Stadens rumsliga påverkan på hälsa

Transkript

1 Stadens rumsliga påverkan på hälsa Arbetsgruppen för stadsplanering på uppdrag av: Eva Engquist Christer Larsson Katarina Pelin Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö

2 21 juni 2012 Sammanställd av: Marianne Dock Programarkitekt, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Bertil Johansson Översiktsplanerare, senior adviser, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Håkan Kristersson Enhetschef IT/GIT-enheten, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Framtagen för Kommission för ett socialt hållbart Malmö

3 Ett diskussionsunderlag till Malmökommissionen Denna vetenskapliga underlagsrapport är ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Syftet är att få till stånd en bred diskussion och medverkan kring kommissionens olika frågeställningar om hur skillnader i hälsa ska kunna minska i Malmö. Målet är att den slutrapport som ska lämnas till kommunstyrelsen i december 2012 är så väl förankrad och konkret som möjligt. Kommunstyrelsen i Malmö beslutade i november 2010 att tillsätta kommissionen, som är politiskt oberoende. Utgående från direktiven ska kommissionen ta fram ett vetenskapligt underlag som bas för politiska beslut om hur ojämlikhet i hälsa ska kunna minskas. Fokus för slutrapporten är på så kallade sociala determinanter för hälsa och ohälsa. Vi vet att dessa determinanter ytterst förklarar en betydande del av de skillnader i hälsa som finns inom staden och att de går att påverka. Exempel på determinanter är de tidiga barnaåren, skolan, arbetslöshet, inkomst, delaktighet i samhället, boendemiljö, segregation och utanförskap. Författarna till underlagen är ansvariga för innehållet. De slutsatser som redovisas i detta underlag kan inte ses som de som kommer att redovisas i slutrapporten. I slutrapporten kommer helhetsbilden, baserad på samtliga underlag och dialog med olika aktörer, att styra vad kommissionen till slut anser vara mest angeläget att åtgärda för att på sikt minska ojämlikheterna i hälsa i Malmö. Synpunkter på detta underlag kan framföras till kommissionens huvudsekreterare Anna Balkfors (anna. balkfors@malmo.se) eller via hemsidan där samtliga diskussionsunderlag kommer att finnas för nedladdning. Sven-Olof Isacsson Professor emeritus, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, Skånes universitetssjukhus, Malmö. Ordförande i Kommission för ett socialt hållbart Malmö.

4 Innehåll 1. Mål och syfte 2. Fysisk planering för social hållbarhet Fysisk planering kan främja en hållbar social utveckling inklusive minskade hälsoskillnader 3. Stadsplanering och hälsa 3.1 Den sociala omgivningen 3.2 Den fysiska omgivningen 3.3 Den fysiska omgivningens betydelse för barn och ungdomar 4. Vad är problemet 5. Vad är inte problemet 6. Vad kan stadsplanering inte påverka 7. Möjliga mål 8. Exempel på stadsbyggnadsåtgärder 8.1 Minska segregationen mellan bostadsområden 8.2 Förbättra tillit, trygghet och sociala möjligheter 8.3 Bidra till en medveten lokalisering av skolor i god miljö 8.4 Bidra till en hållbar, blandad och inkluderande stad 8.5 Bidra till nya ekonomiska och strategiska strukturer 8.6 Tillvarata människors erfarenhet och kunskap 9. Slutsats: mål medel metod 10. Åtgärdsförslag Referenser Bilagan Förtätningsstudie längs Eriksfältsgatan i Malmö finns på hemsidan under Underlag och rapporter

5 1. Mål och syfte Denna underlagsrapport ska försöka klargöra vad det är för faktorer i den fysiska miljön som bidrar till en ojämlik hälsa, samt lyfta fram de möjligheter som stadsplaneringsprocesser och dess slutresultat har för att åstadkomma mer jämlika förutsättningar för en god hälsa. Arbetet utgår från de förutsättningar som bildar bas i stadsplanering, urban basics, och utgörs av skola, trygghet, hälsa och kommunikationer. Rapporten avslutas med rekommendationer på åtgärder som berör den fysiska miljön. En arbetsgrupp bestående av representanter från Malmökommissionen har gett nyttiga synpunkter. Dock är ansvaret för den slutgiltiga underlagsrapporten den mindre arbetsgruppens kommissionärer: Eva Engquist, Christer Larsson och Katarina Pelin. 2. Fysisk planering för social hållbarhet Fysisk planering kan främja en hållbar social utveckling inklusive minskade hälsoskillnader Stadsplaneringens roll på strukturell nivå handlar bland annat om att med fysiska insatser påverka den sociala sfären, som i sin tur påverkar hälsa och välbefinnande. Den byggda miljöns utformning kan bidra till att exempelvis geografiska enklaver med egna (och oönskade) levnadsmönster kan integreras i en helhet där andra normaliteter råder. Med åtgärder som vidgar individens sociala sfär ökar möjligheterna att sociala bestämningsfaktorer, som bidrar till den ojämlika hälsan, får minskad betydelse. Den fysiska planeringen har möjlighet att: Minska segregationen mellan bostadsområden Förbättra tillit, trygghet och sociala möjligheter Bidra till medveten lokalisering av skolor i goda miljöer Bidra till en hållbar, blandad och inkluderande stad Bidra till nya ekonomiska och strategiska strukturer Tillvarata människors erfarenhet och kunskap Exempel på hur detta kan omsättas i åtgärder beskrivs i kapitel åtta. 5

6 3. Stadsplanering och hälsa Det är väl dokumenterat att människors hälsa påverkas av lokala omgivningsfaktorer som exempelvis luftföroreningar, buller och brist på natur och grönska. Sjukdomar som bland andra nämns i sammanhanget är KOL, hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar och stress. En tydlig tendens på en allt fetare och åldrande befolkning gjorde att WHO:s Europeiska organisation Healthy Cities på 90- talet tog kontakt med stadsplanerare för att få hjälp med kartläggningen av kopplingen mellan stadens utformning och hälsa. Det resulterade i nätverket Healthy Urban Planning, som först inriktade sig på process och delaktighet i stadsplaneringen, och nu utvecklats till Healthy Urban Environment and Design, som också ser till de fysiska resultaten av planeringen. Övertygelsen om att det finns starka samband mellan stadens utformning och hälsa, syns bland annat hos författarna till Shaping neighbourhoods 1. De hävdar att bostadsområden med utformning som ger bristande grannskapskänsla, påverkar personlig och global hälsa, och ökar problematik med fetma, mentala sjukdomar och social utestängdhet. För rättvisans skull måste nämnas att även dessförinnan har det funnits arkitekter och kulturgeografer som tittat på miljöer som bidrar till goda och sunda miljöer (Camillo Sitte 2, Kevin Lynch 3, Jan Gehl 4, Torsten Malmberg 5, bara för att nämna ett fåtal). Betydelsens av stadens utformning behandlas i flera av kommissionens rapporter och ska inte citeras här. Maria Albin m.fl. pekar på den fysiska miljöns betydelse för befolkningens hälsa. Rosvall m.fl. menar att bostadsområdet kan stärka och skapa stödjande miljöer för god fysik och psykosocial miljö. Maria Emmelin tar i sin rapport upp flera exempel på undersökningar som visar att skillnader i hälsa, trygghet och socialt kapital kan relateras till den byggda miljön. 3.1 Den sociala omgivningen Forskningen visar att människors hälsa och levnadsval påverkas av den sociala sfär de befinner sig i. Eftersom den fysiska miljön är ett ramverk för alla de sociala interaktioner som sker i en stad, är stadens utformning en grundläggande förutsättning för invånarnas hälsa. Sociala kontakter, social kontroll och tillit kan möjliggöras (och förhindras) beroende på bostadsområdets utformning. Sociala fenomen som tillit påverkar i sin tur även faktorer som ekonomisk tillväxt (Robert Putnam 6 ). Figuren på nästa sida är lånad från arbetet med Healthy Urban Planning 7 och har sitt ursprung i Dahlgren och Whiteheads beskrivning av hälsans bestämningsfaktorer. Figuren illustrerar inte sociala skillnader eller ojämlikhet i hälsa, det är ett lager som i sin tur får läggas ovanpå solfjädern. Det den illustrerar är däremot stadsplaneringens möjliga påverkan på hälsans bestämningsfaktorer. Den orangefärgade delen redovisar den fysiska stadens utseende och den intilliggande blå sfären de aktiviteter som påverkas. Den sociala sfären utgörs främst av de ljusblå fälten som ligger närmast individen, och visar att individens levnadsförhållande och livsstil beror mer på dessa bestämningsfaktorer, som berör de sociala sammanhangen, än på den byggda omgivningen. Stadsplaneringens (den orangefärgade sfären) roll i detta sammanhang är att med fysiska åtgärder påverka de inre sociala sfärerna. En önskad förändring i livsstil på individnivå, exempelvis ökad fysisk aktiv i vardagen, är svår att genomföra om inte grannskapets utformning stöder en ökad utevistelse. 6 1 Hugh Barton, Marcus Grant, Richard Guise, Shaping neighbourhoods for local health and global sustainability, 2003, Der Städtebau nach seinem künstlerischen Grundsätzen, The image of the City, Livet mellem husene, Byer for mennesker, Räkna med revir, Bowling alone, Shaping neighbourhoods for local health and global sustainability, Barton, Grant, Guise

7 Bilden illustrerar att det är den sociala sfären närmast individen som till största del påverkar hälsan och välmåendet. Stadsplaneringens roll är att med den fysiska planeringen underlätta det sociala livet och individens levnadsval. Beskrivning av den goda staden sammanfaller ofta med beskrivning av den hälsosamma och trygga staden. Bo Grönlund är en svensk arkitekt som tillsamman med polisväsendet utarbetat en handbok för trygga miljöer 8. Förutom de mer självklara åtgärderna som inbrottssäkra dörrar och fönster, bra belysning och överblickbara gator och parker, visas på bra exempel hur social kontroll kan byggas in i ett område med en medveten placering av entréer, fönster och mötesplatser. Metoden CPTED (Crime prevention through environment design) försöker på motsvarande sätt bidra till trygghet och förebygga brott dels genom att utforma miljöer som ökar folkliv och möten, dels genom att låta ansvarsområden återspeglas i utformningen med tydliga gränsdragningar mellan privat och offentligt. Vad det senare innebär för sociala kontakter kan illustreras med den skillnad som finns mellan kvartersstaden (väl definierade kanter och en inre gård som tydligt tillhör de boende) och efterkrigstidens storskaliga bebyggelse (många människor på samma plats och brist på definierade avgränsningar vad som tillhör trappuppgången, gården och kvarteret). Med breda sociala kontakter ökar sannolikheten att stadens invånare känner sig som en del av ett större sammanhang. En av stadens möjligheter är just stora och små arenor där människor ur alla grupper kan mötas jämlikt och känna sig delaktiga i stadslivet. Den första punkten i de nationella målområdena för folkhälsa handlar just om delaktighet. Det finns numer många exempel på delaktighetsprocesser i stadsplaneringen. Ett aktuellt projekt från Belfast visar att även barn kan delta med goda resultat. Där fick elever i åldrarna åtta till elva utarbeta egna hälsoaspekter från iakttagelser i sin fysiska omgivning. Det resulterade i ett Childrens Charter, 9 med konkreta och realistiska förslag på förbättring. En intressant aspekt, och något man lätt glömmer som vuxen, var att aktiv lek utomhus mer handlade om att skapa miljöer fria från äldre barns mobbning, än från farliga platser eller främlingar. 8 Bo Tryggt 2000, Bo Tryggt 05 9 Shaping healthier neighbourhoods for children, Belfast Healthy Cities

8 3.2 Den fysiska omgivningen Stadens utformning möjliggör olika former av fysisk aktivitet. Det kan vara i form av lek, motion, friluftsliv och vardagliga förflyttningar. Enligt en svensk beräkning kostar stillasittande livsstil årligen det svenska samhället minst sex miljarder kronor 10. Den täta staden med små avstånd till viktiga destinationer innebär en stödjande miljö för ett aktivt liv. Människor som bor i samhällen med hög täthet promenerar mer till utbud och service. De väger mindre och har lägre risk för att bli feta eller att utveckla högt blodtryck än människor som bor i utglesade områden. 11 Walkability är ett begrepp som intresserat forskarna, och som handlar om hur promenadvänligt ett område är. Promenader förbättrar inte bara hälsan, de främjar socialt kapital och gör människor mer benägna att känna sina grannar, att lita på människor i området och att engagera sig politiskt och socialt 12. En intressant undersökning visar att det var större sannolikhet att de boende var överviktiga om närområdet saknade trottoarer eller endast hade trottoarer på ena sidan. 13 Miljöer som dessa har benämnts med det avskräckande ordet fetmaframkallande (eng. obesogenic environments). Till aktiv transport hör även cykling. Benägenheten att cykla till sin arbetsplats eller till affären, hänger givetvis samman med hur gen vägen är, vilken kvalitet den har, hur trygg den känns och hur trafiksäker den är. Dessa förutsättningar kan ibland vara motsägelsefulla: en trafiksäker miljö kan innebära ett cykelstråk i ett grönområde mellan bostadsområden eller längs en trafikled, som i sin tur inte är befolkade och alltså inte känns tillräckligt socialt övervakat och tryggt. De enkla faktorerna som att kunna cykla, ha råd att ha cykel, kunna ställa sin cykel där den får stå kvar utan vandalisering eller stöld och inte minst ha möjlighet att duscha på jobbet om man cyklat långt, spelar också in för användandet. Johan Faskunger konstaterar i Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet 14 att en satsning på att förbättra de boendes möjligheter till fysisk aktivitet samtidigt är en satsning på så mycket annat som är gynnsamt för folkhälsa och för samhället i övrigt, och hänvisar till minskad miljöpåverkan, ökade sociala kontakter och mer engagerade medborgare. Fetmaframkallande miljö? Närhet till grönska har också betydelse ur hälsosynpunkt. Studier från bland annat Lantbruksuniversitetet i Alnarp 15 har visat att personer som bor nära ett grönområde använder det oftare, och mer sällan lider av besvär relaterade till stress. Man har också via enkätundersökning visat att det var 30 procent fler som betecknades som feta i områden med hyreshus utan natur i närheten än i övriga bostadsområden. Även när man tog hänsyn till faktorer som utbildningsnivå, sysselsättning, ålder och kön kvarstod skillnaden Bolin K och Lindgren B Fysisk inaktivitet produktionsbortfall och sjukdomskostnader Ewing R m.fl relationship between urban sprawl and physical activity, obesity, and morbidity Leyden K.M. Social capital and the built environment: the importance of walkable neighborhoods Giles-Corti Environmental and lifestyle factors associated with overweight and obesity in Perth, Australia En kunskapssammanställning för regeringsuppdraget Byggd miljö och fysisk aktivitet Statens folkhälsoinstitut Undersökningar ledda av Grahn & Stigsdotter

9 3.3 Den fysiska omgivningens betydelse för barn och ungdomar Det finns en tydlig tendens att barn får sämre och sämre förutsättningar att röra sig på egen hand utomhus. En internationell studie som granskat trender för barns aktivitetsmönster över tid visar att samhälleliga hinder har ökat på bekostnad av barns rörelsefrihet. 16 Hindren består bland annat av ökad bilskjuts till skolan och till fritidsverksamheter, som i sin tur beror på ökad oro för trafik, våld och trakasserier. En undersökning med syfte att titta på hur bostadsområdets karaktär påverkade barns och ungdomars fysiska aktivitet visade att det var områdets trygghet och medborgaranda som påverkade graden av aktivitetsvanor, oberoende av socioekonomisk status, demografi och etnicitet. 17 Global Age-friendly Cities a guide 20 är en skrift med checklistor där omgivningen kan utvärderas med frågor som kan gälla alla åldrar: finns det möjlighet för vardagsmotion, finns det plats för lek och rekreation och finns det stödjande trygga och sociala aktiviteter i området. Ur grundskolans kursplaner för Idrott och hälsa (Lgr 11) saxas: Undervisningen i ämnet Idrott och hälsa i grundskolan ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. De ska lära sig att orientera sig i närmiljön och förstå enkla kartors uppbyggnad. I undervisningen ska ingå lekar och rörelse i naturoch utemiljö och att känna till rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Förberett för utepedagogik på Kroksbäcksskolan. Av detta följer att varje skola bör ha ett naturområde på promenadavstånd, men att det också bör finnas fler områden i närheten av varierad karaktär och därmed en bredd av biologisk mångfald, som kan användas i ett utomhuspedagogiskt arbete. En bärande tanke med att använda undervisning i naturen som en miljöpedagogisk metod, är att genom berikande upplevelser utveckla levande kunskaper om t ex ekologiska samband samt positiva attityder, framtidstro och vördnad för naturen, vilket i sin tur förväntas leda till miljömedvetenhet och ett miljöengagerat förhållningssätt. 18 Förskolegårdar som har inslag av natur ger barn bättre motorik, bättre koncentrationsförmåga och lägre sjukfrånvaro än de barn som enbart har gård med byggda inslag Dollman J, Norton K och L, Evidence for secular trends in children s physical activity behaviour Molna B.E. m.fl. Unsafe to play? Neighborhood disorder and lack of safety predict reduced physical activity among urban children and adolescents am J Health Promot Dahlgren, L.O. & Szczepanski, A m.fl.utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö Grahn P, Ute på dagis, Stad och Land WHO

10 4. Vad är problemet Malmö är en segregerad stad. (Definition enligt nationalencyklopedin: segregation senlatin segregátio avsöndring, separation av latin ségrego avskilja (från hjorden), det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper.) På tematiska kartor över Malmö kan man tydligt se hur exempelvis inkomst, upplåtelseformer, åldersfördelning och skolresultat fördelas i kluster över staden. (se illustration 1 och 2, s 11.) Genom överlappning av funktioner som exempelvis områdesbibliotek eller företeelser som trafikbarriärer kan man se hur tillgängligheten fördelar sig över staden. Integrerade stadsdelar är, enligt Boverket, områden som har jämlika förutsättningar i form av exempelvis tillgång till service och rekreation. Segregerade stadsdelar där utbildnings- och inkomstnivåer är låga, är ofta inte heller integrerade enligt denna definition. Bosättningsmönstren i Malmö och möjligheterna att påverka segregationen med planeringsåtgärder har analyserats bland annat i rapporten Segregationens dynamik och planeringens möjligheter från En god fysisk miljö är särskilt viktig i stadsdelar där många invånare har begränsade ekonomiska och andra resurser detta inte i första hand för att det kommer att eliminera boendesegregationen men för att det i viss utsträckning kompenserar för dess negativa konsekvenser. Många av våra utsatta bostadsområden har brister vad gäller standard, service och slitage på utemiljön. Hälsokonsekvensbeskrivningar redovisar att de som redan ligger lågt på den socioekonomiska stegen också är de som påverkas mest negativt av ytterligare försämringar i den fysiska miljön. Exempelvis kan nämnas de dokumenterade ohälsoeffekter som finns längs bullriga gator: befinner man sig redan i en pressad social och/eller ekonomisk situation påverkar bullret mer negativt. Det blir olika effekt vid lika exponering. 22 Ju mer segregerat boende, desto viktigare blir det att staden kan erbjuda mötesplatser och möjligheter att möta andra grupper och andra livsstilar. Speciellt viktigt blir detta i områden med stor trångboddhet, där mötesplatsen kan erbjuda ett alternativ till hemmet och också bidra till ökad samhörighet. Det är viktigt för människor att ha platser både i sitt närområde och i andra delar av staden där man kan mötas och umgås. Det handlar om allt från torg, parker och stränder till konsertlokaler, biografer, butiker, caféer, bibliotek och idrottsplatser. Klotter kan signalera otrygghet och brist på omhändertagande, och kan vara en del av områdets negativa normalitet De ojämlika förhållandena avspeglas inte bara i en ojämlik hälsa, utan också i ojämlika sociala sfärer. Det finns bostadsområden i Malmö där det är normalt att inte klara skolan med godkända betyg, att inte ha arbete, att utsättas för hot om våld, att det skräpas ner och vandaliseras etcetera. Konceptet Ideastore från London är exempel på en strukturell åtgärd med syfte att utifrån områdesbibliotek förbättra invånarnas kunskapsnivå och sociala situation Roger Andersson, Åsa Bråmå, Jan Hogdal: Segregationens dynamik och planeringens möjligheter: en studie av bostadsmarknad och flyttningar i Malmöregionen. Malmö stad G. Dahlgren Strategier för en bättre och jämlik hälsa i Malmö 8 maj 2012

11 ILLUSTRATION 1: ILLUSTRATION 2: Genom överlappning av företeelser, som exempelvis områdesbibliotek och större trafileder, jämfört med åldersgrupper kan man få en överblick hur väl placerade biblioteken är. 11

12 5. Vad är inte problemet Dessa geografiskt avgränsade normaliteter utgör i första hand det problem som den här underlagsrapporten fokuserar på. Stadsplaneringen har här en möjlig utmaning att med förändringar i den fysiska miljön integrera geografiska enklaver, så att människor med olika bakgrund har större möjlighet att interagera med varandra. När boendesegregation studeras och analyseras sker det vanligen genom kartläggning av det geografiska mönster som dessa indikatorer uppvisar. När det gäller hälsoindikatorerna kan vi t.ex. se att medellivslängden är högre i Limhamn än i Kirseberg. Problemet är inte att det i denna stadsdel finns någonting specifikt som skadar invånarnas hälsa. Snarare är det så att det är en persons eller familjs ekonomiska och andra resurser som avgör var man har möjlighet att bosätta sig och att hälsan samvarierar med dessa ekonomiska resurser. Bostadsmarknaden fungerar som en sorteringsmekanism och människor med dålig hälsa och begränsade valmöjligheter hamnar i stor utsträckning i Kirseberg och ett antal andra liknande områden. 12

13 6. Vad kan stadsplaneringen inte påverka På liknande sätt ligger inte problemet på individnivå. Det ger inte bättre resultat att flytta enskilda personer till andra områden. Åtgärder som kan påverka den geografiska hälsofördelningen måste framför allt sättas in på strukturell nivå, och i stor utsträckning vara rent administrativa/politiska, generella och holistiska. Givetvis kan inte stadsplanering och stadens fysiska utformning ensamt förbättra sociala faktorer. Hur bra än förskolegården är, eller hur trafiksäkert än barnen tar sig till skolan är det ändå föräldrar och pedagoger som i stor utsträckning kan påverka barnens uppväxtvillkor. Hur många företagsetableringar som stadsplanering än kan göra möjligt är det ändå andra krafter som ser till att människor är anställningsbara. Självklart måste de fysiska åtgärderna gå hand i hand, och underlätta, för andra stödjande åtgärder. SVT:s satsning på direktsända barnprogram är ett exempel på hur stadsplanering och fysisk miljö kan stödja kreativa aktiviteter. 13

14 7. Möjliga mål För att kommissionens förslag ska kunna följas upp krävs att det finns tydliga mål. Från stadsplaneringens sida finns det inga självklara indikatorer som visar på att den ojämlika hälsan blir mindre ojämlik på grund av omgivningens utformning. Minskad trångboddhet där man kan ange ett värde som ska vara uppfyllt vid en viss tidpunkt kan vara ett mål som går att mäta och följa upp. Eftersom tillit till andra också påverkas av områdens utformning kan tillitsmål utformas efter de undersökningar som Re- gion Skåne gör (se nedan). Kvalitativa grönytor kan vara svåra att finna rättvisande indikatorer på, men ett rimligt mätverktyg kan vara andel grönyta per invånare i bostadsområdet. Det är viktigt att redovisa utfallen i jämförelse med hela staden. Det räcker inte att ett värde visar på positiva tendenser, om övriga staden procentuellt har förbättrats ännu mer, så att skillnaderna i praktiken har ökat. Spindeldiagram över socioekonomisk status i förhållande till bestämningsfaktorer för hälsa, för kvinnor resp. män i Malmö. Ur Malmö stads välfärdsredovisning

15 8. Exempel på stadsplaneringsåtgärder Nedan redovisas exempel på åtgärder som stadsplanering kan initiera och vara en del av. De grupperar sig under de rubriker som nämndes i kapitel två. Till varje rubrik finns först en övergripande förklaring och därefter listas några förtydligande exempel. De namn som står inom parantes är kommissionärer som i sina underlagsrapporter stöder resonemanget. 8.1 Minska segregationen mellan bostadsområden Överbrygga barriärer god kollektivtrafik jämlika förutsättningar Den segregerade staden har trafikleder, verksamhetsområden och annat som utgör barriärer och som begränsar möjligheterna att röra sig i stadsmiljön. Genom att överbrygga barriärer förbättras möjlighet till gynnsamma rörelsemönster, ökad samhörighet och vidgade sociala sfärer. (Bunar, Rosvall m.fl, Molin, Stigendal) Exempel: Överbrygga barriärer, skapa samband och sammanhang Barriärer kan omvandlas till sammanlänkande områden genom att förändra trafikleder till stadsgator och ge gång-, cykel- och kollektivtrafiken bättre förhållanden och kopplingar. Sammanhängande och tydliga stråk är något som kan bidra till att överbrygga barriärer. Rosengårdsstråket med sina bokaler är ett gott exempel på hur man förstärkt ett befintligt stråk med kantande aktiviteter för att på så sätt få en tydligare koppling till stadens centrala delar. Exempel på andra barriärer som kan överbryggas är Lorensborgsgatan vid Kroksbäck och Amiralsgatan vid Kontinentalbanan. Bokalerna på Rosengård bidrar till stråkets ökade attraktivitet 15

16 Exempel: Omvandla trafikleder till stadsgator med kompletteringsbebyggelse Mindre kompletteringsbyggnader i befintliga områden har effekt men på mycket lång sikt. En åtgärd som skulle kunna ge snabbare resultat är att ta ett större grepp genom att exempelvis omvandla delar av Inre Ringvägen till stadsgata och länka samman kringliggande områden med ny bebyggelse. Åtgärderna förbättrar kontaktmöjligheterna mellan ytterstadsdelarna och kan i synnerhet gynna cykel- och promenadmöjligheterna. Resultatet kan bli en mer innehållsrik, mångfaldig och varierad stadsmiljö med bl.a. bostäder av olika typer och upplåtelseformer, arbetsplatser, rekreation och inte minst möjlighet för ett nytt hälsofrämjande parkstråk. Börjar man exempelvis med sträckningen mellan Pildammsvägen och Trelleborgsvägen, med en stadsgata utformad så att den inte gynnar fortsatt genomfartstrafik utan istället minskar trafiken och förbättrar tvärkontakterna, kan Kulladal och Lindeborg med sin småskaliga kantbebyggelse få ett tillskott med verksamheter, service och ca 1500 nya bostäder av olika typer och upplåtelseformer. Med en sådan omvandling av Inre Ringvägen skulle på sikt även Annetorpsvägen kunna göras om till stadsgata och Hyllie växa samman med Kroksbäck och Holma. Amiralsgatan och kontinentalbanan Exempel: Förbättra kollektivtrafiken Den integrerade staden erbjuder jämlika förutsättningar oavsett var man bor. Det betyder inte att alla områden kan ha alla former av utbud, men det betyder exempelvis att boenden i alla områden ska kunna ta buss eller spårvagn till andra platser utan att behöva långa väntetider eller för många byten. En väl utbyggt trafiknät där kollektivtrafiken gynnas kopplar staden bättre samman och bidrar i sig också till hälsosamma och miljömässiga val. 8.2 Förbättra tillit, trygghet och sociala möjligheter Möten sociala sfärer bryta normalitet - integration Lorensborgsgatan mellan Kroksbäck och Djupadal Stadens utformning kan samla folkliv och underlätta för möten mellan socialt åtskilda grupper. Mötesplaster som utan avgifter vänder sig till alla, bidrar till ökade sociala kontakter och kan innebära ett andningshål för trångbodda och utsatta. Attraktiva institutioner och andra viktiga besökspunkter och magneter kan användas för att stärka stadsdelars individuella karaktärsdrag och profiler. Trygghet och tillit främjas bland annat av att gator, torg och allmänna platser är befolkade vid olika tider på dygnet. Den orienterbara staden, den mänskliga skalan, aktiva bottenvåningar och tydliga avgränsningar mellan privat och offentligt är några faktorer som bidrar till tillit, förståelse och sociala kontakter. (Bunar, Rosvall m.fl, Albin m.fl, Stigendal, Elmståhl m.fl.) 16

17 Exempel: Skapa fler lättillgängliga mötesplatser För att vidga individers sociala sfärer, kan staden kartlägga rubricerade mötesplatser och bidra till att nya platser etableras där bristerna är som störst. (se de tidigare nämnda kartbilderna) Områden med stor trångboddhet behöver en större andel av icke-kommersiella mötesplatser för att kompensera för hemsituationen. Modellen med områdesbibliotek med många fler funktioner knutna till sig kan vara en sådan åtgärd. (se åtgärdsförslag länge fram) Exempel: Utveckla småskalighet Socialt fungerande stadsdelar har ofta nät av gator och platser som är upplevelse- och variationsrika, och som redovisar tydliga skillnader mellan privat och offentligt. Något som underlättar konfliktfria kontakter med andra människor och andra grupper. Efterkrigstidens storskaliga bostadsområden kan förbättras avsevärt i dessa avseenden. Exempel: Dimensionera den offentliga servicen efter behov Fritidsgårdar, idrottsplatser, vårdcentraler och annan offentlig service ger viktiga bidrag till invånarnas välmående. Detta är särskilt viktigt i områden där invånarna har begränsade resurser och dålig hälsa. Utbudet i förhållande till den demografiska situationen kan kartläggas och jämföras så att brister kan rättas till. Exempel: Stadsodling I områden där initiativ från de boende visar på en vilja att ha aktiviteter som främjar den sociala och fysiska miljön, som exempelvis gemensam odling, kan Malmö stad vara behjälplig med kunskap och utrymme. Staden kan även erbjuda odlingslådor ovan mark om det inte är lämpligt med permanenta odlingar. 8.3 Bidra till en medveten lokalisering av skolor i god miljö Blandade upptagningsområden trygg och pedagogisk omgivning Det fria skolvalet har gjort att det inte längre är lika lätt att stadsplanera för skolor med elever från olika förhållanden. Fortfarande är det dock så att varje skola har ett upptagningsområde som prioriteras, och först när områdets barn fått plats kan andra barn ges plats. Skolor med hög kvalitet drar till sig elever och väljs inte bort. Stadsplaneringen kan bidra med lämpliga platser för skolor, goda pedagogiska skolmiljöer, god tillgänglighet till skolan och trygga och gröna omgivningar som ger utrymme för lek, fysisk aktivitet och utomhuspedagogik. Exempel: Lokalisering av högstadieskolor I den segregerade staden är det viktigt att ge barn och ungdomar en vidgad syn på det utbud som framtiden kan erbjuda. Ett sätt kan vara att inte tillbringa hela grundskolan i samma bostadsområde, där vuxenvärlden kan spegla en snäv framtid, utan istället samla högstadieelever på skolor i centrala lägen. Ett annat sätt är att samlokalisera den kommunala skolan med friskolan, så att de exempelvis delar gemensam skolgård och matsal. 8.4 Bidra till en hållbar, blandad och inkluderande stad Den blandade staden marknadskrafter drivkrafter Den blandade staden, med olika funktioner sida vid sida, bidrar till mångfald och minskade geografiskt knutna skillnader. Malmö stads inriktning på förtätning ger bra tillfällen att komplettera områden med funktioner och bostadstyper som saknas. Drivkrafter för att finansiera kompletteringar av byggnader och förändringar av stråk och annan infrastruktur är dock svåra att hitta i områden som är socioekonomiskt utsatta. För att få övriga aktörer med sig behöver staden visa vägen genom att själv exempelvis satsa på och stödja ombyggnad av (överdimensionerade) gator, nya stråk, platser med hög kvalitet och etableringar som kan fungera som magneter. Det fordras samverkan mellan bostadskreditinstitut (banker m.fl.) och fastighetsägare, liksom stöd från kommunen och staten. (Albin m.fl, Stigendal, Nilsson) Ju tidigare barn får träffa barn (och deras föräldrar) med annan bakgrund än den de själva representerar, desto större chans är det att de ser mångfald av människor som positivt, och att vi alla har olika förutsättningar. 17

18 Exempel: Komplettera med bostäder som överbryggar skillnader Många områden har ensidigt bestånd av bostäder vilket medför att även befolkningssammansättningen blir ensidig. Områden med låg status kännetecknas ofta av ensidigt utbud av bostäder, både med avseende på storlek och utformning, upplåtelseformer och kostnadslägen. När det uppstår möjligheter till kompletteringsbyggande bör det utnyttjas för att öka variationen i ensidiga områden och på så sätt bidra till minskade skillnader. Inte minst trångboddhet kan gynnas av kompletteringar med större lägenheter. Exempel: Förtäta och utöka grönskan Den blandade och täta staden behöver inte betyda en stad med minskad grönska. Alexander Ståhle 23 är stadsplaneringsforskare och en av dem som visar att det går att kombinera förtätning med fortsatt grön stad. Exemplet som redovisas senare under metodbeskrivning visar på ett konkret räkneexempel. Exempel: Håll fast vid stadsbyggnadsvisionens sociala ambitioner Malmö har en stadsbyggnadsvision med tydliga ambitioner att stadsbyggandet ska bidra till en mer hållbar social och hälsomässig utveckling. Under skeden med lågkonjunktur och minskat byggande är frestelsen stor att göra avsteg från de sociala ambitionerna, men detta undergräver trovärdigheten och skapar olyckliga prejudikat även för bättre tider. Det är därför viktigt att kommunen har en enhetlig och konsekvent tillämpning av de sociala ambitionerna. Exempel: Premiera byggföretag och byggherrar som tar socialt ansvar och främjar lokalt engagemang Kommunen bör ta fram en policy för att premiera byggherrar och byggföretag som tar socialt ansvar t.ex. genom att engagera omgivningen i planering och projektering av ny bebyggelse, anlitar ungdomar i byggandet och på andra sätt med egna innovativa idéer bidrar till att stärka den sociala hållbarheten. FÖRE: Områden med ett ensidigt utbyte av exempelvis hyresbostäder utan uteplatser EFTER: kan kompletteras med marklägenheter och bostadsrätter

19 8.5 Bidra till nya ekonomiska och strategiska strukturer Ett nytt sätt att tänka Kortsiktighet och stuprörstänkande motverkar en genomtänkt och långsiktig stadsplanering. Det behövs ökat samarbete mellan stadens förvaltningar, med näringsliv och med statliga myndigheter för att agera utifrån helhetssyn och samverkan.(nilsson) Exempel: Utveckla nya ekonomiska modeller Tänkbara stadsbyggnadsinvesteringar brukar bedömas efter sin kommunalekonomiska och samhällsekonomiska lönsamhet. Men sådana investeringar kan vara motiverade även om de inte framstår som lönsamma i en traditionell ekonomisk kalkyl. Investeringar som leder till en bättre social utveckling och på sikt minskar sociala utgifter kan leda till mycket stora besparingar för kommunen och det gäller att finna former för att kunna finansiera dessa. Nya ekonomiska modeller som underlättar den här typen av långsiktiga investeringar bör utvecklas. 8.6 Tillvarata människors erfarenhet och kunskap Det är viktigt att kommande fysiska insatser är delar av ett genomtänkt program som präglas av helhetssyn och att programmet blir föremål för en bred medborgardialog. Ett aktuellt exempel i Malmö är den pågående utvecklingen i Rosengård, där fysiska åtgärder tillmäts stor betydelse och planeras som del av ett mer generellt utvecklingsprogram. En styrka med att låta fysiska åtgärder ingå i sociala utvecklingsprogram är att de har en stark demonstrationseffekt de visar för invånare och omgivning att någonting händer, att det satsas och investeras på platsen och i området. Någonting som går att visa upp. Exempel: Utnyttja planeringsprocessen till att främja ökat lokalt engagemang PBL:s regler om samråd och utställningar i samband med att fysiska planer tas fram kan utnyttjas mer offensivt för att främja lokalt engagemang och deltagande i planeringsprocesserna. Kommunen har möjlighet att ta ytterligare initiativ med samma syfte. Metoder som innebär möjligheter för boende till ökat ansvar för sitt område bör prioriteras. Goda exempel på självförvaltning finns bland annat i stadsdelen Holma. Exempel: Lokala initiativ En bättre beredskap från stadens sida när medborgare själva vill påverka sin närmsta omgivning vore önskvärd. Makten över den egna vardagen och den egna närmiljön är en viktig bestämningsfaktor för hälsa. Initiativ som kommer från grupper betyder också en möjlighet att stärka lokal sammanhållning, ägande och ansvarstagande. Holma är ett område där självförvaltning används med goda resultat. 19

20 9. Slutsats: mål - medel - metod MÅL FÖRBÄTTRA GRANNSKAPET Utifrån sammanställningen vad stadsplanering och den fysiska miljön kan bidra med för att minska den ojämlika hälsan, kan rimliga mål och rimliga åtgärder för Malmö sättas upp. Eftersom den ojämlika hälsan många gånger är knutet till geografiska bostadsområden och uppväxtförhållandena där, är bostaden och dess omgivning den utgångspunkt där åtgärder förslagsvis kan sättas in. Genom att påverka förutsättningarna i grannskapet, enligt de exempel som tidigare getts, kan den sociala sfären påverkas. Målet är att förbättra bostädernas grannskap och se till att de är kopplade, blandade, interaktiva, trygga, gröna, tillitsfulla och stödjer en social gemenskap. ta till vara även de boendes erfarenheter och kunskaper. Arbetet redovisas tillsammans med denna delrapport som en fristående bilaga, som finns att ladda ner på Malmökommissionens hemsida. MEDEL FÖRTÄTA OCH BLANDA Stadsplaneringens medel att blanda och förtäta borde fungera även för att uppnå en socialt mer jämlik stad. Men trots att dessa två ledord, blandad och förtätad, länge varit på tapeten finns det fortfarande inte några riktigt bra exempel på resultat där ojämlika förhållanden har förbättrats. Orsakerna heter bland annat motstående intressen, brist på finansiering för byggprojekt med sociala ambitioner och brist på långsiktig helhetsplanering. En annan orsak är att samhällsutvecklingen i stort med ökande inkomstklyftor mm tenderar att öka de sociala och hälsomässiga skillnaderna så mycket att positiva effekter av planeringsinsatser blir svåra att observera. Att effekterna av stadsplanering är svåra att konstatera behöver inte betyda att stadsplaneringsmedlet är fel utan att det finns hindrande mekanismer som måste övervinnas. METOD HELHETSGREPP OCH EVALUERING Under våren 2011 har stadsbyggnadskontoret låtit en praktikant ta ett helhetsgrepp på en förtätning och dess konsekvenser för ett stort geografiskt område i Fosie. Arbetet är redovisat med ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser och behandlar ett brett område från den tekniska infrastrukturen till den trygga bostadsgården. Tack vare helhetsgreppet över ett större område har den totala arealen av grönyta ökat samtidigt som 1300 nya bostäder och 1700 nya arbetsplatser tillkommer. Grönyta per boende blir den samma efter förtätningen. (bilaga Förtätningsstudie längs Eriksfältsgatan i Malmö) Metoden, som kan kallas Evalueringsmetoden, inkluderar kommunens aktörer, fastighetsägarna och näringsidkarna. Vid ett realiserande finns det goda möjligheter att Förtätningsstudie i Fosie. Studien finns att hämta på kommission under rubriken Underlag och rapporter 20

21 10. Åtgärdsförslag 10.1 Generell fysisk storsatsning Med hjälp av kartläggning över mötesplatser jämfört med befolkningstäthet och behov kan staden bidra till nya högkvalitativa mötesplatser på strategiska platser enligt förebilder som exempelvis den engelska modellen Ideastore 24. Där har man valt att utveckla områdesbiblioteken till platser för växande. Personalens förmåga till bemötande och stödjande i växandet prioriteras framför akademiska meriter. I Malmö kan utgångspunkten vara något annat än bibliotek. Huvudsaken är att få till attraktiva mötesplatser med ett enhetligt signum som erbjuder ett utbud som tillåter och ger möjlighet för individer med olika förutsättningar att växa och få ökat självförtroende. I London är Ideastore inte bara utbredda i socioekonomiskt svaga områden utan återfinns även i det etablerade Dockland. Ett annat exempel med samma bakomliggande syfte från Udine i Italien är Toy library 25, där både unga och gamla kommer för att låna leksaker och utöva lekar. Platser för dylika aktiviteter ska väljas där kommunikationerna är goda och gärna där mötesplatsen som sådan kan fungera som överbryggande mellan stadsdelar. Det är viktigt att byggnaderna har hög arkitektonisk kvalitet och exponeras ordentligt. Konceptet kräver med andra ord rejält med resurser för att få till stånd något som kan motsvara Londons Ideastore eller Udines Toy libraries. Erfarenheterna från dessa aktiviteter är mycket goda Specifik fysisk storsatsning Starta ett ambitiöst socialt utvecklingsprojekt för ett större område i Malmö. Engagera bostadsföretag, näringsliv, föreningsliv med flera utöver kommunens förvaltningar. Låt aktörerna med fokus på bostadens närmsta omgivning föreslå förtätningar, funktionsblandning, nedbrytning av barriärer och minskning av skalan i stadsmiljön som kan ge positiva konsekvenser för social inkludering, ekonomi, miljö och hälsa. Här kan den tidigare beskrivna evalueringsmetoden med fördel användas. Projektets ambitionsnivå ska motsvara satsningen inför Bo01 och omvandlingen av Västra Hamnen. Kommunen måste gå i bräschen genom att sätta höga mål och själv investera i förändrad infrastruktur mm. Alla typer av aktörer som vill bidra till en bättre social och hälsomässig utveckling ska vara välkomna att engagera sig. Ett första steg är att skapa en projektorganisation som tillåter nytänkande, experiment och avsteg från gängse traditioner, normer och rutiner. Ett socialt förnyelseprojekt av denna typ kommer som en väsentlig del att innehålla fysiska förändringar. I eftersatta stadsdelar finns det storskalighet, enhetlighet, barriärer och annat som behöver åtgärdas med hjälp av fysiska åtgärder. Syftet ska dock inte vara att bygga bort sociala problem utan att ta ett helhetsgrepp på ett område för att med en kombination av åtgärder åstadkomma en mer positiv socioekonomisk utveckling. De fysiska förändringarna måste vara en del av en mer omfattande strategi som också innefattar sådant som sysselsättning i nya företags- och organisationsformer, utbildning åt grupper som inte finner sin plats i det vanliga utbildningssystemet, nya möjligheter för familjer att spara genom att investera i sina bostäder och liknande. Efter hand som projektet blir känt kan goda krafter inspireras att komplettera med nya idéer och själva engagera sig i kompletterande åtgärder. De fysiska förändringarna får en särskild roll genom att de är synliga för alla och demonstrerar att någon tror på stadsdelen och vill satsa där. Nyckelordet i satsningen ska vara bred samverkan med alla inblandade aktörer. Projektområdet bör vara beläget i en del av staden som har behov av en positiv utveckling, som inte varit föremål för nämnvärda investeringar under senare decennier och som är i behov av förändring. Projektet ska vara så omfattande att de förändringar som genomförs utöver de direkta effekterna i projektområdet ska kunna ge spridningseffekter till omgivningen och starta en positiv utvecklingsspiral i stadsdelen. Stadsplaneringens redovisade medel som överbryggande av barriärer, inbyggd social kontroll, etcetera ska tillämpas Creating New Public Space for Learning, Udine Italy

22 Referenser Andersson Roger, Bråmå Åsa, Hogdal Jan, Malmö stad 2007: Segregationens dynamik och planeringens möjligheter: en studie av bostadsmarknad och flyttningar i Malmöregionen Barton, Hugh, Marcus Grant, Richard Guise, 2003, 2010 Shaping neighbourhoods for local health and global sustainability Belfast Healthy Cities 2012, Shaping healthier neighbourhoods for children Bolin K och Lindgren B 2006, Fysisk inaktivitet produktionsbortfall och sjukdomskostnader Dahlgren, L.O. & Szczepanski, A m.fl.2007, Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö Dahlgren G 2012, Strategier för en bättre och jämlik hälsa i Malmö Dollman J, Norton K och L 2005, Evidence for secular trends in children s physical activity behaviour Ewing R, Schmid T, Killingsworth R, Zlot A and Raudenbush S 2003, Relationship between urban sprawl and physical activity, obesity, and morbidity Faskunger Johan, Statens Folkhälsoinstitut 2007, Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet Gehl Jan 1971, Livet mellem husene, 2010 Byer for mennesker Sitte, Camillo 1889, Der Städtebau nach seinem künstlerischen Grundsätzen, Giles-Corti B, Macintyre S, Clarkson JP, Pikora T, Donovan RJ 2003, Environmental and lifestyle factors associated with overweight and obesity in Perth, Australia Grahn P, 1997 Ute på dagis, Stad och Land Grahn P, Stigsdotter UK 2010, The relation between perceived sensory dimensions of urban green space and stress restoration Leyden K.M. 2003, Social capital and the built environment: the importance of walkable neighborhoods Lynch, Kevin, The image of the City, 1960 Malmberg, Torsten 1983, Räkna med revir Malmö stad, Malmö stads välfärdsredovisning 2011 Molnar B.E, Gortmaker SL, Bull FC, Buka SL 2004, Unsafe to play? Neighborhood disorder and lack of safety predict reduced physical activity among urban children and adolescents Polismyndigheten i Stockholmslän 2001, Bo Tryggt 01, 2005 Bo Tryggt 05 Putnam, Robert 2000, Bowling alone Udine Italy 2012, Creating New Public Space for Learning WHO 2007, Global Age-friendly Cities A Guide

23

24 Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är en oberoende kommission med upp drag från Malmö stad att ta fram mål och strategier för att minska skillnader i hälsa. Läs mer på och