Betydelsen av sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. The Significance of Occupations for Adult People with Mental Disabilities.

Transkript

1 Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Vårterminen 2014 Betydelsen av sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. En litteraturstudie The Significance of Occupations for Adult People with Mental Disabilities. A literature review Författare: Elisabeth Jonasson och Maria Södervall 1

2 Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi. Svensk titel: Betydelsen av sysselsättning för vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning. En litteraturstudie. Engelsk titel: The Significance of Occupations for Adult People with Mental Disabilities. A literature review. Författare: Elisabeth Jonasson och Maria Södervall. Datum: Antal ord: 6970 ord Sammanfattning: Syfte: Att beskriva betydelsen av sysselsättning som bedrivs inom kommunal verksamhet för vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudie där 11 inkluderade artiklar sammanställts för att få kunskap om betydelsen av sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Artiklarna som inkluderades kom ifrån databaserna Cinahl och Amed. Analysen gjordes utifrån att finna likheter och skillnader gällande betydelsen av sysselsättning. Betydelserna kategoriserades i framträdande ämnen vilka sedan bildade olika teman av sysselsättningens betydelse för personer med psykisk funktionsnedsättning. Resultat: Resultatet innehåller fem teman som beskriver betydelsen av att delta i sysselsättning på olika sätt. Dessa teman benämndes Ökad meningsfullhet och motivation till livet, Att få stöd, Ökat socialt umgänge, Förbättrat välmående samt Stöd till ökad insikt. Slutsats: Det är viktigt för personer med psykisk funktionsnedsättning att finna motivation och meningsfullhet till att utföra olika sysselsättningar då de ofta har problem att aktivera sig. Att få stöd och anpassning i meningsfulla aktiviteter är viktigt för aktivitetsutförandet. Sysselsättningen skapar möjlighet till att förbättra olika färdigheter, socialt umgänge och välmående. Genom att sätta upp olika mål att arbeta mot skapas ett hopp och framtiden ser ljusare ut. Sökord: sysselsättning, psykisk funktionsnedsättning, arbetsterapi. 2

3 Innehåll Sammanfattning 2 Introduktion... 4 Bakgrund... 4 Psykisk funktionsnedsättning... 4 Psykiatrireformen... 6 Nationell psykiatrisamordning... 6 Aktivitet... 7 Sysselsättning... 7 Arbetsterapi... 9 Problemformulering Syfte Metod Databassökning Urval Kvalitetsanalys Etiskt ställningstagande Dataanalys Resultat Ökad meningsfullhet och motivation till livet Att få stöd Ökat socialt umgänge Förbättrat välmående Stöd till ökad insikt Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutreflektion Referenser Bilaga 1 Artikelmatris Bilaga 2 Analysmatris Bilaga 3 Checklista för kvalitativa artiklar Bilaga 4 Checklista för kvantitativa artiklar - kvasi-experimentella studier 3

4 Introduktion I Sverige har det sedan Psykiatrireformens införande 1995 satsats på att vidareutveckla och förbättra situationen för personer med psykisk funktionsnedsättning. Rådande handlingsplan idag är en plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa, PRIO Den är utformad utifrån de områden som inte har förbättrats under tidigare satsningar och som därför behöver ytterligare satsning. Handlingsplanen berör främst personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik och några av delmålen handlar om ökad sysselsättning samt ökat utbud av sysselsättning då detta är en svår utmaning för personer med psykisk funktionsnedsättning (1). Denna litteraturstudie sammanställer betydelsen av sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Bakgrund Psykisk funktionsnedsättning En person som är i behov av någon form av psykiatrisk vård, stöd eller behandling har en psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning, vilket är två vanliga begrepp som används. I dessa samlingsbegrepp ingår även personer med missbruk- och beroendeproblem samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (2). I Socialstyrelsens termbank har begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder följande definition: Funktionsnedsättning - nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga Funktionshinder - begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen (3). Ytterligare en definition av psykiskt funktionshinder är: En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på olika livsområden, och om dessa begränsningar funnits, eller kan antas komma bestå, under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning (4, s 33). Vid psykisk funktionsnedsättning påverkas livet ofta drastiskt. Livet begränsas ofta då förmågan att klara av arbete eller studier blir nedsatt, många tappar sociala relationer och får svårt att 4

5 hantera vardagen. Kognitiva svårigheter gör att livet kan tappa sin mening och det känns inte viktigt med rutiner eller att sköta om sig själv och sitt hem (2). Psykiska funktionsnedsättningar kan komma till följd av neuropsykiatriska eller psykiatriska diagnoser vilka kan leda till psykiska funktionshinder gentemot den omgivning som de lever i (5). Man kan drabbas av en eller flera diagnoser samtidigt. Ur rehabiliteringssynpunkt så utgår man oftast inte från diagnoserna utan från de problem och de funktionshinder som diagnosen för med sig (6). Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD kan ge beteendesymptom som hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet. Symptomen varierar över tid, miljö och mellan personer. Aspergers syndrom och autism är två diagnoser som liknar varandra, skillnaden som finns är att personer med Aspergers syndrom har normal intelligensnivå och personer med autism har en begåvningsstörning. Några av de gemensamma symptomen är: svårt att kommunicera, svårt med sociala kontakter, brist på sunt förnuft, svårt att känna in andras känslor och tankar samt stresskänslighet m.m. (6). Bipolär sjukdom eller depression är två psykiatriska diagnoser som är vanliga. Vid depression är symptomen nedstämdhet, hopplöshet, störd sömn och matvanor, svårigheter med tankeförmågan (2) och ofta kommer tankar på självmord (6). Vid bipolär sjukdom svänger humöret mellan mani eller depression och perioderna kan vara av olika styrka. I vissa perioder är man helt fri från symptomen. Vid mani har personen hög självkänsla och är pratig, social och energisk. Andra symptom är överaktivitet, omdömeslös och gränsdragning vid sociala sammanhang (2). Psykos är en psykiatrisk diagnos som kan innebära svårigheter med verklighetsuppfattningen och jagidentiteten, hörsel- och synhallucinationer, samt svårigheter med att tänka och samtala (6). Många personer med psykiskt funktionshinder lider också av kognitiva funktionsstörningar. Det kan ge uttryck som svårighet med att planera och bearbeta händelser, skapa struktur, motivera sig samt uppmärksamhetsproblem. Personer med psykisk funktionsnedsättning behöver ofta hjälp med att få struktur på vardagen samt få hjälp med motivation samt initiativförmågan till att planera och utföra olika aktiviteter (7). 5

6 Psykiatrireformen Psykiatrireformen genomfördes 1995 som en insats för att förbättra livsvillkoren för psykiskt funktionshindrade personer. Många personer med psykiskt funktionshinder togs då fortfarande hand om inom vården på olika psykiatriska anstalter och för dem med eget boende saknades en fungerande organisation för stöd och hjälp. Med Psykiatrireformen så fick kommunerna ett större ansvar för planering och samordningen av de insatser som gäller stöd, service och vård för personer med psykiskt funktionshinder. Personer med psykiskt funktionshinder skulle få samma rätt och möjlighet till att delta i samhället som andra, de skulle få eget boende anpassat efter behov, möjlighet att delta i olika sysselsättningar och bli socialt aktiva. Psykiatrireformen öppnade upp för fler individanpassade boendelösningar och olika verksamheter för sysselsättning. Det visade sig att detta var svårt att genomföra pga. flera orsaker, det saknades kunskap om personer med psykiska funktionshinder, det fanns inga färdiga lösningar på hur man skulle lösa boende och sysselsättning samt saknades det rutiner för samverkan mellan huvudmännen. Då personer med psykiskt funktionshinder oftast inte själva söker hjälp och stöd så innebar detta att många fick klara sig själva (8). Myndigheternas uppdelning över olika ansvarsområden försvårar dock för personer med psykiskt funktionshinder, då de inte får en helhetssyn på sina nedsättningar, detta medför att de lätt faller mellan stolarna hos myndigheterna (9). Nationell psykiatrisamordning Oktober 2003 tillkallade regeringen en nationell psykiatrisamordnare som fick i uppdrag att se över den situation som personer med psykiskt funktionshinder levde under. Regeringen ville undersöka hur vården och den sociala omsorgen såg ut, hur den samordnades, vilka resurser och vilken kompetens som fanns hos personalen. Till grund för detta låg olika våldsbrott, bl.a. mordet på Anna Lind, som utfördes av personer som tidigare sökt hjälp hos psykiatrin. För att få en helhetsbild över situationen ingick även i uppdraget att kommunerna, landstingen och de statliga myndigheterna tillsammans skulle ta fram strategier för att utveckla arbetet med att identifiera och föreslå eventuella åtgärder. Psykiatrisamordnaren fick i uppdrag att samordna social omsorg, vård och rehabilitering för att stärka utvecklingsarbetet som inte ansågs ha utvecklats i den takt man önskat. Uppdraget pågick under tre år och bestod av flera utredningar, vilka sammanställdes år 2006 och presenterades som Nationell psykiatrisamordning (4). 6

7 Nationella psykiatrisamordningen gav ett helhetsperspektiv vilket innebar att insatser för t.ex. boende, sysselsättning eller rehabilitering borde ordnas med hänsyn till varandra och inte var för sig. Bostad och stöd i vardagen, arbete och meningsfull sysselsättning, gemenskap och delaktighet i samhället samt goda vård- och stödinsatser var de stora övergripande mål som fastställdes (8). Aktivitet Människan är en aktiv varelse och aktivitet är viktig för människans hälsa och välmående (10). Det dagliga livets aktiviteter kan delas in i tre kategorier; produktivitet, lek och aktiviteter i det dagliga livet. Produktivitet handlar om att förmedla produkter eller tjänster till andra, med eller utan betalning. Lek är de aktiviteter vi själva väljer att utföra för aktivitetens egen skull t.ex. idrott och hobby. Aktiviteter i dagliga livet är handlingar som utförs för att ta hand om oss själva; äta, städa, tvätta och sköta vår personliga hygien (11). En aktivitets kategorisering beror på syftet med aktiviteten och varför den utförs vilket gör att aktiviteten kan förekomma i alla tre kategorierna (12), t.ex. laga mat för att föda sig själv, föda andra mot betalning eller att lära sig nya matlagningstraditioner. Olika aktiviteter har olika mening och vi lägger olika mycket tid på dem. En bra fördelning av tid mellan olika aktiviteter under dygnet ger en bra aktivitetsbalans. Aktivitetsbalansen är viktig då forskning visat att mer tid till arbete eller studier ofta ger bättre hälsa och mer mening med livet än vid inaktivitet (13). Leufstadius et al. (2008) skriver att personer med psykisk ohälsa som engagerar sig i aktiviteter och har en daglig struktur har färre symptom än de som inte är aktiva (14). Sysselsättning Creek (12) skriver att aktivitet är olika mindre uppgifter som utförs på ett strukturerat sätt för att nå ett mål, en form av arbete eller sysselsättning. Sysselsättning beskrivs som en grupp av aktiviteter som har en personlig och en social kulturell mening, samtidigt bidrar den till delaktighet i samhället. 7

8 Att ha ett arbete eller en sysselsättning är viktigt på flera olika sätt. Det är en del av vår identitet och skapar självkänsla samt en mening med livet. Att ha ett arbete att gå till skapar rutiner och struktur i vardagen och ger möjlighet till sociala kontakter (2). Sysselsättning och de aktiviteter som ingår i en sysselsättning har därmed flera olika funktioner i det dagliga livet. Sysselsättningen gör oss delaktiga och utvecklar våra sociala förmågor, vi upptäcker och når ny kunskap, skapar en identitet, vi förstår och relaterar till vår omvärld genom sysselsättning. Sysselsättning påverkar hälsan genom att om vi tillgodoser våra grundläggande behov som mat, sömn, boende och upprätthåller våra fysiska, psykiska och sociala förmågor i en bra balans så uppnås en god hälsa (12). Personer med psykisk funktionsnedsättning har ofta svårigheter med exekutiva funktioner såsom motivation, struktur, planering (7) och det finns svårigheter med sociala interaktioner samt kommunikation (6). Personer med psykisk funktionsnedsättning behöver därför stöd och strategier för att hantera sitt dagliga liv och sina sysselsättningar (6). Genom positiva upplevelser av och genom sysselsättning ökar välmående och hälsan (13). Kommunerna har ansvaret för att personer med psykisk funktionsnedsättning blir delaktiga i samhället och har meningsfull sysselsättning, enligt Socialtjänstlagen (4,8). Nationella psykiatrisamordningen menar att inom rehabilitering och socialisering så ska man inte särskilja mellan arbete och sysselsättning eftersom det är individen själv som väljer sina aktiviteter (4). Vid redovisning av kommunernas insatser gällande sysselsättning under samlades alla former av sysselsättning under ett gemensamt namn; verksamheter för sysselsättning (15). Sveriges kommuner har gjort som många andra västerländska länder och upprättat dagverksamheter eller dagcenter där personer med psykisk funktionsnedsättning erbjuds att få daglig sysselsättning samt social interaktion (16). Dagverksamheterna ser olika ut, det kan vara ett ställe att träffa andra på och utföra frivilliga fritidsaktiviteter. Det finns strukturerade sysselsättningar, arbetsträning och chans till studiebesök på olika arbetsplatser. På den arbetsinriktade verksamheten kan individen få praktik på en arbetsplats och senare möjlighet till anställning. Personal från psykiatrin eller boendestödjare introducerar ofta individerna till dessa verksamheter och vid arbetspraktik så 8

9 agerar även personal från t.ex. arbetsförmedlingen (9). Målet med dagverksamheten i många kommuner i Sverige är att individen ska förbättra sina förmågor och bli så självständiga som möjligt i de aktiviteter och i den miljö som de väljer att agera i (9). Arbetsterapi Arbetsterapins filosofiska ståndpunkt är att varje individ kan påverka sin hälsa utifrån vad man väljer att göra. Genom att finna orsaken till varför individen inte kan utföra det hon/han önskar eller vill kunna göra är grunden för vilka arbetsterapeutiska åtgärder som kan hjälpa individen att utföra det hon/han önskar eller vill (12). Arbetsterapeuter arbetar inte enbart med att förbättra hälsa och funktioner hos människan utan möter även behovet av en anpassad miljö (17). Inom arbetsterapi tas hänsyn till i vilken miljö en aktivitet utförs, hur miljön begränsar eller möjliggör för individen och individens förutsättningar för aktivitet (11). Arbetsterapi strävar mot att individen ska hitta balans och känna sig nöjd med sitt utförande av olika aktiviteter, få en bättre hälsa, bli socialt delaktiga och se en förbättring i sin rehabilitering (17). Enligt Ivarsson et al. (2004) utgår arbetsterapeuter inte från diagnoser utan ifrån konsekvenserna av diagnoser och hur dessa påverkar aktivitetsutförandet i dagliga livet (18). Haglund (19) beskriver att arbetsterapeuter behöver ha en större del i rehabiliteringen för personer med psykisk ohälsa inom Primärvården. Arbetsterapeutens kunskap om hur aktivitet, hälsa och miljö tillsammans bildar en helhet har en viktig roll i arbetet med personer som har psykisk funktionsnedsättning. Arbetsterapeuten använder olika kognitiva hjälpmedel och olika behandlingsstrategier för att individer med psykisk funktionsnedsättning ska få en fungerande vardag. Det är av stor vikt att skapa vanor, rutiner och en balans mellan aktiviteter för personer med psykisk funktionsnedsättning, det ger dem ett stöd att klara sin vardag självständigt och gör dem också mer delaktiga i samhället. Gahnström-Strandqvist et al. (20) fann i en studie att arbetsterapeuter inom kommunens dagverksamhet var viktiga för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Resultatet visade att arbetsterapeuterna bidrog med att utforma kontexten så den var tolerant, uppmuntrande och stödjande. Vidare framkom att arbetsterapeuterna var med i aktiviteterna för att kunna hjälpa klienterna i moment som de inte var redo för och efterhand stötta när det var dags. En annan 9

10 viktigt del var att arbetsterapeuter använder sig av flera roller bl.a. som handledare, förebilder samt även som experter för att på bästa sätt hjälpa och stötta individer till ett bra socialt liv. Problemformulering Att leva med ett psykiskt funktionshinder kan innebära svårigheter att utföra aktiviteter inom många områden t.ex. i arbetslivet och hemmet samt vid olika sociala situationer (21). Utvärderingen av psykiatrireformen 1995 påvisade att tillgången av meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning var låg (22) och behövde utökas (22). I nuvarande handlingsplan PRIO framhålls att satsning behövs för att öka generell kompetens och samarbetet hos aktörerna som arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar för att kunna möta olika behov, bl.a. behovet av sysselsättning (1). Att ta reda på vilken betydelse sysselsättning har för personer med psykisk funktionsnedsättning och vilken påverkan den har på individens liv är av stor vikt för att få insikt om vilka insatser som behövs. Det finns idag studier gällande betydelsen av sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning, dock saknas en sammanställning av denna kunskap. Denna litteraturstudie vill bidra med att fylla kunskapsluckan genom en sammanställning av den kunskap som finns. Syfte Att beskriva betydelsen av sysselsättning som edri s inom omm nal er samhet för personer med psy is f n tionsnedsättning. na Metod Uppsatsen är utförd som en litteraturstudie. En litteraturstudie sammanfattar befintlig kunskap inom ett ämne genom att söka, sammanfatta och värdera artiklar (23). Denna metod valdes för uppsatsen, då vi vill få fram vilken kunskap som finns om betydelsen av sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. 10

11 Databassökning För att litteraturstudien ska bli tillförlitlig och trovärdig utförs den på ett systematiskt sätt, vilket innebär att artiklarna som används söks efter en viss strategisk ordning. Redovisning sker av inkluderade artiklar och de valda artiklarna ska sedan värderas (23). Pilotsökning genomfördes i flera databaser för att se vilka som gav mest träffar utifrån tilltänkta sökord och det var databaserna Cinahl (Cumulative Index of Nursing and Allied Health) och Amed (the Allied and Complementary Medicine Database) som gav flest sökträffar. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl och Amed, vilka är medicinskt inriktade databaser (23). Sökord som användes var occupational therapy, mental disorders, community mental health services och occupations. Det var önskvärt att använda lika sökord i båda databaserna. Sökorden användes som ämnesord för att få precisare träffar, dock fanns inte ordet occupations som ämnesord i båda databaserna utan det användes som fritextord. Vid kombinationen av sökorden valdes OR för orden occupational therapy och occupations för att få en bredare sökning. Begränsning som användes var att inkluderade artiklar ska ha varit skrivna mellan år Nedan i sökmatrisen, tabell I, redovisas antal träffar på sökord och dess kombinationer. Efter genomförd sökning i databaserna påbörjades urval av artiklar. 11

12 Tabell I Sökmatris över sökning och urval i Cinahl och Amed. Datum databas Sökning nr: Sökord Träffar Urval 1 Relevanta artiklar utifrån titlar. Urval 2 Relevanta artiklar efter läsning av abstrakt. Urval 3 Inkluderade artiklar efter att ha läst urval 2 i fulltext. Cinahl Limits Occupational therapy (ämnesord) Community mental health services (ämnesord) Occupations (fritext) Mental disorders (ämnesord) 1 OR 3 2 AND 4 AND ,467 7,579 8,370 34,205 22, Amed Limits Occupational therapy (ämnesord) Community mental health services (ämnesord) Occupations (fritext) Mental disorders (ämnesord) 1 OR 3 2 AND 4 AND , ,847 4,057 4, totalt inkl dubbletter Totalt exkl. dubbletter

13 Urval Urvalet för relevanta artiklar innefattar artiklar som beskriver betydelsen av sysselsättning för vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning som deltagit i någon form av sysselsättning. Urvalet gjordes i tre steg utifrån våra inklusions- och exklusionskriterier. Inklusionskriterier var att artiklarna: skulle gälla vuxna personer med någon form av psykisk funktionsnedsättning och deras betydelse av den sysselsättning som de deltog i. skulle innehålla någon form av utvärdering av verksamheten. skulle vara skrivna på engelska. skulle vara vetenskapliga artiklar. valdes oberoende av land för genomförande av studie. Exklusionskriterier var att artiklarna: inte skulle vara äldre än från år inte skulle vara reviewartiklar. I steg ett gjordes först ett urval utifrån titlar och fem stycken uteslöts. I Cinahl valdes artiklarna bort då de handlade om ungdomar, clinical reasoning, psykiatrireformens historia och en beskrev ett instrument. I AMED valdes en artikel bort som handlade om ungdomar. I steg två lästes abstrakt och där uteslöts ytterligare 22 artiklar. Av de artiklar som valdes bort i Cinahl var sex stycken inte vetenskapliga artiklar, fem stycken var inriktade på yrket som arbetsterapeut, två artiklar handlade om föräldraskap och fem artiklar saknade innehåll om vilken betydelse sysselsättningen hade för deltagarna. I AMED uteslöts fyra artiklar då de saknade koppling till sysselsättning. I steg tre lästes artiklarna i fulltext och två uteslöts för att de inte berörde betydelsen av sysselsättning. Se sökmatris, tabell I, för genomförandet av urval av artiklar. Kvalitetsanalys Analys av artiklarnas kvalité utfördes med hjälp av checklistor av Forsberg et al. (2013). Bilaga 3 redovisar den använda checklistan för kvalitativa artiklar (24) och bilaga 4 redovisar checklistan för kvantitativa artiklar - kvasi-experimentella studier (24). Vid kvalitetsgranskningen av artiklar togs hänsyn till om artiklarna fått godkänt ifrån etiska nämnder till att genomföra studierna samt vilka etiska överväganden som framhölls av författarna i 13

14 artiklarna (24). Författarna till litteraturstudien delade upp artiklarna mellan sig och granskade kvalitén på artiklarna enskilt. En artikelmatris, bilaga 1, redovisar de inkluderade artiklarnas författare, utgivningsår, land, titel, syfte, metod och resultat. Utifrån artikelmatrisen gick sedan författarna igenom varandras artiklar för att se om de hade samma uppfattning angående kvalitén i artiklarna. Litteraturstudiens författare anser att kvalitén på samtliga artiklarna var god och artiklarna har etiskt godkännande ifrån etiska nämnder. Etiskt ställningstagande Codex har regler och riktlinjer för att undvika oredlighet i forskning (25), författarna till litteraturstudien har undvikit att materialet inte kopieras av, speciellt då de vetenskapliga artiklarna är skrivna på engelska samt att inte falsifiera materialet. Författarna tar hänsyn till sin förförståelse vid granskningen av artiklarna. För att på ett objektivt sätt kritiskt välja och granska artiklar bör man ta hänsyn till sin förförståelse (26). Dataanalys Artiklarna lästes noggrant igenom ett flertal gånger för att skapa en helhetsbild av innehållet. Artiklarna delades upp mellan författarna för en individuell analys varefter artiklarnas resultat analyserades efter likheter och skillnader utifrån betydelsen av sysselsättningen samt vilka sysselsättningar som utfördes. Analysen av de kvalitativa artiklarna utgick från den text i resultatet som beskrev betydelsen av att delta i sysselsättning medan analysen av den kvantitativa artikeln utgick från resultatet i form av kvantitativ data över de variabler som mättes i studien. En gemensam genomgång gjordes av artiklarna för att kontrollera så att innehållet hade uppfattats lika och hade samma innebörd för båda författarna. Under analysen gjordes färgmarkeringar i den text som innehöll beskrivningar av vilken betydelse sysselsättningen hade för deltagarna. Liknade betydelser markerades med samma färg och varje ny betydelse markerades med avvikande färg i syfte att finna likheter och skillnader av betydelsen av sysselsättningen. Utifrån färgmarkeringarna kategoriserades betydelsen av att delta i sysselsättning till i olika ämnen utifrån likheter och skillnader. Kategoriseringen ledde fram till ämnena Kontroll, Struktur, Rutin, Stöd, Socialt, Självkänsla, Självförtroende, Identitet, Hälsa, Meningsfullhet, Motivation, Vilja, Mål, Strävan, Ansvar och Jobb. I den fortsatta analysen 14

15 sammanfördes flera ämnen till en kategori. Ämnena Kontroll, Struktur, Rutin och Stöd fanns det samband mellan och de bildade temat Att få stöd. Självkänsla, Självförtroende, Identitet och Hälsa bildade temat Förbättrat välmående. Socialt blev temat Ökat socialt umgänge. Meningsfullhet, motivation och vilja sammanfördes till temat Ökad meningsfullhet och motivation till livet. Temat Stöd till ökad insikt bildades av ämnena Mål, Strävan, Ansvar och Jobb. Resultat Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva betydelsen av sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning inom kommunal verksamhet. Artiklarna som studiens resultat grundar sig på kommer från flera olika delar av världen, de flesta från Storbritannien. Artiklarna beskrev olika sorters sysselsättning och i resultatet kommer dessa omnämnas gemensamt som sysselsättning, för information om de olika sysselsättningarna se analysmatris, bilaga 2. Artiklarna var skrivna mellan år och det är tio kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Resultatet kommer att presenteras utifrån de teman som framkom i analysen, Ökad meningsfullhet och motivation till livet, Att få stöd, Ökat social umgänge, Förbättrat välmående samt Stöd till ökad insikt. Dessa teman svarar mot litteraturstudiens syfte och presenteras nedan. Citat ifrån artiklarnas deltagare kommer att användas för att förtydliga betydelsen av sysselsättning. Ökad meningsfullhet och motivation till livet Resultatet i en majoritet av artiklarna visade på ökad meningsfullhet och motivation (28-34) utifrån olika aspekter. Tre artiklar beskriver att motivationen till aktiviteter i vardagen, t.ex. hushållssysslor och fritidsaktiviteter ökade när man deltog i olika sysselsättningar (29,32,34). Sysselsättningen gav motivation genom att den kändes meningsfull, gav struktur på dagen och deltagarna fick möjlighet till social tillvaro (32,34). Sysselsättning som kändes stödjande och som gav ökad självständighet var mer meningsfull än andra sysselsättningar (32). En trygg och stödjande miljö där man har möjlighet att träffa andra är viktig för att skapa motivation och meningsfullhet (28,32,34). I artiklarna framkom det att verksamheten och meningsfull sysselsättningen skapade förändringar som hjälpte dem att hantera sina svårigheter (28), det var 15

16 av stor vikt att få insikt om sig själva och sin sjukdom (32). En artikels deltagare uttryckte det som att: I would say that I have got a lot of positive things from here. That it saved my life. Definitely. (28). Sysselsättningen var en motiverande aspekt för att komma upp på morgon (28,31), hantera sin sjukdom för att kunna utföra sin sysselsättning (30) och skapade möjlighet att komma i kontakt med andra vilket kändes meningsfullt (31,32,34). En artikel uttrycker att genom meningsfullt volontärarbete skapas motivation till att inte överdosera medicineringen, man måste vara pigg för att kunna utföra sin sysselsättning (30). Ett betalt arbete är den sysselsättning som värderas högst enligt de flesta deltagarna i en artikel (32). En sysselsättning ska inte bara vara meningsfull för individen utan även viktig för andra så att man känner att man är gör nytta och blir en del av samhället (30,33). Bryant et al. (2004) skriver att det är av stor vikt att individen själv får välja sysselsättning för att den ska kännas meningsfull (28). Att få stöd Det framkommer i de flesta artiklarna (28-37) att olika former av stöd är viktigt för individerna. Sysselsättningen upplevdes positiv genom att den skapade en balans över dagen. Struktur skapade rutiner som gav en bra fördelning över dagens timmar (28,31,33-36). Vikten av en stödjande kontext beskrivs i flera artiklar. Att känna trygghet och tolerans hos verksamheterna och dess personal är viktigt för deltagarna (28-32,34,37). Miljön är stödjande då den ger en känsla av samhörighet och möjlighet till social kontakt med andra som har liknande problem (28,31). It`s friendly, it`s a safe environment, you come here and yo now nothing awf l is going to happen (31). Personalen har en viktig roll i att uppmärksamma deltagarna på deras faktiska potential då det ibland är svårt för dem själva att se sina förmågor och begränsningar i aktiviteter (29,30). Genom 16

17 att få möjlighet att utöva anpassad sysselsättning på sin egen nivå (30,31,34) samt att få diskutera sina tankar och problem med tillitsfull personal ger en känsla av mening (28,29,34,37). Det framkom att olika utmaningar kan vara stressande, t.ex. att byta miljö, vara social eller lära sig nya saker, men stressen försvann dock vid deltagande i sysselsättning (36). Griffiths (2008) skriver att arbetsterapeuter besitter kunskapen av hur viktigt det är att hitta meningsfulla aktiviteter med rätt nivå av utmaning för individen för att få en bra rehabilitering (31). Vid utförandet av sysselsättningar som valts av individerna själva och med det stöd man behöver, så får man en känsla av att ha kontroll (28,31-34,36). Tre artiklar tar upp vikten över att ha kontroll över sin sjukdom och skaffa sig strategier att hantera sjukdomen (32,33,36). Detta leder till att kontrollen sedan kan utnyttjas för att hantera andra delar av livet (33,36). Ökat socialt umgänge Social interaktion var viktig på många olika vis, det var något som framkom i flera av artiklarna (28-32,34-37). Många uttryckte att det var genom sysselsättningen som det skapades naturliga sociala kontakter (28-32,34-36), vilket i två artiklar beskrevs som att känslan av utanförskap minskade (28,32). Sysselsättningen öppnade upp för att hitta ny vänskap (32). I två artiklar framkom det att sysselsättningen inte var det viktigaste, utan att få vara social med andra hade större betydelse (29,31). Att vara bland andra som har liknande symptom och problem skapar en acceptans mellan deltagarna. we`re all here for the same reason (31). Utifrån artiklarna fick personerna genom verksamheten och andra deltagare möjlighet att öva upp sina sociala förmågor (29,31,32,37), dela sina erfarenheter med andra (28) och det hade betydelse för deltagarnas tillfrisknande samt att det påverkade deras familjer positivt (29,37). Det var positivt att vara en del av en social grupp även om sysselsättningen ibland utfördes individuellt (36). De sociala förväntningar som förekom i viss sysselsättning var positiv för det egna ansvarstagandet (31). 17

18 Förbättrat välmående Alla artiklarna visade någon form av förbättrat välmående både fysiskt och psykiskt av att delta i sysselsättning (28-38). Sysselsättningen bidrog till en insikt om sina färdigheter och kompetens vilket ökar självförtroendet och självkänslan (30-33,37,38). Detta ledde till att man tog sig an nya sysselsättningar (37). Sysselsättningen bidrog till att stötta eller skapa roller vilket gav stärkt identitet (28,32,33,35,38). Lloyd et al. (2007) beskriver hur sysselsättningen hjälpte deltagarna att utföra befintliga roller som t.ex. förälder effektivare, medan andra hittade nya roller i livet som t.ex. student (33). Genom att delta i sysselsättningen upplevdes en bättre hälsa (28,29,31-34,36,38). I en artikel uttryckte en deltagare sin rädsla för att inte ha tillgång till sysselsättningen: Yo might not e feeling ill at the moment eca se you can come in here but the thought of not coming here, not ha ing the s pport can ma e yo really ill. (28). Den fysiska hälsan förbättrades hos personerna i fem artiklar (29,32,34,36,38) och i sju artiklar upplevdes att sjukdomens symptom dämpades vid sysselsättningen (29-34,36). Detta uttrycktes i en artikel att man glömde tid och rum, fick en känsla av flow och kände sig avslappnad. I`m concentrating on that, so that e erything else goes (31). Andra artiklar uttryckte det som att de negativa tankarna försvann (31-34). En deltagare fick frågan vad hon skulle göra om inte verksamheten hon gick till fanns och då svarade hon: Hanging from a tree with a rope aro nd my nec. (34). Stöd till ökad insikt Sysselsättningen öppnar upp för framtida möjligheter att nå sina individuella mål (29-32,36,37). Goals that I ne er tho ght co ld e achie ed are now slowly eing achie ed (29). 18

19 Personernas delaktighet i val av sysselsättning samt målsättning gav en känsla av visst ansvar i flera artiklar (31,32,35,36). Gewurtz et al. (2007) skriver att det finns vissa skillnader då det kommer till ansvar. Några anser det viktigt att ha ett arbete med ansvar, medan andra framhåller nyttan i arbetet som viktigare och vill helst slippa ansvaret (30). För att nå sina mål funderar deltagarna på vilken sorts sysselsättning de kan hantera, om de önskar ett betalt arbete eller volontärarbete och om de vill ha sysselsättning på hel - eller deltid (30). Sysselsättningar som inte enbart ger mening till individen själv utan som även är till nytta för andra människor skapar en känsla att kunna bidra till och att bli en del av samhället (30,32,36). Att utvecklas genom utmaning i sina sysselsättningar ger positiva känslor (31) samt att få strategier för att hantera sin sjukdom (33,37) ger en framtidstro till att nå sina mål (31,33). Genom att slutföra en uppgift och därmed nå sitt mål skapar glädje, stolthet och en känsla av förändring. I` e act ally done something...i didn`t thin I had it in me (31). Att känna sig kompetent i sin sysselsättning (30) samt att känna sig delaktig i sin behandling (28) ger bra framtidsutsikter (28,30). Diskussion Resultatdiskussion Resultatet visade att sysselsättningen var betydelsefull, då deltagarna i de olika studierna fick ökad motivation och kände mer mening till livet, de fick stöd av sysselsättningen till att klara vardagen. Att få vara social var viktigt för dem och genom att delta i verksamheten förbättrades deras välmående. Deltagarna fick ta ansvar och vara delaktiga i målsättningen vilket gav en positiv bild av framtiden. Resultatet diskuteras med koppling mot arbetsterapi, då författarna ser en koppling till att arbetsterapeutisk kunskap om aktivitet är värdefull för personer med psykisk funktionsnedsättning som ofta har problem inom detta område. 19

20 Resultatet visade att när deltagarna fick möjlighet att utöva sysselsättning ökar även motivationen till andra delar i livet (29,32,34). Sysselsättningen kändes meningsfull om den hjälpte individerna mot självständighet (32) och vid sociala kontakter (28,32,34). Meningsfulla sysselsättningar var till stor hjälp när det handlade om sjukdomen. Sysselsättningen gav insikt, vilket ledde till att man bättre kunde hantera sin sjukdom och sina svårigheter (28,32) och risken för att överdosera medicinen minskade då man inte ville missa sysselsättningen (30). Resultatet i studien stämmer väl överens med det som Leufstadius et al. (14) skriver; att personer med psykisk ohälsa som deltar i sysselsättning har mindre symptom än de som inte är aktiva. I resultatet av två artiklar visade det sig att sysselsättningen var en anledning att gå upp från sängen på morgonen (28,31). Dammert (2) skriver att livet ibland kan sakna meningsfullt innehåll för personer med psykisk funktionsnedsättning och att man kan behöva stöd i detta. Vi anser att genom utförandet av meningsfull sysselsättning skapas motivation, inte enbart till aktiviteten man utför, utan även till andra aktiviteter i livet. Motivationen är en del av individens viljekraft och en viktig aspekt för aktivitetsutförandet. Artiklarna visade att stöd är betydelsefullt för personer med psykisk funktionsnedsättning när det gäller sysselsättningen. Kontexten i de verksamheter som ingick var stödjande genom att den känns trygg och accepterande (28-32,34,37), deltagarna kunde träffa andra i liknade situation (28,31) och att man fick hjälp med att hitta sysselsättning på rätt nivå (29-31,34). Arbetsterapi utgår ifrån hur miljön påverkar, om den möjliggör eller hindrar aktivitetsutförandet och vilken potential individen har för att utföra aktiviteten (11). I artiklarna framkom att få en balans och struktur över dagen var betydelsefullt (28,31,33-36), vilket kan relateras till Lundin et al (7) som skriver att personer med psykisk funktionsnedsättning behöver hjälp med att strukturera dagen och planera för olika aktiviteter. Arbetsterapeuter arbetar klientcentrerat, ser till vem individen är och vilka behov som finns. Sysselsättning upplevs olika för varje individ och det är därför viktigt att anpassning sker individuellt, för att kunna ge rätt stöd. Detta kopplar vi till vad Kielhofner skriver om att arbeta aktivitetsfokuserat och klientcentrerat (11). Trots att stöd behövs för personer med psykisk funktionsnedsättning för att klara av sin sysselsättning är det viktigt att noggrant avväga så rätt nivå av stöd ges för att inte stjälpa deras delaktighet och självständighet. 20

21 Betydelsen av socialt umgänge var återkommande i flera artiklar. Trots att det framkom som väldigt betydelsefullt och viktigt för deltagarna så var inte resultatet så beskrivande som vi trodde att det skulle vara. Det som framkom var att sysselsättningen skapade kontakter till andra som inte kändes påtvingade (28-32,34-36). När deltagarna fick möjlighet att träffa och umgås med andra som har liknande symptom eller diagnoser så minskade känslan av utanförskap. Deltagarna inser att det finns andra som är i liknade situation vilket ökar den egna acceptansen och de kan ta hjälp av varandra (28,31,32). Inom psykosocial rehabilitering utgår arbetsterapi ifrån att varje individ skall få möjlighet att vara i social kontakt med andra eftersom delaktighet och sociala roller påverkar rehabiliteringen positivt (39). Utifrån Argentzell et al. (40) har mötesplatser för personer med psykisk funktionsnedsättning stor betydelse eftersom man här upplever en gemenskap och acceptans då man har liknade diagnoser och symptom. I artiklarna framkom att verksamheten gav tillfälle att öva upp sina sociala förmågor (29,31,32,37), då personer med psykiska funktionshinder ofta har dessa svårigheter och det är av stor vikt att skapa och behålla olika sociala förhållanden samt för att bli tryggare ute i samhället (41). Arbetsterapeuten har kunskap om att man kan vara social på olika sätt. En del personer med psykiska funktionsnedsättningar vill vara socialt deltagande i sysselsättningar, medan för vissa räcker det att befinna sig bland andra och enbart observera (42). Inom psykiatrisk arbetsterapi övar man på olika sociala situationer genom vanliga vardagsaktiviteter eller kreativa aktiviteter och man tränar även på att kommunicera genom olika övningar. Kreativa aktiviteter inom psykosocial arbetsterapi som utförs i grupp är tillfällen då man lär sig att agera, samarbeta och vara delaktig. Detta genom att t.ex. dela redskap eller hjälpas åt samt ges tid att prata om hur man upplevde utförandet av aktiviteten och interaktionen med andra (43). Sysselsättning bidrog till ökat välmående enligt alla inkluderade artiklar i litteraturstudien (28-38), det handlade både om bättre fysisk (29,32,34,36,38) och mental hälsa (29-34,36). Sjukdomsbilden förändrades genom att sysselsättningen bidrog till att lindra symptom (29-34,36) samt skingrade negativa tankar (31-34). Sysselsättningen gav en insikt om personernas potential vilket i sin tur leder till att individen stärker sin självkänsla och sitt självförtroende (30-33,37,38). Identiteten stärktes av att deltagare förbättrade sina nuvarande roller eller tog sig an nya roller (28,32,33,35,38). Vi ser vikten av att verksamheten stödjer och ger tillfällen till att utveckla personers psykiska hälsa. Genom en god självkänsla, att lära sig kommunicera, uttrycka 21

22 tankar och känslor, skapa och behålla personliga relationer samt att man kan känna empati för andra ger en möjlighet till positiv psykisk hälsa och att fungera bättre i vardagen (44). Temat förbättrat välmående innehåller betydelsen av ökat självförtroende, självkänsla, förnyade roller och stärkt identitet. I resultatet framkom att dessa faktorer har en stor påverkan på hur man uppfattar sin psykiska hälsa och sitt välmående. Detta styrks av Blair et al. (44) som utgår från sex punkter som påverkar vårt välmående. Dessa sex punkter är; att bidra med något, acceptans och möjlighet till förändring i livet, social kontakt, val, kompetens och åtagande (44). Genom att känna sig delaktig i sysselsättning får man även ett ansvar (31,32,36). Graden av ansvar som man vill ha är individuellt (30) och det är viktigt att själv få bestämma, för att vara motiverad (36). I arbetsinriktad sysselsättning ingår ett visst ansvar vilket några deltagare ställde sig positiva till (30). Vi tänker att förmågan till att ta ansvar kan bero på vart man är i sin sjukdom och vilka strategier man utvecklat för att hantera sina symptom av sjukdomen. För att se ljusare på framtiden behöver man mål att sträva mot, detta kan uppfyllas genom att man deltar i olika sysselsättningar (28-32,36,37). Målsättningen utgår från vilken sysselsättning som man tror sig hantera (30) och några deltagare uttrycker vikten av att utföra något både för sin egen skull, men även för andra för att man vill bidra med något (30,32,36). Målsättningen bör ligga på rätt nivå för att utmana deltagarna (31), samtidigt är det viktigt att deltagarna ska ha en möjlighet att nå sina mål (31,33). När man når sina mål ger det en positiv känsla av att klarat av något och förändringen som sker skapar framtidstro (31). Att arbeta med målsättning är ett stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning och som gör dem delaktiga i processen. Arbetsterapeuter arbetar ofta med målsättning och måluppfyllelse gällande aktiviteter. Genom att sätta individuella mål tillsammans med klienten blir arbetet klientcentrerat. Tillsammans med klienten skapas delmål där man lätt kan följa utvecklingen och se framstegen som leder fram mot det långsiktliga målet. Målen utvärderas under processen och kan ändras vid behov (45). Utifrån klientens önskemål av aktivitet vid målsättningen arbetar arbetsterapeuten med att stötta individen vid utförandet och eventuellt möjliggöra aktivitet med hjälp av olika åtgärder för att klienten ska kunna nå sina mål. Att nå sina mål ger välbefinnande (17). 22

23 Litteraturstudiens syfte utgick ifrån sysselsättning i kommunal verksamhet. Verksamheten kan vara organiserad annorlunda i andra delar av världen, men då vi inte tror att organisationen i sig påverkar betydelsen av sysselsättning så anser vi att resultatet går att generalisera. Oavsett om sysselsättningen är inriktad på mötesplats, verksamhet eller arbetsinriktad verksamhet så har författarna valt att redovisa resultatet med ett begrepp; sysselsättning. Det grundar sig i att vi anser att betydelsen av sysselsättning inte beror på vilken sysselsättning det är, utan betydelsen utgår ifrån hur meningsfull sysselsättningen är för individen. Det är författarnas förförståelse om att varje individ är unik och så även betydelsen av sysselsättningen. Arbetsterapi grundar sig på att människan är en aktiv varelse och har aktiviteten i fokus. Kielhofner (11) menar att vår aktivitet påverkas av vår utförandekapacitet, vilja, våra roller samt vår fysiska och sociala miljö. Arbetsterapi innebär inte enbart att förbättra fysiska och mentala förmågor, återskapa identiteter utan även att få personer med psykisk ohälsa att känna sig delaktiga i samhället (17). Resultatet visar att aktivitet spelar en betydande roll för personer med psykiskt funktionsnedsättning. Arbetsterapi har aktivitet som fokus och arbetsterapeuters kompetens kan därför tillföra viktig kunskap i arbetet med sysselsättning och aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metoddiskussion Litteraturstudie valdes som metod för att den ger en samlad kunskap om betydelsen av sysselsättning i kommunal verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det var av intresse att sammanställa befintligt material för att få kunskap inom området. Litteraturstudien återger betydelsen av olika sysselsättningar i flera olika länder vilket är intressant för att kunna generalisera resultatet. I Sverige är det kommunen som ansvarar för verksamheten, men vi är medvetna om att strukturen runt sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning i samhället inom andra länder kan vara organiserat annorlunda än i Sverige. Vi tolkar att betydelsen av sysselsättningen är densamma oberoende av i vilket land och vem som tillhandahåller verksamheten. Pilotsökning gjordes i flera databaser, men det var databaserna Cinahl och Amed som användes då de gav flest träffar som svarade mot våra inklusionskriterier. Sökorden som användes var community mental health, occupational therapy, mental disorders och occupations. Vi valde 23

24 sökordet occupational therapy i kombination med sökordet occupations, då vi ifrån början hade en frågeställning gällande arbetsterapi. I efterhand tog vi bort frågeställningen vilket gjorde att vi inte hade behövt använda sökordet occupational therapy. Genom användningen av sökordet occupational therapy fick vi många träffar på artiklar som berörde ämnet arbetsterapi istället för betydelsen av sysselsättning och som därför valdes bort. Detta kan ha påverkat vårt sökresultat och kan ses som en brist i sökvägen. Övriga sökord kändes relevanta och så även våra inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna som har inkluderas i denna litteraturstudie är aktuell forskning, eftersom vi begränsade artiklarna till att inte vara äldre än år Sökmatrisen tydliggör genomförandet av vår sökväg och vårt urval vilket ger studien trovärdighet och tillförlitlighet, då andra kan utföra sökningen på samma sätt. Vi delade upp artiklarna och skrev ner det viktigaste ifrån granskningen i en artikelmatris. Innehållet kunde säkerställas då vi dubbelkollade kvalitén i varandras artiklar, detta anser vi vara en styrka. De teman som framkom var ökad meningsfullhet och motivation i livet, att få stöd, ökat socialt umgänge, förbättrat välmående samt stöd till ökad insikt. Det är omöjligt att säga vilket resultat av betydelsen som är av största vikt eftersom det är olika för varje individ. Resultatet går att generalisera eftersom det utgår ifrån individernas egen betydelse gällande den sysselsättning de utför. Genom att vi analyserade artiklarnas resultat först enskilt och sedan tillsammans ökar resultatets trovärdighet. Författarna diskuterade om man skulle utesluta den kvantitativa artikeln (38) då de övriga artiklarna var kvalitativa, men ansåg att den fick ingå i litteraturstudien då den hade en god kvalité och beskrev betydelsen av sysselsättning. Författarna trodde att litteraturstudien skulle ge ett större resultat textmässigt, men då många artiklar beskrev lika ämnen för betydelsen av sysselsättningen så påverkade det litteraturstudiens återgivning. Det kan ses som en svaghet i litteraturstudien. Man kan ändå säga att litteraturstudiens resultat är godtagbart och av stor mening eftersom liknande betydelser återfinns i artiklarna. Citat från artiklarna används för att illustrera betydelsen som deltagarna ger uttryck för, samt för att öka resultatets tillförlitlighet. Författarna av litteraturstudien har varit aktsamma vid hanterandet av artiklar och hjälpts åt med översättning för att undvika kopiering. 24

25 Slutreflektion Författarnas slutsats utifrån litteraturstudiens resultat är att sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning är viktigt ur flera aspekter. Oavsett om det handlar om arbetsinriktad sysselsättning eller sysselsättning på mötesplatsverksamheter så är det viktigaste att sysselsättningen är meningsfull för individen. Att ha något att göra under dagen skapar motivation inte bara till sysselsättningen i sig utan även till andra delar i det dagliga livet, t.ex. personlig hygien, medicinering och hushållssysslor. Även då meningen med sysselsättningen är individuell så är det ett faktum att sysselsättning ger olika positiva effekter som påverkar välmående. För en del är sysselsättningen i sig viktigast, att få ett ansvar och känna att man kan vara till nytta. Andra anser att det sociala är viktigast, att träffa andra, dela erfarenheter och få stöd. Några ser sysselsättningen som ett sätt att hålla sin sjukdom och sina symptom i schack, medan några är behov av strukturen och tryggheten för att orka se framåt. Författarna ser också att meningen med sysselsättningen och sysselsättningens positiva effekter påverkar varandra som i en god cirkel, det ena leder till det andra och bidrar till ökad självkänsla och en positiv framtidsbild. Arbetsterapi kan bidra till en meningsfull och utvecklande sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Arbetsterapeuter har kunskap om aktivitet och om att utgå ifrån klientens önskningar och behov. Vårt resultat visar att sysselsättning är av stor betydelse för människors vardag och utgör en grund för människans identitet, livsroller och hälsa. Arbetsterapeuter kan bidra till kliniska arbetet då de har kunskap om hur man kan möjliggöra och motivera för aktivitet genom anpassning av aktivitet och miljö samt ge personliga strategier för att hantera olika situationer. Då artiklarna vi fann saknade beskrivning av arbetsterapi vore det intressant att göra fortsatta studier för att se hur arbetsterapeuter kan bidra för att utveckla verksamheter som tillhandahåller sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Vi har haft svårt att hitta någon litteratur som beskriver vilka yrkesgrupper som finns inom verksamheten och i vilken utsträckning arbetsterapeuter är delaktiga, vilket också skulle kunna vara av intresse för fortsatta studier. Det kan även vara intressant med en kvalitativ intervjustudie gällande sysselsättning i kommunal verksamhet här i Sverige för att få inblick i hur verksamheten ser ut, fungerar och dess betydelse. 25