Lilla LiV:et nummer fyra. Informationstidning för personal inom barnhälsovård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lilla LiV:et. 2013 nummer fyra. Informationstidning för personal inom barnhälsovård"

Transkript

1 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2013 nummer fyra 1

2 INNEHÅLL: Framsida: Ebba s 1 Mässling s 3 Navelgranulom s 3 Varför mäter vi barn s 4 Info från psykologmott MBHV s 5 2½ års formuläret s 5 Remiss till hörselvården s 5 Depression hos nyblivna mammor s 6 FN:s konvention s 6 Oro, ångest och rädsla hos små barn s 7 Frågor och svar s 9 Lästips s 10 Dietist mödra- och barnhälsovård s 12 Fortbildning/utbildning s 13 Sommartider s 16 Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Staffan Skogar, BHV-öl Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare, Lena Granat, MBHV-psykolog, Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, Isabel Lindgren, assistent, Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad e-post: Adress till: Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsenheten Centralsjukhuset Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 BARNHÄLSOVÅRDEN VÄRMLAND 2

3 AKTUELLT Mässling Text: Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Värmland Vid utlandsresa rekommenderas att barnet vaccineras mot mässling redan från 6 månaders ålder. Att ge levande vaccin tidigt har förutom skyddet mot sjukdomen troligen även en positiv inverkan på immunsystemet. Mässlingsutbrott pågår fortfarande i Europa och fall har tidigare rapporterats om i Sverige i år. Tänk även på att barnets föräldrar kan behöva att förstärka sitt skydd. Vid 18 månader ges som tidigare en ny spruta MPR. Föräldrarna ska betala för den extra sprutan. Navelgranulom Text: Kerstin Werner, BHV-öl Västmanland De flesta navelgranulom försvinner om man tvättar med fysiologisk koksalt några gånger om dagen i tre veckor. Enstaka stora granulom kan vara kvar längre, och kan då behandlas med silvernitrat (=lapis). Tidigare fanns lapispennor, men de går inte att få tag i längre. På många vårdcentraler finns silvernitratstickor (engångsstickor t ex för behandling av näsblödningar). Dessa kan användas på navelgranulom. Silvernitrat är retande och kan ge fula hudirritationer om det hamnar på omgivande hud. Se därför till att naveln är torr. Fukta spetsen på stickan med destillerat vatten, sära på huden med fingrarna och tryck silvernitratstickan ett kort ögonblick mot granulomet. Lägg en torr kompress över när det torkat. Om silvernitrat ändå hamnar på huden tvätta så fort som möjligt med koksalt. Hälsoundersökningar av barn från andra länder Text: Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Värmland Tidigare har det gått ut riktlinjer om hur barn från andra länder ska tas omhand inom BVC. Syftet med dokumentet var att inga barn skulle missas och att vi får en enhetlighet i omhändertagandet. Värt att poängtera är att alla barn som innefattas ska träffa en läkare där kroppsundersökning och en vaccinationsplanering ingår av barnet. Om detta inte utförs inom de ordinarie läkarundersökningarna och barnet är äldre än 18 månader så ska ett extra läkarbesök inplaneras. Hembesök ska även utföras och till denna grupp är denna åtgärd är särskilt indicerad. Internlänkt : Klicka här för att komma till dokumentet 3

4 AKTUELLT I Rikshandboken kan man läsa: Varför mäter vi barn [Barns tillväxt 0 6 år] Ett barns individuella tillväxt är genetiskt programmerad med samtidigt ett känsligt mått på såväl fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxten styrs således av samverkan mellan ärftliga faktorer och omgivningsfaktorer som nutrionsförhållanden, kroppslig eller psykisk stress och sjukdom. För att kunna bedöma barns hälsa görs därför regelbundna mätningar av tillväxten inom barnhälsovården och elevhälsan, vilket är en grundpelare i hälsovården. WHO har vidare slagit fast att varje barn har rätt till en egen tillväxtkurva. Eftersom det inte i förväg går att veta vilka barn som riskerar ohälsa så måste alla barn mätas. Mätningarna måste göras regelbundet för att så tidigt som möjligt hitta eventuella tillväxtavvikelser. På befolkningsnivå är tillväxten ett använt folkhälsomått på samhällsutveckling och socioekonomisk standard. Vid vilka åldrar och hur mäter BVC barn Stor noggrannhet vid mätning och vägning är viktigt. Tekniken att mäta ska vara enkel och praktisk och alla som mäter barn ska använda samma teknik. Rutinmässiga mätningar görs med täta mellanrum under de första levnadsåren i samband med hälsokontrollerna på BVC. Vid avvikelser i tillväxten eller vid matningssvårigheter, magtarmsymtom etc. bör mätningar göras oftare. Mätutrusting Mätutrustingarna ska vara godkända för ändamålet och kalibreras efter aktuella instruktioner. Vikt Tänk på! Vikten mätes utan kläder och blöja. Trosa/kalsong accepteras vid vägning av de lite äldre barnen. Spädbarnsvåg kan användas upp till 2 års ålder, sedan vägs barnet stående. Längd Tänk på! Före 2 års ålder mäts längden med barnet liggande, sedan stående. Vid liggande mätning håller en person, lämpligen föräldern, barnets huvud mot huvudplattan. Barnet ska titta rakt upp. Ytterligare en person sträcker barnets båda ben genom att försiktigt trycka ned båda knäna mot underlaget och ser till att båda fötternas fotsulor ligger an mot fotplattan med tårna rakt upp. Huvudomfång Huvudomfång mäts med ett vanligt måttband över det största omfånget. Avläs först sedan måttbandet sträckts ordentligt kring huvudomfånget. Kontrollera måttbandet med jämna mellanrum och byt ut det om det har töjts ut! Tänk på! Huvudomfång mäts t o m 18 månaders ålder och efter 18 månader vid avvikelse. 4

5 AKTUELLT Info från psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård och föräldrastödsenheten Vår psykolog Marja Rudenhed är åter i tjänst och arbetar 80% varav 55% på Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård. Som planeringen ser ut nu kommer hon vara stationerad i Karlstad. Marja nås på samma nummer som tidigare: Tack på förhand! Marja Rudenhed Leg. Psykolog Studierektor för PTP-programmet Från och med 1 juni 2013 byter vårdadministratörerna Ann Björklund och Marita Nilsson arbetsplatser och telefonnummer med varandra. Marita Nilsson som tidigare arbetatde för föräldrastödsenheten blir nu vårdadministratör enbart för psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård på 100 procent Ann Björklund som tidigare arbetade för psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård blir nu enbart vårdadministratör för föräldrastödsenheten på 50 procent. Nytt tfn till Marita: Nytt tfn till Ann: Arbetsformulär vid 2½-årsbesöket Barn födda efter behöver inte skickas in till Isabel längre. MEN om det blev ett utfall vid 2,5 år, med ny koll vid 3 år, vill vi gärna ha formuläret förstås. Remissförfarande till hörselvården - nu och efter Cosmicinförandet Text: Isabel Lindgren, assistent Tidigare har BHV-enheten haft en remiss som heter remiss neonatal hörselundersökning på sina lokala anvisningar på Livlinan. Detta har visat sig vara helt fel och denna remiss ska inte användas från BVC. När BVC ska skicka remiss till hörselvården ska vi använda underlaget Arbetsformulär vid 2½ årsbesöket resp 3 år och för övriga besök ska vi använda vanlig remiss. De BVC som blir anslutna till Cosmic bör känna till att hörselvården inte har Cosmic, men remissen ska skrivas där i och printas ut och skickas pappersvägen. Tänk på att hörselvården vill ha lite fakta runt barnet så som samarbetsförmåga, örontrassel, utvecklingsålder. 5

6 AKTUELLT Depression hos nyblivna mammor EPDS-screening Text: Lena Granat, mödra- och barnhälsovårdspsykolog Tidig upptäckt och behandling är av stor vikt vid depression hos nyblivna mammor. En av anledningar är att nedstämdheten hos mamman också kan påverka relationen till barnet. Behandling av lindrig till måttlig depression hos nyblivna mödrar har visat sig framgångsrik. EPDS ger inte en diagnos eller kan ersätta en klinisk bedömning. Hög/låg poäng vid ett tillfälle betyder per automatik inte att mamman är deprimerad/eller inte. Det är vad som kommer fram i samtalet med mamman, snarare än poängsumman, som avgör hur man ska gå vidare. Konsultationstillfällen eller telefonsamtal med psykolog på psykologmottagningen för MBHV ska användas för råd och stöd kring enskilda föräldrar och vilken typ av insats som kan vara lämplig. Alla nyblivna mammor ska erbjudas EPDS-samtal eller motsvarande. I Rikshandboken finns nu EPDS-formuläret översatt till 18 validerade språk. Rekommendationen är att i möjligaste mån använda de översatta EPDS- formulären. Det efterföljande samtalet som baseras på frågorna sker då med hjälp av tolk. När det inte finns någon översättning kan man använda frågorna i EPDS-formuläret som grund för samtal med mamman om hur hon mår och upplever sin situation. Om mamman själv inte kan fylla i formuläret, p g a lässvårigheter, språksvårigheter eller annat, kan man ha frågorna i formuläret som grund för samtalet med mamman. Det finns oklarheter när det gäller dokumentationen kring EPDS. I Rikshandboken ges förslag på ett antal tillåtna sätt att dokumentera. Anvisningar för hur dokumentationen ska göras i Värmland kommer att finnas i Lokala anvisningar för barnhälsovård i Värmland. Förutom dokumentationen arbetar vi också i Värmland efter den nationella Rikshandboken. FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 31 handlar om att barent har rätt till lek, vila och fritid. 6

7 Oro, ångest och rädsla hos små barn I senaste numret av Nytt&Krytt, barnhälsovården Syd, Södersjukhuset har Malin Bergström psykolog MBHV skrivit om oro, ångest och rädsla hos små barn. Vi har valt att publicera hela skriften här i Lilla Livet. Har du som BVC-sjuksköterska i Värmland frågor kring artikeln, kan du vända till någon av våra psykologer på psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård. Rädsla och ångest hos småbarn Den psykiska hälsan är en prioriterad fråga även när det gäller de minsta barnen. Sedan årsskiftet arbetar barnpsykologen Malin Bergström på BHV-enheterna. Malin har arbetat länge som psykologkonsult på BVC men också forskat och skrivit om föräldraskap och barns utveckling. Ett område som hon intresserat sig för är rädsla och ångestproblem hos barn. Att barn är rädda och oroliga ibland är förstås normalt. Det tillhör uppväxten och är en del av att vara männi-ska. Men också hos små barn talar man om ångest om barnets ängslan hindrar det från att utforska, ta för sig och utvecklas. Studier uppskattar att så många som 5-15 procent av barn i förskole- och skolålder har ångestproblem. Ångest drabbar alltså betydligt fler än mer kända diagnoser som ADHD och autism. Till skillnad från dessa tillstånd kan ångestproblem vara övergående och tillfälliga. Men i vissa fall kan barn med ångest som inte uppmärksammas och behandlas få kroniska problem och löpa ökad risk för senare depressioner, missbruk eller ångeststörningar. Barns rädslor Nästan alla barn är rädda, oroliga och ängsliga åtminstone i perioder. Sett ut ett evolutionärt perspektiv har rädsla en viktig skyddsfunktion eftersom den skärper vaksamheten i farliga lägen. Främlingsrädsla under det andra halvåret visar att barnet etablerat en anknytningsrelation till föräldern och söker trygghet där. Rädsla för ormar och spindlar har gagnat mänsklighetens överlevnad genom evolutionen. För de minsta barnen är det ofta konkreta företeelser som till exempel höga ljud eller särskilda miljöer som skrämmer. Kanske är de rädda för vatten och kämpar för att slippa tvätta håret. Förskolebarns rädsla påverkas av deras fantasi. Fantasiförmågan är en rikedom men innebär också att barn kan föreställa sig skrämmande saker som bovar och monster. 7 På kvällen måste Alfons pappa titta efter lejon under sängen. Många förskolebarn hittar egna strategier för att hantera rädslan. Det kan vara små mantran som de mumlar när de går in i badrummet eller så vägrar de plötsligt att åka hiss eller somna själva på kvällarna. Ångestsjukdomar Hos vuxna är ångestsjukdomar ett folkhälsoproblem. År 2009 rapporterade 30 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i åldrarna år att de hade besvär med oro, ångest och ängslan. Ångest definieras som olustkänslor eller kroppslig anspänning inför en förväntad fara. Det upplevda hotet kan komma utifrån (monster) eller inifrån (rädsla att göra fel). Ångest är kopplat till känslan av att inte ha kontroll och upplevs både känslomässigt (oro), kroppsligt (hjärtklappning, muskelspänning, hyperventilation), tankemässigt (katastroftankar, monster) och är kopplat till beteenden (flykt, kamp, att stelna, knep och undvikanden). Ängslan och ångest förekommer i nästan all psykisk sjuklighet. Men rädslan kan också vara så belastande och hindrande att den i sig själv utgör ett psykiskt syndrom. Ångestsyndrom innebär att flera symtom på ångest förekommer samtidigt på ett specifikt sätt och med en viss varaktighet. Ångestproblem hos små barn handlar oftast om separationsångest eller specifika fobier. Studier har visat att ångestproblem hos barn påverkar deras sömn negativt. De kan ha svårt att somna in på kvällen och att somna om när de vaknar till nattetid. Riskfaktorer för ångestproblem Risken för att utveckla ångest är förhöjd hos barn med ett ängsligt temperament. Temperamentsdraget innebär att barnet reagerar med rädsla och oro på okända situationer. Det tar lång tid för barnet att känna sig bekvämt med nya människor och i nya miljöer. Barnet behöver mycket stöd av föräldern för att finna sig tillrätta.

8 Ängsliga barn är också extra vaksamma på skrämmande företeelser i omgivningen och påverkas starkare såväl kroppsligt som neurologiskt av sådant som verkar otäckt. Har någon eller båda föräldrarna själva ångestproblem förstärks risken ytterligare. Särskilt om föräldrarna själva tenderar att hantera sådant som skrämmer dem med undvikande. Istället för att hjälpa barnet att våga utsätta sig bekräftar föräldern då omedvetet barnets intryck av att världen är skrämmande och oförutsägbar. Kontrollerande, överbeskyddande eller kritiskt förhållningssätt hos föräldrarna ökar också risken för barnet. Både omgivningsfaktorer och barnets egen disposition påverkar alltså risken att utveckla ångestproblematik. Lever barnet under svåra omständigheter, stark stress eller utsätts för skrämmande händelser kan detta också leda till ångest hos barnet. I sådana fall är ångesten ett adekvat svar på det barnet upplever. Barnet ska då skyddas från de yttre hoten eller svåra omständligheterna innan dess ångestproblem bearbetas. Separationsångest Separationsångest innebär att barnet har svårt att skiljas från föräldrarna, ha barnvakt, gå på förskolan eller leka hemma hos andra. Barnet kan vara upptaget av fantasier och katastroftankar om att något hemskt ska hända barnet självt eller föräldrarna då de är åtskilda. Eftersom kraven och förväntningarna på vad barn ska klara i olika åldrar varierar mellan familjer och kulturer uppfattas det ibland som kontroversiellt att tala om separationsångest hos små barn. Att barn är beroende av föräldrarna är förstås naturligt och önskvärt. När separationsångesten blir ett hinder för barnet behöver man dock hjälpa det med strategier för att våga lämna sin förälder. Separationsångest är en av de vanligaste ångeststörningarna hos barn och har samband med senare paniksyndrom. Specifik fobi Barn med specifik fobi upplever stark rädsla inför speciella företeelser, situationer eller miljöer. Fobin kan gälla djur, miljöer, situationer, sprutor/blod eller andra företeelser. Prognosen för specifika fobier är god om barnet får stöd att utsätta sig för det som skrämmer på ett sätt som över tid minskar rädslan. Att hjälpa barnet att undvika det som utlöser rädslan, som att ta trapporna istället för hissen, förstärker rädslan och kan upplevas som en bekräftelse på 8 att det barnet fruktar verkligen är farligt. Hjälp för rädda barn Barn med ångest kan reagera mycket starkt i situationer som skrämmer dem. Som förälder påverkas man av barnets rädsla och vill hjälpa och trösta. I all välmening kan då ett förhållningssätt som snarare förstärker än minskar rädslan utvecklas. Ibland är hela familjen påverkad av ett barns rädslor i form av vanor, undvi kanden eller ritualer. Det förhållningssätt som främst hjälper rädda barn är en balansgång mellan att leva sig in i och bekräfta barnets oro och samtidigt stärka barnet att det klarar mer än det självt tror. Barn behöver uppmuntras att utsätta sig för det som skrämmer eftersom det annars finns risk att oron förstärks och sprids. Barn som har svårt att vara utan föräldrarna på ett sätt som känns hindrande eller leder till konflikter, behöver stöttas bestämt men vänligt för att klara av separationerna. Till en början endast för korta stunder så att barnet får samla positiva erfarenheter på egen hand eller tillsammans med andra vuxna. Vill barnet undvika något särskilt ställe som det upplever som skrämmande är det hjälpt av att man tar det i handen och säger att nu går vi lugnt så ska du se att inget händer. Har barnet svårt för trånga utrymmen eller stängda dörrar kan man komma överens om att stänga toalettdörren mer och mer gradvis så att barnet vänjer sig. I början kan man följa med barnet eller stå utanför. Många ängsliga barn söker också försäkringar från sina föräldrar om att saker inte är farliga. Upplever man att det hindrar barnet från att våga själv kan man säga att livet inte är farligt även om man är orolig för svarta gubbar istället för att försäkra att det inte finns några svarta gubbar. Ju kraftigare barnet protesterar desto svårare är det för föräldern att vara bestämd och leda barnet i rätt riktning. För att kunna hjälpa barnet att utsätta sig för det skrämmande kan föräldern därför i sin tur behöva stöd och bekräftelse i sitt nya förhållningssätt. Familjer med barn med mycket rädsla och oro kan ha god hjälp av kontakt med BUP. Där kan föräldrarna få stöd för att i sin tur hjälpa barnet. Ibland får barnet också direkt behandling, på egen hand eller tillsammans med föräldrarna. Små barns rädslor är ett område vi kan lära oss mer inom Barnhälsovården för att ytterligare stärka föräldrar. I grund och botten är det dock ni som arbetar på BVC som vet vilka aspekter av barns psykiska hälsa som är viktiga att sätta fokus på.

9 Frågor & Svar BVC-sjuksköterska: Vi på BVC önskar få veta rutinmässiga direktiv för kort tungband. Det är många frågetecken och funderingar här hos oss nu, efter att en familj som fått sitt första barn varit på barnmottagningen Gripen med misstanke om kort tungband. På vilka grunder kan vi remittera ett barn för misstänkt kort tungband? När kan man remittera ett barn för misstänkt kort tungband? Är det relevant att ett barn med misstänkt kort tungband skall få vänta i 4 veckor innan mötet på Gripen? När kan man remittera barn till ÖNH? Hur är pratet om att klippa tungband just nu? Vissa hävdar att otillräcklig mjölkmängd inte har med kort tungband att göra. Vad säger ni? Är det fel att klippa tungbandet i hopp om att amningsproblematiken skall bli till det bättre, om föräldrarna önskar det? Staffan Skogar: Denna fråga kommer upp av och till och jag tror inte att man kan få ett klart vetenskapligt svar på frågan. Vid amnings-, uppfödningssvårigheter där man misstänker att ett kort tungband kan vara orsaken så ska remiss skickas tiil Gripen. Kort tungband kan utgöra ett hinder för uppfödning. Barnet bör komma på en snar tid för bedömning och eventuell klippning av tungbandet. Nästa fråga uppkommer senare och rör då talutveckling och då ska remiss skickas till öron från BVC som kan åtgärda detta om de finner det indicerat. Det står lite kort om detta i rikshandboken. Det är dock klart att för de allra flesta barn så är det ffa en oro kring tungbandet som inte ger några bekymmer hos barnet.. BVC-sjuksköterska: Har fått flera samtal ang TBE och vaccinering. Staffan Skogar: I förra Lilla Livet skrevs om TBE och inget nytt har framkommit i frågan. Diskussioner har förts i Stockholm om att vara mer liberal och vaccinera barnen tidigare. Spridningen av TBE sker fortfarande ffa på östkusten och i mälartrakten. I Värmland har vi varit ganska förskonade med endast några enstaka fall. Vaccination kan ges från 1 års ålder, men jag tycker det är viktigt att fråga om barnet ofta får fästingar och rör sig mycket i vänernära områden. BVC-sjuksköterska: Jag undrar om man får beställa Jext adrenalinspruta istället föranpen som har kort hållbarhet? Jext finns i samma styrkor och har 24 mån hållbarhet. Staffan Skogar: Det är okey! Jext finns med som alternativ i den lokala anvisningen Akut barn. Vi kommer att förevisa Jext på fortbildningsdagarna på Frykenstrand. 9 BVC-sjuksköterska: Ska man tvätta eller inte före vaccination? Cristina Gillå: Enligt Läkemedelsverket, Läkemedelsboken , pediatrik, vaccination av barn och ungdom; står det så här: Inom barn- och skolhälsovården behöver man vanligtvis inte desinficera före vaccination. Subkutana och intramuskulära vaccininjektioner kan som regel ges riskfritt utan föregående huddesinfektion. Hud som är synligt smutsig bör dock alltid tvättas och därefter desinficeras Förberedelse inför vaccination - hur minska smärta och rädsla I Rikshandboken finns en färsk artikel om att minska smärta vid vaccination. Direktlänk: Klicka här för att komma till artikeln

10 Lästips - i samarbete med Marie-Louise Eriksson, sjukhusbiblioteket CSK Hej och god natt vi har lekfnatt Av Julia Donaldson Här får vi möta två nya figurer i form av de små aporna Dag och Natta. Precis som namnen avslöjar är de vakna helt olika tider på dygnet. Dag och Natta bestämmer sig för att följa med varandra på dagen respektive natten, men det är inte alltid så lätt att gå ifrån sina egna vanor och möta nya miljöer. Antingen ser man ingenting i mörkret eller också bländas man av dagsljuset. En liten söt vänskapshistoria på rim som visar på att olikheter går att övervinna. Gapa stort Av Jens Peter de Pedro & Lotta Geffenblad Olika patienter avlöser varandra i tandläkarstolen, en flodhäst, en kanin, en vampyr, en krokodil och en flicka. Eftersom den här lilla kartongboken läses stående utnyttjas sidorna ordentligt och ger utrymme för riktigt stora gap. En mycket okonventionell och rolig bok om tandvård som avslutas med att en liten flicka får sina tänder borstade inför natten. Här är den lilla gården Av Barbro Lindgren och Eva Eriksson En mysig liten saga av upprepningskaraktär där vi får möta gubben och gumman och deras djur på den lilla bondgården. Varje uppslag slutar med en fråga: Här är den lilla gården. Men var är gumman? Gumman sitter i köket och dricker kaffe. Men var är gubben?. Det ger berättelsen ett härligt driv och allt slutar med att de vi mött i boken samlas kring kossans fina lilla nya barn. 10

11 Lästips Barn möter vården Av Camilla Rindstedt I Barn möter vården presenteras forskning kring barnperspektivet i olika vårdsammanhang och om barns plats i mötet med vården. Dessutom har författaren, som är forskare och universitetslektor, gjort ett unikt videoetnografiskt fältarbete på ett svenskt barnsjukhus och hon presenterar sina egna forskningsresultat i boken. Resultaten visar på att barn inte är några bifigurer i vårdarbetet, utan i hög grad är aktörer eller aktiva deltagare, vilket gör boken till en viktig inspirationskälla för alla som möter och bemöter barn. Att se möjligheter i svårigheter barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter Av Britt-Inger Olsson och Kurt Olsson Författarna är specialpedagog respektive gymnasielärare och i boken belyser de olika teorier om varför koncentrationsstörningar hos barn ökar. I den här andra upplagan som uppdaterats har även nya kapitel tillkommit. Det läggs vikt vid att beskriva de bakomliggande orsakerna och hur ett relationellt synsätt behövs för att se hela eleven. Avsnitten visar utförligt vad ADHD kan innebära i vardagen, ny forskning om flickor med ADHD, vad som kan innebära psykosociala risker, Tourettes syndrom, autism och självkänslans roll. Lyhört föräldraskap barns utveckling och anknytning de första fyra åren Av Malin Bergström Malin Bergström är barnpsykolog och fyrabarnsmamma, hon forskar om barns växelvis boende och deras psykiska och sociala välbefinnande. Här har hon valt att fokusera på lyhördhet eftersom det ligger till grund för en ömsesidig trygghet och respekt. Boken är indelad efter barnens ålder och varje avsnitt innehåller många rubriker t.ex. sömn, mat, uppfostran, språkutveckling, trots, förskola och att få syskon. I ett avslutande kapitel finns information om barnsjukdomar och annat som kan ge upphov till oro. En gedigen innehållsförteckning gör den till en bra uppslagsbok. 11

12 Dietist mödra- och barnhälsovård Matkultur I denna lilla ruta lär vi oss om hur mat och mattraditioner kan se ut i andra världsdelar. Det är värdefullt att veta om andras matkultur för att kunna se eventuella samband med hälsa-ohälsa och för att bättre kunna anpassa våra kostråd. Somalia I Somalia serveras all mat halal*. Man startar man ofta dagen med ett platt bröd som heter canjero ett slag fermenterat pannkaksliknande bröd som ofta äts med socker och te till. Boorish eller mishaari är en sorts majsgröt som också kan ätas till frukosten. Man äter också mycket spannmål som majs, hirs och durra, av detta gör man gröt eller kakor. Favoritköttet i Somalia är get, kamel, får och lamm, även nötkött förekommer men är ovanligt. Till köttet i Somalia äter man vanligen ris. *Halal (som betyder tillåtet)är en slaktmetod som uppfyller alla kriterier för konsumtion bland muslimer, dvs. när slakt-momentet är igång måste slaktaren vända djuret mot Mecka, säga att slakten sker i Guds namn och skära av halspulsådern under struphuvudet. I Sverige använder man bedövning vid halal-slakt. Jannette Grahn Vera Dietist MBHV-enheterna Till MBHV-dietist på Livlinan Fråga & Svar BVC-sjuksköterska: Jag har en fråga angående omega 3. Hade en mamma hos mig igår vars 18 mån pojke reagerat kraftigt på lax med våldsamma kräkningar. Nu har han även reagerat på rödspätta och ska till barnmottagningen för allergi utredning. Mamma undrade hur man gör om pojken är fiskallergisk, kan hon/ska hon ge tillskott av omega 3? Jag sa till mamma att barnmottagningen/dietist kommer informera om detta men jag undrar för egen del hur man gör. Dietist: Om det visar sig att pojken fiskallergiker kommer hon att få remiss till barndietisten på barnkliniken som får efter anamnes avgöra om tillskott behövs. Det som mamman kan göra just nu är att tänka på att endast använda rapsolja och rapsoljebaserade matfetter i matlagningen (margariner) och när hon berikar pojkens mat alternativ linfröolja. Dessa oljor tillför en del omega 3. 12

13 Fortbildning/utbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten. Vid deltagande bör förankring med närmaste chef göras. Fortbildning/utbildning som är markerad med är obligatorisk. * 2-3 oktober 2013 på Frykenstrand Fortbildningsdagar för all BVC-personal Den 2 oktober 2013 flyttar all BVC-personal in på Frykenstrand i Sunne. Under två dagar ska vi stöta och blöta vårt arbete på barnavårdscentralerna och få mer kunskap om genus och jämställdhet. Inbjudan och mer kring fortbildningsdagarna kommer. Barnhälsovårdsenheten * Motiverande Samtal (MI) - är ett förhållningssätt där dialogen ska locka fram och stärka motivationen till positiv förändring hos patienten/klienten MI är en av modellerna som Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder rekommen-derar för att få samtal med bättre kvalitet för att stödja förändring av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Modellen innebär ett hälsofrämjande förhåll-ningssätt och kan påverka attityden till förebyggande insatser. MI kan användas vid olika typer av förändringsarbete, t.ex. ökad följsamhet vid läkemedelsbehandling. I utbildningen ingår teori och framför allt praktiska övningar. Information och anmälan se länken. Grundkurs i Motiverande Samtal hösten 2013 Annika Sundelin Spädbarnsmassage Instruktör i Spädbarnsmassage (Certified Infant Massage Instructor, CIMI) för att instruera föräldrar enskilt eller i grupp. Utbildningsdagar för 2013 är planerade och information om dessa finns på intranätet Livlinan/allmänmedicin/BVC/fortbildning 13

14 * Fortbildning i genus och jämställdhet inom mödraoch barnhälsovård I höst har vi tillsammans med MHV-enheten planerat en satsning på genus och jämställdhetsfrågor. Vi startar med en heldag med Ylva Elvin Nowak, Ylva är fil dr i psykologi, hon har skrivit flera böcker om föräldraskap och är en uppskattad föreläsare inom mödra- och barnhälsovård i landet. Ni kommer att bli inbjudna att delta antingen den 4 eller 5 september tillsammans med den BMM ni samverkar med. Boken Finns några pappor i din mamma grupp kommer att distribueras till er alla innan fortbildningsdagen. Som uppföljning kommer vi på Frykenstrand att få en halvdag tillsammans med Mats Berggren från Södertörns Lärcentra. Han har i många år arbetat som pappagruppsledare. Han är anlitad inom mödra- och barnhälsovården i landet som föreläsare i bland annat jämställdhet för dig som leder föräldragrupper. Vi hoppas dagarna ska ge kunskap och inspiration att arbeta i så väl individuella möten som vid gruppträffar utifrån ett aktivt jämställdhetstänkande. Barnhälsovårdsenheten september 2013 Barnets rättigheter Nationell konferens Barns rätt på rätt sätt folkrätt i praktiken äger rum i Karlstad september på CCC. Landstinget i Värmland är medarrangör tillsammans med SKL, Barnombudsmannen, Sveriges regering och Region Värmland Sveriges riksdag antog 2010 en nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. En strategi som berör stat, kommun, landsting och regioner. Med utgångspunkt i strategin har utvecklingsarbeten startat för att FN:s konvention om barnets rättigheter ska realiseras i praktiken. Konferensen är en del i den överenskommelse som slöts mellan regeringen och SKL Konferensens syfte är att förbättra tillämpningen av folkrätten i praktiken, en utmaning vi alla står inför, som att kunskapen om barnkonventionen ska öka inom alla verksamheter och att barn och unga ges möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som direkt eller indirekt berör dem. Se inbjudan på nästa sida. OBSERVERA: Två personer kan dela på en konferensavgift och dela på deltagandet 14

15 Barns rätt på rätt sätt folkrätt i praktiken Nu blir vi bäst! september 2013, Karlstad CCC Nationell konferens för att stärka barnets rättigheter i Sverige Sveriges riksdag antog 2010 en nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. En strategi som berör stat, kommun, landsting och regioner. Med utgångspunkt i strategin har utvecklingsarbeten startat för att FN:s konvention om barnets rättigheter ska realiseras i praktiken. Konferensen är en del i den överenskommelse som slöts mellan regeringen och SKL Syftet med konferensen är att förbättra tillämpningen av folkrätten i praktiken, en utmaning vi alla står inför. Därför är vi glada att nationellt kunna sprida lokala och regionala erfarenheter av strategiskt och systematiskt arbete för att säkerställa ett rättighetsbaserat arbete och beslutsfattande i frågor som rör barn. Konferensens utgångspunkt är regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige och den överenskommelse mellan regeringen och SKL som slöts Under dagarna får Du ta del av intressanta föreläsningar samt nationella, regionala och lokala satsningar för att främja arbetet med barnets rättigheter. Målgrupp: Konferensen vänder sig till politiker, tjänstemän och anställda i kommuner, landsting/regioner, ideella organisationer och privata aktörer. Avgift: Vid anmälan före 15 juni är avgiften för konferensen kronor per deltagare och inkluderar kaffe, lunch och middag med underhållning. Efter 15 juni är avgiften kronor. Avgiften faktureras i efterhand och moms tillkommer. Vid avanmälan efter anmälningstidens utgång och om ersättare ej deltar, debiteras hela avgiften. Expeditionella förfrågningar kring anmälan, fakturering mm kontakta Britt-Marie Lindgren tfn , Under konferensen kommer det även finnas möjlighet till utställningar. Vill ni ställa ut, kontakta För ytterligare information var vänlig kontakta: Elizabeth Englundh, Sveriges Kommuner och Landsting Eva Åkesdotter Goedicke, Landstinget i Värmland, tfn Begränsat antal platser, så boka in dagarna i kalendern redan nu! 15

16 Semestrar psykologmottagningen för MBHV Psykologer i tjänst som nås för konsultation under veckorna SOMMARTIDER 2013 Vecka 26 Lars Kullenberg, Caroline Runstrand, Anna Lindgren, Linnea Tufvesson, Vecka 27 Caroline Runstrand, Lena Granath, Linnea Tufvesson, Vecka 28 Caroline Runstrand, Lena Granath, Vecka 29 Lars Kullenberg, Caroline Runstrand, Vecka 30 Lars Kullenberg, Caroline Runstrand, Vecka 31 Caroline Runstrand (29-30/7), Rebecka Steinwall, Vecka 32 Linnea Tufvesson, Rebecka Steinwall, Sekreterare Marita Nilsson har semester v Ann Björklund har semester v Semestrar BHV-enheten Vid medicinsk rådgivning under semesterperioden, v g kontakta barnmedicin, CSK Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare: Vecka Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare: Vecka Jannette Grahn Vera, dietist: Vecka Lena Granat, psykolog: Vecka: Anna Bodin, verksamhetsutvecklare FC: Vecka Isabel Lindgren, assistent: Vecka 27-29

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2013. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 22. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2013. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 22. Innehåll BHV-Nytt Nr 3, okt 2013 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 22 Innehåll Komjölksfritt på Livsmedelsanvisning sid 2 Avdelningar på Barnkliniken evakueras

Läs mer

Lilla LiV:et. 2013 nummer tre. Informationstidning för personal inom barnhälsovård

Lilla LiV:et. 2013 nummer tre. Informationstidning för personal inom barnhälsovård Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2013 nummer tre 1 INNEHÅLL: Framsida: Milla 1 år s 1 TBE 2013

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Årliga BHV-statistiken

Årliga BHV-statistiken Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer två 2012 Detta nummer innehåller Till alla BVC-sjuksköterskor i

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten

Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten Landstinget i Värmland Februari 2012 sid 2 Information från spec-mvc Dagdroppe Nya medarbetare sid 3 sid 4 sid 5 MHV-registret Så kan vården använda 1177 Frågor

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar

Läs mer

Välkommen till förskolan

Välkommen till förskolan Välkommen till förskolan Förskolans verksamhet utgår från förskolans läroplan, Lpfö-98 och Nässjö skolplan. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Livets tråd. Familjecentralen Äpplet firar 10-år

Livets tråd. Familjecentralen Äpplet firar 10-år Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer fem 2012 Familjecentralen Äpplet firar 10-år Den 6:e december firar

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer fyra 2012

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer fyra 2012 Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer fyra 2012 Solskydd och barn Hur skyddar vi oss och våra barn på

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 4 - augusti 2015

Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 4 - augusti 2015 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 4 - augusti 2015 1 BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Innehåll:

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer. 1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - juni 2014

Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - juni 2014 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - juni 2014 1 BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Innehåll:

Läs mer

Insamling av formulären till språkscreeningen vid 2,5 år Text: Staffan Skogar

Insamling av formulären till språkscreeningen vid 2,5 år Text: Staffan Skogar Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer 1/februari 2011 Insamling av formulären till språkscreeningen vid

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Plötslig spädbarnsdöd ökar igen Text: Kerstin Werner, BHV-öl Västmanland

Plötslig spädbarnsdöd ökar igen Text: Kerstin Werner, BHV-öl Västmanland Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer 7 / november 2011 Detta nummer innehåller Plötslig spädbarnsdöd

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola Ansvariga för planen: Malin Lilja, förskollärare och Jan-Olof Niska, förskolechef

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

TRATTEN. Informationstidning för personal inom mödrahälsovården. Mödrahälsovårdsenheten Landstinghet i Värmland Maj 2016

TRATTEN. Informationstidning för personal inom mödrahälsovården. Mödrahälsovårdsenheten Landstinghet i Värmland Maj 2016 TRATTEN Informationstidning för personal inom mödrahälsovården Mödrahälsovårdsenheten Landstinghet i Värmland Maj 2016 Innehåll Info från KSV, Rev rutin/diagnoser, Kvinnlig könsstympning - handbok, s 03

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. 1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan

Läs mer

Lilla LiV:et. 2013 nummer två. Informationstidning för personal inom barnhälsovård

Lilla LiV:et. 2013 nummer två. Informationstidning för personal inom barnhälsovård Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2013 nummer två 1 INNEHÅLL: Heptatit A s 3 Pågående utbrott

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Tolka och förstå små barn

Tolka och förstå små barn 2013-06-24 13/59 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) Socialnämnden (motsv) Tolka och förstå små barn BAKGRUND/ SYFTE Den här kursen vänder

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA

VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA Söderbrinkens förskola består av 2 avdelningar. Solen för barn 1-3 år samt Månen för barn 3-5 år. Här finns plats för ca 35 barn. Vår adress: Söderbrinkens förskola

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Lillåns förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen 1-5 år Ansvariga

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Huvudman/Ledning för LEKA Barnens Förskola AB och

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren.

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren. Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer 8 /december 2011 Detta nummer innehåller Adress till MBHV-psyk...

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Hälsoundersökningar av barn från andra länder Hälsoundersökningar av barn från andra länder Bakgrund Avgiftsfri hälso- och sjukvård Hälsoundersökning för nyanlända barn till Sverige Behov och om fattning kan variera Om möjligt före skolstart Målgrupp

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 1 Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Bild av Samverkan 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5

Läs mer