program. Tänk på att när du läser av tryckomkopplaren så går informationen in i datorn, så biten 0 i A-porten måste programmeras att vara riktade inåt. Gå igenom samma procedur med editering, assemblering, simulering och promning som i första uppgiften, och spara assembleringslistan när du är klar. Som du ser i kopplingsschemat sitter tryckomkopplaren ansluten till bit 0 i A-porten. Börja med att programmera upp riktningarna på portarna: START: LDA #% ;Rikta hela Port D utåt STA DDRD LDA #%0000 ;Rikta hela Port A inåt STA DDRA Närportarnanuärinitieradelåterduprogrammetgåruntienoändligloop.Inutiloopen känner du av statusen på bit 0 i A-porten och beroende på om den är en 1 eller 0 skickar du ut åtta nollor eller ettor på lysdioderna: LOOP: BRSET 0,PORTA,NOLL ;Är knappen uppsläppt BRCLR 0,PORTA,ETT ;eller nedtryckt? NOLL: MOV #% ,PORTD ;Tänd lysdioderna BRA LOOP ;Gå runt i programmet ETT: MOV #% ,PORTD ;Släck lysdioderna Introduktion-4 PN
5 BRA LOOP ;loopa i programmet Assemblera och provkör programmet.. I den sista introduktionsuppgiften skall du skriva ditt eget namn på en display av flytande kristaller ansluten till enchipsdatorn. En display av flytande kristaller (Liquid Crystal Display - LCD) är uppbyggd av två glasskivor mellan vilka den vätska finns som är det aktiva mediet (de flytande kristallerna). Om vätskan utsätts för en elektrisk spänning ändrar den sina optiska egenskaper, bl.a. sin transmissionsförmåga för ljus. För att kunna lägga spänningen över vätskan har man lagt ett mycket tunnt metallmönster på insidan av de båda glasen. Detta metallmönster leder ström och gör att man kan få spänningen över olika partier av vätskan. Elektroderna i metallmönstret är utformade som punktmatriser och genom att aktivera olika punkter kan man generera olika bokstäver, siffror och tecken. För att kunna hantera displayen på ett enkelt sätt är den utrustad med ett kretskort med styrelektronik. För att skriva tecken på displayen, behöver enchipsdatorn bara skicka ut ASCII-tecken till LCD-displayens styrelektronik. Denna tar sedan hand om tecknen och aktiverar de olika punkterna i displayen så att det bildas motsvarande tecken på displayen. För att underlätta programmeringen av LCD-displayen finns det en programbiblioteksmodul kallad LCDflash.LIB. Där finns alla de rutiner du behöver för att initiera displayen och sedan använda den. Kopiera in denna biblioteksmodul i slutetavdittegetprogramsåattdusedankananropadeolikasubrutinerdubehöver,på samma sätt som du tidigare kopierade in programramverket FRAME. Innan man kan börja skriva tecken på displayen måste den initieras. Det sker genom att du helt enkelt anropar subrutinen LCDINI i biblioteksmodulenmed satsen: JSR LCDINI ;Tvåradig display Om du fortfarande använder den enradiga displayen initierar du den med satsen: JSR LCDINI ;Enradig display Därefter kan du skicka ut enstaka tecken eller hela textsträngar till displayen genom att använda olika subrutiner i modulen. Läs igenom den inledande texten i biblioteksmodulen så att du vet vilka subrutiner som finns och hur de skall användas. Därefter skall du skriva ut ditt eget namn på displayen. Då måste du först lagra ditt namn i enchipsdatorns minne. Det gör du enklast med satsen: NAMN: DB Kalle Anka,0 Obs! att denna sats för att definiera minnesinnehåll inte får ligga insprängd bland de körbara satserna, utan skall ligga före eller efter dessa. Ett lämpligt ställe är där det står: Här läggs programmets konstanter, textsträngar och tabeller. Nollan på slutet på textsträngen måste finnas för att utskriftsrutinen skall veta att det är slut på texten. Labeln NAMN har du satt på texten för att du skall kunna veta var i minnet (vid vilken adress) som texten ligger Introduktion- 5 PN
6 När du anropar rutinen för utskrift av en textsträng till LCD-displayen, måste du tala omförrutinenvariminnetsomtextenligger.detgördugenomattladdaindexregistret med adressen till texten innan du anropar rutinen. Den laddningen av indexregistret gör du med satsen: LDHX #NAMN LDHX innebär att du laddar indexregistret, och #NAMN att du laddar med adressen till labeln NAMN. När denna förberedelse är klar kan du anropa utskriftsrutinen med satsen: JSR LCDSTR SubrutinenLCDSTRkommerdåattskrivautdeteckensomdenhittariminnetvid den adress som indexregistret pekar på, ända tills den stöter på nollan som avslutade ditt namn. Då avslutas utskrifts-subrutinen och datorn hoppar tillbaka till ditt huvudprogram. Eftersom uppgiften är klar i och med utskriften av namnet måste du stanna processorn på något sätt. Det kan du exempelvis göra genom att låta programmet gå in i en oändlig loop där man hela tiden hoppar tillbaka till samma sats, så här: HIT: BRA HIT Som sista sats i hela programmet måste det finnas ett END för att tala om för assemblatorn att nu är det slut på texten i programmet. Assemblera, simulera och promma ditt program på samma sätt som i de tidigare uppgifterna. I rutinen för initiering av LCD-displayen finns en vänterutin som kommer att ta några sekunder att utföra i simulatorn, men hav tålamod! Introduktion- 6 PN
Introduktionsuppgift till enchipsdatorn.
Introduktionsuppgift till enchipsdatorn. I den här övningen skall du bekanta dig med enchipsdatorn MC68HC705P6A och utvecklingssystemet CE-SAM2000. Du skall läsa in data från en tryckströmställare och
Läs merStegmotorn Tvåfasdrivning Unipolär lindning
Stegmotorn I den här uppgiften skall du styra en stegmotor från din PC. Du skall köra stegmotorn i en sekvens som du anger i PC-programmet med olika riktning, hastighet och antal steg. I en stegmotor har
Läs merGeneral Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18
F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot
Läs merDigital Termometer J10 B4 A4 GND GND GND B1 GND GND GND GND B3 A3 +5V +5V A3 +5V A2 +5V +5V A2. +5v B16 A16 UREG UREG B1 6 AC AC A1 6 A6 6
Digital Termometer I den här uppgiften skall vi mäta temperaturen på ditt kaffe. Vi använder en termistor som temperaturkänslig givare och timerkretsen 555 som A/D omvandlare. Temperaturen presenterar
Läs merIntroduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python
Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?
Läs merDatakommunikation med IR-ljus.
Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att
Läs merLEU240 Mikrodatorsystem
Institutionen för data- och informationsteknik 2011-10-11 LEU240 Mikrodatorsystem Vi har tidigare i olika sammanhang sett att det är önskvärt att kunna använda ett högnivåspråk som C för att skriva program
Läs merProgrammering i maskinspråk (Maskinassemblering)
Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Programutveckling i assemblerspråk Begreppet assemblerspråk introduceras i häftet Ext-20. En del korta programavsnitt skrivs med assemblerspråk i övningsuppgifterna
Läs merTill assemblersystemet Zuper 80 Assembler krävs en SPECTRAVIDEO 328/318+minst 16K ram extra.
ZZZZZ 888 000 A Z 8 8 0 0 A A ZZ 8 8 0 0 A A ZZ u u pppp eee r rrr 888 0 0 AAAAA ZZ u u p p e e rr --- 8 8 0 0 A A ZZ u u p p e ee r 8 8 0 0 A A Z u u p p e r 8 8 0 0 A A ZZZZZ uuuu pppp eeee r 888 000
Läs merProgrammering av. PADDY mini
multimedia Programmering av PADDY mini art. nr: CCS037 PRODUKTER SOM ANVÄNDS I DETTA EXEMPEL: PADDY mini CCS037 PADDY mini CCS012 PADDY mini CCS500 VSCOM USB TILL SERIELL DB9 LAPTOP MED WINDOWS 7 QUICKPAD
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program
Läs merProgrammering i maskinspråk (Maskinassemblering)
Ext-15 (2013-08-26) sida 1 Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Programutveckling i assemblerspråk Begreppet assemblerspråk introduceras i arbetsboken (ARB) kapitlen 14-16. En del korta programavsnitt
Läs merDatorteknik 1 (AVR 1)
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 1 (AVR 1) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Introduktion till datorteknikutrustningen. Laborationens syfte. Syftet med laborationen
Läs merBDM12 Användarbeskrivning. Introduktion
Versioner/ändringar 1.0 2003-07 1.01 BUGFIX: FLASH unsecure algoritm 1.02 Fördröjning vid flash-prog. Statusutskrift under programmeringen. Programmeringsalgoritmen hanterar nu även 'bankade' minnet. Översättning
Läs merMontering av Wisp628.
Montering av Wisp628. Monteringen bör inte medföra några problem för den som har monterat ett par kretskort förut. Som vanligt gäller noggrannhet och lite tålamod. Komponentnumren ( D2, R1 o.s.v.) i texten
Läs merLABORATION. Datorteknik Y
LABORATION Datorteknik Y Avbrottsprogrammering på Darma Version 4.03 Februari 2019 (OA, KP) Namn och personnummer Godkänd 1 1 Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering
Läs merAVRStudio på tre minuter. Micke Josefsson, 2005
AVRStudio på tre minuter Micke Josefsson, 2005 Mycket kort intro till AVRStudio Utvecklingsmiljön AVRStudio innehåller en editor för att mata in programmet, en simulator för att under kontrollerade former
Läs merDatorteknik 2 (AVR 2)
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 2 (AVR 2) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Enkel in- och utmatning. Drivrutiner. Bithantering. I denna laboration ska vi förbättra
Läs merKontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng
Läs merIntroduktion till syntesverktyget Altera Max+PlusII
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan Ida, IEA Helsingborg Laboration nr 5 i digitala system, ht-12 Introduktion till syntesverktyget Altera Max+PlusII Beskrivning i VHDL och realisering av några enkla
Läs merProgramexempel 1 AND-funktionen
Utdrag ur "Logiska funktioner med mikroprocessor" s.10 ff. Reviderat 121105 Håkan Joëlson... Programexempel 1 AND-funktionen Uppgift: Realisera en 2-ingångars AND-grind med PIC16F84A. I detta exempel ska
Läs merEclipse. Avsikt. Nu ska ett fönster liknande figuren till höger synas.
Eclipse Avsikt Att bekanta dig med Eclipse programmeringsmiljö, dvs att med hjälp av Eclipse 1. skapa ett nytt projekt 2. skriva in källkod (sparas som.java-fil) 3. kompilera (översätta) koden till byte-kod
Läs merDigitalt lärande och programmering i klassrummet
Stockholm 2018-02-14 14 februari 2018 Digitalt lärande och programmering i klassrummet Programmera i Python med micro:bit Introduktion I förra lektionen gick vi igenom grunderna i hur man programmerar
Läs merDatorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång
Läs merNetBeans 5.5. Avsikt. Projektfönster
NetBeans 5.5 Avsikt Att bekanta dig med NetBeans programmeringsmiljö, dvs att med hjälp av NetBeans 1. skapa ett nytt projekt 2. skriva in källkod (sparas som.java-fil) 3. kompilera (översätta) koden till
Läs merFöreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö
Föreläsning 3 Programmering, C och programmeringsmiljö Vad är programmering? Ett väldigt kraftfullt, effektivt och roligt sätt att kommunicera med en dator Att skapa program / applikationer till en dator
Läs merLabb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic
Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Inledning Starta Microsoft Visual Studio 2005. Välj create Project Välj VB + Vindows Application och välj ett nytt
Läs merBesvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok.
Namn: Laborationen godkänd: Laboration 3. Pipeline Laborationens syfte I laborationen ska du bekanta dig med pipelining. Genom laborationen fås kunskap om hur pipelines är konstruerade och hur de används.
Läs merFöreläsning 2. Operativsystem och programmering
Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data
Läs merMinnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 2 Tisdag 2005-08-30 Minnestyper. Atmega 16 innehåller följande minnestyper: SRAM för dataminne FLASH för programminne EEPROM för parametrar och konstanter. Minnen delas
Läs merNetBeans 7. Avsikt. Projektfönster
NetBeans 7 Avsikt Att bekanta dig med NetBeans programmeringsmiljö, dvs att med hjälp av NetBeans 1. skapa ett nytt projekt 2. skriva in källkod (sparas som.java-fil) 3. kompilera (översätta) koden till
Läs merLABORATION. Datorteknik Y
LABORATION Datorteknik Y Avbrottsprogrammering på Darma Version 4.02 Februari 2018 (OA, KP) Namn och personnummer Godkänd 1 1 Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering
Läs merEV3 Roboten. Sida 1 av 13
EV3 Roboten Fyra output portar A,B,C och D(motorer) Fyra input portar 1,2,3 och 4 (sensorer) USB, Bluetooth, eller Wi-Fi koppling 16 MB flash minne 64 MB RAM SD Card Port: 32 GB Flera inbyggda verktyg
Läs merDataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 4 Tisdag 2005-09-06 Stacken I datasammmanhang är en stack ett minnesområde. Det är processorn som använder stacken. För att skapa en stack anger man en adress i stackpekarregistret.
Läs merProgrammera i teknik - kreativa projekt med Arduino
NYHET! Utkommer i augusti 2017 Smakprov ur boken Programmera i teknik - kreativa projekt med Arduino av Martin Blom Skavnes och Staffan Melin PROJEKT LJUS s 1 I det här projektet kommer du att bygga en
Läs merKortfattad instruktion för installation och användning av streckodsapplikationer
Kortfattad instruktion för installation och användning av streckodsapplikationer 2 1. Installation 2.2 1.1 Förberedelser För att installera applikationen scanner.s32 i streckodsläsaren Opticon OPL9728,
Läs merTimeLox HCU handterminal. Användarguide. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions.
TimeLox HCU handterminal Användarguide ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. INNEHÅLLSFÖRTECKNING START...3 1 UPPSÄTTNINGSMENY...3 1.1 SYSTEMUPPSÄTTNING...3 1.1.1 NYTT SYSTEM-ID...3
Läs merProgrammera och ladda ny mjukvara till DT-serien. Information och nerladdning av SatEdit V3 från: Ladda hem.
Programmera och ladda ny mjukvara till DT-serien Information och nerladdning av SatEdit V3 från: www.macab.com/helpdesk Ladda hem. DT-1000/1400/1470 Med handprogrammerare HP-01. Med programmet SatEdit
Läs merTSIU50 Mikrodatorprojekt. LAB1 AVR-introduktion och logikanalysator
1 2 TSIU50 Mikrodatorprojekt LAB1 AVR-introduktion och logikanalysator Michael Josefsson Januari 2007 Detta häftes syfte är att tjäna som en snabb introduktion till utvecklingsmiljön AVRStudio och den
Läs merMicro:bit. Börja skapa egna program
Micro:bit Börja skapa egna program Att programmera är mer än att skriva kod 1. När man ska bygga något behövs först en ritning. Formulera i talspråk vad programmet ska göra. 2. Förbered att skriva koden
Läs merSteg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7
Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Maj -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger
Läs merPC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION
PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-08-31 Laborant(er): 1 Syfte Laborationen ska ge studenten möjlighet att genom assemblerinlägg
Läs merElektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast
Läs merVilken skillnad gör det var du placerar det? Prova båda.
Micro:bit- Namnskylt Vi börjar med att döpa programmet till något. Till exempel ditt namn. Det gör du längst ner i mitten. Nu ska vi göra ett enkelt program som med lysdioderna skriver ditt namn. När du
Läs merFigur 1 Skalprogrammets meny
Institutionen för data- och elektroteknik 2004-04-14 Att köra mjukvaran till signalprocessorn 1 Inledning Bland programvarorna till signalprocessorn är systembyggare, assemblator, länkare, PROM-Splitter
Läs merSteg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8
Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Feb -14 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 W8 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger
Läs merTill flera av ovanstående finns det dessutom varianter, vilka kommer att presenteras i de olika avsnitten.
LINGUS32 Handledning Anne Börjesson Introduktion Lingus32 är ett program som främst är avsett att användas för att göra multimedia-baserade språkövningar. Programmet är skrivet för PC. Det finns möjlighet
Läs merTILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK
TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs
Läs merJavaScript Block Editor:
Micro:bit Tärningen Att räkna med slumpen genom t.ex. tärningsslag och föra statistik över antal slag kan vara tidskrävande. Speciellt om man ska gör 100 st eller 1000 st kast. Genom att använda programmering
Läs merF2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Läs merCE_O3. Nios II. Inför lab nios2time
IS1200 Exempelsamling till övning CE_O3, 2015 CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time 3.1. Logiska operationer (se uppgift 1.2 c) Repetera (eller lär dig) innebörden av de logiska operationerna "bitvis AND",
Läs merA. Datorn från grunden
A-1 A. Vad är en dator? En dator är en apparat som du kan utföra en mängd olika uppgifter med t.ex: Skriva och läsa e-post, lyssna på musik, titta på film, spela spel. De olika uppgifterna utförs av program
Läs merKortlaboration DIK. Digitalteknik, kombinatorik.
MMK, KTH Kortlaborationer 1 Kortlaboration DIK Digitalteknik, kombinatorik. I denna laboration bekantar vi oss med datorprogrammet LabVIEW. Programmet har blivit något av en industristandard för att automatisera
Läs merDigitala Projekt(EITF40) - Larm
Digitala Projekt(EITF40) - Larm Handledare: Bertil Lindvall Erik Oredsson, I-09 Sara Sellin, I-09 2012-05-08 1. SAMMANFATTNING I denna rapport presenteras vårt projekt att bygga ett huslarm från grunden
Läs merVad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit
Vad är en UART? Beteckningen UART är en förkortning för det engelska uttrycket Universal Asynchronous Receiver Transmitter, vilket översatt till svenska blir ungefär Universell Asynkron Mottagare/Sändare.
Läs merDet finns en handledning till kortet på hemsidan. AVR STK500.
Laboration 1 (ver 1) Uppgifter: AVR Studio 4.lnk Bli bekant med utvecklingskortet, och AVR studio. Skriva in program för binärräknare. Simulera detta samt ladda ner det till kortet. Förse ovanstående program
Läs merBesvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok
Namn: Laborationen godkänd: Laboration 2. Cacheminne Laborationens syfte I laborationen ska du bekanta dig med cacheminnen. Genom laborationen fås kunskap om hur cacheminnen är konstruerade och hur de
Läs merLathund import Ladoklista i Ping Pong
8 januari 2009 1 / 9 Samtliga KIs studenter har ett konto i Ping Pong. Dessa skapas automatiskt och är knutna till studenternas KI-konto. Det som inte går automatiskt är kopplingen mellan en student och
Läs merInstallatörs- och användarhandbok CL-153AI
Installatörs- och användarhandbok MINICODE CL-153AI MINICODE CL-153AI 1. INTRODUKTION CL-153AI är bestyckat med ett relä som har en fri växelkontakt. På den jackbara plinten finns ingång för öppningsknapp,
Läs merAVR 5. Styrning av trafikljus. Digitala system 15 p
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p AVR 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Styrning av trafikljus. Syftet med laborationen är att styra en trafikkorsning med hjälp av en mikroprocessor.
Läs merProgrammera och ladda ny mjukvara till DT-serien. SatEdit V3 laddas ner från www.macab.com/helpdesk Ladda hem.
Programmera och ladda ny mjukvara till DT-serien SatEdit V3 laddas ner från www.macab.com/helpdesk Ladda hem. DT-1000/1400/1470 Med handprogrammerare HP-01. Med programmet SatEdit V3 Programmering och
Läs merVideoapparat SB4714W/2 & SB4701W/A. Installation och handhavande SB4714W/2
Videoapparat SB7W/ & SB70W/A Installation och handhavande 86-05-9 SB70W/A SB7W/ Instruktioner Bewator avsäger sig allt ansvar för alla typer av oriktig användning av utrustningen, modifieringar av något
Läs merProgrammets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet.
Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet. Då du klickar på Användare öppnas denna bläddringslista.
Läs merAssemblerprogrammering del 1
Assemblerprogrammering del 1 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 Arbetsboken kapitel 15 Ur innehållet: Assemblerspråket Programmerarens bild Assemblering/disassemblering Funktion: Översätter
Läs merExtramaterial till Matematik Y
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TRE Taluppfattning och tals användning ELEV Det finns många olika programmeringsspråk. I den här uppgiften ska du få bekanta
Läs merOm du behöver hjälp. Telia Simka Bruksanvisning
Om du behöver hjälp Om du har frågor om ditt abonnemang, ring vår Kundservice på tel 90 350. Har du tekniska frågor om din Telia Simka, ring 020-76 89 89. Kortläsare för GSM-kort Med programvara för PC
Läs merINTRODUKTIONSKURS Sport-Ident Degerfors OK
INTRODUKTIONSKURS Sport-Ident Degerfors OK 2008-02-04 Sid 1/19 Kursinnehåll Syfte Genomgång av funktionalitet hos - Hårdvara - Mjukvara Genomgång av handhavandeinstruktioner Tips och råd vid programmering
Läs merALGE S4 Tidtagningsutrustning - Tävling
ALGE S4 Tidtagningsutrustning - Tävling Tävling med Alge S4 1. Montera kablage A = Tidtagningsutrustning, grå sladd Extern supply = ström adapter RS232 = Seriell kabel som sen ansluts i dator Printer =
Läs merTemplog / TempControl PC
Templog / TempControl PC Templog är en vidareutveckling av RadioStore där i huvudsak alla funktioner har bibehållits, men där den nya elektronikkonstruktionen medger utrymme för framtida vidareutveckling.
Läs merKopiera musik och program till hårddisken och skicka sedan skivorna på semester i förrådet. Spara skivorna
ANVÄND DATORN SOM CD-LAGER Kopiera musik och program till hårddisken och skicka sedan skivorna på semester i förrådet. Spara skivorna FAKTA Kopiera cd-biblioteket till image-filer på hårddisken för att
Läs merSteg 1 Minnen, mappar, filer Windows 10
Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 10 Sep -18 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Operativsystem, Program/Appar, webbsidor och instruktioner inom IT-branchen
Läs merCecilia Ingard. Boksidan
Cecilia Ingard Boksidan Innehåll Vad som händer när datorn startar 3 Hur ser en dator bokstäverna? 12 Vad kan hända när man skriver ett brev 14 Inuti datorlådan 22 Moderkortet 23 Processorn 24 RAM-minnet
Läs merRoboten. Sida 1 av 11
EV3 ipad Roboten Fyra output portar A,B,C och D(motorer) Fyra input portar 1,2,3 och 4 (sensorer) USB, Bluetooth, eller Wi-Fi koppling 16 MB flash minne 64 MB RAM SD Card Port: 32 GB Flera inbyggda verktyg
Läs merInstruktion Programmeringsapp och gränssnitt
Instruktion BT och Programmerings-app v. 0. Sida 1 av 5 Instruktion Programmeringsapp och gränssnitt Observera, instruktionen bearbetas och uppdateras fortfarande. Kolla då och då www.mollehem.se/doc/instuktion/instruktion_programmering.pdf
Läs mer-your digital fortress
-your digital fortress ANVÄNDARMANUAL Innehåll 1. Allmänt om seclave 3 2. Aktivering av seclave före användning 4 3. Starta seclave och knappa in master lösenord 4 4. Visa lösenord och annan information
Läs merBILAGA A till Programvaruprojekt ANVÄNDARKRAV MultiPC v1.0
ANVÄNDARKRAV MultiPC v1.0 Rev 8 1(10) BILAGA A till Programvaruprojekt ANVÄNDARKRAV MultiPC v1.0 Att utgå ifrån. Beskriver krav på MultiPC-systemet på ett sådant sätt att de ska kunna diskuteras med användaren.
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.
Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:
Läs merQUICK GUIDE 6516. Master reset, initiering och adressering. Master Reset av LCU6516
Master reset, initiering och adressering Master reset och initiering utförs för att återställa LCU6516 respektive DAC till grundinställningarna så att all oönskad information raderas ur minnet. Därefter
Läs merIpad i teknikundervisningen
Ipad i teknikundervisningen Innan vi börjar 1. Anslut till MAUs nätverk 2. Om du har platta: ladda ner appen micro:bit från Appstore eller Google Play 3. Lite material som berör passet: https://tinyurl.com/cetis-malmo
Läs merInstruktion till. PigWin PocketPigs. Del 1 - Installation 2008-07-10
Instruktion till PigWin PocketPigs Del 1 - Installation 2008-07-10 INNEHÅLL Installation...3 Förberedelser - pocket...3 Förberedelser - PC...3 PocketPigs...4 Pocket PC nr. 2...5 Installation av AgroSync...6
Läs merInstallationsguide ELCAD 7.10
Installationsguide ELCAD 7.10 Innehållsförteckning Inledning... 2 Installation av ELCAD 7.10... 2 Viktiga nyheter om installationen... 2 Före installationen... 2 Ladda hem internationell version... 2 Ladda
Läs merProgrammera Avant 5 med PC mjukvara
Programmera Avant 5 med PC mjukvara Installera mjukvaran på din PC Sätt i CD-skivan i PC:n. Kör filen setup.exe på CDskivan så startar installationen. Följ instruktionerna tills installationen är klar.
Läs merA-del motsvarande KS1
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen
Läs merHantering av Handi ipaq 2190
Hantering av Handi ipaq 2190 Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se anpassar tekniken till människan
Läs merE-POST3 Ett lättanvänt e-postprogram med stöd för talsyntes
E-POST3 Ett lättanvänt e-postprogram med stöd för talsyntes Sida 2 av 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 REKOMMENDERAD UTRUSTNING...5 INSTALLATION...5 ANVÄNDARLÄGE I E-POST3...6 STARTSIDA...7
Läs merASSA Smartair. Användarmanual Programmeringsenhet till TS1000. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions.
ASSA Smartair Användarmanual Programmeringsenhet till TS1000 ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. Innehållsförteckning 1. Introduktion...3 2. Teknisk specifikation...3 2.1 Generellt...3
Läs merM7005 och IBR Användarhandbok
181101/190313/190521/SJn M7005 och IBR Användarhandbok M7005 och IBR - Användarhandbok OBSERVERA Informationen i detta dokument kan ändras utan föregående meddelande. Innehållet är icke bindande. Matematikföretaget
Läs merSwitch Driver 4. Programvara för Radio Switch, JoyBox och JoyCable. Sensory Software
Switch Driver 4 Programvara för Radio Switch, JoyBox och JoyCable. Sensory Software Innehåll ATT ANVÄNDA PROGRAMVARAN SWITCH DRIVER... 3 SWITCH DRIVER ANSLUTNING... 4 USB JOYSTICK KALIBRERING... 4 TESTFUNKTION...
Läs merInstruktioner för uppdatering från Ethiris 4.10 till 5.x
Instruktioner för uppdatering från Ethiris 4.10 till 5.x Nedan följer instruktioner för hur man går till väga vid uppdatering av ett Ethirissystem version 4 till version 5. När man uppdaterar Ethiris från
Läs merDigitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit
CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna i digitalteknik kommer kortet att användas
Läs merweb: www.injektor.com 2003-09-12 e-mail: info@injektor.com fax: 0709 66 78 96 tel: kontor 08-753 00 04, Toby Edmundsson mobil: 0704 38 01 99, Jan
Quick-Start Manual TempRecord Temprecord är ett välbeprövat system för att ta in mätdata och möjliggöra senare analys av dessa. Företaget har funnits en längre tid på marknaden och borgar för god kvalitet.
Läs merDatorteknik TSIU02 Lab 2 Morsesändare v0.7
Inledning För att skriva program i något programspråk förenklar det att ha ett strukturerat angreppssätt. I assembler får man strukturen genom omsorgsfull användning av subrutiner. Som exempel på en mer
Läs merLathund för överföring av rapporter och ljudfiler
Lathund för överföring av rapporter och ljudfiler I den här lathunden finns detaljerade instruktioner om hur du gör för att skicka rapporter och ljudfiler till din handledare. Först kommer en beskrivning
Läs merTravel Phrase Guide. Instruktionshäfte
Travel Phrase Guide Instruktionshäfte Sw Rätten till ändring av innehållet i detta dokument förbehålles utan föregående meddelande. CASIO COMPUTER CO., LTD. åtar sig inget ansvar för skador eller förluster
Läs merBruksanvisning Bläckfisken USB
Bruksanvisning Bläckfisken USB Kontaktanslutning till datorer och pekplattor Tel/Fax.: 013-712 70 Östra Harg Torpängen 585 91 Linköping E-post: info@hargdata.se Hemsida: www.hargdata.se Innehållsförteckning:
Läs merInledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock
Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.
Läs merDigitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012
Med kommentarer för kursen ht 2012 2012 CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna
Läs merc a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11
A basic -bit Select between various operations: OR, AND, XOR, and addition Full Adder Multiplexer Digitalteknik och Datorarkitektur hp Föreläsning : introduktion till MIPS-assembler - april 8 karlmarklund@ituuse
Läs mer