Vägledning Att få rätt saker att hända. Verksamhetsstyrning i statliga myndigheter ESV 2014:49

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning Att få rätt saker att hända. Verksamhetsstyrning i statliga myndigheter ESV 2014:49"

Transkript

1 Vägledning Att få rätt saker att hända Verksamhetsstyrning i statliga myndigheter ESV 2014:49

2 ESV:s vägledningar beskriver tillvägagångssätt, belyser olika alternativ och ger ökad kunskap och rekommendationer som leder till bättre beslutsunderlag och därigenom effektivare verksamhet. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm ISBN: Copyright: ESV Författare: Ulla Duell och Susanna Hammarberg Layout: Elisabeth Hermansson-Zamani Omslag: fotograf Erik Cronberg Tryckeri: TMG Tabergs, Taberg 2014

3 Vägledning Att få rätt saker att hända Verksamhetsstyrning i statliga myndigheter

4 Förord 4 att få rätt saker att hända

5 Förord Inspiration för en effektivare styrning av verksamheten Behovet av en väl fungerande verksamhetsstyrning är känt för de flesta av oss. Den krävs för att vi i myndigheterna ska kunna nå ett bra resultat. Ekonomistyrningsverket (ESV) har tidigare publicerat en inspirationsbok inom området: Verksamhetsstyrning ger resultat (ESV 2006:26). Boken du nu håller i din hand kan ses som en utveckling av den förra. Här tar vi ett vidare grepp och ser till hela verksamhetsstyrningen inom en myndighet, där ekonomistyrningen är en del. När vi i olika sammanhang möter myndigheter har vi sett ett behov av stöd när det gäller styrningen inom en myndighet. ESV ser en väl fungerande intern styrning som en förutsättning för en effektiv verksamhet. ESV vill tacka de myndigheter som med praktiska exempel bidragit till att konkretisera boken. Vi riktar ett särskilt stort tack till Kronfogden, Skatteverket, Trafikverket, Länsstyrelsen Västra Götaland, Polismyndigheten i Gävleborg och Försäkringskassan. Tack också till Niklas Lundblad på SLU och Lena Häll Eriksson och Lena Bengtsson Malmeblad på SMHI som bidragit till boken i intervjuform. Ett särskilt tack till Jan Lindvall på Uppsala universitet, Birgitta Södergren på Institutet för Personal- och Företagsutveckling (IPF), Eva Wittbom vid Akademin för ekonomistyrning i staten vid Stockholms universitet och Johan Quist på Karlstads universitet som i ett inledningsskede bidragit med värdefulla synpunkter. Denna ESV skrift är framtagen av Ulla Duell och Susanna Hammarberg. Under arbetets gång har många bidragit med sin kunskap och delat med sig av sina erfarenheter inom området. Vi tackar för alla värdefulla uppslag! Mats Wikström Generaldirektör att få rätt saker att hända 5

6 Innehåll 6 att få rätt saker att hända

7 Innehåll Kapitel 1 Inledning och bokens upplägg 11 Verksamhetsstyrning att få rätt saker att hända 12 Hjälp att hitta de egna svaren 12 Vem är du som läser? 14 Kapitel 2 Kapitel 3 Se sammanhanget Myndigheterna är delar av koncernen staten 17 Den svenska förvaltningsmodellen fristående myndigheter och ett relativt litet Regeringskansli 18 Myndigheterna länkas samman i en gemensam budgetprocess 19 Riksdagen och regeringen följer upp hur förvaltningen fungerar 21 Det är något särskilt att leda och organisera offentlig sektor 22 Valet av styrmodell utgår från verksamhetens uppdrag 25 Vilka är förutsättningarna? 26 Myndigheterna kan ha tre olika ledningsformer 27 Utnämningsmakten regeringens starkaste styrmedel? 27 Myndigheter kan ha uppgifter av olika karaktär 31 Olika uppgifter styrs på olika sätt 33 Myndighetens storlek och geografiska placering påverkar också förutsättningarna för styrningen 36 liksom myndighetens finanseringsform 36 Se på er myndighets uppdrag som en del i den statliga koncernen och det offentliga åtagandet 38 Kapitel 4 Förstå styrmodellen Styrmodellen lägger grunden för den dagliga styrningen 43 Vilka delar ingår i en styrmodell? 44 Vad är en effektiv styrning? 45 att få rätt saker att hända 7

8 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7 En förutsättning är att styrningen på organisationsoch individnivå hänger samman 45 Strategin är grunden 49 Styrformen anger styrningens form och riktning 57 Resultatstyrning med vertikalt fokus tittar på resultat för olika delar 58 Resultatstyrning med horisontellt fokus tittar på verksamhetens värde för kunden 59 Regler och policyer beslutas av olika nivåer i systemet 60 Värderingar handlar om organisationens identitet 61 En kombination av styrformer är vanligast 62 Många olika styrmedel ska samverka i en helhet 65 Organisatoriska styrmedel fastställ ansvar och roller i organisationen 68 Vilka regler och policyer ska ni ha i organisationen? 71 Arbetsgivarpolitiska styrmedel handlar om att få alla att dra åt samma håll 73 Syftet med kommunikationen styr hur den bör utformas 79 Planering och uppföljning som styrmedel 82 Man måste veta vad man ska ha verktygslådan till 93 Stoppa rätt verktyg i verktygslådan 94 Internredovisning kopplar ihop ekonomi och verksamhet 95 Systemstöd för verksamhetens behov 100 Analysera verksamhetens resultat 101 Processinriktad styrning går på tvärs 108 Kapitel 8 Bli operativ Den årliga planerings- och uppföljningsprocessen 113 En process som sträcker sig över en treårscykel 114 Styrning att få rätt saker att hända 115 Årlig planering sker stegvis ett år i förväg att få rätt saker att hända

9 Kapitel 9 Exempel på planerings- och uppföljningsprocess 118 Första steget i den årliga cykeln det strategiska arbetet 119 Andra steget operativ planering 121 Tredje steget formulera en verksamhetsplan 125 Exempel på två styrmodeller 127 Styrmodell 1 Balanserat styrkort 128 Styrmodell 2 Systembaserad styrning 133 Kapitel 10 Avslut Verksamhetsstyrning är att få rätt saker att hända 139 Referenser 143 Lagar och regler 144 att få rätt saker att hända 9

10 Kapitel 1 10 att få rätt saker att hända

11 Inledning och bokens upplägg att få rätt saker att hända 11

12 1. Inledning och bokens upplägg Verksamhetsstyrning att få rätt saker att hända Styrning är ett ord som många pratar om i statlig verksamhet. Men vad menar vi när vi talar om styrning? En vanlig definition är att det är samtliga åtgärder som ledningen på olika nivåer i en myndighet använder för att uppnå ett visst resultat. Den typen av styrning kallar ESV verksamhetsstyrning 1 och det handlar då om att få rätt saker att hända i verksamheten genom att driva insatser och beteenden i myndigheten i en viss önskad riktning. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta sade den svenska poeten Esaias Tegner redan för 200 år sedan. Det är något som går att överföra även till verksamhetsstyrning. Inom verksamhetsstyrning måste man veta vad man vill, och beskriva det på ett tydligt sätt. Det handlar om att tränga ner på djupet och fånga det sätt som passar den egna organisationen. Hur gör man det? ESV:s erfarenhet är att det är viktigt att ni inom myndigheten diskuterar hur ni kan uppnå resultat i organisationen och hur de olika styrmedlen förhåller sig till helheten och varandra. Även kostnaden för att införa en ny styrmodell bör finnas med i övervägandet. Hjälp att hitta de egna svaren Med den här skriften vill vi ge exempel på hur ni kan tänka kring den interna styrningen inom er myndighet. Därför har vi valt att dela in boken följande delar: Efter det inledande kapitlet, beskriver vi det sammanhang och generella förutsättningar som gäller för alla svenska statliga myndigheter (kapitel 2 och 3). Vi beskriver koncernen staten och hur den fungerar. Vi presenterar också tankar om ledarskap, olika verksamhetstyper och sådant som är av generell och strukturell betydelse för alla myndigheter. 1 ESV 2006:26, Verksamhetsstyrning ger resultat, Stockholm. 12 att få rätt saker att hända

13 Det följande avsnittet, kapitel 4, hjälper er att förstå en styrmodell och dess olika delar: Styrformen, eller formerna, som är den kompass organisationen utgår ifrån i sina strategiska vägval fastställer vilken riktning verksamheten ska ha. Styrmedlen som är de relativt fasta strukturer som utformas utifrån vilket behov myndigheten har av styrning. Det handlar om organisation, arbetsgivarpolitik, former för planering och uppföljning strukturer som tar tid att forma och sätta sig i organisationen. Styrverktygen som är den mest praktiska nivån av styrningen är verktyg som på ett eller annat sätt inverkar på en medarbetares vardagliga arbete. För att kunna stoppa rätt verktyg i verktygslådan måste ni veta vad ni ska ha lådan till. Det vill säga att ha tänkt igenom vad som är verksamhetens uppgift, karaktär och vilken eller vilka styrformer som passar bäst. Bild 1. Styrmodell Styrmedel Styrverktyg STYRMODELL Styrform Vi har valt att illustrera styrmodellen som ett klot där samtliga punkter styrform, -medel och -verktyg förhåller sig till klotets centrum, det vill säga styrmodellen. Vi vill visa att det handlar om att skapa en harmoni eller ett välljud mellan punkterna vid användandet. Syftet med kapitel 5 till 7 som behandlar styrmodellen är att visa på vikten av att de olika delarna i verksamhetsstyrningen talar samma språk och sänder ut samma budskap. Kapitlen kan hjälpa er att skapa en bild även av de delar i verksamhetsstyrningen som ni inte arbetar med dagligen och att reflektera över hur myndighetens styrmodell ser ut i dagsläget och hur den skulle kunna utvecklas. I kapitel 8 blir vi mer operativa. Vi tar med oss vad som tagits upp att få rätt saker att hända 13

14 i tidigare kapitel, tillämpar i en årlig planerings- och uppföljningsprocess och försöker ge exempel på hur ni kan tänka kring designen av den årliga processen inom er myndighet. I kapitel 9 presenterar vi två modeller som många svenska myndigheter använt som utgångspunkt när de utformat sin styrmodell: balanserat styrkort och systembaserad styrning. Tanken med det kapitlet är att sprida exempel för att inspirera er att fundera över er egen styrmodell. När du har läst boken har du säkert många funderingar om hur ni kan gå vidare på er egen myndighet och titta på er styrning. Vi har därför ställt samman några frågor som ni kan använda er av som stöd i en sådan process. Frågorna är knutna till bokens olika teman men kan naturligtvis användas i den ordning som passar er. Vi ger också tips om var ni kan läsa mer. Vi värderar inte exemplen som ingår i boken. De ska ses som ett exempel bland många. Avsikten är inte att presentera en modell som passar alla, utan ett exempel som ni förhoppningsvis kan inspireras av. Vem är du som läser? Boken vänder sig främst till controllers och administrativa chefer men även till andra som är intresserade av styrfrågor inom myndigheten. Du kanske har lång erfarenhet från controllerarbete i privat sektor men staten är ny för dig. Kanske arbetar du med utvecklingsfrågor inom en myndighet och vill få en bättre förståelse för hur styrning fungerar. Vi tror också att du som arbetar med myndighetsstyrning i Regeringskansliet kan ha behållning av boken om du vill ha en inblick i förutsättningarna för verksamhetsstyrning vid en myndighet. 14 att få rätt saker att hända

15 att få rätt saker att hända 15

16 Se sammanhanget Kapitel 2 16 att få rätt saker att hända

17 Myndigheterna är delar av koncernen staten att få rätt saker att hända 17

18 2. Myndigheterna är delar av koncernen staten Ur Regeringsformen 1 kap. Statsskickets grunder: All offentlig makt i Sverige utgår från folket med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för innevarande och kommande generationer. verka för att demokratins idéer blir vägledande. alla människor ska uppnå delaktighet och jämlikhet barns rätt tas tillvara motverka diskriminering All offentlig makt utgår från folket. Myndigheternas uppgift är att genomföra och förverkliga regeringens politik. Till sitt förfogande har myndigheterna de offentliga medel som fördelas i statsbudgeten. Att varje myndighet är en del av staten betyder att de omfattas av det gemensamma regelverk som gäller för statens verksamhet. Det omfattar såväl resurstilldelning och redovisning som regler för viktiga demokratiska principer. Det ställer särskilda krav på alla som arbetar i staten men också för hur statlig verksamhet kan styras. I det här kapitlet går vi igenom grunderna i den statliga förvaltningsmodellen inklusive den statliga budgetprocessen och den statliga värdegrunden. Det kan ni använda som utgångspunkt i arbetet med att utveckla myndighetens styrmodell. Den svenska förvaltningsmodellen fristående myndigheter och ett relativt litet Regeringskansli Den statliga förvaltningen består av ett stort antal myndigheter och statliga bolag som lyder under regeringen. Myndigheternas uppgift är att genomföra och förverkliga regeringens politik. Till sin hjälp att styra förvaltningen har regeringen en myndighet Regeringskansliet som är indelad i olika departement. Regeringen lyder under riksdagen, och styrningen av förvaltningen regleras i regeringsformen och i de övriga grundlagarna. Det finns även andra lagar som styr förvaltningen en del är generella som exempelvis budgetlagen och förvaltningslagen, andra är specifika för särskilda verksamheter (exempelvis socialförsäkringen). Riksdagen har också ställt sig bakom regeringens förvaltningspolitiska mål: En innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och 18 att få rätt saker att hända

19 som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete. 2 Det finns också andra mål som riksdagen har beslutat ska gälla för statsförvaltningen, bland annat inom jämställdhets- och miljöområdet. Den svenska förvaltningsmodellen kännetecknas av en långtgående delegering och en långt driven decentralisering av beslutsfattande och befogenheter till myndigheterna. Modellen bygger på synsättet att de som är närmast verksamheten också har bäst kunskap om hur den bör bedrivas. I en internationell jämförelse har svenska statliga myndigheter relativt stor frihet gentemot regeringen, och departementen är resursmässigt små i förhållande till myndigheterna. Som vi kan läsa i regeringsformen är det regeringens uppgift att styra riket. Detta regleras i lagar som riksdagen fattat men också i förordningar som regeringen själv beslutar om och som reglerar hur regeringen styr myndigheterna. Det finns generella förordningar som gäller för samtliga myndigheter där myndighetsförordningen är central. Varje myndighet har också en instruktion, där regeringen anger vilka uppgifter som myndigheten har. Regeringen styr förvaltningen genom mål- och resultatstyrning och resurstilldelning. Andra styrformer som regeringen använder är utnämningsmakten (att utse generaldirektörer, styrelser och andra befattningar på myndigheterna) och organisation av verksamheten. För viss verksamhet utformar regeringen särskilda strategier och mål. Det kan handla om verksamhet där flera myndigheter berörs av samma område, exempelvis migrations- och tillväxtområdet. Då utformas mål och strategier som flera myndigheter berörs av och som bara kan uppnås genom samverkan. Myndigheterna länkas samman i en gemensam budgetprocess Den statliga budgetprocessen regleras översiktligt i regeringsformen, riksdagsordningen och närmare i budgetlagen samt det ekonomiad- forts. ur Regeringsformen 1 kap. Statsskickets grunder: Riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas granskar rikets styrelse och förvaltning. Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen. I riket finns kommuner på lokal och regional nivå. Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. 2 Bet. 2009/10:FiU38, Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, Stockholm. att få rätt saker att hända 19

20 ministrativa regelverket. Riksdagen beslutar om statens budget efter förslag från regeringen. Anslag och inkomster (avgiftsintäkter) får inte användas på annat sätt än vad riksdagen bestämt. Regeringen får inte utan att riksdagen medgett det ta upp lån eller göra andra ekonomiska åtaganden för staten. För hela staten finns även ett gemensamt finanspolitiskt ramverk som bland annat ska säkerställa en långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna. Här regleras bland annat det så kallade överskottsmålet, det vill säga att det offentliga finansiella sparandet ska visa ett överskott på 1% av BNP över en konjunkturcykel. Det finns också ett utgiftstak för staten vilket innebär att i budgetprocessen ska utgiftsförslagen rymmas inom ett beslutat tak för respektive år, vilket beslutas tre år i förväg. Om prognoser under året visar att utgiftstaket överskrids måste regeringen vidta åtgärder för att det inte ska ske. Detta betyder att en väl fungerande ekonomistyrning i staten är en förutsättning för att nå finanspolitikens övergripande mål. Formerna för hur regeringens mål- och resultatstyrning av myndigheterna hänger samman med den statliga årliga budgetprocessen illustreras nedan. Bild 2. Den statliga budgetprocessen 3 DEC JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Riksdag Beredning av budget Beredning av politikens inriktning Beslut om politikens inriktning Beslut om utgiftstak och utgiftsramar Beslut om anslag Regering Budgetberedning Beredning inför Budgetpropositionen Prognoser Vårpropositionen Budgetproposition Beslut om regleringsbrev Myndigheter Årsredovisning + Budgetunderlag Regleringsbrev 3 Regeringskansliet Fi , Den statliga budgetprocessen, Stockholm: Davidssons tryckeri, att få rätt saker att hända

21 När regeringen lämnar den ekonomiska vårpropositionen eller budgetpropositionen till riksdagen är det kulmen på ett arbete som pågår på Finansdepartementet och övriga departement året om. Innan dess ska prognoser sammanställas, utgiftsområden beräknas och förhandlas om, och en mängd beslut fattas. Riksdagen arbetar å sin sida med att behandla de inkomna propositionerna, och fattar vid årets slut beslut om utgiftstak, ramar för utgiftsområden, statens inkomster och anslag i statsbudgeten. Som underlag för regeringens förslag till budget använder den myndigheternas årsredovisningar, delårsrapporter och budgetunderlag. Till budgetprocessen kopplas också myndighetsdialogen som är ett möte mellan ansvarig minister eller dennes statssekreterare och myndighetens generaldirektör då man samtalar om verksamheten både om det som varit och om framtiden. Regeringens budgetförslag grundar sig alltså i en uppföljning av myndigheternas uppnådda resultat under det gångna budgetåret och inriktning inför kommande budgetår. När riksdagen har beslutat om statens budget så utformar regeringen myndigheternas årliga regleringsbrev där myndigheterna får besked om tilldelat anslag och eventuella villkor, särskilda uppdrag med mera. Av budgetlagen (2011:203) 1 kap. 3 framgår att: I statens verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas. Riksdagen och regeringen följer upp hur förvaltningen fungerar Riksdagen följer upp regeringens styrning av riket genom konstitutionsutskottets granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning, interpellationer och frågor till regeringen samt Riksdagens ombudsmäns och Riksrevisionens verksamhet. Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Syftet med Riksrevisionens granskningar är att bidra till demokratisk insyn, god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. 4 Regeringen använder också Riksrevisionens årliga granskningar 4 Riksrevisionens verksamhet regleras i Regeringsformen (13 kap. 7 och 9 ), lag (2002:1022) om statlig revision m. m. samt lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. att få rätt saker att hända 21

22 av myndigheternas årsredovisning i sin uppföljning. Riksrevisionens årliga revision bedömer om myndigheternas redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande samt om myndigheterna följer gällande föreskrifter och särskilda beslut. Justitiekanslern är regeringens högste juridiska rådgivare och Justitieombudsmannen är riksdagens högste ombudsman. Justitiekanslern ska värna integriteten och yttrandefriheten samt rättssäkerheten i den offentliga verksamheten. Det är den myndighet under regeringen som bland annat har till uppgift att utöva tillsyn att statliga myndigheter under regeringen efterlever lagar och andra skyldigheter. Därutöver har regeringen till sitt förfogande kommittéväsendet och de särskilda utvärderingar som görs på uppdrag av regeringen av bland annat Statskontoret. Det är något särskilt att leda och organisera offentlig sektor För alla statsanställda finns en gemensam värdegrund som är den grundläggande utgångspunkten för vår yrkesroll som tjänstemän i staten. Demokrati är den överordnande principen och folket är våra uppdragsgivare. Verksamheten ska, som framgår av regeringsformen, utövas under lagarna och utgår från saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Offentlig förvaltning styrs också av lagar som ska bidra till öppenhet och insyn i verksamheten, exempelvis offentlighetsprincipen, yttrandefriheten och meddelarfriheten. Värderingarna är samlade i sex principer, som stödjer oss i våra vägval och ska vara centrala i beslut och handling. Vi som jobbar för staten måste vara medvetna om och följa dessa sex principer. Demokrati. All offentlig makt utgår från folket. Legalitet. Den offentliga makten utövas under lagarna. Objektivitet, saklighet och likabehandling. Alla är lika inför lagen. Myndigheter och domstolar ska behandla alla lika. Fri åsiktsbildning. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning. 22 att få rätt saker att hända

23 Respekt. Den offentliga makten ska utövas med respekt för människors frihet och lika värde. Effektivitet och service. Verksamheten ska bedrivas så billigt och med så hög kvalitet som möjligt med givna resurser. 5 5 Regeringen S , Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda, Stockholm, Elanders, att få rätt saker att hända 23

24 Se sammanhanget Kapitel 3 24 att få rätt saker att hända

25 Valet av styrmodell utgår från verksamhetens uppdrag att få rätt saker att hända 25

26 3. Valet av styrmodell utgår från verksamhetens uppdrag Förvaltningslagen (1986:223), myndighetsförordningen (2007:515) och förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag utgör ramverket som anger förutsättningarna för myndigheterna att organisera, styra och följa upp verksamheten. Vissa myndigheter omfattas dessutom av internrevisionsförordningen (2006:1228) samt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. De övergripande ramarna för myndighetens verksamhet sätts av regeringen och det generella regelverk som gäller för statliga myndigheter. Regeringen beslutar om myndighetens ledningsform och vem som ska styra myndigheten. Givet detta har myndigheten frihet att själva välja hur verksamheten ska styras internt. En viktig uppgift för myndighetens ledning är att utifrån regeringens styrning leda medarbetarna mot det övergripande gemensamma syftet med verksamheten. Hur detta ska göras måste anpassas till de förutsättningar som gäller just för den aktuella verksamheten. Dessa förutsättningar är avgörande för valet av styrmodell. I det här kapitlet tittar vi närmare på dessa grundläggande frågor. Vilka är förutsättningarna? För att verksamhetsstyrningen ska bli effektiv måste den byggas utifrån den enskilda myndighetens specifika förutsättningar och behov. Vissa externa krav är givna och påverkar i hög grad hur myndigheten kan utforma sin styrning. Det handlar exempelvis om hur tydligt myndighetens uppdrag är formulerat i instruktion och regleringsbrev och balansen mellan tilldelade resurser och uttalade ambitioner för verksamheten. Verksamhetsstyrningen inom myndigheten ska vara i linje med riksdagen och regeringens styrning men också ta hänsyn till krav från såväl medborgare som regelverk. Vilken styrmodell som passar för verksamheten hänger alltså ihop med vilken typ av verksamhet som organisationen bedriver, hur uppdraget från regeringen ser ut, vilka resurser man har till sitt förfogande, vilka förväntningar som ställs från dem som verksamheten är till för och därmed vilka styrbehov som ledningen har. 26 att få rätt saker att hända

27 Myndigheterna kan ha tre olika ledningsformer Av myndighetsförordningen framgår att det finns tre myndighetsformer och därmed tre sätt att organisera en myndighets ledning på: myndighetschef (enrådighetsmyndighet), styrelse (styrelsemyndighet) eller nämnd (nämndmyndighet). Verksamhetens art, politiska prioriteringar och regeringens behov av att styra ska vara utgångspunkter vid regeringens val av ledningsform för myndigheten. 6 Enrådighet med insynsråd har blivit den vanligaste ledningsformen. 7 Oavsett ledningsform är det med myndighetschefen som regeringen och Regeringskansliet har sina löpande kontakter. 8 Oavsett ledningsform är det viktigt för myndigheten att ledningen får en tydlig instruktion om syfte och uppdrag från regeringen. Utnämningsmakten regeringens starkaste styrmedel? Myndigheterna är ett av regeringens viktigaste instrument för att genomföra sin politik, och utnämningsmakten, det vill säga tillsättandet av högsta chefen, är ett sätt för regeringen att styra myndigheten. Kanske är det regeringens starkaste styrmedel? Enligt regeringsformen ska man vid beslut om statliga anställningar endast ta hänsyn till sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Flertalet myndighetschefer har tidsbegränsade anställningar. I normalfallet är anställningstiden sex år med möjlighet till förlängning ytterligare tre år. Utöver instruktion och regleringsbrev kan myndighetschefen också få ett muntligt uppdrag från regeringen som gäller styrningen av myndigheten. Hur tydligt uppdraget är formulerat varierar. Myndigheter som hanterar stora resurser eller som har en medborgarnära verksam- 6 Regeringskansliet, Effektiv styrelse Vägledning för statliga myndighetsstyrelser, Stockholm, Edita, Statskontoret 2014:4, Myndigheternas ledningsformer en kartläggning och analys, Stockholm. 8 Ibid. att få rätt saker att hända 27

28 het hamnar vanligtvis högre upp på den politiska agendan och då formuleras oftare ett tydligt uppdrag. 9 Hur myndighetschefen väljer att styra myndigheten hänger också samman med det ledarskap som hon har eller vill utveckla i den specifika myndigheten. För att inte organisationen ska styras på ett otydligt sätt är det viktigt att det individuella ledarskapet kopplas till myndighetens styrmodell. Det är viktigt att komma ihåg att chefskap och ledarskap finns på många nivåer i myndigheten. Generaldirektören har en viktig roll men chefskapet inom myndigheten är alltid viktigt oavsett på vilken nivå man befinner sig i organisationen. Ledarskap och chefskap är olika saker intervju med ledarskapsexpert Niklas Lundblad Niklas Lundblad har 20 års erfarenhet av chefs- och ledarutveckling som forskare, kursledare och föreläsare och är i dag chef för Gruppen för hållbart akademiskt ledarskap vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hur kan man se på chefskap och ledarskap? Chefsrollen är en formell position som man får sig tilldelad uppifrån och med den många gånger ett tydligt uppdrag. Chefskapet adresserar en sorts helhet med ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. Ledarrollen är något som man förtjänar eller erövrar och i förlängningen får underifrån och handlar mer om en relation än en position. Relationen formar ledarskapet. Fenomenet ledarskap måste förstås i relation till medarbetarskapet eftersom det krävs följare för att ledarskap ska kunna uppstå. Medarbetarskapet är med andra ord viktigt för ledaren. Det handlar i all verksamhet, och i kunskapsintensiv verksamhet i synnerhet, om att som ledare förstå vad det är som driver människorna i den här organisationen för att sedan kunna formulera hur jag som ledare kan skapa mening för medarbetarna så att de förstår sammanhanget och riktningen i verksamheten och för att de ska ha möjligheter att utvecklas i sina enskilda roller. En chef kan också vara ledare men det är inte alltid så. Man bör alltså fokusera både på chefskap och på ledarskap. 9 Asplind, Jan, Generaldirektör I rikets tjänst på politikens villkor, Artéa Förlag AB, att få rätt saker att hända

29 Vad ingår i uppdraget att leda en verksamhet? Att leda en verksamhet handlar om att som chef ha ett helhetsperspektiv med de olika ansvarsområden som följer av den rollen, till exempel för ekonomi och arbetsmiljö. Man ska också ha en strategi, det vill säga en bild av vart man vill i ett framtidsperspektiv, var man är i relation till vart man vill komma och hur man tänker sig att komma fram till målen. Det senare handlar givetvis om en förmåga att göra prioriteringar för att nå målen. Vilka råd har du till en ny chef? Någon klok person har sagt att om du ska kunna leda andra så behöver du kunna leda dig själv. För att leda dig själv måste du känna dig själv hyggligt väl. Vilka värderingar och drivkrafter har du exempelvis? Den första utmaningen du står inför påminner om den rolltolkning en duktig skådespelare gör inför en ny rollprestation. Du behöver kliva in i din nya roll ta den i besittning och anpassa rollen efter dig själv så att den kan bli autentisk, trovärdig och kraftfull. Du behöver också förstå logiken och helheten i det organisatoriska system du ska verka i som chef. Varför finns organisationen, vart är den på väg, vad går arbetet ut på och vilket är din rolls/ditt uppdrags betydelse och bidrag i denna organisatoriska helhet? Mitt råd är att prata med medarbetarna först, det är egentligen där det börjar. Ställ dig frågan: Vad driver människorna på det här stället? Vad är det som ligger bakom att man har valt att arbeta här? Börja bygga relationen till dem och kom överens om gemensamma spelregler. Begreppet organisation kommer från grekiskans organon som betyder verktyg. Organisationen är det verktyg jag har för att uppnå det jag vill. Tänk en regissör som kommer ny till en ensemble. I regel kommer regissören med en färdig vision om vad den vill uppnå. Men en bra regissör börjar ju med att tala med skådespelarna. Personalen är, som bekant, den viktigaste resursen och därför är det viktigt att medvetet arbeta med det som motiverar dem. Hur kan jag som chef bidra till att deras jobb upplevs som meningsfullt och utvecklande? Hur kan jag skapa frihet inom ramar? Det handlar om att ta vara på den samlade klokskap som finns, prata med fler än bara avdelningscheferna. Vandra runt, sitt med i olika möten, runt fikabord: få en känsla för vilken kultur som finns på det här stället. Det betyder naturligtvis inte att chefen inte ska ha en egen vilja. Efter ett tag måste man fatta beslut om en riktning. Alla kommer inte att bli förtjusta men där måste du som chef göra ett vägval. Vad är viktigt för ett fungerande chefs- och ledarskap? Ofta brister det i att man inte upplever sig ha tid till, eller tar sig tid till de strategiska verksamhetsfrågorna. Man hamnar ofta i ett alltför kortsiktigt att få rätt saker att hända 29

Gemensam värdegrund för statligt anställda

Gemensam värdegrund för statligt anställda Gemensam värdegrund för statligt anställda För alla statsanställda finns en gemensam värdegrund som är den grundläggande utgångspunkten oavsett vilken yrkesroll du har En gemensam värdegrund bygger på

Läs mer

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed.

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed. 1(3) DNR: SLU ua 2013.1.1.1-2727 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Arbetsmiljö Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Ledningskansliet Handläggare: Per Andersson Beslutsdatum: 2013-06-20

Läs mer

Ledamot av myndighetsstyrelse

Ledamot av myndighetsstyrelse Ledamot av myndighetsstyrelse Till Dig som är styrelseledamot eller som erbjuds att bli det De statliga myndigheternas styrelser har en viktig uppgift. De är ett instrument för regeringens styrning av

Läs mer

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober Den statliga budgetprocessen januari februari mars april maj juli juni augusti september november december oktober Produktion: Finansdepartementet Tryckt hos Davidsons Tryckeri AB, mars 2008 Artikelnr:

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN 6 STYRANDE PRINCIPER 1 I MEDBORGARENS TJÄNST 4VIKTIGA VÄRDEN Ansvar Respekt Demokrati Balans Engagemang Legalitet Objektivitet, saklighet och likabehandling Respekt Effektivitet och service Fri åsiktsbildning

Läs mer

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 125 . 126 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6.1 Utveckling av den ekonomiska styrningen I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 (Del 1, sid 143 ff)

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket; SFS 2016:1023 Utkom från trycket den 29 november 2016 utfärdad den 17 november 2016. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket; SFS 2007:761 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket; SFS 2010:1764 Utkom från trycket den 14 december 2010 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

Chefspolicy för Söderköpings kommun

Chefspolicy för Söderköpings kommun y c i l o p s Chef Chefspolicy för Söderköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-13 43 Söderköpings vision Söderköping är en av landets mest åtråvärda kommuner att uppleva, leva och verka i.

Läs mer

014. uni 2 alun, j obergs, F dita B ryck: E an. T Vår värdegrund estm kard W Foto: Ri

014. uni 2 alun, j obergs, F dita B ryck: E an. T Vår värdegrund estm kard W Foto: Ri Vår värdegrund Värdegrunden vägleder och Alla som arbetar inom staten har en gemensam värdegrund att förhålla sig till. Det är den vi på Socialstyrelsen har utgått ifrån då vi gemensamt arbetat fram vår

Läs mer

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Kommittédirektiv En tydligare budgetprocess Dir. 2017:3 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges i uppdrag att göra en översyn av vissa

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Justitiekanslern

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Justitiekanslern Regeringsbeslut I:9 Justitiedepartementet 2012-12-06 Ju2012/7746/Å Ju2012/7483/Å (delvis) Ju2012/7567/Krim (delvis) Justitiekanslern Box 2308 103 17 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende

Läs mer

Värdegrundsdelegationen Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen (2013-2016)

Värdegrundsdelegationen Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen (2013-2016) Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen (2013-2016) nu med hemsida: www.värdegrundsdelegationen.se Robert Cloarec Huvudsekreterare robert.cloarec@regeringskansliet.se Lena Marcusson,

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Kommittédirektiv Utveckling i staten genom systematiska jämförelser Dir. 2014:120 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda hur utveckling och effektivisering

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Inledning Det kommunala uppdraget formas genom att politiken gör en tolkning av medborgarnas behov och omsätter sin tolkning till prioriteringar i mål- och budgetprocessen. Beslut

Läs mer

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Medarbetaridé - Det demokratiska uppdraget sid 3 - Stolthet och professionalitet sid 3 - Ledare och medarbetare sid

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen

Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UPPDRAGET SOM CHEF I HANINGE KOMMUN

RIKTLINJER FÖR UPPDRAGET SOM CHEF I HANINGE KOMMUN RIKTLINJER FÖR UPPDRAGET SOM CHEF I HANINGE KOMMUN Beslutad av kommundirektören 2012-12-19 Riktlinjer för uppdraget som chef i Haninge kommun I Haninge kommuns personalpolitiska program sägs följande

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef Chef i Mjölby kommun KS/2016:172 Dokumentansvarig: Personalchef Inledning Att vara chef är ett av de viktigaste uppdragen i Mjölby kommun. Uppdraget är utmanande och stimulerande, med fokus på att nå goda

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Kursinbjudan Statens Controllerutbildning 2015 Statens Controllerutbildning Arbetar du som controller i staten och vill utvecklas i din roll? Statens controllerutbildning ger dig verktygen att utveckla

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Justitiekanslern

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Justitiekanslern Regeringsbeslut I:25 Justitiedepartementet 2015-12-17 Ju2015/09474/L6 (delvis) Ju2015/09812/LED(delvis) Justitiekanslern Box 2308 10317 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Justitiekanslern

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Blad 1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Antagna av kommunfullmäktige den 12 april 2006, 89 med ändring och tillägg den 13 december 2006, 351 och 352, 13 februari 2008, 34, 18 juni 2008, 215, 10 september

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Chefs- och ledarskapspolicy Antaget av Kommunstyrelsen 2006-03-08, 32 Kommunledningskontoret 1 (4) Maria Lejerstedt 2007-09-04 maria.lejerstedt@stromstad.se Dnr: tele

Läs mer

Medfinansiering av transportinfrastruktur

Medfinansiering av transportinfrastruktur Medfinansiering av Förslag till nytt system för den långsiktiga planeringen av samt riktlinjer och processer för medfinansiering SOU 2011:49 Utvärdering av förhandlingsarbetet i den senaste åtgärdsplaneringen

Läs mer

Så styr vi Lerum 2011

Så styr vi Lerum 2011 Hur styr man en organisation med mer än 2 500 anställda och 120 chefer, spridda på fler än 100 arbetsplatser och med 38 000 kunder mellan 0 och 100 år? Man behöver förstås ha en idé eller en modell för

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen Det svenska politiska systemet Den svenska statsförvaltningen Svensk offentlig förvaltning: viktiga särdrag Den stora förvaltningen Den dualistiska förvaltningen Den öppna förvaltningen Den kommunala självstyrelsen

Läs mer

Personalpolicy. för Stockholms stad

Personalpolicy. för Stockholms stad Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik

Läs mer

Chefer till gemensam HR

Chefer till gemensam HR Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till gemensam HR Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin Ledarskap och hälsa Resultat från forskning inom regionen Lotta Dellve, docent Arbets-och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledare och medarbetare skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsplats!

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Kursinbjudan Statens Controllerutbildning 2016 Statens Controllerutbildning Arbetar du som controller i staten och vill utvecklas i din roll? Statens controllerutbildning ger dig verktygen att utveckla

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter; SFS 2016:1091 Utkom från trycket den 2 december 2016 utfärdad den 24 november 2016. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Utdrag. Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen

Utdrag. Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen Utdrag Protokoll IV:10 vid regeringssammanträde 2012-12-20 S2012/9080/ESA Socialdepartementet Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen beslutar

Läs mer

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Dnr 882/2012-010 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 1 1.1 En sammanhållen process... 1 2. Aktiviteter

Läs mer

Chef finansiell styrning tillika biträdande avdelningschef vid ekonomiavdelningen

Chef finansiell styrning tillika biträdande avdelningschef vid ekonomiavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef finansiell styrning tillika biträdande avdelningschef vid ekonomiavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

LEDNINGSPOLICY

LEDNINGSPOLICY 2002-01-29 1 LEDNINGSPOLICY 2002-01-29 2 LEDNINGSFILOSOFI Verksamheten i Vindelns kommun skall vara visions- och målstyrd, samt präglas av ett delegerande arbetssätt med tydlig uppföljning och utvärdering.

Läs mer

Dagens föreläsning. Obs flera av de OH-bilder som visades om 2007-års budget återfinns på:

Dagens föreläsning. Obs flera av de OH-bilder som visades om 2007-års budget återfinns på: Dagens föreläsning - Vad är offentliga organisationer? - Organisation, styrning och ledning på central nivå. - Den statliga budgetprocessens centrala funktion för regeringens styrning av myndigheterna

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Chefspolicy vid Stockholms universitet

Chefspolicy vid Stockholms universitet Chefspolicy vid Stockholms universitet Produktion: Personalavdelningen vid Stockholms universitet och Matador kommunikation. Illustrationer: Stina Wirsén. Tryck: Edita Västra Aros AB, 2013. Inledning Stockholms

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Chefspolicy. Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384

Chefspolicy. Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384 Chefspolicy Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384 Chefspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se Innehåll Chefspolicy

Läs mer

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska

Läs mer

Välkommen. Din syn på tillsyn Involveringskonferens den 6 april 2011

Välkommen. Din syn på tillsyn Involveringskonferens den 6 april 2011 Välkommen Din syn på tillsyn Involveringskonferens den 6 april 2011 Syfte med konferensen Att bidra till att skapa gemensamt förhållningssätt i tillsynssituationen Utbyta erfarenheter Mål med konferensen

Läs mer

Att tänka nytt för att göra nytta om perspektivskiften i offentlig verksamhet

Att tänka nytt för att göra nytta om perspektivskiften i offentlig verksamhet Att tänka nytt för att göra nytta om perspektivskiften i offentlig verksamhet SOU 2013:40 Den nytänkande generaldirektören Daniel Den ondsinte Dr. Kontroll Förvaltningspolitiskt intresserade statsminister

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Chef till internrevision

Chef till internrevision Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till internrevision till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer