Ages t a Kraft värmeverk - Årsrapport för tiden

Transkript

1 »V VKD3 20 april 1970 w Gd, E, D, DS, DSK, PV, VT, E, EA, EK, EV, ET, ER, EY, DÄ, VKD4(5), Atomenergi (25), Sthlms elv.(5), AKK(3), ASEA(3), RFJC(8), Säk,Ågesta(6) f reg (25), VXD3(1O) KJ.-tr Alt 630 Arbetsrapport **" 2O7A97O K Persson m i l fltol Ages t a Kraft värmeverk - Årsrapport för tiden 1 januari december Förutom sonraaruppehållet har reaktorn varit avställd 8 gln^r. Av C:?sa driftstopp var 3 planerade med avbrottstiden 149 h och 5 icke plin?*ade uzå avbrottstiden 124 h. Reaktorn har varit i drift 75% av Trot. Vid ett pumpskifte i åt er kylarsys temet den 1.5 spräng-ec en bit bort 'Jr ventilhuset i en backventil. Detta medförde, att vatten strurrru'^ ut i stationen. Bl.åt översköljdes ett kopplingsskåp, varvid en del obafcgade manövrar b.lev föij ien. Allvarligast var de som inträffade i stationens säkerhetssystem. Exempelvis startade tank- och utrymmessprinkling och vissa skal"cr.t.\ier stängde. 4 st utloppsstutsar på reaktortanken har ultra ljudpro väts. Ingen förändring kunde iakttagas. Tungvattenläckaget till omgivningen har uppgått till ca 50 kg varav ca 8 kg till Magelungen och 42 kg till luften. Under året har nya klassningsgränser och ett nytt färgsystem för olika strålnings zoner införts. 54 st bestrålade bränslepatroner har skickats till Eurochemic för upparbetning. Pram till sommaruppehållet har 3 st plutoniumanrikadc ce^tpatroner bestrålats. Under hela året har en patron för Oskarshamnsreaktorn bestrålats. En patron för Marviken har bestrålats frans till 31.8, En italiensk testpatron insattes i reaktorn 13,4, och bestrålades till årets slut St.82, M3*«M7 2900

2 ** n Innehållsförteckning rdrf. Driftstatistik och driftstörningar K Persson Kaveri i återkylarsystemet Mekaniskt underhåll Elektriskt underhåll Instrumenttekniskt underhåll Kemitekniska frågor Utsläppsfrågor och omgivningskontroll Tungvatteninnehav Strålskydd och säkerhet Bränsle- och styrdonshantering, laddmaskin Innehav av bränsleelement Viktigare prov Utbildning K Persson H Höglund G Backlund I Ihs T Stenberg T Stenberg T Stenberg T Hathanson L Sevestedt L Sevestedt K Persson L Wahlström Sid St.82.

3 1.1. Driftstatistik Termisk utbrénning: Gamla härden: MWh ( ) Värroeenergi lev. till Farsta: Genererad elenergi: Elenergi från nätet: Elenergi till nätet: Egen elförbrukning: Drifttid reaktor: Drifttid turbin: h h KWh MWh MWh MWh MWh MWh MWh 046 MWh 025 MWh 896 h 942 h Antal avbrott i värme le v erans en: Planerade: Icke planerade (direkt förorsakade av fel): Orsak till avbrott i värmeleveransen: Datum Anledning.Stavglidning Stopp för iladaning av nytt testelernent Haveri i återkylarsystemet Stivglidning Hög aktivitet i P99 (Systemet för analys av tungvatten) Stopp för urladdning av skadat testelement Stopp för tätning av en ångflödesmä tledning Höe aktivitet i P99 Avbrottstid 5 h 49 h 103 h 6 h 4 h 92 h 8 h 6 h Del av året i drift: 75% Del av året i drift exklusive tid för sommaruppehållet ( ): 96% Del av året i drift exklusive tid för sommaruppehållet samt exklusive tid för i- och urladdning av testelement 98% 197O,St,82

4 Enligt instruktion ska de två pumparna i återkylarsystemet(p210) skiftas med bestämda tidsintervaller. Vid en sådan manöver 1,5 uppstod en t rycksättning i rörsystemet, då en av pumparna stoppades. En ca <t dm sprängdes bort ur ventilhuset i backventilen efter pumpen. Spindelförlängningen till aktuell avstängningsventil slungades stor bit bort, vilket medförde, att snabbaste avstängningsmöjligheter icke kunde utnyttjas. Avstängning fick istället ske medelst slussventilen, i den uppe på berget belägna kyltornsbassången. Ca 400 ro vatten hade under tiden rusat ned i turbinhuset. Vattenstrålen träffade generatorskenorna (6 kv), vilket medförda turbinutlösning. Detta var den första indikationen i kontrollrummet på, att något inträffat. Golvavloppssystemet överbelastades och trycksattes.?å nn avloppsledning i annan del av stationen trycktes en fastkittad propp ut. Den så uppkomna vattenstrålen översköljde ett kopplingsskåp. Vatten trängde in i skåpet och rann ner på plintar, reläer och reläanslutningar. I skåpet fanns bl.a. utrustning för sprinkling och skalventilmanöver. Skalventilerna for matarvattenförsörjning till hwx stängde. Reaktorn snabb* stoppades manuellt för att förhindra tömning av hwx. Minst två av de tre pumparna för utrymmessprinkling startade men stoppades omedelbart från kontrollrummet. Senare öppnade även tre i norroalt läge stängda ventiler för utrymmessprinkling. Båda tanksprinklingspumparna startade och två ventiler i serie öppnade. Pumparna stoppades omedelbart från kontrollrummet, men ventilerna kom att stå öppna i 1,5 timme. Inpumpning av (lätt) vatten för sprinkling kan ej ske mot reaktortrycket. Så småningom konstaterades, att tanksprinklerstammen var het. Detta berodde på, att tungvatten genom en otät backventilgrupp hade läckt ut i sprinklerstammen. Det tungvatten, som befarades ha läckt ut, isolerades i ledningen genoro att stänga lämpliga ventiler. Vid en senare avtappning uppskattades tungvattenläckaget till 500 liter. Något tungyatten i nödkylningsbassängen kunde inte märkas. Sammanlagt fick minst 15 objekt felaktig funktion. G#nom överledning och dubbla jordfel i det aktuella kopplingsskåpet kan samtliga uppkomna felfunktioner erhållas. 70.St.82

5 En manövertavla i kontrollrummet fick "halvljus" på alla indikeringar, som skulle vara släckta. Detta orsakades av jordfel i ett vattenfyllt manöverdon, På grund av begränsad kapacitet hos de "interna*' avloppssystemen kom stora mängder vatten att strömma över till kergdränagegropen. Detta vatten pumpades ut mot Orlången, innan det kopplades till reningsstationen. Vid provtagning i diket not Orlången kunde ingen aktivitet uppmätas. L97O,St.82

6 3 * 3.1 Besiktningar Reaktortanken Ultraljudsprovning har utförts på svetsskarvar i 4 st utloppsstutsar. Provningen bekräftade resultatet från år 1968 och ingen förändring kunde iakttagas övriga tr^<^kkmrl wjvjxclx Ju Följande objekt har revisionsbesiktigats: P62 Ela P201 Elc P201 El P201 E4 P201 TI P203 Cl P203 El P204 Cl P235 TI P236 E2 P236 TI P244 C2 P2W El P222 TI P760 TI P326 TI T2 P327 TI Huvudvärmeväxlare Värmeväxlare Kylare Expans ions tank Hetvattenpanna Kylare Avspänni ngs kärl Kondensatcistem Värmeväxlare Mavatank Expansionstank Värmeväxlare Hydrofor Luftbehållare it t Inre Insp. _». Inre Insp. och kallprovtryckning Inre Insp..»_.». -»- -"-."- -"-.»- T2 M Vid inspektionen av hetvattenpannan P203 Cl upptäcktes skador på en av de tre elektrodgenomföringarna. Dessa ger»jmföringar, som sitter i pannans bottengavel, består av mässingstavar isolerade med en teflonhylsa. På gavelns insida finns en låg krage kring varje genomfäring. I den nämnda teflonhylsan hade ett hål med ca 40 mm diameter bränts upp och även mässingsskarven var delvis uppbränd. Den kring genomföringen befintlig krage hade delvis smält ned. Orsaken till skadan kan antagas vara en pora eller spricka i teflonhylsan, som gjort att pannvattnet (lednings St.82

7 förmåga i4c^s)trängt in och åstadkommit en krypström. Denna har utvecklats till en ljusbåge, vilken åstadkomit skadorna. Pannan har en effekt av k MW och matas med 3 kv. Elektroden och den skadade genomför ingen byttes. Kragen lämnades utan åtgärd, då den skadade delen ej ingår i tryckbärande konstruktionen. Pannan kallprovtrycktes planenligt utan anmärkningar. En strypbricka i P204 Cl racdifierades, då stutsen uppvisade erosionsskador. De övriga 3 stutsarna av samma konstruktion i P20** C 1 och i YBvatanken hade inga skador. Tilläggas kan att dessa stutsar byttes ut 1967 efter erosionsskador och strypbrickorna monterades på förlängnings rör. För övrigt var tryckkärlen i mycket gott skick Provblåsning av säkerhetsventiler Under året har 86 st säkerhetsventiler, varav 27 st för tungvatten, 53 st för lättvatten och 6 st för tryckluft, provblåsts. 10 st säkerhetsventiler för lättvatten har renoverats d.v.s. 20% av de provade ventilerna Utförda mekaniska arbeten och revisioner Tungvattengumpar Revision av HCP A: Uppmätningen visade, att radiallagrens spel, sedan föregående revision år 1965, ökat mindre än 0,1 mm och att det fortfarande låg minst 0,1 mm under max tillåtet spel. Vid revisionen byttes radiallagrens segment samt det ena lagrets stödring. Det andra lagrets stödring vändes, så att spelen kom att ligga på lägsta tillåtna nivå ca 0,12 mm vid återmontaget. Övriga uppmätningar låg väl inom rekomenderade värden och gav $j anledning till någon åtgärd. Reparation av P78 pump: Kapslingsrören för stator och rotor byttes. Xven låsningen till rotorpaketet byttes för att möjliggöra balansering. Pumpen utgör förrådsställd reserv St.82

8 st klaffbackventiler ansl. 400 har bytts ut, en p.g.a. haveri den andra i förebyggande syfte, då huset var försvagat av slitage från ventilklaffen. På backventilema i P2M4 systemet, som är av samma typ som de förutnäranda har sådant slitage ej konstaterats. De ventiler, som nu monterats, ar spjallbackventiler av KAF:s tillverkning, utförda i rostfritt. Driftprov har visat, ^att tryckstötarna med de nya ventilerna nästan helt eliminerats. Tilläggas kan att de nya ventilerna väger ca 50 kg, medan de förra vägde ca 500 kg Äter^tertcrnet JP210 Tre spridares bär lager har havererat i tät följd. Den fjärde spridarens lager byttes i förebyggande syfte och uppvisade skador, som snabbt kunnat leda till haveri. 3.2.U Tungvatten: 6 st gachotventiler ansl. 8 tryckklass 60 har bytts i system P130 på grund av bälgläckage. Lättvatterii 8 st reglerventiler för matarvatten till huvudvärmeväxlairna har invändigt förstärkts med rostfri påläggs svets.» Detta på grund av kraftig erosion,son iett fall lett till läckage i ventilhuset Vatten har under året tappats från 11 st plåtar. Dessa har, efter tillstånd från RFK, försetts med permanenta avtappningar. Vattenmängden var lika stor som föregående år, dock kan nämnas, att vissa plåtar ej tappats tidigare tf^eörstätningar En modifierad laddrörstätning har monterats efter besvärande läckage i ett laddrör St.82

9 9 Några nytillverkade brickfjmdrar i materiel A286 har monterats i stationen. 120 st brickfjädrar har sprickindikerats, 6 st kasserades. 31.3, Statistik 6ver felanmälningar De under året inlämnade felanmälningarna uppgår till 57 st och fördelar sig enl följande: Ventiler: Pumpar: Div läckage: övrigt: 17 st 18 st 10 st 12 st 30 % 32 % 17 % 21 %

10 4.1. Under året har upprepade haverier inträffat på tät ningss langar för transportslussens portar. Haverierna har orsakats av att slangarna som ligger klistrade mot botten i ett spår, släppt från underlaget och vid manövrering av porten kommit i kläm och punkterats. I saraband med ett av dessa haverier, som inträffade på den inre av en ports två slangar, kom slussen att trycksättas av den kompressor, som: försörjer slangarna med tryckluft. Trycksättningen fick begränsad omfattning p.g.a. kompressorns ringa kapacitet och att förhållandet upptäcktes i tid. För att förhindra en upprepad trycksättning har i slussen monterats en tryckvakt, som vid onormalt tryck ger signal till kontrollrummet. 4.2 Prov med samtliga reläskydd har utförts. Provet föranledde utbyte av ett relä. 4.3 Revision har utförts på transformatorerna T31,LT11 och LT12. Ett trasigt överfall i skenstråket för T31 byttes ut, 4.4 Sprinklerutrustningen för T31, LT11 och LT12 har provats, varvid noterades, att en spridare var tät, varför en fullständig revision av utrustningen utfördes. 4.5 Revision har utförts på generator Gl med matare och hjälputrustning. Det fanns inget att anmärka på. 4.6 Revision har utförts på samtliga tryckluftskompressorer. De två kompressorerna för transportslussen havererade senare under driftåret, sannolikt beroende på felaktigt utförd revision. 4.7 Batterier Kapacitetsprov har utförts på 1 st 450 V-batteri för avbrotts- och störningsfri spänning (OLD och 4 st 250 V-batterier för reservdrift av Hep (PL1-4). 1970,St.82,

11 11 Provet visade, att batterierna med god marginal fyller kraven på att säkerställa reservdriften av Hcp och OH-omformarna. Provet finns redovisat i arbetsrapport VKD3 179/1969. Startbatteriet för dieselgenerator DG1 har bytts ut. 4.8 Skador i samband med obefogat vattenutsläpp 3 I samband med ventilbrott den 1/5-69 strömmade ca"400 m vatten ut i turbinhus och ställverksdel och orsakade omfattande skador och felfunktioner på den elektriska utrustningen, varför omfattande reparationsarbete blev erforderligt. Haveriet och skadornas omfattning har redovisats i arbetsrapporterna 156/1969 och 158/1969. Erfarenheterna från detta haveri föranledde en omfattande utredning, som tog sikte på att undersöka den elektriska utrustningens standard med avseende på täthet mot utströmmande vatten. Utredningen visade bl.a., att ett flertal kopplings- och manöverskåp hade antingen bristfällig standard eller blivit fel monterade. Utredningen och därav föranledda åtgärder redovisas i arbetsrapport 171/1969. ^ 9 Felanmälningar De under året inlämnade felanmälningarna har fördelat sig enl. följande: Lokalkraft, belysning, hissar, slussar, traverser 11% Elmanövrerade ventiler 50% Reservkraft, likriktare, batterier, jordfel 3% Motorer 20% Ventilation 7% Hinderljus 2% övrigt 7% 70,St.BP

12 Nukleonik-utrustningen har blivit rutinmässigt kontrollerad enl. speciella provningsföreskrifter. Vissa andringar har vidtagits bl.a. på grund av det lägre neutronflöde, som erhållits i reaktorns periferi genom minskning av antalet bränsle-element i reaktorn. Kalibreringsmöjligheter har införts, så att en finjustering kan göras i kontrollrummet under normal drift. TT Nollpunkts-justeringen har förbättrats genom inkoppling av 10-varviga potentioroetrar. Lågeffektgränsen har ändrats från 20 till 30 *f> relativ effekt * Startkanalerna 1 och 2 har försetts med logaritmiska pulsfrekvens- metrar av samma typ som kanalerna 3 och U. Låg-effekt-villkoret för kanalerna 3 och h Överbryggas av låg och hög frekvens-indikering från kanalerna 1 och 2. Några jgränsvärdes-reläer har utbytts på grund av kontaktfel. En mättransformator har utbytts. 5.2 X temperaturkommandoförstärkarna har störningar förokommit vid flera tillfällen. Rörfel har förekommit vid två tillfällen. Jordfel på motstå ndster.nomet er gav vid ett tillfälle sporadiska störningar, som förorsakade höjning av reaktoreffekten. För att undgå denna typ av fel har en automatik inkopplats, som lägger över regleringen i "hand". 5.3 Bränsletemperaturmätningen har i stort fungerat bra. Dock har några störningar förorsakats av reläfel dels på utvalsreläer dels på larmomkopplingsreläer. Ett speciellt spänningsaggregat har inkoppclats för natning av reläerna. Då temperaturerna varierar något på de olika huvudvärmekretsarna, har en omkopplingsmöjlighet införts, så att referenstemperatur för mätningen kan tas från någon enskild eller från alla kretsarna. Normal-cellen för kalibreringsmätning har ersatts av ett termoelement i en termolåda. St. 82

13 5.** Sprickdetekterings-systemen funderar bra. Bandfel i precipitatorerna har förekommit sex gånger under året. Genom möjligheten att inkoppla reservprecipitator har avbrotten blivit kortvariga. Omkopplare har införts för omkoppling av mätvärden och signaler vid byte av precipitator. På grund av rörfel begränsades instriimentutslaget på en ratemeter till ca 50%. 5.5 Styrstavs indikeringarna fungerar bra efter, förra årets omfattande renovering. Magnetelementen för toppindikering har sänkts cirka en centimeter för att få en säkerhetsmarginal. Ledningsdragningen ändrades i somras, så att det nu är möjligt att koppla bort samtliga trådar till en indikering vid ett eventuellt jordfel. 5.6 I styrdopst8a,növerkrotsarna har inget elektriskt fel förekommit under året. På manöverkontaktörerna har vissa återföringsfjädrar utbytts. 5.7 Gränsvärdes-tabellerna har blivit reviderade. Vid prov av gränsvärdesdon och vakter upptäcktes 15 fel. 5.8 Kabel-fel i bevaknings-tv-anläggningen skadade 20 dioder och tre lågfrekvensförstärkare. 5.9 En av TV-kamerorna i huvudvärmeväxlarrummet har reparerats. 5 transistorer utbyttes En av fjärrkablarna till Farsta har reparerats. Skarvning hade gjorts med enbart el-tape. 1970,St,82

14 I meteorologi-mätningen har en ny iifferenstemparatur-mätning inkopplats mellan 2 och 72 meter i masten Felstatistiken upptar* nittio rapporterade arbeten. Av dessa föranledde 51 reparation, 11 smärre justering och 28 kontroll utan anmärkning. Kontrollrummet har skrivit 60 felanmälningar. I vissa fall har dubbel-anmälan skett St.82.

15 i-s Primärsystem 6.1,1 Tungyattenhalten har enligt analyser med IR-spektrofotcmeter i Studsvik hållit sig på 99,78% Lösta föroreningar Kloridhalten har vid några tillfallen bestämts och befunnits ligga under nätgränsen (<0,05 ppm). Någon syremängd har varken under drift eller under avställningsperioder förekommit i analyserbar mängd ? ioaktiyitetsinnehåll Analyser har gjorts på prover tagna före och efter driftreningskretsen P80. Aktivitetsförhållandena i printärsystemet har präglats av ett relativt lugn under perioden. Man kan dock konstatera tämligen stora variationer i aktivitetsinnehållet från prov till prov. Detta beror med största sannolikhet på svårigheten att från befintlig anläggning få ut ett prov som är representativt för primärsystemet i sin helhet. Med anledning av tidigare bränslehaverier har en noggrann uppföljning av fissionsproduktaktiviteten och Zr-aktiviteten skett. Proven tagna strax innan sommarstoppet visade att halten av Zr-95 var drygt tio gånger högre än normalt. Detta stämmer väl med att Pu3 elementet, som då fanns i härden, senare visade sig vara skadat. Jodaktiviteten visade dock ej samma stigning som Zr-95. I samband med fissionsgaspuffen i P82 från Pu3 i januari steg emellertid halten vid ett tillfälle i hela primärsystemet. 70.St,82

16 Vid uppkörningen i slutet på augusti utlöstes snabbstcpp p.g.a.. hög fissionsgasaktivitet i analyssystemet för tungt vatten P99. Ett testelement av Marviken-typ hade brott på några bränslestavar, vilket visade sig vid inspektion hos Atomenergi i Studsvik. Zirkoniumhalten i systemet visade en tydlig topp och även jodaktiviteten var ovanligt hög. Vid ett senare fall av bränslcjelementskada har sådana aktivitetsökningar inte kunnat påvisas. Tyvärr har det i de omnämnda fallen inte varit möjligt att» med hjälp av dessa aktivitetsmätningar, i förhand roed bestämdhet kunna fastställa en bränsleskada. Fissions* gaspuffar i P82 och ökning av fissionsproduktaktiviteten i P99 torde vara den säkraste indikationen på, att bränsleskador har uppstått. Totala alfa-aktiviteten har i genomsnitt under året legat på 1,4-10 ~ 6 /uci/ml D 2 0. Alfa-spektromcrtri taget på vatten kan inte med säkerhet påvisa någon halt av IJ235 eller Ui238. Alfaaktiviteten består huvudsakligen av Pu239, Aro2*tl och Cm2**2. i Totala beta-aktiviteten före joribytama har legat på ca 10*"^Ci/ml BpQ. På vatten, som passerat driftjonbytarna, har beta-aktiviteten legat u -3 mellan 10 och 10 /uci/ml. Korrosions- och fissionsprodukthalten finns redovisade i tabell. Se sidorna 17,18 och 19. Den teoretiskt beräknade tritiumaktiviteten vid årsskiftet 69/70 ligger på ca 1500 ACi/ml (uträknad på basis av antal procucerade fulleffektdygn). Mätningar gjorda i Ågesta visar 5-10% lägre specifik aktivitet än den teoretiskt beräknade. Motsvarande mätningar har utförts av Atomenergi, men resultatet har varierat mellan 750 och 1200/uCi/ml. Orsaken härtill är okänd. 6.1*5 s yter 2 jradiosyntes av ND. Under drift har gasdoseringen under största delen av året varit D, * och N- varannan dag St.82

17 17 ^ i i if \ % u x, 1 * 1 X^ s* *\ O N 1 X* ^ c\ cv X 1 u * % X k ^. n * I * ^ <5 < A. V 1 si X < K X* cy n n «v ^ ^* i. N. X so» 1 V * C V t * * ^x^ ^> x^ * W X^ <: % <* 1 < 1 I 1 "? "X^ s- *% X^ (^ 1 X ^V K ^> f\i **\ cy x* *^% V W» t^ x^ <? < v v*» > V» ^» k i K \ r tv c 4 1 ^V \ «Y «\» X J r n % i 1 N \ \ tö tv r! 1 <S % % * * r i i i ii C X> Oy N \ x W ^V ^ *i

18 16 v i i c\, XL \-\ *+ n f» to v r» V n O <SN I I i i, i t «r IV

19 i ^1! V i i ^ "^ o o Ö 5 w, *Ld? N. * *i*0 s Ä I ^ 1^ I SS JO I I i ^ I! I'I Z i K n V t V

20 r- Halterna av löst gas i primärvattnet har under månaderna jan.-juni legat strax under 5 ml/kg D-O. Under månaderna sept.-dec. har halterna varierat mellan 5 och 10 ml/ kg D 2 0. Ledningsförmågan hos vattnet har under året legat mellan 2,5 och ^,0/uS/cm. Högst under senare delen av driftperioden p.g.a. högre gashalter. pd ligger på 9,5-10,0. ND,-halten har varit 0,5-1,0 ppm. 6,1.6 Driftreningssvstem,?80 Driftperioderna för jonbytarna och silen framgår av följande schema. Jonb. A B C Sil ä >'. - 24, Verkningsgraden i P80-systemet har varit mycket god under hela året. Med hänsyn till beta-aktiviteten i vattnet har verkningsgraden i genomsnitt legat på drygt 95%. Flöde och tryckfall över kretsen har varierat mindre än tidigare. Vid årets slut var flödet 3,0 kg/s och tryckfallet 5,0 m vp Ånalyssystmet för täckgasen har fungerat utan anmärkning. Smärre jus teringar av skrivarinstrumenten och dess givare har dock gjorts av instrumentgruppen. Rekombinering har skett var 4-7 dag syrgas har doserats varje gång. Inga ändringar i vattenkemin har skett. Driftjonbytare byttes den 11.8 p.g.a. högt diff.tryck..st.82

21 -3 Tritiumaktiviteten ligger runt mätgränsen 3*10 yuci/ml. 6.2 Sekundårsystern Inga ändringar i vattenkemin har skett under året. Med undantag från rutinmässiga åtgärder har allt fungerat tillfredsställande. Någon ökning av korrosionsprodukthalten i sekundärsystemet har ej kunnat påvisas. Tidvis ökande balter av natrium och kiselsyra i huvudvärmeväxlarna har hållits nere roed hjälp av ökat bottenavdrag. $.3 Kylvattensysteroen $.3.1 ögget k^ltorassvstem P2O8 Som korros ions inhibitor användes fortfarande natriumnitrit + natriumbensoat. Några korros ions angrepp har oj kunnat påvisas. Då det vid för låga halter av nitrit i vattnet föreligger stora risker för punktfrätning på konstruktionsmaterialet, ^öres dagliga kontroller på nitrithalten. Denna har legat mellan 300 och 1000 ppm. Genom experiment har tidigare konstaterats att lägre nitrdthaltän 300 ppm inte bör accepte- * ras Återk^larsvstem_P210 På grund av stark växtlighet av grönalger* på kyltomets betongplatta under sommaren har det varit nödvändigt med klorering under denna tid. Några upprepade doseringar av natriumhypoklorit har varit tillräckligt för att uppnå önskat resultat. P.g.a. försämradråvattonkvalitotfr.o.m. hösten, har det varit nödvändigt att öka permanentavdraget från de Öppna kylsystemen. Kloridhalten i råvattnet steg till det fyrdubbla IS^iiOgajne^^C^F^ll^ReservkvIsptero P212, Nödkylsvstem Ingen inspektion av systemen har skett under året. Vattnet är tillsatt fosfatinhibitor. Kcrrosionsprovplåtar i kolstål och rostfritt stål nedsänkta i nöhlkylbassängen tyder på obetydlig korrosion i systemen. 6. *». Vattenberedning Under sommaren har massabyte skett i båda förfiltergruppernas an jonfilter. Filtren hade då gått i 7 år utan massabyte. Normal drifttid mellan varje massabyte med vår vattenkvalitet torde enligt leverantören 70.St.82.

22 vara ca 4.5 år för anjcmmassa. Något byte av katjonmassa är inte aktuellt. Samtidigt byttes också massan i det biandbäddfilter, som enbart Sr inkopplat på huvudvärmeväxlarnas bottenavdra^. Massan var blockerad av mapnetit. Under sista delen av året uppstod svårigheter ned natriumläckage i kat jonfiltren. Prov togs på massans kvalitot vilken visade sig vara mycket god. För närvarande kan ingen säker förklaring &es till det hela. Man kan dock konstatera att en sakta förbättring av vattnet nu sker. Det bor dock påpekas, att detta på inget sätt påverkar matarvattenkvaliteten, eftersom blandbäddfiltren har fungerat utan anmärkning System för vsxskeformir.t avfall Inga utsläpp under året har Rett anledning till några åtgärder.

23 7. Utsläpp av aktivitet till omgivningen har under året skett dels som vätskeformi t avfall till sjön Magelungen och dels som skorstensutsläpp till stationens omgivning. Redovisade utsläppsdata på vätskeformigt avfall avser perioden till Utsläppsfrågor Utsläppta aktivitetsmängder redovisas kvartalsvis till Statens Strålskyddsinstitut och Statens Naturvårdsverk. Resultatet från 1969 finns redovisat i VKD3-arbctsrapporter nr 170/69, 185/69, 191/69' och 199/ Utsläpp till Magelungen 3 Under perioden har Magelungen tillförts ni, som 3 passerat reningsstationen för kontroll och ca m, som har tillförts Magelungen direkt från P210 - återkylarsystemets kyltorn. Mängden utsläppt aktivitet har under året uppgått till: Total alfaaktivitet: Sr 89 : Sr 90 : Total Sr-aktivitet: 0 (aktivitetsutsläpp under en månad underskridande 1% av tillåtna årsutsläppet 0,1 Ci, anges som noll.) 0,11 0,32 0,43 m m f! Ci Ci Övrig betaaktivitet (exkl. H3) 4,6 m Ci H3 32',6 Ci Övrig betaaktivitet (inkl. H3) (beräknad enligt Vattend omens föreskrift) 70 m Ci Av detta framgår att den totala (Ca) + Sr-aktiviteten utgör ca 1,4% av tillåtna årsutsläppet och övrig beta inkl. H3 utgör ca 3,5% av tillåtna årsutsläppet. 70.St.8?.

24 Tungvattenförlusten till Magelungen uppgår till ca 8 kg Ut glapp till Orlången Mätningar på dränagevatten till Orlången har utförts månadsvis. Ingen aktivitet har konstaterats , Utsläpp via skorsten Gasformiga aktiviteter tillföres stationens omgivning via skorstenen dels från stationens ventilation ( Nm /n dels från aktiva avgassystemet, system P322. Under 1969 har förutom ventilationsluften utsläppts ca 6900 Nm från avgassystemet. Utsläppta tritiumaktiviteten har uppmätts till ca 56 Ci. Detta motsvarar en D-0-mängd på ca 42 kg. Se diagram. 7,2. Omgivningskontroll Omgivningskontrollen för såväl land-, luft-som vattenområde baserar sig på mätningar på prov uppsamlade på mätstationen för omgivningskontroll och vattenprover tagna i Magelungen. Mätningarna och redovisning av dessa utförs av personal vid AD Atomenergis sektion för strålskydd och säkerhet. AB Atomenergi kommer att utge en sammanfattande årsredogörelse för undersökningen som även skall ingivas till kontrollmyndigheterna. 8. Mängderna är omräknade till 1 primärsystemet 1 laddmaskinstank 1 förråd och laboratorium 100% D ( kg f» ti z. 90S. En noggrann inventering av D O-innehavet gjordes vid årsskiftet varvid - en del smärre fel jämfört med tidigare bokföringsresultat konstaterades. Ovanstående mängder kommer att gälla som utgångspunkt för den fortsatta D 2 0-bokföringen, som till större delen har omarbetats och gjorts så noggrann som möjligt. 970.St.82,

25 ; :! l :! : : :! ; ; :...!. ; : : : ( : :. : :. :! : : :. ; W^o "V L.'i tliii.i»»in;'.-, j.-'i i. U. i. i. (T'u D o 0 nom funktion av tidon. ii\apinrn.\ "2 medelvärdet för 5 dagar M X * l * * * i * ' r f c * * ; $ * h * i * ' * 1 f ' _ * * \,! I.. *.. 1 ' * 1 k.. I i... t.. -. i c -! " ' : '! : i ' r t 1! : :!. : ; : : : ' ' : : : : ; : :! : : ; : : :. : : :. : ' : ' : ' : i : :. :. ' : ' :. : : '. : ' :. : ; :. : : : h!.... i. f L.f? -. ".. >. l A t I t < I iiiil'.iii'iiiiiiiiiiiiiiisil'iiii:!:::!!...». ' :::({::::{:::::::::«:::.; : ;::; ; : : : : ; : ; :! : : : : ; f : : : i ; : : : i : ; : A : ; :! - : : : : : : : : : : ; : : : : ; : : : : ; : ; : :. : : : : : : : : i : : : : p : : : : : :! :!::::t: iiiil ccr~ fc*2& O: _sr_l ::".'.' \mm\ :I;:I!.'."' I' I;:;.'.. i;.' :!.':.'!,...i..,,». 1;:;^;;:;; j ; ; ; ; ' ; ; : ; I +.»I *»jiiiiiil: m;::::;j-:::u:::ii^iu :)!!;: "TTTt n**t * ON LtfU Pf?T~ - it:;: ;: :.;;;... i: illiiii : : : ; : ; : - i ; ' : : i : - : : ; - : ;.! : : : : :!::!::: ; - * + - i ti.l I»-»!, «i; isti.u ij^iuii^i: : :::;!;:::i: i::::i;,::: :i:::.i: :i;::. t_iu; ; : :! : : : : ;. H :;,:. nmr ;.'\y. :i:::;t!::..!u:u: ' i:.. Ci ;:;i;;::..i- -A- f-rrr- :t:;:.i:,i/-:l: :frr--r :i::::i: :(*:::!: ers T* 4:.-i! : V N i ' : : U L ; t :}.:::i: / \».- **. *. -» t.. -» -.LJ_ c i O -V'. ^ O :::- O t.-;:ixr ;::::..; -r: trrtrt :rr ::::ti::; \:::i\ui: :i:;!i: -<vfi i oo: ill:»*:; :i:t: tu: t:u- CO l:;:. cö jrä. JL i.:.: : : : :! : : : :! : : : ; : : :! :. ; :! : ; : : :::: ;(::::(: :! : : : :;co: ;i: l::;: U-.«: : : :. ; :! r 1 i/i.:[tfil!: iiiililii!i:n i::!nu ;:;:r. ::ui:::: :t;; :!;:!ii!i!i!i i i I " 1 i i '. ii:..,, ;,,. zwm o i.:;:! Ä^ iliiii! ^**.t. fj >*-!... i... i... -.,,, i,.. i,,.,..,. i....,..., i, :;::!:: ' A~i.\ :~ii **..!. ;:o ; <} to: # Mi»«*<»! ::::!ii:! :ii;:;ii;!i:i;i XO : ;;;!.o iii; ill! Mi! til! Hi! : iii8 :! i!!(! tit!;n iliiii ilitfi!!' *: :;!o" ii;:!o:!i i HM J!j ;!;:; : ni:: 1 :;:ii::: :i!!j8i JI i ::, ;;ii MB: :.:;O : i..; l:;i;:: ';: r H j. ; : :!. ; \\'.\tyl:-::; :;:i:;:: i:ii::; :,:M::;: ::!;{;;::. iji^f^l.-"!::" : ; ; ; : :.! : : :. I ; :. :, ; ;! ;. : : ; ::;;; O :!.: *^~* M-*.. :. ill t ;: ö) i! :;i:::;.!-. p :-. C^ 'O.Liii:.;; i...! -i.«i 4 -i j >_,i, i..u ö!.: o S :: :;Ö!... o "! CU i r! t, J '"-> I U24 f"rr"")??n?;t;;!; ;;;;si.:: i:;:;::;:j;.; ::!::: i:,::.: ' * i t. ' i i. ' '.,;..i^...-^l..

26 9.1. Strålskyddsarbeten Tungyattenläckage i samband med P210-systemetsJiaveri I samband med haveriet på P210-systemet (återkylarsystemet) den 1/5 läckte ca tungt vatten ut i den rörledning som förbinder reaktortanken med P214-systemet (nödkylsystemet). På ytan av denna rörledning var dosraten ca 5 mr/h en timme efter haveriet. Halten av tungt vatten i det vatten som avtappades från nämnda rörledning framgår av följande tabell. 1 Fat nr j mängd (liter) : halt D 2 0 (%) ] i I 1 - i : 8 i 9 5 * ' 5 x 30 i 200 j i AJ6 i! För att utröna strålningsnivån vid rörledningen vid haveritillfället har strålningsmätningar på tungvattenrör i rum 1324 utförts i samband met* reaktorstoppet den 8 juni. Dosraten vid rörledningen vid haveritillfället har beräknats till att ha varit ca 100 å 150 mr/h. I samband med att hög tritiumhalt i utgående ventilationsluft iakttagits under veckan 5-9 med en tritiummonitor. maj, kontrolleradeaktiviteten i betongkylsystemet (P19) Denna visade aktivitet i såväl övre som nedre kylsystemet, men då man inte var säker på om instrumentutslaget påverkades av 41 A i kylluften togs ett gelprov. Samtidigt minskade dock styrdonsläckaget och även tritiumhalten i utgående ventilationsluft kraftigt och gelprovet i P19 visade därför ingen tritiumhalt. En kontroll med tritiummonitorn 4 visade ingen aktivitet varför det kan anses fastslaget att påverkan från A 1 inte förelåg.»70. St. 82.

27 Arf allshan tor ing. Så gott som allt radioaktivt avfall, som uppkom vid sommarens arbeten med rensning av reaktorn, sommaren 1968, har disponerats. Under januari transporterades 20 tunnor (= H m ) lågaktivt fast avfall, 5P 1 lågaktiv vätska, oljeblandat lågaktiv vätska och en behållare (cirka 300 1) hökaktivt fast avfall till Studsvik för disponering. Det högaktiva avfallet innehöll två st dammsugare, som inte kunde dekontamineras. 9,1.3 Radioaktiva transporter till Eurochemic Sex transporter med bestrålade bränslepatroner (totalt 54 st) har avgått till Eurochemic för upparbetning. Den totala aktiviteten uppgick till cirka 1, Ci. Ett höljorör blov kvar i TN-fleskan vid urladdning undor den sista laddningsoperationen. Detta höljerör togs bort med den fendert, som användes vid sommarens rensningsarbeten i reaktorn (jfr Arbetsrapport 119/1968)och placerades i förrådet för aktiva detaljer. Dosraten på 1 ro avstånd från höljeröret var cirka 4 R/h. På botten av TN-flaskanS;, insats återfanns en strypring och en bit bränsle. Innan detaljerna avlägsnades var dosraten på insatsens bottenplatta 25 R/h och vid arbetsplatsen 200 mr/h. Dosraten på bränslebitens yta var cirka 18 R/h och på 1 m avstånd 180 irir/h Arbete_på HCP Vid demontering och rengöring av huvudcirkulationspump A under juni månad, togs prov på pumphjulets och pumphusets beläggning. Dessa prov har analyserats i Studsvik. Aktiviteten är uppgiven ipci/prov, varför några säkra jämförelser mellan de båda provens specifika aktivitet ej kan göras Högsta gammaaktiviteten på pumphjulet härrör från 2r - Nb och på pump huset från Cr. Alfaspektrometriska bestämningar visar att Pu och Cm finns i proven i ungefär samma mängd. Den absoluta mängden Pu har dock tyvärr ej bestämts. 70.St.82.

28 Nedanstående tabell visar analysresultaten. För jämförelse har även inedtagits resultat av D O-analys den , P62 pumphjul P62 pumphus D 2 0 före jonbyt. pci/prov pci/prov dps/kg D 2 0 tot Mo- ca ca 64 00Q 51 Cr ii Ru D 110m IT If » II Mn II Co 60 Co 59 Fe t II II II H II tf II Zr - 95 Kb " II II fl Cs If Omklassning Under 1969 har nya klassningsgränser och därmed ett nytt färgsystem för markering av områdena utarbetats och införts vid Ågesta. Det nya systemet tar större hänsyn till skillnaden mellan externa och interna risker och ger därmed personalen större möjlighet att själva välja rätt utrustning för personligt skydd vid arbeten i klassade utrymmen Spridningsledning Vid besiktning av spridningsledningen den befanns alla dysor vara i god kondition. Spridningsledningen i Övrigt var också i fullgott skick. Vissa svårigheter att kontrollera ledningen har uppstått genom den mycket dåliga sikten i Magelungen och genom att avlagringarna över ledningen uppskattas till ca 0,8 m tjocklek. 970.St.82.

29 9.2. Persondosimetri Under 1969 har 7 personer av Ågestapersonalen erhållit en årsdos av minst 100 mrem gammastralning och/eller minst 50 mrem betastrålning från tritium. Den högste årsdosen från gammaexponering är U90 mrem och tritiumoxpancrlng' är 120 mrem. Dessutom har en entreprenör erhållit en dos från tritiuroexponering av 55 mrem. Dosfördelning hos Ågestapersonalen framgår av följande tabell. Gamraaexponeringar under 25 mrem/månad och tritiumoxponer ingår under 30 mrem/månad har inte tagits med för beräkning av tabellen. Total årsdos (mrem) antal exponerade pers Den sammanlagda årsdosen för Ågestapersonalen uppgick till m60 mrem totalt. Helkroppsmätning har genomförts i Studsvik på den personal som deltagit i modifiering av TN-flaskans insats. Ingen anmärkningsvärd aktivitet har konstaterats. Arbetarskyddet Under 1969 har två skyddskommittesamnanträden hållits. 1 olycksfall har inträffat med 11 sjukdagar som följd. År 1968 inträffade 5 st olycksfall med totalt 66 sjukdagar St.82.

30 Hantering av bränslelement (Be) med laddmaskinen Iladdning av 9 st Be i TN-flaskan för transport till Mol. i f\ i»»»» - -. > Xv «x»»» 1 o 1 il (i M il ii t; XJ>lt Laddning av i 1-el omen t flås kan för transport Iladdning av 9 st Be i TN-flaskan till Studs vik "- "!f rr Flyttning av Be F Laddning av CIRI i reaktorn (57:6) Flyttning av Be från en förvaringsbrunn till en annan 27-23^5. Påsättning av aktiva strypringar på nya Be Urladdning av 3PU och 213G Inspektion av 3PU och 5Be Iladdning av 16 Be samt flyttning av MKIII till 75:2 och CIRI till 57.: Urladdning av MKIII samt flyttning av IB 9.9. Laddning av i 1-olomentflaskanför transport till Studsvik Inspektion av MKIII Laddning av MKIII i 7-elementflaskan för transport till Studsvik -" Styrdonshantering med laddmaskinen Utöver nödvändiga styrdonsflyttningar vid bränslehantering har följande styrdonsoperationer över reaktorn företagits Urladdning av 5 styrdon och 1 laddpropp och ersättande av dessa med korta specialproppar ÖT inspektion av inloppsstutsar och laddrör Återställning av ovan angivna 5 styrdon och 1 laddpropp 1.9. Byte av styrdon i pos. 17 after läckage L970.St.82.

31 10.3. Nya bränsleelement Under jan. har emottagits 8 st nya Be typ Ågesta II Styrdonsservice Totalt har 7 styrdon varit i Studsvik för service. Av dessa har G8 servats 2 ggr. Fullständig rapport över service resultatet saknas, men underhand har meddelats att inget anmärkningsvärt har kunnat iakttagas. Inspektion av bränsleelement Inspektionen har utförts ined kikare, spegel och belysningar i ett tomt och torrt förråd för aktiva bränsleelement. Av 4Be typ Ågesta I, i typ Ågesta II, 3 PU och MKIII har endast på PU4 kunnat konstateras yttre skador på höljeröret Avhängningssvårigheter med LM Vid upprepade tillfällen har dot varit "besvärligt att med IM hänga av bränslelement (Be) i reaktorn. Dessa besvärligheter tycks öka med åren och var särskilt påtagliga under iladdningsarbetet i augusti För att om möjligt utröna orsaken har en serie försök utförts i bränsleelementattrappc-:n. Härvid framkom att den sannolika orsaken till avharurningssvårigheterna beror på att Be ibland går mycket trögt nod i tratten, varvid spärrarna på LM gripanordning hinner ifatt Be-kryckan och därvid låser fortsatt operation. Ett sätt att komma tillrätta ned detta har utexperimenterats och kommer att i instruktionsform tillrättalägga svårigheterna. Samtidigt ined ovannämnda försök har konstaterats att en av gripanordningens spärrar är skadad och har reparerats. Se vidare arbetsrapport 189/ St.82.

32 I il Till Ågesta har under året anlänt: 1) 8 Be av Ågesta typ II från Studsvik 2) Bränslestavar från Italien anrikade till 2,2% mad U235 sorr, ihopmonterats till teatelementet CIR Från Agesta har under året avsänts: 1) 5** Be av Ågesta typ I till F.ol i Belgier, for upparbetnin^ 2) 2 Be av Ågesta typ I har sänts till Studsvik för undersökning 3) 1 anriktat Be (R4--III) har sänts till Studsvik för undersökning I Reaktor fanns vid årsskiftet 1969/70 1 st testeiement CK-II 1 " -"- CIRI 17 " Ågesta typ I 78 " -"- II I uranbrunnar fanns vid årsskiftet 1969/70 3 st Pu-anrikade testelement (Pu II, III, IV) 30 " Ågesta typ I tidigare bestrålade 1 " nytt Ågesta typ II ie X97O.St.82.

33 12.1. Bestråiningsprover Från början av året fram till sommaruppehållet 8.6. har 3 st plutoniumanrikade patroner (Pu2, Pu3, Pu4) bestrålats. Under hela perioden förekom S! fissionsgaspuffar' : från Pu3 vid ändring av reaktoreffekten. Patronerna har instrålats sodan 19tö. Under hela arot har en kokande i estpatron OKII för Oskarshamnsreaktorn bestrålats. Patronen, 3om har bestrålats sedan december 1968, har fungerat utan annklrkning. En kokande tc-stpatron R4/R3 MKIII för Marviken har bestrålats från börjar, av året fram till En kapslingsskada föranledde urladdningen av patronen. Den aktivitet från utläckande fissions^ag, som i samband härmed uppstod i systemet for analys av tungvatten, var så hög, att snabbstopp utlöstes. Patronen hade bestrålats sedan oktober En italiensk kokande testpatron CIRI insattes i reaktorn Fissionsgasiäckage frän patronen, vilket kunde tyda på en kapslingsskada upptäcktes Aktivieten i systemet för analys av tungvatten steg så högt, att snabbstopp utlöstes Det beslutades därför, att patronen skulle laddas ur Prov med nätspänningsbortfall Den 25,8. utfördes nätfrånslagsprov genom frånslag ay T31-6-S. Vid provet var reaktorn avstäild. Sektioneringsautomatiken fungerade utan anmärkning. Samtliga diesiar startade och tog upp belastning. Dieslarna övertog inte det avbrottsfria systemets belastning, efter det att systemen fasats ihop. Pådraget för den batterimatade motorn sänktes, varefter allt fungerade normalt. Hcp-omformarna övergick till- halvvarv ned batteridrift utan anmärkning. (Arbetsrapport 183/1969) Öl.82.

34 12.3. Prov med tanksprinklerutrustningen I juni utföries prov med tanksprinklerutrustninrien. En ventil (VSOSt) hade kärvat. Sedan ventilen hade lossats för hand, kunde metorraanöver ske utan svårighet. En annan ventil (v'42'*b) gick o] -att rubba ur stängt läge. Då flöde hos den pump, som först startade, nedgick till kg/s, startade pump nr 2. (Arbetsrapport 161/1963) Prov med skalventiler och rcserv'.-ylninr Två prov med skalventiler och resc;rvkyi.nir;^ har utförts. Dessutom har ett tredje prov ined oribärt r-scrvkylnin^en utförts. Vid det första provf-t uteblev vissa rnancvrar i reservkylsystetnet. Vid det andra provet stängde ej vissa ventiler i kylsystemen och tryckluftsystemet. Resorvky.In ingen fungerade dåligt, vilket också medförde att driftinstruktionen måste omarbetas. Det tredje provet utfördes med anlednin av det föregående provets dåliga resultat. Vid detta tredje prov fungerade rescrvkylsystemet tillfredsställande. (Arbetsrapporterna 167, 175, 177/1969) Funktionskontroll av motormanövrerade ventiler Stationens samtliga motor- och pneurnatiska ventiler provades i juni. En del felaktigheter upptäcktes. Sedan felen åtgärdats gjordes ett nytt prov i augusti. Vid detta senare prov fungerad»; ventilerna, med undantag av några, som hade en tendens att fastna, tillfredsställande. (Arbetsrapporterna 16b och 177/1969) Kapacitetsprcv på batterier for reservkraftförsörjningen Kapacitetsprov utfördos i augusti på följande batterier. 1 st 450 V-batCeri för avbrotts- och störningsfri spänning. l * st 250 V-hatterier för r^servdrift av hcp. Batterierna uppfyllde med god marginal de krav, som ställs för att säkerställa reservdriften av elektronikomformaren och huvudcirkulationspumpama. Jämfört med föregående ar visade dock ett hcp-batteri en försämring. (Arbetsrapport 179/1969) St.82.

35 12.7. Täthetsprov av ventilationens skalventiler samt slussar Fem rutinmässiga täthetsprov har utförts. Vid de fyra första proven låg, trcts upprepade justeringar, läckaset hos en ventil (VUO V2) över det tillåtna. Det femte provet, som gällde eibart V40 V2, visade att läckaget upphört. (Arbetsrapporter 153, 164, 173, 187 och 192/1969) ot.82.

36 13. Utbildning Intern utbildning anordnad av VKD 3 Praktisk strålskyddsteknik deltagare -" "- Reaktorfysik \ J 9 -" Intern utbildning anordnad av Vattenfall PAL 1 PAL 1 PAL 2 PAL 4 KAL 6 KAL 8 (AR-del) ou KAL 8 (AR-del) DB DF 25 Kärnkraftteknik Instruktörskurs i el.arbetarskydd Grundl. kurs för brandbefäl Forts.kurs för brandbefäl deltagare i " 3 -"- 2 -"- 1 ~"~ 5 -"- 1 ""- 1 ""- 1 " 1 -"- 1 -"- 1 -" Extern utbildning Tillförlitlighet hos reaktorsystem (konferens) Elkvalitet (STF/TLI) Reaktorfysik större kurs (KTH) hösten deltagare "« St.82.

37 Jan-Juni 1969 V AU Avesta K Fir e 8 on "T"

38 Aug - D«o Avesta K Btroson t:: :::: m pst! Hi:!:!

39 i ^ J 1 t V.' VO i i U ' # 1 i i i t t.v t- t-: c i i i JZ I - v~. v : o! VO i OJ O v > y> 9 I I <!-: ;. - 1 O cv ev ev «r- V? OJ ; «- i O i >- tv : a ers O CV i cv, CN ; ~ v ^ ^ I v» cb o» ro CV CD ; *^i M ;.i tr\ CD OJ rf cv o! OJ \1!. 1 e \ j ^ '?! I t t i r I 1! t ) 1 i t i 1,_) o r", i r -> f r. f " i ' /" urv CO cv ' rvi f"\ C7N r t t.. cv v.o O.' i vo c- 1 -r Co i v- o T-! CV TN i trs! O Cv i * i s! ^ I i VO cv o; C\ cv lt\ o it\ i o v?. VO O VO O cv t- i <V i r- '.V CJ vr> C.V v U 1 / "-t C-J i i r- >.r\ r'-v.r\ vo O KS K% C"' v- CO CV in o fi"\ o Cv' c* VT > > ' r. ;.: ~ : r- CV V.O c > vo o c ; * o o v* I»^ Cl r- ' r~ <._ i '''! r-( 1 ; (?

40 ÅGSSXA XSAFTVÄSMSVERS Bilaga.4 I I P10 Reaktortank med X^ck.och ^flänsförband P13 Kylsystem for reaktorns biologiska skärm?62 Reaktorns huvudvärmekretsar?68 Tillförsel av tungvatten, avgasn.hc? T69 Kyl- och avgasningssystem för styrdon P70 Reaktorns tryckhållningssystem P72 Reaktorns avblåsningssystem P74 System ÖT torkning av avblåsta gaser och vattenuppsamling T78 Pumpar för tryckhållning och driftrening P80 Driftreningssystem för tungvatten P82 Sprickdetekteringssystem för bränsleelement P84 Borinsprutningssystem P36 Gasdoseringssystem för huvudvärmekretsarna?88 System fcr återfyllning av tungvatten under drift P90 TungvattenfÖrråd med fyllnings- och tappningssystem P91 Reservsystem för nodkylning med tungvatten i laddmaskin P92 Bottendränagesystem för tungvatten P94 Läckdetekteringssystem för tungvattensystemen P96 Uppsamlingssystem för spillvatten P98 System för gasanalys och rekombinering P99 System ör analys av tungvatten P100 Indunstningssystem för tungvatten P102 Täckgas- och gasspolningssystem ör tungvattensystemen P104 Reaktorns toppavdragssystem P120 System för temp.mätning i utgående vatten från bränsleelement P122 Aktivitetsövervakning i ventilationssystem P130 Yttre system för hydrauliska styrdon P133 Grovstyrdon P137 Finstyrdon P141 System för neutronflödesmätning (nukleonik) P143 Stationär mätutrustning för^gamma-monitering P158 Detekteringssystem för tungvattenläckage i hwx P159 Tryck-,temperatur- och nivåmätare till hvvx P165 Laddmaskin för provstavsbehållare P166 Löst inspektionsrör och ansättningsdon P167 Provstavsbehållare och utfyllnadskroppar i bestrålningskan, - P174 Portabel läckdetekteringsutrustning P188 Kyl- och reningssystem till förråden för aktiv materiel P201 Reaktorlockets tempereringssystem P202 System ör reaktorns start- och avställningstemperering P2O3 Hetvattensystem för värmning av systemen P201 o P202 P204 Bottenblåsningssystem för lättvattnet i hwx NT40 P205 Slutet kyltornssystem, lågtryckskretsar P206 Slutet kyltornssystem P207 Strilvattensystem för slutna kyltornet P208 öppet kyltornssystem med max 23 C P209 öppet kyltornssystem med max 15 C 1968.St.nr

41 P210 Återkylarsystem P211 Kylslinga med 2?212 Reservkylvattensystem P214 Nödkylsystem P216 System för sjövatten P218 System för stadens vatten P220 System för avhärdat vatten P222 System för avsaltat vatten P224 System för avsaltat och avgasat matarvatten / P226 Turbinanläggndng P228 Kuvudångsystem P229 Avtappningsångsystem P23O Lågtrycksangsystem P232 Friblåsningsångsystem för turbinanläggningen P233 Priblåsningsångsystem för huvudvärmeväxlarnas lsttv.-sida P234 Kondensatsystem NT 40 P235 Kondensatsystem NT 16 P236 Matarvattentrycksystem P237 Matarvatteneirkulationssystem P238 Matarvattensugsystem P239 Bottenblåsningssystem för lättvattnet i huvudwx NT 16 P240 Dränacesystem P242 TömnjLngssystem för matarvatten ock kondensat P243 Tömningssystem ör huvudwx lättvattensida J P244 Fjärrvärmesystem P246 Doseringssystem för matarvattenberedning P247 Doseringssystem för P2O3 P248 Avloppssystem för vatten inom reaktorsalen, grupp I P250 Avloppssystem för vatten inom reaktorsalen, grupp II P252 Avloppssystem för dekontåmineringsutrymjnen P254 Avlopp från nödsluss och bilspolning P25^ Avlopp från t^urbinhall etc. Sanitärt avlopp ' P258 Grundvattensystem P260 Indunstningsanläggning P270 Förbrukningsvarrrtvatten 1 P272 Varmvattensysten för uppvärmning P3O2 Smörjoljesystem P304 Brännoljesystem NT 40 P3O6 Brännoljesystem IIT 16, P322 System för aktiva avloppsgaser '* P324 Täckgassystem till förråd för aktiv materiel P325 Central kvävgasstation P326 Tryckluftsystem (arbetsluft) P327 Tryckluftsystem (manöverluft) P328 Kvävgassystem för huvudwx lättvattehsida P329 Ivävgassystem för P206 IDGS.St.nr 21 t

42 Förteckning över arbetsrapporter bilaga. ^,bi.».i i Arbetsrapport nr 143 Månadsrapport för december J 144 Kontroll av effektutvecklingen i testelenent i 98- elementhärden 145 Kvartalsrapport för persondosimetriverksamheten under 4:e kvartalet Täthetsprövning av ventilationens skalventiler samt slussar. 147 Kontroll av effektutvecklingen i testelement i 98-elementhärden den Månadsrapport för Januari Årsrapport l/l l/l Kvartalsrapport över företagna utsläpp av aktivitet till omgivningen TS under 4:e kvartalet Månadsrapport för februari Kcntroll av effektutvecklingen i testelement den 13, Täthetsprövning av ventilationens skalvent,,samt slussar. 154 Månadsrapport för mars 19^9 155 Prov med tanksprinklerutrustnin^en 156 Haveri på kylsystem P210 den l/ Månadsrapport för april Felfunktioner och skador på elutrustn. i samband med haveri på kylsystem P210 den l/ Rapport från deltagande i kursen "Advanced Reactor TecknolJ' 160 Redogörelse för de system som i första hand bör ses över. 161 Prov med tanks pr inkl erutrustn ingen. 162 Månadsrapport för maj månad 1969» 163 (inbyggnad av tanks pr inkl er systemet. 164 Täthetsprovning av ventilationens skalventiler o slussar 165 Kontroll av läckageindikator på ventiler i tungvattensyst. 166 Funktionskontroll av motormanövrerade ventiler. 167 UtiÖBningsprov med skalventiler d.9/6 1969» 168 Kvartalsrapport för persondisometriverksamh.under l*a kv icånadsrapport för juni Kvartalsrapport Över företagna utsläpp av aktivitet till omgivn. under l:a kvartalet. 171 Utredning om. åtgärder för att höja säkerheten mot på- ; verkan av vattenbegjutning av elektrisk utrustning samt mot översvämning. 97O.St.82.OSn. 172 Mätning av tryckfall över reservkondensorernas P228E1 och E2 vattensida den Täthetsprövning av ventilationens skalventiler samt sluss.

43 blad T Forts arbetsrapp 174 Kontroll av läckageindikator på ventiler i tungvattensystem. 175 Utlösningsprov med skalventiler och reservkylning. 176 Funktionskontroll av motormanövrerade ventiler» 177 Inövning av reservkylsystem P Iakttagelser i samband med skada på testelementet R4/*O Mk III. 179 Kapacitetsprov på batterier för reservkraftförsörjning. l80. Månadsrapport för juli och augusti månad 1969» 181 Undersökning av sektioneringsautoraatikens funktion med dieselgeneratorerna infasade på BO,4 S Täthetsprovning av V 40 V2 183 Nätfrånslagsprov 184 Kvartalsrapport för persondos imetriverksamheten under 2:a kv Kvartalsrapport över företagna utsläpp av aktivitet till omgivningen under 2:a kvartalet 1969» 186 Hånader?ipport för Beptember månad 1969» 187 Täthetsprovning av ventilationens skalventiler samt slussar. 188 Inspektion av spridnings ledning i Magelungen. 189 Avhängningssvårigheter med laddmaskinen (UÅ) Över reaktorn. 190 Månadsrapport för Oktober månad Kvartalsrapport över företagna utsläpp av aktivitet till omgivningen under 3:e kvartalet 1969» 192 Täthetspir övning av V40 V Månadsrapport för november L97O,St,82.OSn