Systematisk modell för landstingets hållbarhetsarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Systematisk modell för landstingets hållbarhetsarbete"

Transkript

1

2

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Folkhälsocentrum HBN Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Hållbarhetsnämnden Systematisk modell för landstingets hållbarhetsarbete Förslag till beslut Hållbarhetsnämnden föreslår Landstingsstyrelsen besluta 1. Införa ett ledningssystem för hållbar utveckling enligt ett förslag till vägledningsstandard för Hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner (SS ). 2. Ge landstingsdirektören i uppdrag att efter en nulägesutredning och intressentanalys återkomma med en plan för fortsatt arbete. Hållbarhetsnämnden beslutar för egen del 1. Reservera maximalt 287 tkr av egna särskilda projektmedel för att genomföra vägledningsstandardens systematiska och processinriktade arbete. Sammanfattning I fastställt reglemente för hållbarhetsnämnden 2 (LS-LED ), anges att nämnden särskilt ska arbeta för att skapa en systematisk modell för landstingets hållbarhetsarbete. Ett förslag till en svensk vägledningsstandard för Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner (SS ) har arbetats fram och beräknas kunna fastställas vid årsskiftet 2013/2014. Den tar sin utgångspunkt i de internationella standarderna för socialt ansvarstagande (ISO 26000: 2010) och miljöledning (ISO 14001: 2004). Den vänder sig till organisationer som står i begrepp att införa ett ledningssystem för hållbar utveckling. Vägledningsstandarden beskriver, steg för steg, ett systematiskt arbete med att planera, införa, utvärdera och förbättra ett ledningssystem för hållbar utveckling. Genom att följa det utarbetade förslaget kan Landstinget Sörmland dra nytta av en svensk standard som ligger i linje med internationellt erkända standarder och som är anpassad till särskilda behov i kommuner, landsting och regioner. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Systematisk modell för landstingets hållbarhetsarbete _1_0.DOCX SID 1(3) Utskriftsdatum: :28

4 Bakgrund I fastställt reglemente för hållbarhetsnämnden 2 (LS-LED ), anges att nämnden särskilt ska arbeta för att skapa en systematisk modell för landstingets hållbarhetsarbete. Hållbarhetsnämnden har nu tagit initiativ till ett sådant arbete. Landstingets nuvarande ledningssystem har delvis sin utgångspunkt i Socialstyrelsens föreskrift God vård - ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-och sjukvården. Det baseras också på ett certifierat miljöledningssystem - baserat på ISO-standarden 14001: Landstinget Sörmland saknar ett motsvarande system för arbetet med hållbar utveckling. Sveriges kommuner och landsting, AB Svenska Miljöstyrningsrådet och Swedish Standards Institute (SIS) tog 2008 initiativ till en vägledningsstandard för ledningssystem för hållbar utveckling. Ett förslag har nu presenterats och finns ute på remiss fram till den 30 maj 2013: Hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner (SS ). Den förslagna standarden tar sin utgångspunkt i de internationella standarderna för socialt ansvarstagande (ISO 26000: 2010) och miljöledning (ISO 14001: 2004). Arbetet har genomförts av en kommitté med bl.a. politiker och tjänstemän från kommuner och landsting. Förslaget till vägledningsstandard vänder sig till svenska kommuner, landsting och regioner som står i begrepp att införa ett ledningssystem för hållbar utveckling. Standarden beräknas kunna fastställas vid årsskiftet 2013/2014. Ärendebeskrivning Förslaget till vägledningsstandard omfattar den hållbara utvecklingens alla tre dimensioner den ekologiska, den sociala och den ekonomiska. Den ger samtidigt stort utrymme för varje organisation att själv anpassa arbetets inriktning och omfattning efter verksamhetens förutsättningar och behov. Standarden innehåller inga specifika krav och är inte avsedd för certifiering, men den ger stöd för att utveckla organisationens befintliga verksamhetsstyrning. Förslaget till vägledningsstandard beskriver, steg för steg, ett systematiskt arbete med att planera, införa, utvärdera och förbättra ett ledningssystem för hållbar utveckling. Efter initiativ och beslut att införa ett sådant ledningssystem, är det första steget att göra en nulägesutredning beskriva hur situationen ut idag. Därefter görs en kartläggning av vilka intressenter som är relevanta att involvera vid planering och införande av ledningssystemet. ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Systematisk modell för landstingets hållbarhetsarbete _1_0.DOCX SID 2(3) Utskriftsdatum: :28

5 Med detta som grund följer stegen med att identifiera fokusområden och formulera en vision för arbetet, formulera mål på olika nivåer och slutligen utveckla handlingsplaner. Konsekvenser Följande fördelar lyfts fram med ett ledningssystem för hållbar utveckling: Effektivare och mer långsiktigt användande av resurser Bättre riktade insatser för att bidra till en hållbar utveckling Förbättrad kommunikation såväl inom organisationen som externt Systematiskt förbättringsarbete med regelbundna uppföljningar och utvärderingar Ökad samvekan, samråd och dialog med andra aktörer ger ökat samförstånd och mervärde för alla inblandade Ökad transperens och trovärdighet i relation till invånare och andra intressenter. Genom att följa det utarbetade förslaget kan Landstinget Sörmland dra nytta av en vägledningsstandard som ligger i linje med internationellt erkända standarder och som är anpassad till särskilda behov i svenska kommuner, landsting och regioner. Arbetet bör ske i samverkan med landstingets systemgrupp för ledningssystem. I arbetet med att genomföra vägledningsstandardens systematiska och processinriktade arbete, bör konsultstöd övervägas. De miljökonsulter som ingår i landstingets ramavtal bör i första hand värderas för ett sådant uppdrag. Kostnaden bedöms inte överstiga 287 tkr. Ärendets beredning Chefen för landstingets Folkhälsocentrum har handlagt detta ärende i nära samverkan med landstingets miljöchef och t.f. administrativa chefen i ledningsstaben. Beslutsunderlag SIS-remiss 10750: Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner (SS ). Beslutet expedieras till [Här ska du skriva in vilka beslutet ska expedieras till] ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Systematisk modell för landstingets hållbarhetsarbete _1_0.DOCX SID 3(3) Utskriftsdatum: :28

6 Hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner SIS-remiss Remisstiden utgår: Remissen omfattar: SS Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner T:\TK 522\05 Remisser\Remiss10750_SS854000\Remiss10750.doc SIS, Swedish Standards Institute Postadress: STOCKHOLM Telefon: Telefax: Postal address: STOCKHOLM, Sweden Phone: Telefax: SIS is the Swedish member of ISO and CEN Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm Organisationsnr: E-post: Office address: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm V.A.T. No. SE

7 Hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ditt svar är viktigt Orientering Det är viktigt att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka hur standarderna är utformade. Dina synpunkter på standardförslaget bidrar till att testa riktigheten i den kommande standarden och genom ditt svar ökar också möjligheten att standarden kommer att bli använd och accepterad. Om du vill påverka innehållet i den kommande standarden ska du använda svarsblanketten som är bifogad. Den svenska kommittén SIS/TK 522, Hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner, har utarbetat det förslag till svensk nationell standard som presenteras i denna remiss. Avsikten är att förslaget skall fastställas och ges ut som svensk standard. Den slutgiltiga standarden kan i vissa delar komma att avvika från förslaget beroende på resultatet av den svenska remissbehandlingen. För att kunna fastställas som svensk standard måste standarden vara förenlig med svensk lagstiftning. Det är viktigt att berörda svenska myndigheter klarlägger om förslaget är förenligt med svensk lagstiftning. Svaren på denna remiss kommer att utgöra underlag för kommitténs beslut. Något om förslaget Hållbar utveckling omfattar tre dimensioner, den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. Såväl lokalt, regionalt och nationellt har den ekonomiska och den ekologiska dimensionen hittills varit i fokus. Under de senaste tio åren har dock de sociala aspekterna av hållbar utveckling uppmärksammats i allt högre grad. I detta sammanhang inrymmer den sociala dimensionen bl.a. mänskliga rättigheter, jämställdhet, kultur, folkhälsa och arbetsmiljö. Politiskt styrda organisationer som kommuner, landsting och regioner visar på en stor komplexitet avseende verksamhetsområden, styrning och intressentgrupper. En vägledningsstandard som är i linje med internationellt erkända standarder och som är anpassad för kommunernas, landstingens och regionernas särskilda behov kan därför göra stor nytta på vägen mot ett mer hållbart samhälle. Kommittén bildades våren 2008 med representanter för ett 25-tal kommuner, landsting, konsultföretag och ideella organisationer. Representanter för dessa organisationer är både tjänstemän och politiker. Kommittén har utvecklat ett förslag till en svensk vägledningsstandard som beskriver hur man inför ett ledningssystem för hållbar utveckling i en kommun, landsting eller i en region. Förslaget utgår i hög grad från definitioner och innehåll i den internationella standarden för socialt ansvarstagande ISO 26000, med anpassning och konkretisering efter målgruppens särskilda förutsättningar. Målet är att vägledningsstandarden ska vara klar att fastställa och publicera vid årsskiftet 2013/2014. T:\TK 522\05 Remisser\Remiss10750_SS854000\Remiss10750.doc SIS, Swedish Standards Institute Postadress: STOCKHOLM Telefon: Telefax: Postal address: STOCKHOLM, Sweden Phone: Telefax: SIS is the Swedish member of ISO and CEN Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm Organisationsnr: E-post: Office address: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm V.A.T. No. SE

8 Svensk kommitté Svaren på denna remiss kommer att behandlas av SIS/TK 522, Hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner. Gruppen har följande representation: Eskilstuna kommun Global Responsibility Göteborgs stad Helsingborgs stad Huddinge kommun Linköpings universitet Norrbottens läns landsting Nynäshamns kommun Skövde kommun SP Certifiering Sundsvalls kommun Svensk Fjärrvärme Svenska Miljöstyrningsrådet Sveriges Kommuner och Landsting Umeå universitet Örebro kommun Örebro läns landsting Frågor Beställning Vilka får remissen? Svar på remissen Anvisningar för remissvar Frågor kring remissen besvaras av Marcus Ihre, SIS, telefon: , e-post: Förslaget kan beställas från Anna-Karin Jansson, SIS, telefon: , e-post: Remissen har sänts ut till följande: Projektdeltagare i SIS/TK 522 Berörda myndigheter Sveriges Kommuner och Landsting Besvara remissen genom att returnera bifogade svarsblankett, till Se anvisningar. Ett remissvar består av två delar: Svarsblankett (där du röstar ja eller nej till förslaget, eller avstår); Kommentarer. Om remissen innehåller flera standardförslag skall ett svar avges för varje ingående standardförslag. I svarsblanketten finns förberedda svarsalternativ för samtliga standardförslag. OBS! Försök inte skilja svarsblankett och kommentarsdelen, eftersom de länkade uppgifterna då försvinner. Så här fyller du i svarsblanketten "Avstår" om du inte är insatt i förslaget och dess konsekvenser eller om du inte har tid eller möjlighet att sätta dig in i förslaget. "Tillstyrker utan kommentarer" om du anser att förslaget kan godtas som

9 standard utan förändringar. "Tillstyrker med kommentarer" om du anser att förslaget kan godtas som standard, fast med de förändringar du angivit i dina kommentarer. "Avstyrker med motivering" om du anser att förslaget innehåller felaktigheter eller är olämpligt att godta som standard. Du måste ange en motivering till avstyrkandet och skälen skall vara av allvarligare karaktär. Ange om du/ni har erfarenhet inom den föreslagna standardens tillämpningsområde och om du/ni haft möjlighet att pröva förslagets tillämpning i er verksamhet. Kom gärna med synpunkter på den föreslagna svenska titeln Om du vill lämna kommentarer Fyll i medföljande blankett för kommentarer.

10 SVENSK STANDARD SS Utgåva Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

11 Innehåll... 1 Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Utmärkande för hållbarhetsarbete i kommuner, landsting och regioner Allmänt Specifikt för den enskilda kommunen, landstinget och regionen Principer Ansvarighet Transparens Etiskt uppförande Respekt för intressenternas intressen Respekt för de mänskliga rättigheterna Kompetent ledarskap Organisatoriska förutsättningar Den politiska ledningen Samordningsgruppen Samråd Verksamheten Ledningssystem för hållbar utveckling Från initiativ till beslut Planera Nulägesutredning Hur ser situationen ut i dag Intressentanalysen förberedelse för samråd Fokusområden och vision Mål och indikatorer Handlingsplaner Införa och tillämpa Resurser Medvetande och kompetens Kommunikation Dokumentation Integrering i den ordinarie verksamheten Utvärdera och rapportera Mätning och uppföljning Avvikelser och korrigerande åtgärder Internrevision Utvärdering av resultat Rapportering av resultat Analysera och förbättra Ledningens genomgång Analys och ständig förbättring Stegvis införande Bilaga A (informativ) Ämnesområden för nulägesanalys Bilaga B (informativ) Exempellista för identifiering av intressenter Bilaga C (informativ) Specifik vägledning vid Upphandling Bilaga D (informativ) Mer om hållbarhetsindikatorer Bilaga E (informativ) Historisk tillbakablick från miljöperspektiv till hållbarhetsperspektiv... 70

12 Bilaga F (informativ) Framgångsfaktorer för systematiskt hållbarhetsarbete vid införande och tillämpning Litteraturförteckning... 75

13 Orientering Denna standard ger vägledning vid införande av ett ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner. Standarden ger stöd för att utveckla organisationens befintliga verksamhetsstyrning, som genom politisk ledning, katalyserar organisationens bidrag till en hållbar utveckling, lokalt, regionalt och globalt. Kommuner, landsting och regioner, som i den följande texten förkortas KLR, är viktiga plattformar för samverkan mellan många olika samhällsaktörer som var och en har en påverkan på hållbar utveckling. Dessa aktörer kan exempelvis vara det lokala näringslivet, invånare, föreningar samt lokala och centrala myndigheter. Den hållbara utvecklingens tre dimensioner är den sociala, den ekonomiska och den ekologiska och målgruppen för den här vägledningen, KLR, har stora möjligheter till påverkan inom samtliga tre dimensioner. När det gäller komplexa organisationer som KLR räcker vanligtvis inte de verktyg och modeller som tillämpas i det privata näringslivet. I stället behövs metoder, verktyg och arbetssätt som är anpassade för dessa organisationers speciella förutsättningar, utmaningar och möjligheter. Utmärkande för KLR är den politiska styrningen, och myndighetsrollen. Men även det omfattande och komplexa utbud av tjänster, som ofta har en tydlig koppling till hållbarhetsarbetet, gör KLR unika som organisationer i detta sammanhang Figur 1. Hållbarhetsarbetet i en kommun, landsting eller en region påverkar, och påverkas av, samspelet med samhället och den globala omvärlden. Denna standard baseras på erfarenheter från andra liknande initiativ, praxis i Sverige och internationellt och befintliga metoder och modeller inom det privata näringslivet. Två enskilt viktiga referenser i arbetet har varit de internationella standarderna för socialt ansvarstagande ISO 26000:2010 och miljöledning ISO 14001:2004. Ett ledningssystem för hållbar utveckling i KLR kan leda till flera fördelar, bl a:

14 Effektivare och mer långsiktig användning av resurser Bättre riktade insatser för bidragandet till en hållbar utveckling Förbättrad kommunikation såväl inom organisationen som externt. Systematiskt förbättringsarbete där verksamheten utvärderas och följs upp regelbundet. Ökad samverkan, samråd och dialog med andra aktörer och grupper vilket ofta leder till ökat samförstånd och mervärden för alla inblandade. Ökad transparens och trovärdighet gentemot invånare och andra intressenter Ett ledningssystem för hållbar utveckling i KLR utformas med intressenter inom organisationen och intressenter i samhället, utifrån dialog och samråd kring inställning och uppfattning om begreppet hållbar utveckling, dess innehåll och betydelse. Utifrån denna process utvecklar man sedan visioner och mål som kan omsättas i handlingsplaner och aktiviteter i den dagliga verksamheten. Denna standard vänder sig främst till kommuner, landsting och regioner (KLR) som står i begrepp att införa ett ledningssystem för hållbar utveckling men den är inte anpassad till eller avsedd för certifiering eller tredjepartsrevision. I den följande texten kommer det kortare begreppet ledningssystem att användas i betydelsen ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner. Detta begrepp rymmer alla de delar inom organisationen, dokumenterade eller inte, som syftar till att bidra till en hållbar utveckling. Tabell 1. Översikt över standarden Avsnittets namn Avsnittets Beskrivning av avsnittets innehåll nummer Orientering - Inledande beskrivning och syfte Omfattning 1 Målgrupp och ramar för standardens tillämpning Normativa hänvisningar 2 Ej relevant för denna standard Termer och definitioner 3 Nyckelbegrepp och deras betydelse Utmärkande för hållbarhetsarbete i kommuner, landsting och regioner 4 Förutsättningar och utmaningar i jämförelse med andra typer av organisationer Principer för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner 5 Beskrivning av värdebaserade principer att ta med i alla delar av arbetet Organisatoriska förutsättningar 6 Nyckelroller i organisationen vid införande av ett ledningssystem för hållbar utveckling Ledningssystem för hållbar utveckling 7 Beskriver ledningssystemet, steg för steg: Planera och förbereda, Införa och tillämpa, Utvärdera och rapportera, Analysera och förbättra

15 Omfattning Denna svenska standard är en vägledningsstandard och innehåller inga specifika krav, vilket innebär att den inte är avsedd för certifiering eller tredjepartsrevision. Användaren avgör själv till vilken grad man avser att tillämpa de råd och rekommendationer som framgår av texten i de olika avsnitten. Innehållet och strukturen i denna standard bygger på ett ledningssystem som följer förbättringshjulet (planering, genomförande, uppföljning och förbättring, vilket syftar till ständig förbättring. Delar av metodiken känns igen från internationella standarder för ledningssystem, exempelvis ISO Miljöledning. Standarden omfattar den hållbara utvecklingens alla tre dimensioner den ekologiska, den sociala och den ekonomiska - och ger samtidigt stort utrymme för varje organisation att själv anpassa arbetets inriktning och omfattning efter verksamhetens förutsättningar och behov. Standarden omfattar såväl styrning (rådighet) som påverkan vilket kan jämföras med begreppen direkta och indirekta aspekter inom miljöledningsområdet. Standarden är i första hand avsedd för kommuner, landsting och regioner som i denna standard är förkortat till KLR. Den riktar sig till den högsta ledningen och till övriga anställda inom organisationen som berörs av, och kan påverka hållbarhetsarbetet. 2 Normativa hänvisningar Inga normativa hänvisningar ingår, d.v.s. tillämpning av denna standard förutsätter inte användning/tillgång till andra standarder. Dock bör tilläggas att referenser listade i litteraturförteckningen kan vara ett gott komplement till innehållet i denna standard. Särskilt relevanta referenser i detta sammanhang är de internationella standarderna ISO 26000:2010 Socialt ansvarstagande, ISO 14001:2004 Miljöledningssystem, ISO 9001:2008 Ledningssystem för kvalitet och ISO 9004:2009 Ledning av en organisation för hållbar framgång.

16 Termer och definitioner Vid tillämpning av detta dokument används följande termer och definitioner. I de fall de förekommer även i ISO är definitionerna desamma. 3.1 ekologiska dimensionen den del av hållbar utveckling (3.5) som handlar om påverkan på ekosystemen och allt liv, vilket omfattar människor, djur, växter, luft, vatten, mark och naturresurser samt samspelet mellan dessa 3.2 ekonomiska dimensionen den del av hållbar utveckling (3.5) som handlar om de lokala, regionala och globala ekonomiska systemen i termer av stabilitet och långsiktighet avseende bland annat sysselsättning, produktion och investeringar. 3.3 etiskt uppförande uppförande som är förenligt med vedertagna principer om rätt eller gott uppförande i samband med en viss situation, samt är förenligt med internationella uppförandenormer (3.X) 3.4 fokusområden prioriterade områden i hållbarhetsarbetet 3.5 hållbar utveckling utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov ANM Enligt Brundtlandrapporten (1987): Hållbar utveckling handlar om att integrera målen för hög livskvalitet, hälsa och välstånd med social rättvisa och bevara jordens förmåga att upprätthålla liv i alla dess former. Dessa sociala, ekonomiska och ekologiska mål är ömsesidigt beroende av varandra och förstärker varandra. Hållbar utveckling kan betraktas som ett sätt att uttrycka större förväntningar från samhället som helhet. 3.6 hållbarhetsarbete strategier, processer, rutiner och aktiviteter som leder till en hållbar utveckling (3.5) 3.7 hållbarhetsprestanda mätbara resultat av en organisations (3.16) hållbarhetsarbete (3.6) 3.8 inflytandesfär omfattning/utsträckning av politiska, avtalsmässiga, ekonomiska eller andra relationer genom vilka en organisation (3.16) har möjlighet att påverka personers eller organisationers beslut eller aktiviteter ANM 1 Möjligheten att påverka innebär inte i sig ett ansvar att påverka.

17 internationella uppförandenormer förväntningar på en organisations (3.16) uppförande inom socialt ansvarstagande som härrör från internationell sedvanerätt, allmänt vedertagna principer i internationell rätt eller mellanstatliga överenskommelser när de är allmängiltiga eller näst intill allmängiltigt erkända 202 ANM 1 Mellanstatliga överenskommelser omfattar fördrag och konventioner ANM 2 Även om internationell sedvanerätt, allmänt vedertagna principer i internationell rätt och mellanstatliga överenskommelser främst riktar sig till stater, uttrycker de mål och principer som alla organisationer kan sträva efter intressent individ eller grupp som har ett intresse I en organisations (3.16) beslut eller aktivitet. ANM 1 En intressent är en person eller organisation som kan förväntas påverkas av organisationens nuvarande eller framtida aktiviteter, produkter och tjänster och vars handlingar direkt eller indirekt kan påverka KLRs möjligheter att genomföra sina strategier och nå sina mål. ANM 2 En intressent kan vara såväl intern som extern i förhållande till organisationen. Exempel på interna intressenter är anställda och förtroendevalda, medan externa intressenter kan utgöras av exempelvis företagare, patienter, kunder, brukare och invånare jämställdhet lika rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män, vilket omfattar likvärdig behandling av kvinnor och män ANM Detta avser lika behandling, eller i vissa fall behandling som är olika men anses likvärdig, i fråga om rättigheter, fördelar, skyldigheter och möjligheter KLR gemensam förkortning för kommuner, landsting och regioner 3.13 koncern kommunens, landstingets eller regionens förvaltningsorganisation och dess koncernföretag där organisationen (3.16) själv eller med stöd av andra koncernföretag har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande, som ger möjlighet att påverka utformningen av koncernföretagets verksamhet, mål och strategier ledningssystem system av samverkande delar som används för att leda och styra en organisation (3.16), för att upprätta vision och mål och för att nå dessa mål ANM. 1 Ett ledningssystem inkluderar organisationsstruktur, planering, ansvar, tillvägagångssätt, rutiner, processer och resurser miljö naturliga omgivningar där en organisation (3.16) är verksam, inklusive luft, vatten, mark, naturresurser, flora, djur och människor, och deras inbördes förhållanden ANM Omgivningarna sträcker sig i detta sammanhang från inom en organisation till det globala systemet.

18 organisation enhet eller grupp av människor med ett system av ansvar, befogenheter och relationer med en gemensam verksamhetsidé, syfte och identifierbara mål 3.17 politisk ledning förtroendevalda politiker med mandat att fatta beslut som är avgörande för uppnående av mål och genomförande av handlingsplaner ANM Den politiska ledningen kan, beroende på frågeställningens natur, vara fortroendevalda i fullmäktige, styrelse eller i en specifik nämnd princip fundamental utgångspunkt för beslutsfattande eller uppförande 3.19 process en grupp av planerade aktiviteter, samverkande eller varandra påverkande, som utförs inom en organisation (3.16) i syfte att skapa ett visst önskat resultat 3.20 en organisations påverkan påverkan positiva eller negativa förändringar för samhället, ekonomin och miljön som helt eller delvis orsakats av organisationens nuvarande eller tidigare beslut och aktiviteter 3.21 rådighet rätt att bestämma, styra över eller kontrollera 3.22 samråd överläggning, diskussion eller annan form av informationsutbyte med intressenter (3.10) i syfte att identifiera och ta hänsyn till olika intressen inför beslut och planering av aktiviteter inom KLR (3.X) 3.23 samverkan gemensamt handlande för uppfyllande av gemensamma eller skilda syften 3.24 sociala dimensionen den del av hållbar utveckling (3.5) som handlar om människors rättigheter i termer av behov, utveckling och kultur, innefattande bland annat rättvis, jämlik och jämställd fördelning av resurser, makt och inflytande 3.25 tjänst åtgärd av en organisation (3.16) för att möta en efterfrågan eller ett behov

19 transparens öppenhet kring beslut och aktiviteter som har inverkan på samhället, ekonomin och miljön (3.15), och viljan att vid en läglig tidpunkt kommunicera dem på ett tydligt, korrekt, ärligt och fullständigt sätt 3.27 verksamhetsstyrning system med vilket en organisation (3.16) fattar och implementerar beslut för att uppnå sina mål 3.28 vision önskvärt framtida tillstånd 295

20 Utmärkande för hållbarhetsarbete i kommuner, landsting och regioner 4.1 Allmänt För en politiskt styrd organisation, en kommun, ett landsting eller en region, finns det några utmärkande gemensamma drag som i hög grad påverkar de förutsättningar, möjligheter och utmaningar, som gäller vid införande av ett ledningssystem för hållbar utveckling: Organisationens samlade åtagande i form av aktiviteter och utbud av tjänster är omfattande och diversifierat. Dessa har ofta en naturlig beröring med hållbarhetsfrågor som exempelvis miljö, omsorg, demokrati, folkhälsa, integration och diskrimineringsfrågor. Detta innebär både en möjlighet och en risk genom den påverkan som organisationen har på stora grupper av intressenter. Organisationens intressenter består av många olika kategorier. Intressenternas koppling till organisationen är också ofta mer komplex än vad som normalt är fallet för exempelvis ett företag inom det privata näringslivet. Exempel på organisationens intressenter är; kommuninvånare, föreningar, statliga myndigheter och lokalt näringsliv. Organisationens styrning är komplex genom ledning av både politiker och tjänstemän. Den politiska processen med politiska val och inflytande behöver ges utrymme samtidigt som samråd med intressenter och medborgarinflytande är viktiga i ett hållbarhetsperspektiv. Rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän behöver också vara tydlig. 4.2 Specifikt för den enskilda kommunen, landstinget och regionen Varje kommun, landsting och region har unika förutsättningar. Utmaningarna är kopplade till faktorer som geografisk täckning, läge, invånarantal, ekonomisk situation, lokalt näringsliv m.m. Centrala verktyg för att lära känna den egna organisationens förutsättningar och utmaningar i hållbarhetsarbetet är nulägesutredningen (se avsnitt 7.2.1) och intressentanalysen (se avsnitt 7.2.2). Genom dessa inledande arbeten kartläggs organisationens styrkor och svagheter samtidigt som man identifierar de olika kategorier av intressenter som berörs av hållbarhetsarbetet. Den politiska ledningen och de politiska ambitionerna är den viktigaste påverkansfaktorn när åtaganden och insatser ska prioriteras och organisationens hållbarhetsarbete ska utformas. Oavsett vilka politiska prioriteringar som görs, måste organisationen, som en lägsta nivå, säkerställa att organisationens juridiskt bindande åtaganden alltid är uppfyllda. Detta gäller naturligtvis oavsett om man infört ett ledningssystem för hållbar utveckling eller inte. Även organisationens tekniska och fysiska förutsättningar spelar en stor roll för hållbarhetsarbetet. Det kan handla om infrastruktur för vatten, avlopp, väg, byggnader m.m. Med andra ord, det som rör fysisk planering eller samhällsplanering och som påverkar exempelvis miljön, lokalt näringsliv och boende.

21 Principer I detta avsnitt behandlas standardens sex principer som utgör ett viktigt stöd och en vägledning i arbetet för en hållbar utveckling. En organisation som arbetar för hållbar utveckling bör respektera de sex principerna och basera sitt uppträdande på standarder, riktlinjer och uppförandekoder som är förenliga med principerna. Principerna kan tillsammans utgöra organisationens värdegrund och ange inriktningen för hur alla som är verksamma i organisationen bör agera och ta sig an sina uppdrag. De är universella och bör gälla oavsett organisationens geografiska läge, storlek, lokala förutsättningar och utmaningar. Principerna synliggör de centrala värdena hos organisationen. För att principerna ska få fullt genomslag behöver de inarbetas och förankras i alla delar av ledningssystemet och genomsyra organisationens aktiviteter och relationer på alla nivåer. Omvänt är principerna ett viktigt verktyg för att validera hur väl organisationens aktiviteter och resultat stämmer överens med principernas innebörd. Hur principerna kommer in i det praktiska arbetet beskrivs vidare under de olika processtegen i avsnitt 7. De sex principerna är: Ansvarighet Transparens Etiskt uppförande Respekt för intressenternas intressen Respekt för mänskliga rättigheter Kompetent ledarskap Tillsammans kan principerna uttrycka den värdegrund, som på kort och lång sikt formar organisationens attityder, beteenden och beslut. 5.1 Ansvarighet Principen är: organisationen är ansvarig för sin påverkan på samhället, ekonomin och miljön. Organisationen har en stark maktställning med stora påverkansmöjligheter. Det innebär att organisationen har ett särskilt stort ansvar när det gäller att beakta kvaliteten i sina beslut och uppföljningen av dem. Ansvarigheten omfattar också att acceptera ett ansvar inför berörda intressenter när felaktigheter har skett och att då med lämpliga åtgärder rätta till felen och vidta åtgärder som förhindrar att de upprepas. Organisationen är ansvarig för: den påverkan som beslut och aktiviteter har på samhälle, ekonomi och miljö, i synnerhet betydande negativa konsekvenser de åtgärder som har utförts för att förhindra upprepning av oavsiktliga och oförutsedda negativa effekter 5.2 Transparens Principen är: Organisationen bör vara transparent vad gäller beslut och aktiviteter som påverkar samhället, ekonomin och miljön. Organisationen bör på ett tydligt och fullständigt sätt och i en rimlig grad, offentliggöra de riktlinjer, beslut och aktiviteter som organisationen ansvarar för. Detta inkluderar organisationens kända

22 och förväntade påverkan på samhället, ekonomin och miljön. Informationen bör vara lättåtkomlig och begriplig för dem som har påverkats, eller kan komma att påverkas på ett betydande sätt. Den bör ges vid lämplig tidpunkt, vara saklig och presenteras på ett tydligt och objektivt sätt så att intressenter korrekt kan bedöma den påverkan som organisationens beslut och aktiviteter har på deras respektive intressen. De krav som ställs på organisationen enligt den så kallade Offentlighetsprincipen gäller oavsett skrivningarna i denna standard. Organisationen bör vara öppen och transparent när det gäller: det sätt på vilket beslut fattas, implementeras och följs upp, inklusive definition av roller, ansvar, ansvarighet och befogenhet inom organisationens olika funktioner standarder och kriterier som organisationen använder för att utvärdera sina egna resultat rörande hållbar utveckling resultat i relevanta och viktiga delområden inom hållbar utveckling källorna till, summan av, och användningen av medel den kända och troliga påverkan som beslut och aktiviteter har för intressenterna, samhället, ekonomin och miljön intressenterna och de kriterier och rutiner som används för att identifiera, välja ut och involvera dem 5.3 Etiskt uppförande Principen är: Organisationen bör uppföra sig etiskt. Organisationens uppförande bör grundas på värderingar som ärlighet, rättvisa, jämställdhet och integritet. Värderingarna innebär respekt för människor, djur och miljö och ett åtagande att ta hänsyn till intressenters behov. KLR bör aktivt främja etiskt uppförande genom att: identifiera och kommunicera sina grundläggande värderingar och principer utveckla och använda styrningsstrukturer som stöder etiskt uppförande inom organisationen, vid beslutsfattande och vid samverkan med andra identifiera, anta och tillämpa riktlinjer för etiskt uppförande som är förenliga med de principer som beskrivs i denna standard uppmuntra och främja respekten för sina riktlinjer för etiskt uppförande förhindra eller lösa intressekonflikter i organisationen som annars skulle kunna leda till oetiskt uppförande definiera och kommunicera de riktlinjer för etiskt uppförande som förväntas av anställda, chefer, leverantörer, entreprenörer och övriga intressenter som har möjlighet att väsentligt påverka organisationens värderingar, kultur, integritet, strategi och verksamhet upprätta rutiner för att övervaka, stödja och genomdriva etiskt uppförande upprätta rutiner för att underlätta rapporteringen av oetiskt uppförande utan rädsla för repressalier identifiera och hantera situationer där lokala lagar och förordningar saknas eller strider mot etiskt uppförande 5.4 Respekt för intressenternas intressen Principen är: Organisationen bör respektera, beakta och bemöta sina intressenters intressen.

23 Även om organisationens mål fastställs av en ledning och en organisation som vilar på en stark demokratisk grund kan ändå individer eller grupper ha rättigheter, krav eller särskilda behov som bör uppmärksammas. Tillsammans utgör dessa organisationens intressenter. Organisationen bör: identifiera sina intressenter erkänna och ta hänsyn till behov och lagstiftade rättigheter hos sina intressenter och bemöta deras synpunkter vara medveten om att vissa intressenter väsentligt kan påverka organisationens aktiviteter utvärdera och beakta möjligheten för intressenter att kontakta, samverka med och påverka organisationen ta hänsyn till förhållandet mellan intressen hos de berörda intressenterna och de mer generella förväntningarna från samhället och förväntningar på hållbar utveckling, och därutöver ta hänsyn till vilken typ av relation intressenterna har till organisationen ta hänsyn till intressenter som kan påverkas av ett beslut, även om de inte har någon formell roll i styrningen av organisationen eller är omedvetna om att de kan påverkas av organisationens beslut eller aktiviteter 5.5 Respekt för de mänskliga rättigheterna Principen är: Organisationen bör göra sitt yttersta för att respektera de mänskliga rättigheterna och erkänna både deras betydelse och deras allmängiltighet. Ansvaret för att respektera de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har ratificerat åligger det allmänna som helhet. KLR har en central roll för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna förverkligas för den enskilde individen. Ett flertal rättigheter, som till exempel rätten till social trygghet, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, inklusive rätten till bostad, rätten till bästa möjliga hälsa, rätten till utbildning samt många av barnets rättigheter liksom rättigheter för människor med funktionsnedsättning ska förverkligas inom ramen för KLR:s verksamhet. Rätten till icke-diskriminering är också bindande för all offentlig verksamhet. Att respektera och upprätthålla de mänskliga rättigheterna bör ses ur ett globalt perspektiv. Här har KLR ett stort ansvar som direkt eller indirekt upphandlare av varor och tjänster på den internationella marknaden. Effekten av felaktiga överväganden och prioriteringar vid upphandling eller andra aktiviteter kan medföra negativa konsekvenser inte bara ur ett socialt perspektiv, utan också ekonomiskt och miljömässigt. För att bevaka och motverka kränkningar bör KLR upprätta rutiner som försvarar och skyddar de mänskliga rättigheterna. Organisationen bör göra sitt yttersta för att: respektera, och där det är möjligt även främja de rättigheter som anges i International Bill of Human Rights samt övriga efterkommande FN-konventioner respektera, och där det är möjligt även främja de rättigheter som anges i Europakonventionen samt övriga efterkommande EU-rättsliga konventioner/konventioner på Europanivå respektera att rättigheterna är universella, det vill säga att de odelbart tillämpas i alla länder, kulturer och situationer/överallt och alltid respektera att de mänskliga rättigheterna är odelbara i den betydelsen att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är lika viktiga som de medborgerliga och politiska rättigheterna

24 Kompetent ledarskap Principen är: Organisationen bör anta en organisationsstruktur som lägger stor vikt vid ett tydligt och kompetent ledarskap Principen om ledarskap är den sjätte och sista principen och den skiljer ut sig från de övriga principer genom att fylla dubbla funktioner. Dels som fristående princip men också som ett medel att införliva de övriga fem principerna i organisationskulturen. Organisationers verksamhetsstyrning påverkas ytterst av de personer som leder organisationen. Därför är ledarskapet avgörande för en effektiv verksamhetsstyrning. Detta gäller inte bara beslutsfattande utan också för att motivera anställda att ta sitt ansvar och medverka till att integrera hållbar utveckling i organisationen. Organisationen bör utveckla ett ledarskap som: betonar vikten av fakta och tydlighet med fokus på organisationens mål involverar alla i en kultur med värderingar som är förenliga med de sex principerna bidrar till medvetenhet och förståelse för en hållbar utveckling med fokus på de tre hållbarhetsdimensionerna, principerna och intressentsamverkan uppmuntrar till ständiga förbättringar i en lärande miljö medvetet och systematiskt utvecklar befintliga ledningssystem så att organisationen effektivt och resurssnålt kan genomföra beslut och aktiviteter, ta ansvar för sin påverkan och därmed medverka till en hållbar utveckling

25 Organisatoriska förutsättningar Att införa ett ledningssystem för hållbar utveckling berör hela organisationen. Även intressenter utanför organisationen bör involveras i arbetet. Intressentmedverkan är ett viktigt inslag för att ledningssystemet och arbetet med hållbar utveckling ska få avsedd verkan. En annan viktig faktor är att i så hög grad som möjligt utgå från den befintliga verksamhetsstyrningen, befintliga rapporteringsvägar och befintliga processer. Ett ledningssystem för hållbar utveckling bör integreras med den befintliga verksamhetsstyrningen och inte bli ett eget system vid sidan om". Det ställs nya krav på organisationen när nya frågeställningar ska drivas. Ett ledningssystem för hållbar utveckling innebär ett förändringsarbete. Beslutsvägar, rapporteringsvägar, rutiner, roller och kompetens behöver därför utvecklas och anpassas efter delvis nya behov. För att skapa förutsättningar för detta förändringsarbete bör organisationens resurser och funktioner anpassas och utvecklas efter de nya behoven i motsvarande grad. Varje organisation är unik med olika system och funktioner för att styra och leda dess olika verksamheter. Det går därför inte att presentera en gemensam organisatorisk modell som passar alla. I stället presenteras nedan några olika funktioner som kan ha en viktig roll vid införande av ett ledningssystem för hållbar utveckling. Funktionerna är: Den politiska ledningen, Samordningsgruppen, Samråd och Verksamheterna. Hur funktioner utformas i detalj och kopplas samman genom besluts- och rapporteringsvägar bör anpassas till varje organisation. Hur anpassningen sker blir också avgörande för hur väl ledningssystemet kommer att fungera. 6.1 Den politiska ledningen Den politiska ledningens engagemang är avgörande för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete. Genom förankring och beslut på ledningsnivå säkerställs det att: Arbetet blir långsiktigt och inte "glöms bort" Tillräckliga, rätt anpassade och fördelade personella och ekonomiska resurser avsätts för att driva arbetet i alla berörda delar av organisationen Återkoppling av resultat blir en viktig källa för att regelbundet uppdatera arbetet (ständig förbättring) Det yttersta ansvaret för hållbarhetsfrågorna integreras som en del av samtliga verksamhets- och politikområden i stället för att delegeras ut/ned i verksamheten Frågeställningar om hållbar utveckling bedöms utifrån ett gemensamt övergripande perspektiv, oberoende av enskilda förvaltningar och avdelningar. Detta möjliggör ett helhetsperspektiv och ett mer samordnat arbetssätt Den politiska ledningen är den funktion som bör fatta beslut om att införa ett ledningssystem för hållbar utveckling. Det innebär inte att ett avgörande och allomfattande beslut måste tas direkt och vid ett givet tillfälle (se avsnitt 7.1). Beslutet kan med fördel delas upp i flera mindre steg där första steget kan handla om att bereda frågan. Oavsett i vilken takt arbetet genomförs är det avgörande att den politiska ledningen "äger" frågan. Förankring i, och engagemang från den politiska ledningen är en garant för ett långsiktigt och prioriterat arbete. Som framgår av punkterna ovan innebär detta även en regelbunden rapportering till den politiska. Sammanfattningsvis bör den politiska ledningen ta de strategiska beslut kopplat, som är kopplade till ledningssystemet och hållbar utveckling. Detta omfattar bland annat beslut om:

26 införande av ledningssystem för hållbar utveckling, eventuella förarbeten och utredningar, ämnesområden i nulägesutredningen, fokusområden och vision, målformulering och revidering av mål på koncernnivå, ekonomiska och personella resurser, nya funktioner och kompetenser, besluts- och rapporteringsvägar, 6.2 Samordningsgruppen Samordningsgruppen är en funktion som vanligtvis inte finns etablerad i den befintliga organisationen. Det handlar om en ny kompletterande funktion, som kan fungera som ett "kitt" eller "smörjmedel" mellan befintliga funktioner. Gruppen bör ha en kompensatorisk roll i meningen att den ska fylla ett ökat behov av sakkunskap inom området hållbar utveckling. Den bör även ansvara för att etablera nya vägar för kommunikation och samråd, både inom och utanför organisationen. Samordningsgruppen bör ha representanter från skilda verksamhetsområden. Gruppen bör bestå av tjänstemän och ledas av en centralt placerad koordinator. Det är viktigt att de av hållbarhetsarbetet mest berörda verksamhetsområdena finns representerade, men även att närliggande bolag och relevanta intressenter ingår i gruppen. Storleken på samordningsgruppen beror av hållbarhetsarbetets omfattning och på organisationens storlek och komplexitet. Gruppen tar inga egna strategiska beslut men bör samordna och ge stöd vid införandet av ledningssystemet. Gruppen rapporterar till en politiskt sammansatt styrgrupp. I viss mening är samordningsgruppen en projektgrupp, med ett begränsat mandat i tid. I det ideala fallet kan gruppen verka temporärt och vara aktiv under en övergångsperiod tills det nya arbetssättet "satt sig" i organisationen. Hur lång tid detta kan ta skiljer sig naturligtvis från fall till fall. Ett mer realistiskt scenario är att den nya funktionen, helt eller delvis, integreras i organisationen. Samordningsgruppens funktion kan vara att: samordna arbetet med att införa ett ledningssystem för hållbar utveckling, planera och genomföra samråd med intressenter, verka som en kompetensresurs samordna arbetet med nulägesutredningen, bereda underlag och förslag till den politiska ledningen, regelbundet rapportera resultat och utfall från arbetet till den politiska ledningen, koordinera hållbarhetsarbetet mellan olika verksamhetsområden, intressenter och den politiska ledningen. 6.3 Samråd Samråd är en central funktion i arbetet för en hållbar utveckling. Den är ingen bestämd, permanent fysisk grupp, utan betecknar gränssnittet mellan organisationen och de olika intressenter, som på något sätt påverkar eller påverkas av organisationens aktiviteter. Samråd kan bedrivas i form av samrådsmöten, enkäter, möten med enskilda representanter, konsultation, e-post med mera. Det kan handla om att, i olika forum och med olika tillvägagångsätt, skapa utrymme för information, kommunikation och påverkan för olika intressentgrupper. Dessa kan exempelvis vara invånare, föreningar och näringsliv. Samordningsgruppen bör ansvara för planering och genomförande av samråd. Det innebär inte att representanter för samordningsgruppen alltid deltar i det operativa arbetet, på själva mötena

27 eller i dialogen. Till samordningsgruppens ansvar hör att identifiera när och var det finns behov av samråd och ge stöd till det operativa genomförandet. Samråd bör behandla områden och specifika frågeställningar som är kopplade till arbetet med hållbar utveckling. Arbetet inleds med att identifiera och bjuda in relevanta intressenter (avsnitt 7.2.2) till konsultation och diskussion. Synpunkter och information sammanställs och blir underlag för analys och beslut i den fortsatta processen. Processer där intressenter bör delta i samråd är i samband med nulägesutredning (avsnitt 7.2.1), fokusområden/vision (avsnitt 7.2.3) och koncernmål (avsnitt ). Samråd kan beskrivas som ett komplement till den demokratiska processen med regionala val. Genom samråd kan berörda intressenter mer direkt och tydligt ge uttryck för intressen, behov och förväntningar. Politiker och tjänstemän ges möjlighet att anpassa både det strategiska och det operativa arbetet i mål och åtgärder. Viktiga frågeställningar kan direkt fångas upp och genomförda insatser kan snabbt återkopplas och utvärderas. Samråd kan sammanfattas som en central funktion i arbetet med hållbar utveckling, i syfte att: förankra organisationens arbete med hållbar utveckling bland exempelvis invånare, olika föreningar och det lokala näringslivet bidra med viktig information vid utredning och bedömning av organisationens påverkan på hållbar utveckling (Nulägesutredningen) verka som rådgivande forum när fokusområden ska beslutas, en vision ska utformas och koncernmål fastställas samordna insatser som helt eller delvis ligger utanför organisationens rådighet 6.4 Verksamheten Verksamheten används här som samlingsbegrepp för det som i kommunal och landstingsorganisation ofta benämns nämnder, förvaltningar, avdelningar och enheter. Till dessa räknas även del- och helägda bolag. Verksamheten, med sin operativa roll, har en nyckelfunktion i arbetet för en hållbar utveckling. Det är i verksamheterna som påverkan sker och resultat skapas. Det är också i verksamheterna som den aktuella situationen kan bedömas och mätas, för att därefter rapporteras som underlag för politiska beslut om framtida mål och handlingsplaner. Ledningen för varje verksamhet har en central roll i utmaningen att översätta koncernmålen (gemensamma och övergripande mål för hela organisationen) till verksamhetsmål med tillhörande handlingsplan. Mål och plan anpassas till de förutsättningar som gäller för den specifika och operativa verksamheten. Det är stor skillnad på hur exempelvis ett kommunalt fjärrvärmebolag formulerar sina verksamhetsmål jämfört med en byggnadsnämnd/-förvaltning, även om koncernmålen är gemensamma. Det är därför avgörande att varje verksamhet översätter de gemensamma koncernmålen till verksamhetsmål och handlingsplaner på ett relevant sätt för att önskade resultat ska uppnås. Det är också viktigt att verksamhetens genomförda aktiviteter mäts, följs upp och rapporteras till samordningsgruppen och den politiska ledningen för att resultat och utfall ska kunna sammanställas och analyseras som underlag för det fortsatta arbetet. I gränssnittet mellan koncernen och de olika verksamheterna bör samordningsgruppen ha en given roll, både som kompetensstöd och som informationsbärare. Däremot bör varje verksamhet ansvara för arbetet att formulera den egna verksamhetens mål och handlingsplaner, men också genomföra de aktiviteter, mätningar, uppföljningar och rapporteringar som krävs. I varje verksamhet, liksom i organisationen i stort, gäller att arbetet med hållbar utveckling bör integreras i den dagliga verksamheten fullt ut för att fungera effektivt. Sammantaget innebär detta att varje verksamhet bör:

Hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner SIS-remiss 10750 Remisstiden utgår: 2013-05-31 Remissen omfattar: SS 85 40 00 Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner svar på remiss till Swedish Standards Institute

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner svar på remiss till Swedish Standards Institute KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-05-02 KS-2013/369.109 1 (4) HANDLÄGGARE Said, Anders Kommunstyrelsen Anders.Said@huddinge.se Ledningssystem för hållbar utveckling

Läs mer

Implantat och biologisk säkerhet - Active implantable medical devices - Part 7: Particular requirements for cochlear implant systems

Implantat och biologisk säkerhet - Active implantable medical devices - Part 7: Particular requirements for cochlear implant systems Implantat och biologisk säkerhet - Active implantable medical devices - Part 7: Particular requirements for cochlear implant systems SIS-remiss 9449 Remisstiden utgår: 2012-01-31 Remissen omfattar: ISO/DIS

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

http://intranet/delade dokument/05. Remisshantering/5.1 Remisser under beredning/2013/2013-1 SIS 10687/Remiss10687.doc 2013-02-28

http://intranet/delade dokument/05. Remisshantering/5.1 Remisser under beredning/2013/2013-1 SIS 10687/Remiss10687.doc 2013-02-28 Implantat och biologisk säkerhet Implants for surgery - Wear of total knee prostheses - Part 4: Wear of the patella-femoral joint - Loading and displacement parameters for wear-testing machines and corresponding

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

ISO 26000. En standard om ta samhällsansvar

ISO 26000. En standard om ta samhällsansvar 1 ISO 26000 En standard om ta samhällsansvar Anna Linusson, Stockholms läns landsting, Ordförande Svenska ISO 26 000 kommittén Ordförande Internationella myndighetsgruppen 2 ISO 26000 i korthet Titel:

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Remiss SIS 9252 Renhet i operationsrum Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet I operationsrum

Remiss SIS 9252 Renhet i operationsrum Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet I operationsrum 2011-12-05 Swedish Standards Institute 118 80 Stockholm Remiss SIS 9252 Renhet i operationsrum Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet I operationsrum Svenska Läkaresällskapet () är

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Handläggare, tfn Bengt Rydstedt, 08-555 520 28 E-post bengt.rydstedt@sis.se Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Detta dokument har utarbetats av AG 8 inom projekt LIS, Ledningssystem

Läs mer

Frågor kring remissen besvaras av Git Eliasson, SIS, telefon: 08-555 520 83, epost: git.eliasson@sis.se

Frågor kring remissen besvaras av Git Eliasson, SIS, telefon: 08-555 520 83, epost: git.eliasson@sis.se Laboratoriemedicin - Färgkoder för säkerhetskork på vakuumrör för provtagning av venöst blod SIS-remiss 9007 Remisstiden utgår: 2011-08-01 Remissen omfattar: SS 872805 In vitro diagnostic medical devices

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1

28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1 Ale kommun Stockholm Stockholm ALE Ale Göteborg Göteborg Malmö Malmö 28 000 invånare med en kvart till storstaden 28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1 Hållbarhetsanalys Ale kommun 2014-04-08

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Ledning (Landstingets ledningsstab) +46155247636 2013-02-20 LS-LED13-120-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting 1 En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000 Anna Linusson Stockholms läns landsting 2 Bakgrunden SLL:s engagemang Den svenska kommittén SIS/TK 478 Den internationella processen

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Värdegrund för Huddinge kommun remissvar

Värdegrund för Huddinge kommun remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-16 SN-2014/1118.119 1 (2) HANDLÄGGARE Erika Svärdh 08-535 312 05 erika.svardh@huddinge.se Socialnämnden Värdegrund för Huddinge kommun remissvar

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Remiss SIS Laboratoriemedicin Färgkoder för säkerhetskork på vakuumrör för provtagning av venöst blod

Remiss SIS Laboratoriemedicin Färgkoder för säkerhetskork på vakuumrör för provtagning av venöst blod 2011-06-20 SIS, Swedisk Standards Institute 118 80 Stockholm Remiss SIS Laboratoriemedicin Färgkoder för säkerhetskork på vakuumrör för provtagning av venöst blod Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund

Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund Behov av att kunna verifiera en organisations tillämpning av ISO 26000 väcktes vid nystarten av TK

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013

Verksamhetsberättelse 2013 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Lena Stengaard Administrativa enheten +46155247295 2014-02-07 HBN14-006-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T E S D A

Läs mer

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 1(5) Antagen Kommunfullmäktige 2014-10-27, 138 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 2 Inledning Det är en gemensam angelägenhet att

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Bilaga 2, LS 167 /02 Ekonomienheten DATUM DIARIENR 2006-01-10 LKD 02558 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Allmänt Detta reglemente avser inte att reglera vad som är god intern kontroll. Varje

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-15 FSN-2014/92.119 1 (4) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Förskolenämnden Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun Förslag

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

SIS/TK 551, Vårdhundar Svar på SIS-remiss 10053 avseende SS 876000:2012

SIS/TK 551, Vårdhundar Svar på SIS-remiss 10053 avseende SS 876000:2012 SVARSBLANKETT SIS-remiss 0053 (5) e-post: christa.ahlenblom@sis.se SIS Remissvar Christa Ahlenblom 8 80 STOCKHOLM SIS/TK 55, Vårdhundar Svar på SIS-remiss 0053 avseende SS 876000:202 Senaste svarsdatum

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun NATUR- OCH BYGGNADS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-06-09 Sida 1(2) Diarienr: TN-2015/210.199 Handläggare Felicia Almerén 08-535 365 47 felicia.almeren@huddinge.se Remiss: Personalpolicy för

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer