Projekteringsanvisning Gestaltning och funktion FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 4 6 DECEMBER SIDOR

Transkript

1 Projekteringsanvisning Gestaltning och funktion FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 4 6 DECEMBER SIDOR

2 Läs detta först viktig information För att skapa bestående värden i SISAB:s fastigheter ska projekteringsanvisningarna alltid användas. SISAB:s projekteringsanvisningar är till för att klarlägga de krav som bolaget ställer som komplement till myndighetskrav och branschregler vid om- och nybyggnation samt i förvaltning. PBL, BBR, AFS och AMA med RA m.m. gäller alltid. Vilka delar av projekteringsanvisningarna som ska ingå beror av projektets anläggningsdelar och omfattning. Detta klargörs i tillämpliga delar i varje projekt av den på SISAB som har projektansvar, det vill säga projektansvarig eller förvaltare. Den som har ansvar för projektet är också ansvarig för att projekteringsanvisningarna följs. Genom att använda SISAB:s projekteringsanvisningar bidrar man till att skapa värde för en långsiktig fastighetsförvaltning. För att tillsammans även kunna förbättra och utveckla projekteringsanvisningarna ska projekten leverera avsteg och synpunkter. Använd formuläret som finns på SISAB:s hemsida för avsteg och synpunker. Alla avsteg från projekteringsanvisningarna ska beslutas av SISAB:s projektansvarig i samråd med SISAB:s ansvarige för respektive anvisning. SISAB arbetar med ständiga förbättringar ur ett hållbarhetsperspektiv för att minska miljöbelastningen och erbjuda stadens skolor och förskolor sunda lärmiljöer. Miljö- och fuktkrav är inarbetade i respektive anvisning. Projekteringsanvisning Miljö och Projekteringsanvisning Fuktsäkerhet anger dessutom övergripande miljöoch fuktkrav. SISAB ställer särskilda krav på miljökontroll och dokumentation av produkter, vilket hanteras med hjälp av Byggvarubedömningen (BVB). Använd den manual som finns på SISAB:s hemsida. Vid nyproduktion ska byggnaderna miljöcertifieras, i systemet Miljöbyggnad, nivå Silver. SISAB:s projekteringsanvisningar gäller parallellt med miljöbyggnads krav. I de fall SISAB ställer högre eller andra krav än systemet Miljöbyggnad är det SISAB:s krav som gäller. Projektavdelningen, enheten för Projektutveckling, är ansvarig för att SISAB:s projekteringsanvisningar utvärderas och uppdateras. PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4

3 Innehåll Inledning... 1 Syfte... 1 Att tänka på... 2 Miljöbyggnad... 3 Vad är gestaltning?... 4 SISAB och gestaltning... 6 Gestaltningsidéer Summering Bilaga 1: Staden och gestaltning Bilaga 2: Gestaltningsidé Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen. PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4

4 Inledning Vi ser och tror på en utveckling där alla anställda på SISAB, såväl som externa samarbetspartners, arbetar utifrån SISAB:s gemensamma värdegrunder. Dessa är engagemang, affärsmässighet och ansvar. Vår ambition är vidare att de beslut vi fattar om förändringar av våra fastigheter ska utgå ifrån investeringarnas livstidskostnader. SISAB har som ett komplement till dessa projekteringsanvisningar utarbetat Referenser. Referenserna innehåller förslag på goda lösningar. I varje projekt kan beslut tas att en referens ska anta samma status som anvisningarna. SISAB tillhandahåller skol- och förskolelokaler för Utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna, där de bedriver sina verksamheter. I arbetet med skolor utgår man från Utbildningsförvaltningens funktionsprogram. I de fall stadsdelarna har program för förskolor utgår man från det. SISAB jobbar för barnens bästa och följer barnkonventionen. Syfte Anvisningens syfte är att tydliggöra de frågor som är viktiga vid utformning av skolor och förskolor, vid ny- om- och tillbyggnad. Anvisningen riktar sig till arkitekter, landskapsarkitekter, projektledare och projektansvariga. Anvisningens syfte är att hjälpa till med att möjliggöra projektets unika gestaltningsidé. En unik gestaltningsidé är något som varje skola och förskola kan ta med sig och vara stolta över och bygga en identitet kring. PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 1 av 18

5 Strategiskt placerade tegeldetaljer och klocka ger karaktär i stadsbilden. Takfot ska utformas enligt bygganvisning. AIX Arkitekter. Att tänka på Många saker avgörs redan i tidigt skede, det är viktigt att ha med de stora övergripande frågorna redan då, detta dokument används som vägledning för gestaltning. Tydliggör en gestaltningsidé som projektörerna förhåller sig till genom hela projektet. Välj hållbara gestaltningslösningar. SISAB bygger inte bara hus och gårdar, vi bidrar till stadsbilden. Läs gestaltnings- och funktionsanvisningen ihop med berörda anvisningar och referenser. Nedanstående ska alltid beaktas vid ny-, om- och tillbyggnad. Vid frågor och funderingar kontakta anvisningsansvarig. Kontaktuppgifter Namn: Anni Björkskog E-post: anne-maj.bjorkskog@sisab.se Telefon: PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 2 av 18

6 Miljöbyggnad SISAB certifierar all nyproduktion enligt Sweden Green Building Council:s system Miljöbyggnad, totalbetyg SILVER. I vissa fall innebär Miljöbyggnads kriterier nya eller högre krav jämfört med SISAB:s anvisningar. T.ex. kan det ställas särskilda krav på beräkning och uppföljning. Kraven beror på vilken nivå (BRONS, SILVER, GULD) som valts för respektive indikator och vilken kriterieversion man arbetar med. Mer information om Miljöbyggnads kriterier och indikatorer finns på SGBC:s hemsida. De indikatorer i Miljöbyggnad som främst påverkar gestaltning och funktion är: 1. Energianvändning. (SILVER) 3. Solvärmelast (BRONS) 5. Ljudmiljö (SILVER) 8. Kvävedioxid (BRONS) 9. Fuktsäkerhet (SILVER) 11. Termiskt klimat sommar (BRONS) 12. Dagsljus (BRONS) SISAB:s betygsverktyg anger indikatorbetyg enligt parenteserna ovan. Se även SISAB:s referens Miljöbyggnad på SISAB. PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 3 av 18

7 Vad är gestaltning? Gestaltning är utformning av vår byggda miljö, exteriört med omgivande miljö och interiört. Gestaltning förknippas starkt med arkitektur. Enligt det tidigaste bevarade verket i ämnet, antikens Vitruvius "Tio böcker om arkitektur", är arkitekturens kärna balansen mellan Skönhet (Venustas), Hållbarhet (Firmitas) och Funktion (Utilitas). Ett budskap som fortfarande idag är lika aktuellt. Skönhet (Venustas), Hållbarhet (Firmitas) och Funktion (Utilitas) Hur våra miljöer gestaltas är en komplex fråga. Gestaltning och arkitektur är en tvärsektoriell vetenskap med många aspekter att ta hänsyn till. Det handlar om så mycket mera än den byggnad som ska uppföras. Vad är ändamålet för bygganden och vem är den till för? Genom att lyfta fram platsens och omgivningens arkitektur, natur och historiska samt sociala koppling skapar man ett sammanhang för byggnaden. I den kontexten kan man skapa en stimulerande plats för pedagogisk verksamhet för barn. Venustas, skönhet, estetik Det estetiska, det tilltalande och attraktiva är svårt att beskriva med ord. Samtidens rådande trender och byggprocess påverkar arkitektur och val av lösningar som i framtiden ger en fingervisning om byggnadens historia och ursprung. En ökad kunskap om gestaltning av skolor och förskolor bidrar till en bättre vardagsmiljö för barnen och till en hållbar samhällsutveckling. PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 4 av 18

8 Firmitas, hållbarhet En genomtänkt gestaltning med rätt materialval och noga avvägt lokalprogram bidrar till att en sund byggnad som kan användas effektivt och länge. Med rätt byggtekniska lösningar kommer byggnaden att hålla över tid. Det bästa är när planerare, byggherrar och fastighetsägare samverkar, då kan skolornas och förskolornas arkitektoniska, sociala, ekonomiska och hållbara värde öka för såväl elever som för samhället i stort. Utilitas, funktion Gestaltningen av offentliga byggnader och miljöer måste anpassas till funktionen och människorna som man bygger för. En byggnad och dess gård som tar hänsyn till sin omgivning och förutsättningar och samtidigt är anpassad till sin verksamhet med planlösning, idéer och innehåll etc. kommer att vara funktionell och uppskattas av sina användare över lång tid. PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 5 av 18

9 SISAB och gestaltning För SISAB, den självklara utbildningsvärden, är ett inifrån och ut perspektiv av stor vikt när en ny förskola/skola planeras. Den interiöra och exteriöra gestaltningen ska komplettera varandra. Väl utformade förskolor och skolor erbjuder goda pedagogiska lokaler för Stockholms barn och unga. För SISAB, fastighetsägaren, är hållbarhet ett viktigt ledord. När det kommer till gestaltning så är en tidlös arkitektur att föredra före en alltför trendkänslig arkitektur. Samtidigt är det viktigt för stadsbilden att spegla och lämna spår av samtiden. Skolbyggnader och förskolor får gärna uppfattas som representativa offentliga byggnader och platser. Grundförutsättningar Arbetet inleds med att ta reda på vilken verksamhet som ska vara i lokalerna, antal elever och vilka speciella krav som ställs. Samtidigt tittar man på vilka förutsättningar som ges utifrån läget, tomten, landskapet och detaljplanen. Redan i tidigt skede bör alla utrymmeskrävande funktioner, rumsliga såväl som tekniska, uppskattas för att kunna skapa en fungerande enhet. Vid ombyggnad bör även de befintliga förutsättningarna utredas för att redan tidigt veta vilka frågor som kommer att behöva studeras extra. För miljöbyggnad gäller andra förutsättningar och högre krav än vid vanlig projektering vilket innebär att flera faktorer måste i beaktande redan i ett tidigt skede. För skolor utgår man från Utbildningsförvaltningens Funktionsprogram för grundskola. Arkitektur Byggnader som står sig över tiden är SISAB:s mål. Därför är det viktigt med en medveten utformning inom projektets ekonomiska ramar. Med en gestaltningsidé, ett arkitektoniskt formspråk eller tema, som man håller fast vid igenom hela projektet ges förutsättningar för ett starkt intryck. Bra design signalerar bra nivå på undervisning, utan att det för den skull behöver kosta mer. Byggnadsutformning Enkel byggnadsutformning ska eftersträvas. Vinklar och vrår liksom indragna entréer ska helst undvikas. SISAB önskar en väl sammanhållen byggnadsform av flera skäl, främst för energihushållning men även för minimering av vandalisering och för att inte skapa undanskymda vrår som kan öka risken för mobbing. En enkel och väl sammanhållen form på byggnaden kan minska byggnadens omgivande area i för hållande till byggnadsvolymen, PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 6 av 18

10 vilket också ökar möjligheterna att åstadkomma en så lufttät byggnad som möjligt, en faktor som har stor betydelse för energihushållningen och Miljöbyggnadskraven. Vid placering av fönster ska hänsyn till skaderisk till följd av snöskottning och grästrimning tas. Solvärmelast, termiskt klimat sommar och dagsljus För att klara Miljöbyggnads krav för solvärmelast, termiskt klimat sommar och dagsljus är det en stor utmaning att få till utformning och storlek av fönster. Då behoven är motstridiga är det extra viktigt att redan i ett tidigt skede hantera frågeställningen. I den mån det är möjligt bör rum för stadigvarande vistelese med krav på dagsljus placeras i icke solutsatt läge. Där detta inte är möjligt ska stor hänsyn tas till fönsterutformning, -placering och eventuell solavskärmning. Solavskärmning minskar dagsljusinsläpp men underlättar att klara av krav för termiskt klimat sommar. Första intrycket Volym, fasad och placering på tomt i förhållande till hur man närmar sig skola eller förskola påverkar hur man uppfattar byggnadskroppen. Fasadmaterial, tak, entréer och detaljer stärker eller försvagar ett intryck och ska därför väljas och utformas noggrant med beständighet och helhet i åtanke. Fasaden är skolans/förskolans skal och ska klara av inte bara de väderförhållanden som råder utan även eventuell åverkan. Belysning, tekniska lösningar, materialval samt arkitektonisk utformning kan hjälpa till att minska skadegörelser. Byggnaden ska bidra till en trygg stadsmiljö för stadens medborgare. Läs gärna rapporten Genomgång av svenska dagsljuskrav av SBUF. Se Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad samt BRÅ:s hemsida. Placering och angöring Angöring, inlastning och tomtstorlek är oftast det som styr placering av byggnaden. Man bör tänka över hur man placerar ytor där barn vistas länge och minimera solinstrålning. Där det inte är möjligt behöver man utveckla solavskärmning, som då med fördel blir en väl inarbetad del av det arkitektoniska formspråket. Miljöbyggnad 14 indikatorer ska uppfyllas för att klara SISAB:s krav på Miljöbyggnad, nivå Silver. Arkitektur och gestaltning påverkar direkt flertalet av indikatorerna. Dessa indikatorer, se sid 5, måste studeras noggrant. Certifieringen bidrar till en sund inomhusmiljö för våra barn. PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 7 av 18

11 Utformning av socklar och takfot är viktig både för det arkitektoniska uttrycket och för byggnadens beständighet. Fasadmaterial ska alltid väljas som icke brännbart. (Bilder: Sockel: Kajen 4, Wingårdhs. Takfot: Mosfellsbaer skola, Island, A2F ARKITEKTAR) Skolgård - friyta Skolgården spelar en betydande roll i barns utveckling. Många gånger är ytan betydligt mindre än det egentliga behovet. Därför är utformning av den friyta som finns att tillgå viktig. Små skolgårdar leder till stort slitage därför ska hållbara lösningar och material prioriteras. Utgångspunkt vid varje projekt är att bevara så mycket av den befintliga vegetationen som möjligt. Stora uppvuxna träd fungerar bra som solskydd. Om det finns intilliggande parkmark så är det positivt om delar kan samordnas för verksamheten. Skolgården får gärna vara indelad i rumsligheter med varierade ytskikt, utan att överblicken går förlorad. Platser för lekaktiviteter ska placeras så de inte korsar naturliga gångstråk. Cykelparkering ska säkerställas, något som ska tas med redan i tidiga skisser. Tillgänglighet Det är viktigt att stadens skolor och förskolor erbjuder lokaler som är jämlika för alla. Synen på jämlikhet människor emellan grundas redan i ung ålder därför är en inkluderande arkitektur, såväl interiört som exteriört, av högsta prioritet. Inspireras av projekt som Värdig entré och Stockholm - en stad för alla. PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 8 av 18

12 Praktiska aspekter Skolbyggnader ska kunna hyras ut under kvällar och helger. För att det ska vara möjligt måste planlösningen studeras så att inoch utpassering i valda delar kan ske utan att man kommer in i övrig skolbyggnad. Om en skola ska kompletteras med fristående byggnad, måste möjligheten att förflytta sig mellan enheterna på ett tryggt och tillgängligt sätt säkerställas. Upplevelser För rum att lära i är det stödjande med bra rumslighet med några få utvalda genomtänkta detaljer och materialkänsla, då skapas en inbjudande omhändertagen miljö. Arkitektoniska upplevelser i miljön kan stärka arkitekturen och är ett pedagogiskt sätt att leka med barnens uppfattning om rum. Man kan försöka skapa och förmedla en stämning och en känsla. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg behovet av lugna harmoniska miljöer där både barn och vuxna kan känna sig avslappnade. Belysning Belysningen ska uppfylla SISAB:s krav samtidigt som det går det att lyfta fram specifika karaktäristiska särdrag med olika typer av ljussättning. Kulör- och materialval påverkar behovet av ljus, både dagsljus och artificiellt. Varsamhet I känsliga miljöer och kulturmärkta byggnader finns krav och riktlinjer som behöver beaktas för att inte krocka med krav på varsamhet och förvanskningsförbud. Enprocentaren, arbetsprocess och beslut Vid varje större byggprojekt inom Stockholms stad ska 1 % av kostnaden avsättas för konstnärlig gestaltning. Stockholm konst leder och ansvarar för konstprocessen, från startmöte till färdigt konstverk. Stockholm konst tillsätter också samrådsgruppen för konstprojektet, som för att vara beslutsför skall ha personer med konstnärlig kompetens i majoritet. Efter beslut om godkänd skiss går ärendet vidare till politikerna i Stockholms konstråd för fastställande. Projektet kan sedan börja förverkligas. För SISAB:s del kommer enprocentaren in i genomförandeskedet. Arbetet med den konstnärliga gestaltningen bör påbörjas så tidigt som möjligt då konstverk ibland kan kräva belysning eller vara integrerat i byggnaden både konstruktionsmässigt och tekniskt. Det behöver också säkerställas att konstverk som barn kan PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 9 av 18

13 integrera med är barnsäkra. Ju tidigare konsten kommer med i processen, desto större blir samordningsmöjligheterna. Gestaltningsidéer Inför nybyggnation och större ombyggnad ska en gestaltningsidé identifieras och formuleras. I ett projekts förstudie startar man med att utreda grunderna för projektet. Verksamheten, detaljplanen och omgivningens förutsättningar formar indirekt byggnad och placering på tomten. Samtidigt tar en gestaltningsidé form som ska definieras. Då verksamhetens behov förtydligats kan en gestaltningsidé för projektet tas fram. Gestaltningsidén ska vara den bärande idén, den röda tråden, genom hela projektet och är det som garanterar att slutprodukten håller hög arkitektonisk kvalitet. Hela projektgruppen ska förhålla sig till gestaltningsidén genom hela projekteringen. Hela projektgruppen ska förhålla sig till gestaltningsidén genom hela projekteringen. Arkitekt och landskapsarkitekt ansvarar för att ta fram en gestaltningsidé. Omfattningen avgörs från projekt till projekt då många faktorer spelar in. Det är bra att arkitekt och energisamordnare samarbetar i tidigt skede då husformen har storbetydelse för energiberäkningen. Gestaltningsidéerna ska vara tydliga i projektet så de kan avläsas och om krav har formulerats så ska dessa kunna verifieras i handlingarna. Gestaltningsidéerna redovisas på det sätt som passar projektet bäst. Se även Bilaga 2. Uppföljning ska ske av hur gestaltningsidén beaktats i projektet. För detta ansvarar arkitekten och landskapsarkitekten. Det blir aldrig ett avsteg. PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 10 av 18

14 Gestaltningsidé anpassad till SISAB:s projektskeden För att gestaltningsidén ska vara genomarbetad, trovärdig och användbar krävs det att den ständigt utvecklas i takt med att projektet utvecklas. Gestaltningsidén är till att börja med ett fragment som byggs på över tid i de projektskeden som SISAB har. När projektet är färdigställt är idén fullständig. Gestaltningsidén växer fram under projektets gång, vilket är en naturlig del av processen. Gestaltningsidén ska finnas i en egen mapp i Byggnet. Gestaltningsmöte I början av varje nytt projektskede kallar arkitekt och landskapsarkitekt anvisningsansvarig för gestaltningsanvisning till ett gemensamt gestaltningsmöte (lika tekniskt samråd). Protokoll skickas till projektansvarig och projektledare. Volymskiss, förstudie I volymskissen är det främst de praktiska aspekterna som måste lösas för att få till en fungerande verksamhet. Gestaltningsidén kommer i det här skedet att vara teoretisk och inte hänföra till någon framtida specifik lösning. Gestaltningsidén ska vara knuten till platsen, kravspecifikationer och stadsbilden. Gestaltningsidén kan vara något så enkelt som en slogan, en bild eller en stark idé. Det är att föredra att idén är så generell att den landskapsarkitekt som eventuellt kommer in i ett senare skede kan utgå från samma gestaltningsidé Utredning Gestaltningsidén ses som ett kommunikationsverktyg för att säkra kvalitet då det är för tidigt att i det här skedet gå in på detaljer och material. Gestaltningsidén är i sig en transparent idéprocess. I utredningsskedet tas de övergripande besluten. Tekniska lösningar som påverkar gestaltningen ska utredas. Förslagshandling I förslagshandling börjar man klä på gestaltningsidén i form av idéer och tankar som leder till val av t.ex. fasadmaterial, formspråk, konstruktion, detaljer etc. Ljusförhållande, plats och funktion finns hela tiden med processen. Den invändig gestaltning börjar ta form. Gestaltningsidén kan med fördel skickas vidare till inredningsarkitekt som har skolans inredning. Gestaltningsidén är arkitektens och landskapsarkitektens arbetsredskap. Gestaltningsidén ska inte strida mot SISAB:s projekteringsanvisningar, Miljöbyggnad eller Utbildningsförvaltningens Funktionsprogram Exempel i volym/förstudie: paviljong i park enkelhet med en twist ett berg på berget Alice i Underlandet Exempel i utredning: Bilder Referenser Schematiska skisser Solavskärmning Exempel i förslagshandling: Utvecklar och bygger på gestaltningsidé. Invändig gestaltning PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 11 av 18

15 Projektering Bygghandling Under projektering för bygghandling fortsätter arkitekt och landskapsarkitekt att vidareutveckla och förädla gestaltningsidén. Handlingar anpassas till projektet men förhåller sig till den röda tråden. Gestaltningsidé presenteras för utvalda konstnärer och Stockholm Konst. Konstnären ska förhålla sig till gestaltningsidén. Produktion Vid byggstart och varje större etapp sker överlämning med presentation av gestaltningsidé till entreprenör för att presentera gestaltningsidén. Tanken är att med en stark idé ska det vara tydligare för bygget vad som är av största vikt att det följs. Arkitekt och landskapsarkitekt ska följa upp att gestaltningsidén förstås och eventuella förändringar ska anpassas till iden. Projektavslut När projektet är avslutat ställer arkitekt och landskapsarkitekt samman materialet för gestaltningsidén och processen runt idén, både ditigalt och i en pärm till en Husets bok. Husets bok ska lämnas in till SISAB:s ritarkiv. Boken skickas över till skolan som kan använda den i sin undervisning och pedagogik. Gestaltningsidén ska hjälpa förvaltaren i det framtida underhållet, och vid om- och tillbyggnader. Gestaltningsidén är det som antikvarien i framtiden kommer att nämna som bevarandevärt. Exempel i bygghandling: Justering av gestaltningsidé Kommunicera gestaltningsidé till Stockholm Konst. Exempel i produktion: Uppföljning Kontakt med entreprenör. Gestaltningsidén samlas i Husets bok som skickas till ritarkivet. PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 12 av 18

16 Faktorer som påverkar gestaltningen Nedan finns punkter som är viktiga för SISAB och verksamheterna och som på ett sätt eller annat ska tas i beaktande i projektets början. Detaljplanens innehåll Ändamål, område för bebyggelse, begränsningar för byggnadens form (tillåten byggnadshöjd, prickmark, u-område mm), kulturmärkning, omgivande gator och vägar. Tomtens förutsättningar Topografi, klimat, väderstreck, vind, solförhållanden, tillräcklig yta för byggnad (antal kvm/barn-elev), tillräcklig friyta/skolgård (antal kvm/barn-elev), trafiklösning, hämta/lämna, förutsättningar för inlastning, dimensionering och placering av hkp-parkering, entréförhållanden, logistik, infrastruktur (tekniska försörjningssystem mm), buller/bullerkarta, luftföroreningar och förekomst av partiklar. För mer info se Trafikverket Stockholms hemsida. Logistik Angöring, inlastning, trygg skolväg, placering och antal trappor/ ramper, entréer, gångstråk, avstånd interiört och exteriört. Verksamhet Lokalprogram (antal barn/elever, organisation mm), pedagogisk inriktning, särskilda krav, åldersanpassning, särskilda behov (särskola, anpassad skola för funktionsnedsättning mm). SISAB Miljöbyggnad totalbetyg SILVER se sid 5, Byggvarubedömningen, projekteringsanvisningar och referenser. Översiktlig inventering av bebyggelse i omgivningen Ändamål, skala (storlek, byggnadshöjd), gestaltning (datering, takformer, material, kulörer, detaljer mm) och stadsbilden. Översiktlig inventering av omgivningen Närhet till grönområden, torg, platser och service, närhet till kommunikation, övrigt i bestämmelserna t.ex. övergripande bestämmelser för gestaltning, finns det något unikt för platsen/området. Byggnadens och takets form Sammanhållen byggnadsform, upplevelse på nära håll, upplevelse på avstånd, upplevelse ovanifrån, taklandskapet (d.v.s. huvar, solceller mm), antal våningar, kompletterande byggnader, skolans PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 13 av 18

17 identitet och om byggnaden ska utmärka sig eller anpassas till omgivande bebyggelse. Teknik ventilation och energi Teknikutrymme min 10 % (skola) resp. 6 % (förskola) av ytan, fläktrum placeras i första hand på översta planet, yta för schakt i byggnaden tillkommer till ovan. Bjälklagshöjd min 3500 mm (skola) resp mm(förskola), gäller även fläktrumsplan. Djupa byggnader med centralt placerade schakt kan kräva högre bjälklagshöjd. Utrymning Djupa byggnader kan medföra problem med utrymningsvägar (kontakta brand i tidigt skede), frångänglighet. Tillgänglighet Entréer, frångänglighet, höjdskillnader, kontraster, hörslingor, scen/gradänger, RWC, omklädning, yttre förbindelser och stråk. Skolgård - friyta Friyta, cykelparkering, barnvagnar, överblick, material, grönytefaktor, sol respektive skugga, utomhusundervisning, växtlighet, allergener/växtval, lekaktiviteter, tillgänglighet, belysning, underhåll, plank och övriga inhägnader, markplacerade don in/uteluft m.m., snöröjning och dagvatten. Akustik Ljudnivåer, ljudmiljöer, akustiskt välplanerad rumslighet, materialval och detaljer. Varsamhet Stärkta krav på utformning i känsliga miljöer och/eller historiskt viktiga byggnadsverk. Varsamhet och förvanskning. Sociala aspekter Integration, segregation, social hållbarhet, mobbing, jämlikhet, könsaspekter, mötesplatser, möjlighet till avskildhet, stress och trygghet och andra aspekter av social hållbarhet. Arbetsmiljö Dagsljus, utblick, arbetsrum, personalrum, omklädning dam och herr. Enprocentaren Bifoga gestaltningsidén till Stockholm Konst som underlag för konstnärerna. BBR och AFS definierar utblick som en möjlighet att följa dygnets rytm och årstidsvariationer. PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 14 av 18

18 Myndighet På Stockholms stads hemsida finns en checklista för bygglov för skolor och förskolor, återfinns under verksamhet/skolor. Checklistan säkerställer att ärendet blir komplett. Möjlighet finns att tidigt ansöka om bygglov och i ansökan be om underhandskontakt med bygglovshandläggare för att diskutera knäckfrågor samtidigt som ärendet kompletteras. SISAB har återkommande mötesforum/rådgivning med bygglov där frågeställningar kring plantolkningar och ev. möjlighet till avvikelse mot plan diskuteras. Summering En genomtänkt gestaltningsidé medför att hela projektgruppen arbetar gemensamt mot samma mål. I vilket inte bara byggnaden är viktig utan även helheten, där förskolan/skolan är en del av stadsbilden. Anvisningen har ett tydligt budskap, gestaltning, funktion och hållbarhet. Kvalitet i såväl form, funktion och hållbara tekniska lösningar, precis som Vitruvius skönhet (Venustas), hållbarhet (Firmitas) och funktion (Utilitas). Entrén i Lugnets skola med konstverket Fallande Äpplen av konstnärerna Bigert & Bergström. Foto: Mats Liliequist. PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 15 av 18

19 Bilaga 1: Staden och gestaltning Arkitektur Stockholm Strategier för stadens gestaltning Här finns goda förutsättningar att utveckla Stockholm till en mer modern och hållbar stad redo att möta framtidens behov av fler bostäder och ett välkomnande stadsliv. Stockholm har hög ambition när det gäller att främja en attraktiv stadsbild, införliva ny arkitektur och säkra ett hållbart byggande. Stockholm har som mål att bli ledande i Grön arkitektur. Hållbar stadsutveckling handlar om att minimera byggandets negativa miljökonsekvenser, att sätta hållbart tänkande i fokus och hantera den kunskap om klimatutmaningar vi ställs inför utan att göra avkall på arkitektonisk kvalitet. Texten i Bilaga 1 är ett utdrag ut Arkitektur Stockholm Strategier för stadens gestaltning. Dokumentet i sin helhet finns på Stockholms stads hemsida. Byggnaden Med nyfiken, väl avvägd och kontextmedveten arkitektur som verktyg kan Stockholms identitet tillföras nya tolkningar utifrån nutida ideal och behov som bidrar till en modern och medveten stadsutveckling. Istället för upprepning av typologier och formspråk finns här möjlighet att vidareutveckla stadens urbana arkitektur i gränslandet mellan olika funktioner och mellanstadsrum och byggnad. Innovativa lösningar kan leda till ny kunskap och arkitektoniska landvinningar. Arkitektonisk kvalitet uppnås med kunskap om hur de enskilda byggnadernas funktioner samspelar med stadsrummet som helhet, med relevanta och hållbara byggnadsmaterial, höga konstnärliga värden och kunskap om byggprocessen. En öppen, flexibel och funktionell struktur i byggnaderna tillåter olika funktioner över tid och medger möjlighet till ett bra samspel mellan ute och inne och övergången mellan privat och offentligt. Särskilt fokus läggs på utformning av byggnadernas bottenvåningar, hur de tillför funktioner som bidrar till en bättre stadsmiljö och hur de samspelar med den mänskliga skalan. Arkitekturen i Stockholm ska utformas med god proportionering, dagsljushantering och kvalitets- och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Den arkitektur som byggs i dag blir en del av stadens kulturarv och utgångspunkt för morgondagens stadsliv. Val av byggmaterial och energikällor, utformning av system av dagvatten-, sop-, och bullerhantering blir med detta perspektiv självklara delar att hantera inom stadens hållbara arkitektoniska gestaltning. Varje byggnad förväntas bidra med en närmiljö som lockar till närvaro och aktivitet i stadsrummet. Mångfald i stadsrummet främjas av byggnader med sinsemellan PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 16 av 18

20 tydlig identitet och uttryck och i ett nära samspel mellan byggnad och omgivande stadsmiljö. Grön arkitektur Alla byggnader och all infrastruktur i Stockholm ska kännetecknas av hållbara energilösningar och smart miljödesign med tydlig anpassning till kunskap om framtida klimatförändringar. Stockholms högt ställda miljömål skärps ytterligare i utvecklingen av nya bostadsområden där experimentell och undersökande arkitektur uppmuntras. Med samarbete över disciplingränser och med forskning kommer kunskapen till direkt nytta och kan inspirera till fortsatta framsteg. Grön arkitektur handlar om att minimera byggandets negativa miljökonsekvenser, att sätta hållbart tänkande i fokus och att hantera den kunskap om de klimatutmaningar vi ställs inför utan att göra avkall på arkitektonisk kvalitet. Höga krav på material, tekniska system, resursförbrukning och biologisk mångfald kan vändas till en resurs där resultatet blir lustfyllt, pedagogiskt och användbart. När staden växer ställs särskilt höga krav på den arkitektoniska utformningen av helhet, funktion och detalj. Hit räknas också stadens höga krav på vind- ljud- och tillräckliga dagsljusförhållanden som måste bearbetas i varje ingående byggnadsdel och sammanhang. Framgång i gestaltning av dessa kvaliteter blir avgörande för upplevelsen av mikroklimat och möjligheter för vistelse i byggnaders närmiljö. Skolor Stockholms skolbyggnader har arkitekturhistoriskt varit grundpelare i stadens utveckling. Skolorna har fått utmärka sig i stadsväven på samma sätt som kyrkor och andra symboliskt viktiga byggnader och har historiskt haft en flexibel och generell brukskvalitet som gör dem möjliga även för annan användning. Dagens planeringssituation är svåröverblickbar med ständigt fluktuerande elevantal. Idag ser vi ofta kortsiktiga lösningar där prioriteringen ligger i att snabbt kunna placera elever i någon form av lokaler. Stadens målsättning är att både permanenta och tillfälliga skol- och förskolelokaler ska ha hög arkitektonisk kvalitet såväl interiört som exteriört. Barnens och elevernas behov ska stå i centrum vid utformningen. Skolor och förskolor spelar med sina gårdar också en självklar central och viktig roll i dagens stadsliv. Här kan fokus på tidigt samarbete mellan stadens olika förvaltningar och synergieffekter ge bättre förutsättningar för dessa verksamheters byggnader och goda arkitektoniska lösningar inom befintlig tidsbegränsning och kostnadsram. PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 17 av 18

21 Bilaga 2: Gestaltningsidé En gestaltningsidé kan presenteras på många olika sätt. PROJEKTERINGSANVISNING Gestaltning och funktion -Utgåva 4 Sida 18 av 18