BHV-Nytt. Nr 3, okt Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 22. Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BHV-Nytt. Nr 3, okt 2013. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 22. Innehåll"

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 3, okt 2013 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 22 Innehåll Komjölksfritt på Livsmedelsanvisning sid 2 Avdelningar på Barnkliniken evakueras tillfälligt sid 3 Rädsla och ångest hos små barn sid 4-6 Boktips: Lyhört föräldraskap sid 7 Polioutbrott i Somalia, sid 8 Dicykloverinklorid inte längre tillgängligt, Nyhetsbrev från Rikshandboken, Var uppmärksam på kikhosta vid långdragen hosta Utbildning hösten 2013, sid 9 Barnkonventionen

2 Komjölksfritt på Livsmedelsanvisning När ett barn fått diagnosen komjölksallergi antingen genom elimination/provokation (framför allt mag-tarmreaktioner) eller utredning med pricktest eller IgE (gäller främst hudreaktioner) - kan vissa produkter skrivas ut på Livsmedelsanvisning. Läs gärna mer om komjölksallergi i Rikshandboken Om barnets allergi sköts på BVC är det läkaren där som skriver ut, om allergin sköts på barnmottagning hänvisas familjen dit. Livsmedelsanvisning får skrivas av barnläkare och av allmänläkare med BVCtjänstgöring. Glöm inte att erbjuda familjen dietistkontakt, t ex genom Mjölkskola på barnkliniken. Speciell remiss för detta finns på BVC. Skriv ut så många burkar att det blir ungefär samma kostnad som för vanligt tillägg jag brukar skriva sex burkar per uttag. Man får inte skriva Livsmedelsanvisning förrän diagnosen är satt, alltså inte för den perioden barnet provar mjölkfritt och inte heller för att eventuellt förhindra födoämnesallergi hos nya syskon i familjen. Det finns studier som visar att om barn med mycket födoämnesallergi i familjen och som inte helammas får mjölkfritt tillägg första 4 månaderna minskar risken för eksem något. Står också om detta i Rikshandboken forebyggande-rad-till-spad--och-smabarnsforaldr Att köpa helt mjölkfria tillägg blir ganska dyrt för familjen, ett alternativ kan då vara delvis hydrolyserat tillägg som finns i vanliga affärer NAN-HA. Men NAN-HA ska inte användas vid konstaterad allergi och inte heller när man eliminerar mjölk för diagnos. Vilka preparat ska vi använda på BVC? Vintern 2013 kom nya riktlinjer från Livsmedelsverket där bland annat tungmetaller i ersättningar diskuterades. Båda Nutramigen-preparaten och Profylac innehåller så mycket mangan att de inte bör användas till barn som får merparten av sin mat som ersättning så länge de väger under 6-7 kg. Nutramigen LGG Lipil är ett välbeprövat tillägg som är baserat på kasein. Kan användas från 6-7 kg och till mindre barn som till största delen ammas. Använd Nutramigen LLG Lipil 1 tills barnet börjat med annan kost vid cirka 6 månader, sedan Nutramigen LGG Lipil 2. Profylac är baserat på vassleprotein, men innehåller ungefär lika mycket mangan som Nutramigen och används alltså främst till lite äldre barn. Althéra och Pepticate baseras båda på vassleprotein och innehåller laktos, vilket anses vara en fördel dels för att de flesta barn tycker det smakar godare, dels för att laktos verkar gynna tillväxten av en bra tarmflora. Båda innehåller dessutom lägre halter mangan och kan användas även till de minsta barnen. Neocate, Nutramigen AA, Alfare och andra höghydrolyserade specialnäringar tycker jag inte hör hemma på BVC. Barn som kan behöva dessa remitteras till barnkliniken. Kerstin Werner 2

3 Avdelningar på Barnkliniken evakueras tillfälligt Avdelning 64, barnakuten och avdelning 69 på Barnkliniken flyttade i mitten av september 2013 till tillfälliga lokaler under en ombyggnadsperiod som kommer att pågå mellan nio och tolv månader. Nya ingångar till barnavdelning 64 och 69 är nu från sjukhusets huvudentré. Därifrån är det skyltat. Till barnakuten kommer man via akuten, ingång 36. Därifrån är det skyltat via väntrummet. Bakgrunden till flytten är att lokalerna känns omoderna och trånga. Tanken är att de flesta barn ska vårdas i enkelrum för att undvika smittspridning. Multiresistenta bakterier blir allt vanligare i samhället och spädbarn, framförallt underburna barn, är extra infektionskänsliga. Neonatalavdelning 69 under evakueringstiden: På evakueringsavdelningen finns stora ljusa lokaler med tio samvårdsrum där föräldrar och barn kan vårdas tillsammans. Därigenom minimerar vi onödiga omflyttningar och skapar mer lugn och ro för familjerna. För de minsta och sjukaste barnen finns en IVA-sal med tre vårdplatser där barnen som behöver kuvös eller respiratorvård vårdas. Här finns alltid personal på salen som sköter barnen och stöttar föräldrarna i att ta över mer och mer av barnets primära skötsel. För de föräldrarna finns det två anhörigrum på avdelningen där de kan bo. Vi har även en lättvårdssal för observation av barn som vid födelsen är t ex andningspåverkade och vid behov får CPAP-behandling, syrgas via näsgrimma eller som tillmatas och övervakas. En del av de för tidigt födda/sjuka barnen erbjuds hemvård i slutet av vårdtiden när de bedöms vara medicinskt stabila men fortfarande har behov av sjukvårdsinsatser. Hemvården har nu fått ett eget rum beläget precis utanför avdelningen. När familjerna inte längre behöver tas in på avdelningen minskar risken ytterligare för smittspridning. Omvårdnaden av mödrar är sedan årsskiftet organiserad via BB Västerås där en barnmorska alltid är ansvarig för de mödrar som vårdas på avdelning 69. Vi har en gemensam strävan tillsammans med kvinnokliniken att minimera tiden som mamman är separerad från sitt barn. Pappan/partnern kan erbjudas plats på avdelningen så att någon av föräldrarna alltid kan vara nära sitt barn. För barnets välmående uppmuntrar vi föräldrarna till att vårda sitt barn hud mot hud så mycket som möjligt. Elisabeth Magnusson Barnsjuksköterska Avdelning 69 3

4 Här nedan, sid. 4-6, publicerar vi en artikel skriven våren 2013 av Malin Bergström, leg psykolog, med dr och författare, verksam inom Barnhälsovård Syd vid Södersjukhuset i Stockholm. Se även under Boktips sid. 7. **************************************************************************** Rädsla och ångest hos småbarn Den psykiska hälsan är en prioriterad fråga även när det gäller de minsta barnen. Sedan årsskiftet arbetar barnpsykologen Malin Bergström på BHV-enheterna i Stockholm. Malin har arbetat länge som psykologkonsult på BVC men också forskat och skrivit om föräldraskap och barns utveckling. Ett område som hon intresserat sig för är rädsla och ångestproblem hos barn. Att barn är rädda och oroliga ibland är förstås normalt. Det tillhör uppväxten och är en del av att vara människa. Men också hos små barn talar man om ångest om barnets ängslan hindrar det från att utforska, ta för sig och utvecklas. Studier uppskattar att så många som 5-15 procent av barn i förskole- och skolålder har ångestproblem. Ångest drabbar alltså betydligt fler än mer kända diagnoser som ADHD och autism. Till skillnad från dessa tillstånd kan ångestproblem vara övergående och tillfälliga. Men i vissa fall kan barn med ångest som inte uppmärksammas och behandlas få kroniska problem och löpa ökad risk för senare depressioner, missbruk eller ångeststörningar. Barns rädslor Nästan alla barn är rädda, oroliga och ängsliga åtminstone i perioder. Sett ur ett evolutionärt perspektiv har rädsla en viktig skyddsfunktion eftersom den skärper vaksamheten i farliga lägen. Främlingsrädsla under det andra halvåret visar att barnet etablerat en anknytningsrelation till föräldern och söker trygghet där. Rädsla för ormar och spindlar har gagnat mänsklighetens överlevnad genom evolutionen. För de minsta barnen är det ofta konkreta företeelser som till exempel höga ljud eller särskilda miljöer som skrämmer. Kanske är de rädda för vatten och kämpar för att slippa tvätta håret. Förskolebarns rädsla påverkas av deras fantasi. Fantasiförmågan är en rikedom men innebär också att barn kan föreställa sig skrämmande saker som bovar och monster. På kvällen måste Alfons pappa titta efter lejon under sängen. Många förskolebarn hittar egna strategier för att hantera rädslan. Det kan vara små mantran som de mumlar när de går in i badrummet eller så vägrar de plötsligt att åka hiss eller somna själva på kvällarna. Ångestsjukdomar Hos vuxna är ångestsjukdomar ett folkhälsoproblem. År 2009 rapporterade 30 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i åldrarna år att de hade besvär med oro, ångest och ängslan. Ångest definieras som olustkänslor eller kroppslig anspänning inför en förväntad fara. Det upplevda hotet kan komma utifrån (monster) eller inifrån (rädsla att göra fel). Ångest är kopplat till känslan av att inte ha kontroll och upplevs både känslomässigt (oro), kroppsligt (hjärtklappning, muskelspänning, hyperventilation), tankemässigt (katastroftankar, monster) och är kopplat till beteenden (flykt, kamp, att stelna, knep och undvikanden). Ängslan och ångest förekommer i nästan all psykisk sjuklighet. Men rädslan kan också vara så belastande och hindrande att den i sig själv utgör ett psykiskt syndrom. Ångestsyndrom innebär att flera symtom på ångest förekommer samtidigt på ett specifikt sätt och med en viss varaktighet. 4

5 Ångestproblem hos små barn handlar oftast om separationsångest eller specifika fobier. Studier har visat att ångestproblem hos barn påverkar deras sömn negativt. De kan ha svårt att somna in på kvällen och att somna om när de vaknar till nattetid. Riskfaktorer för ångestproblem Risken för att utveckla ångest är förhöjd hos barn med ett ängsligt temperament. Temperamentsdraget (behaviour inhibition) innebär att barnet reagerar med rädsla och oro på okända situationer. Det tar lång tid för barnet att känna sig bekvämt med nya människor och i nya miljöer. Barnet behöver mycket stöd av föräldern för att finna sig tillrätta. Ängsliga barn är också extra vaksamma på skrämmande företeelser i omgivningen och påverkas starkare såväl kroppsligt som neurologiskt av sådant som verkar otäckt. Har någon eller båda föräldrarna själva ångestproblem förstärks risken ytterligare. Särskilt om föräldrarna själva tenderar att hantera sådant som skrämmer dem med undvikande. Istället för att hjälpa barnet att våga utsätta sig bekräftar föräldern då omedvetet barnets intryck av att världen är skrämmande och oförutsägbar. Kontrollerande, överbeskyddande eller kritiskt förhållningssätt hos föräldrarna ökar också risken för barnet. Både omgivningsfaktorer och barnets egen disposition påverkar alltså risken att utveckla ångestproblematik. Lever barnet under svåra omständigheter, stark stress eller utsätts för skrämmande händelser kan detta också leda till ångest hos barnet. I sådana fall är ångesten ett adekvat svar på det barnet upplever. Barnet ska då skyddas från de yttre hoten eller svåra omständigheterna innan dess ångestproblem bearbetas. Separationsångest Separationsångest innebär att barnet har svårt att skiljas från föräldrarna, ha barnvakt, gå på förskolan eller leka hemma hos andra. Barnet kan vara upptaget av fantasier och katastroftankar om att något hemskt ska hända barnet självt eller föräldrarna då de är åtskilda. Eftersom kraven och förväntningarna på vad barn ska klara i olika åldrar varierar mellan familjer och kulturer uppfattas det ibland som kontroversiellt att tala om separationsångest hos små barn. Att barn är beroende av föräldrarna är förstås naturligt och önskvärt. När separationsångesten blir ett hinder för barnet behöver man dock hjälpa det med strategier för att våga lämna sin förälder. Separationsångest är en av de vanligaste ångeststörningarna hos barn och har samband med senare paniksyndrom. Specifik fobi Barn med specifik fobi upplever stark rädsla inför speciella företeelser, situationer eller miljöer. Fobin kan gälla djur (hundar, flugor), miljö (höjd, åska, mörker, vatten), situationer (hiss, bro, t-bana), sprutor/blod eller andra företeelser (clowner, ballonger, kräkning, höga ljud eller kvävning). Prognosen för specifika fobier är god om barnet får stöd att utsätta sig för det som skrämmer på ett sätt som över tid minskar rädslan (gradvis exponering). Att hjälpa barnet att undvika det som utlöser rädslan (som att ta trapporna istället för hissen) förstärker rädslan och kan upplevas som en bekräftelse på att det barnet fruktar verkligen är farligt. 5

6 Hjälp för rädda barn Barn med ångest kan reagera mycket starkt i situationer som skrämmer dem. Som förälder påverkas man av barnets rädsla och vill hjälpa och trösta. I all välmening kan då ett förhållningssätt som snarare förstärker än minskar rädslan utvecklas. Ibland är hela familjen påverkad av ett barns rädslor i form av vanor, undvikanden eller ritualer. Kanske undviker man att flyga, gå ut i skogen eller att ha barnvakt. Det förhållningssätt som främst hjälper rädda barn är en balansgång mellan att leva sig in i och bekräfta barnets oro och samtidigt stärka barnet att det klarar mer än det självt tror. Barn behöver uppmuntras att utsätta sig för det som skrämmer eftersom det annars finns risk att oron förstärks och sprids. Barn som har svårt att vara utan föräldrarna på ett sätt som känns hindrande eller leder till konflikter, behöver stöttas bestämt men vänligt för att klara av separationerna. Till en början endast för korta stunder så att barnet får samla positiva erfarenheter på egen hand eller tillsammans med andra vuxna. Vill barnet undvika något särskilt ställe som det upplever som skrämmande är det hjälpt av att man tar det i handen och säger att nu går vi lugnt så ska du se att inget händer. Vill barnet undvika att åka hiss bestämmer man med glad min att man visst ska åka hiss för att det inte är farligt. Har barnet svårt för trånga utrymmen eller stängda dörrar kan man komma överens om att stänga toalettdörren mer och mer gradvis så att barnet vänjer sig. I början kan man följa med barnet eller stå utanför. Många ängsliga barn söker också försäkringar från sina föräldrar om att saker inte är farliga. Upplever man att det hindrar barnet från att våga själv kan man säga att livet inte är farligt även om man är orolig för blåa gubbar istället för att försäkra att det inte finns några blåa gubbar. Den här typen av bemötande kan gå rakt emot förälderns magkänsla att vilja trösta och underlätta för det rädda barnet. Ju kraftigare barnet protesterar desto svårare är det för föräldern att vara bestämd och leda barnet i rätt riktning. För att kunna hjälpa barnet att utsätta sig för det skrämmande kan föräldern i sin tur behöva stöd och bekräftelse i sitt nya förhållningssätt. Familjer med barn med mycket rädsla och oro kan ha god hjälp av kontakt med BUP. Där kan föräldrarna få stöd för att i sin tur hjälpa barnet. Ibland får barnet också direkt behandling på egen hand eller tillsammans med föräldrarna. Små barns rädslor är ett område där vi kan lära oss mer inom barnhälsovården för att ytterligare stärka föräldrar. I grund och botten är det dock ni som arbetar på BVC som vet vilka aspekter av barns psykiska hälsa som är viktiga att sätta fokus på. Malin Bergström 6

7 BOKTIPS Lyhört föräldraskap Barns utveckling och anknytning de första fyra åren Malin Bergström Det här är en bok som handlar om att bli en närvarande och känslomässigt lyhörd förälder. Författare är Malin Bergström, leg psykolog, forskare vid Karolinska Institutet och fyrabarnmamma och hon svarar också på föräldrafrågor i tidningen Vi föräldrar. Hon beskriver ingående barnets fyra första levnadsår och i fokus står samspelet mellan barn och föräldrar och hur de knyter an till varandra. I boken finns beskrivningar av hur barn utvecklas och insiktsfulla resonemang om hur man ska lägga grunden för ett lyhört föräldraskap. Detta är varvat med praktiska tips om hur man som förälder kan hantera en vardag som ibland är rätt så stökig. Det handlar t ex om kolik, smakportioner, trots, svartsjuka och sömnbrist. Boken är indelad i avsnitt utifrån barns ålder och olika utvecklingssteg, såväl fysiska, motoriska, som kognitiva och sociala. Det gör boken lätt att orientera sig i. Centrala teman som anknytning och språkutveckling beskrivs utförligt, liksom ämnen som ständigt diskuteras: sömn, amning, flaskmatning, könsmönster, gränssättning m m. Jämställdhet och föräldraledighet diskuteras och också att vara ensamstående förälder, separationer och växelvis boende. I ett avslutande uppslagsvänligt avsnitt tas barnsjukdomar och hälsa upp. Det kapitlet är fackgranskat av barnläkare. Här är citat från baksidestexten till boken: När vi blir föräldrar börjar en av livets största förändringsperioder. Man skärper sina sinnen och ens känslomässiga öppenhet gör en ömtålig och sårbar. Det är som det ska. Det är då vi kan se och tolka de ibland små signaler som barnet ger ifrån sig. Det är då vi förstår vad vårt barn behöver under tiden det växer och utvecklas. Det är då barnet knyter an. För barnet vill redan från första mötet kommunicera. Det är oerhört kompetent och har en drivkraft inom sig att skapa känslomässiga band till oss. Bara vi är nyfikna, lyssnar, tar hand om och visar att vi förstår. Och precis som vi lär och följer vårt barn med blicken, följer det oss och lär. Genom att vi är glada, ledsna, arga och gör misstag blir det så småningom en människa med ett brett känsloregister som klarar sig själv. Boken kan varmt rekommenderas föräldrar och andra som är intresserade av ämnet. Helena Gustafsson Psykologkonsult BHV-enheten 7

8 Polioutbrott i Somalia SMI meddelade i slutet av sommaren att minst 100 fall av polio har rapporterats från Somalia. Vaccinationstäckningen för polio i Somalia är bland de lägsta i världen, bara 47%. Några fall finns också i Kenya i områden med stora läger för flyktingar från Somalia. Nigeria, Pakistan och Afghanistan är länder där polio fortfarande förkommer. Poliovirus har även hittats i Israel i avloppsvatten och hos 27 friska barn och en frisk vuxen. Där startar man nu en omfattande vaccinationskampanj med påfyllnadsdos. Svenska resenärer till Israel uppmanas nu kontrollera att de är poliovaccinerade. Källa: SMI:s nyhetsbrev vecka 34, 2013 Dicykloverinklorid inte längre tillgängligt Som sista utväg vid svårbehandlad spädbarnskolik har vi tidigare kunnat licensförskriva dicykloverinklorid (Merbentyl). Preparatet finns inte längre i landet, många länder har redan tidigare slutat använda dicyklo på grund av biverkningarna. Efter diskussion nationellt är därför kapitlet om kolik i Rikshandboken ändrat. Det pågår nu en studie i sydöstra Sverige om akupunktur och kolik. Ska bli spännande att se vad den ger, men tills vidare kan vi inte remittera för detta. Nyhetsbrev från Rikshandboken Från Rikshandbokens första sida kan man anmäla att man vill ha nyhetsbrev. Sista fredagen varje månad får man då en e-post om viktiga uppdateringar och nya artiklar i Rikshandboken. Var uppmärksam på kikhosta vid långdragen hosta Smittskyddsinstitutet skriver i sitt nyhetsbrev i september om kikhosta. Även om kikhostan minskat kraftigt i Sverige sedan allmän vaccination återinfördes 1996 finns den fortfarande kvar. Speciellt vanligt bland vuxna som inte är vaccinerade, men det förekommer även att vaccinerade barn blir sjuka, men då ofta ganska lindrigt. Svårast drabbade blir barn under 5-6 månader som inte fått sin grundvaccination. De kan få livshotande sjukdom. Utbrott av kikhosta pågår i många länder, just nu bland annat i England, Nederländerna, Australien och USA. Även i Västerås har ett litet spädbarn sjukhusvårdats för kikhosta i år. För att skydda våra minsta är det alltså viktigt att allmänheten och sjukvården tänker på kikhosta och tuberkulos vid långdragen hosta. En bra artikel om kikhosta finns i Läkartidingen nr 37, Kerstin Werner 8

9 Utbildning hösten okt, e m Hörsel- och språkutbildning för nyanställda 24 okt Barnpilotdagen, gäller alla Nätverksträffar, Eva-träffar, kl. 13:30-16:30 cirka 31 okt Norberg, BVC, Borgvägen 3 4 nov Kolsva, BVC, Bruksgatan 12 5 nov Västerås, BVC Hemdal 13 nov Västerås, BVC Viksäng 14 nov Västerås, BVC Capio City Anmäl senast 28 oktober Amningsutbildning 19 nov, e m Halvdagsutbildning, fyra alternativa tillfällen 20 nov, f m Anmäl senast 15 oktober 26 nov, e m 28 nov, e m Eva Söderqvist Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 25 handlar om barn som inte bor hemma hos sina föräldrar. Den myndighet som har ansvar för barnet ska se till att barnet får bra vård eller behandling. Artikel 26 och 27 handlar om barnets rätt till trygghet. Familjer ska få hjälp så att barnet har det bra även om föräldrarna är fattiga, sjuka eller arbetslösa. En förälder som inte bor med barnet ska också ta ansvar för sitt barn. Det kan vara att betala så att barnet får mat, kläder, bostad och annat som barnet behöver. 9

10 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Helena Gustafsson Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Västmanlands sjukhus Västerås Västerås 10

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Lilla LiV:et. 2013 nummer fyra. Informationstidning för personal inom barnhälsovård

Lilla LiV:et. 2013 nummer fyra. Informationstidning för personal inom barnhälsovård Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2013 nummer fyra 1 INNEHÅLL: Framsida: Ebba s 1 Mässling s 3

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Mjölkfri kost Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Olika reaktioner på mjölk Komjölkproteinallergi: är en allergi mot proteinerna i mjölk. Vanliga symtom är kräkningar,

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll BHV-Nytt Nr 4, dec 2014 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 23 Innehåll Julhälsning sid 2 Glutenintroduktion sid 3 Framtida vacciner sid 3 Ersättning för

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2009. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2009. Innehåll BHV-Nytt Nr 4, dec 2009 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 18 Innehåll God Jul och Gott Nytt År! sid 2 Barnkonventionen 20 år sid 3 Ny samlad statistik

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2012. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 21. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2012. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 21. Innehåll BHV-Nytt Nr 3, okt 2012 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 21 Innehåll Föreläsning Elisabeth Cleve sid 2 Amningsstrategi för Västmanland, sid 3 Röda hund

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2008. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2008. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 17 Innehåll Jämställt föräldraskap sid 3-4 Förslag till nya råd om alkohol vid amning sid 5

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll BHV-Nytt Nr 3, okt 2014 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 23 Innehåll Ramnäsdagarna... sid 2 Trygghetscirkeln information om föräldrautbildning sid 3 Barnkonventionen

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Små barn med svåra uppfödningsproblem En poliklinisk utvecklingspsykologisk

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer