Länsstyrelsen Östergötlands arbete

Transkript

1 Länsstyrelsen Östergötlands arbete Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning är en rättighetsfråga.

2 Vägledning för arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor Nationellet Kompetensteam Ta fram information till barn och unga kring ny lagstiftning Föräldrastöd Förebyggande arbete Motverka hedersrelaterat förtryck och våld och Individ att unga blir gifta mot sin vilja Vägledningen Utbildnings Våga göra uppdrag, skillnad, sex information till pilotkommuner unga, myndighetsnätverk Nationellt uppdrag, fördela projektmedel Kompotten Det handlar om kärlek, nationell webbplats

3

4 Våga göra skillnad - En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja. Våga stå kvar! - En mindre kommuns erfarenheter av ett framgångsrikt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Metodstöd - hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld? Våld i hederns namn - handbok för skola och socialtjänst om skyldigheten att se och hjälpa utsatta. Du är född till att göra skillnad - ett självstärkande material, som även riktar sig till yrkesverksamma för att få en djupare förståelse. Mognad och livsutrymme - En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja. Man vill ju finnas - En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Ung och fri eller? Ett studiematerial för unga om rätten att själv välja sitt liv. Att utveckla en handlingsplan i skolan - ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld.

5 Handlingsplan förskolan - Handlingsplan för barn med skyddade personuppgifter inom förskolan. Våga se - En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade Handlingsplan grundskolan - Handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter inom grundskolan Vi måste våga se - en informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor Handlingsplan gymnasium/vuxenutbildning/sfi - Handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter inom gymnasium och vuxenutbildning inklusive SFI. De stympade barnen - en bilaga som bygger på Norrköpings Tidningars artikelserien De stympade barnen.

6 Informationsfilmer könsstympning av flickor och kvinnor Informationsfilm könsstympning till unga Informationsfilm könsstympning till yrkesverksamma Informationsfilm könsstympning till vårdnadshavare

7 Informationsfilmer lagstiftning tvångsäktenskap Informationsfilm lagstiftning tvångsäktenskap till unga Informationsfilm lagstiftning tvångsäktenskap till yrkesverksamma

8

9

10

11

12

13 Makrokultur Mikrokultur

14 Värna om individens rätt till sin Kultur Tradition Religion

15 Skyldighet att Se de handlingar som utgör brott mot lagen eller barnkonventionen. Agera för barnets bästa

16 Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen EU:s Brottsofferdirektiv Lagar FN:s medlemsstater har en skyldighet att ihärdigt förebygga och utreda brott mot kvinnor i hederns namn, samt att bestraffa förövarna och tillhandahålla skydd för offren. Att underlåta detta är i sig ett brott mot de mänskliga rättigheterna. FN:s generalförsamling 2001 Gemensam värdegrund Respekt för demokrati, rättsstaten, mänskliga fri- och rättigheter inklusive jämställdhet

17 REGERINGENS DEFINITION AV HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Utgångspunkten för arbetet är regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck. Definitionen lyder: Hedersrelaterat våld och förtryck liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa. Det är inte ovanligt att kontrollen utvecklas till hot om våld och våld och ibland dödligt våld. Pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan också drabbas. (Reg. skr. 2007/08:39 s 12-13)

18 Hemmet kollektivet kollektivets rättigheter/behov lydnad kontroll av flickans/pojkens, tankar, känslor, kropp, sexualitet Ensamhet Splittrad Frustration Fakta Känsla Vem är jag? Mellanförskap Skolan/samhället individen individens rätt kritiskt tänkande rätten till din kropp/känslor/tankar/sexualitet Få utrymme att reflektera över sin egen identitet tillsammnas med någon vuxen Osäkerhet Konsekvenser Större säkerhet

19 0 18

20 Vad krävs för att förändra detta? Jag är din ångest. Melissa Delir

21

22 Fallbeskrivning flicka 14 år Hög skolfrånvaro och bristande hemförhållanden. Utredning inleds men avslutas utan åtgärd då mamman inte vill ha hjälp (2007). Utredning inleds igen men avslutas av samma anledning som år 2007 (2009). Skolan misstänker att flickan ska föras utomlands för att giftas bort. De gör en akutanmälan till socialnämnden (november 2012) Socialnämnden pratar med flickan men bedömer att hon själv inte är orolig för att bli bortgift. Flickan flyttar ensam utomlands. Skolan klagar till socialstyrelsen. Befarat bortgifte (kännedom om tidigare bortgifte i familjen)

23 Fallbeskrivning ung kvinna 19 år Flickan utsatt för psykiskt och fysiskt våld, kränkningar, kontroll och begränsningar. Oro över att bli bortgift. Skolan gör en anmälan Omhändertogs akut i enlighet med LVU (2009). Pappan ställer ultimatum att hon måste flytta hem om hon ska ha fortsatt kontakt med familjen. Flickan uttrycker en önskan att flytta hem. Flickan bestrider socialnämndens ansökan om LVU. Socialnämnden åberopar 3 LVU och socialt nedbrytande beteende. Förvaltningsrätten går på Socialnämndens linje. Flickan omhändertas därav även fortsättningsvis.

24 Gemensamma förutsättningar i hantering av ärenden Stöd genom handledning och utbildning Lagstiftning Förvaltningsdomstol

25 Skillnader i hantering av ärenden 14 årig flicka Passivitet. Otillräcklig utredning. Ingen riskbedömning. Ingen insats/åtgärd. Bristande barnperspektiv. Flickan får själv bedöma sin egen utsatthet och hennes behov av skydd. Hänsyn till flickans egna vilja utan bedömning av konsekvenser för hennes eget bästa. Familjens självbestämmande och integritet fick i strid med lagen gå före barnets bästa.

26 Skillnader i hantering av ärenden 19 årig ung kvinna Aktivt handlande. Omfattande utredning. Risk- och hotbildsanalys. Akut insats/åtgärd (vårdplan) Tillgodosett skyddsbehov. Tagit utgångspunkt i konsekvenser av våld och utsatthet. Sett den ungens begränsning att själv sätta sig upp mot system. Vidtagit alla tänkbara åtgärder att skydda den unge. Mot flickans egna vilja för hennes eget bästa. Tolkning av lagen.

27 Att agera eller inte Bättre en gång för mycket än en gång för lite. Bättre att skydda än att inte skydda/omhänderta. Konsekvenser av icke-handlande. Barnperspektivet ska genomsyra hantering av ärenden. Heder som ett förblindande och förlamande prefix.

28 Hedersrelaterat våld I Sverige finns möjlighet för föräldrar att uppfostra sina barn utifrån olika filosofiska, kulturella, psykologiska, religiösa etc. övertygelser. Så länge det inte bryter mot svensk lag Alla barns lika värde och rättigheter

29 Hedersrelaterat våld Alla har samma rättigheter/skyldigheter oavsett vad de heter, var de bor eller var de kommer ifrån. HRV är ett problem i Sverige. Alla har vid behov rätt till stöd/skydd. Tolerans för vem?

30 Föräldrabalken 6 kap 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. 6 kap 2 Vårdnadshavaren har ansvaret för att barnets grundläggande behov tillgodoses. 6 kap 11 Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga förhållande med hänsyn taget till barnets ålder och utveckling

31 Barn som far illa - HRV Allas ansvar Ju tidigare barn som riskerar fara illa uppmärksammas desto större möjlighet att förändra deras situation Barns bästa och barns rättigheter får aldrig bli bara ord utan innehåll Stöd finns i lagar, m.m. som FB, SoL, LVU, BrB, Skollagen, Barnkonventionen, Istanbulkonventionen

32 Skolan och socialtjänsten Viktigaste aktörerna när barn/unga far illa/hrv Beroende av varandra För barn/unga måste båda fungera bra Skolan har ansvar för att uppmärksamma, se och anmäla (vuxna få stöd att ansöka-motiveras) Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att utreda och ge stöd och hjälp (barn och vuxna) Socialtjänsten har också stora möjligheter (muskler) att ge stöd och hjälp till barn/utsatta (Lagen: SoL, ytterst LVU - till skydd för barn mot föräldrarnas vilja)

33 14 kap. 1 SoL- Anmälningsskyldighet Vissa myndigheter(skola, förskola mfl.) är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att barn far illa 1a Socialnämnden bör erbjuda barn, vårdnadshavare och anmälare möte 1b Socialnämnden får informera den som gjort anmälan att utredning inletts Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren 1c Var och en bör anmäla till socialnämnden

34 Lyfter främst upp resultat från två artiklar Linell, H. (2015). The process of disclosing child abuse: a study of Swedish Social Services protection in child abuse cases. Child and Family Social Work. Linell, H (2015).The characteristics and extent of child abuse: Findings from a study of the Swedish Social Services child protection. The European Journal of Social Work. Hanna Linell, Department of Social Work, Stockholm University

35 Metod Alla domar i Sverige under ett år som gäller ansökan om vård enligt 2 LVU för unga mellan år. Hela akten har studerats i ett urval av domarna Materialet har analyserats både kvalitativt och kvantitativt (Nvivo och SPSS) Materialet ger en tydlig beskrivning av barnets roll och inställning i LVU-processen, återges både i socialtjänstens utredning och i samband med den förvaltningsrättsliga förhandlingen. Hanna Linell, Department of Social Work, Stockholm University

36 Resultat Totalt gjordes 171 ansökningar om vård enligt 2 LVU för unga mellan år under det aktuella året 85 av Sveriges 290 kommuner gjorde en eller flera ansökningar 205 kommuner hade inte någon ansökan I nio av Sveriges 20 största kommunerna gjordes inte någon ansökan alls eller endast en ansökan Hanna Linell, Department of Social Work, Stockholm University

37 Psykologiskt våld Hot om fysiskt våld, dödshot, att bli tagen ut ur landet, att närstående ska straffas, könsstympning, tvångsäktenskap Förnedring, spottas på, avrakat hår, kallad nedsättande ord Kontroll/isolering/övervakning, videokamera i hemmet, övervakade med mobil, avskilda hemma, inte få äta med familjemedlemmar Tvång, arbeta i hemmet och utanför, oskuldskontroll, tvingas utomlands, att kontrollera syskon Uppleva våld mot närstående, främst syskon men också mamma Hanna Linell, Department of Social Work, Stockholm University

38 Fysiskt våld För vissa av de unga beskrivs våldet som farligt och potentiellt livshotande, de uppges ha utsatts för våld mot huvud eller hals, sparkar mot huvud och kropp då de legat på marken, stryptag, att de har hållits under vatten eller misshandlats samtidigt som de hotats med kniv eller annat vapen. Tortyrliknande misshandel som att stå lång tid med något tungt ovanför huvudet, piskas med sladdar under fötterna eller stå på händer. I enstaka fall beskrivs det fysiska våldet som en engångshändelse Hanna Linell, Department of Social Work, Stockholm University

39 Vem har utsatt barnen för våld 86 procent uppgavs ha utsatts för våld av pappa och/eller mamma Andra utövare uppgavs vara förälders partner, vuxna släktingar och andra vuxna med ett vårdnadsansvar för barnet. 59 procent uppgavs ha utsatts för våld av två eller flera personer Endast fyra av barnen uppgavs ha stöd från den ickevåldsutövande föräldern under LVU processen. Hanna Linell, Department of Social Work, Stockholm University

40 Vem berättar? 71 procent av barnen kategoriserades som att de själva medvetet avslöjat våldsutsattheten, i majoriteten av fallen till myndigheter som skola, socialtjänst, polis och hälsooch sjukvård. Hanna Linell, Department of Social Work, Stockholm University

41 Slutsatser Vikten av en bred förståelse av våld även då det gäller barn Vi behöver mer kunskap om hur våld påverkar barn, jmf normaliseringsprocessen Det finns flera likheter mellan våldsutsatta barns och vuxna kvinnors uppbrottsprocesser, det finns också skillnader, brist på makt över skydd, föreställningen om familjen, hur andra familjemedlemmar förhåller sig till våldet och till uppbrottet etc. Vi behöver veta mer om hur vi kan hjälpa barn att berätta och skydda de som gör det Hanna Linell, Department of Social Work, Stockholm University

42 Frihet har inget värde så länge man är ensam. Behovet av stöd finns till den dag individen har hittat sitt eget nätverk som kan ge det en individ behöver för att leva. Någon att dela både glädje och sorg med, någon som saknar en om man försvinner.

43 Med tanke på att det är svårt att hantera ensamhet riskerar de här ungdomarna att fatta fel beslut på grund av att de söker bekräftelse, närhet och trygghet. Detta kan leda till att de handlar irrationellt och att man har svårt att förstå deras val och beslut. Det som är viktigt är att man får många stödsamtal så att man får hjälp att agera utifrån sina förutsättningar och att man får stöd att hantera sin vardag.

44 Vilsenhet Det känns som om jag är nersläppt på ett öppet hav, i en liten båt utan åror. Jag vet att hjälpen finns, men förstår inte hur jag ska komma dit! Vägledning Närhet Stöd Tillhörighet Familj

45 Sorgen är en process som jag måste gå igenom, ibland blir jag rädd att visa den för då vill de ta mig till psykiatrin. Jag vill bara att någon ska hålla om mig och visa att vi tillsammans kan ta oss igenom sorgen. Att det är naturligt att verkligen visa det utan att bli bedömd som att jag är psykiskt sjuk utan istället se det som normalt. Det är som om de blir rädda när vi gråter för mycket, när tårarna väl börjar finns det inget slut på dem. Våga bara vara där.

46 Helt plötsligt skulle jag fatta en massa beslut om saker jag inte hade en aning om och dessutom hade jag aldrig tidigare fått vara delaktig i något som rörde min person

47 När jag var yngre var jag med om en tragisk händelse. En kille på skolan som dessutom var vän till familjen utsatte mig för ett våldtäktsförsök. När det kom fram till min familj blev min mamma galen, hon ansåg att det var mitt fel. Hemma blev jag misshandlad av min bror. Killens familj kom också hem till oss och jag fick be honom och hans familj om ursäkt för att jag hade betett mig som en hora. Hela släkten var portvakter till min sexualitet.

48 Att individer har kontakt med sin familj innebär inte att de kan erbjuda det behov som individen har. Under denna period behöver man insatser för att orka stå emot familjens krav. Att ha kontakt med familjen innebär inte heller att man vill flytta hem igen. Man försöker hitta en balans mellan att ha kontakt med familjen och få rätten att leva ett självständigt liv.

49 Barn och ungas omöjliga situation försöka lita på någon som är opålitlig försöka känna trygghet i en otrygg situation bevara en känsla av kontroll i en situation som är oförutsägbar bevara en känsla av makt i en hjälplös situation

50 Utförarnas omöjliga situation.? försöka lita på något som känns opålitligt försöka känna trygghet i en otrygg situation bevara en känsla av kontroll i en situation som är oförutsägbar bevara en känsla av makt i en hjälplös situation

51 Pojkar Dubbla roller Representerar familjen utåt Kontrollera systrar/kusiner Gifta sig med en oskuld Föra släkten vidare Mer att förlora vid en brytning Förlorar status/ställning/makt Studiematerial: Stjärnlösa nätter, dvd, material för att starta en process (Länsstyrelsen Östergötland, RPS, samarbete med övriga länsstyrelser.

52 Familj Skola/fritidsgård Socialtjänst Heders relaterade värderingar Insats? Beteende Dubbelliv oskyddade Missbruk/kriminalitet Kriminalvård Andra chans Orsak

53 Dubbelliv & valsituation Vara gift för familjens skull Vara kär för egen skull Flickvän: kvinnan du är gift med borde känna till mig. Hon borde veta att du älskar mig. Du borde stå för vår kärlek. Men jag kunde inte säga till Amina. Någon sympati hade jag kvar i kroppen för henne, hennes som jag redan hade stuckit i ryggen. Skulle jag nu vrida om kniven också? Hon hade lidit tillräckligt. Stjärnlösa nätter, Arkan Asaad Devin Rexvid

54 Vad krävs av oss för att detta ska bli möjligt.? Främja Förebygga Åtgärda

55 Skolans uppgift är Att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet

56 Förebyggande insatser för barn Information till barn om råd, stöd och rättigheter Lättillgängligt på olika språk Kärleken är fri Ung, och fri - eller? Mognad och livsutrymme. Hur arbetar skolan med värdegrundsfrågor, demokrati, MR, jämställdhet, flickor och pojkars rättigheter, rätten till sin egen kropp m.m.? Hur arbetar socialtjänsten förebyggande för alla? Enskilt stöd och grupper? Samverkan med andra organisationer/myndigheter.

57 Förebyggande arbete med föräldrar/föräldrastöd Regeringsuppdrag om föräldrastöd för att förebygga HRV Rapporterats till regeringen 20 februari 2016 Se Information och material om rättigheter, lagstiftning m.m. måste finnas på olika språk Föräldrastödsmetoder har svårt att nå föräldrar med utländsk bakgrund Finns några exempel på metoder som utvärderats samt behöver utvecklas nya Viktigt att försöka nå föräldrar under barnets hela uppväxt 0-17 år Insatser från t.ex. hälso- och sjukvård, MVC/BVC, förskola, skola (föräldramöten), SFI, socialtjänst, HVB, asylboenden m.m. Attityder och värderingar är svåra att förändra men det går!

58 Myndighetens/verksamhetens rättsliga ramar Vad kan vår verksamhet göra? Vad ska vår verksamhet göra? Vilka begränsningar finns?

59 Signaler Är det barns ansvar att skicka signaler till oss? Eller är det snarare vår skyldighet att visa att vi förstår?

60

61 Barnäktenskap/tvångsäktenskap, vad vet vi? Barnäktenskap ökar i flykt (fattigdom, m.m.) Se Unicef m.fl. Nationella kompetensteamet Handläggning i kommuner, skillnader: Göteborg, Norrköping, Umeå separerar barn Malmö 65 identifierade barnäktenskap 4 flickor placerades om 61 flickor bor kvar med vuxen man JO granskat - brister i bl.a. utredning m.m.

62 Vad gör vi? Barnäktenskap och tvångsäktenskap i Sverige 18 år Brott Äktenskapstvång, vilseledande till äktenskapsresa Människohandel Våldtäkt, övergrepp, misshandel samt andra brott Barn som kommer hit och är i barnäktenskap? Barn i barnäktenskap som har barn Utredning, polisanmälan? Placerade i familjehem men är i barnäktenskap? Barnäktenskap/tvångsäktenskap Stort mörkertal

63 Ensamkommande barn i barnäktenskap Nationellt kompetensteam om problematiken Möte med Migrationsverket, Socialstyrelsen m.fl. Socialstyrelsen lagt till information Migrationsverket utredning Är du gift? Barnombudsmannen agerar med möte och skrivelse till regeringen

64 Migrationsverket - Är du gift? Stort mörkertal 132 barn varav 129 flickor (Syrien, Irak, Afghanistan) Inga skriftliga dokument En tredjedel barn har barn 70 orosanmälningar Ingen polisanmälan Bor nu i 80 kommuner Stora brister i handläggning Saknas rutiner inte enskilda samtal med barn anmäls inte alltid till socialtjänst

65 Vilka konsekvenser får det? Barns rättigheter gäller inte alla Vi ser olika på barns behov Barn som har barn Jämställdhetsfråga Rätten till kroppslig integritet Rätten att få forma och påverka sitt liv Konsekvenser av barnäktenskap, ökad risk för våld och övergrepp, bristande hälsa, påverkar möjlighet till utbildning och arbete

66 Varför? Anser vi inte att barn är barn och har samma behov och rättigheter oavsett var de kommer ifrån? SoL, LVU, Barnkonventionen gäller alla barn Utredning och skyddsbedömning utifrån barnens behov Barnäktenskap riskerar att accepteras i Sverige Är vi inte övertygade om de lagar vi stiftat? Är det en kostnadsfråga?

67 Barnombudsmannen Möte med nationella myndigheter Skrivelse till regeringen om åtgärder i juli 2016

68 Det handlar om kärlek - en metod för att driva ett samverkansarbete mellan myndigheter och frivilligorganisationer med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck

69 Är kärleken fri?

70 Bakgrund

71 Syftet med Det handlar om kärlek är att genom samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer förebygga och bekämpa hedersrelaterat förtryck och våld.

72 Tre grundprinciper att träffa och möta barn och unga i deras vardagsmiljö, det vill säga skolan. att samverka mellan frivilligorganisationer och myndigheter i arbetet kring att levandegöra barns rättigheter att arbeta utifrån Barnkonventionen, att utgå ifrån ett rättighetsperspektiv

73 Målgrupp Primära Barn och ungdomar utsatta för hedersrelaterade begränsningar, förtryck och våld. Andra Barn och ungdomar på högstadiet och gymnasiet. Pojkar som växer upp med hedersrelaterade begränsningar och våld. HBTQ-personer utsatta för hedersrelaterade begränsningar och våld. Vuxna, lärare och skolpersonal som befinner sig i ungdomens närhet och som behöver stöd. Frivilligorganisationer och myndigheter som på olika sätt kommer i kontakt med frågor kopplade till hedersrelaterade begränsningar och våld.

74 Statistik Berört över 80 kommuner (DHK + KÄF) Över 300 unika kontakter på chatten sedan februari 2015 Inom KÄF har vi nått elever (halvtid) Inom KÄF + DHK = Ca elever Dinarattigheter.se har cirka unika besökare per år.

75 Kärleken är fri - skolveckan Presentation av skolveckan och samverkansgruppen Klassrumsbesök/värderingsövning ar Bra-att-ha-kort Korridorshäng/utställning/frågetävl ing /material Avslutning Utvärdering enkäter samt dokumentationsmall

76 e För primära målgruppen: information om rättigheter information om kontaktvägar Stödchatt för barn och unga + För alla som arbetar med DHK Satsningen Kärleken är fri ( ) Lärarmaterial

77

78 Stödchatten Kärleken är fri

79 Vill du engagera dig i Det handlar om kärlek?

80 Kontaktuppgifter För mer information vänligen kontakta: Alicia Mosqueda, kommunikatör Det handlar om kärlek & Kärleken är fri ( ) Mejl: Tel:

81 Förslag på frågeställningar (barn) Vilka begränsningar är barnet utsatt för, i skolan, i hemmet, på fritiden? Får barnet vara med på skolresor, simning, utflykter m.m.? Är barnet utsatt för någon form av bevakning, t.ex. från en bror på skolan? Är barnet begränsad när det gäller val av kläder, rörelsefrihet och fritid? Får barnet ha pojkvän/flickvän? Måste hon vara oskuld till hon gifter sig? Vad tror barnet kan hända om hon bryter mot dessa krav? Får barnet välja och bestämma vem hon ska leva med/gifta sig med? Är barnet utsatt för hot om våld och/eller våld? Hur ingås äktenskap i barnets familj/släkt?

82 Samverkan i frågor som rör barn som far illa Alla myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka. Detta framgår av 6 förvaltningslagen (1986:223), FL.

83 Vikten av samverkan Ingen myndighet ensam klarar av att ge stöd och skydda barn och unga som riskerar att/har utsatts för barn och/eller tvångsäktenskap. Det är viktigt att alla samverkansaktörer har kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och lagstiftningen om äktenskapstvång. Samverkan kan behöva ske mellan skola, socialtjänst, polis och hälso- och sjukvården samt ideella organisationer. Skolan har ansvar för att se, uppmärksamma och anmäla Socialtjänsten har ansvar för att utreda och ge stöd och skydd. Hälso- och sjukvården har ansvar för vid behov anmäla och ge vård. Polisen har ansvar för att utreda brott.

84 Skolverkets skrift till rektor Utbildningssatsning Börja med de som är ansvariga Helhet Erkänner barnens verklighet Vågar beskriva sakers tillstånd Barn och ungas olika strategier Arbetet på de olika nivåerna, nå alla inklusive föräldrar, upptäcka utsatthet, ge stöd och skydd i akuta situationer

85 Till rektor.. Förmåga att göra riskbedömning och en kompetens att föra stödsamtal om skolpersonalen ska kunna stödja flickan eller pojken. Det är viktigt att förstå styrkan i de kollektiva påtryckningar för att skolans personal ska kunna stödja de flickor eller pojkar som är utsatta Att inte lyssna, kan innebära nya kränkningar Osäkerhet om berättelsen är sann.. flickan och pojken är den som vet situationen kan bli farlig om skolan missbedömer.. Skolan måste lyssna och tro på eleven Flyttar, tillbaka, flyttar igen Bjud in en förening som aktivt arbetat mot hedersförtryck Och så mycket mera..

86 Bra frågor Vad vill du göra som du inte får göra? Vad måste du göra som du inte vill göra? Astrid Schlytter

87 Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars augusti 2016

88

89 Samtal 13 mars augusti ärenden / 1020 personer Enskilda personer 70 procent Kvinnor med barn 15 procent Syskon 8 procent Övriga 7 procent Dessutom nämns ytterligare 326 personer uttryckligen i samtalen de är barn till en utsatt kvinna eller syskon till ett utsatt barn.

90 Antal ärenden och utsatta personer per år 2014 * ** Totalt Antal ärenden Antal ärenden/månad i snitt Antal utsatta personer * Fr.o.m. 13 mars ** T.o.m. 31 augusti

91 De utsattas kön och ålder Kön 88 procent flickor/kvinnor 12 procent pojkar/män Ålder Åldern på de utsatta varierar från nyfödd till 50-årsåldern Minst 55 procent av de utsatta är under 18 år. Minst 24 procent är under 15 år.

92 Åldersfördelning Ålder Antal Andel Under 15 år % år % år % Över 25 år 74 7 % Oklart % Totalt %

93 Förövare En stor andel har utsatts av flera olika förövare, till exempel: - Barn och unga som utsatts av: - föräldrar och syskon - föräldrar och andra släktingar - föräldrar, syskon och släktingar - Kvinnor som utsatts av: - make/f.d. make och mannens släktingar - make/f.d. make och sina egna släktingar - make/f.d. make, mannens släktingar och sina egna släktingar Av samtliga utsatta är det: - minst 56 procent som har utsatts av sina föräldrar - minst 16 procent som har utsatts av syskon - minst 11 procent har utsatts av sin make/f.d. make/pojkvän/f.d. pojkvän I många fall har de då även varit utsatta av andra personer.

94 Utsattheten Många har utsatts för flera olika typer av våld och kränkningar Vanligt förekommande (ofta i kombination med annat) är: Fysiskt våld minst 30 procent (301 personer) Oro för/planer på barn-/tvångsäktenskap eller genomförda barn-/tvångsäktenskap - 23 procent (234 personer) Av dem har 49 personer, varav 47 flickor/unga kvinnor och två pojkar/unga män, varit utsatta för tvångs-/ barnäktenskap (38 flickor och en pojke var under 18 år) Varav (sedan januari 2016): 14 av flickorna under 18 år var gifta vid ankomsten till Sverige Ärenden om bortförande eller risk för/hot om bortförande 9procent (87 personer) 56 personer har blivit eller misstänks ha blivit bortförda 31 personer har riskerat att bli bortförda eller det har funnits hot om eller oro för att detta ska ske

95 Granskning av ärenden angående äktenskapstvång, försök och förberedelse därtill samt vilseledande till tvångs-äktenskapsresa 48 ärenden, 47 flickor/kvinnor, 1 pojke/man I 37 fall är målsägandena mellan tolv till och med 17 år gamla, 14 av dessa är under 15 år. I två ärenden har ålder inte kunnat fastställas. Barnens situation efter anmälan och eventuella insatser från socialtjänsten lyfts inte upp och inte heller problematiseras att majoriteten av målsägande är barn Målsägandena har medverkat i 33 av de granskade förundersökningarna (69 procent). I 24 ärenden (50 procent) har varken målsägandebiträde eller särskild företrädare förordnats.

96 De misstänka är föräldrar till målsäganden i 34 förundersökningar. I de granskade ärendena är målsägandena ofta omyndiga och bor hemma hos de personer som kan misstänkas för brottet, dvs. föräldrarna. Det kan av lätt insedda skäl vara svårt för målsäganden att i förhör lämna belastande uppgifter om dessa personer, som kanske är deras enda trygghet. Även om de underåriga målsägandena omhändertas av sociala myndigheter under en akut fas löser inte detta alltid problemen på sikt. Det förekommer i de granskade ärendena exempel på att målsäganden som omhändertagits, efter t.ex. en orosanmälan, vill tillbaka till sin familj. I cirka hälften av förundersökningarna har förhör med misstänkt inte hållits och i endast nio ärenden har offentlig försvarare förordnats. Att så pass få förhör hållits problematiseras inte i analysen som en brist i rättskedjan.

97 Hot om eller rädsla för att dödas 10 procent (104 personer) Ärenden som rör könsstympning 8 procent (86 flickor/unga kvinnor) Konsekvenser av könsstympning 42 flickor/unga kvinnor Minst 31 flickor under 18 år varav minst 11 flickor under 15 år Oro för att könsstympning ska ske 35 flickor Samtliga flickor under 18 år varav 31 flickor under 15 år Misstanke om att könsstympning har skett 8 flickor Samtliga flickor under 18 år varav 7 flickor under 15 år

98 Dessutom har många av personerna varit utsatta för psykiskt våld, hot, kontroll och begränsningar. Dessa typer av utsatthet kommer dock inte uttryckligen fram i alla ärenden eftersom fokus ofta är på ännu allvarligare händelser, till exempel fysiskt våld, risk för tvångsgifte eller att en person blivit bortförd. Det har även kommit samtal om pojkar och unga män som hotas eller pressas för att de ska utöva våld eller kontroll mot sina systrar eller mödrar.

99 2014 * ** Totalt Ärenden om barn-/tvångsäktenskap - totalt per månad i genomsnitt Ärenden om könsstympning - totalt per månad i genomsnitt * Fr.o.m. 13 mars ** T.o.m. 31 aug

100 De som ringt till stödtelefonen Antal Andel Socialtjänst % Skola/förskola % Polis 47 6 % Hälso- och sjukvård 27 4 % Ideella organisationer 26 4 % Utsatta/närstående till utsatta 8 1 % Ungdomsmottagningar 7 1 % Övriga myndigheter * 21 3 % Övriga ** 33 4 % Oklart 17 2 % Totalt % * Skatteverket, Barnahus, Migrationsverket m.fl. ** Gode män, familjehemsföräldrar m.fl.

101 Ärenden/län Län Antal ärenden Andel ärenden Västra Götaland % Östergötland 70 9 % Skåne 55 7 % Gävleborg 47 6 % Jönköping 41 6 % Värmland 34 5 % Norrbotten 33 4 % Västernorrland 33 4 % Kronoberg 31 4 % Stockholm 31 4 % Västmanland 29 4 % Dalarna 28 4 %

102 Ärenden/län forts. Län Antal ärenden Andel ärenden Södermanland 26 4 % Jämtland 22 3 % Kalmar 19 3 % Uppsala 14 2 % Västerbotten 14 2 % Örebro 13 2 % Gotland 11 1 % Blekinge 10 1 % Halland 9 1 % Oklart % Totalt %

103 Till Migrationsverket Jag är bara som en docka som inte vet vad som håller på att hända, allt jag förstår är att jag är bortgift till en kille som jag aldrig vill leva med Jag är helt ensam och har ingen i familjen vid min sida så snälla hjälp mig på ett sätt så att ingen får reda på att jag har nekat honom. Ni är de enda som jag vet att jag kan vända mig till och jag hoppas att ni hör mitt rop på hjälp om ni inte hjälper mig så är jag rätt säker på att detta kommer att sluta i hedersmord. Snälla hjälp mig.

104 Till socialtjänsten I februari 2015 bad X socialtjänsten om hjälp. Hon berättade att pappan beslutat att gifta bort henne i Afghanistan och att föräldrarna höll henne fången. De hade tagit ifrån henne telefonen, krävt att hon skulle göra slut med pojkvännen, förbjudit all kontakt med vänner. Hon tilläts bara gå till arbetet och sedan direkt hem. Oftast stod pappan utanför hennes arbetsplats och vaktade.

105 Till socialtjänsten, fortsättning Av X ansökan gjordes en tjänsteanteckning där det konstaterande att om X varit under 18 så skulle man kunna göra mer men nu finns det inte mycket att göra och ett OBS suicidrisk. X fortsatte be socialtjänsten om hjälp, hon var i kontakt med tre olika socialsekreterare. Vad visste och vad gjorde de därefter för att hjälpa henne?

106 Till socialtjänsten, fortsättning Jag fick ett mail från X tre timmar innan hon skulle åka till T för att gifta sig. Där skriver hon att pappan sagt att X skulle välja mellan att gifta sig eller dö. Hon skrev också att hon kände för att ta livet av sig för att slippa gifta sig. Jag fick ett mail i juli 2015 där X bad om hjälp med att anmäla pappan för att han var ute efter pojkvännen. X skrev att pappan var beväpnad med kniv.

107 Till socialtjänsten, fortsättning Mailen från X var mest korta. Ibland har det bara stått: Hjälp mig När vi träffades i början av juli 2015 skulle hennes pappa snart komma till Sverige. Han och X skulle sedan gå till skatteverket för att registrera äktenskapet Vi diskuterade hur X skulle kunna undvika att få äktenskapet registrerat men vi hittade ingen lösning. Ingen lösning?

108 Stöd, skydd och dom X rymde från föräldrahemmet i november Hon och hennes pojkvän fick ett skyddat boende. I december ansökte hon om äktenskapsskillnad från maken i Afghanistan och åberopade tvångsgiftet. Misstänkta brott polisanmäls. Polis och åklagare utreder misstänka brott mot X och pojkvän. Åtal väcks. 15 juli 2016 dom i Lunds tingsrätt. Pappan m.fl. dömdes för bl.a. äktenskapstvång, olaga hot, olaga frihetsberövande, rån, sexuellt ofredande, utpressning, misshandel till fängelse i fyra år (tre år).

109 Socialtjänstens ansvar och möjligheter: Socialtjänsten är den aktör som har yttersta ansvaret för alla barn och unga som riskerar att fara illa och/eller far illa. Socialtjänsten ska hjälpa, ge stöd och skydda barn som utsatts för eller riskerar att utsättas för barn/tvångsäktenskap. Även för vuxna som behöver stöd och skydd. Det är viktigt att socialsekreterare/handläggare får kunskap och utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck och om den nya lagstiftningen mot barn- och tvångsäktenskap. Barnets bästa ska vara i fokus enligt bestämmelser i SoL och LVU. Risk för att ett barn ska giftas bort mot sin vilja kan vara grund för ett omhändertagande enligt LVU. Vuxna kan få stöd enligt SoL. Socialtjänsten ansvar för brottsoffer (barn, vuxna) 5 kap.11 SoL Kan ge stöd på frivillig väg och ytterst med stöd av LVU (barn och unga).

110 Viktigt att tänka på - Socialtjänsten Träffa barnet innan kontakt med vårdnadshavare tas Gör en hot- och riskbedömning samt en skyddsbedömning Inled utredning enligt 11 kap. 1 och 2 SoL Bedöm och tillgodose barnets behov av skydd. Eventuellt tillgodose skyddsbehov via LVU Polisanmäl vid misstanke om barn/tvångsäktenskap Bedöma familjens behov av stöd och hjälp om/när barnet omhändertas Bedöma föräldrarnas omsorgsförmåga Samverka och samråd med andra ex. skola, polis, hälso-och sjukvården Vuxna kan själva söka och få stöd och skydd

111 Förslag på frågeställningar (barn) socialtjänsten Vilka begränsningar är barnet utsatt för, i skolan, i hemmet, på fritiden? Får barnet vara med på skolresor och lägerskolor? Är barnet utsatt för någon form av bevakning, till exempel från en bror på skolan? Är barnet begränsad när det gäller val av kläder, rörelsefrihet och fritid? Får barnet ha pojkvän/flickvän? Måste hon vara oskuld till hon gifter sig? Vad tror barnet kan hända om hon bryter mot dessa krav? Får barnet välja och bestämma vem hon ska leva med/gifta sig med? Är barnet utsatt för hot om våld och/eller våld? Hur ingås äktenskap i barnets familj/släkt? Vilken relation hade barnets föräldrar innan de gifte sig? Förekommer det våld mellan föräldrarna? Vilken bakgrund har barnets mamma respektive pappa? Hur såg deras uppväxt och tonårstid ut? Vad fick de bestämma själva och vad bestämdes inom familjen? Vem bestämde att de skulle gifta sig?

112 Samverkan i frågor som rör barn som far illa Alla myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka. Detta framgår av 6 förvaltningslagen (1986:223), FL. Socialnämnden har skyldighete att samverka Enligt 3 kap. 4 SoL Socialnämnden har en särskild skyldighet att samverka när det gäller barn vilket framgår av bestämmelser i 5 kap. 1 a SoL. Socialnämndens samverkan med andra huvudmän enligt 5 kap. 1 a SoL under utredningen bör syfta till att dels få en god helhetsbild av barnets situation, dels samordna eventuella insatser.

113 Vikten av samverkan Ingen myndighet ensam klarar av att hjälpa, stödja och skydda barn och unga som riskerar att/har utsattas för barn och/eller tvångsäktenskap. Det är viktigt att alla samverkans aktörer har kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och nya lagstiftningen om kriminaliseringen av barn och tvångsäktenskap. Samverkan ska ske mellan skola, socialtjänst, polis och hälso- och sjukvården. Skolan har ansvar för att se, uppmärksamma och anmäla Socialtjänsten har ansvar för att utreda och ge stöd och skydd. Hälso- och sjukvården har ansvar för vid behov anmäla och ge vård. Polisen har ansvar för att utreda brott