MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR GÅNG- OCH CYKELVÄG VID STRANDKYRKOGÅRDEN VÄNERSBORG

2 Beställare: Beställarens handläggare: Konsulter: Underkonsult: Vänersborgs kommun Per-Olof Gustavsson Rune Ljungströmmer Rådhuset Arkitekter AB, Uddevalla Karin Bjelkenäs Carl-Axel Hallén HydroGIS AB Lars-Harry Jenneborg Johan Hjerpe

3 1 STRANDLEDEN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR EN GÅNG- OCH CYKELVÄG. INNEHÅLL SIDA INLEDNING 2 Bakgrund 2 Miljökonsekvensbeskrivning och miljöbalken 2 BESKRIVNING AV PROJEKTET 3 OMRÅDESBESKRIVNING 3 Läge 3 Planförhållanden 4 Riksintressen 4 ALTERNATIVA LÖSNINGAR 4 Väg på bank i vatten alternativ A 4 Väg längs strandlinjen alternativ B 5 Nollalternativet 5 Väg genom kyrkogården 5 OMRÅDETS MILJÖVÄRDEN 6 Stads- och landskapsbild 6 Kulturmiljö 7 Naturmiljö 7 Friluftsliv 10 Geoteknik 10 KONSEKVENSER AV GC-VÄGEN ALLMÄNT 10 KONSEKVENSER AV BESKRIVNA ALTERNATIV 11 Väg på bank i vatten - alternativ A 11 Väg längs strandlinjen alternativ B 12 Nollalternativet 13 SLUTSATSER 13 REKOMMENDATIONER 14 Bilaga 1: Planskiss för alternativ A och B Bilaga 2: Artdatabankens faktauppgifter om Stenfrö Bilaga 3: Studerade alternativ samt rekommenderad sträckning Bilaga 4: Fotomontage rekommenderad sträckning

4 2 INLEDNING Bakgrund Vänersborgs kommun planerar att utmed stränderna i Vänersborg få ett sammanhängande stråk av gång- och cykelvägar. Idag finns en sådan strandnära gång- och cykelväg, GC-väg, längs hela sträckan utmed Vänern samt även utmed större delen av sträckan utmed Vassbotten. Längs vissa sträckor, som t ex förbi Strandkyrkogården samt, längre norrut, vid järnvägen saknas dock idag en strandnära förbindelse. Vad gäller passagen av järnvägen hyser kommunen goda förhoppningar om att göra en överenskommelse med Banverket om en plankorsning. På sträckan förbi Strandkyrkogården, mellan Fredriksbergsgatan och Vänhemsgatan, vill kommunen sammanbinda befintliga strandnära GC-vägar norr och söder om kyrkogården med en ny länk. Den nya sträckan kommer även att ingå som en del i Hälsans Stig, som är en är en 7 km lång promenad- och motionsslinga runt centrala Vänersborg. Kommunen har beslutat utreda vilka alternativa sträckningar av en GC-väg som är möjliga förbi Strandkyrkogården. Två alternativa utformningar föreligger - alternativ A och B. Alternativ A går väster om kyrkogården på en bank en bit ut i Vassbotten. Ett annat alternativ som som går helt strandnära direkt väster om kyrkogårdens gräns har även studerats, alternativ B. Miljökonsekvensbeskrivning och miljöbalken Alla som avser att vidta någon åtgärd som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken skall enligt balkens 6 kap. 4 tidigt samråda med Länsstyrelsen. Efter samrådet skall Länsstyrelsen besluta om åtgärden antas medföra betydande miljöpåverkan. Vänersborgs kommun har den 15 april 2002 haft ett samrådsmöte med olika representanter för länsstyrelsen. Vid samrådet framkom att det fortsatta arbetet bör inriktas på att genom en MKB avgöra framkomligheten för föreslagen sträckning. Länsstyrelsen rekommenderade också ett underhandssamråd med länsstyrelsen innan ansökan om tillstånd för vattenverksamhet inges till Miljödomstolen och innan detaljplanearbetet fortsätter. En miljökonsekvensbeskrivning syftar till att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. (Miljöbalkens 6 kap.3 ) Teknik- och Trafikenheten i Vänersborgs kommun har av Rådhuset Arkitekter AB i Uddevalla beställt framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen för de olika alternativa sträckningarna förbi Strandkyrkogården. Miljökonsekvensbeskrivningen skall inte bara omfatta konsekvenserna av de ingrepp de aktuella vägsträckningarna kan antas medföra för miljön utan ska dessutom beskriva ett s.k. nollalternativ, dvs. vilka konsekvenserna blir om inte åtgärden genomförs.

5 3 BESKRIVNING AV PROJEKTET Vänersborgs kommun vill bygga en cykelväg mellan Fredriksbergsgatan och Vänerparken. GC-vägen ska komplettera befintligt GC-stråk utmed Vassbotten. Två alternativa sträckningar väster om kyrkogården har studerats. Det västligaste föreslås ligga på en vägbank meter ut i vattenområdet. Det andra följer nära utefter strandlinjen. Alternativ till nyanläggning av GC-väg på den aktuella sträckan är nyttjande av befintlig GCbana utmed Edsvägen, vilket i följande text beskrives som nollalternativet. Sträcka aktuell för utbyggnad av gångoch cykelväg PLANERAD KORSNING MED JÄRNVÄG Edsvägen nollalternativet STRAND- KYRKO- GÅRDEN OMRÅDESBESKRIVNING Läge Objektet är beläget i centrala Vänersborg. Avståndet till centrum är ca 1 kilometer. Området som berörs av den aktuella GC-vägen sträcker sig från korsningen Fredriksbergsgatan- Huvudnäsgatan söder om Strandkyrkogården ca 300 m norrut längs stranden. Anslutning till befintlig GC-väg sker ca 40 m norr om kyrkogården. Väster om kyrkogården ligger Vassbotten, som är en del av Vänern. Norr om undersökningsområdet är en större marina belägen.

6 4 Planförhållanden Det berörda vattenområdet ingår i planlagt område. Den gällande planen Stadsplan för område söder om järnvägen mellan Storgatan och sjön Vassbotten, är fastställd 11 nov Kvartersmarken för kyrkogården går i gällande plan ända ner till vattenbrynet. Det berörda vattenområdet ingår i detaljplanelagt område. Detaljplanen anger att vattenområdet inte får utfyllas eller överbyggas. Byggande av den aktuella GC-vägen innebär att ny detaljplan måste upprättas. Riksintressen Det berörda området ingår i riksintresse för friluftsliv. Vänerns vattenområde omfattas av riksintresse för yrkesfisket. Avgränsningen av riksintresseområdet ligger norr om gamla hamnkanalen. STRANDKYRKO- GÅRDEN ALTERNATIVA LÖSNINGAR Väg på bank i vatten alternativ A Den planerade sträckan av GC-väg utgör fortsättning på den cykelväg som följer stranden från Gropbron i söder förbi Fredriksberg fram till Strandkyrkogården.

7 5 Den nya GC-vägen ansluts dels till befintlig GC-väg mot söder men också med en gångväg mot Huvudnäsgatan utmed Strandkyrkogårdens södra sida. Den nya vägen rundar den bergknalle som utgör kyrkogårdens sydvästra hörn och fortsätter ytterligare ca femtio meter mot norr på en utfyllnad som sträcker sig ca 10 meter ut från nuvarande strandlinje. Mellan GC-vägen och berget uppkommer, genom utfyllnad av svackor mot berget nya ytor, med attraktiva lägen mot söder och väster. Ytterligare längre norrut fortsätter GC-vägen på en bank som mellan sig och Strandkyrkogården lämnar ett 5-20 meter brett öppet vattenområde. Den sträcka som GCvägen går på bank är totalt ca 250 meter lång. På halva sträckan bryts banken och ersätts av en 10 meter lång träbro för att öka vattenomsättningen i det av banken instängda vattenområdet. Vägbanken föreslås utföras av sprängsten med släntlutningen 1:2. Släntytorna bekläds, på sjösidan, med ett erosionsskydd som avslutas med en grön yta. Mot lagunens insida kommer släntytorna över erosionsskyddet att ges en mer omsorgsfull ytbehandling för att ge lagunområdet en mer parkliknande karaktär. I norra delen av Strandkyrkogården ansluter cykelvägen åter mot stranden och följer ca femtio meter på en mindre utfyllnad utmed den nuvarande strandlinjen innan den ansluter till befintlig cykelväg. Norr om Strandkyrkogården finns även en utbyggd GC-väg genom Vänerparken med föreslagen korsning med järnvägen och en fortsättning utefter gamla hamnkanalen. Väg längs strandlinjen alternativ B En alternativ lösning är att dra cykelvägen som en utfyllnad dikt an till nuvarande strandlinje. Den nya vägen rundar den branta bergknallen i kyrkogårdens sydvästra hörn i en snäv sväng, vilket ger dålig sikt och därmed dålig trafiksäkerhet. Efter kurvan följer vägen tätt intill berget som i denna del sluttar kraftigt mot vattnet. Vägbankens yttre släntkrön hamnar, från udden och 150 meter norrut, på varierande ca 3-6 meter ut från den nuvarande strandlinjen. Där kyrkogården avgränsas av en mur mot vattnet kommer vägbanken på vissa delar att ansluta direkt mot muren. Någon lagun kommer således ej att bildas i detta alternativ. Vid den nordligaste udden lämnar vägen vattnet och svänger vägen upp på land över den lilla utskjutande bergudden och följer därefter parallellt med muren och kyrkogårdens gräns fram till befintlig cykelväg. Nollalternativet Ett nollalternativ utgör en analys av miljöförhållandena i det aktuella området om det föreslagna projektet inte genomförs. Nollalternativet innebär i det här fallet att cykeltrafik från Fredriksbergsgatan, precis som idag, får följa cykelbana utmed Huvudnäsgatan, Edsvägen och Vänhemsgatan. Nollalternativet innebär ingen ytterligare påverkan på naturmiljö, kulturmiljö eller landskapsbild. Väg genom kyrkogården Promenadstråket passerar idag genom Strandkyrkogården och är ej framkomligt för cyklar. Alternativet att tillåta cykeltrafik genom kyrkogården är ej genomförbart med hänsyn till griftefriden. Ett önskemål från kyrkogårdsförvaltningen är att sträckningen istället ska gå utanför kyrkogården.

8 6 OMRÅDETS MILJÖVÄRDEN Stads- och landskapsbild Det berörda området omfattar en bit av den förhållandevis långa sträcka där Vänersborgs stad gränsar direkt till vattnet. Söder om Strandkyrkogården ligger Fredriksberg, ett område med äldre villabebyggelse som ger ett lummigt intryck. Norr om Strandkyrkogården ligger Vänerparken, det f d lasarettsområdet som domineras av större institutionella byggnader inrymmande högskola, vårdcentral, museum m m. Sett från vattensidan har strandområdet längs hela sträckan mellan Gropbron i söder och Vänerparken i norr en bibehållen naturkaraktär trots att stadsbebyggelsen längs hela sträckan ligger tätt inpå. På avsnittet förbi Strandkyrkogården understryks den lummiga karaktären genom det stora antalet äldre lövträd inom kyrkogårdsområdet. Längs större delen av kyrkogårdens gräns mot vattnet finns en naturstensmur vilken på avstånd döljs av vegetationen. Vy från Vassbotten mot den aktuella sträckan förbi kyrkogården Vy mot den lilla udden i norr Vy mot den stora udden i södra delen av sträckan

9 7 Kulturmiljö Kulturhistoriska värden i begravningsplatser är skyddade enligt kulturminneslagen (KM) 4 kap1 (ev även 13 ). Strandkyrkogården avgränsas visuellt mot vattnet av en kraftig vegetationsskärm. Den centralt belägna gångvägen i kyrkogårdens längdriktning leder genom trappor ända ner till en sittyta nedanför kyrkogårdsmuren. Från kyrkogården leder en gångväg ner till en sittyta i anslutning till vattnet Naturmiljö Sjön Vassbotten utgör en ca 200 ha stor avsnörd vik av Vänern. Sjön som är relativt grund(max 7m) är en värdefull fågellokal. Biologisk inventering av det i östra delen av Vassbotten belägna området, utanför Strandkyrkogården, genomfördes i juni 2002 av Hydro-GIS AB, Stenungsund genom Johan Hjerpe och Lars-Harry Jenneborg. Bottenundersökningen genomfördes med droppvideokamera. Positionsangivelser inom parentes i följande beskrivningar hänvisar till motsvarande i Bilaga 1. LANDMILJÖ Strandremsan väster om Strandkyrkogården är mestadels mycket smal men bredden varierar mellan 0 och 16 m. Stranden består av omväxlande kala klippor och korta avsnitt med sandstrand. Söder om Strandkyrkogården dras GC-vägen över en öppen gräsyta (1) som delvis har skräpmarkskaraktär. Förutom vanliga gräsmattsarter som vitgröe Poa annua och vitklöver Trifolium repens förekommer rikligt med sommargyllen Barbarea vulgaris ssp. arcuata och teveronika Veronica chamaedrys. En utskjutande udde vid kyrkogårdens sydvästra hörn utgörs av klipphällar med sparsam vegetation (3). På hällarna växer gul fetknopp Sedum acre, sparvnäva Geranium pusillum, femfingerört Potentilla argentea, svartkämpar Plantago lanceolata, kaukasiskt fetblad Sedum spurium och gullklöver Trifolium aureum.

10 8 Längre norrut förekommer korta avsnitt med smal sandstrand mellan klipphällarna (4-5). Blekbalsamin Impatiens parviflora förekommer rikligt på de sandiga partierna. Andra arter som är spridda längs stranden är luddunört Epilobium parviflorum, vit dunört Epilobium ciliatum, strandklo Lycopus europaeus, korsört Senecio vulgaris och klippfibbla Hieracium sp. grupp oreadea. Avsnitt med sandstrand och mindre vassruggar väster om strandkyrkogården. Lokal för blekbalsamin Omfattande vassbälte samt strand med större almar och lönnar vid GC-vägens norra angöringspunkt Strandparti i norra delen av sträckan

11 9 I vattenstranden finns små bestånd av vasstarr Carex acuta. I vattnet intill strandlinjen finns flera mindre ruggar av vass Phragmites australis samt ett bestånd av vattenpilört Persicaria amphibia. Några stora almar och pilar innanför kyrkogårdsmuren har kronor som hänger ut över vattnet. På stranden vid norra delen av kyrkogården (5-7) förekommer slyvegetation av asp Populus tremula och vide Salix sp. Markvegetationen är av högörtstyp med nejlikrot Geum urbanum, brännässla Urtica dioica, gårdsskräppa Rumex longifolius och vänderot Valeriana sp. Här och var finns inslag av löktrav Allaria petiolata, fingerborgsblomma Digitalis purpurea, kardvädd Dipsacus fullonum samt stenfrö Lithospermum officinale (7). Den sistnämnda är av Artdatabanken rödlistad och således en hotad art - klassad som missgynnad (NT) med ca 20 växtplatser i Västra Götaland (se Bilaga 2). Utmed stranden norr om kyrkogården breder ett sammanhängande vassbälte ut sig (8). Ovanför strandkanten, som försetts med erosionsskydd av sprängsten, förekommer enstaka större almar och lönnar samt mindre exemplar av ek, lönn och klibbal. Markvegetationen är trivial och utgörs av hallon Rubus idaeus, hundäxing Dactylis glomerata, kirskål Aegopodium podagraria, hundkex Anthriscus sylvestris, smörblomma Ranunculus acris, röllika Achillea millefolium och brännässla. VATTENMILJÖ Sjöbotten utmed stranden är variationsrik med omväxlande sand-, grus-, sten- och klippbotten. Bergsbotten finns oftast där berghällar skjuter ut från land. I regel förekommer här en ytnära och trivial grönalgsvegetation med Ulothrix sp. och Cladophora sp. Inom de små vikar som bildas av de utskjutande bergshällarna består bottnarna av sand med inslag av grus eller sten. Fraktionen grovt grus och stenansamlingar bedöms allmänt ha relativt höga naturvärden. Grovt grus utgör lämpligt leksubstrat för bottenlekande laxfiskarter och stenansamlingar utgör viktiga gömställen för många bottendjur t ex kräftor. I det berörda området finns ytor som kan utgöra lekområden för t ex gös, aborre, gädda men även brax, vimma och mört. Allmänt förekommande arter på något fastare sedimentbotten är strandpryl Littorella uniflora, ålnate Potamogeton perfoliatus och hårslinga Myriophyllum alterniflorum. Den sistnämnda förekommer lokalt rikligt i norra delen (pos 6-8). Strandpryl är särskilt vanlig nära stranden i södra delen av området (pos 2). Djupare bottnar än ca 1 m utgörs av sand eller siltig sand med ingen eller sparsam vegetation av hårslinga. Mot norr i anslutning till vassbältet ökar inslaget med gyttja. I ytterkanten av vassbältet (pos 8) observerades fragment av möjligen gräsnate Potamogeton gramineus (osäker artbestämning och kan eventuellt vara rostnate eller någon hybridform). En guldbrämad dykarbagge Dytiscus marginatus observerades intill strandkanten. I övrigt observerades inga anmärkningsvärda fisk- eller djurarter.

12 10 Friluftsliv Strandnära områden utgör i de flesta sammanhang attraktiva delar i tätortens närområden. Promenadstråk i anslutning till vattenområden har också en given attraktionskraft. Vänersborgs kommun har vid utbyggnad av GC-nätet för centralorten försökt ta tillvara de kvaliteter som stadens vattennära läge erbjuder. Att kunna erbjuda en promenad nära vattenlinjen runt staden är en kvalitet som i stor utsträckning har kunnat realiseras. Utmed Vassbotten saknas dock på sträckan förbi Strandkyrkogården denna möjlighet att kunna följa strandlinjen. Sportfiske med spö bedrivs från bergsuddarna inom undersökningsområdet - särskilt i söder (pos 3). Geoteknik Geoteknisk undersökning har i nuläget ej utförts av det aktuella området. Erforderlig stabilitetsundersökning och bergsondering kommer att utföras under senare skede. KONSEKVENSER GC-VÄGEN ALLMÄNT Anläggande av en gång- och cykelväg förbi Strandkyrkogården medför förbättrad framkomlighet och att ett attraktivt sammanhållet strandnära stråk tillskapas. Det nya stråket ger flanörer möjlighet att uppleva Vänersborg ur nya vinklar. Utmed den nya GC-sträckan kommer förutom vackra vyer över Vassbotten också en bit av ett idag relativt svårtillgängligt strandavsnitt att kunna upplevas på nära håll. I södra delen kan det eventuellt bli möjligt att tillskapa nya västvända sittplatser på ytor som fylls ut mellan vägen och berget. Eftersom byggandet av GC-vägen sker i strandlinjen kommer den nya vägen huvudsakligen att exponeras ut mot vattnet, men även från andra sidan av vattenområdet. Konsekvenserna för landskapsbilden är beroende av hur arbetena utförs. En uppbyggd vägbank med slänter av makadam eller sten kommer att tydligt exponeras även på långt avstånd. Det är därför av största vikt att den vägbank som byggs upp för GC-vägen utformas med erosionsskydd som utformas med hänsyn till både funktion och landskapsbild. Med hänsyn till landskapsbilden bör också bankhöjden hållas relativt låg och man får, eftersom detta inte kommer att utgöra ett huvudcykelstråk, acceptera att GC-vägen inte alltid blir framkomlig vid höga vattenstånd. Kyrkogården är skyddad enligt kulturminneslagen och det är av betydelse att byggnadsåtgärder i kyrkogårdens direkta närhet utförs med material och metoder som är lämpliga med hänsyn till närheten till begravningsplatsen och dess kulturhistoriska värden. Detta kan t ex gälla broräcken, belysningsstolpar etc. och i synnerhet om ett alternativ direkt intill kyrkogården, enligt alternativ B, skulle bli aktuellt. De naturstensmurar som avgränsar kyrkogården mot vattnet är vackra och anläggningsarbetena bör utföras utan att dessa skadas.

13 11 KONSEKVENSER AV BESKRIVNA ALTERNATIV Väg på bank i vatten alternativ A Några mindre träd samt troligtvis också någon större alm eller lönn måste avverkas vid GCvägens norra angörningspunkt, vilket i sig bedöms som ett måttligt ingrepp i naturmiljön. I norra änden där GC-vägen ansluter till stranden görs ingrepp i strandbiotopen i det område där stenfrö växer (pos 7). De negativa konsekvenserna för stenfröpopulationen är beroende av hur arbetena utförs och hur långt ut i omgivande mark slänten dras ut. Arten finns sannolikt i fröbank i närområdet. Det naturliga klippstrandpartiet mellan pos 5, pos 9 och pos 6 blir till delar förstörd då den nya vägbankens utbredning mot stranden medför att klipphällarna fylls över med massor. Idag finns få sådana narturliga klipphällar kvar utmed denna strandsträcka. På denna sträcka kommer GC-vägen att skära genom ett bredare vassbälte. En del av vassen kommer därmed att försvinna, vilket tillsammans med trafiken på GC-vägen kan innebära en viss störning för fågellivet.vassen bedöms dock snart komma att återetableras. De låga klipphällarna i norra delen kommer delvis att fyllas över av den nya vägbanken för GC-vägen Växtlokalen med blekbalsamin, vilken enligt vissa floror betraktas som ganska ovanlig, bör kunna bevaras intakt eftersom GC-vägen dras ute i vattnet förbi dessa lokaler. Det kan inte uteslutas att lekområden för fisken kommer att tas i anspråk genom utläggandet av stenbanken. Detta innebär att leken som skett inom det här området kommer att försvinna och att fiskarna som i regel återvänder till samma lekplatser måste hitta nya lekområden i konkurrens med andra fiskar. Sammantaget bedöms dock ianspråktagandet av sjöbotten innebära en måttlig negativ påverkan på fiskeintressena och naturmiljön. Det finns också goda möjligheter att återskapa lekbottnar genom utläggning av substrat som inte slammar igen, lämpligen naturgrus. Detta bör ske i samråd med fiskesakkunniga på t ex länsstyrelsen. Risken för bottenupptryckning bedöms som liten då bottenmaterialet är relativt fast. Även det ringa vattendjupet medför förhållandevis små utfyllnadsytor för GC-väg med tillhörande släntfot. Vägbanken kommer att utföras av grovt stenmaterial vilket minimerar grumling i vattnet under byggnadstiden.

14 12 Vattencirkulationen kan med den föreslagna utformningen bli dålig i lagunen som bildas innanför GC-vägen. I nuläget är strandområdet relativt exponerat med vågor från väster dit också svallvågor från båttrafiken bidrar och medfört att bottnarna är av erosionstyp. Genomförandet av Alternativ A leder till en ökad igenslamning i lagunen. På sikt leder detta till troligen till en viss igenväxning med bladvass på mjukbottenpartierna varvid också annan vattenvegetation konkurreras ut. Risken för nedskräpning av lagunen bedöms inte utgöra något problem då lagunen kommer att underhållas som en parkanläggning. Släntfotsfyllnader med sten kommer att utgöra sekundär hårdbotten som kommer att vara attraktiva för många limniska djur (t ex kräftor och fisk). Banken kommer utmed längre delen av sträckan att ligga mindre än en meter över normalvatten nivån, +44,85. Vid bankens anslutning på ömse sida av bron, stiger bankhöjden till knappt två meter över normalvattennivån, för att brokonstruktionen av trä inte ska komma under vatten vid höga vattennivåer. Väg längs strandlinjen alternativ B Alternativ B som längs större delen av sträckan följer strandlinjen medför att den naturligt formade och omväxlande strandmiljön kommer att få ett anlagt och stelt utseende genom den vägbank som läggs ut i gränsen mellan land och vatten (se även typsektion). Den naturliga strandmiljön som avslutar kyrkogården kommer att tillstora delar försvinna och ersättas av en bankfyllnad. Naturstensmuren utmed kyrkogårdsgränsen kommer till delar att döljas då den nya vägbanken läggs i direkt anslutning till muren. Genom att GC-vägen i alternativ B läggs strandnära utmed hela sträckan, blir påverkan på strandvegetationen betydligt större. Härvid kommer bl a populationen av blekbalsamin utmed de sandiga strandavsnitten att försvinna. Övrig strandvegetation som måste avlägsnas utgörs till stor del av buskar och sly. I vattenområdet försvinner flera mindre vassruggar samt beståndet med vattenpilört, vilket enligt alternativ A skulle komma att inneslutas i en lagun. I norr ansluts den nya GC-vägen till befintlig GC-väg i samma punkt som alternativ A. Även med denna sträckning måste avverkning av några träd ske i denna del. Den naturligt vackra strandmiljön, med flera låga kala klipphällar och korta avsnitt av sandstrand, kommer att förstöras om GC-vägen byggs enligt alt B. I anslutning till Vänersborg finns inte många naturliga strandmiljöer, av denna typ, kvar. I gengäld tas en mindre yta sjöbotten i anspråk jämfört med alternativ A. Släntfotsfyllnader med sten kommer att omfatta en yta som jämfört med alternativ A är avsevärt mindre.

15 13 Nollalternativet Nollalternativet innebär ur miljösynpunkt att inga ingrepp i strand- eller vattenområde kommer till stånd samt att landskapsbilden sett från det omgivande vattenområdet bibehålls med nuvarande utseende. SLUTSATSER Befintlig cykelbana utmed Edsvägen Den sammanfattande slutsatsen är att det berörda området har sådana naturvärden att de föreslagna åtgärderna innebär en förhållandevis stor påverkan på naturmiljön enligt båda utredningsalternativen. I alternativ A kommer den naturliga strandzonen att förstöras genom utfyllnaden för vägbanken. Vidare kommer en rödlistad art att påverkas, vilket innebär att dispens måste sökas från länsstyrelsen. Några mindre och eventuellt något enstaka större träd måste också avverkas på samma plats. Jämfört med alternativ A bedöms alternativ B medföra större negativa konsekvenser för naturmiljön i och med mer omfattande ingrepp i strandvegetationen, vilket resulterar i att den naturliga strandmiljön försvinner. I vattenmiljön ianspråktar alternativ A avsevärt mer sjöbotten, varvid lagunen måste inkluderas då denna bottenyta kommer att förändras betydligt. Ingreppen i den limniska miljön bedöms dock i sin helhet som måttliga jämfört med landmiljön. Ur landskapsbildssynpunkt bedöms inget av alternativen medföra någon påtaglig negativ förändring sett i det stora landskapsrummet. Sett ur brukarnas perspektiv, de som kommer att nyttja GC-vägen, kan det nya vägavsnittet på banken komma att bjuda fina närmiljöer som idag inte finns eller är svårtillgängliga. Den nya lagunen, liksom andra småytor utmed GCvägen, kan med biologiskt, tekniskt och estetiskt kunnande utformas så att de blir ett fint tillskott till Vänersborgs strandnära parkmiljöer. Den nya cykelvägen bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för den kulturmiljö som kyrkogården utgör.

16 14 REKOMMENDATIONER Med hänsyn till landvegetationen rekommenderas en utformning enligt alternativ A, men där norra anslutningen ändras enligt alternativ rekommenderad sträckning, se bifogad ritning, Bilaga3. I alternativet rekommenderad sträckning har vägbanken i norra delen dragits ut i en vidare sväng innan den ansluter till stranden. Härmed undvikes utfyllnad över strandpartiet med låga klipphällar. Anslutningen av vägbanken mot stranden görs mer vinkelrät för att minska ingreppen. För att ge stenfröet möjligheter att fortleva i området ska ingreppen minimeras genom att utbredningen av bankslänterna görs så små som möjligt, d v s läggs i brant släntlutning. Det är viktigt att stor försiktighet iakttas under arbetenas utförande så att anslutande mark skyddas mot skador och ingrepp. Ingen körning med arbetsfordon, grävning eller utläggning av massor får här ske utanför vägbanken. Härigenom bedöms stenfröet kunna räddas kvar i området. För att kompensera att ytor inom vattenområdet som kan utgöra lekbottnar för fisken försvinner, bör nya lekbottnar återskapas utanför vägbanken genom utläggning av naturgrus. För att undvika att lagunens vatten blir stillastående föreslås att minst tre öppningar anläggs i GC-vägen. Flera betongkulvertar i rad medför ofta att större grenar, plankor, vassrör och liknande täpper till och förhindrar ytvattencirkulationen. Enligt det rekommenderade förslaget byggs två enkla träbroar med ca tio meters spännvidd i söder respektive norr. En ökning av spännvidden på broarna kan ytterligare förbättra vattenutbytet i lagunen vilket motverkar igenväxning. Mitt emellan broarna föreslås en kulvert med diameter ca två meter. Kulverten bör utföras med snedskurna ändar, d v s anpassad till släntlutningen. Brokonstruktionerna ligger ca en meter över högsta högvattennivån medan mellanliggande delar av vägbanken ligger på en nivå mellan högvattennivå och normalvattennivå. Att vägbankens höjd varierar bedöms komma att ge anläggningen ett mer tilltalande utseende.

17 Alternativ A Alternativ B Bilaga 1

18

19 Lithospermum officinale stenfrö Boraginaceae MISSGYNNAD (NT) Ordn. Boraginales, Fam. Boraginaceae, Lithospermum officinale L. Beskrivning. Stenfrö är en cm hög ört. Stjälken är styvt upprätt, strävhårig och rikt grenad i övre delen. Bladen sitter strödda och är lansettlika och spetsiga. I grenspetsarna bildas efterhand små gulvita blommor stödda av långa stödblad. Kronan är 3 4 mm bred med fem likstora flikar. Den fyrdelade frukten blir sittande i bladhörnen. De karaktäristiska delfrukterna som gett arten dess namn är ca 3 mm, stenhårda och liknar små porslinsägg. Stjälkarna bildar kvarstående vinterståndare. Utbredning och status. Stenfrö förekommer sällsynt i flera landskap i Syd- och Mellansverige upp till Gävle. Den förekommer huvudsakligen i kalktrakter. Den har minskat i flera landskap och är försvunnen från Blekinge och Halland. På andra platser tycks populationerna vara stabila. Rikast förekommer den på Öland där den är relativt vanlig på den västra delen. Totalpopulationen i landet är dock liten genom att lokalerna ofta är individfattiga och antalet lokaler relativt begränsat (ca 200). Stenfrö finns också sällsynt i Norge och Danmark och på någon enstaka lokal i Finland. Den har en stor sammanhängande utbredning från Västeuropa österut ända till Kina. Den finns också som inkomling i Nordamerika. Ekologi. Stenfrö växer företrädesvis i strandsnår på grusig, stenig eller blockig mark, gärna i anslutning till branter eller klappervallar. Den kan också uppträda i bryn mot gräsmarker och örtbackar. På Öland växer den även i alvarkarst. Stenfrö föredrar halvöppna till öppna ståndorter och trivs inte i slutna skogsmiljöer. Den förekommer också mer eller mindre tillfälligt på kulturskapade ståndorter. Av växtplatserna att döma verkar arten vara beroende av god tillgång på ljus och värme samt viss omrörning av marken. Det är särskilt tydligt på den kalkrika landhöjningskusten i Norduppland och Gästrikland där den ofta uppträder i luckor i den maritima lövbården vilka skapats genom ishyvling. Åtgärder. Kunskaperna om artens ekologi är bristande. Utvecklingen bör följas och populationsdynamiken studeras mer ingående. Övrigt. Utländska namn DK: Læge-Stenfrø, NO: Lækjesteinfrø, FI: Rohtorusojuuri, GB: Common Gromwell. Litteratur Almquist, E Upplands vegetation och flora. Acta Phytogeogr. Suec. 1. Georgson, K. m. fl Hallands flora. Lund. Malmgren, U Västmanlands flora. Lund. Rasmussen, S. M Boraginaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 60: Sterner, R Ölands kärlväxtflora. Lund. Ståhl, P m. fl Hotade och sällsynta växter i Gävle kommun. Gävleborgs Botaniska Sällskap. ArtDatabanken Faktablad: Lithospermum officinale stenfrö Förf. Peter Ståhl ArtDatabanken, SLU Artdatabankens faktauppgifter om Stenfrö Bilaga 2

20

21 ALT B ALT A NOLLALT REKOMMENDERAD STRÄCKNING Bilaga 3

22

23 Fredriksberg Vänerparken Strandkyrkogården Vassbotten

24

25

26 Box UDDEVALLA Tfn Fax