NYTT FRÅN KFO. Planera i tid för nya skollagen! Föräldrakooperativ fick rätt mot kommun. NUMMER 5 MAJ 2011 /

Transkript

1 NYTT FRÅN KFO NUMMER 5 MAJ 2011 / Planera i tid för nya skollagen! Vid halvårsskiftet träder den nya skollagen i kraft. Lagen omfattar all utbildning från förskola till skola, och innehåller en rad förändringar som påverkar huvudmännen i rollen som arbetsgivare. Förskolan blir en egen skolform och får ett tydligare pedagogiskt uppdrag. Legitimation införs för lärare och förskollärare. Lärares och rektors allmänna befogenheter förtydligas. Grundprincipen är att fristående skolor styrs av samma regelverk som de kommunala. Det är några av nyheterna i den nya skollagen, som är en av Sveriges mest omfattande. Lagen innebär en del stora förändringar, som det är viktigt att arbetsgivaren känner till, säger Sonja Lagergren, avtalsansvarig och rådgivare på KFO. Hennes råd till huvudmän/arbetsgivare är därför att ta del av det cirkulär som har skickats ut från KFO, som också ligger på hemsidan, och att planera utifrån förändringarna i tid. De som har frågor som rör lagen i förhållande till arbetsgivarrollen är också välkomna att ringa eller mejla till någon av oss i skolgruppen, där också rådgivarna Lisa Westerlund och Hans-Erik Stierna ingår, säger hon. Den nya lagen får stort utrymme i det här nyhetsbrevet. På sidan 3 finns en sammanställning av de viktigaste förändringarna. Föräldrakooperativ fick rätt mot kommun I Östersund har kommunen haft en ersättningsmodell som missgynnat de fristående förskolorna. Nu har förvaltningsrätten slagit fast att det strider mot lagen om lika villkor. Det gläder bland andra Lina Byström, medlem i KFO, på föräldrakooperativet Ö-barna på Norderön. Den nya skollagen ökar kraven på att ha utbildad personal, man får inte bedriva förskoleverksamhet annars. Vi har inte haft råd att anställa en förskollärare nu kan vi göra det, säger hon. Bakgrunden är att Östersunds kommun 2010 införde ett extra tillägg på kronor per barn till förskolor med barn vars föräldrar har låg utbildningsnivå. En märklig konsekvens blev att det nästan bara var kommunens egna förskolor, som fick det extra tillägget. Efter förvaltningsrättens dom ska kommunen retroaktivt betala ut cirka tre miljoner kronor till de fristående förskolorna. För Ö-barna blir det kronor för 2010, men hur det blir under 2011 är inte avgjort ännu. Lina Byström och Jessica Loveblad, föräldrakooperativet Ö-barna.

2 Månadens KFO-profil / Björn Jidéus Telefonerna går varma om nya reglerna Fullt upp! Så sammanfattar Björn Jidéus sina arbetsdagar på KFO. Det som fyller tiden sedan han började sin anställning i januari är framför allt frågor om det nya regelverket för att få driva verksamhet inom personlig assistans. Björn Jidéus är den senast anställde rådgivaren på KFO. Men han var långt ifrån okänd när han kom hit, framför allt för att han har varit ledamot i KFO-styrelsen fram tills för några år sedan. Det var spännande år, säger han, inte minst för att organisationen utvecklades så mycket under det tiden och nya medlemsgrupper växte till. Och så var jag ju med och tillsatte vår nuvarande vd Den tjänst Björn Jidéus tillträdde vid årsskiftet består framför allt av rådgivning inom personlig assistans, ett område som han sedan länge är väl förtrogen med och har stort engagemang i. Innan han tog plats i sitt nya arbetsrum på Klara södra kyrkogata hade han till exempel varit vd för brukarkooperativet Stil och arbetat med ett projekt inom föreningen JAG för att dra igång assistansverksamhet i Norge och Finland. Det var både roligt och nyttigt att lära känna grannländernas lagstiftning och förutsättningar för socialt företagande. Just nu går telefonen varma i hans tjänsterum. Det är arga, ledsna, bekymrade medlemmar som ringer för att få hjälp att söka tillstånd för att fortsätta att driva sina verksamheter. Det nya regelverket för tillståndsgivning har krånglat till det. Det är framför allt små medlemsföretag som kommer i kläm, och jag är rädd för att de ska bli för tilltufsade, säger Björn Jidéus. Många är enskilda personer som ser kvalitets- och kontrollvinster med att driva verksamheten själva, och som kämpar på för att kunna fortsätta med det. För dem handlar assistans mer om hjärta och hand än om företagande. Ändå gäller samma krav på dem som på stora bolag, och det är svårt att få gehör för ett annat synsätt. Det är naturligtvis viktigt att verksamheten är ordentligt reglerad, och att tillsynen fungerar. Men det blir lätt lite fyrkantigt när myndigheter ska tolka ny lagstiftning. Jag skulle vilja se en större verklighetsförankring och rimliga avsteg från de strikta systemen. Ta till exempel kravet på att dokumentationen ska vara tryggt och säkert förvarad. Det har tolkats som att materialet måste vara inlåst i ett brandsäkert och låsbart skåp. Och det är naturligtvis bra när det gäller större företag, med många kunder och anställda. Men när det är en anhörig, eller kanske brukaren själv, som sköter assistansen hemifrån känns det väldigt enögt. För dem räcker det ju med en pärm i bokhyllan, eftersom verksamheten enbart berör dem själva. Det blev alltså ingen lugn introduktion på det nya jobbet för Björn Jidéus del. Men jag kom till en vuxen organisation, en arbetsplats där system och rutiner fungerar och där samarbetet med arbetskamraterna både är trivsamt och effektivt. Det gjorde det lätt att sätta igång och jobba från dag ett. Björn Jidéus har förstås också ett liv vid sidan av KFO, men inte heller där finns utrymme för lättja. Familjen, som består av hustru och en tolvårig son, har sommarhus både på väst- och ostkusten. Det blir, säger han, en hel del hänga i krokig arm med färgpensel eller hammare. Fullt upp, alltså! Brister i arbetsmiljön i särskilda boenden Arbetsmiljön för anställda inom heldygnsomsorg av barn, ungdomar och vuxna på boenden måste förbättras. Av de 300 boenden i Mellansverige som Arbetsmiljöverket har inspekterat är det bara ett fåtal som slipper krav på förbättringsåtgärder. De vanligaste bristerna gäller kartläggning och bedömning av risker, policy och rutiner för arbetsmiljöarbete. På många håll saknas också grundläggande arbetsmiljökunskaper, enligt Arbetsmiljöverket.

3 Viktiga förändringar i nya skollagen Här följer några viktiga nyheter i den nya skollag som träder i kraft 1 juli i år. Utförligare information finns i det cirkulär som har skickats ut från KFO och som också finns på hemsidan. Det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av en rektor vid en skolenhet, och av en förskolechef i förskolan. För fristående fritidshem som är integrerade med en förskola är förskolechefen ansvarig ledare. Är fritidshemmet integrerat med en skola är rektor ledare. Den som anställs som rektor eller förskolechef måste ha pedagogisk insikt, genom både utbildning och erfarenhet. För rektorer krävs särskild rektorsutbildning, medan det för förskolechefen inte ställs specifika krav på vilken utbildning hon eller han ska ha. En nyhet är att förskolechefens ansvar är specificerat i läroplanen för förskolan. Leg. lärare Krav på lärarlegitimation införs för lärare och förskollärare som bedriver undervisning i skolväsendet, dit alltså också förskolan räknas. De nya reglerna ska tillämpas fullt ut senast vid halvårsskiftet Det är den enskilda läraren/förskolläraren som själv ansöker om legitimation hos Skolverket. Bara den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare utan tidsbegränsning. Men utöver lärare och förskollärare får det finnas personal, i både skola och fritidshem, med annan utbildning eller erfarenhet som främjar elevernas eller barnens utveckling. Det gäller till exempel barnskötare, fritidsledare och elevassistent. Undantag från kravet på legitimation får, under vissa förutsättningar, göras för den som ska undervisa i modersmål eller i ett yrkesämne på gymnasial nivå. Tystnadsplikt gäller Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven skola, fritidshem eller förskola omfattas av bestämmelserna om tystnadsplikt som följer av skollagen. (Se cirkulär om sekretess och tystnadsplikt.) Krav på registerkontroll Den som erbjuds en anställning (och vid vissa anställningsliknade förhållanden) inom förskola, skola eller fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet ska lämna ett utdrag ur de register som förs enligt lagen om belastningsregister. (Se cirkulär om registerkontroll.) Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som har den legitimation som krävs för att få undervisa får man anställa annan lämplig person som i så stor utsträckning som möjligt har motsvarande utbildning. Om anställningen av en person som inte har den föreskrivna utbildningen ska pågå längre än sex månader är det huvudmannen för verksamheten, alltså inte rektor eller förskolechef, som ska fatta beslut om den. Hon eller han får användas för att bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Regler för redan anställda För de lärare eller förskollärare som redan är anställda och som saknar utbildning för att bedriva undervisning enligt bestämmelserna i den nya skollagen gäller bestämmelserna i 1985 års skollag. Förutsättningen är att anställningen har ingåtts före den 1 juli Enligt 1985 års lag har man kunnat en anställa lämplig person för att undervisa om ingen med specifik utbildning funnits att tillgå. Från och utgången av juni 2015 ska de nya bestämmelserna om behörighet och legitimation tillämpas fullt ut. Fram till dess kan den som redan är anställd som lärare eller förskollärare bedriva undervisningen och i förekommande fall sätta betyg. Kontakta Sonja Lagergren, Hans-Erik Stierna eller Lisa Westerlund för frågor som rör skola, förskola och fritidshem. Tillsyn och sanktioner Det är alltid huvudmannen som har det yttersta ansvaret för att utbildningen och övriga verksamheten bedrivs enligt gällande bestämmelser. Skolinspektionen har tillsyn över skolväsendet, och kommunen över fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk omsorg som kommunen godkänt och ger bidrag till. Skolinspektionen och kommunen har rätt att på plats granska den verksamhet de har tillsyn över. Ett tillsynsbesök får göras oanmält. Mer information om skollagen fi nns också på Foto: Gustaf Brundin

4 Storsatsning på säkerhet i byggbranschen Arbetsmiljöverket inleder nu ett riksomfattande tillsynsarbete inom byggsektorn. I ett första steg kommer man att inspektera ungefär mindre byggföretag med upp till 20 anställda. Fokus kommer främst att ligga på arbete som kan medföra belastningsskador, fall- och rasrisker, damm, asbest och andra kemiska hälsorisker samt montering av tunga byggelement. Det är just de problemen som ligger bakom en stor del av arbetsskadorna. Mellan 2006 och 2010 har det inträffat drygt en dödsolycka per månad inom byggverksamhet och totalt 67 personer har fått sätta livet till. Foto: Susan Lindh Offentlig upphandling en väg till nya jobb Tillväxtverket har gett ut en ny rapport som heter Samhälleliga mål med upphandling som medel. Rapporten är producerad på uppdrag av Temagruppen Entreprenörskap och Företagande, där KFO ingår. Syftet är att visa på möjligheter och förbättra förutsättningar för nya och växande företag som kan skapa arbete och försörjning för grupper som idag står utanför arbetslivet, säger KFOs chefsförhandlare Anita Fink Knudsen. Offentlig upphandling kan vara ett medel för samhället att bidra till den utvecklingen. Rapporten kan laddas ned kostnadsfritt på Fråga Sven Har du en fråga? Mejla den till sven.rosqvist@kfo.se Om kameraövervakning Kan en arbetsgivare kameraövervaka arbetsplatsen? Svaret finns i de två lagar som reglerar kameraövervakning, nämligen lagen om allmän kameraövervakning och personuppgiftslagen. Lagarna överlappar varandra. Det är inte kamerans placering som är avgörande för vilken lag som gäller, utan vart den är riktad och vad den fångar. Enligt lagen om allmän kameraövervakning krävs normalt tillstånd för att få sätta upp en kamera som riktar sig mot en plats dit allmänheten har tillträde. En butik, en skolgård, en reception och en restaurang skulle normalt omfattas av lagen om kameraövervakning. Länsstyrelsen är tillstånds- och tillsynsmyndighet. När digitala kameror filmar platser dit allmänheten inte har tillträde gäller personuppgiftslagen. Sådana platser kan vara inomhus i skolor (till exempel klassrum, korridor och matsal), i flerfamiljshus och i utrymmen på arbetsplatser där endast personal vistas (till exempel personalutrymmen i butik och restaurangkök). Det krävs varken tillstånd eller anmälan för att kameraövervaka sådana platser, men det innebär inte att det är fritt fram att sätta upp kameror och hantera bildmaterialet hur som helst. Det är den personuppgiftsansvariges (det vill säga arbetsgivarens) ansvar att se till att personuppgiftslagen efterlevs. Datainspektionen är tillsynsmyndighet. För att kameraövervakning ska vara tillåten enligt personuppgiftslagen måste ändamålet och behovet av övervakningen väga tyngre än de övervakades intresse av skydd för den personliga integriteten. Kameraövervakning kan således inte användas som en standardåtgärd. Om det finns andra alternativ än kameraövervakning ska dessa väljas i första hand. Kameraövervakning får endast ske under de tidpunkter och i de utrymmen som de konkreta behoven finns. Det ska framgå tydligt genom skyltning att platsen är övervakad, dold övervakning är inte tillåten. De övervakade bör dessutom få information om syftet med övervakningen och hur bildmaterialet hanteras. Inspelat material ska gallras så fort det inte längre behövs och får endast användas för det avsedda syftet med övervakningen. Länsstyrelserna och Datainspektionen har mer information i ämnet på sina hemsidor. Datainspektionen har en särskild checklista för kameraövervakning i skola (leta efter Kameraövervakning inomhus i skolor på För att parafrasera en känd bok: Storebror ser dig eventuellt. Foto: Gustaf Brundin

5 Säkra sommarjobben! Unga löper, statistiskt sett, större risk att råka illa ut på jobbet än äldre. Det är anledningen till att Arbetsmiljöverket också i år genomför en nationell satsning för att ungdomars möten med arbetslivet, inte minst sommarjobben, ska bli trygga och säkra. Det är arbetsgivarna som har arbetsmiljöansvaret, påminner Boel Callermo, avdelningschef vid Arbetsmiljöverket. Som ung och oerfaren har man rätt till en bra introduktion om vilka risker som finns på arbetsplatsen och hur arbetet ska utföras säkert. Det bör finnas en handledare, som ser till att allt går rätt till. Större arbetsgivare har ofta färdiga introduktionsprogram när de tar in sommarvikarier eller ordnar jobb till skolungdomar. De mindre företagen har inte alltid resurser till det. Då är det extra viktigt att man verkligen går igenom vilka arbetsuppgifter som är lämpliga för en ung medarbetare. Som ett led i satsningen besöker verkets inspektörer under året yrkesgymnasier för att se till att ungdomar redan under utbildningen får kunskap om arbetsmiljö. Dessutom genomförs en informationskampanj på Facebook. Samtidigt drar verket i gång en ny tjänst, som innebär att man via sms kan ställa frågor om arbetsmiljö. Kom ihåg! Kom ihåg att meddela aktuell e-postadress till KFO-kansliet! Den är nödvändig för att du ska få information från oss, också efter den digitalisering som vi genomför till hösten. Enklast gör du det genom att logga in på Fler företag och nya jobb KFO-tema i Almedalen Den 4 juli kommer Arbetsgivarföreningen KFO tillsammans med Coompanion, Famna och Skoopi håller ett seminarium: Rubriken är nya jobb! Idéer för ett ökat idéburet företagande. Vägen ut! kooperativen visar hur man lyckas skapa jobb för personer långt utanför arbetsmarknaden. Maria Plass (m), Annie Johansson (c) och representant från (s) diskuterar vad politiken kan göra för att underlätta för idéburet företagande. Den 6 juli deltar KFO i en presentation av Soulprojektet och verktyget Sroi. Den 7 juli, anordnar Civos en heldag med seminarier och mingel under rubrikerna välfärd, ekonomi och demokrati. Det blir ett lunchmingel, och under dagen kommer Överenskommelsen ha ett dialogcafé för att presentera sin verksamhet. Ett utförligt program för dagen finns på Seminarierna är öppna för alla. Alla läsare som befinner er på Gotland hälsas varmt välkomna! Varmt välkomna till KFO! Ladda för höstens kurser! Höstens kursprogram kommer ut i juni månad. Bland nyheterna finns bland annat en kurs i medierelationer och ett lunchmöte om vanliga arbetsrättsliga frågeställningar från assistansanordnare. Våra uppskattade kurser i arbetsgivaransvar, systematiskt arbetsmiljöarbete och konflikthantering återkommer som vanligt. Håll utkik efter höstens kursprogram på vår hemsida Kursanmälan kan göras först när kursprogrammet finns på hemsidan. Annika Fornell, Vansbro Byggnadsför Folkets Hus Oskarström, Oskarström Finspångs Föreningsarkiv, Finspång Forskningsinstitutet Hörselbron AB, Stockholm Föreningen för Yrkesroller och Lärande, Stockholm Kooperativet Rallarna, Gislaved Marie Hellman, Kristianstad Millstreams AB, Borlänge Montessoriförskolan Nelos ek för, Kristianstad NHR Södermanland, Eskilstuna Skånsk Arbetskraft ek för, Malmö TP Consulting ek för, Stockholm Vårt nya Ättetorp, Åby

6 Nytt industriavtal välkommet och välgörande I början av maj enades industrins parter om ett förslag till nytt förstärkt industriavtal. En bärande förutsättning för industriparterna är att industrins avtal ska vara normerande för lönesättningen i landet. LOs styrelse godkände avtalsförslaget men Transport reserverade sig mot beslutet. Stärkt samarbete När Teknikarbetsgivarna sade upp det tidigare gällande industriavtalet motiverades detta bland annat med att LOs krav på jämställdhetspotter medförde att industrins påverkan på lönebildningen hämmades. Det nya avtalet, som måste antas av alla industriparter för att gälla, innebär en starkare samordning än vad som var fallet tidigare. Det är välgörande att industrins parter har tagit initiativet igen. De senaste åren har avtalsförhandlingarna återigen präglats av att den enes tak blir den andres golv. De negativa erfarenheterna från tidigt nittiotal borde förskräcka. Förhoppningsvis kommer det nya industriavtalet att motverka alltför dogmatisk LOsamordning med låglönesatsningar som hämmar en dynamisk och mångfaldspräglad löneutveckling. Arne Mårtensson Verkställande direktör, KFO Regelverk för tidsplan Industrins egna medlare, de opartiska ordförandena (OPO), får en starkare ställning och en ordförande. Hela OPO-gruppen ska samarbeta för att få fram nya avtal. För parter som inte träffar avtal i tid finns i det nya avtalsförslaget ett regelverk som innebär att det blir partsgemensamma förhandlingar med hela OPO-gruppen samt företrädare för alla fackförbund och arbetsgivareorganisationer. Kamratdomstol De som inte lyckas komma överens ska förklara sina ställningstaganden och redogöra för sin inställning, det vill säga en form av kamratdomstol. Förutom Transport, som var det enda förbund inom LO som reserverade sig, var flera LO-förbund kritiska till det nya industriavtalet. Kritikerna menar att LO-samordningen kommer att försvåras. REDAKTION Ansvarig utgivare: Arne Mårtensson Redaktion: Nina Enström, Birgitta Jakobsson och Kicki Blom. Produktion: Fungera Kommunikation AB Tryck: Strands Grafiska AB Arbetsgivarföreningen KFO, Box 16355, Stockholm Tfn , Fax , nyttfrankfo@kfo.se,