Studiehandledning. Självständigt arbete för magisterexamen i arbetsterapi, 15 högskolepoäng

Transkript

1 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi/Fysioterapi Studiehandledning Självständigt arbete för magisterexamen i arbetsterapi, 15 högskolepoäng Avancerad nivå Kursansvarig: Anna-Lisa Thorén-Jönsson: anna-lisa.thoren-jonsson@gu.se HT 2011

2 Självständigt arbete i arbetsterapi, 15 högskolepoäng Kursens ges som fristående kurs på avancerad nivå och är obligatorisk för magisterexamen inom huvudområdet arbetsterapi. Den kan också ingå som en del i en masterexamen inom huvudområdet arbetsterapi. Denna studiehandledning beskriver ramarna för kursen och ger dig närmare riktlinjer för genomförande av dina studier och redovisning av dina studieresultat. Uppläggning av kursen och arbetsformer Kursen ges på åttondelsfart och löper under två terminer. Kursen har under höstterminen sammanlagt 5 kursdagar. Delar av kursen är gemensam för arbetsterapi och fysioterapi. Kursdagarna kommer att samordnas så att halvtids- och slutseminarier kommer att vara tillsammans med de studenter, som startat motsvarande kurs tidigare terminer. Studier inom magister/masterutbildning ska utgöra en fördjupning i den egna professionens huvudområde. Undervisningens inriktning är i huvudsak problemorienterad, vilket innebär aktivt kunskapssökande, kritiskt tänkande och problemlösning. Det självständiga arbetet dominerar men kompletteras av studieuppgifter, seminarier samt ett fåtal föreläsningar. Kursen omfattar 15 högskolepoäng vilket motsvarar 10 veckors heltidsstudier (400 studerandetimmar). Stora krav ställs på din förmåga att planera dina studier. Delkurs 1: Projektplan till självständigt arbete i arbetsterapi, 3 högskolepoäng Problemprospektering Informationssökning och referenshantering Teori och begrepp inom huvudområdet Forskningsdesign Forskningsetik Projektplanering och försvar av projektplan Granskning och opponentskap på annan projektplan Delkurs 2: Datagenerering och analys, 7 högskolepoäng Datainsamling Databearbetning och analys Presentation enligt kriterier för halvtidsexamination samt försvar av eget arbete Granskning av annat självständigt arbete vid halvtidsexamination Delkurs 3: Värdering och projektsammanställning, 5 högskolepoäng Presentation av eget självständigt arbete samt respondentskap vid slutexamination Granskning och opponentskap på annat självständigt arbete vid slutexamination Kursens lärandemål Kursens lärandemål är utformade i form av ett antal kompetenser. Efter avslutad kurs förväntas du kunna:

3 Kunskap och förståelse - presentera en överblick över aktuellt kunskapsområde, visa fördjupade kunskaper samt problematisera valt problemområde i relation till huvudområdet - förklara forskningsetiska begrepp och teorier i relation till valt problemområde - motivera för val av vetenskaplig metod och dess relevans för forskningsproblemet Färdighet och förmåga - formulera en problemställning utfrån aktuellt forskningsläge - formulera en deltagarinformation (om tillämpligt för arbetet) samt genomföra en forskningsetisk risk/nytta analys - tillämpa vald vetenskaplig metod i datainsamling och analys - planera, genomföra, sammanställa och försvara ett självständigt examensarbete - kritiskt granska och värdera annat examensarbete samt som opponent leda en vetenskaplig dialog med respondenten Värderingsförmåga och förhållningssätt - värdera det egna arbetets betydelse för utveckling av huvudområdet och professionen - resonera om hur etiska principer tillämpas i det egna arbetet och motivera val av design och metod i relation till etiska principer - diskutera och värdera det egna arbetets samhällsrelevans samt betydelse för den enskilda individen Former för bedömning I kursen ingår individuella examinationsformer som är såväl skriftliga som muntliga. Delkurs 1 (Projektplan) examineras genom muntlig och skriftlig presentation av egen projektplan samt granskning av annan projektplan. Delkurs 2 (Halvtidsexamination) examineras genom muntlig och skriftlig presentation och försvar av eget självständigt arbete samt granskning av annat självständigt arbete Delkurs 3 (Slutexamination) examineras genom presentation av eget självständigt arbete, respondentskap samt granskning och opponentskap av annat självständigt arbete. Närvaro är obligatorisk vid seminarier och examinationer. Examinationsansvariga: Professor, leg arbetsterapeut Synneve Dahlin-Ivanoff Docent, leg arbetsterapeut Gunilla Gosman-Hedström Kursvärdering Kursvärdering sker enligt Sahlgrenska akademins gemensamma riktlinjer. De innebär dialog under kursens gång samt skriftlig utvärdering vid avslutning av kursen genom att besvara Sahlgrenska akademins elektroniska enkät. Kursansvarig lärare sammanställer analys av

4 kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna och publiceras på Göteborgs universitets lärplattform, GUL. GUL Information och kontakter med lärare och kursdeltagare sker framförallt via GUL Göteborgs Universitets Lärplattform. Du kan också kontakta kursadministratör Jessica Engström: eller kursansvarig lärare: Delkurs 1: Projektplan till självständigt arbete, 3 hp Vid första kurstillfället (22/9) sker en inventering och diskussion av projektidéer. Du får berätta hur långt du kommit med din problemprospektering. Detta görs bl a för att kunna utse lämplig handledare. Mellan samtliga kursträffar skall du arbeta med din projektplan. Riktlinjer för akademiska uppsatser hittar du i bilaga 1 i Studiehandledningen. Anvisningar för projektplan finns som bilaga 2. Informationssökning på Biomedicinska biblioteket är viktigt för att kunna arbeta fram en projektplan. Du/Ni rekommenderas att själva boka tid med en bibliotekarie vid en tidpunkt som är lämplig: Det kan vara 1-3 studenter vid varje tillfälle. Handledningen på biblioteket är kostnadsfri. Andra kurstillfället (29/9) har reserverats för eventuella Projektplans- Halvtids- och Slutseminarier. Vid tredje kurstillfället (12/10) skall du presentera en projektskiss. Den skall omfatta 2-3 A4- sidor och kortfattat beskriva vad som kommer att vara centrala begrepp i studien, problemformulering, frågeställning, förslag på metod och vilken betydelse du anser att projektet kan ha för utveckling av arbetsterapi, dess betydelse för patientgruppen etc. Du skall också förbereda en kort presentation på 10 min av ditt projekt. Därefter följer en diskussion och synpunkter för vägledning med projektet. Du skall ladda upp projektskissen på GUL senast den 7/10. Detta tredje kurstillfälle inleds (kl ) med ett seminarium med Margareta Kreuter om forskningsetik. Du har då tillfälle att diskutera etiska överväganden för ditt projekt. Dagen fortsätter sedan med seminarier om projektskisser. Vid det fjärde (15/11) och femte (5/12) kurstillfällena kommer det att vara examination av projektplaner och du skall också granska och opponera på annan projektplan. Du skall ladda upp projektplanen på GUL senast den 9/11 (för det fjärde kurstillfället) eller senast den 29/11 (för det femte kurstillfället) Delkurs 2: Datagenerering och analys, 7 hp Under den andra delkursen skall du göra datainsamling samt bearbeta och analysera data. Du skall därefter presentera detta vid en halvtidsexamination, som innebär att du presenterar arbetet skriftligt och muntligt samt försvarar och diskuterar ditt arbete. Riktlinjer för halvtidsseminarium finns i bilaga 3. Du skall också granska ett annat självständigt arbete vid halvtidsexamination. Datum för delkursens seminarier samt kriterier för halvtidsexaminationen kommer att läggas in på GUL.

5 Delkurs 3: Värdering och projektsammanställning, 5 hp Under denna delkurs skall du slutföra analysarbetet, värdera och diskutera samt sammanställa ditt självständiga arbete. Slutexaminationen utgörs av presentation av arbetet samt respondentskap. Du skall också granska och vara opponent på ett annat självständigt arbete vid slutexamination. Datum för delkursens seminarier och examination under vårterminen samt kriterier för slutexamination läggs in på GUL. Struktur för uppläggningen av slutseminarium återfinns i bilaga 4 och bedömningskriterier för examensarbete, magisterexamen, 15 hp finns i bilaga 5.

6 Litteratur Allwood C M, Eriksson M G. Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper. Lund: Studentlitteratur; s. Booth, W C, Colomb G G, Williams, J M. Forskning och skrivande: konsten att skriva enkelt och effektivt. Lund: Studentlitteratur; s. Carter R, Lubinsky J, Domholdt E. Rehabilitation research, principles and applications. 4 th edition. London: Saunders: s. Forsman B. Forskningsetik en introduktion. Studentlitteratur: Lund; s. Forsman B. Etik i biomedicinsk forskning. Studentlitteratur: Lund; s. Gellerstedt M. M 12 Medicinsk statistik. Malmö: Merck Sharp & Dohme AB; Gustafsson B, Hermerén G, Petersson B. Vad är god forskningssed. Synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådets Rapportserie 2005:1. 80 s. Kvale S, Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur; s. Forsman B. Forskningsetik en introduktion. Studentlitteratur: Lund; s. Forsman B. Etik i biomedicinsk forskning. Studentlitteratur: Lund; s. Socialstyrelsens skrift : ²Personuppgifter i forskningen vilka regler gäller?² s < Van Maanen M. Researching lived experience. 2 nd edition. Ontario: The Althouse Press; Vetenskapsrådet. Medicinsk genusforskning teori och praktik. Stockholm: Vetenskapsrådet. Rapportserie s. Litteratur för det självständiga arbetet tillkommer.

7 Bilaga 1 Riktlinjer för akademiska uppsatser Examensarbete/uppsats Förmåga till självständigt, kritiskt tänkande är kärnan i all akademisk utbildning. Kritiskt tänkande innebär att man ifrågasätter och reflekterar både över vad andra skriver och säger och sina egna tankar och slutsatser. Kännetecknande för vetskapen är att man kan föra en teoretisk diskussion och argumentera för en ståndpunkt. Det innebär att man i sina resonemang visar vad som talar för och emot en uppfattning eller ståndpunkt. I uppsatsarbetet och i seminariesituationen ska de enskilda studenterna visa att de förmått tillägna sig det metodologiska kunnandet och det analytiska förhållningssätt som kännetecknar vetenskaplig verksamhet. Analys och kritiskt tänkande Några viktiga syften med uppsatsarbetet är att utveckla ett självständigt och konstruktivt kritiskt tänkande samt att lära sig att: Avgränsa och studera ett problem Söka och kritiskt bedöma relevant litteratur Praktiskt genomföra en studie utifrån vald metod Bearbeta, analysera, framställa och sammanfatta ett material Skriftligt och muntligt redovisa och diskutera erhållna resultat på ett enkelt, klart, korrekt och logiskt sätt Problemområde Uppsatsarbetet handlar om att ta reda på något, att söka ny kunskap med relevans för det ämnesområde inom vilken uppsatsen skrivs. Uppsatsen ska behandla något man undrar över och vill veta något om, hur det egentligen är med något, vad något egentligen är, varför det förhåller sig på ett visst sätt eller hur man kan förstå ett visst förhållande. Problemet styr hela arbetet. Det styr vad som ska tas upp i arbetet och vad som inte hör dit, samt vilka resonemang som bör föras och vilka slutsatser som är relevanta. Problemet måste utformas så att det är möjligt att undersöka och det måste avgränsas för att bli hanterbart inom ramen för det aktuella uppsatsarbetet. Teori och tidigare forskning All forskning innebär ett pågående samtal mellan människor över tid och rum om de frågor människan funderar över. Genom att forskningens resultat dokumenteras i skrift, kan man få kunskap om vad andra har undersökt och problematiserat och argumenterat över. Det är därför viktigt att man dels tar reda på vilken forskning som gjorts på området, dels funderar över om det finns några teorier som rör de fenomen man funderar över och som man bedömer är relevanta. Detta innebär att man för ett slags "samtal" med den litteratur man väljer och detta samtal utgör en viktig del i uppsatsen. Man ska alltid relatera sin frågeställning till

8 forskning som gjorts inom det valda området och till eventuellt relevant teori. Tidigare forskning och relevanta teorier tar man reda på genom litteratursökning. Det betyder att man söker internationellt publicerad forskning, där sådan finns, och i sitt urval väljer det som framstår som mest aktuellt och relevant. Litteraturgenomgång Det är viktigt att skaffa sig en bild av det aktuella kunskapsläget rörande det problem man arbetar med. Det gör man genom att systematiskt göra en litteratursökning i ämnesrelevanta databaser och bibliografier. Ett urval görs utifrån de frågeställningar man har. För att inventera det aktuella kunskapsläget inom det valda området bör man i första hand välja att referera, dvs. med egna ord sammanfatta innehållet i den valda litteraturen. I vissa situationer kan man välja att citera dvs. återge ordagrant inom citationstecken vad någon skrivit. All litteratur man refererar till eller citerar ur ska återfinnas i referenslistan. I denna presentation av det aktuella kunskapsläget inom det valda problemområdet förankras undersökningens syfte. Syfte och frågeställning Ett syfte med undersökningen formuleras. Syftet och frågorna ska uttryckas klart och otvetydigt. Syftet talar om varför man vill besvara en fråga - vad man vill uppnå - med undersökningen. Ett väl avgränsat syfte kan vara tillräckligt, men ibland blir det mer klart och tydligt om en eller flera frågeställningar formuleras utifrån syftet. Om syftet är väl avgränsat, och frågeställningen inte skiljer sig nämnvärt från syftet, räcker det att att ange syftet i den färdiga uppsatsen. Under arbetets gång kan det vara värdefullt att ha en uttalad frågeställning att spegla det pågående arbetet mot. Den logiska strukturen i ett vetenskapligt arbete utgår från undersökningens syfte. Det är mot bakgrund av syfte och frågeställning(ar) som det bedöms om den använda undersökningsmetoden är riktigt vald och tillämpad, om resultatredovisningen omfattar det som ska vara med och om diskussionen är relevant. Metod Då man klargjort vilket problem man vill söka kunskap om och formulerat syfte och eventuell frågeställning(ar), gäller det att utforma en undersökningsmetod, som gör det möjligt att söka denna kunskap. Det är viktigt att noga överväga om frågeställningen bäst besvaras eller belyses genom en empirisk undersökning eller genom en litteraturstudie. Det som skiljer en litteraturstudie från en empirisk studie är att frågorna ställs till litteraturen i stället för till t ex människor eller laboratorieprover. Samma metodiska krav gäller. Det innebär att urvalet av litteratur måste vara av hög kvalitet (i regel vetenskapliga originalarbeten) och representativt för det som skrivits på området, och att man måste söka svar på sin frågeställning genom systematiska studier av denna litteratur. Metodavsnittet i uppsatsen ska tala om vad man avser att göra och varför man avser att göra det. Om man avser att använda en metod med ett speciellt namn kan man nämna det, men det är inte nödvändigt och det är inte tillräckligt. Det väsentliga är att tydligt beskriva hur man tänker gå till väga och motivera det. Metodbeskrivningen ska omfatta både tillvägagångssättet vid insamlande av det material man avser att bygga på och hur bearbetningen/analysen av materialet ska gå till. Ett grundläggande kriterium för en god presentation av metod är att den

9 ska vara så tydlig att den kan göras om utifrån metodbeskrivningen. Metodbeskrivningen för materialinsamling ska innehålla (där det är tillämpligt): Vilka och antal enheter som ska insamlas: t ex prover, tester, personer, institutioner, litteraturdatabaser/sökord Urvalsmetod och urvalets karakteristika. Bortfall måste redovisas Vilken datainsamlingsmetod som används: t ex observation, enkät, intervju, experiment, litteraturstudie, kombinationer Undersökningsinstrument: eget eller befintligt, hur är det är utformat Bearbetningsmetod: statistikanvändande, analysmetod, tolkningsförfarande, redovisningsform. Metodens relevans samt dess för- och nackdelar behandlas i alla slag av undersökningar (kan föras till diskussionsavsnittet). Datainsamlingsmetodens validitet och reliabilitet ska diskuteras. Förekommande felkällor ska diskuteras (kan föras till diskussionsavsnitt). Etiska ställningstaganden Gällande forskningsetiska regler ska tillämpas. Etiska överväganden gällande risker och kunskapsnytta ska redovisas och problematiseras. Resultatredovisning Som resultat ska de fynd som avses i syfte och frågeställning redovisas. Det som framkommit genom undersökningen men som inte efterfrågats ska ej redovisas som resultat. I diskussionen kan dock sådan information diskuteras, kommenteras och läggas till grund för förslag om fortsatt forskning. Hur resultatet presenteras beror på materialets art. Kvantitativa resultat kan redovisas i tabeller och/eller grafer och löpande text. Kvalitativa resultat återges ofta enbart i text och citat. Resultatredovisningen är fri från egna värderingar. Diskussion I ett diskuterande avsnitt ska resultaten kritiskt värderas och relateras till syftet med undersökningen, till tidigare forskning och, om möjligt, till relevanta teorier. Tillförlitlighet och generaliserbarhet ska problematiseras. För- och nackdelar med vald metod ska också diskuteras här (om det inte gjorts i metodavsnittet). Resultaten ska även diskuteras avseende eventuell tillämpning. På grundval av resultaten kan förslag till vidare forskning ges. Slutligen kan betydelsen av undersökningens resultat sammanfattas i ett separat avsnitt, Slutsatser. Formalia Den formella utformningen av det skrivna arbetet är väsentlig dels för att innehållet ska bli tydligt och dels för att missförstånd och feltolkningar ska kunna undvikas. Hit hör uppställning, rubriksättning, tabeller och grafer, eventuella noter och bilagor samt referenshantering. Titeln på uppsatsen ska vara tydlig och intresseväckande och inte för lång. Undertitel kan användas för förtydligande Sammanfattning. Första sidan i uppsatsen utgörs av titelsida med sammanfattning (abstrakt) på svenska och engelska. Av den ska alla moment av uppsatsen framgå: syfte,

10 undersökningsmetod, huvudresultat och de viktigaste slutsatserna. Eventuellt kan en kort bakgrund ges, om utrymmet medger. I sammanfattningen får endast sådan information som finns i uppsatsen förekomma. Inga hänvisningar till referenser får göras Rubrikerna ska vara enhetliga Begrepp, fackuttryck och förkortningar som inte är allmänt vedertagna ska förklaras första gången de förekommer i texten Tabeller, grafer och övriga figurer: tabeller och figurer (grafer, bilder) ska hänvisas till i texten och placeras så nära berörd text som möjligt. De ska alltid ha en rubrik som förklarar innehållet på ett tydligt sätt. I texten nämns tabeller som Tabell I, Tabell II o.s.v. och tabellrubriken placeras över tabellen. Figurer nämns i texten som Figur 1, Figur 2, o.s.v. och figurens rubrik placeras under tabellen. Citat presenteras vanligtvis genom indrag i texten och inom citationstecken. Noter hänvisas till genom en upplyft siffra i texten och motsvarande siffra vid noten, antingen nederst på sidan, efter respektive avsnitt eller i slutet av arbetet. Noter är endast till för att ge tilläggsinformation för den som är intresserad. Texten ska kunna läsas utan noterna och därför ska man vara sparsam med noter. De får inte användas för att plocka in sådant man glömt eller kommer på sedan man skrivit avsnittet Bilagor numreras och placeras efter referenserna. Bilagor kan utgöras av sådant som man behöver kunna ta del av för att bedöma undersökningen, men som är för omfattade att ha i texten. Exempel är informationsbrev. som använts vid undersökningen, undersökningsinstrument (frågeformulär, intervjufrågor, observationsprotokoll och liknande) eller intervjuutskrifter. Referenshantering. Det får ej råda någon tvekan om källan. Det ska vara lätt för läsaren att finna den refererade källan. Referenssystemet Vancouver rekommenderas. Oavsett vilket referenshanteringssystem man väljer ska det användas korrekt och konsekvent. Språkbehandling Ett korrekt svenskt skriftspråk ska användas. Talspråk får inte användas Meningarna ska vara fullständiga utan att vara för långa. Texten ska vara sammanhängande och lättläst. Tempus ska vara enhetligt. Meningsbyggnad, ordföljd och syftningar måste vara riktiga. Begrepp ska vara adekvat och värdeneutralt använda. Läs noga igenom det du skrivit och be gärna någon annan språkgranska. Riktlinjerna är hämtade från Örebro Universitet, Hälsovetenskapliga institutionen. Bearbetning och revidering februari 2008 av Ingrid Grundén och Margareta Kreuter.

11 Bilaga 2. Utformning av projektplan Introduktion Studiens område och inriktning. Börja brett introducera läsaren i problemområdet /ämnesområdet. Vad är du intresserad att veta? Varför är detta värt att veta? Vad vet man om detta område.? Vad vet man inte? Vilket kunskapstillskott kan studien ge? Betydelsen av studien Syfte Formulera ditt syfte utifrån introduktion och problem. Specificera med frågeställningar. Teori Redogör för dina teoretiska utgångspunkter / begrepp och motivera valet av dessa. Metod Redogör för dina metodologiska utgångspunkter och motivera dessa. Urval Beskriv vilka kriterier som används i urvalet Utforma en patientinformation i de fall där det behövs och som skall ligga till som bilaga men hänvisas till i texten under denna rubrik. Du bör också tala om hur informationen till deltagarna går till. Genomförande. Beskriv hur datainsamlingen skall gå tillväga. Beskriv detta så ingående som möjligt för att ge en inblick i projektets genomförbarhet Bearbetning och analys Utifrån dina teoretiska och metodologiska utgångspunkter beskrivs hur bearbetning och analys skall gå tillväga.. Etiska aspekter Under denna punkt anger du etiska problem i projektet och hur du överväger att handskas med dessa samt om ansökan skall skickas till Etikprövningsnämnden. Litteratur till denna punkt finner du på kursportalen Etikinfo, Guidelines, samt i Domholdt. Tidsplan Arbets- och tidsplan ska visa att man noga har tänkt igenom genomförbarheten av projektet. Referenser Använd referenser som speglar forskningsområdet.

12 Bilaga 3 Riktlinjer vid halvtidseminarium Självständigt arbete i arbetsterapi / sjukgymnastik, avancerad nivå Material för halvtidsseminariet skall laddas upp i diskussionsforumet för rätt seminarietillfälle i GUL, en vecka innan seminariet. Bakgrund till projektet bör vara klar liksom metodavsnittet och datainsamlingen. Bearbetning och analys av resultatet ska vara påbörjad. När det gäller kvantitativa studier bör en redovisning göras av hur resultat kan presenteras, t ex i tabeller, figurer, löpande text. Vid kvalitativa metoder bör preliminära teman eller begrepp presenteras. Författaren presenterar muntligt själv sitt arbete under maximalt 20 minuter. Presentationen ingår i bedömningsunderlaget för godkänt. Presentationen ska vara pedagogiskt upplagd dvs. Du ska kunna presentera ditt material, utan att vara bunden till ett manuskript, strukturerat, tydligt och intresseväckande. Tidsplaneringen av samtliga ingående avsnitt ska vara adekvat. En granskningsgrupp bestående av en kursdeltagare och en lektor har speciellt ansvar för att läsa in det skriftliga materialet och att ställa frågor vid seminariet.

13 Bilaga 4 Struktur för slutseminarium - Examinatorn hälsar välkommen och öppnar seminariet - Författaren ges tillfälle att framföra eventuella rättelser. - Granskaren inleder ca 10 minuter med att sätta in projektet i ett större perspektiv eller sammanhang t ex vad som gör problemställningen intressant och studiens betydelse. - Författaren presenterar sitt arbete under 20 minuter. Presentationen kommer att bedömas som en del i examinationen. Använd gärna hjälpmedel som illustrerar projektets metod och resultat som är av betydelse för förståelsen av projektet. - Kritisk granskning Under 30 minuter därefter kommer granskaren att föra en vetenskaplig diskussion om projektet. Hela genomgången sker lämpligen som en dialog mellan granskare och författare varvid författaren ges möjlighet att bemöta kritiken fortlöpande. Exempel på frågor som kan diskuteras är: Är frågeställningen entydigt formulerad och klart avgränsad? Är frågeställningen rimlig med hänsyn till arbetets omfattning? Är relevant speciallitteratur refererad? Är beskrivningen av den teoretiska bakgrunden tillräcklig för att man ska förstå frågeställningen i ett vidare sammanhang? Är de variabler man har valt att studera relevanta för problemställningen? Är datainsamlingen utförd på lämpligt sätt? Framgår det klart hur man har gått tillväga? Är det insamlade materialet överskådligt beskrivet? Är analysen av data utförd på lämpligt sätt? Presenteras erhållna resultat på ett begripligt och överskådligt sätt? Är slutsatserna rimliga i förhållande till framkomna resultat? Återknyter författaren i sin diskussion till problemställningen? Har den egna metoden diskuterats? Har resultaten tolkats och satts i ett sammanhang? Granskning av formalia, högst 5 minuter. Alternativt kan skriftliga kommentarer överlämnas till författaren. Denna del handlar om uppsatsens formella uppbyggnad och stilistiska uttryck. Exempel på sådana frågor kan vara: Är titeln adekvat för innehållet? Är dispositionen bra och texten logiskt uppbyggd? Är språkbehandlingen bra? Används oförklarade svåra termer? Används termer konsekvent och entydigt definierade? Är tabeller och diagram snygga, lättförståeliga och möjliga att läsa fristående? Är hänvisningar till referenser korrekta och referenslistan korrekt? - Sammanfattning (5 minuter).

14 Granskaren sammanfattar sin granskning genom att lyfta fram arbetets förtjänster och ge förslag till eventuella ändringar. - Ordet lämnas fritt. Seminariedeltagarna ges möjlighet att ställa frågor och avge kommentarer. Examinatorn leder diskussionen. - Examinatorns sammanfattning. Examinatorn sammanfattar seminariet och bedömer författarens respektive granskarens insatser. Examinatorn ger egna förslag till eventuella ändringar i arbetet och avslutar examinationen. - Examinatorns bedömning av examensarbetet. Direkt efter seminariet träffas handledare, examinator och författare varvid examinatorn meddelar sin bedömning av examensarbetet. Hela examinationstillfället kommer att ta max 2 timmar.

15 Bilaga 5 Bedömningskriterier för examensarbete, magisterexamen, 15 hp Efter genomförd kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse - presentera en överblick över aktuellt kunskapsområde, visa fördjupade kunskaper samt problematisera valt problemområde i relation till huvudområdet - förklara forskningsetiska begrepp och teorier i relation till valt problemområde - motivera för val av vetenskaplig metod och dess relevans för forskningsproblemet Färdighet och förmåga - formulera en problemställning utifrån aktuellt forskningsläge - formulera en deltagarinformation (om tillämpligt för arbetet) samt genomföra en forskningsetisk risk/nytta analys - tillämpa vald vetenskaplig metod i datainsamling och analys - planera, genomföra, sammanställa och försvara ett självständigt examensarbete - kritiskt granska och värdera annat examensarbete samt som opponent leda en vetenskaplig dialog med respondenten Värderingsförmåga och förhållningssätt - värdera det egna arbetets betydelse för utveckling av huvudområdet och professionen - resonera om hur etiska principer tillämpas i det egna arbetet och motivera val av design och metod i relation till etiska principer - diskutera och värdera det egna arbetets samhällsrelevans samt betydelse för den enskilda individen Examinationsformer: Skriftlig och muntlig presentation samt försvar av eget arbete Opposition av annans arbete Seminariediskussioner av andras arbeten Bedömningskriterierna för examensarbete preciseras i nedanstående punkter: Studeranden skall vara godkänd på samtliga 10 punkter.

16 1. Problemformulering relevans för utvecklingen av forskning och praxis inom huvudområdet Problemområdet är lösryckt från huvudområdet och betydelsen är vagt motiverad Problemområdet faller inom huvudområdet och betydelsen är motiverad samt är relaterat till ett vidare sammanhang Forskningsproblemet är vagt men hör till huvudområdet eller huvudområdets praxis, dock är behandlingen av problemet ytlig. Syfte och frågeställningarna är ensidiga eller för vida Forskningsproblemet är motiverat och problematiserat samt avgränsat gentemot tidigare forskning. Syfte och frågeställningar är logiskt härledda och väl underbyggda. Problemvalet bidrar inte till utveckling av verksamhetsområdet Problemvalet kan bidra till utveckling av den egna verksamheten inom yrkesområdet 2. Bakgrund - anknytning till tidigare kunskap Förankringen i teori och tidigare kunskap/forskning är bristfällig och splittrad samt anknyter ringa till problemområdet och är obalanserad till omfattning och djup Förankringen i teori och tidigare kunskap/forskning är tydlig och anknyter till problemområdet samt är balanserad till omfattning och djup Teoribeskrivningen är ytlig eller saknas. Redogörelse för relevant forskning saknas i arbetet Teoribeskrivningen är tydlig och reflekterad. Relevant forskning redovisas Referenslitteraturen är knapp och snäv och sökningen är bristfällig De centrala teorierna inom huvudområdet beskrivs inte i arbetet Begreppen är oklara och vagt eller inte alls definierade Referenslitteraturen är relevant, innefattar bredd och djup och är kopplad till arbetets syfte De centrala teorierna inom huvudområdet beskrivs i arbetet och är kopplade till forskningsfrågan Begreppen är sakligt definierade Teoretisk referensram saknas Den teoretiska referensramen är utnyttjad 3. Metod Metodplanering/design är otillräcklig eller irrelevant i förhållande till problemformuleringen. Förankringen i metodlitteratur är svag Metodplanering/design är genomtänkt, logisk och förankrad i relevant metodlitteratur. De kunskapsteoretiska utgångspunkterna saknas De kunskapsteoretiska utgångspunkterna är beskrivna

17 Metodvalet är inte kopplat till syfte och frågeställning. Metodvalet är relevant i förhållande till syftet med arbetet. Metoden är ytligt och osammanhängande beskriven Metoden tillämpas ej på ett ändamålsenligt sätt Metoden är tydligt beskriven Metoden tillämpas på ett ändamålsenligt sätt. Val av analysmetod är inte motiverad Val av analysmetod och dess tillämpning är motiverad. 4. Resultatredovisning Resultatredovisningen motsvarar inte Resultatredovisningen motsvarar syfte och frågeställning i arbetet syfte och frågeställning i arbetet Resultatredovisningen är ofullständig, osammanhängande och saknar logik Resultatredovisningen är väl strukturerad, logisk, saklig samt relaterad till frågeställning och syfte Figurer och tabeller bristfälliga och tillför inte arbetet något mervärde Figurer och tabeller avspeglar resultatet på ett tydligt sätt 5. Diskussion, argumentation och slutsatser Diskussionen är ologisk och saknar Diskussionen är logiskt presenterad. relevans. Den kritiska analysen är ytlig och saknar fokus alt. saknas helt. Kopplingen mellan resultat och tidigare forskning och/eller teoretisk ram är bristfällig eller saknas. Argumentationen är fragmentarisk och inte trovärdig Styrkor och svagheter i metoden redovisas inte Slutsatser saknas eller är bristfälligt underbyggda. Den kritiska analysen beaktar tidigare forskning, teoretisk ram och är sakligt underbyggd. Diskussionen är konsekvent och trovärdig Styrkor och svagheter i metoden redovisas och värderas kritiskt Slutsatserna är relevanta utifrån resultaten. Implikationer för praxis och fortsatt forskning saknas Implikationer och överförbarhet till praxis och fortsatt forskning anges 6. Struktur och logisk uppbyggnad Utformningen av arbetet har stora Utfornningen av arbetet är välgjord brister och försvårar läsningen

18 Röd tråd och logisk struktur saknas i arbetet som helhet. Rubriker och text stämmer ej överens eller endast delvis överens Den egna kritiska reflektionen saknas genomgående Källor och källhänvisning följer ej något vedertaget referenshanteringssystem. Användning av citat ej adekvat. Röd tråd och logisk struktur framgår i arbetet som helhet. Rubriker och text stämmer överens Den egna kritiska reflektionen framgår Källor och källhänvisningar är korrekt redovisade enligt valt referenshanteringssystem. Adekvat användning av citat. 7. Språkhantering/skriftlig uttrycksförmåga Språket är oklart samt mera vardagligt än vetenskapligt. Använder ej adekvat terminologi för området Språket är korrekt, koncist och texten lättläst. Använder för området adekvat terminologi Stavning, grammatik och interpunktion ofta inkorrekt Stavning, grammatik, interpunktion korrekt 8. Etik Etiska ställningstaganden saknas Etiska ställningstaganden motiveras och eller är bristfälliga i arbetet diskuteras i arbetet 9. Opposition Bristfällig genomgång av andras uppsatser. Uppenbara brister och förtjänster förbises. Noggrann genomgång av andras uppsatser, där både förtjänster och tillkortakommanden diskuteras. Olämplig prioritering av centrala kontra perifera problem. Relevant prioritering av centrala kontra perifera problem i uppsatsen Tydlig vetenskaplig argumentation. Formalia ej kontrollerad. Kontroll av formalia genomförd.

19 10. Försvar av egen uppsats Bristfällig redogörelse för egna resultat. Författaren kan inte besvara flera viktigare frågor rörande metodiska tillvägagångssätt och vägval.. Egna resultat presenteras tydligt och sammanfattas. Redogör för viktiga moment och vägval under arbetets gång.. Opponenters argument bemöts inte. Opponenters argument bemöts med vetenskaplig argumentation och diskussionen kännetecknas av saklighet. Övergripande omdöme: