Mot ett säkrare teoriprov

Transkript

1 1(15) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY Mårtenson, Nils Tel: nils.martenson@naturvardsverket.se PM Ärendenr: NV Mot ett säkrare teoriprov Förstudie om brister i jägarexamens teoretiska prov med förslag på möjliga förbättringsalternativ BES ÖK: S TOC KHO L M VAL HA L L AV Ä GE N 195 ÖS TE R S UN D F ORS K AR E NS VÄ G 5, HUS UB POS T: S TO CK H OL M TEL: FAX: E- P OS T: RE GIS TRA TO R@ N AT UR VA R DS V ERK E T. S E IN TER N ET: WWW. N AT URV ARDS VE RK ET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(15) Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Dagens teoriprov så går det till Identifierade brister och säkerhetsproblem Lösningar i andra länder Norge Danmark Finland Möjliga lösningar Digitalt prov i datasalar Digitalt prov på egen enhet Förnyade provhäften Jägarorganisationernas utlåtande Svenska Jägareförbundet Jägarnas Riksförbund Kostnader för olika alternativ Förslag och rekommendationer Rekommenderat förslag Fördelar Nackdelar Nästa steg Bilagor Bilaga 1 Begäran om utlåtande Bilaga 2 Svenska Jägareförbundets svar Bilaga 3 - Jägarnas Riksförbunds svar... 15

3 NATURVÅRDSVERKET 3(15) 1. Sammanfattning Förstudien i denna promemoria syftar till att utreda alternativa tillvägagångssätt att genomföra jägarexamens teroetiska prov. Orsaken till utredningen är att Naturvårdsverket fått signaler från provtagare om att det teoretiska momentet inte upplevs som seriöst och att olika former av fusk förekommer vid provtillfället. Naturvårdsverket har också själva noterat att klarandegraden är orimligt hög i vissa områden samt att de provhäften som används vid proven finns tillgängliga på internet. Efter en genomgång av hur proven bedrivs i de nordiska grannländerna lämnas förslag på tänkbara alternativa lösningar i Sverige. Efter utlåtande från berörda jägarorganisationer, samt en kostnadsgenomgång av de olika alternativen, kommer förstudien fram till att ett digitalt prov inför provledare på provtagarens egen utrustning i form av datorer, surfplattor eller mobiltelefoner skulle lösa många av de säkerhetsbrister som i nuläget finns. Förstudien anger vidare att ett digitalt prov på egen utrustning skulle föra med sig en lång rad fördelar gällande provets administrativa delar. Kortfattat diskuteras även andra för- och nackdelar och slutligen lämnas också en plan för kommande steg vid ett eventuellt beslut om att gå vidare med arbetet kring att förnya jägarexamens teoretiska prov. 2. Bakgrund Naturvårdsverket får så gott som varje månad signaler från enskilda personer om att deras upplevelse av jägarexamens teoriprov inte motsvarar deras förväntningar. Proven upplevs ofta som oseriösa, provdeltagare får hjälp att svara på svaren, facit finns tillgängligt online på olika internetforum, och kopior på provhäften sprids av oseriösa utbildare. Det förekommer även kritik riktad mot intensivkurser för att ta jägarexamen där det ifrågasätts hur en elev på bara tre dagar kan läsa in hela teorin och klara provet på så kort tid. I tillägg till detta följer att Naturvårdsverket noggrant för statistik över jägarexamens teoriprov genom Jägarregistret. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Fler än vad som borde vara rimligt klarar teoriprovet på första försöket. I vissa fall klarar alla inom ett område provet 100 procent klarandegrad. Detta sammantaget visar på ett tydligt behov att samlat och systematiskt se över vilka problem och brister som finns med dagens teoriprov. Behovet har därför samlats i en förstudie som getts i uppdrag att komma med förslag på åtgärder som kan göra provet säkrare och höja kvaliteten. 3. Dagens teoriprov så går det till Sedan jägarexamen infördes i Sverige 1985 har provet utförts på likartat sätt. Provet äger ofta rum i provbanans eller provledarens lokaler och består av ett frågeformulär (finns i nuläget tre versioner i omlopp med totalt cirka 130 unika frågor) med 70 frågor som ska besvaras på 60 minuter. Provtagaren anger sina svar genom kryssmarkeringar på en svarsblankett. Efter slutfört prov rättar provledaren blanketten med hjälp av en mall och resultaten registreras sedan online i Jägarregistret av provledaren.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(15) Provformulär får enligt reglerna inte avbildas, kopieras eller tas med från provlokalen av provtagaren. Vidare får provledaren inte sprida eller använda provformulären i annat syfte än att genomföra proven. 4. Identifierade brister och säkerhetsproblem Idag finns tre olika versioner av teoriprovet benämnda A, B och C. Dessa ska fördelas ut bland provtagarna i samband med att provet skrivs. Under 2014 uppdaterades en del frågor men faktum kvarstår att majoriteten av frågorna funnits tillgängliga i över tio år vilket har lett till att de spridits och gjorts kända. Formulären har avbildats och kopierats och finns med enkla medel tillgängliga på internet. I förekommande fall har även provhäften och facit använts som en del i jägarexamensutbildningar, vilket direkt strider mot såväl Naturvårdsverkets föreskrifter som det uppdrag provledarna har. Bristerna som identifierats består främst av att frågeformulären allt för sällan uppdateras och att för få frågor finns i omlopp. De är lätta att lära sig utantill, särskilt då de finns tillgängliga på nätet, och prövar därför inte det som tanken är att de ska pröva; en blivande jägares kunskaper om jakt, vilt, ekologi, lagstiftning och vapensäkerhet. Vidare anses det som en väsentlig säkerhetsbrist att formulären så enkelt kan kopieras eller avbildas och spridas olovligen. 5. Lösningar i andra länder 5.1 Norge I Norge hanteras jägarexamen gemensamt av Miljödirektoratet, Jegerregisteret vid Brönnöysundsregistrene, samt jägarorganisationer och kommuner. Det teoretiska provet är i princip slutprovet som avgör om eleven får jägarexamen eller inte, praktiska moment gås igenom under utbildningen men examineras inte på samma sätt som i Sverige. Däremot avkrävs vapenägare godkänt skjutprov årligen för att få jaga med klass 1-vapen. Jägarexamens teoriprov skrivs i Norge digitalt i kommunala datasalar med kommunalt anställd provledare som leder examineringen. Provmjukvaran tillhandahålls av Enovate AS, som även svarar för användarsupport. 5.2 Danmark Danmark har i nuläget en lösning med cirka tio unika provhäften med 40 frågor vardera, fyra fel tillåts för godkänt resultat. Provbanken består av hundratals frågor som också årligen uppdateras. Proven hanteras av Naturstyrelsens lokalkontor där anställd personal håller i provet och examinerar eleverna. Svaren avges med penna på svarsblanketter som rättas på plats. Förbokning och förbetalning i digitalt system genom Bank ID-liknande inloggning är en förutsättning för att kunna anmäla sig och skriva provet. Vidare sikar Danmark på att ha ett helt digitaliserat prov inom de närmsta åren. Framför allt på grund av stora ekonomiska kostnader i samband med utskick och

5 NATURVÅRDSVERKET 5(15) tryckning av provhäften samt administrativa svårigheter i samband med uppdateringen av frågorna. 5.3 Finland I Finland fungerar processen med jägarexamensprov väldigt lika den i Sverige. Provblanketter uppdateras med några års mellanrum och proven skrivs för hand på svarsblanketter. Av samma anledning som den i Sverige ser finska myndigheter över hanteringen för att även där öka säkerheten. 6. Möjliga lösningar Förstudien har identifierat följande möjliga lösningar för att öka säkerheten vid jägarexamens teoretiska prov. 6.1 Digitalt prov i datasalar Lösningen med mest långtgående säkerhetsfördelar är helt digitala prov i datasalar eller liknande lokaler med tillgång till datorer. Här kan jämföras med körkortsproven som görs i Trafikverkets lokaler, på myndighetens hård- och mjukvara och med anställd personal som övervakar proven. Liknande förfarande för jägarexamen skulle i teorin vara möjligt. Däremot saknas offentliga datasalar i stor utsträckning i Sverige idag. Skolor har normalt inte kvar datasalar, och universitet där datasalar vanligare finns, är ofta belägna i större städer. Förstudien har i kontakt med Trafikverket fått information om att det i nuläget inte finns möjlighet att använda deras lokaler för jägarexamens teoriprov. Det finns dock exempel på andra myndigheter som använder Trafikverkets lokaler för andra sorters prov. I de fallen rör det sig dock främst om prov inom samma område, exempelvis lokförarprov och vissa yrkesförarprov för långtradare och liknande. Examinering i fasta datasalar utgör en säker metod på så vis att total kontroll finns över den mjukvara och hårdvara som används vid provet. Brister med alternativet är höga kostnader för hyra av lokaler och ITinfrastruktur. Vidare är som nämnts tillgängligheten begränsad i och med att datasalar eller tillgång till exempelvis Trafikverkets förarprovskontor är begränsat till vissa delar av landet. 6.2 Digitalt prov på egen enhet Ett alternativ till digitalt prov i datasalar är digitala prov i en miljö där eleverna kan använda sin egen utrustning i form av datorer, surfplattor eller mobiltelefoner. Det gör det enklare att avlägga proven på samma platser som idag, så länge det finns tillgång till ett nätverk med bra internetuppkoppling. Ett sådant alternativ föranleder små eller inga krav på investering i IT-utrustning. Däremot behöver själva provmjukvaran sannolikt vara mer robust i och med att den ska kunna användas på olika typer av enheter på ett likvärdigt sätt och med samma säkerhet och funktionalitet. Provmjukvaran i övrigt vad gäller innehåll och utveckling bär dock samma krav som om den skulle användas i en fast IT-miljö, såsom datasalar.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(15) 6.3 Förnyade provhäften Ett tredje alternativ som mest liknar nuvarande utförande är det att fortsätta använda provhäften och svarsblanketter. För att ett sådant förfarande ska upplevas som säkert behöver då antalet provhäften öka och uppdateringen av dem kraftigt förbättras. Det danska systemet, med tiotalet provhäften som årligen byts ut, är långt bättre och mer säkert än det svenska idag. Däremot finns fortfarande vissa riskmoment kvar, och möjligheten att fuska och kopiera eller avbilda provhäftena kvarstår. 7. Jägarorganisationernas utlåtande Som ett led i samverkan mellan Naturvårdsverket och jägarorganisationerna, avseende en eventuell digitalisering av teoriprovet, har en begäran om utlåtande skickats ut. I utlåtandet har respektive förbund ombetts svara på frågor kring hur stor andel av deras provbanor som har lokaler med internetuppkoppling samt i vilken utsträckning provbanorna har tillgång till datorer eller motsvarande för utlåning. Vidare har förbunden även ombetts att lämna synpunkter över vilka fördelar respektive risker som kan tänkas finnas med en övergång till ett digitalt prov. Aktuell begäran om utlåtande samt respektive förbunds svar går att se i sin helhet i bilaga Svenska Jägareförbundet Svenska Jägareförbundet meddelar att det är osannolikt att någon av deras provbanor har tillgång till datorer eller liknande för utlåning. Det är heller inte troligt att några provbanor kommer att införskaffa sådana om de inte uppstår en situation där de tvingas att göra det. Vidare meddelas att de flesta provbanor saknar internetuppkoppling och att sådan endast finns hos ett fåtal större provbanor där välutrustade klubblokaler är belägna. Det kan också finnas provbanor som ligger i områden där det saknas bra möjligheter till internet via mobilnätet. Trots ovanstående anser Svenska Jägareförbundet det vara mycket angeläget att teoriprovet digitaliseras och utvecklas. De välkomnar därför en utredning i frågan och bedömer att de kommer att klara av att hantera ett digitalt teriprov från med den 1 januari Framför allt utifrån att de allra flesta som skriver teoriprovet idag har tillgång till egen teknisk utrustning, såsom datorer eller mobiltelefoner, och att det därför skulle var bra om provtagarna själva ansvarade för den tekniska utrustningen. Vidare tror förbundet att det finns goda möjligheter för provbanorna att införskaffa trådlös internetuppkoppling med antingen abonnemang eller kontantkort. Alternativt kan provbanor/provledare sannolikt ordna med lån eller hyra av lokal där internetuppkoppling finns såsom studieförbund, skola eller konferenslokal. 7.2 Jägarnas Riksförbund Jägarnas Riksförbund ser inte att det ska finnas några hinder för att genomföra en modernisering av jägarexamens teoriprov och ställer sig positiva till idén. De anser att en digitalisering blir ett modernt, effektivt och säkert sätt för provledarna att genomföra teoriprovet samt att det ligger i fas med utvecklingen av samhället i övrigt.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(15) De meddelar vidare att många platser och lokaler redan idag har bra trådlös internetuppkoppling att tillgå samt till en överkomlig kostnad. Inget tyder heller på att färre platser kommer att ha uppkoppling till 2018 utan snarare tvärtom. Dock kan vissa provbanor trots allt komma att sakna uppkoppling varför det kan bli aktuellt att hyra eller låna lokal för genomförande av prov. Här nämns exempelvis studieförbund samt hotell och konferensanläggningar som aktuella alternativ. Slutligen tror också Jägarnas Riksförbund att användning av egen utrustning i form av datorer, surfplattor och mobiltelefoner är det mest fördelaktiga alternativet. Skulle någon av provtagarna sakna utrustning så ska det gå att låna under de få timmar som krävs för att avlägga provet. Förbundet påpekar också att det kommer att krävas betydligt fler frågor än idag kopplat till det teoretiska provet, uppskattningsvis stycken. 8. Kostnader för olika alternativ Kostnader förknippade med teoriprovet för jägarexamen täcks av den avgift som betalas inför genomförandet av prov. De intäkter Naturvårdsverket får in från provavgifterna kan sparas från ett år till ett annat. Senast de tre provhäftena uppdaterades kostade det kr för bildarvode, tryck, porto, hantering och packning. Arbetskostnaden för uppdateringen uppskattas ha varit mellan kr. Uppdateringen omfattade ett tiotal nya frågor samt en justering av ett trettiotal. Provhäftena har uppdaterats en gång de senaste sex åren. Om kvalité och ambitionsnivå ska höjas med en uppdatering av de tre provhäftena varje år skulle därmed kostnaden landa på uppskattningsvis kr per år. Kostnaden blir än högre om fler nya frågor ska skapas eller uppdateras. Ett förfarande med tio olika provhäften som uppdateras varje år skulle initialt ha en uppstartskostnad med skapande av nya provfrågor. Vidare bör kostnaden för tryck, porto, hantering och packning vara tämligen jämförbar med dagens system. Däremot tillkommer en ökad kostnad för bildarvode samt arbete. Omsatt från dagens system med tre provhäften är det tänkbart att kostnaden skulle landa runt kr per år. Även här blir kostnaden högre om fler nya frågor ska skapas eller uppdateras än bara en handfull som i exemplet ovan. Ett digitalt teoriprov på egen utrustning kommer både att ha en initial uppstartskostnad samt en kontinuerlig kostnad per avlagt prov. Vid kontakt med norska Enovate AS, som idag levererar digitalt teoriprov i Norge, har de informerat om en uppstartskostnad på kr grovt räknat. När provet är framtaget och fungerande anger de en kostnad på 80 kr per avlagt prov inklusive support och framtagande av statistik. De senaste åren har mellan och prov avlagts årligen vilket skulle innebära en ökad kostnad på runt 1,2 1,4 miljoner kr per år med den angivna kostnaden per digitalt prov. Vidare kan nämnas att intäkterna från jägarexamen i år ger ett preliminärt överskott på runt kr. Därmed skulle i exemplet ovan ca kr fattas för att täcka kostnaden till IT-leverantören. Till detta tillkommer också ökade kostnader för administration av frågor och

8 NATURVÅRDSVERKET 8(15) annat löpande arbete med det digitala provet på runt kr per år. Sammantaget innebär det att provavgiften skulle behöva höjas med ungefär 50 kr per teoriprov. Den som idag skriver teoriprovet betalar en avgift på 250 kr varav 170 kr går till Naturvårdsverket och 80 kr till provbanorna. Uppstartkostnaden bör kunna hanteras av årets överskott samt tidigare sparade medel vilka sammantaget omfattar ca 1,2 miljoner kr. Alternativet att ta fram ett eget system för genomförande av provet skulle mest troligt ha en högre uppstartskostnad jämfört med att köpa en färdig produkt. När Jägarregistret utvecklades kostade det systemet ca 5,5 miljoner kr. Jägarregistret innefattar dock fler funktioner samt är betydligt mer komplext än vad ett eventuellt digitalt teoriprov skulle vara. En kostnad i samband med utveckling av ett eget system får dock skrivas av under en femårsperiod. Noterbart i exemplen ovan är att det endast handlar om grova kostnadsberäkningar. Vid ett eventuellt upphandlingsförfarande kommer en detaljerad kravlista framställas vilket kan förändra kostnadsbilden i båda riktningar. 9. Förslag och rekommendationer 9.1 Rekommenderat förslag Huvudspåret efter förstudiens kartläggning är att ett digitalt teoriprov skulle lösa många av de säkerhetsproblem som idag identifierats samtidigt som kvaliteten i provet skulle öka. Förstudien föreslår vidare att jägarexamens teoriprov i framtiden ska vara möjligt att genomföra på provtagarens egen utrustning i form av dator, surfplatta eller mobiltelefon. Provet ska även fortsättningsvis skrivas inför en provledare vilken har en aktiv roll att kontrollera att de regler som provet omfattas av följs. Provet föreslås bli webbaserat och ska fungera på alla de vanligt förekommande webläsarna. Bland dessa kan nämnas Internet Explorer, Safari, Firefox och Google Chrome. Valet av hårdvara med tillhörande operativsystem ska i och med detta i normalfallet inte spela någon roll. En testmiljö med exempelfrågor ska finnas tillgänglig där provtagarna innan provet kan gå in och se så att den utrustning de avser använda fungerar för ändamålet. Naturvårdsverket ansvar blir i och med detta att tillhandhålla ett digitalt teoriprov som fungerar på en mängd olika hårdvara och med flertalet olika webläsare. Grundtanken är sedan att provtagarna i första hand tar med och genomför provet på egen utrustning. Det antas att de flesta kommer att ha egen utrustning att tillgå men i de fall detta ej är möjligt bör provbanorna kunna tillhandahålla utrustning till provtagaren. Eventuella kostnader för när provbanorna måste tillhandahålla utrustningen bör belasta provbanornas del av ersättning från provavgiften, i likhet med exempelvis lerduvor eller måltavlor. Beroende på tillgången till väl fungerande internetuppkoppling kan provet antingen genomföras i den lokal provbanan använder sig av idag alternativt i annan lokal som provbanorna lånar eller hyr för ändamålet.

9 NATURVÅRDSVERKET 9(15) Huvudförslaget är att försöka upphandla en leverantör som kan tillhandahålla en färdig plattform för det digitala provet. Fördelar med detta jämfört med att i egen regi ta fram en mjukvara för provet är att det både förutsätts bli billigare samt gå snabbare att färdigställa. Det finns idag flera leverantörer med så gott som färdiga lösningar av digitala teoriprov, bland annat norska Enovate AS som levererar lösningen till Norge. Avseende kostnadsökningen bör det tas i beaktning att dagens låga prisnivå är naturlig utifrån att underhållet är minimalt. Den ökade kostnaden som beskrivs i kapitlet ovan är därmed priset för att höja nivån så den motsvarar vad Naturvårdsverket anser är rimligt samt vad provtagare och förbund förväntar sig. Det nya provförfarandet kommer också att kräva fler frågor, uppskattningsvis runt 500 stycken, för att få en bra variation mellan proven. Detta arbete bör sättas igång snarast efter att beslut om inriktning för det teoretiska provet tagits. Andelen nya frågor som måste skapas bedömas vara lika oavsett om provet digitaliseras eller om ett nytt förfarande via provhäften väljs. I dagsläget rekommenderas ingen automatisk registrering direkt till jägarexamensregistret efter genomfört prov. Istället kommer provledarna fortsatt behöva registrera in resultaten från teoriprovet till Jägarregistret online. Detta förfarande skulle kunna vara ett utvecklingsområde om provledarna anser att det är absolut nödvändigt. Det planeras inte heller att ett eventuellt nytt system skall hantera provavgifterna. 9.2 Fördelar Ett helt digitalt prov på egen utrustning anses fördelaktigt av flera olika anledningar. Först och främst anses upplägget ligga rätt i tiden. Datasalar avvecklas i snabb takt i och med att tillgången till egen motsvarande utrustning ökar. Digitaliseringen av samhället i stort bidrar också till att ett förnyat provförfarande på pappersblanketter anses omodernt med tanke på de möjligheter som ett digitalt prov öppnar upp för. Det digitala provet bedöms vida överstiga ett provhäftesförfarande gällande säkerhet och administrativa möjligheter. Spridning av frågor försvåras avsevärt vilket innebär att proven kan hålla en hög standard utan att behöva uppdateras i sin helhet varje år. När proven väl uppdateras och justeras kan detta också ske betydligt enklare och effektivare. Att spridningen av provfrågorna försvåras bedöms vidare leda till att utbildare i allmänhet, och ännu mer specifikt på intensivkurser, tvingas höja nivån och på ett grundligare vis utbilda de blivande jägarna. En enklare överblick skapas också kring enskilda frågors fungerandegrad och ej önskvärda frågor kan enkelt bytas ut. Möjlighet till separata testfrågor som inte ingår i provet skapas också. För provdeltagare som inte klarar provet blir det enklare att se vilka områden som behöver studeras mer. Under själva provet blir det enklare för provdeltagaren att överblicka provet genom att markera osäkra svar samt ha tillgång till en sammanställning av besvarade frågor etcetera.

10 NATURVÅRDSVERKET 10(15) I och med ett digitalt prov kommer nya möjligheter finnas kring utformningen av frågorna, såsom möjligheten till svarsmarkering på bild samt tillgång till rörligt material. Vidare kommer Naturvårdsverket undan den kostsamma administrationen kring tryckning och utskick av provmaterial till provledarna vid en digitalisering. Något som, utöver de sedvanliga utskicken, annars måste göras varje gång en uppdatering av frågor och svarsalternativ sker. Avseende den tekniska utrustningen anses lösningen vara fördelaktig på så vis att provbanorna inte behöver ombesörja kravet på en dator till respektive provtagare. Det enda som krävs är en lokal med stabil internetuppkoppling vilket öppnar upp för många tänkbara lokaliseringar. Inte minst borde proven ofta kunna skrivas på de platser där det görs idag, på provbanorna. Överlag kan valfriheten anses bli stor gällande hur provbanorna vill utforma genomförandet av provet och hur de vill säkerställa att samtliga provtagare kommer att kunna genomföra det. Exempelvis kan den utrustning som provbanorna anser sig behöva både köpas, lånas eller leasas. Det är heller inget som hindrar dem att tillhandhålla utrustning till samtliga deltagare om det anses smidigast. Vidare anses också ett digitalt prov förenkla administrationen för provledarna då pappersarbetet minskar avsevärt samt att provresultat etcetera omedelbart anges utan inblandning av den mänskliga faktorn. Slutligen bedöms också ett digitalt prov vara fördelaktigt ur miljösynpunkt då tryckning och utskick av provblanketter upphör. 9.3 Nackdelar Nackdelar med ett digitalt prov anpassat för att kunna användas på provtagarnas egen utrustning består till stor del på mjukvarans krav på utformning. Tanken är att ett webbaserat prov här ska förenkla framtagningen och underhållet då variationerna blir mindre beroende på val av hårdvara samt operativsystem jämfört med ett program som installeras på ex. en dator. Naturligtvis blir tester av systemet av yttersta vikt då det ej är acceptabelt att som väl förberedd provtagare mötas av krångel och i värsta fall att provet ej går att genomföra på grund av tekniska problem. Vidare är kontrollen av eventuellt fusk när provet skrivs svårare att övervaka än vid prov på fast datautrustning. Exempelvis kommer provtagaren ha tillgång till internet när provet skrivs. Tanken här är att sidan som provet skrivs på ska vara maximerad under provets gång samt eventuellt ha vissa begräsningar gällande huruvida helskärmsförfarandet ska kunna lämnas utan att provet avbryts. Provledaren kommer också få en aktiv roll som kontrollant under det att provet skrivs så att fusk ej bedrivs i provsalen. 9.4 Nästa steg Vid beslut om att gå vidare med ett digitalt prov på egen utrustning föreslås att projektet ges i uppdrag att under 2017 tillsammans med lämplig resurs ta fram en kravlista för systemets egenskaper och funktionalitet. Kraven stäms av med jägareförbunden. Denna lista ska sedan användas i samband med offertförfrågan

11 NATURVÅRDSVERKET 11(15) och senare vid upphandling. Vid uteblivna eller ej tillfredställande svar på offertförfrågan kan listan också användas som underlag till att bygga ett eget system. Efter kravställning och upphandling beräknas arbetet med att anpassa en befintlig mjukvara för ett digitalt teoriprov ta 6 10 månader inklusive tester. Vid beslut om att bygga ett eget system kommer detta ta 6 9 månader längre än vid förfarandet med offertförfrågan. Vid lyckad offerförfrågan kan det, efter att tester av den färdiga produkten genomförts under hösten 2017, lanseras digitala lösningar på ett fåtal provbanor under vintern 2018 med en utökning till allt fler provbanor eftersom. Målet är sedan att alla provbanor i Sverige ska ha gått över till att bara hantera digitala teoriprov Förstudien är beslutad elektroniskt av sektionschefen Gunilla Ewing Skotnicka. Handläggare Nils Mårtenson har varit föredragande. I framtagandet av förstudien har även handläggare Daniel Bladh deltagit.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(15) Bilaga 1.

13 NATURVÅRDSVERKET 13(15)

14 NATURVÅRDSVERKET 14(15) Bilaga 2.

15 NATURVÅRDSVERKET 15(15) Bilaga 3.