BHV-Nytt. Nr 3, okt Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 22. Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BHV-Nytt. Nr 3, okt 2013. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 22. Innehåll"

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 3, okt 2013 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 22 Innehåll Komjölksfritt på Livsmedelsanvisning sid 2 Avdelningar på Barnkliniken evakueras tillfälligt sid 3 Rädsla och ångest hos små barn sid 4-6 Boktips: Lyhört föräldraskap sid 7 Polioutbrott i Somalia, sid 8 Dicykloverinklorid inte längre tillgängligt, Nyhetsbrev från Rikshandboken, Var uppmärksam på kikhosta vid långdragen hosta Utbildning hösten 2013, sid 9 Barnkonventionen

2 Komjölksfritt på Livsmedelsanvisning När ett barn fått diagnosen komjölksallergi antingen genom elimination/provokation (framför allt mag-tarmreaktioner) eller utredning med pricktest eller IgE (gäller främst hudreaktioner) - kan vissa produkter skrivas ut på Livsmedelsanvisning. Läs gärna mer om komjölksallergi i Rikshandboken Om barnets allergi sköts på BVC är det läkaren där som skriver ut, om allergin sköts på barnmottagning hänvisas familjen dit. Livsmedelsanvisning får skrivas av barnläkare och av allmänläkare med BVCtjänstgöring. Glöm inte att erbjuda familjen dietistkontakt, t ex genom Mjölkskola på barnkliniken. Speciell remiss för detta finns på BVC. Skriv ut så många burkar att det blir ungefär samma kostnad som för vanligt tillägg jag brukar skriva sex burkar per uttag. Man får inte skriva Livsmedelsanvisning förrän diagnosen är satt, alltså inte för den perioden barnet provar mjölkfritt och inte heller för att eventuellt förhindra födoämnesallergi hos nya syskon i familjen. Det finns studier som visar att om barn med mycket födoämnesallergi i familjen och som inte helammas får mjölkfritt tillägg första 4 månaderna minskar risken för eksem något. Står också om detta i Rikshandboken forebyggande-rad-till-spad--och-smabarnsforaldr Att köpa helt mjölkfria tillägg blir ganska dyrt för familjen, ett alternativ kan då vara delvis hydrolyserat tillägg som finns i vanliga affärer NAN-HA. Men NAN-HA ska inte användas vid konstaterad allergi och inte heller när man eliminerar mjölk för diagnos. Vilka preparat ska vi använda på BVC? Vintern 2013 kom nya riktlinjer från Livsmedelsverket där bland annat tungmetaller i ersättningar diskuterades. Båda Nutramigen-preparaten och Profylac innehåller så mycket mangan att de inte bör användas till barn som får merparten av sin mat som ersättning så länge de väger under 6-7 kg. Nutramigen LGG Lipil är ett välbeprövat tillägg som är baserat på kasein. Kan användas från 6-7 kg och till mindre barn som till största delen ammas. Använd Nutramigen LLG Lipil 1 tills barnet börjat med annan kost vid cirka 6 månader, sedan Nutramigen LGG Lipil 2. Profylac är baserat på vassleprotein, men innehåller ungefär lika mycket mangan som Nutramigen och används alltså främst till lite äldre barn. Althéra och Pepticate baseras båda på vassleprotein och innehåller laktos, vilket anses vara en fördel dels för att de flesta barn tycker det smakar godare, dels för att laktos verkar gynna tillväxten av en bra tarmflora. Båda innehåller dessutom lägre halter mangan och kan användas även till de minsta barnen. Neocate, Nutramigen AA, Alfare och andra höghydrolyserade specialnäringar tycker jag inte hör hemma på BVC. Barn som kan behöva dessa remitteras till barnkliniken. Kerstin Werner 2

3 Avdelningar på Barnkliniken evakueras tillfälligt Avdelning 64, barnakuten och avdelning 69 på Barnkliniken flyttade i mitten av september 2013 till tillfälliga lokaler under en ombyggnadsperiod som kommer att pågå mellan nio och tolv månader. Nya ingångar till barnavdelning 64 och 69 är nu från sjukhusets huvudentré. Därifrån är det skyltat. Till barnakuten kommer man via akuten, ingång 36. Därifrån är det skyltat via väntrummet. Bakgrunden till flytten är att lokalerna känns omoderna och trånga. Tanken är att de flesta barn ska vårdas i enkelrum för att undvika smittspridning. Multiresistenta bakterier blir allt vanligare i samhället och spädbarn, framförallt underburna barn, är extra infektionskänsliga. Neonatalavdelning 69 under evakueringstiden: På evakueringsavdelningen finns stora ljusa lokaler med tio samvårdsrum där föräldrar och barn kan vårdas tillsammans. Därigenom minimerar vi onödiga omflyttningar och skapar mer lugn och ro för familjerna. För de minsta och sjukaste barnen finns en IVA-sal med tre vårdplatser där barnen som behöver kuvös eller respiratorvård vårdas. Här finns alltid personal på salen som sköter barnen och stöttar föräldrarna i att ta över mer och mer av barnets primära skötsel. För de föräldrarna finns det två anhörigrum på avdelningen där de kan bo. Vi har även en lättvårdssal för observation av barn som vid födelsen är t ex andningspåverkade och vid behov får CPAP-behandling, syrgas via näsgrimma eller som tillmatas och övervakas. En del av de för tidigt födda/sjuka barnen erbjuds hemvård i slutet av vårdtiden när de bedöms vara medicinskt stabila men fortfarande har behov av sjukvårdsinsatser. Hemvården har nu fått ett eget rum beläget precis utanför avdelningen. När familjerna inte längre behöver tas in på avdelningen minskar risken ytterligare för smittspridning. Omvårdnaden av mödrar är sedan årsskiftet organiserad via BB Västerås där en barnmorska alltid är ansvarig för de mödrar som vårdas på avdelning 69. Vi har en gemensam strävan tillsammans med kvinnokliniken att minimera tiden som mamman är separerad från sitt barn. Pappan/partnern kan erbjudas plats på avdelningen så att någon av föräldrarna alltid kan vara nära sitt barn. För barnets välmående uppmuntrar vi föräldrarna till att vårda sitt barn hud mot hud så mycket som möjligt. Elisabeth Magnusson Barnsjuksköterska Avdelning 69 3

4 Här nedan, sid. 4-6, publicerar vi en artikel skriven våren 2013 av Malin Bergström, leg psykolog, med dr och författare, verksam inom Barnhälsovård Syd vid Södersjukhuset i Stockholm. Se även under Boktips sid. 7. **************************************************************************** Rädsla och ångest hos småbarn Den psykiska hälsan är en prioriterad fråga även när det gäller de minsta barnen. Sedan årsskiftet arbetar barnpsykologen Malin Bergström på BHV-enheterna i Stockholm. Malin har arbetat länge som psykologkonsult på BVC men också forskat och skrivit om föräldraskap och barns utveckling. Ett område som hon intresserat sig för är rädsla och ångestproblem hos barn. Att barn är rädda och oroliga ibland är förstås normalt. Det tillhör uppväxten och är en del av att vara människa. Men också hos små barn talar man om ångest om barnets ängslan hindrar det från att utforska, ta för sig och utvecklas. Studier uppskattar att så många som 5-15 procent av barn i förskole- och skolålder har ångestproblem. Ångest drabbar alltså betydligt fler än mer kända diagnoser som ADHD och autism. Till skillnad från dessa tillstånd kan ångestproblem vara övergående och tillfälliga. Men i vissa fall kan barn med ångest som inte uppmärksammas och behandlas få kroniska problem och löpa ökad risk för senare depressioner, missbruk eller ångeststörningar. Barns rädslor Nästan alla barn är rädda, oroliga och ängsliga åtminstone i perioder. Sett ur ett evolutionärt perspektiv har rädsla en viktig skyddsfunktion eftersom den skärper vaksamheten i farliga lägen. Främlingsrädsla under det andra halvåret visar att barnet etablerat en anknytningsrelation till föräldern och söker trygghet där. Rädsla för ormar och spindlar har gagnat mänsklighetens överlevnad genom evolutionen. För de minsta barnen är det ofta konkreta företeelser som till exempel höga ljud eller särskilda miljöer som skrämmer. Kanske är de rädda för vatten och kämpar för att slippa tvätta håret. Förskolebarns rädsla påverkas av deras fantasi. Fantasiförmågan är en rikedom men innebär också att barn kan föreställa sig skrämmande saker som bovar och monster. På kvällen måste Alfons pappa titta efter lejon under sängen. Många förskolebarn hittar egna strategier för att hantera rädslan. Det kan vara små mantran som de mumlar när de går in i badrummet eller så vägrar de plötsligt att åka hiss eller somna själva på kvällarna. Ångestsjukdomar Hos vuxna är ångestsjukdomar ett folkhälsoproblem. År 2009 rapporterade 30 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i åldrarna år att de hade besvär med oro, ångest och ängslan. Ångest definieras som olustkänslor eller kroppslig anspänning inför en förväntad fara. Det upplevda hotet kan komma utifrån (monster) eller inifrån (rädsla att göra fel). Ångest är kopplat till känslan av att inte ha kontroll och upplevs både känslomässigt (oro), kroppsligt (hjärtklappning, muskelspänning, hyperventilation), tankemässigt (katastroftankar, monster) och är kopplat till beteenden (flykt, kamp, att stelna, knep och undvikanden). Ängslan och ångest förekommer i nästan all psykisk sjuklighet. Men rädslan kan också vara så belastande och hindrande att den i sig själv utgör ett psykiskt syndrom. Ångestsyndrom innebär att flera symtom på ångest förekommer samtidigt på ett specifikt sätt och med en viss varaktighet. 4

5 Ångestproblem hos små barn handlar oftast om separationsångest eller specifika fobier. Studier har visat att ångestproblem hos barn påverkar deras sömn negativt. De kan ha svårt att somna in på kvällen och att somna om när de vaknar till nattetid. Riskfaktorer för ångestproblem Risken för att utveckla ångest är förhöjd hos barn med ett ängsligt temperament. Temperamentsdraget (behaviour inhibition) innebär att barnet reagerar med rädsla och oro på okända situationer. Det tar lång tid för barnet att känna sig bekvämt med nya människor och i nya miljöer. Barnet behöver mycket stöd av föräldern för att finna sig tillrätta. Ängsliga barn är också extra vaksamma på skrämmande företeelser i omgivningen och påverkas starkare såväl kroppsligt som neurologiskt av sådant som verkar otäckt. Har någon eller båda föräldrarna själva ångestproblem förstärks risken ytterligare. Särskilt om föräldrarna själva tenderar att hantera sådant som skrämmer dem med undvikande. Istället för att hjälpa barnet att våga utsätta sig bekräftar föräldern då omedvetet barnets intryck av att världen är skrämmande och oförutsägbar. Kontrollerande, överbeskyddande eller kritiskt förhållningssätt hos föräldrarna ökar också risken för barnet. Både omgivningsfaktorer och barnets egen disposition påverkar alltså risken att utveckla ångestproblematik. Lever barnet under svåra omständigheter, stark stress eller utsätts för skrämmande händelser kan detta också leda till ångest hos barnet. I sådana fall är ångesten ett adekvat svar på det barnet upplever. Barnet ska då skyddas från de yttre hoten eller svåra omständigheterna innan dess ångestproblem bearbetas. Separationsångest Separationsångest innebär att barnet har svårt att skiljas från föräldrarna, ha barnvakt, gå på förskolan eller leka hemma hos andra. Barnet kan vara upptaget av fantasier och katastroftankar om att något hemskt ska hända barnet självt eller föräldrarna då de är åtskilda. Eftersom kraven och förväntningarna på vad barn ska klara i olika åldrar varierar mellan familjer och kulturer uppfattas det ibland som kontroversiellt att tala om separationsångest hos små barn. Att barn är beroende av föräldrarna är förstås naturligt och önskvärt. När separationsångesten blir ett hinder för barnet behöver man dock hjälpa det med strategier för att våga lämna sin förälder. Separationsångest är en av de vanligaste ångeststörningarna hos barn och har samband med senare paniksyndrom. Specifik fobi Barn med specifik fobi upplever stark rädsla inför speciella företeelser, situationer eller miljöer. Fobin kan gälla djur (hundar, flugor), miljö (höjd, åska, mörker, vatten), situationer (hiss, bro, t-bana), sprutor/blod eller andra företeelser (clowner, ballonger, kräkning, höga ljud eller kvävning). Prognosen för specifika fobier är god om barnet får stöd att utsätta sig för det som skrämmer på ett sätt som över tid minskar rädslan (gradvis exponering). Att hjälpa barnet att undvika det som utlöser rädslan (som att ta trapporna istället för hissen) förstärker rädslan och kan upplevas som en bekräftelse på att det barnet fruktar verkligen är farligt. 5

6 Hjälp för rädda barn Barn med ångest kan reagera mycket starkt i situationer som skrämmer dem. Som förälder påverkas man av barnets rädsla och vill hjälpa och trösta. I all välmening kan då ett förhållningssätt som snarare förstärker än minskar rädslan utvecklas. Ibland är hela familjen påverkad av ett barns rädslor i form av vanor, undvikanden eller ritualer. Kanske undviker man att flyga, gå ut i skogen eller att ha barnvakt. Det förhållningssätt som främst hjälper rädda barn är en balansgång mellan att leva sig in i och bekräfta barnets oro och samtidigt stärka barnet att det klarar mer än det självt tror. Barn behöver uppmuntras att utsätta sig för det som skrämmer eftersom det annars finns risk att oron förstärks och sprids. Barn som har svårt att vara utan föräldrarna på ett sätt som känns hindrande eller leder till konflikter, behöver stöttas bestämt men vänligt för att klara av separationerna. Till en början endast för korta stunder så att barnet får samla positiva erfarenheter på egen hand eller tillsammans med andra vuxna. Vill barnet undvika något särskilt ställe som det upplever som skrämmande är det hjälpt av att man tar det i handen och säger att nu går vi lugnt så ska du se att inget händer. Vill barnet undvika att åka hiss bestämmer man med glad min att man visst ska åka hiss för att det inte är farligt. Har barnet svårt för trånga utrymmen eller stängda dörrar kan man komma överens om att stänga toalettdörren mer och mer gradvis så att barnet vänjer sig. I början kan man följa med barnet eller stå utanför. Många ängsliga barn söker också försäkringar från sina föräldrar om att saker inte är farliga. Upplever man att det hindrar barnet från att våga själv kan man säga att livet inte är farligt även om man är orolig för blåa gubbar istället för att försäkra att det inte finns några blåa gubbar. Den här typen av bemötande kan gå rakt emot förälderns magkänsla att vilja trösta och underlätta för det rädda barnet. Ju kraftigare barnet protesterar desto svårare är det för föräldern att vara bestämd och leda barnet i rätt riktning. För att kunna hjälpa barnet att utsätta sig för det skrämmande kan föräldern i sin tur behöva stöd och bekräftelse i sitt nya förhållningssätt. Familjer med barn med mycket rädsla och oro kan ha god hjälp av kontakt med BUP. Där kan föräldrarna få stöd för att i sin tur hjälpa barnet. Ibland får barnet också direkt behandling på egen hand eller tillsammans med föräldrarna. Små barns rädslor är ett område där vi kan lära oss mer inom barnhälsovården för att ytterligare stärka föräldrar. I grund och botten är det dock ni som arbetar på BVC som vet vilka aspekter av barns psykiska hälsa som är viktiga att sätta fokus på. Malin Bergström 6

7 BOKTIPS Lyhört föräldraskap Barns utveckling och anknytning de första fyra åren Malin Bergström Det här är en bok som handlar om att bli en närvarande och känslomässigt lyhörd förälder. Författare är Malin Bergström, leg psykolog, forskare vid Karolinska Institutet och fyrabarnmamma och hon svarar också på föräldrafrågor i tidningen Vi föräldrar. Hon beskriver ingående barnets fyra första levnadsår och i fokus står samspelet mellan barn och föräldrar och hur de knyter an till varandra. I boken finns beskrivningar av hur barn utvecklas och insiktsfulla resonemang om hur man ska lägga grunden för ett lyhört föräldraskap. Detta är varvat med praktiska tips om hur man som förälder kan hantera en vardag som ibland är rätt så stökig. Det handlar t ex om kolik, smakportioner, trots, svartsjuka och sömnbrist. Boken är indelad i avsnitt utifrån barns ålder och olika utvecklingssteg, såväl fysiska, motoriska, som kognitiva och sociala. Det gör boken lätt att orientera sig i. Centrala teman som anknytning och språkutveckling beskrivs utförligt, liksom ämnen som ständigt diskuteras: sömn, amning, flaskmatning, könsmönster, gränssättning m m. Jämställdhet och föräldraledighet diskuteras och också att vara ensamstående förälder, separationer och växelvis boende. I ett avslutande uppslagsvänligt avsnitt tas barnsjukdomar och hälsa upp. Det kapitlet är fackgranskat av barnläkare. Här är citat från baksidestexten till boken: När vi blir föräldrar börjar en av livets största förändringsperioder. Man skärper sina sinnen och ens känslomässiga öppenhet gör en ömtålig och sårbar. Det är som det ska. Det är då vi kan se och tolka de ibland små signaler som barnet ger ifrån sig. Det är då vi förstår vad vårt barn behöver under tiden det växer och utvecklas. Det är då barnet knyter an. För barnet vill redan från första mötet kommunicera. Det är oerhört kompetent och har en drivkraft inom sig att skapa känslomässiga band till oss. Bara vi är nyfikna, lyssnar, tar hand om och visar att vi förstår. Och precis som vi lär och följer vårt barn med blicken, följer det oss och lär. Genom att vi är glada, ledsna, arga och gör misstag blir det så småningom en människa med ett brett känsloregister som klarar sig själv. Boken kan varmt rekommenderas föräldrar och andra som är intresserade av ämnet. Helena Gustafsson Psykologkonsult BHV-enheten 7

8 Polioutbrott i Somalia SMI meddelade i slutet av sommaren att minst 100 fall av polio har rapporterats från Somalia. Vaccinationstäckningen för polio i Somalia är bland de lägsta i världen, bara 47%. Några fall finns också i Kenya i områden med stora läger för flyktingar från Somalia. Nigeria, Pakistan och Afghanistan är länder där polio fortfarande förkommer. Poliovirus har även hittats i Israel i avloppsvatten och hos 27 friska barn och en frisk vuxen. Där startar man nu en omfattande vaccinationskampanj med påfyllnadsdos. Svenska resenärer till Israel uppmanas nu kontrollera att de är poliovaccinerade. Källa: SMI:s nyhetsbrev vecka 34, 2013 Dicykloverinklorid inte längre tillgängligt Som sista utväg vid svårbehandlad spädbarnskolik har vi tidigare kunnat licensförskriva dicykloverinklorid (Merbentyl). Preparatet finns inte längre i landet, många länder har redan tidigare slutat använda dicyklo på grund av biverkningarna. Efter diskussion nationellt är därför kapitlet om kolik i Rikshandboken ändrat. Det pågår nu en studie i sydöstra Sverige om akupunktur och kolik. Ska bli spännande att se vad den ger, men tills vidare kan vi inte remittera för detta. Nyhetsbrev från Rikshandboken Från Rikshandbokens första sida kan man anmäla att man vill ha nyhetsbrev. Sista fredagen varje månad får man då en e-post om viktiga uppdateringar och nya artiklar i Rikshandboken. Var uppmärksam på kikhosta vid långdragen hosta Smittskyddsinstitutet skriver i sitt nyhetsbrev i september om kikhosta. Även om kikhostan minskat kraftigt i Sverige sedan allmän vaccination återinfördes 1996 finns den fortfarande kvar. Speciellt vanligt bland vuxna som inte är vaccinerade, men det förekommer även att vaccinerade barn blir sjuka, men då ofta ganska lindrigt. Svårast drabbade blir barn under 5-6 månader som inte fått sin grundvaccination. De kan få livshotande sjukdom. Utbrott av kikhosta pågår i många länder, just nu bland annat i England, Nederländerna, Australien och USA. Även i Västerås har ett litet spädbarn sjukhusvårdats för kikhosta i år. För att skydda våra minsta är det alltså viktigt att allmänheten och sjukvården tänker på kikhosta och tuberkulos vid långdragen hosta. En bra artikel om kikhosta finns i Läkartidingen nr 37, Kerstin Werner 8

9 Utbildning hösten okt, e m Hörsel- och språkutbildning för nyanställda 24 okt Barnpilotdagen, gäller alla Nätverksträffar, Eva-träffar, kl. 13:30-16:30 cirka 31 okt Norberg, BVC, Borgvägen 3 4 nov Kolsva, BVC, Bruksgatan 12 5 nov Västerås, BVC Hemdal 13 nov Västerås, BVC Viksäng 14 nov Västerås, BVC Capio City Anmäl senast 28 oktober Amningsutbildning 19 nov, e m Halvdagsutbildning, fyra alternativa tillfällen 20 nov, f m Anmäl senast 15 oktober 26 nov, e m 28 nov, e m Eva Söderqvist Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 25 handlar om barn som inte bor hemma hos sina föräldrar. Den myndighet som har ansvar för barnet ska se till att barnet får bra vård eller behandling. Artikel 26 och 27 handlar om barnets rätt till trygghet. Familjer ska få hjälp så att barnet har det bra även om föräldrarna är fattiga, sjuka eller arbetslösa. En förälder som inte bor med barnet ska också ta ansvar för sitt barn. Det kan vara att betala så att barnet får mat, kläder, bostad och annat som barnet behöver. 9

10 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Helena Gustafsson Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Västmanlands sjukhus Västerås Västerås 10

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05 Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Exempel på de

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Välkommen till förskolan

Välkommen till förskolan Välkommen till förskolan Förskolans verksamhet utgår från förskolans läroplan, Lpfö-98 och Nässjö skolplan. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

DUGGA kull 1. Utveckling. Fredagen den 29/ Skrivtid: kl Max: 48p. Godkänt: 32p. Resultat.. Lycka till!!

DUGGA kull 1. Utveckling. Fredagen den 29/ Skrivtid: kl Max: 48p. Godkänt: 32p. Resultat.. Lycka till!! DUGGA kull 1 Utveckling Fredagen den 29/1 2016 Skrivtid: kl. 15-16 Max: 48p Godkänt: 32p Namn Resultat.. Lycka till!! 1. Nämn 3 principiellt olika orsaker för sen språkutveckling. (2p) 2. Vilka 3 olika

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Amning & Jämställdhet

Amning & Jämställdhet Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Arbetat med föräldrastöd för män sedan 1997. Verksamhetsutvecklare på Män För Jämställdhet (MFJ) Projektledare för New

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Lilla LiV:et. 2013 nummer fyra. Informationstidning för personal inom barnhälsovård

Lilla LiV:et. 2013 nummer fyra. Informationstidning för personal inom barnhälsovård Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2013 nummer fyra 1 INNEHÅLL: Framsida: Ebba s 1 Mässling s 3

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr Vår definition växelvis boende Innebär att barn bor omväxlande och ungefär lika mycket hos sina föräldrar

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2012. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 21. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2012. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 21. Innehåll BHV-Nytt Nr 4, dec 2012 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 21 Innehåll Julhälsning sid 2 Ögon- och synundersökningar på BVC sid 3 1177:s BVC-app för föräldrar,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Mjölkfri kost Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Olika reaktioner på mjölk Komjölkproteinallergi: är en allergi mot proteinerna i mjölk. Vanliga symtom är kräkningar,

Läs mer

Önnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år:

Önnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Önnebacka förskola På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Solgläntan telefon 18288 Kaprifolen telefon 18438 Lärkan telefon 18439 Regnbågen telefon 18437 Adressen är Myrbottenvägen

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Rosensalen 3 nov 2009 ? ? Hur mycket kan föräldrar orka? Vad är sjukvårdens ansvar? Vad kan vi? Vad bör vi kunna? Vad kan andra bättre? Vad

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

1177 Vårdguiden för dig som jobbar inom barnhälsovården

1177 Vårdguiden för dig som jobbar inom barnhälsovården 1177 Vårdguiden för dig som jobbar inom barnhälsovården Tips och råd om hur du kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder sig till dig

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Pappor/Partner I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Mammor I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll BHV-Nytt Nr 4, dec 2014 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 23 Innehåll Julhälsning sid 2 Glutenintroduktion sid 3 Framtida vacciner sid 3 Ersättning för

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2010. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 19

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2010. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 19 BHV-Nytt Nr 4, dec 2010 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 19 Innehåll Julhälsning sid 2 Läkarbesök vad hör till BVC? sid 3 PKU-provet, Fluorhalter i dricksvattnet,

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer