Årsredovisning Ludvika kommun. Ludvika kommun ludvika.se

Transkript

1 Årsredovisning 2015 Ludvika kommun Ludvika kommun ludvika.se

2 Årsredovisning 2015 Ludvika kommun Ludvika kommun ludvika.se

3 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 4 Förvaltningsberättelse 5 Allmän översikt 5 Ekonomisk översikt i ett 5-årsperspektiv 8 Uppföljning kommunövergripande mål 12 Balanskravsutredning 20 Personalekonomisk redovisning 21 Redovisningsprinciper 24 Ord- och begreppsförklaringar 26 Årsbokslut kommunen/koncernen Sammanställd redovisning 27 Organisationsplan kommunen 30 Koncernföretagen 31 Resultaträkning 34 Kassaflödesanalys 35 Balansräkning 36 Noter 38 Sammanställning ekonomiskt utfall kommunen och 48 per nämnd drift/personal/investering Verksamhetsberättelse per nämnd Revisionen 58 Kommunstyrelsen 59 Gemensam nämnd för upphandling, GNU 63 Kultur- och fritidsnämnden 64 Social- och utbildningsnämnden 67 Västerbergslagens kulturskolenämnd 71 Vård- och omsorgsnämnden 73 Samhällsbyggnadsnämnden 77 Räddningsnämnden 81 Finskt förvaltningsområde 86 Välfärdsbokslut 87 Miljöredovisning 97 Revisionsberättelse 98 3

4 Kommunstyrelsens ordförande Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Det är vår vision för åren som anger vad vi ska arbeta efter och som också innebär stora krav på oss som organisation. Såväl kommuninvånare som företag har allt högre förväntningar på kommunens alla verksamheter. År 2015 var ett händelserikt år som nu är till ända. Under året har vi fått hantera ett antal nya utmaningar samtidigt som vi fortsatt med en positiv utveckling av kommunen. Mest glädjande är att kommunens fortsätter den sedan flera år positiva befolkningstillväxten. Från årsskiftet lever mer än invånare sina liv i Ludvika kommun. Trots ett litet minus i födelsenetto men med plus i flyttnettot som visar flyttningar till och från kommunen ser vi ett positivt överskott på hela 332 personer. Ludvika kommun står inför stora ekonomiska utmaningar för att klara en långsiktigt hållbar ekonomi. Ett underskott från 2014 har lett till att en åtgärdsplan för åren på 48 mkr har arbetats fram och fastställts under året. Åtgärdsplanen innehåller ett omfattande paket att åtgärder som spänner över samtliga kommunens verksamhetsområden och som ska leda till att underskottet från 2014 blir återställt, samt att nödvändiga strukturella åtgärder görs för en bättre ekonomisk långsiktighet. Detta arbete har krävt mycket ansträngningar från alla områden inom kommunen. En utmaning under året har också varit att hantera den del av den stora flyktingström som uppstod under Med bland annat ca 1500 asylsökande boende i våra olika kommundelar så har det varit en del ansträngningar på de kommunala verksamheterna. Skola, Socialtjänst mm. har periodvis varit hårt ansträngda av att lösa de uppkomna servicebehoven som en så kraftig befolkningsökning innebär. Framför oss finns nu utmaningarna att klara av en så bra integration som möjligt av dessa människor. Samtidigt som kommunens verksamheter ska uppnå budgetbalans innebär ökat antal invånare också att satsningar måste göras inom en rad olika områden för att möta alla de behov som en positiv utveckling för med sig. Under året har ett flertal initiativ tagits för att möta dessa på lång och kort sikt: För att möta en ökad efterfrågan på barnomsorg har vi nu invigt två nya förskolor i Sunnansjö och Lorensbergaområdet. Vidare är färdigställande av ett tredje flerfamiljshus med hyresrätt i kvarteret Freja klart. Ytterligare planering av fler nya bostadsområden har påbörjats. Under året har vår bredbandssatsning tagit god fart, som bygger på det statliga målet att uppnå minst 90 procent täckning år Detta för att möjliggöra goda framtida utvecklings- och kommunikationsmöjligheter för hela kommunen. Detta är en viktig infrastruktursatsning som kommer att ha stor betydelse för näringslivet och dess utveckling. Genom fortsatta aktiva kommunala satsningar kommer vi att ha ett spännande år framför oss med mycket arbete men också flera val som kommer att fortsätta kommunens positiva utveckling. Jag tackar er alla som genom ert arbete och engagemang bidragit till att utveckla Ludvika kommuns omfattande verksamhet. Ludvika i april 2016 Leif Pettersson Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Förvaltningsberättelse Allmän översikt Utveckling i kommunen Ekonomiskt resultat Kommunen redovisar för 2015 ett positivt resultat, +28,1 mnkr, vilket är 35,8 mnkr bättre än budget. Budgeten har kompletterats med tilläggsanslag på 8,4 mnkr. Tilläggsanslagen avser 6 olika projekt inom Ludvika kommuns satsning på sociala investeringsfonder. Projekten bedrivs inom såväl stöd- och styrningsförvaltningen (arbetsmarknadsenheten), inom social- och utbildningsförvaltningen (Ifo-enheten) och kultur- och fritidsförvaltningen. Projekten följs upp utanför den ordinarie driftverksamheten. En avstämning mot det kommunala balanskravet innebär att resultatet netto justeras med +2,9 mnkr. Det justerade resultatet är därmed +31,1 mnkr. Driftsverksamheten Budgetavvikelserna angett i mnkr (exkl. interna kapitalkostnader) är +26,8 mnkr mot nämndernas egen budget. Kommunstyrelsen avvikelse +0,1 mnkr (plus: AME och KS övrigt, minus KS stab), VBU -2,1 mnkr (Ludvika högre andel gymnasiet), samhällsbyggnadsnämnden skatt +2,5 mnkr (vakanta tjänster, plus för miljö o bygg), samhällsbyggnadsnämnden, taxa +1 mnkr (merförsäljning vatten/avlopp), kultur o fritidsnämnd +15,9 mnkr (överskott integration volymökning), social- och utbildningsnämnden +5,3 mnkr (plus: förskolan bl a lägre hyra totalt 5,5 grundskolan 2,2 adm 0,5, kap kostnader 0,5) (minus: kosten -1,4 och ifo -2,3), kulturskolan +0,2 mnkr, vård- och omsorgsnämnden -0,9 mnkr (särskilt boende), räddningsnämnden -2,4 mnkr (höga personalkostnader -2,5 och lägre intäkter), fastighetsverksamhet +7,1 mnkr (högre fakturerad kallhyra än förväntat och försäkringsersättning 2,8 mnkr). Utfallet på kapitalkostnader för taxefinansierad verksamhet och energieffektiviseringsprojektet, EPC etapp 1 och 2, skall exkluderas från de budgeterade kalkylerade kapitalkostnaderna med 6,2 mnkr. Avvikelsen för driftsnettot är därmed +32,9 mnkr. Andra verksamhetskostnader utanför nämndernas driftsnetto berör bland annat pensioner, löneskatt, semesterlöneskuld/personalskulder, sociala avgifter med flera poster. Budgeterat belopp var 31 mnkr och utfallet blev 19,1 mnkr. I posten ingår både positivt och negativt utfall. Avvikelse på personalskulder blev -1 mnkr, sociala avgifter -0,2 mnkr, pensioner (både avsättning och utbetalning) +3,8 mnkr, vinst vid fastighetsförsäljning +5,4 mnkr och extra statsbidrag för flyktingar +3,9 mnkr. Utfall för planenliga avskrivningar/nedskrivningar blev 5,1 mnkr under budget. I beloppet ingår nedskrivningar med 2 mnkr. Under jämförelsestörande poster ingår en utbetalning av Afa-medel med 12,1 mnkr, avsättning för avfallsdeponi Rävsnäs -21,1 mnkr och extraordinära juristkostnader -4,9 mnkr. Finansnettot Finansiella kostnader avviker marginellt, +0,3 mnkr, mot budget. Finansiella intäkter överträffar budget med +8,7 mnkr. Debitering av räntor för EPC-projekt, intäktsräntor avseende investering i vattenprojekt Grängesberg samt en fördubbling av fakturerad borgensavgift till LudvikaHem är orsaken. Skatter och statsbidrag Avvikelsen -5,2 mnkr förklaras främst med avräkning av definitiv skatt mot preliminär utbetalning. Övrigt Inget har bokförts som extraordinära intäkter och/eller kostnader under året. Händelse av väsentlig betydelse NCC har åtagit sig att lägga om vattenledningen mellan Ludvika och Grängesberg. Ansvarsfrågan för den läckande vattenledningen är ännu inte utredd. Kommunen hävdar att ansvaret ligger hos NCC. Det är för tidigt att bedöma om ledningen kan tas i drift under Ludvika kommun har överklagat hovrättens dom rörande det s.k. Wing-va huset till Högsta domstolen. Kommunen anser att det var fel av hovrätten att lägga bevisbördan på kommunen för köpehandlingens äkthet. Övriga verksamhetskostnader Medel för social investeringsfond har anslagits med sammanlagt 36 mnkr under åren De medel som förbrukats under året, 8,4 mnkr, har också upptagits med motsvarande summa som anslagna budgetmedel. 5

6 Personal och utvecklingsstrategi För att möta den utmaning som Ludvika kommun står inför, att trygga sin personalförsörjning genom att attrahera medborgare att vilja arbeta i Ludvika kommun krävs insatser som lockar och uppmärksammar på ett positivt sätt, samtidigt som befintliga medarbetare väljer att stanna kvar. Arbetsplatserna i kommunen ska präglas av en god arbetsmiljö samt att utrymme ges till utveckling och nya idéer där varje medarbetares erfarenheter och personliga förutsättningar tas tillvara. Personalarbetet inriktas mot följande: Chefer som är trygga i ledarrollen som genererar aktiva och ansvarstagande medarbetare. Trygga och utvecklande anställningar. Möjlighet till friskvård. En väl utvecklad rehabiliteringsprocess. Attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal. Antal invånare De senaste årens positiva befolkningsutveckling fortsatte under år 2015, och antalet invånare i kommunen ökade med 332 personer till totalt Folkökningen förklaras av en stor nettoinvandring, eftersom både födelsenettot och nettot av inrikes flyttningar var negativt. får uppehållstillstånd att räknas som invandrade och folkbokförda först under 2016 eller Sedan år 2008 har könsfördelningen tippat över så att det numera finns fler män än kvinnor i kommunen, och skillnaden ökar. Fler män flyttar in, fler kvinnor flyttar ut och dödligheten bland män i hög ålder minskar. Folkmängd Ludvika kommun Folkökningen på cirka 330 personer under år 2015 har främst skett bland barn, ungdomar och personer i åldersgruppen år. Bland de äldre ökar gruppen yngre pensionärer, medan de har blivit färre kommuninvånare i de allra äldsta åldersgrupperna. Folkmängd och nettoförändringar Ludvika kommun Statistiken avser dem som är folkbokförda i kommunen. Det bör noteras att asylsökande inte räknas med i statistiken förrän de eventuellt blir beviljade uppehållstillstånd och därmed blir folkbokförda. Den stora flyktingströmmen till Sverige under främst sensommaren och hösten 2015 gav många nya asylsökande också till Ludvika kommun. Vid årsskiftet 2015/2016 bodde cirka asylsökande i kommunen. Den officiella befolkningsökningen är alltså drygt 330 personer under år 2015, men antalet personer som bor i kommunen har i realiteten ökat betydligt mer än så. Eftersom handläggningstiden för att beviljas uppehållstillstånd ofta överstiger ett år kommer många av dem som 6

7 Arbetslöshet Den totala arbetslösheten ökade i Ludvika kommun under år 2015, både bland ungdomar (18 24 år) och vuxna (25 64 år). I statistiken ingår både öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd (i åtgärd). Total arbetslöshet år, årsgenomsnitt I bägge åldersgrupperna utvecklades arbetslösheten i kommun sämre än både för Dalarna som helhet och för Riket. Ungdomsarbetslösheten i åldersgruppen år steg med 0,7 procentenheter i Ludvika, när den sjönk med cirka 1½ procentenheter både i Dalarna och i Sverige som helhet. Total ungdomsarbetslöshet år, årsgenomsnitt Det var den öppna ungdomsarbetslösheten som ökade kraftigt i Ludvika kommun under år 2015, när den sjönk både i Dalarna och i Riket. Öppen ungdomsarbetslöshet år, årsgenomsnitt Arbetslösheten för vuxna i åldersgruppen år steg i Ludvika med 1,6 procentenheter, mot cirka ½ procentenhet i både Dalarna och i Riket. 7

8 Ekonomisk översikt i ett femårsperspektiv Förändring av kostnader och intäkter Verksamhetens nettokostnader har minskat med ca 1,9% eller -27,7 mnkr mellan åren. Vad gäller skatteintäkter/statsbidrag har dessa ökat med ca 5,5% eller 75,2 mnkr mellan åren. I verksamhetens nettokostnader ingår för 2015 jämförelsestörande poster av betydlig storlek. De är av både positiv och negativ karaktär. Nettot summerar till -13,9 mnkr. För att få en rättvis jämförelse mellan åren har 13,9 mnkr (den jämförelsestörande posten) adderats till verksamhetens nettokostnader ovan. Totalt är utfallet för verksamhetens nettokostnader för 2015 eller 46 mnkr under budgetnivå. Budgetavvikelsen för skatteintäkter/statsbidrag är -5,2 mnkr. Avräkning som gjorts av preliminära skatteintäkter mot definitiva innebar en sänkning av skatteintäkterna. Finansnettot avviker marginellt mot budget för kostnadssidan. Vad gäller finansiella intäkter är avvikelsen +7,5 mnkr. Debitering av räntor för EPC-projekt och intäktsräntor avseende investering i vattenprojekt Grängesberg är orsaken. Nettokostnadsandelens utveckling År Verksamheten/skatt + statsbidrag 93% 101% 97% 95% 94% Av- o nedskrivning/skatt + statsbidrag 5% 5% 5% 5% 5% Finansnettot/Skatt + statsbidrag 1% 1% 1% 1% 1% Verksamhetens nettokostnader/skatt och statsbidrag */ 98% 106% 102% 100% 99% Kvoten verksamhetens nettokostnad/skatt + statsbidrag, med jämförelsestörande post eliminerad för tidigare år, utvisar för 2015 en kvotsiffra på 98%, det vill säga förbrukningen på kostnadssidan understiger intäktsposterna för skatter/statsbidrag med 2%. Ett ofta använt mål kring detta nyckeltal är ett relationstal på 98%. Kommunens skatteintäkter - jämförelse länet Skatteintäkter och statsbidrag uppgick till mnkr. Den totala skattesatsen (exkl kyrkoavgift) var oförändrad jämfört mot Skatten för den största församlingen, Ludvika församling var 34,02 då begravningsavgift på 0,32 kr inkluderats. Av Dalarnas kommuner har 10 st högre kommunal skattesats och 3 kommuner (Avesta, Leksand och Rättvik) lägre. Ludvika har tillsammans med Falun samma kommunala skattesats 22,54. År Nettokostnadernas utveckling */ -1,9% 5,3% 5,5% 1,9% 2,5% Skatteintäkternas utveckling (inklusive statsbidrag) 5,5% 1,7% 3,4% 1,1% 2,2% */Jämförelsestörande poster har frånräknats 8

9 2015 innebär ett trendbrott i utveckling av nettokostnader och skatteintäkter/statsbidrag. Nettokostnaderna har mellan överstigit procentutvecklingen för skatteintäkter/statsbidrag. I redovisningen av nettokostnader för samt 2015 har jämförelsestörande kostnads-/intäktsposter exkluderats för att få en rättvis jämförelse över tid. Nettokostnaderna har utvecklats med en minskning, -1,9%, under 2015 medan skatteintäkter/statsbidrag haft en klart positiv ökning, +5,5%, under Procentutvecklingen mellan nettokostnader och skatteintäkter under 2015 är så stort som 7,4 procentenheter. Årets resultat Mnkr/År Årets resultat 28,1-61,4 3,2 39,3 10,9 Reavinster försäljning fastigheter -5,4 0-0,9-1,6-1,3 Reavinster försäljning finansiella anläggn. tillgångar -0,6 Undantag underskott integration enligt Kf 2,0 Undantag diskonteringsränta pensioner 5,8 Undantag social investeringsfond 8,4 13,3 0,9 Justering extra ordinära poster Justering taxefinansierad verksamhet Justerat resultat/balanskrav 31,1-48,1 8,4 39,7 9,6 Eget kapital 796,4 768,3 829,7 826,5 787, års resultat +28,1 mnkr överträffar budgeterad nivå (inkl tilläggsanslag) med +27,5 mnkr. Tilläggsanslaget, 8,4 mnkr, avser en satsning i så kallad social investeringsfond som exkluderats från årets resultat. Investeringsvolym och självfinansiering av investeringar Årets totala anslag inklusive tilläggsanslag och ombudgeterade anslag var 176,6 mnkr. De skattefinansierade investeringarna var totalt 31,2 mnkr. Investeringarna har finansierats med egna medel. Mnkr/År Nettoinvesteringar 60,7 83,5 213,7 171,4 66,1 Nyupplåning för investeringar 0 50,0 112,6 75,8 29,0 Soliditet/Skuldsättningsgrad Soliditeten mäts genom att relatera det egna kapitalet till de totala tillgångarna. Den visar i vilken grad tillgångarna har anskaffats med egna medel och är också ett mått på den finansiella styrkan. Soliditeten har försämrats 1,9% mot föregående år. Balansomslutningen har ökat under året med ökning för långfristiga skulder (upplåning) och avsättning (Rävsnästippen). Pensionsåtagandena har å andra sidan minskat. Med dessa inräknade, som redovisas som så kallad ansvarsförbindelse utanför balansräkningen, har nyckeltalen förbättrats med 6,2% (från -4,1% till +2,1%). Skuldsättningsgraden anger graden av skulder (skulder och avsättningar) i förhållande till den totala balansomslutningen. Skuldsättningsgraden har försämrats 1,9% mot föregående år men förbättrats med 6,2% om pensionsskulden räknas med. Skuldsättningsgraden har ett samband med soliditet. Försämrad soliditet visar sig i högre skuldsättningsgrad. Soliditet År Exklusive pensionsskuld 44% 46% 51% 54% 58% Inklusive pensionsskuld (inkl löneskatt) 2% -4% -1% 2% 0% 9

10 Skuldsättningsgrad År Exklusive pensionsskuld 56% 54% 49% 46% 42% Inklusive pensionsskuld (inkl löneskatt) 98% 104% 101% 98% 100% Likviditet De likvida medlen var vid årets ingång 55 mnkr och vid årets slut 215 mnkr, sålunda en ökning med 160 mnkr. Årets planerade investeringar har varit betydligt lägre än plan och i slutet av december erhölls extra tillskott i form av Afa-medel 12 mnkr och extra statsbidrag för flyktingar 57 mnkr. Lån - Borgen - Pensioner Mnkr/År Långfristiga skulder (inkl checkkredit) 502,9 448,9 416,9 315,4 247,6 Pensioner (skuld) 70,4 70,3 66,0 58,2 57,8 Pensioner (ansvarsförbindelse) 615,5 667,6 677,8 631,4 634,8 Borgensförbindelser 779,5 774,8 744,7 709,6 683,2 Summa 1968,3 1961,6 1905,4 1714,6 1623,4 Basår från år % 121% 121% 117% 106% Löneskatt 143,8 169,7 164,4 153,2 154,0 Summa inklusive löneskatt 2112,1 2131,3 2069,8 1867,8 1777,4 Basår från år % 119% 120% 116% 105% Budgetföljsamhet driftverksamhet exklusive kapitalkostnader Mnkr/År Social- och utbildning 5,3-22,8-22,1-12,5-7,3-12,4 Vård- och omsorg -0,9-23,3-15,0-15,8-21,4-4,3 Kommunstyrelsen 0,1-1,8 0,8-1,8 0,3-0,4 VBU (Ludvikas del) -2,1-1,1 5,4 3,8 0,6 1,8 Övriga 30,5-1,1-1,4 7,9 5,1 0,5 Driftverksamhet totalt 32,9-50,1-32,3-18,4-22,7-14,8 Bland de större avvikelserna återfinns social- och utbildningsnämnden, totalt +5,3 mnkr. Grundskolan och förskolan har plus medan ifo och kosten har minus. VBU -2,1 (högre andel för gymnasiet Ludvika). Inom övriga verksamheter återfinns samhällsbyggnad skatt och taxa, kultur och fritids integrationsenhet (+15,9 mnkr) och fastighetsverksamhet samtliga med positiva budgetavvikelser. Räddningsnämnden har -2,4 i budgetavvikelse (höga personalkostnader och lägre intäkter). 10

11 Känslighetsanalys Olika faktorer i procent eller antal påverkar kommunens ekonomi på olika sätt. Några exempel är: 1% löneförändring innebär ca 11 mnkr mer i personalkostnad 10 heltidstjänster kostar ca 4 mnkr generell avgiftsförändring med 1% ger ca 2 mnkr förändring av verksamhetens kostnader med 1% ger 20 mnkr befolkningsförändring med 100 invånare ger ca 4,9 mnkr mer i skatteintäkter/statsbidrag förändring av kommunala skattesatsen med 10 öre ger ca 5,1 mnkr. Sammanfattning Som övergripande kommentarer för bokslutet 2015 gäller följande innebar en vändpunkt för Ludvika kommun i ekonomiskt hänseende. Under hösten korrigerades driftbudgeten med ett åtföljande budgetbeslut i Kf oktober. 15 mnkr adderades till nämndernas driftnetto. Tillskotten för respektive nämnd var vård och omsorg + 10 mnkr, social och utbildning +4 mnkr och räddningstjänsten +1 mnkr. Det skapades en mer rimlig förutsättning för nämndernas ramar. Samtidigt blev det budgeterade resultatet före extraordinära poster endast +676 tkr. De båda stora nämnderna svarade upp till de nya förutsättningarna. Social och utbildning överträffade det t.o.m. med god marginal. Räddningstjänsten lyckades däremot inte hålla sin ram. Kultur och fritids integrationsenhet hade en kraftig volymökning under året och kunde därmed inte omsatta alla de medel som tilldelats via Migrationsverket. Förvaltningen redovisade ett överskott på knappt 16 mnkr. Andra större avvikelser i driften var fastighetsverksamheten. En högre utdebitering av kallhyra än förväntat samt en försäkringsersättning för Sunnansjö förskola bidrog till en positiv budgetavvikelse, +7,1 mnkr. Sammantaget redovisades en positiv budgetavvikelse för driftsredovisningen netto med +32,9 mnkr. Det kan jämföras med -50,1 mnkr för Övriga avvikelser inom verksamhetens nettokostnader var av- och nedskrivningar +5,1 mnkr, betydligt lägre investeringsvolym än beräknat. Övriga driftskostnader hade +11,9 mnkr i avvikelse. Större poster var reavinst vid fastighetsförsäljning +5,4 mnkr och extra statsbidrag flyktingar +3,8 mnkr. Slutligen redovisades ett antal poster både positiva (Afa +12,1) och negativa (avsättning Räfsnäs -21,1 och juristkostnader -4,9) som jämförelsestörande summa -13,9 mnkr. Med samtliga verksamhetskostnader summerade blev budgetavvikelsen +23,7 mnkr. Skatteintäkter och statsbidrag visade negativ avvikelse, -5,2 mnkr. Finansnettots avvikelse på kostnadssidan är marginell medan finansiella intäkter har +8,7 mnkr i budgetavvikelse. Inget var budgeterat på raden extraordinära intäkter/kostnader och det har inte heller bokförts något extraordinärt. Många positiva budgetavvikelser både i driften men även i det externa resultatet medför att Ludvika kommun har vänt ett stort underskott 2014 på -61,4 mnkr till +28,1 mnkr på sista raden. Vid en justering av poster mot balanskravet är det korrigerade resultatet +31,1 mnkr. 11

12 Uppföljning av de kommunövergripande målen Styrmodell Ludvika kommuns styrmodell bygger på en mål- och resultatstyrning som syftar till att förbättra och utveckla en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Kommunfullmäktige har fastställt en vision och ett antal kommunövergripande mål för verksamheten. I flera fall har resultatmått med tidsatta målvärden fastställts som ska användas i uppföljningen för att indikera om målen nås eller inte. Genom att i sina mål och budgetar återkoppla till de övergripande målen bidrar samtliga nämnder och förvaltningar till att målen nås. Vision Visionen visar kommunfullmäktiges långsiktiga ambition och mål, och beskriver det tillstånd som kommunen ska befinna sig i år 2020: Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun Strategiska målområden Tre strategiska målområden ska prioriteras för att visionen ska nås: Barn och unga Utbildning, arbete och näringsliv Livsmiljö Kommunövergripande verksamhetsmål Inom de strategiska målområdena finns övergripande verksamhetsmål. Vision, strategiska målområdet och kommunövergripande verksamhetsmål Vision: Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun Mål 1 - Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt Mål 2 - Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa 2020 Barn och Mål 3 - Barn och unga ges förutsättning till inflytande i unga frågor som berör dem nu och i framtiden Mål 4 - Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen skall använda narkotika Mål 5 - Ludvika ska år 2020 ha invånare Mål 6 - Ludvika ska 2020 ha 1000 nya arbetstillfällen Utbildning, arbete och näringsliv Mål 8 - Genom livslångt lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare Mål 9 - Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Mål 10 - Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer 12

13 Livsmiljö Mål 11 - Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla Mål 12 - Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Mål 13 - Ludvika ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänligt val i vardagen Mål 14 - Ludvika kommun skall öka andelen miljö- och rättvisemärkta inköp Att mäta måluppfyllelsen år 2015 av de kommunövergripande verksamhetsmålen Uppföljningen av de kommunövergripande verksamhetsmålen sker genom att jämföra resultatmåttens utfall med de fastställda målvärdena. Om resultatmåttens målvärden har uppnåtts, så indikerar det att målen har nåtts eller till och med har överträffats. För drygt hälften av målen har resultatmåtten ett angivet målvärde som antingen avser år 2020 eller där värdet inte är tidsatt (mål 2, 4, 5, 6, 9, 10, 11, 12). I det förra fallet är det först efter utgången av år 2020 som det kan avgöras om målet har nåtts, men måttets hittillsvarande utveckling kan ändå indikera i vilken grad målet är på väg att nås. I resterande fall där målvärden saknas kan man endast beskriva om resultatmåtten utvecklas i rätt riktning eller inte (mål 1, 3, 8, 13, 14). För resultatmåttet som mäter måluppfyllelsen för mål 6 saknas ett utfall för år 2015 (publiceras i december 2016). Inga utfall för år 2015 kommer heller kunna redovisas för de mått som mäter måluppfyllelsen för mål 1 samt vissa av måtten för mål 4, beroende på förändringar i den undersökning som resultatmåtten hämtas från. Vid valet av resultatmått har det varit vägledande att utfallen enkelt ska kunna tas fram vid bestämda tidpunkter utan alltför stora egna insatser, och att Ludvikas nivå och utveckling helst ska kunna jämföras med andra kommuner. Måtten hämtas från följande källor: Sveriges kommuner och landsting (SKL) driver KKIK som står för Kommunens kvalitet i korthet och som ger en samlad bild av vad kommunerna åstadkommer i termer av kvalitet och resultat för invånarna. Ludvika är en av cirka 240 kommuner som år 2015 deltog i KIKK:s mätningar. Många kommuner använder mått från KKIK i sin styrning och verksamhetsutveckling. LUPP står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en attitydundersökning som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (f.d. Ungdomsstyrelsen) erbjuder landets kommuner att genomföra. I Ludvika tillfrågas ungdomar i grundskolans årskurs 8 respektive gymnasiets årskurs 2. Under år 2015 genomfördes undersökningen i drygt 40 kommuner. Statistiska centralbyråns (SCB) Medborgarundersökning är en attitydundersökning bland ett urval av invånarna år som får tycka till och betygsätta sin kommun och dess verksamheter. Under år 2015 genomfördes undersökningen i nära 140 kommuner. Övriga källor är Skolverket, Svenskt Näringsliv, Avfall Sverige, Miljöfordon Syd, SKL:s Öppna jämförelser samt offentlig statistik från SCB. Flera av måtten finns också publicerade på kolada.se, som är en öppen databas med nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommunernas verksamheter. Måluppfyllelse år 2015 inom målområdet Barn och unga Barn och unga Mål 1 - Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt Mått 1a Upplevd otrygghet olika händelser, åk 8 Mått 1b Upplevd otrygghet olika händelser, gym åk 2 Målvärde 2015/2020 Saknas Saknas Resultat % 7% 3% 5% 6% 5% 7% 4% Saknas Saknas 13

14 Mål 2 - Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa skolor år 2020 Mått 2a Meritvärde åk 9 Mått 2b Betygspoäng gymnasiets åk 3 Mått 2c Kommunranking meritvärde åk 9 Mått 2d Kommunranking betygspoäng gymnasiets åk 3 Barn och unga Mål 3 - Barn och unga ges förutsättning till inflytande i frågor som berör dem nu och i framtiden Mått 3a Stora möjligheter att påverka de som bestämmer i kommunen, åk 8 Mått 3b Stora möjligheter att påverka de som bestämmer i kommunen, gym åk 2 Mål 4 - Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen skall använda narkotika Mått 4a Röker/snusar, åk 8 Mått 4b Röker/snusar, gym åk 2 Mått 4c Druckit alkohol, åk 8 Mått 4d Druckit alkohol, gym åk 2 Mått 4e Använt narkotika, åk 8 Mått 4f Använt narkotika, gym åk Saknas Målvärde 2014/2020 Saknas Saknas Saknas Saknas 0% 50% 0% 0% , Resultat , , , , % 7% 19% 40% 28% 74% 4% 8% 15% 17% 13% 29% 15% 67% 0% 10% 16% 14% 11% 27% 21% 64% 2% 10% 14% 11% 10% 31% 16% 70% 3% 7% 20% 12% Saknas Saknas Saknas Saknas 3% 7% Mål 1 Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt Mellan 2014 och 2015 gjordes förändringar i den enkät som resultatmåtten hämtas från (LUPP). Därför kan inget utfall för 2015 redovisas som är direkt jämförbart med utfallen för åren dessförinnan. Resultatmåttens utveckling tyder dock på att en i stort sett oförändrad total andel ungdomar på högstadiet och gymnasiet som har upplevt otrygga situationer. Upplevda otrygga situationer har blivit vanligare på högstadiet, men ovanligare bland gymnasieungdomar. Åren steg andelen högstadieungdomar som har upplevt otrygga situationer från 3 procent till 7 procent. Samtidigt sjönk motsvarande andel gymnasieungdomar från 7 procent till 4 procent. Otrygga situationer är ungefär lika vanligt förekommande bland Ludvikas ungdomar som i övriga kommuner som har gjort samma mätning. Resultatmåtten 1a 1b hämtas från LUPP. Mål 2 Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa skolor 2020 Efter utgången av 2020 kan det definitivt avgöras om målet har nåtts. Då ska den genomsnittliga betygsnivån i årskurs 9 ha stigit från utgångslägets 188 år 2011 till 220 (av maximala 320). Samtidigt ska Ludvika ha avancerat i rankingen bland Sveriges 290 kommuner avseende betygsnivåer för såväl årskurs 9 som gymnasiets avgångselever och i bägge fallen ha nått en placering bland den främsta fjärdedelen (ranking 290/4 = 72½ 72 eller lägre). Visserligen har slutbetygen i årskurs 9 förbättrats , men inte mycket nog och inte heller tillräckligt jämfört med andra kommuner för att ökningstakten, om den fortsätter, ska peka på att 2020 års målvärden kommer nås. Avgångsbetygen på gymnasiet har försämrats under perioden, och Ludvika kommun har en sämre ranking än tidigare. Så sammantaget utifrån detta resultat tycks målet att bli en av Sveriges bästa skolkommuner 2020 inte vara på väg att nås. 14

15 Perioden steg det genomsnittliga meritvärdet från 188 till 197 i Ludvika kommuns årskurs 9, efter att ha pendlat upp och ned mellan enskilda år. Samtidigt sjönk den genomsnittliga betygspoängen för gymnasiets avgångselever från 14,1 till 13,6. Detta är för grundskolan en bättre, men för gymnasiet en sämre utveckling än för kommungenomsnittet samma period. Ludvikas betygsnivå i årskurs 9 är dock fortfarande betydligt lägre än genomsnittet för Sverige, medan det för gymnasiets årskurs 3 är en viss nivåskillnad till Ludvikas nackdel. Den bättre betygsutvecklingen för årskurs 9 mellan 2011 och 2015 har inneburit att Ludvikas ranking har förbättrats från plats 275 till 247 (där plats 1 är bästa kommun och 290 är sämst). Rankingen för betygsnivån på gymnasiet har samtidigt försämrats från plats 91 till 195. Resultatmåtten 2a 2d hämtas från Skolverket och mäter genomsnittligt meritvärde (max 320, räknat på 16 ämnesbetyg) respektive betygspoäng (max 20). Måtten finns också redovisade i Kolada. Mål 3 Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem nu och i framtiden Resultatmåttens utveckling tyder på att det mellan 2011 och 2012 skedde en kraftig uppgång i den totala andelen elever på högstadiet och gymnasiet som anser sig ha stora möjligheter att påverka dem som bestämmer i kommunen. Därefter har andelen stigit på högstadiet, men sjunkit på gymnasiet. Perioden steg andelen högstadieungdomar i Ludvika som anser sig ha stora möjligheter att påverka dem som bestämmer från 8 procent till 20 procent. Samtidigt steg andelen bland gymnasieungdomar från 7 procent till 12 procent, även om andelen var omkring 15 procent några av de mellanliggande åren. Ludvikaungdomarnas upplevda påverkansmöjligheter har varit lägre än genomsnittet för övriga kommuner. Resultatmåtten 3a 3b hämtas från LUPP. Mål 4 Barns och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen ska använda narkotika Mellan 2014 och 2015 gjordes förändringar i den enkät som resultatmåtten hämtas från (LUPP). För flera av resultatmåtten kan därför inget utfall för 2015 redovisas som är direkt jämförbart med utfallen för åren dessförinnan. Resultatmåttens utveckling pekar dock på en minskad användning av droger bland yngre i Ludvika kommun, även om nedgången är marginell i några fall. Det har blivit avsevärt färre som använder cigaretter och snus, alkoholanvändningen ha minskat något medan narkotikaanvändningen trots en smärre nedgång ligger kvar i stort sett oförändrad. Så mot bakgrund av målvärdena och utifrån måttens utveckling tycks målet vara på väg att nås. Tendensen till minskad användning av droger syns också i grova drag i övriga kommuner som har gjort samma mätningar. Resultatmåtten 4a 4f hämtas från LUPP. Måluppfyllelse år 2015 inom målområdet Utbildning, arbete och näringsliv Resultat Utbildning, arbete och näringsliv Mål 5 - Ludvika ska år 2020 ha invånare Mått 5 Antal invånare Mål 6 - Ludvika ska år 2020 ha 1000 nya arbetstillfällen Mått 6 Antal nya arbetstillfällen sedan 2011 Målvärde 2015/ Saknas 15

16 Mål 8 - Genom livslångt lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare Mått 8 Andel med eftergymnasial utbildning år Mål 9 - Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Mått 9 Kommunranking näringslivsklimat Mål 10 - Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Mått 10 En attraktiv plats att bo och leva på Saknas 29% 30% 30% 30% 31% Mål 5 Ludvika ska år 2020 ha invånare Efter utgången av 2020 kan det definitivt avgöras om målet har nåtts, då invånarantalet ska ha ökat till från utgångslägets cirka år Mellan 2011 och 2015 har Ludvika kommuns folkmängd stigit från knappt till närmare Detta är en ökningstakt som, om den fortsätter, pekar på fler än invånare Så utifrån detta resultat tycks målet vara på väg att nås. Ludvikas folkmängd ökade med cirka 775 personer Det motsvarar en något mindre procentuell ökning än för Sverige som helhet under samma period. Ludvikas folkökning under perioden förklaras av en stor nettoinvandring, eftersom både födelsenettot och nettot av inrikes flyttningar har varit negativt. Utöver de närmare folkbokförda invånarna, bodde vid utgången av 2015 också cirka asylsökande i kommunen. Dessa räknas inte med i statistiken förrän de eventuellt beviljas uppehållstillstånd och blir folkbokförda. Resultatmått 5 hämtas från SCB:s officiella befolkningsstatistik. Mål 6 Ludvika ska år 2020 ha nya arbetstillfällen Efter utgången av 2020 kan det definitivt avgöras om målet nya arbetstillfällen netto sedan 2011 har nåtts. Det finns ännu inget utfall för 2015, uppgiften publiceras först i december Antalet arbetstillfällen ökade dock med cirka 360 mellan 2011 och Detta är en ökningstakt som, om den fortsätter, pekar på drygt nya arbetstillfällen Så utifrån detta resultat tycks målet vara på väg att nås. Resultatmått 6 baseras på SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Mål 8 Genom livslångt lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare Andelen invånare år med eftergymnasial utbildning i Ludvika kommun ökade år från år från drygt 29 procent till cirka 31½ procent. Det är en något större ökning än för genomsnittet för landets kommuner. Ludvikabornas utbildningsnivå är betydligt lägre än för Sveriges befolkning som helhet, men bara aningen lägre än genomsnittet för landets kommuner. Utbildningsnivån är generellt sett högst i storstadskommuner och i residensstäder. Resultatmått 8 hämtas från SCB:s officiella statistik över befolkningens utbildning. Mål 9 Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Efter utgången av 2020 kan det definitivt avgöras om målet har nåtts, då Ludvika ska ha avancerat i rankingen bland Sveriges 290 kommuner avseende näringslivsklimat och ha nått en placering bland den främsta fjärdedelen (ranking 290/4 = 72½ 73 eller lägre). Ludvikas ranking har dock försämrats , från plats 231 till 282 (där plats 1 är bästa kommun och 290 är sämst). Så utifrån detta resultat tycks inte målet vara på väg att nås. Resultatmått 9 hämtas från Svensk Näringslivs undersökning av näringslivsklimatet i landets kommuner. 16

17 Mål 10 Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Efter utgången av 2020 kan det definitivt avgöras om målet har nåtts. Mellan 2012 och 2015 upplever invånarna i minskad grad Ludvika kommun som en bra plats att bo och leva på. Så utifrån detta resultat tycks inte målet vara på väg att nås. Detta resultatmått har tidigare mätts vartannat år, men mäts numera varje år. Mellan 2012 och 2015 har invånarnas uppfattning om Ludvika som en bra plats att bo och leva försämrats något från 54 till 52 på skalan där 100 betyder maximalt nöjda. Detta är ungefär samma utveckling som genomsnittet för de kommuner som har gjort samma mätning. Under alla tre mätningarna har Ludvikabornas uppfattning om sin hemkommun som en bra plats att bo och leva på varit på en lägre nivå än genomsnittet för övriga kommuner. Resultatmått 10 hämtas från SCB:s medborgarundersökning och finns också redovisat i KKIK och Kolada. Måluppfyllelse 2015 inom målområdet Livsmiljö Livsmiljö Mål 11 - Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla Mått 11 En trygg och säker plats att bo och leva på Mål 12 - Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Mått 12 En attraktiv plats att bo och leva på Mål 13 - Ludvika ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänligt val i vardagen Mått 13 Andelen återvunnet hushållsavfall Mål 14 - Ludvika kommun ska öka andelen miljö- och rättvisemärkta inköp Mått 14a Andel ekologiska livsmedel i kommunorganisationen Mått 14b Andel miljöbilar i kommunorganisationen Målvärde 2015/2020 Resultat Saknas 56% 48% 50% 50% 49% Saknas Saknas Mål 11 Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla Efter utgången av 2020 kan det definitivt avgöras om målet har nåtts. Mellan 2012 och 2015 upplever invånarna att det har blivit mer tryggt och säkert att bo i Ludvika kommun. Så utifrån detta resultat tycks målet vara på väg att nås. Detta resultatmått har tidigare mätts vartannat år, men mäts numera varje år. Mellan 2012 och 2015 har invånarnas uppfattning om Ludvika som en trygg och säker plats att bo på minskat något från 53 till 52 på skalan där 100 betyder maximalt trygga och säkra. Detta är samma utveckling som genomsnittet för de kommuner som har gjort samma mätning. Under alla tre mätningarna har Ludvikabornas uppfattning om sin hemkommun som en trygg och säker plats att bo och leva på varit på en lägre nivå än genomsnittet för övriga kommuner. Resultatmått 11 hämtas från SCB:s medborgarundersökning och finns också redovisat i KKIK och Kolada. Mål 12 Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Efter utgången av 2020 kan det definitivt avgöras om målet har nåtts. Mellan 2012 och 2015 upplever invånarna i minskad grad Ludvika kommun som en bra plats att bo och leva på. Så utifrån detta resultat tycks inte målet vara på väg att nås. 26% 59% 27% 57% 28% 55% 34% 54% 36% 36% 17

18 Detta resultatmått har tidigare mätts vartannat år, men mäts numera varje år. Mellan 2012 och 2015 har invånarnas uppfattning om Ludvika som en bra plats att bo och leva försämrats något från 54 till 52 på skalan där 100 betyder maximalt nöjda. Detta är ungefär samma utveckling som genomsnittet för de kommuner som har gjort samma mätning. Under alla tre mätningarna har Ludvikabornas uppfattning om sin hemkommun som en bra plats att bo och leva på varit på en lägre nivå än genomsnittet för övriga kommuner. Resultatmått 12 hämtas från SCB:s medborgarundersökning och finns också redovisat i KKIK och Kolada. Mål 13 Ludvika ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga val i vardagen Under minskade andelen återvunnet hushållsavfall i Ludvika kommun från 56 procent till 49 procent. Åren har återvinningsgraden legat stabilt kring 50 procent. För perioden var Ludvikas återvinningsgrad betydligt högre än genomsnittet för övriga kommuner som gjort samma mätning. Men Ludvikas minskade återvinningsgrad motsvarar en sämre utveckling än genomsnittet för övriga kommuner. Resultatmått 13 baseras på en egen mätning, som rapporteras till Avfall Sverige. Måttet finns också redovisat i KKIK och Kolada. Mål 14 Ludvika kommun ska öka andelen miljö- och rättvisemärkta inköp Resultatmåttens utveckling ger en motstridig bild: det har blivit en större andel ekologiska livsmedel i den mat som serveras i kommunorganisationens verksamheter, men samtidigt en mindre andel miljöbilar i verksamheterna. Det kan nämnas att kriterierna för vad som räknas som miljöbil har skärpts under perioden. Ludvika kommun har en betydligt större andel ekologiska livsmedel men numera en mindre andel miljöbilar än genomsnittet för de övriga kommuner som gjort samma mätningar. Perioden steg Ludvikas andel ekologiska livsmedel från 26 procent till 36 procent, vilket trots uppgången är en något sämre utveckling än genomsnittet för övriga kommuner. Samtidigt sjönk andelen miljöbilar från 59 procent till 36 procent, vilket också är en sämre utveckling än övriga kommuners genomsnitt. Resultatmåtten 14a 14b baseras på egna mätningar, som rapporteras till EkoMatCentrum respektive Miljöfordon Syd. Måtten finns också redovisade i KKIK och Kolada. 18

19 Måluppfyllelse 2015 för medlet personal Mål Service av god kvalitét och hög tillgänglighet möter alla medborgare. Detta skall ha som syfte att medarbetare känner stolthet och engagemang i sin profession. Måluppfyllelse Ludvika kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetare känner yrkesstolthet och engagemang. För att nå upp till detta skall följande uppfyllas och personalarbetet inriktas mot följande områden: Chefer som är trygga i ledarrollen som genererar aktiva och ansvarstagande medarbetare. Trygga och utvecklande anställningar Möjlighet till friskvård. En väl utvecklad rehabiliteringsprocess. Attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal Måluppfyllelse 2015 för medlet ekonomi Mål God ekonomisk hushållning skapar utrymme för verksamhetsutveckling och investeringar. En god ekonomi är en förutsättning för goda resultat och hög måluppfyllelse. Måluppfyllelse Avstämning finansiella mål I Ludvika kommuns budgetprocess finns det upptaget två finansiella mål som eftersträvas. Det första målet är ett procenttal som beskriver resultatnivån i förhållande till skatter och statsbidrag. Resultatet är på resultatnivå 2 (resultat efter skatteintäkter och finansnetto). Resultatet mäts på resultatnivå exkluderat taxefinansierad verksamhet. Taxefinansierad verksamhet ska sett ur några verksamhetsår sammantaget gå plus minus noll. En korrigering görs också för poster utanför balanskravets regler (se nedan under rubrik kring Det kommunala balanskravet). Det andra finansiella målet är att de skattefinansierade investeringarna för hela året skall vara egenfinansierade. Budget/Utfall fördelar sig enligt följande: År/% Resultatnivå i % - budgetmål 0,1 % 0,1% 0,3% 0,3% 0,4% Resultatnivå i % - utfall */ 3,4 % -3,4% -1% 0,6% 1,6% Resultatnivå i % - utfall **/ 2,5 % -3,4% 0,4% 2,6% 0% Investeringar är skattefinansierade - budgetmål om egenfinansiering har uppfyllts Ja Ja Ja Ja Ja */ Resultat 2 exkluderat för jämförelsestörande poster **/Resultat 2 med jämförelsestörande poster inkluderade Vad gäller taxefinansierad verksamhet var ett 0-resultat budgeterat. Utfallet blev positivt, tkr för Va och -351 tkr för avfall. Dessa poster har exkluderats i utfallet för resultatmålet. Resultatmålet för budgeten var +0,05 %, utfallet blev +3,43 %. Målet uppnåddes med god marginal för Det långsiktiga målet på resultatnivå är minst +2 %. Det andra finansiella målet om egenfinansiering av skattefinansierade investeringar har uppnåtts får

20 Balanskravsutredning Det kommunala balanskravet, tidigare års underskott och 2015 års resultat Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnåtts ska bland annat realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar medräknas. Andra poster kan medräknas men det måste göras utifrån synnerliga skäl. Det har under 2013 till 2015 gjorts satsningar i så kallad social investeringsfond som kommunfullmäktige tagit beslut om. Ludvika kommun har öronmärkt medel ur eget kapital för denna satsning och undantar dessa anslag utifrån synnerliga skäl vid beräkningen av balanskravets resultat enligt regelverket för balanskravsutredning. Balanskravsutredningen för 2015 utgår från årets resultat tkr. Från detta har avräknats reavinster vid försäljning av fastigheter tkr. Till detta resultat har adderats kostnader för ianspråktagen del av social investeringsfond tkr. Justerat resultatet enligt balanskravet summerar till, efter dessa korrigeringar, tkr. Detta överskott kan avräknas från det tidigare underskottet från 2014, tkr. Enligt reglerna för balanskrav ska det underskottet som uppkom 2014 senast vara reglerat efter 3 år. I och med 2015 års positiva balanskravsresultat, tkr, återstår tkr att återställa under kommande år 2016 och Fullmäktige antog i september 2015 en åtgärdsplan för hur återställandet skulle ske under Planen omfattade åtgärder under dessa år som summerade till ett belopp om tkr. Åtgärdsplanen återrapporteras vid 3 rapporttillfällen och vid årsbokslut till kommunfullmäktige. 20

21 Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen syftar till att beskriva personalförhållanden i kommunen och bidrar till uppföljningen av kommunens personalpolitik. Där inget annat uppges avser personalredovisningen uppgifter per den 31 december Anställningar och årsarbetare Antal anställda med tillsvidareanställning är färre 2015 jämfört med 2014, även omräknat till årsarbetare. Detsamma gäller antalet visstidsanställda och timavlönade. Antal anställda (och omräknat till antal årsarbetare) Tillsvidareanställda = Årsarbetare Visstidsanställda = årsarbetare Timavlönade (i mätmånad oktober) = årsarbetare Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden totalt för alla tillsvidareanställda fortsätter att öka jämfört med tidigare år. Däremot minskar sysselsättningsgraden för gruppen timavlönade. Det är fler som arbetar heltid och färre som arbetar deltid Sysselsättningsgrad i procent av heltid Tillsvidareanställda totalt 96,9 % 97,2 % Tillsvidareanställda kvinnor 96,5 % 96,8 % Tillsvidareanställda män 99,1 % 99,1 % Timavlönade (i mätmånad oktober) 46,3 % 42,2 % Ålders- och personalstruktur Fördelningen mellan kvinnor och män som är tillsvidareanställda visar att andelen kvinnor har ökat, medan andelen män minskat. Andelen kvinnor är 82,8 procent (82,5% 2014) och andelen män är 17,2 procent (17,5 %). Den totala medelåldern har minskat något jämfört med föregående år, från 47,2 till 47,1 år. För kvinnor är minskningen 0,1 år och för män 0,4 år. Andelen anställda per befattningsområde är något förändrad 2015 jämfört med Andelen anställda inom vård och omsorg har ökat, liksom andelen anställda inom området bildning/fritid. Inom befattningsområdena teknik och administration har andelen anställda minskat. Personal- och åldersstruktur Andelen kvinnor 82,5 % 82,8 % Andelen män 17,5 % 17,2 % Medelålder totalt 47,2 år 47,1 år Medelålder kvinnor 47,1 år 47,0 år Medelålder män 47,6 år 47,2 år Antal anställda per befattningsområde: Vård och omsorg 63,2 % 64,2 % Bildning/fritid 16,4 % 16,8 % Teknik 11,2 % 10,6 % Administration 9,2 % 8,4 % Pensionsavgångar Under 2015 avslutade 6 anställda sina anställningar genom beviljad sjukersättning. Under samma period avslutade 75 anställda sin anställning på grund av pensionsavgång, varav 34 med förtida uttag. Antal heltid Antal deltid

22 Löneutfall Kommunal: 2,67 % OFR allmän kommunal verksamhet: 2,68 % OFR Hälso- och sjukvård: 2,89 % Akademikeralliansen: 2,51 % Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd: 2,62% Kommunal hade ett fastställt utrymme på 550 kronor per anställd. Övriga arbetstagarorganisationer hade inga garanterade utfall i sina avtal. Inga individgarantier avtalades. Individuell lönesättning tillämpas inom samtliga avtalsområden. Medellön Medellönen avser månadsavlönade anställda. Vid utgången av 2015 var medellönen, motsvarande heltidslön, kronor ( kr 2014). Kvinnornas medellön var kronor ( kr) och männens medellön var kronor ( kr). Medellönen har totalt ökat med 3% procent jämfört med Ökningen är 3 procent för kvinnor och 3,3 procent för män. Som grupp är kvinnornas medellön 93,2 procent av männens medellön (93,5 % 2014). Männens medellön är 107,3 procent av kvinnornas medellön (107 % 2013). Jämförelsen av medellönen för män och kvinnor ska ses som en gruppjämförelse vilken inte tar hänsyn till de skillnader som kan finnas mellan olika män och kvinnor sett till anställningstid, yrke/befattning, utbildning och ålder m.m. Medellön för några av de större personalkategorierna Personalkategori Kvinnor Män Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Enhetschef Vårdbiträde Undersköterska Sjuksköterska Socialsekreterare Skolledare (Rektor) Grundskollärare Grundskollärare Personlig assistent Måltidspersonal Kommunalarbetare Park/trädgård Personalkategori Kvinnor Män Brandpersonal (1 st) Totalt för alla personalkategorier Personalkostnader Löner och övriga personalomkostnader uppgick till 1078,2 miljoner kronor (1 057,2 mnkr föregående år). Semesterlöneskuld och okompenserad övertidsersättning uppgick till 51,0 mnkr (60,8 mnkr). Ansvarsförbindelsen exklusive löneskatt till kommunens anställda i form av pensioner uppgick vid årsskiftet till 612,9 mnkr (652 mnkr). Sjuklöner till en kostnad av 15,3 mnkr (14,2 mnkr) har betalats ut. Personalkostnadens andel av verksamhetens kostnader uppgår till 60,6 procent (60,7 %). I personalkostnaderna ingår lön, sjuklön, semesterersättning, övertidsersättning, arbetsgivaravgifter, försäkrings- och pensionskostnader inklusive pensionsavsättning samt personalsociala kostnader. Arbetsmiljö och hälsa Enligt modellen för obligatorisk sjukfrånvaroredovisning (se nedan) för samtliga anställda i kommunen framgår att sjukfrånvaron för hela 2015 var 9,1 procent av ordinarie arbetstid. Det är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med Ökningen återfinns bland både kvinnor och män i de flesta ålderskategorierna. Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid i timmar Ålder Kvinnor Män Samtliga ,5 7,2 3,5 3,8 6,4 6, ,1 10,2 3,8 5,1 8,9 9, ,1 10,8 6,2 6,3 9,3 9,9 Totalt 9,8 10,1 4,8 5,4 8,8 9,1 Sjukfrånvaro >= 60 dgr 64,4 65,0 47,3 50,3 62,4 63,3 Övriga hälsotal för 2014 visar att andelen anställda med längre tids sjukfrånvaro (mer än 28 dagar) har ökat, både bland kvinnor och bland män. När det gäller upprepad sjukfrånvaro (fler än 6 sjuktillfällen under året) har andelen minskat bland både kvinnor och män. Andelen anställda som inte haft någon sjukfrånvaro alls under året har minskat bland både kvinnor och män jämfört med

23 Övriga hälsotal Andelen (i procent) av medarbetarna under året Hälsotal Kvinnor Män Samtliga Nya sjukfall som passerat 28 dagar Medarbetare med fler än 6 sjuktillfällen Medarbetare med 0 sjuktillfällen ,3 15,9 8,7 9,4 14,2 14,8 5,9 5,5 4,1 3,3 5,6 5,2 25,6 23,9 42,5 35,3 28,5 25,9 De fortsatta aktiva insatserna inom området arbetsmiljö och hälsa blir betydelsefulla för att vända trenden med ökad sjukfrånvaro. Arbetsskador År 2015 har antalet anmälda arbetsskador minskat med 56 fall jämfört med 2014, från 194 till 138. Den vanligaste orsaken 2015 är hot eller våld inträffade 40 fall av hot och våld (70 fall 2013). Antalet anmälda arbetsskador per förvaltning fördelar sig enligt följande: vård- och omsorgsförvaltningen 110 (161 anmälningar 2014); social- och utbildningsförvaltningen 22 (24); samhällsbyggnads- och fastighetsförvaltningen 3 (4); Kultur- och fritidsförvaltningen 0 (2); räddningstjänsten 2 (2), stöd- och styrningsförvaltningen 1 (1). 23

24 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed i huvudsak överensstämmelse med Kommunala redovisningslagen (KRL). Koncernvalutatoppkontot har i sin helhet redovisats i kommunens balansräkning. Skulder/fordringar har bokats upp på dotterföretag. Skatteintäkter Kommunen tillämpar Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 4:2. Det innebär att redovisade skatteintäkter består av tre delar: Preliminära månatliga skatteinbetalningar under året. Prognos för avräkningslikviden innevarande år Justering av avräkningslikviden för föregående år. Differensen mellan redovisad och fastställd (ej vid bokslutstillfället känd) avräkningslikvid för föregående år. kostnader i resultaträkningen. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader har bokförts i enlighet med blandmodellen. Detta innebär att särskild löneskatt beräknats både på de pensionsförpliktelser som redovisas som avsättning i balansräkningen och de som anges som ansvarsförbindelse. Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet reduceras inte med investeringsbidrag på investeringar aktiverade från och med Anslutningsavgifter har redovisats som intäkter i resultaträkningen. Huvudregeln är att de investeringar som aktiverats som anläggningstillgång har ett anskaffningsvärde som överstiger ½ prisbasbelopp (22 tkr 2015), har en ekonomisk livslängd på minst 3 år och är avsedda för stadigvarande bruk. Intäkts/kostnadsräntor hänförliga till redovisningsperioden har fordrings/ skuldbokförts och belastat årsbokslutet (upplupna räntor). Leverantörsfakturor, registrering av fakturor som belastar årsbokslutet har skett t.o.m. 13 januari Därefter har fakturor som uppgår till väsentliga belopp periodiserats. Löner och övriga löneförmåner redovisas enligt kontantmetoden. Sociala avgifter fördelas ut på verksamheterna genom personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Personalomkostnadspålägg från nämnderna har interndebiterats med följande procentpåslag: förtroendevalda ,42% ( ,42%). Personalomkostnadspålägget för anställda på kommunala avtal samt taxefinansierad verksamhet (va/renhållning) och UpphandlingsCenter var ,46 % ( ,46%). Semesterlöneskulden, de anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar och okompenserad övertid, har redovisats som en kortfristig skuld i balansräkningen. Löneskuld timanställda har skuldbokförts. Pensionsskulden har beräknats av Kommunsektorns Pension AB (KPA) enligt riktlinjerna i RIPS 07. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Årets nyintjänade pensioner redovisas som en långfristig avsättning i balansräkningen samt kostnadsförs i resultaträkningen. Räntan på pensionslöften redovisas i posten finansiella 24 Investeringar i anläggningar som inte färdigställts under året redovisas under pågående investeringar. Från och med hösten 2014 tillämpas komponentredovisning på de anläggningar som aktiveras. Detta innebär att en anläggning delas upp i olika komponenter med olika nyttjandeperioder. Avskrivningar beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden minskat med investeringsbidrag. På investeringar från och med 2014 minskas inte anskaffningsvärdet med eventuella investeringsbidrag. Investeringsbidrag fördelas över samma period som aktuell anläggning skrivs av. Linjär avskrivning tillämpas och avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift om avskrivningar. Avskrivningar av nya investeringar påbörjas under samma år som anskaffningen sker. Avskrivningstider: Byggnader Maskiner och inventarier 5 50 år 3 10 år Komponentredovisning innebär att en anläggnings komponenter skrivs av på olika tider, detta för att avskrivningstiderna ska matcha komponentens livslängd. Internränta beräknas på tillgångarnas bokförda värden. Internräntan 2015 är 2,5 % (2014 2,5 %) på tillgångarnas bokförda värde som disponeras av nämnderna. Internränta fastigheter 2015 är 2,5 % (2014 2,5 %) undantag Rackethallen Östansbo 1,5 %. Internräntan på taxefinansierad verksamhet (va/renhållning) är ,5 % (2014 2,5 %). Exploateringstillgångarna är bokförda som omsättningstillgångar.

25 Balanserade resultat avseende gatapark, sotningsavdelning och Öddö barnkoloni redovisas som en del av kommunens egna kapital. Leasingavtal Från och med bokslut 2003 skall redovisning av leasingavtal följa redovisningsrådets rekommendation. I den står bl.a. att skillnad skall göras mellan operationella och finansiella avtal. Enligt Rådet för kommunal redovisning kan de leasingavtal som kommunen ingått betraktas som operationella om det sammanlagda värdet alternativt framtida leasingavgifter inte påverkar balansomslutning eller finansiella nyckeltal i någon högre grad. Detta enligt väsentlighetsprincipen. Genomgång av ingångna leasingavtal visar att framtida leasingavgifter nu är större än 1 % vilket innebär att kommunen, från och med 2016 kommer att göra skillnad mellan operationella och finansiella avtal. Men redan ingångna avtal redovisas som operationella. 25

26 Ord- och begreppsförklaringar Driftredovisningen redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten, fördelat per nämnd/styrelse. Resultaträkningen utgår från intäkterna och kostnaderna i driftredovisningen. Investeringsredovisningen redovisar in- och utbetalningar för årets nettoinvesteringar i t.ex. fastigheter, anläggningar, maskiner och inventarier. Dessa tillgångar är avsedda att användas under en längre tidsperiod. Resultaträkningen redovisar intäkter och kostnader och därmed hur förändringen av eget kapital framkommit (årets resultat). Denna förändring kan också beräknas genom att jämföra eget kapital i de senaste två årens balansräkningar. Kassaflödesanalysen beskriver betalningsflödet uppdelat på den löpande verksamheten, investeringar och finansiering och mynnar ut i förändring av likvida medel. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar samt skulder (lång- och kortfristiga skulder). Tillgångarna uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar är tillgångar som förväntas innehas under kort tid, t.ex. kundfordringar och förråd. Dessa tillgångar kan på kort tid omsättas till likvida medel. Anläggningstillgångar är tillgångar som skall användas en längre tidsperiod, t.ex. byggnader, inventarier, maskiner, fordon, värdepapper etc. Bokfört värde är det värde som en tillgång är upptagen till i bokslutet. Avsättningar är ekonomiska förpliktelser som är säkra till sin förekomst, men ovissa till belopp och till den tidpunkt då de skall infrias. Exempel är avsättning pensioner och avsättning särskild löneskatt. Skulderna uppdelas i långfristiga respektive kortfristiga skulder beroende på skuldens löptid. Eget kapital är totala tillgångar minus avsättningar och skulder. Det egna kapitalet består av anläggningskapital och rörelsekapital. Anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m.m.) är skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder och avsättningar. Soliditet är andelen eget kapital av de totala tillgångarna, dvs. graden av egna finansierade tillgångar. Visar betalningsförmågan på lång sikt. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme. Kapitalkostnader är benämning för internränta och avskrivning. Avskrivningar är planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd. Internränta är kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggningstillgångar) som nyttjas av nämnderna. Internräntan utgår på det bokförda restvärdet av anläggningstillgångarna. Nettokostnader är driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Periodisering innebär en fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod som de tillhör. Finansiella intäkter och kostnader redovisas under särskild rubrik i resultaträkningen t.ex. ränteintäkter, utdelningar och räntekostnader. Finansnettot är finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Likvida medel består av kontanter och banktillgodohavande. Kortfristiga fordringar och skulder har en förfallotid på mindre än ett år från balansdagen. Långfristiga fordringar och skulder har en förfallodag på mer än ett år efter balansdagen. Ansvarsförbindelse är en upplysning till balansräkningen över ekonomiska åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen. Rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål) är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. 26

27 Sammanställd redovisning Ludvika kommun Ludvika Kommunfastigheter AB 100 % Västerbergslagens Energi 28,6 % Västerbergslagens Kraft AB 42 % Västerbergslagens Utbildningscentrum LudvikaHem AB Västerbergslagens Elförsäljning Tryggheten i Ludvika Fastigheter KB Västerbergslagens Elnät Stora Brunnsvik AB Allmänt En betydande andel av den kommunala verksamheten bedrivs i annan organisationsform och Ludvika kommun utövar på olika sätt inflytande över de kommunala dotterbolagen. I bolagsform bedrivs bland annat uthyrning av bostäder, förvaltning av kommunala lokaler och energiproduktion/ försäljning. För att ge en samlad bild över den totala kommunala verksamheten upprättas balans- och resultaträkning och kassaflödesanalys för koncernen. Koncernredovisningen för det kommunala bokslutet benämns Sammanställd redovisning. I räkenskapsmaterialet för den sammanställda redovisningen ingår moderbolaget Ludvika kommun, Ludvika kommunfastigheter AB, LudvikaHem AB, Stora Brunnsvik AB, Tryggheten i Ludvika Fastigheter KB, VB Kraft AB, VB Energi AB, VB Elförsäljning AB, VB Elnät AB, samt Västerbergslagens utbildningscentrum (VBU). Under 2015 har koncernen utökats med bolaget Stora Brunnsvik AB. Bolagets främsta tillgång är Brunnsviksfastigheterna 1:68 och 3:27. Bolaget har ett fastighetsbestånd på 19 fastigheter. Under året har en projektgrupp fokuserat på frågor kring användning av fastigheterna inom områden som boende, lokaler, turism/fritid och sporthall. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Obeskattade reserver har delats upp på latent skatteskuld och eget kapital utifrån gällande skattesats. Interna transaktioner mellan bolagen har i allt väsentligt eliminerats. Kommunens resultat inkluderar överförda vinstmedel i form av aktieutdelning från VB Kraft och VB Energi-gruppen vilket i det sammanställda bokslutet eliminerats och överförts till balanserade vinstmedel. Koncernens resultat i år, +46,9 mnkr, är en påtaglig förbättring mot föregående års resultat som var -32,3 mnkr. Ludvika kommun har vänt ett underskott 2014 på -61,4 mnkr till ett överskott 2015 på 28,1 mnkr. 27

28 Västerbergslagens utbildningscentrum Kommunalförbundet har till ändamål att samverka i fråga om gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, uppdragsutbildning, särskolans gymnasie- och vuxendel samt svenskundervisning för invandrare. Vidare ska förbundet arbeta med utvecklings- och samverkansfrågor med Högskolan m.fl. Ludvika kommunfastigheter AB Ludvika kommuns fastighetsavdelning ombildades och övergick till bolag i januari Bolaget förvaltar samtliga fastigheter som ägs av Ludvika kommun. Kommunfastigheter är moderbolag för LudvikaHem AB, Stora Brunnsvik AB och Tryggheten i Ludvika Fastigheter KB. Bolaget sköter drift och underhåll, lokalvård, kundkontakter, nybyggnation, ekonomi och hyresfrågor för alla fastigheter som tillhör kommunen. Det kan vara allt från t.ex. skolor, förskolor till servicehus, fritidsanläggningar, kontor och annat. Bolaget äger också ett antal egna fastigheter, industrilokaler, kontorshus och mark på olika platser i kommunen. Utifrån långsiktiga och affärsmässiga principer förvaltar och utvecklar bolaget lokaler och markförsörjning för näringslivets behov. LudvikaHem AB LudvikaHem har till uppgift att främja bostadsförsörjningen inom kommunen och skapa goda boendemiljöer för invånarna. Att kunna erbjuda attraktiva bostäder är en förutsättning för en god utveckling för hela Ludvika kommun. Bolaget ägs till 100 % av Ludvika kommunfastigheter AB. LudvikaHem har lägenheter. Av dessa avser den öppna marknaden och resterande 390 är lägenheter för äldreboende samt övrigt specialboende. Lägenheterna finns utspridda på flera av tätorterna inom kommunen men företrädesvis inom Ludvika tätort. Stora Brunnsvik AB Verksamheten i bolaget har kommit igång under Bland annat har 3 elevhem iordningställts och hyrs ut till gymnasieskolans yrkeshögskoleutbildningar. 2 bostadsfastigheter är under omfattande renovering och står i början av 2016 klara för uthyrning. Vidare öppnades ett boende upp under oktober för ensamkommande flyktingbarn. Tryggheten i Ludvika Fastigheter KB Bolaget blev helägt dotterbolag till Ludvika Kommunfastigheter under Bolaget äger fastigheten Solsidan 24 där kommunen är stor hyresgäst för äldreboende och förskola. VB Kraft och VB Energi-gruppen VB Kraft AB ägs till 58% av Vattenfall Vattenkraft AB och till 42% av Ludvika kommun. VB Energi AB är moderbolag i en underkoncern med de helägda dotterbolagen VB Elförsäljning och VB Elnät. Kommunens ägarandel är 28,6%. Övriga delägare är Vattenfall AB med 50,6% samt Fagersta kommun med 20,8%. Västerbergslagens Kraft Verksamheten i VB Kraft AB utgörs av produktion av el, vilket sker i elva vattenkraftstationer belägna i Ludvika, Lindesbergs och Smedjebackens kommuner. Den producerade elen säljs till Vattenfall AB. Bolaget tilldelas även elcertifikat för en del av produktionen. Produktionen i bolagets elva vattenkraftstationer uppgick till 95,4 (90,2) GWh. Detta är 14,2% över en normal årsproduktionen som beräknas uppgå till 83,5 GWh. Västerbergslagens Energi AB VB Energi har som uppgift att bedriva fjärrvärmeverksamhet samt annan därmed förenlig verksamhet. Fjärrvärmerörelser bedrivs i Ludvika, Grängesberg, Fagersta och Norberg och kontor finns i Ludvika och Fagersta. Bolaget sköter även drift i systerbolaget VB Kraft AB samt administrationen och kundtjänst för VB Kraft AB samt dotterbolagen VB Elnät AB och VB Elförsäljning AB. Dessutom förekommer även viss uthyrningsverksamhet av lokaler i Ludvika företrädesvis till bolag inom Vattenfallkoncernen. 28

29 Västerbergslagens Elförsäljning AB VB Elförsäljning har som uppgift att bedriva elhandelsverksamhet. Kunderna är i huvudsak koncentrerade till Ludvika, Smedjebacken och Fagersta kommuner men viss försäljning sker även utanför denna region. Västerbergslagens Elnät VB Elnät har som uppgift att bedriva elnätverksamhet. Försäljningen är i huvudsak koncentrerad till Ludvika, Smedjebacken och Fagersta kommuner, men viss försäljning sker även i Ljusnarsbergs, Lindesbergs och Borlänge kommuner. Leverans till fasta abonnemang uppgick till 915 (917) GWh. 29

30 Organisationsplan kommunen Valberedning Revisorer Kommunfullmäktige Tillfälliga beredningar Kommunstyrelse Kommunchef, Stab Stöd- och styrningsförvaltning Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsförvaltning Krisledningsnämnd Stöd- och styrningsförvaltning Valnämnd Stöd- och styrningsförvaltning Myndighetsnämnd miljö och bygg Samhällsbyggnadsförvaltning Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Överförmyndare Överförmyndare i samverkan Räddningsnämnden Västerbergslagen Räddningstjänst Västerbergslagens kulturskolenämnd Social- och utbildningsförvaltning Social- och utbildningsnämnd Social- och utbildningsförvaltning Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan Stöd- och styrningsförvaltning Vård- och omsorgsnämnd Vård- och omsorgsförvaltning Gemensam nämnd för alkohol-, tobak- och läkemedelslagen Samhällsbyggnadsförvaltning Gemensam nämnd Hjälpmedelsfrågor Vård- och omsorgsförvaltning Ludvika Kommunfastigheter Aktiebolag Kommunalförbundet Västerbergslagens utbildningscentrum LudvikaHem AB Tryggheten i Ludvika Fastigheter KB Stora Brunnsvik AB 30

31 Koncernföretagen Koncernföretagen Koncernföretagen redovisas i sammandrag. I den sammanställda redovisningen tas varje företag upp till ägd andel. Nedan framgår företagens totala omsättning med flera nyckeltal. Med Årets resultat avses Resultat efter finansiella poster. Justerat Eget kapital är det egna kapitalet med tillägg för egetkapitalandel 78 % samt 22% skattedel i de obeskattade reserverna. Belopp i mnkr. Västerbergslagens Kraft AB Bolaget är ett elproduktionsföretag och ägs av Vattenfall Vattenkraft AB och Ludvika kommun. Ludvika kommuns andel är 42% Omsättning 28,0 34,0 23,0 Årets resultat efter finansnetto 1,2 5,1 3,1 Balansomslutning 255,0 264,5 282,6 Justerat Eget kapital 128,0 128,7 126,4 Soliditet 50,2% 48,7% 44,7% Antal anställda Investeringar 0,6 0,7 7,1 Utdelning 0 1,5 1,5 Elproduktion Gwh 95,4 90,2 53,0 Normalår 83,5 Gwh Västerbergslagens Energi AB Bolaget är ett fjärrvärmeföretag och ägs av Vattenfall samt Ludvika o Fagersta kommuner. VB Energi är moderbolag i en underkoncern där de helägda dotterbolagen VB Elförsäljning och VB Elnät ingår. Utdelning från de båda dotterbolagen transporteras vidare till moderbolaget VB Energi. Ludvika kommuns andel i underkoncernen är 28,6% Omsättning 174,7 170,8 177,1 Årets resultat efter finansnetto 74,5 67,4 82,7 Balansomslutning 301,6 303,6 329,1 Justerat Eget kapital 165,8 167,5 144,3 Soliditet 62,3% 61,9% 51,3% Antal anställda 44, Investeringar 20,0 16,4 18,9 Utdelning 67,5 65,1 56,6 Värmeleveranser Gwh 215,5 214,2 231,5 Västerbergslagens Elförsäljning AB Bolaget är ett elhandelsföretag och helägt dotterföretag till Västerbergslagens Energi AB Omsättning 122,1 140,4 164,7 Årets resultat efter finansnetto 6,9 7,6 8,4 Balansomslutning 121,0 128,9 140,0 Justerat Eget kapital 45,9 43,6 45,1 Soliditet 38,0% 33,8% 32,2% Antal anställda Investeringar

32 Västerbergslagens Elnät AB Bolaget är ett elnätsföretag och helägt dotterföretag till Västerbergslagens Energi AB Omsättning 201,0 202,6 202,9 Årets resultat efter finansnetto 72,1 62,9 54,7 Balansomslutning 524,5 524,4 505,0 Justerat Eget kapital 228,1 202,0 193,4 Soliditet 43,5% 38,5% 38,3% Antal anställda Investeringar */ 35,8 54,6 39,9 Leveranser fast kraft Gwh */Fortsatta satsningar på maskiner och tekniska anläggningar för att bygga bort störningskänsliga delar av elnätet Västerbergslagens Utbildningscentrum Verksamheten är organiserad som ett kommunalförbund. Gymnasial verksamhet drivs gemensamt med Smedjebackens kommun. Kommunandel bestäms av antalet elever. Finansierad andel för 2015 är 72,5 % (71,6%) Omsättning 223,4 220,1 215,9 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 Balansomslutning 52,6 46,7 48,8 Eget kapital 1,3 1,3 1,3 Soliditet 2,4% 2,7% 2,6% Antal anställda 207, Ludvika kommunfastigheter AB Bolaget är moderbolag i kommunens fastighetsorganisation. LudvikaHem AB, Stora brunnsvik AB samt Tryggheten i Ludvika Fastighets KB är helägda dotterbolag. Bolaget medverkar till att långsiktigt trygga lokal- och markförsörjning inom kommunen. Nyckeltalen avser moderbolaget Omsättning 169,4 168,5 217,6 Årets resultat */ -5,9-0,9-0,9 Balansomslutning 203,6 235,2 197,8 Justerat Eget kapital 49,1 54,5 50,1 Soliditet 24,1% 23,2% 25,3% Investeringar 1,1 31,4 9,7 */ Resultat 2014 och 2015 är före andelar i koncernföretag (Tryggheten KB) 32

33 LudvikaHem AB Bolaget är helägt dotterbolag till Ludvika kommunfastigheter AB. LudvikaHem är som kommunalt bostadsbolag förvaltare av lägenheter Omsättning 223,3 214,1 208,2 Årets resultat 2,9 9,8 5,2 Balansomslutning 799,0 787,0 760,8 Långfristiga skulder 617,0 600,8 600,5 Borgen från Ludvika kommun 615,0 599,0 599,0 Justerat Eget kapital 121,3 118,5 108,1 Soliditet 15,0% 15,0% 14,2% Antal anställda Investeringar */ 43,7 51,0 46,1 Antal bostadslägenheter **/ Förändring bostadshyror + 0,4 % + 0,5 % Antal outhyrda bostäder 31/ Outhyrda bostäder % 2,9% 3,3% 3,4% */ Färdigställande av Kv Freja med 265 lgh samt stamrenovering av Kv Rödhaken **/Vid utgången av 2015 finns inga lägenheter i malpåse Stora Brunnsvik AB Bolaget är dotterbolag till Ludvika Kommunfastigheter AB. Bolagets verksamhet är att äga och förvalta fastighetsbeståndet för att tillhandahålla kommunens verksamheter, offentliga aktörer och näringslivet med lokaler och/eller bostäder samt vara aktivt i att söka samordningsfördelar. Bolaget startade sin verksamhet februari 2015 vilket hänsyn tagits till i koncernbokslutet Omsättning */ 0,5 Årets resultat -1,0 Balansomslutning 16,4 Justerat Eget kapital **/ 5,3 Soliditet 32,3% Investeringar ***/ 4,1 */ Utöver hyresomsättning på 462 tkr har bolaget också erhållit ett driftbidrag av engångskaraktör från LO på tkr **/ I bundet eget kapital ingår en avsättning i uppskrivningsfond med tkr ***/Nyanskaffningar för byggnader och mark tkr och inventarier 24 tkr Tryggheten i Ludvika Fastigheter KB Bolaget är dotterbolag till Ludvika Kommunfastigheter AB. Bolagets verksamhet är att äga och förvalta äldreboendeoch samhällsfastigheter Omsättning 4,3 7,7 Årets resultat 0,5 5,5 Balansomslutning 46,3 43,5 Justerat Eget kapital 5,8 5,3 Soliditet 12,6% 12,2% Investeringar */ 11,9 17,6 */ Ombyggnation av lokaler till förskoleavdelningar vid Solsidan har slutförts 33

34 Resultaträkning RESULTATRÄKNING Kommunen Koncern Belopp i mnkr Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter (not 1) 433,3 367,7 800, ,2 Verksamhetens kostnader (not 2) , , , ,5 Av- och nedskrivningar (not 3) -67,1-68,2-116,1-121,8 Jämförelsestörande poster (not 4) -13,9-12,9 Social investeringsfond VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , , , , ,1 Skatteintäkter (not 5) 1 446, , , , ,6 Generella statsbidrag och utjämning (not 5) 300,6 269,2 300,6 269,2 Finansiella intäkter (not 6) 19,0 27,7 27,0 17,3 12,0 Finansiella kostnader (not 6) -13,2-12,9-12,7-32,1-35,6 Jämförelsestörande post: Diskonteringsränta pensioner (7) RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 0,7 28,1-61,4 55,1-22,9 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Betald skatt -6,1-7,4 Förändring av latenta skatter -2,1-2,0 ÅRETS RESULTAT 0,7 28,1-61,4 46,9-32,3 BALANSKRAVSUTREDNING Ingående resultat att reglera -48,1 0,0 Reavinster försäljning fastigheter -5,4 Reavinster försäljning finansiella anläggningstillgångar Diskonteringsränta pensioner Social investeringsfond (resursjobb) 8,4 8,4 13,3 Undantag för integrationsunderskott enl KF Infrastrukturell åtgärd Resultat va verksamhet Resultat avfallshantering Resultat sotningsväsen BALANSKRAVSRESULTAT 9,1-17,0-48,1 34

35 Kassaflödesanalys Kommunen Koncern Belopp i mnkr Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 28,1-61,4 46,8-22,9 Justering för av- och nedskrivningar (not 3) 67,1 68,2 116,1 121,8 Justering för förändring av pensionsskuld (not 2) 1,1 3,5-1,7 4,0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 8) 16,1-1,9-14,3-3,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 75,8 112,5 8,4 146,9 99,9 Ökning(-)/Minskning(+) lager och exploateringsfastigheter (not 20) 0,4-3,6 1,0-0,5 Ökning(-)/Minskning(+) kortfristiga fordringar (not 21) 36,4-39,9 18,3-45,6 Ökning(+)/Minskning(-) kortfristiga skulder (not 28) 26,4 61,5 82,1 22,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 75,8 175,6 26,5 248,3 75,9 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvestering i materiella anläggningstillgångar -162,9-60,7-83,0-101,1-184,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2,0 6,7 1,1 Investering i finansiella anläggningstillgångar -13,9-18,7 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (not 9) 2,8 0,3 Kassaflöde från investeringsverksamheten -160,9-67,9-81,9-117,0-184,6 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upplåning Nyupptagna lån (not 10) 125,2 124,8 50,0 51,5 74,4 Amortering av långfristiga skulder (not 11) -15,8-72,6-20,3 0,0-31,6 Pensionsinlösen -30,0 Utlåning Ökning långfristiga fordringar (12) 0,0 Minskning av långfristiga fordringar (not 13) 0,0 0,1 9,5 6,7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 79,4 52,2 29,8 61,0 49,5 ÅRETS KASSAFLÖDE -5,6 160,0-25,7 192,3-59,2 Likvida medel vid årets början 55,3 81,0 82,1 148,7 Likvida medel vid årets slut 215,2 55,3 274,5 82,1 35

36 Balansräkning BALANSRÄKNING Kommunen Koncernen Belopp i mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 14) 1 042, , , ,5 Maskiner och inventarier (not 15) 35,5 37,2 302,9 290,1 Övriga materiella anläggningstillgångar (not 16) 0,0 0,1 Pågående ny- och ombyggnader (17) 97,8 53,6 115,1 118,5 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter (not 18) 256,4 242,6 22,9 8,8 Långfristiga fordringar (not 19) 2,1 2,1 31,1 35,9 Summa anläggningstillgångar 1 434, , , ,8 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter (not 20) 8,2 8,6 11,7 12,7 Kortfristiga fordringar/placeringar (not 21) 133,4 169,8 195,4 213,6 Kassa och bank (not 22) 215,2 55,3 272,5 82,0 Summa omsättningstillgångar 356,9 233,7 479,6 308,3 SUMMA TILLGÅNGAR 1 791, , , ,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 23) 796,4 768,3 801,0 844,6 Varav årets resultat 28,1-61,4 46,8-32,3 Avsättningar Avsättning till pensioner (not 24) 70,4 70,3 83,1 82,7 Uppskjuten skatt 39,7 45,9 Avsättning särskild löneskatt (not 25) 17,0 17,0 17,0 17,0 Övriga avsättningar (not 26) 23,0 1,8 80,9 1,9 Summa avsättningar 110,4 89,1 220,7 147,5 Skulder Långfristiga skulder (not 27) 502,9 448, , ,6 Kortfristiga skulder (not 28) 381,7 355,3 498,5 416,4 Summa skulder 884,6 804, , ,0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 791, , , ,1 36

37 POSTER INOM LINJEN forts Kommunen Koncernen Belopp i mnkr STÄLLDA PANTER Fastighetsinteckningar, uttagna 17,5 17,5 17,5 17,5 Fastighetsinteckningar, i eget förvar -17,5-17,5-17,5-17,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunal säkerhet vid deponierna på Björnhyttans avfallsanläggning 14,8 14,8 14,8 14,8 BORGENSFÖRBINDELSER (not 29) 779,5 774,8 779,5 744,8 FÖRVALTNINGSUPPDRAG Mottagna donationsfonder 5,1 5,1 5,1 5,1 PENSIONSFÖRPLIKTELSER (not 30) Ansvarsförbindelse pensioner inkl löneskatt 759,3 842,2 759,3 842,2 Inkl Västerbergslagens utbildningscentrum (VBU). VBU:s ansvarsförbindelse inkl särskild skatt uppgår till 39,3 mnkr (40,7) 72,5 % d v s 28,5 mnkr (29,2) enligt KPA utgör Ludvika kommuns andel 37

38 Noter NOTER Kommunen Koncernen Belopp i mnkr NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Enligt driftredovisning 647,5 579,9 647,5 579,9 Försäljning av fastigheter 6,7 1,1 6,7 1,1 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Hyresintäkter Ludvika Kommunfastigheter AB 198,2 333,4 Fakt kostnader/tjänster, Ludvika Kommunfastigheter/LudvikaHem 14,5 36,1 VB Energi 142,4 137,4 VBU 157,8 VB Kraft AB 11,8 14,4 V Kraft AB, försäkringsersättning Interna intäkter -220,9-213,3-220,9-214,9 Summa 433,3 367,7 800, ,2 Därav taxefinansierad verksamhet (va, renhållning och sotning) 93,0 93,7 NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Enligt driftredovisning , , , ,90 Reglering personalomkostnader 16,1 21,0 16,1 30,4 Särskild löneskatt -8,9-9,3-8,8-8,9 Förändring semesterlöneskuld och övertidslöneskuld 0,0-3,9 0,0-3,9 Avgiftsbestämd ÅP -36,9-35,6-36,9-35,6 Förändring av pensionsskuld 1,1-3,5 1,1-3,5 Förändring löneskuld timanställda 1,0-1,7 1,0-1,7 Förmånsbestämd ålderspension -0,8-0,7-0,8-0,7 Kalkylerad kapitalkostnad 89,3 92,4 89,3 92,4 VBU, personal-övriga externa kostnader -155,5 Ludvika Kommunfastighet AB, Personal-övriga externa kostnader -162,3-294,7 VB Energik, personal-övriga externa kostnader -93,8-89,3 VB Kraft AB, övriga externa kostnader -7,4-4,2 Försäljning fastigheter -1,3-1,0 Interna kostnader 220,9 213,3 220,9 198,6 Summa , , , ,5 Därav taxefinansierad verksamhet (va, renhållning och sotning) 92,0 69,2 NOT 3 AV- OCH NEDSKRIVNINGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar -49,9-51,3-105,5-105,1 EPC projekt -6,1-6,1-6,1 Bilar och andra transportmedel, maskiner och inventarier -9,1-10,6-10,6-10,6 Nedskrivningar -2,0-0,2 0,0 0,0 Summa -67,1-68,2-116,1-121,8 NOT 4 JÄMFÖRELSESTÖRANDE INTÄKTER OCH KOSTNADER Återbetalning av 2004 års premier AGS 12,1 13,1 Avsättning -26,0-26,0 Summa -13,9 0,0-12,9 0,0 38

39 NOT 5 SKATTEINTÄKTER, GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Kommunalskatteintäkter Preliminära skatteintäkter 1 141, , , ,2 Slutavräkning ,0-2,0 Slutavräkning ,8-2,8 Prognos slutavräkning ,2 0,2 Prognos slutavräkning ,1 1,1 Summa kommunalskatteintäkter 1 140, , , ,6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 202,5 185,3 202,5 185,3 Strukturbidrag 6,7 6,6 6,7 6,6 Kostnadsutjämningsbidrag 45,1 33,0 45,1 33,0 Fastighetsavgift 45,3 43,7 45,3 43,7 Regleringsbidrag/avgift -1,0 6,0-1,0 6,0 Utjämningsbidrag/utjämningsavgift LSS -3,9-5,4-3,9-5,4 Generella statsbidrag 5,8 5,8 Summa generella statsbidrag och utjämning 300,6 269,2 300,6 269,2 Summa skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 1 441, , , ,8 NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Aktieutdelning koncernföretag 19,3 16,2 Aktieutdelning andra företag 0,7 0,7 0,7 Borgensavgift 2,4 1,2 1,2 Fakturerade räntor 5,6 8,2 4,0 8,2 Övriga finansiella intäkter 0,4 0,7 12,5 1,9 Summa finansiella intäkter 27,7 26,9 17,3 12,0 Utdelning från VB-bolagen har eliminerats med 19,3 mnkr (f å 16,2 mnkr) Räntekostnad långfristiga lån -11,5-11,6-30,8-34,5 Ränta pensionsskuld -1,2-0,9-1,2-0,9 Övriga finansiella kostnader -0,1-0,2-0,1-0,2 Summa finansiella kostnader -12,9-12,7-32,1-35,6 Totalt finansnetto 14,8 14,3-14,8-23,6 NOT 7 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POST Effekten av sänkningen av diskonteringsräntan redovisas som finansiell post: Diskonteringsränta pensioner exkl löneskatt Diskonteringsränta pensioner löneskatt Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 39

40 NOT 8 ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Finansiell del av pensionskostnad 1,2 0,9 Diskonteringsränta pensionskostnad Avsättning särskild löneskatt inkl förtroendevalda -0,7 1,2 Reavinst avyttring fastigheter -5,4-5,4 Reavinst avyttring finansiella anläggningstillgångar Andra ej likviditetspåverkande poster 0,0 1,5-1,9 6,9 Ökning/minskning avsättning avfallsdeponi 21,2-9,1 21,2-9,1 Exploateringsfastigheter 0,4 3,6 0,4-0,8 Summa 16,6-1,9 14,3-3,0 NOT 9 FÖRSÄLJNING AV FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Region Dalarna Likvidation Dala Måltidsservice Övrigt 2,8 0,3 Summa 0,0 2,8 0,3 NOT 10 NYUPPTAGNA LÅN Ökning av långfristiga skulder 124, ,8 72,6 Skuld anläggnings- och anslutningsavgift 2,4 2,3 2,4 1,8 Summa 127,2 52,3 149,2 74,4 NOT 11 AMORTERING AV LÅNGFRISTIGA SKULDER Minskning av långfristiga skulder: SBAB -4,0-0,4-4,0-0,4 Stadshypotek AB -15,1-1,6-15,1-1,6 Swedbank Hypotek AB -16,9-0,5-16,9-0,5 Nordea -14,8-14,8 Kommuninvest -17,0-13,3-17,0-13,3 Kommunala bolag -17,6-67,9-15,7-85,5-15,8 Amortering förutbetald intäkt va -0,1 Förändring kortfristig del av amorteringar -4,7-4,6-9,8-15,8 Summa -72,6-9,5-95,3-31,6 NOT 12 ÖKNING LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Region Dalarna Anslutningsavgifter 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 NOT 13 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Ludvika Kommunfastigh AB 9,5 6,6 Amortering anslutningsavgifter 0,0 0,1 0,1 Summa 0,0 0,1 9,5 0,1 40

41 NOT 14 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR IB Anskaffningsvärde 2 065, ,6 Periodens anskaffningar 7,5 32,3 Försäljningar -3,2-0,4 Utrangeringar 0,0 UB Anskaffningsvärde 2 069, ,5 IB Avskrivningar -973,2-916,5 Periodens avskrivningar -56,0-56,7 Nedskrivningar 2,0 UB Avskrivningar ,2-973,2 Bokfört värde 1 042, ,3 Fördelning på tillgångsslag Markreserv 18,4 18,5 Verksamhetsfastigheter 370,5 395,3 Fastigheter för affärsverksamhet 328,6 333,2 Publika fastigheter (gator, vägar, parker) 148,2 155,0 Fastigheter för annan verksamhet 172,5 186,5 Exploateringsmark 4,5 3,9 Bokfört värde 1 042, ,3 MARK, BYGGNADER OCH MARKANLÄGGNINGAR Ludvika Kommunfastigheter AB 817,7 793,6 Ludvika kommun 1 042, ,3 Västerbergslagens Energi 15,7 16,1 Västerbergslagens Kraft 46,5 47,5 Summa 1 922, ,5 NOT 15 MASKINER OCH INVENTARIER IB Anskaffningsvärde 172,3 165,1 Periodens anskaffningar 7,4 7,2 UB Anskaffningsvärde 179,7 172,3 IB Avskrivningar -135,1-124,3 Periodens avskrivningar -9,1-10,6 Periodens nedskrivningar -0,2 UB Avskrivningar -144,2-135,1 Bokfört värde 35,5 37,2 MASKINER OCH INVENTARIER Ludvika Kommunfastigheter AB 9,0 5,3 Ludvika kommun 35,5 37,3 Västerbergslagens Utbildningscentrum 8,8 6,2 Västerbergslagens Energi 186,2 181,0 Västerbergslagens Kraft 58,2 60,3 Summa 302,9 290,1 41

42 NOT 16 ÖVRIGA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IB Anskaffningsvärde 0,3 0,3 Försäljningar -0,1 UB Anskaffningsvärde 0,2 0,3 IB Avskrivningar -0,2-0,2 Periodens avskrivningar 0,0 0,0 UB Avskrivningar -0,2-0,2 Bokfört värde 0,0 0,1 NOT 17 PÅGÅENDE NY- OCH OMBYGGNADER IB Anskaffningsvärde 14,5 14,5 Persiodens anskaffningar 86,4 60,6 Aktivering under perioden -3,1-21,5 Periodens investeringsbidrag -0,5 Skuldbokföring investeringsbidrag 0,5 UB Anskaffningsvärde 97,8 53,6 97,8 53,6 Ludvika kommunfastigheter 11,1 61 Västerbergslagens Energi 6,0 3,7 Västerbergslagens Kraft 0,2 0,2 Summa 115,1 118,5 NOT 18 VÄRDEPAPPER, ANDELAR OCH BOSTADSRÄTTER Aktier Antal Bokfört Bokfört aktier värde, mnkr värde, mnkr Västerbergslagens Kraft AB * ,5 59,5 Västerbergslagens Energi AB * ,3 132,3 Ludvika Kommunfastigheter AB * ,9 41,9 AB Dalatrafik Övriga aktier, andelar och bostadsrätter 17,9 4,0 18,0 4,2 Summa 251,6 237,7 18,0 4,2 Därav i kommunens koncernföretag * 233,7 233,7 Förlagslån Kommuninvest i Sverige AB 4,9 4,9 4,9 4,9 Summa värdepapper, andelar och bostadsrätter 256,5 242,6 22,9 9,1 NOT 19 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Låntagare Ludvika Kommunfastigheter AB 28,9 33,7 Ludvika Segelflygklubb 0,1 0,1 0,1 0,1 Ludvika Hembygdsförening 0,2 0,1 0,2 0,2 E Cassels Arbetarefond 0,4 0,4 0,4 0,4 Region Dalarna 1,1 1,1 1,1 1,1 Anslutningsavgifter 0,4 0,4 0,4 0,4 Summa 2,1 2,1 31,1 35,9 NOT 20 FÖRRÅD, LAGER OCH EXPLOATERINGSFASTIGHETER Förnödenheter och förråd 3,1 4,1 Elcertifikat Exploateringsfastigheter 8,2 8,6 8,6 8,6 Summa 8,2 8,6 11,7 12,7 42

43 NOT 21 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 51,7 45,3 51,7 45,3 Därav kundfordringar hos kommunens koncernföretag * 9,8 19,2 9,8 19,2 Fordran Dalatrafik 3,8 2,2 3,8 2,2 Inkomstrester 0,5 Utgiftsförskott 1,5 Utgiftsförskott IoF * 17,5 12,0 17,5 Utgiftsförskott IoF koncernen * 0,2 Mervärdeskatt 1,8 17,6 1,8 17,6 Skattekonto 27,1 27,1 Samhällsbyggnadsförvaltningen *del av 2,1 3,6 2,1 3,6 Stöd- och styrningsförvaltningen 2,5 2,8 2,5 Kultur- och fritidsförvaltningen 10,3 7,2 10,3 6,9 Social- och utbildningsförvaltningen 17,4 4,0 17,4 VBU * LKFAB 14,4 14,4 Kommunal fastighetsavgift 20,1 18,7 20,1 18,7 Kundreskontra interimsfordran * del av 6,0 12,4 6,0 12,4 Upplupna ej erhållna skatteintäkter Kundfordringar, VBU, Ludvika kommunfast, VB Energi, VB Kraft 31,2 37,4 Övriga fordringar, VBU, Ludvika kommunfast, VB Energi, VB Kraft 0,0 Förutbet kostn/uppl intäkter, VBU, Ludvika kommunfast, VB Energi, VB Kraft 5,0 46,9 Övriga fordringar 0,5 0,2 Kortfristiga placeringar 26,3 Summa 133,4 169,8 195,4 232,5 Därav kortfristiga fordringar hos kommunens koncernföretag * 14,8 19,0 14,8 18,9 NOT 22 KASSA OCH BANK Kassa och bank, inkl redovisat i kommunens bolag 161,8 21,4 219,0 48,2 Koncernkonto: 53,5 33,8 53,5 33,8 Summa 215,2 55,3 272,5 82,0 Koncernkonto: Beviljad ej utnyttjad kredit -70,0-70,0-70,0-70,0 Bokfört värde på koncernens valutatoppkonto 215,0 52,5 215,0 52,5 Varav: Ludvika kommun 161,6 18,6 161,6 18,6 Transaktionskonto 1,1 1,1 1,1 1,1 Ludvika Kommunfastigheter AB 13,3-6,4 13,3-6,4 LudvikaHem AB 15,2 18,5 15,2 18,5 Tryggheten KB 5,9 9,5 5,9 9,5 Stora Brunnsvik AB 3,3 3,3 Västerbergslagens Utbildningscentrum 14,5 11,1 14,5 9,5 NOT 23 EGET KAPITAL Ingående eget kapital: 768,3 829,7 754,1 880,4 Övergång K3-3,5 Årets resultat 28,1-61,4 46,9-32,3 Utgående eget kapital 796,4 768,3 801,0 844,6 KF beslutade om inrättande av och riktlinjer för Hela familjen, 641 tkr för om inrättande av och riktlinjer för Språkprojekt, tkr för KF beslutade om tilläggsanslag för Hela familjen, 450 tkr för 2015 och 450 tkr för KF beslutade om intättande och riktlinjer för Rätt försörjning, 600 tkr för 2015 och 496 tkr för Beslutade budgettillägg ej upparbetade från 2014 uppgår totalt till tkr. Under 2015 upparbetat tkr undantas från balanskravet enligt synnerliga skäl. 43

44 NOT 24 AVSÄTTNING TILL PENSIONER Beräkning gjord av KPA (RIPS 07) 90,0 % 87,0 % VBU, avsatt till pensioner 12,1 11,9 Ludvika Kommunfastg/ GGAB 0,6 0,6 Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP 67,9 64,4 67,9 64,4 Avsatt till pensioner ÖK-SAP 0,0 Avsatt till pensioner förtroendevalda 2,5 5,8 2,5 5,8 Summa 70,4 70,3 83,1 82,7 Ingående avsättning 70,3 65,9 Pensionsutbetalningar -3,6-3,2 Nyintjänad pension 6,0 6,1 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 1,2 0,9 Nya efterlevandepensioner 0,1 Sänkning av diskonteringsränta Övrigt -0,2-0,2 Förtroendevalda * -3,3 0,7 Utgående avsättning pensioner 70,4 70,3 * Åtagandet omfattar sju förtroendevaldas rätt till visstidspension Överskottsmedel på gjord försäkringslösning per finns på 18 tkr enligt KPA (RKR 17). NOT 25 AVSÄTTNING SÄRSKILD LÖNESKATT Beräkning gjord av KPA (RIPS 07) 90,0 % 87,0 % 90,0 % 87,0 % Ingående avsättning 17,0 16,0 17,0 16,0 Förändring av löneskatt 0,9 0,9 0,9 0,9 Löneskatt förtroendevalda -0,9 0,2-0,9 0,2 Utgående avsättning särskild löneskatt 17,0 17,0 17,0 17,0 NOT 26 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR AVFALLSDEPONI Redovisat värde vid årets början 1,8 11,0 1,8 11,0 (avsättningar under året) 21,2 21,2 Ianspråktaget belopp under året 0,0-9,1 0,0-9,1 (outnyttjat belopp som återförts) Utgående avsättning avfallsdeponi 23,0 1,9 23,0 1,9 Negativ Goodwill 57,9 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 23,0 1,9 80,9 1,9 44

45 NOT 27 LÅNGFRISTIGA SKULDER LÅNGFRISTIGA LÅN Låneskuld Ingående låneskuld 445,5 399,9 Årets amorteringar -67,9-20,2 Nya lån 124,8 65,8 Kortfristig del av långfristiga lån -20,5-15,8 Summa 481,9 429,7 Kreditgivare SBAB 5,2 9,3 Statshypotek AB 15,8 31,0 Swedbank AB 2,8 Swedbank Hypotek AB 0,1 14,2 Nordea 25,0 39,8 Kommuninvest 456,3 348,5 Summa kreditgivare 502,4 445,5 Genomsnittsränta % 2,1 2,8 LÅNGFRISTIGA LÅN Ludvika kommun 502,9 437,6 Ludvika Kommunfastighet AB 739,1 729,6 Västerbergslagens Utbildningscentrum 1,5 1,6 Västerbergslagens Energi 71,4 79,9 Västerbergslagens Kraft 39,1 42,6 Summa 1 354, ,3 FÖRUTBETALD INTÄKT VA Förutbetalda intäkter va 0,6 0,6 Anslutningsavgifter 0,1 0,1 Amortering anslutningsavgifter -0,1-0,1 Summa 0,6 0,6 SKULD VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM Reglering av överlikvid kassa 10,7 10,7 Summa 10,7 10,7 Ingående skuld investeringsbidrag Årets investeringsbidrag 0,5 0,5 Avskrivning investeringsbidrag 0,0 0,0 Utgående investeringsbidrag 0,5 0,5 SKULD ANLÄGGNINGS- OCH ANSLUTNINGSAVGIFTER Förutbetalda anslutningsavgifter va 9,1 7,4 Summa 9,1 7,4 0,0 0,0 Summa långfristiga skulder 502,8 448, , ,3 45

46 NOT 28 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder kommunala bolag 47,6 55,4 Skatteskulder kommunala bolag 2,5 5,2 Övr korta skulder kommunala bolag 11,9 20,3 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter kommunala bolag 56,9 70,9 Kortfristiga skulder koncernföretag (koncernkonto) 53,5 40,2 53,5 40,2 Leverantörsskulder 49,4 34,8 49,4 34,8 Leverantörsskulder till koncernföretag * 7,1 0,1 7,1 0,1 Verksamheternas reserveringar 25,9 68,7 25,9 68,7 Pensionsutbetalning VBU Kommuninvest återbetalning och ränta 0,9 0,9 0,9 0,9 Trafikverket 3,0 3,0 3,0 3,0 Semesterlöne- och övertidsskuld 60,8 60,8 60,8 60,8 Löneskuld timanställda 6,5 7,4 6,5 7,4 Avgiftsbestämd ålderspension 36,6 35,5 36,6 35,5 Löneskatt avgiftsbestämd ålderspension 8,9 8,6 8,9 8,6 Upplupen ränta 3,1 3,2 3,1 3,1 Inkomstförskott 16,8 11,8 16,8 11,8 Utgiftsrester *del av 0,3 35,6 0,3 35,6 Utgiftsrester koncernen IOF * 6,0 7,5 6,0 7,5 Utgiftsrester IoF 6,9 9,1 6,9 9,1 Kortfristig del av långfristiga lån 20,4 15,8 20,4 15,8 Mervärdesskatt 1,5 1,5 Skatteskuld 20,2 8,9 20,2 Kundreskontra interimsskulder * del av 0,6 0,7 0,6 0,6 Statliga engångsmedel 52,8 52,8 Övr korta skulder 2,1 1,1 10,3 Summa 381,7 355,2 498,5 507,1 Därav kortfristiga skulder till kommunens koncernföretag * 90,7 90,7 90,7 90,7 NOT 29 BORGENSFÖRBINDELSER KOMMUNALA BOSTADSBOLAG LudvikaHem AB 599,0 599,0 599,0 599,0 Summa 599,0 599,0 599,0 599,0 ÖVRIGA KOMMUNALA FÖRETAG Dalatrafik 6,3 6,3 6,3 6,3 Region Dalarna (Transitio AB) 22,5 13,8 22,5 13,8 Ludvika Kommunfastigheter AB 122,4 122,4 122,4 122,4 Summa 151,2 142,5 151,2 142,5 EGNAHEM Egnahem 1,2 1,2 1,2 1,2 Summa 1,2 1,2 1,2 1,2 FÖRENINGAR OCH ORGANISATIONER Hagge Golfklubb 0,4 0,4 0,4 0,4 Ludvika Musikkår 0,9 0,9 0,9 0,9 Östansbo IS 0,0 0,0 Ludvika Motorbåtsklubb 1,2 1,5 1,2 1,5 Ludvika Fotbollsklubb 0,0 0,0 Brf Kolbottenvägen 22,7 23,5 22,7 23,5 ABB Industrigymnasium 2,9 5,9 2,9 5,9 Stiftelsen Säfsenskogarna Summa 28,1 32,2 28,1 32,2 46

47 KOMMUNINVEST I SVERIGE AB Ludvika kommun har i juni 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ludvika kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Summa borgensförbindelser 779,5 774,9 779,5 774,9 NOT 30 ANSVARSFÖRBINDELSE PENSIONER Beräkning gjord av KPA (RIPS 07) 90,0 % 87,0 % Avtalspensioner intjänade före 1998 enligt den blandade modellen. Ingående ansvarsförbindelse Ludvika kommun 645,4 677,8 Ingående ansvarsförbindelse Stiftelsen Fritidsområden i Ludvika 0,4 0,4 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 11,7 6,6 Gamla utbetalningar -31,6-31,4 Sänkning av diskonteringsränta Aktualisering -8,1-1,5 Bromsen -3,4 Övrig post -4,5 12,8 Förtroendevalda * 2,2 6,2 Utgående ansvarsförbindelse 615,5 667,5 Ingående särskild löneskatt ansvarsförbindelse, Ludvika kommun 156,6 164,4 Ingående särskild löneskatt ansvarsförbindelse, Stiftelsen Fritidsområden i 0,1 0,1 Förändring av löneskatt -7,9 4,3 Löneskatt VBU Löneskatt förtroendevalda -5,0 0,9 Utgående löneskatt 143,8 169,7 Summa totalt 759,3 837,2 NOT 31 LEASINGAVGIFTER LÖS EGENDOM Operationell leasing Framtida minimileasingavgifter förfaller enligt följande: Inom 1 år 18,4 18,9 Senare än 1 år men inom 5 år 20,9 22,5 Senare än 5 år 0,0 0,0 39,4 0,0 41,4 0,0 47

48 Sammanfattning Kommunen i siffror (Tkr) Sammanfattning Kommunen i siffror ( Tkr ) Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Avvikelse Enhet Budget Bokslut 2015 mot budget Revision Kommunstyrelse Kultur- och Fritid Integration och etableringscenter Social- och Utbildning VKN Vård- och Omsorg Samhällsbyggnadsnämnden (Skattefinansierat) Samhällsbyggnadsnämnden (Taxefinansierat) VBU Räddningsnämnd Besparing organisationsförändr Fastighetsvht (förvaltas av LKFAB) 0 0 Drift Därav kapitalkostnadsförändringar Drift exkl kapitalkostnadsförändringar Kostnads- och intäktsslag Total Löne- Kapital- Lokal- Övriga kostnad kostnad Hyra kostnader Intäkter Summa Budget Bokslut Avvikelse Årsarbetare och personalkostnad 31/12 tillsvidareanställda Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse Antal Personal- Antal Personal- Antal Års- Personal- Enhet årsarbetare kostnad årsarbetare kostnad arbetare kostnad Revision 0, , ,00-35 Kommunstyrelse 109, , , Kultur- och Fritid 49, , , Integration och etableringscenter 32, , , Social- och Utbildning 764, , , VKN 23, , ,00-7 Vård- och Omsorg 831, , , Samhällsbyggnadsnämnden (Skattefinansierat) 114, , , Samhällsbyggnadsnämnden (Taxefinansierat) 25, , , VBU 0,00 0 0,00 0 0,00 0 Räddningsnämnd 112, , , Besparing organisationsförändr. 0,00 0 Fastighetsvht (förvaltas av LKFAB) 0,00 0 Personal 2 061, , , Investeringar Total Totala Förvaltning budget anslag Bokslut Avvikelse Revision Kommunstyrelse Kultur- och Fritid Social- och Utbildning VKN ,4-0,4 Vård- och Omsorg Samhällsbyggnadsnämnden (Skattefinansierat) Samhällsbyggnadsnämnden (Taxefinansierat) VBU Räddningsnämnd Investeringar

49 Revision (tkr) Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Avvikelse Enhet Budget Bokslut 2015 mot budget Revision Drift Därav kapitalkostnadsförändringar 0 Drift exkl kapitalkostnadsförändringar 99 Kostnads- och intäktsslag Total Löne- Kapital- Lokal- Övriga kostnad kostnad Hyra kostnader Intäkter Summa Budget Bokslut Avvikelse Årsarbetare och personalkostnad 31/12 tillsvidareanställda Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse Antal Löne Antal Löne- Antal Löne Enhet Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Revision 0, , ,00-35 Personal 0, , ,00-35 Investeringar Total Totala Förvaltning budget anslag Bokslut Avvikelse Revision Investeringar

50 Kommunstyrelsen (tkr) Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Avvikelse Enhet Budget Bokslut 2015 mot budget Kommunstab Förv.chef Stöd o Styrn Kanslienheten IT-enheten Kommunstyrelse övr VBU Ekonomienheten Personalenheten Arbetsmarknadsenhet Upphandlingscenter Drift Därav kapitalkostnadsförändringar Drift exkl kapitalkostnadsförändringar Kostnads- och intäktsslag Total Löne- Kapital- Lokal- Övriga kostnad kostnad Hyra kostnader Intäkter Summa Budget Bokslut Avvikelse Tillsvidare anställda och Lönekostnad 31/12 Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse Antal Löne- Antal Löne- Antal Löne- Enhet Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Kommunstab 3, , , Förv.chef Stöd o Styrn. 1, , , Kanslienheten 15, , , IT-enheten 20, , ,00-40 Kommunstyrelse övr 0,00 0 0,00 0 0,00 0 VBU 0,00 0 0,00 0 0,00 0 Ekonomienheten 13, , , Personalenheten 23, , , Arbetsmarknadsenhet 17, , , Upphandlingscenter 16, , , Personal 109, , , Investeringar Total Totala Förvaltning budget anslag Bokslut Avvikelse Kommunstab Förv.chef Stöd o Styrn Kanslienheten IT-enheten Kommunstyrelse övr VBU Ekonomienheten Personalenheten Arbetsmarknadsenhet Upphandlingscenter Investeringar

51 Kultur- och Fritidsnämnden (tkr) Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Avvikelse Enhet Budget Bokslut 2015 mot budget Kansli/kultur Fritid Drift Därav kapitalkostnadsförändringar 8 Drift exkl kapitalkostnadsförändringar 79 Kostnads- och intäktsslag Total Löne- Kapital- Lokal- Övriga kostnad kostnad Hyra kostnader Intäkter Summa Budget Bokslut Avvikelse Tillsvidare anställda och Lönekostnad 31/12 Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse Antal Löne Antal Löne Antal Löne Enhet Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Kansli/kultur 25, , , Fritid 24, , , Personal 49, , , Investeringar Total Totala Förvaltning budget anslag Bokslut Avvikelse Kansli/kultur Fritid Investeringar

52 Integration (tkr) Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Avvikelse Enhet Budget Bokslut 2015 mot budget Integration Ludvika Integration Smedjebacken Drift Därav kapitalkostnadsförändringar 0 Drift exkl kapitalkostnadsförändringar Kostnads- och intäktsslag Total Löne- Kapital- Lokal- Övriga kostnad kostnad Hyra kostnader Intäkter Summa Budget Bokslut Avvikelse Tillsvidare anställda och Lönekostnad 31/12 Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse Antal Löne- Antal Löne- Antal Löne- Enhet Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Integration-o etableringsenh. 32, , , Personal 32, , ,

53 Social- och utbildningsnämnden (tkr) Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Avvikelse Enhet Budget Bokslut 2015 mot budget Administration Kostorganisation Resursgrupp Barnomsorg Grundskola Särskola Fritidsverksamhet IFO-verksamhet Budget & skuldrådgivare Drift Därav kapitalkostnadsförändringar 426 Drift exkl kapitalkostnadsförändringar Kostnads- och intäktsslag Total Löne- Kapital- Lokal- Övriga kostnad kostnad Hyra kostnader Intäkter Summa Budget Bokslut Avvikelse Tillsvidare anställda och Lönekostnad 31/12 Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse Antal Löne- Antal Löne- Antal Löne- Enhet Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Administration 51, , , Kostorganisation 42, , , Resursgrupp 19, , , Barnomsorg 270, , , Grundskola 292, , , Särskola 28, , ,75-68 Fritidsverksamhet 0,00 0 0,00 4 0,00 4 IFO-verksamhet 59, , , Budget & skuldrådgivare 1, , ,00-9 Personal 764, , , Investeringar Total Totala Förvaltning budget anslag Bokslut Avvikelse Administration Kostorganisation Resursgrupp Barnomsorg ,2 177,8 Grundskola ,1 1102,9 Särskola Fritidsverksamhet IFO-verksamhet Investeringar

54 Västerbergslagens Kulturskola (tkr) Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Avvikelse Enhet Budget Bokslut 2015 mot budget Kulturskola Drift Därav kapitalkostnadsförändringar 40 Drift exkl kapitalkostnadsförändringar 219 Kostnads- och intäktsslag Total Löne- Kapital- Lokal- Övriga kostnad kostnad Hyra kostnader Intäkter Summa Budget Bokslut Avvikelse Tillsvidare anställda och Lönekostnad 31/12 Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse Antal Löne- Antal Löne- Antal Löne- Enhet Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Kulturskola 23, , ,00-7 Personal 23, , ,00-7 Investeringar Total Totala Förvaltning budget anslag Bokslut Avvikelse Totalt ,4-0,4 Investeringar

55 Vård- och Omsorgsnämnden (tkr) Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Avvikelse Enhet Budget Bokslut 2015 mot budget Gem administration Särskilda boendeformer Hemtj/Övr öppen/service Drift Därav kapitalkostnadsförändringar 255 Drift exkl kapitalkostnadsförändringar -852 Kostnads- och intäktsslag Total Löne- Kapital- Lokal- Övriga kostnad kostnad Hyra kostnader Intäkter Summa Budget Bokslut Avvikelse Tillsvidare anställda och Lönekostnad 31/12 Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse Antal Löne- Antal Löne- Antal Löne- Enhet Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Gem administration 34, , , Särskilda boendeformer 424, , Hemtj/Övr öppen/service 372, , Personal 831, , , Investeringar Total Totala Förvaltning budget anslag Bokslut Avvikelse Gem administration Särskilda boendeformer Hemtj/Övr öppen/service Investeringar

56 Samhällsbyggnadsnämnden (tkr) Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Avvikelse Enhet Budget Bokslut 2015 mot budget Samhällsbyggnadsnämnd Administration Gatu- och parkförvaltning Vatten o avlopp Avfallshantering Övrig verksamhet Friluftsanläggningar Intern service/gatapark Miljö- och byggenheten Planeringsenheten Drift Därav kapitalkostnadsförändringar 187 Drift exkl kapitalkostnadsförändringar Kostnads- och intäktsslag Total Löne- Kapital- Lokal- Övriga kostnad kostnad Hyra kostnader Intäkter Summa Budget Bokslut Avvikelse Tillsvidare anställda och Lönekostnad 31/12 Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse Antal Löne- Antal Löne- Antal Löne- Enhet Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Tillvid. Anst kostnad Samhällsbyggnadsnämnd 0, , ,00 58 Administration 8, , , Gatu- och parkförvaltning 2, , ,20 68 Vatten o avlopp 23, , , Avfallshantering 22, , , Övrig verksamhet 4, , , Friluftsanläggningar 0,00 0 0,00 0 0,00 0 Intern service/gatapark 39, , , Miljö- och byggenheten 16, , , Planeringsenheten 25, , , Personal 140, , , Investeringar Total Totala Förvaltning budget anslag Bokslut Avvikelse Förvaltning budget anslag Bokslut Avvikelse Fastighetsförvaltning Gatu- och parkförvaltning Vatten o avlopp Avfallshantering Övrig verksamhet Friluftsanläggningar Planeringsenheten Investeringar

57 Räddningsnämnden (tkr) Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Avvikelse Enhet Budget Bokslut 2015 mot budget 880 Räddningsnämnd Räddningstjänst Sotningsväsen Drift Därav kapitalkostnadsförändringar 99 Drift exkl kapitalkostnadsförändringar Kostnads- och intäktsslag Total Löne- Kapital- Lokal- Övriga kostnad kostnad Hyra kostnader Intäkter Summa Budget Bokslut Avvikelse Årsarbetare och personalkostnad 31/12 tillsvidareanställda Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse Antal Löne- Antal Löne- Antal Löne- Enhet Tillsvid anst kostnad Tillsvidare anst kostnad Tillsvidare anst kostnad 880 Räddningsnämnd Räddningstjänst Sotningsväsen Personal Investeringar Total Totala Förvaltning budget anslag Bokslut Avvikelse 880 Räddningsnämnd Räddningstjänst Sotningsväsen Investeringar

58 Revisionen Ordförande: Bengt Andersson Ekonomiskt resultat För 2015 års granskningsarbete tilldelades revisorerna ett anslag om kr. De bokförda kostnaderna uppgår till kr för Verksamhet och verksamhetsuppfyllelse Kommunens revisorer har under 2015 genomfört revision inom ramen för god revisionssed. För revisorerna gäller förutom god sed, kommunallagen och fullmäktiges antagna revisionsreglemente. Enligt kommunallagen skall revisorerna pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillfredsställande. Revisorerna ska årligen i revisionsberättelsen, uttala sig i frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och nämnderna samt ledamöterna i dessa. För att möjliggöra bedömningar och skapa en tydlig grund för dessa anger kommunallagen att all verksamhet skall granskas årligen. Revisorerna har genomfört följande aktiviteter för att skapa sig ett underlag för bedömningen. Granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövande Styrelsens och nämndernas ansvarsutövning har granskats. Med ansvarsutövande avses aktiva åtgärder för att styra, följa upp och kontrollera verksamhet och ekonomi. Granskning av årsredovisningen Kommunens årsredovisning regleras i den kommunala redovisningslagen och det ankommer på den kommunala revisionen att bedöma om redovisningen skett enligt denna lag och om redovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ekonomiska ställning. Fördjupade granskningsprojekt I de fördjupade projekten granskas utvalda delar av verksamheten. Följande projekt har genomförts under år 2015: Granskning av delårsrapport , utförd av PwC Granskning av gemensam nämnd för upphandlingssamverkan, utförd av KMPG Sociala investeringsfonder, utförd av PwC Granskning av integration och mångfald uppföljning av tidigare granskning, utförd av PwC Risk- och väsentlighetsanalys Granskning av årsredovisning och bokslut, utförd av PwC Löpande granskningsarbete Revisorerna har följt nämndernas och kommunstyrelsens verksamhet genom studiebesök, träffar med förtroendevalda och anställda, protokollsgranskning samt uppföljningar/ mindre granskningar föranledda av revisorernas iakttagelser. Under 2015 har revisorerna biträtts av KPMG fram till halvårsskiftet och därefter av PwC. Redovisning av mål och måluppfyllelse Under året uppdaterades i enlighet med revisorernas mål en risk- och väsentlighetsanalys för revisionen i Ludvika kommun. Samtliga planerade granskningar har genomförts. Resultaten av granskningarna har redovisats och kommunicerats med berörda. Måluppfyllelsen avseende planerad och utförd revision bedöms som god. Framtiden Alltmer kommunal verksamhet bedrivs genom samarbete med andra kommuner. Revisionen kommer även under kommande år att arbeta aktivt med att utveckla samarbetsformerna med revisorerna från samarbetskommuner. 58

59 Kommunstyrelsen Ordförande: Leif Pettersson (S) Förvaltning: KC-stab, Stöd och Styrning Chef: Jan Lindström, Jonas Axelsson Verksamhet Kommunstyrelsens förvaltning består dels av kommunstyrelsens stab, dels av stöd- och styrningsförvaltningen. Kommunstyrelsens stab leds av kommunchefen som också är chef över förvaltningscheferna. Staben verkar för att stärka samarbetet inom olika externa organisationer där kommunen deltar. Vidare har staben en samordnande roll för arbetet med intern kontroll. Staben verkar för att bidra till en positiv utveckling av kommunens befintliga företagande och för att främja nyföretagande. Stöd- och styrningsförvaltningen leds av en förvaltningschef som har centrala resurser inom områdena IT, ekonomi, kansli, arbetsmarknadsfrågor och personal till sitt förfogande. Förvaltningen har även ansvar för Upphandlingscenter där kommunerna i Ludvika, Falun, Borlänge, Gagnef, Säter och Hedemora har ett avtal kring upphandlingssamverkan med Ludvika kommun som värdkommun. Hedemora kommun anslöt till samverkan under Inom kanslienheten samordnas kommunens funktioner för kommunikation, säkerhet och kollektivtrafik. Måluppfyllelse Näringslivsfrågorna bedrivs långsiktigt och med målet att förverkliga näringslivsprogrammet. Kanslienheten har under året arbetat med nämndadministration till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen enligt uppsatta mål. Arbetsmarknadsenheten har avslutat ett stort projekt kallat Resursjobb. Målet med projektet var att anställa 50 årsarbetare som uppbar försörjningsstöd. 92 personer kom under projektets tid att få en anställning vilket innebär att projektets mål har nåtts. Inom telefoniområdet på IT enheten nådde vi med god marginal högt ställda mål med kundnöjdhet och tillgänglighet. De mål som ställts upp för minskad sjukfrånvaro har inte uppnåtts. Åtgärdsförslag och handlingsplaner har upprättats av varje förvaltning. Trots det uppgår sjukfrånvaron till 9,2 % för (2014: 8,8 %.) Resultatet av den medarbetarenkät som gjordes under 2014 har analyserats under 2015, varvid förvaltningarna har arbetat fram handlingsplaner för förbättring utifrån det som framkommit i analysen. Ekonomienheten har uppfyllt sina mål med att upprätta tidplaner för budget och bokslutsarbete med anpassad avrapportering till nämnder och styrelser. Den gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan har genomfört drygt 200 upphandlingar under 2015 en ökning med 11 %. Händelser av betydelse Under året har enhetscheferna på IT, personal och AME slutat och förvaltningen har tillsatt tillförordnade chefer i avvaktan på rekryteringar. Även kommunchefen, förvaltningschef stöd och styrningsförvaltningen och chef för kanslienheten har under året haft tillförordnade tjänstebefattningar. Kommunstyrelsens stab Under 2011 blev överenskommet med Spendrups i ett ramavtal att Ludvika kommun projekterar och bygger en vattenledning från Östansbo vattentäkt till Grängesberg. Projektet har inte kunnat slutföras enligt plan på grund av tekniska problem. Under 2015 kom ett arbete igång där kommunen och Spendrups försöker lösa situationen tillsammans med NCC. Kanslienheten Enheten var märkbart påverkad av de flyktingströmmar som kom till kommunen Enhetens säkerhetssamordnare har under större delen av 2015 arbetat mycket med frågor kring flyktingsamordning. En tillfällig anställning som kommunikatör skapades inom enheten för att arbeta med kontakter med medier, men även med den interna kommunikationen. Samhällsbetalda resor har arbetat med att få trafiken att fungera med anledning av tillkomna flyktingar 59

60 i ytterort. Kommunens forum för krisledning aktiverades för att samordna resurser kopplat till flyktingfrågorna. En rekrytering av ny kommunsekreterare har genomförts under hösten Enheten startade under året ett arbete med att införa ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem. Kanslienheten har under 2015 bedrivit ett projekt kopplat till KF beslut om Finskt förvaltningsområde. Projektet kommer att utvärderas under 2016 och blir därefter en naturlig del av Ludvika kommuns verksamhet. Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten har tecknat fyra nya överenskommelser med Arbetsförmedlingen. Det gäller Arbetsträning, Förstärkt arbetsträning, Arbetsträning inom Etableringsuppdraget samt JOB3 förmedling. Jobbsluss som drivs av Arbetsmarknadsenheten i samarbete med Individ och familjeomsorgen förlängdes i juni Projektet kommer att fortgå till 31 december IT enheten Ökad möjlighet till mobil datoranvändning har skapats genom påbörjad utbyggnad av trådlösa nätverk och större inloggningsmöjligheter för att nå Ludvika kommuns nätverk externt. Personalenheten En lönekartläggning har genomförts partsgemensamt under året. Förhandlingsutskottet utvärderade materialet som också använts som en grund för prioriteringar i 2016 års löneöversyn. Personalenheten påbörjade tillsammans med kommunledningen ett arbete med att få fram en värdegrund för kommunen. Arbetet kommer att slutföras under Kommunens personalchef avslutade sin anställning efter sommaren Ekonomienheten Enheten har under året rekryterat en ny ekonom för arbete med social och utbildningsförvaltningen. SKL har genomlyst kommunens ekonomiska situation och presenterade sina slutsatser för kommunledningen och politiska ledningen på en dialogdag. Dagen låg till grund för utarbetande av den åtgärdsplan som kommunen antog för att återställs sitt negativa ekonomiska resultat. Upphandlingscenter UhC En översyn av organisation, bemanning och roller har genomförts under året för att anpassa verksamheten till rådande krav. Upphandlingscenter har haft en ökad efterfrågan på sina tjänster från de samverkande kommunerna under året. Noterbart är att UhC har haft 50 % mindre överprövningar under året. Ekonomisk analys Förvaltningen, exklusive VBU, uppvisar ett positivt resultat på driften med +50 tkr. I detta resultat är kapitalkostnadsförändringar på tkr medräknade. VBU redovisar ett negativt resultat på tkr. Totalen för förvaltningen inklusive VBU och kapitalkostnadsförändringar landar därmed på tkr. Kommunstyrelsen stab Det samlade ekonomiska resultatet gav ett underskott beroende på ökade lönekostnader pga. kommunchefs förändringar under året. Dubbla lönekostnader kommunchef under året. IT enheten +260 tkr. Resultatet är exklusive kapitalkostnadsförändringar på tkr. Arbetsmarknadsenheten tkr. Detta beroende på sjukskriven personal, samt att tillsvidare anställd personal inom egna verksamheter har slutat under året. Även nya intäkter från Arbetsförmedlingen har bidragit till resultatet. Kanslienheten -695 tkr. Resultatet beror främst på fördyring och extra kostnader på kollektivtrafiken under året. Exklusive kapitalkostnadsförändringar på 7 tkr. Förvaltningschef SoS Minskade lönekostnader i och med tillförordnad förvaltningschef. Ekonomienheten Överdraget hänför sig främst till kostnadsslaget personalkostnader inklusive rekryteringskostnader. En kostsam uppdatering av ekonomisystemet under hösten är en annan orsak. Personalenheten Negativa kostnader kopplade till företagshälsovård. Ökade personalkostnader efter omorganisation, samt inköp av möbler och div utrustning. 60

61 Kommunstyrelsen övrigt +985 tkr. Med medlemsbidraget till VBU borträknat visar resultatet på KS övrigt ett resultat på +985 tkr. Anslaget för Högskoleprojekt/ Samarkand har överskridits med -258 tkr. På plussidan kan noteras diverse bidrag +664 tkr, Ks oförutsett +475 tkr och fastighetsskatt +104 tkr. VBU har ett redovisat underskott med tkr. Underskottet beror på att andelen elever på gymnasie- och vuxenutbildning är högre i verkligt utfall jämfört mot den preliminärt reglerade andelen. Investeringsredovisning Kommunstyrelsens investeringar uppgick till 4,4 mnkr, främst till IT-enheten. Anslagen var på 6,5 mnkr. Investeringar till beslutsstödsystem på 1,5mnkr och investeringar på 0,5 mnkr till e-handel/e-fakturering överförs till Framtiden Kommunstyrelsens stab Ny KS organisation kommer att ge mer fokus på målstyrning. Besöksnäringsarbetet som leds genom Visit Södra Dalarna utreder vidare hur besöksnäringsorganisationerna i Dalarna kan samordna sin verksamhet. Förslag till ny organisation förelades KF under Kanslienheten Enheten kommer att arbeta med införande av ett dokument- och ärendehanteringssystem som påverkar hela kommunens administrativa flöden. Fokus kommer också att ligga på införande av en ny hemsida och intranät samt etablera en facebooksida för kommunen. Enheten förstärker under 2016 kommunikationsverksameten permanent. Arbetsmarknadsenheten För att nå större framgång med kommunövergripande mål och målvärden behöver en starkare samverkan mot näringslivet byggas. Ambitionen för arbetsmarknadsenheten är att 100 företag ska kontaktas under 2016 samt att arbetsmarknadsenheten deltar i kommunala, regionala och nationella sammanhang. Visionen är även att finna fler samarbeten med de kommunala bolagen, gymnasieskolan och det lokala föreningslivet. Aktiviteterna är kopplade till kommunens mål om att minska den öppna arbetslösheten i kommunen, både för ungdomar och vuxna. IT enheten IT enheten kommer att driftsätta IT plattform för det nya bolaget WBAB. En telefoniupphandling för alla dalakommuner påbörjas under Fortsatt utbyggnad av fiberkapacitet fortsätter. Pågående arbete med att förbättra tillgängligheten för våra medborgare genom att införa e- tjänster. Personalenheten Medarbetarundersökning kommer att genomföras under Arbetet med värdegrund för kommunen återupptas under 2016 tillsammans med utbildningar till chefer. Långsiktigt arbete för att komma till rätta med kommunens höga sjuktal kommer att prioriteras framöver. Ekonomienheten Slutföra införande och användande av ny kodplan i kommunen, samt fortsätta arbetet med att införa e-fakturering och e-handel. Framtida behov av ett nytt ekonomisystem kommer att aktualiseras under 2016 i och med att befintligt avtal löper ut. Upphandlingscenter Ny upphandlingslagstiftning (LOU) införs En stor förändring inom upphandlingsverksamhet som innebär behov av anpassning. UhC kommer att fortsätta sitt arbete med att verka för att sociala, etiska och miljökrav ställs i varje upphandling. Trolig utveckling att fler dalakommuner ansluter sig till den gemensamma upphandlingssamverkan. Jämställdhetsarbete Jämställdhetsarbetet ska bedrivas enligt stödoch styrningsförvaltningen fastställda jämställdhetsplan. Handikapp/tillgänglighetsåtgärder Stadshusets lokaler är sedan tidigare handikappanpassade. Kommunen hemsida har enkel navigering för funktionshindrade. 61

62 Brottsförebyggande frågor Kanslienheten håller ihop arbetet med det kommunövergripande säkerhetsarbetet genom säkerhetsgruppen. Samverkan kring brottsförebyggande frågor sker via BRÅ, brottsförebyggande rådet. Miljöredovisning Kanslienheten har till skrivarna installerat follow print och har därmed minskat onödiga utskrifter. I princip alla förtroendevalda får sina handlingar elektroniskt. Förvaltningen strävar efter att alltid upphandla miljöriktiga produkter i enlighet med kommunövergripande policy för miljöriktig upphandling. Vid förnyande av leasingavtal på tjänstebilar kommer miljöbilar att avropas. 62

63 Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) Nämndens uppdrag Den gemensamma nämnden består av Falun, Borlänge, Ludvika, Gagnef, Hedemora och Säters kommuner. Den gemensamma nämndens uppgift är att på grundval av samarbetsavtal, reglemente och fastställd gemensam upphandlingspolicy och med stöd av UpphandlingsCenter (UhC) svara för alla upphandlingar med undantag av direktupphandlingar och byggentreprenad samt LOU:s (Lag om offentlig upphandling) tjänstekategori 24 Undervisning och yrkesutbildning, tjänstekategori 25 Hälsovård och socialtjänster, samt tjänstekategori 26 Fritids- och idrottsverksamhet samt kulturverksamhet där medverkan från föreningslivet är aktuell. Verksamheten leds politiskt av en gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU), som består av en ledamot från varje kommun och chef UhC. Affärsnytta för våra samverkande kommuner, goda affärer och samtidigt undvika att samma arbete utförs på flera ställen. Det är kortfattat målsättningen för kommunerna som samarbetar kring upphandling. UhC har genomfört drygt 200 upphandlingar/uppdrag till ett årligt upphandlat värde på 2-3 miljarder kronor. Spännvidden är stor, vi upphandlar allt från kontorsmaterial, konsulter och livsmedel till snöröjning, fordon och fastighetstjänster. Verksamhet väsentliga händelser under perioden Under året har fokus varit operativt upphandlingsarbete, leverans av upphandlingar och avtal. Översyn har skett av UhC:s organisation, bemanning och roller. UhC har haft en ökad efterfrågan på erbjudna tjänster, med ett stort antal upphandlingar av varor och tjänster till de samverkande kommunerna. Genomförande av 1) Ägardialog och 2) UhCdagen 2015 för beställare/sakkunniga/politiker i sex samverkande kommuner. Ekonomi Det blev ett överskott i 2015 års verksamhet med 0,5 mnkr, som återbetalats till medlemskommunerna enligt samarbetsavtalet. Högre externa intäkter på grund av mer sålda tjänster avseende direktupphandling och annonsering. Lägre lönekostnader på grund av vakanser, föräldraledighet och viss sjukfrånvaro. Externt konsultstöd har därför köpts in som medfört högre övriga kostnader. Medarbetare Rekrytering har skett av två nya medarbetare, s.k. ersättningsrekrytering. Antal anställda: 16 medarbetare varav 62 % kvinnor och 38 % män. Stort fokus på arbetsmiljöarbete och att beakta hög arbetsbelastning. Nyckeltal/Verksamhetsmått Ökad andel nöjda kunder. I januari 2016 genomfördes en nöjd kund-undersökning med 163 svarande (61,3 %). Resultatet visar att i snitt 86 % av kunderna är nöjda eller ganska nöjda (2014 var 84 % av kunderna nöjda eller ganska nöjda). Produktivitetsökning om 11 %. Under 2015 har UpphandlingsCenter slutfört 180 upphandlingar/uppdrag ( upphandlingar och upphandlingar). Utveckling/Framtid Anpassning till ny upphandlingslagstiftning (LOU) inför 2017, den största förändringen inom upphandling på ett decennium. Upphandlingsstöd till kommunerna avseende utbildning, direktupphandling, annonseringstjänster och byggentreprenader bedöms komma att öka. 63

64 Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Sten G Johansson (V) Kultur- och fritidsförvaltningen Chef: Stina Stenberg Verksamhet Kultur- och fritidsnämnden ska vara kommunens organ för kultur, fritid och integration. Det innebär ansvar och drift av kommunens inomoch utomhushallar, fritidsanläggningar, evenemang, fritid för barn, ungdomar och funktionshindrade, bidrag till studieförbund och föreningar, lotteritillstånd, konsumentrådgivning, biblioteksverksamhet, kulturmiljövård, konst och allmänkultur. Förvaltningen har integrations- och etableringscenter för nyanlända och driver HVBhem för barn utan vårdnadshavare. Förutom dessa integrationsverksamheter bedriver också förvaltningen tolkförmedling. Måluppfyllelse 1. Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska stimulera till god livskvalité för alla invånare och besökare. 2. Verksamhet för barn- och ungdomar ska prioriteras. Under året har det varit en utmaning att i besparingsåtgärder ha en fortsatt hög kvalité och ett stort utbud för att ge möjlighet till en god livskvalité. Nya riktlinjer har tagits för föreningsbidrag, vilket innebär att större vikt för barn- och ungdomsverksamhet ska gälla fr.o.m Måluppfyllelsen på nämndsnivå är knappt godkänd. Händelser av betydelse Kulturchefen har gått i pension och ersatts med en administrativ chef. Ansvar för konst, allmänkultur och kulturmiljövård har flyttats till förvaltningschef. Åtta arbetslagstjänster har tagits bort och ersatts med två chefstjänster på C-nivå, bibliotekschef och sporthallschef och en biträdande bibliotekschef. Sammanslagning av arbetslag i sporthallen och Folkets hus och ett gemensamt arbetslag för Ludvika sporthall och Grängesbadet. Lorensberga folkbibliotek och Saxdalens folkbibliotek har lagts ner i en åtgärdsplan. All fastighetsskötsel är överförd till LKFAB. Förvaltningen har sagt upp flera föreningslokaler och föreningar har fått stöd till att upprätta egna hyreskontrakt och får föreningsbidrag. Nämnden har tagit nya riktlinjer för föreningsbidrag att gälla från 2017, vilket innebär att större vikt kommer att läggas på föreningars barn- och ungdomsverksamhet vid bedömning av bidragens storlek. Integrationsverksamheten har haft en volymökning som inte varit möjlig att förutse. Närmare 300 nyanlända har blivit nya kommunmedborgare, ca 220 fler än beräknat utifrån avtal om 80. Avtalet för barn utan vårdnadshavare var vid ingången av året 14. Ludvika har under året fått ca asylsökanden i kommunen, vilket också har påverkat förvaltningen, särskilt verksamheten på Frändskapshuset, men också biblioteken och personalen i stort. Ekonomisk analys Inom enheterna fritid idrott och kultur bibliotek redovisas ett resultat i balans med budget. Inom integrationsenheten redovisas ett högt plusresultat beroende på den stora volymökning som inte kunnat förutses och inte intäktsbudgeterats. 64

65 Driftredovisning Kultur- och fritidsnämnden visar ett driftresultat om 79 tkr. Under året har flera åtgärder genomförts som minskat driftbudgeten, se Händelser av betydelse. Integrationsenheten visar ett positivt resultat tkr. Årsarbetare och resultat om personalkostnad Antal årsarbetare har varit 49 och personalkostnad tkr (exkl. integrationsenheten). Integrationsenheten 44 årsarbetare lönekostnad tkr. Investeringsredovisning Investeringsmedel 2015 = 200 tkr Filmduk Aveny 60 tkr Fiber till Folkets hus 60 tkr Övrigt kontorsmöbler (höj och sänkbara skrivbord m.m. Framtiden 2016 kommer att ha en verksamhetsstyrning utifrån de kommunövergripande målen, nedbrutna på nämndsnivå. Det mest utmärkande 2016 är utveckling av biblioteken och Ludvika som Framtidens frilufts- och fritidskommun. Biblioteket utvecklas med en konsthall och det har också påbörjats en genomförandeplan för en barnbiblioteksbuss. Integrationsverksamheten kommer att präglas till stor del av samverkansprojektet Etablering av nyanlända Vägen in. Handikapp/tillgänglighetsåtgärder Taltidningen tillgodoser nyheter till de med lässvårigheter. Biblioteksbussen tillhandahåller böcker till en stor del av invånarna, särskilt de som har svårighet att ta sig till bibliotek på grund av avstånd och funktionshinder. Fritidsenheten bedriver en omfattande kulturoch fritidsverksamhet för funktionshindrade. Brottsförebyggande frågor Kultur- och fritid har en representant i Brottsförebyggande Rådet. Inom flera verksamheter har hotbilder identifierats, varav flera inom förvaltningen har överfallslarm. Miljöredovisning Ett systematiskt miljöarbete pågår i det mest grundläggande inom verksamheterna. Ökad andel ekologiska livsmedel köps in. Jämställdhetsarbete Förvaltningen har en aktuell jämställdhetsplan som ligger som grund för ett systematiskt jämställdhetsarbete med uppföljning 65

66 Nyckeltal/Verksamhetsmått Kultur- och fritidsnämnden Verksamhet/prestation Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Fritid Bidrag fritidsföreningar/invånare Idrottsplatser kostnad per invånare Besök per öppet timme sporthallen Bibliotekskostnad per invånare Bibliotekslån per timme* - - 8,0 Besök/öppettimme (snitt för 6 bibliotek)* Haffas besök/öppettimme 12,8 12,3 Bidrag kulturföreningar kostnad/invånare Bidrag studieförbund kostnad/invånare *Nyckeltalen blir felaktiga med anledning att två biblioteksfilialer har stängt under

67 Social- och utbildningsnämnden Ordförande: Hanna Lindgren (S) Förvaltning: Social- och utbildningsförvaltningen Chef: Mikael Carstensen Verksamhet Social- och utbildningsnämnden (SUN), ansvarar för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, viss fritidsverksamhet samt social verksamhet inom individ- och familjeomsorgen. Nämnden består av 15 ledamöter och ersättare. Nämndens ansvarsområde är till största delen lagbundet och regleras i huvudsak av skollagen, läroplanerna och socialtjänstlagen. Andra viktiga styrdokument är kommunens reglementen, kommunens skolplan och kommunala policys. Förvaltningschefen ansvarar under social- och utbildningsnämnden för förvaltningens ledning och styrning. Under sig har förvaltningschefen tre verksamhetschefer för respektive ansvarsområde, IFO, förskola och skola. Förvaltningschefen har även ett förvaltningsansvar för Västerbergslagens kulturskola (VBK). Kulturskolan styrs av en kommungemensam nämnd med ledamöter från Smedjebackens och Ludvika kommuner. Måluppfyllelse Barn och unga är det första av kommunens strategiska målområden för 2016 till Till detta finns formulerat att kommunen har målet att bli en av landets bästa skolkommuner. Resultatet av detta mäts utifrån kommunrankingen för genomsnittligt meritvärde åk 9 i Sverige. Ludvikas meritvärde för 2015 blir 204,3 meritpoäng. Även om det är en förbättring gentemot föregående år så placerar det Ludvika på blygsamma plats 242. Händelser av betydelse Under året har det skett förändringar vid två tillfällen rörande ledningsorganisationen inom social- och utbildningsförvaltningen. Den nuvarande ledningsorganisationen består av en förvaltningschef som har tre verksamhetschefer under sig. Avsikten med organisationsförändringen har varit att förstärka ledningsorganisationen. Under samma år har även förvaltningen haft sviktande ekonomi med en budgetprognos som redan vid årets första budgetuppföljningar visade på en prognos som skulle innebära ett underskott på många miljoner. Under årets första månader eskalerade det prognosticerade underskottet, vilket föranledde att förvaltningen såg sig nödgade att ta bort ledningstjänster och centrala administrativa funktioner. För skolans del så kan nämnas det förbättrade meritvärdet för 2015 som en viktig händelse. Resultatet blev 204,3 meritpoäng vilket är en förbättring motsvarande ca 7 meritpoäng. Under hösten har skolan haft fokusområdet extra anpassning som pedagogiskt utvecklingsområde. Annan kompetensutveckling som genomförts under året är språkutvecklande arbetssätt och matematiklyftet. Under hösten har skolstrukturutredningen och de förslag på förändringar som den innebär färgat hela skolans arbete. Syftet med förändringarna är dubbelt. Dels handlar det om att skapa en skolorganisation som inte kostar för mycket i förhållande till vad kommunens ekonomi tillåter, men det handlar även om att skapa en skola där behörig personal finns för så många elever som möjligt och där viktiga kompetenser kommer så många elever som möjligt till godo. Den stora strömmen nyanlända till Sverige har även gett avtryck i Ludvika kommuns skolor. Det har löpande tillkommit asylsökande barn som vill gå i skolan. Vid slutet av året hade kommunen 108 asylsökande elever inskrivna i förskoleklass till årskurs 9. Av dessa fanns drygt 50 elever i Fredriksberg. Utöver asylsökande elever har även tillkommit nyanlända elever som har permanent uppehållstillstånd till flera skolor. 67

68 Våren 2015 öppnades Sunnansjö förskola med två avdelningar i nybyggda lokaler och ny utemiljö. Förskolan hade sedan branden i gamla förskolan år 2012 varit placerat i tillfälliga lokaler i äldreboendet Solgärdet. Under våren öppnades även en förskola med sex avdelningar i den södra delen av Ludvika tätort, Solsidans förskola. Trots denna utökning av platser behövdes modulerna vid Lorensbergaskolan även de hållas öppna under april- juli för att erbjuda förskoleplatser. Tack vare dessa enheter kunde full behovstäckning erbjudas under tidig höst Detta innebar inte att alla sökande fick plats på just den förskola man sökt. Under detta år togs beslut att nämnden erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid. Barn som har behov av detta på kvällar, nätter och helger erbjuds plats på Solsidans avdelning Nattviolen. Det gäller för hela kommunens barn utom Fredriksberg som erbjuds på sin ort. Har familjen enbart behov mellan kl erbjuds barnet på sin ordinarie enhet men kan behöva byta avdelning på morgonen. I samband med öppnandet av Solsidans förskola togs ansvaret för kosten för äldreboendet vid Solsidan över av kostorganisationen och från 1 juli så lagas maten för hela Solsidans verksamhet i egen regi. Under de fem senaste åren har kommunen genomfört en stor utbyggnad av förskoleplatser, från februari 2010 till april 2015 har det ökat med 285 förskoleplatser. Under 2015 har 112 ensamkommande asylsökande barn anvisats till kommunen. Från juli till december skedde en markant ökning av mottagandet. Individ- och familjeomsorgen har fått prioritera placeringar av dessa ensamkommande barn samt rekrytering av familjehem till dessa. En ny enhet har fått starta för att möta behovet. Det har skett en ökning av antalet anmälningar som rör barn som far illa. Ökningen består till mesta del av anmälningar gällande asylsökande barn på asylboenden i kommunen. Gällande missbruksvården har flera individer erhållit vård med stöd av LVM, lagen om vård av missbrukare i vissa fall. En ökning av ansökningar om ekonomiskt bistånd har ökat under En stor del av ökningen beror på asylsökande individer som erhållit permanent uppehållstillstånd som söker för det så kallade glappet, i väntan på etableringsersättning. Då individ- och familjeomsorgen inte klarar att hålla kvalitet i arbete har social- och utbildningsnämnden gjort en lex Sarahanmälan. Ekonomisk analys Driftredovisning Den totala budgetramen för 2015 uppgår till 507,8 mnkr vilken omfattar budgettillskottet om 4 mnkr enligt KFs beslut 19 oktober 2015 samt 1,3 mnkr i projektmedel ur den sociala investeringsfonden. Social- och utbildningsnämndens bokslut för 2015 visar mot denna ram ett underskridande med 4,8 mnkr, justerat för kapitalkostnader. Detta resultat består i sin tur av både under- och överskridanden inom förvaltningens olika områden, enligt nedan. För förskolans del slutar året med ett redovisat överskott om 5,5 mnkr. Där är det främst lägre än förväntad hyra för Solsidan, förkortade kötider vilka gett högre intäkter, samt vikarieanskaffnings- och inköpsbegränsningarna som gemensamt bidragit till överskottet. Grundskolan visar i bokslutet ett överskott på 2,2 mnkr, och även här är det inköps- och vikarieanskaffningsbegränsningarna som är de enskilt tydligaste förklaringsfaktorerna. Dock varierar resultatet ganska mycket mellan enheterna där vissa gör stora överskott medan andra gör stora underskott. Då också prognosvariationerna är stora från månad till månad är ett viktigt utvecklingsområde för förvaltningen att skapa såväl en tydligare intern budget som en enklare uppföljning av denna. Efter att ha prognostiserats med underskott hela året vändes administrationskostnaderna i ett överskott om 0,5 mnkr till bokslutet, där vissa av höstens beslut om restriktioner gav större utfall mot årets slut än förväntat. Kostorganisationen redovisar ett underskott om 1,4 mnkr, vilket först och främst orsakats av det kraftigt fördyrade transportkostnaderna som 68

69 följt av nytt avtal. Även det nya avtalet om höjning av lägstalönerna för kostorganisationens personal har bidragit till underskottet. IFO redovisar i bokslutet ett underskott om 2,3 mnkr, som grundar sig på ett ökat antal placeringar enligt LVM med fortsatt eftervård samt pågående förlängda placeringar. Kostnaden för öppenvården har ökat och familjehemsplaceringarna har ökat. Sammantaget har de begränsningar som infördes på främst inköp gett en stor positiv effekt på resultatet. Det prognostiserade överskottet visar att social- och utbildningsförvaltningens verksamheter har nått en budget i balans, utan att behöva nyttja de 4 mnkr i ramhöjning som kommunfullmäktige beslutade att tilldela social- och utbildningsnämnden. Det ger en viktig signal om att verksamhetens anpassning av kostnadsnivån, till en nivå som motsvarar de av fullmäktige ursprungligen beslutade ekonomiska ramarna, nu är genomförd. Årsarbetare och personalkostnad Grundbudgeten för 2015 utgick från 760 tillsvidareanställda till en årlig kostnad om 374,5 mnkr. Under året har sedan tilläggsbudget anslagits om sammantaget 4,9 mnkr för lönekostnader, vilket motsvarar ca 9 heltidstjänster. Sammantaget ger detta en budget om 379,4 mnkr för beräknat 769 tillsvidareanställda. Utfallet visar på ett underskridande om ca 8,2 mnkr och 19 heltidstjänster mindre än beräknat. Samtliga förvaltningar underskrider sin lönebudget, alltmedan kostorganisationen och IFO ändå synes öka antalet heltidstjänster trots att lönekostnaden minskar. Dock finns en brist i den personalstatistik som finns att tillgå, då det antal som presenteras utgår från vilken omfattning en tjänst har som grund och inte är justerad för olika typer av frånvaro. Detta förklarar att för kostorganisationen syns det inte i antalet tillsvidareanställda att flera frivilligt valt att justera ned sin arbetstid med tjänstledighet utifrån de heltidsanställningar som nu erbjuds som grund. För IFOs del är det sannolikt så att den höga sjukfrånvaro som registrerats under året inte heller visas i den gängse personalstatistiken. Inom grundskolan å andra sidan är utfallet 16 tillsvidareanställda färre medan i princip ingen avvikelse syns på utfall lönekostnader mot budget, vilket sannolikt beror på att olika tillägg till lönekostnader för t ex karriärtjänster och nytt arbetstidsavtal inte budgeterats korrekt. I barnomsorgen som underskrider budget med 5,1 mnkr och 10,5 tillsvidareanställda har vikarier nyttjats mer än planerat. Sammanfattningsvis kan konstateras att även om lönekostnaderna för tillsvidareanställd personal är lägre än budget, ligger utfallet på lönekostnaderna totalt sett högre än budget, vilket förklaras av de volymökningar som såväl barnomsorg, skola och IFO har erfarit under året, och där det ökade personalbehovet flera gånger fått lösas med hjälp av tillfälligt anställd personal. Investeringsredovisning Av totalt anslagna investeringsmedel till SoU om 1,6 mnkr har endast 0,4 mnkr nyttjats. Behovet är fortsatt stort i verksamheten av dessa investeringsmedel, men då flera av investeringsinsatserna ej har kunnat genomföras i den takt som planerats, kommer kvarstående medel i möjligaste mån balanseras över till Framtiden Under 2016 kommer grundskolan att införa en-till-en i flera årskurs från årskurs 6 och uppåt. Satsningen på att utveckla pedagogiken runt den IT-baserade verksamheten syftar till att fortsätta det förändringsarbete som redan påbörjats i förvaltningen. Med tillgång till rätt utrustning och med rätt kompetens hos pedagogerna blir IT-baserade lösningar en naturlig del i varje pedagogs yrkesutövande. Kombinationen av utrustning och kompetens blir nyckeln till en bättre verksamhet med ett ökat resultat för skolorna i Ludvika kommun och bättre förutsättningar för våra unga att lyckas i framtiden. Skolstrukturen kommer att förändras under Mycket arbete kommer att läggas på att skapa en så bra övergång från den gamla skolstrukturen till den nya. Vid sidan om kompetensutveckling som är relaterad till pedagogisk IT-användning så kommer förvaltningen även att satsa på att kompetensutveckla personal i språkutvecklande 69

70 arbetssätt. Detta för att skapa bättre förutsättningar för såväl svensktalande som nyanlända elever att lyckas i skolan. Regelverket kring nyanlända elever har uppdaterats och utvecklats så att nya krav ställs på skolan. Skolan kommer att organisera om sin verksamhet för att kunna leva upp till kraven och skapa goda förutsättningar för nyanlända elever att lyckas. Vad gäller förskolan så är behovet av nya platser fortfarande stort. Som ett led i det arbetet kommer en ny förskola med fyra avdelningar att öppnas vid Kasttjärnsparken, och avtalet på modulerna vid Lorensberga är förlängt 2016 ut. Medvetet arbete för att säkra platsbehovet även framåt i tiden pågår. Genom bl.a. en genomförd taxehöjning och statliga bidrag så kommer satsningar ske på kvalitetshöjande åtgärder. Individ- och familjeomsorgen står inför flera av sina största utmaningar på många år. Kommunen har svårt att rekrytera socionomer och år 2019 krävs att alla som arbetar med barn inom individ- och familjeomsorgen skall ha socionomexamen. Kompetensutveckling inom integrationsarbete är av vikt för personalen. Att få ordning i organisationen och reda ut de brister som nu råder måste prioriteras. Jämställdhetsarbete Under 2016 kommer arbetet med den nya jämställdhetsplanen att fortgå. Handlingsplanerna är inte till fullo konkretiserade ännu. Jämställdhetsombud är utsedda, och kommer att involveras i arbetet. Handikapp/tillgänglighetsåtgärder Nämnden arbetar kontinuerligt med tillgängligheten till samtliga verksamheter för alla barn, elever, brukare och besökare. Detta gäller inte bara den fysiska tillgängligheten utan också möjligheten att delta i verksamheterna på lika villkor. Specifikt kommer nämnden under 2016 arbeta med att säkerställa att betydande information om förvaltningens verksamheter är tillgänglig för alla medborgare. Brottsförebyggande frågor I skolan har det blivit ett hårdare klimat. I landet har vansinnesdåd gjort att människor mist livet i skolans verksamheter. I Ludvika har detta tack och lov inte inträffat, men nog så allvarliga incidenter med bombhot har inträffat. Skolan har under 2015 uppdaterat sin handlingsplan för agerande vid olika former av hot om våld och våld för att det ska finnas en beredskap om någonting skulle inträffa. Förvaltningen har även ett upparbetat samarbete med kommunens säkerhetssamordnare. Förebyggande arbete genomförs på skolorna och en dialog inom kommunen sker kring frågan om hur fastigheterna kan kompletteras med utrustning som gör att de skyddas mot intrång av obehöriga, samt möjliggör larmsystem för att påkalla eventuella hotfulla situationer till elever och personal på en skola. Verksamhetschefen för individ- och familjeomsorgen ingår i kommunens lokala BRÅ. Fokus har varit att hitta en plan för hur kommunen arbetar mot våldsbejakande extremism. Miljöredovisning Under 2015 har förvaltningen intensifierat arbetet med arbetsmiljöförbättrande åtgärder då man tillsammans med Miljökontoret tagit fram Handlingsplan för arbetet med skadliga ämnen i förskola och skola. I det arbetet gör man kartläggningar och tar bort skadliga ämnen utifrån en plan. Utbildningsinsatser har genomförts. Kostorganisationen fortsätter sitt arbete med att höja andelen Kravmärkta livsmedel. 70

71 Västerbergslagens kulturskolenämnd Ordförande: Mohammed Alkazhami (S) Förvaltning: Social- och utbildningsförvaltningen Chef: Mikael Carstensen Verksamhet Västerbergslagens Kulturskola, VKS, är en gemensam Kulturskola för Ludvika och Smedjebackens kommun sedan Under 2009 skedde ett namnbyte från Västerbergslagens dans- och musikskola till Västerbergslagens Kulturskola. Verksamheten leds av en gemensam nämnd mellan de berörda kommunerna bestående av sju ledamöter med suppleanter från de båda kommunerna. Förvaltningsansvaret ligger på förvaltningschefen vid social- och utbildningsförvaltningen i Ludvika. Nämnden sammanträder fem gånger per läsår. Vid sammanträdena deltar kulturskolechefen samt SoU förvaltningschef. Kulturskolans ämnen musik, dans, teater och digitalt skapande ger eleven möjlighet att utveckla olika kulturella uttrycksformer. Genom undervisningen stärks elevernas självkänsla och de får en vana att stå på scenen och vänja sig vid publikkontakten. Därför är Kulturskolans utåtriktade verksamhet med konserter och föreställningar en viktig del av arbetet med elever. Kulturskolans personal är anställd av Ludvika kommun, och följer skolans läsår och terminer. Vokal- och instrumentalundervisningen sker i huvudsak på elevens skola eller i Kulturskolans lokaler. Dansverksamheten sker i huvudsak i VBUs lokaler. Händelser av betydelse Kulturskolan har ett stort antal konserter och föreställningar under hela året. Bland de större evenemangen kan nämnas Kulturskolans engagemang vid SkidVM i Falun. Under 10 dagar medverkade 350 elever och på hemmaplan, på en utescen i Falun och i olika länsgemensamma konserter och föreställningar. Det var en stor kraftsamling för Kulturskolan som gav ett fantastiskt resultat och fina minnen för eleverna. Under hösten genomfördes en stor höstkonsert, ett stort antal spelningar på äldreboenden i båda kommunerna och ett antal lucia- och julkonserter. Kulturskolans lokaler i Kyrkskolan är för små och för få för den utökade verksamheten. Under 2015 har arbetet med att hitta nya lokaler fortsatt. Under 2015 gjordes en revidering av samverkansavtalet mellan Ludvika och Smedjebackens kommuner gällande Västerbergslagens Kulturskola. Ekonomisk analys Kulturskolans budget baseras på kommunalt bidrag samt elevavgifter och andra externa intäkter Resultatet för 2015 blev ett överskott på 175 tkr efter justering av bidragsdel, egenavgift och kapitalkostnadsförändringar. Bruttokostnaden för 2015 var 12 mnkr. Kommunbidraget från Ludvika blev 7,7 mnkr och intäkter från Smedjebacken blev 2,7 mnkr. För att kunna genomföra skolprojekt bidrar Ludvika med 400 tkr och Smedjebacken med 160 tkr. Medlen används till projekt i samarbete med för- och grundskolan. Övriga intäkter kommer från elevavgifter, entréavgifter och sålda tjänster som uppgår till 1,1 mnkr. Överskottet för 2015 beror på ökad försäljning av tjänster till grundskolan och gymnasiet, sjukskrivningar och minskad kostnad på inköp. Investeringsbudget 2015 Kulturskolan tilldelades tkr i investeringsbudget från Ludvika kommun. För investeringsmedlen har det köpts in instrument och ljudanläggningar etc. Framtiden Beslut om att Kulturskolan ska flytta till nya lokaler har fattats av kulturskolenämnden. Flytten beräknas genomföras under sommaren

72 Jämställdhetsarbete Av Kulturskolans elever är 70 % tjejer och 30 % är killar. Av tillsvidareanställd personal är 52 % kvinnor och 48 % män. Kulturskolans jämställdhetsplan är förankrad i personalgruppen och fastslagen på ett samverkansmöte. Handikapp/tillgänglighetsåtgärder Varje år genomförs en skyddsrond där arbetsplatserna granskas ur bl.a. tillgänglighetssynpunkt för handikappade. Eventuella behov av åtgärder påtalas och åtgärdas. 72

73 Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Åsa Bergkvist (S) Vård- och omsorgsförvaltningen Chef: Margareta Karlsson Verksamhet Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för kommunens äldreomsorg, omsorgen om funktionshindrade och hemsjukvården i ordinärt boende. Nämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Vård- och omsorgsnämnden ska erbjuda och ge det stöd som den enskilde (brukaren) behöver för att utifrån sin situation och sina önskemål kunna leva ett så självständigt och innehållsrikt liv som möjligt. Det är vård- och omsorgsförvaltningens personal, cirka personer, som på uppdrag av vård- och omsorgsnämnden driver olika verksamheter och genomför de beslut som nämnden fattar. Vård- och omsorgsförvaltningen har tre ansvarsområden som leds av områdeschefer. Områdena är utredning, äldreomsorg/hemsjukvård och LSS/psykiatri. Cheferna utgör tillsammans med förvaltningschefen och staben förvaltningens ledningsgrupp. Förvaltningen har en engagerad och kompetent personal inom olika områden som arbetar med att förmedla vård och omsorg av god kvalitet, samt genomföra de administrativa insatser som krävs inom området. Med utgångspunkt från gällande lagstiftningar och riktlinjer fastställer vård- och omsorgsnämnden mål för verksamheten. Ytterst är det frågan om att ge kommuninvånarna service, vård och omsorg som vård- och omsorgsnämnden gett anvisningar om i olika riktlinjer och praxis. Måluppfyllelse Vård- och omsorgsnämnden följer noggrant den verksamhet man ansvarar för. Uppföljningen av måluppfyllelse sker genom muntliga och skriftliga redovisningar både på ordinarie sammanträden och på särskilda seminarier. Jämförelser, enkäter, besök i verksamheten, i kontakt med organisationer och med enskilda kommunmedborgare ger en god bild av hur uppställda mål genomförs. Olika tillsynsmyndigheters utlåtande och bedömningar jämsides med den kommunala uppföljningen genom revision, förstärker bedömningen av vård- och omsorgsnämndens verksamhet. Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att styra mera med mål och infört metoden balanserat styrkort. Med uppställda mål vill politikerna visa för ledning och personal hur uppdraget ser ut, vad som prioriteras och vad som ska uppnås. Målen och verksamheten sätts och följs upp ur fyra perspektiv; Brukare och allmänhet, process och medarbetare, utveckling samt ekonomi. Perspektiv Brukare och allmänhet Strategiska mål (inriktningsmål) Trygg allmänhet. Nöjda brukare. Framgångsfaktorer (effektmål) Aktuell information, aktiv kommunikation. God upplevd kvalitet. Mått och målvärden 2015 (produktionsmål) Minst 45 pressmeddelanden och/eller nyheter på webben. Utfall mått: 54 pressmeddelanden och/eller nyheter på webben. Minst 90 % av brukarna nöjda med omsorgen i sin helhet (ÄO). Utfall mått: 86 % är nöjda med helheten (ÄO) Minst 60 % av personalen tror att brukarna är nöjda med omsorgen i sin helhet. Utfall mått: 63 % av personalen tror att brukarna är nöjda med helheten. -Minst 90 % av brukarna känner trygghet (ÄO) Utfall mått: 87 % av brukarna känner trygghet (ÄO) 73

74 Perspektiv Process och medarbetare Strategiska mål (inriktningsmål) Brukarens behov och önskemål styr. Gemensam värdegrund. Motiverade medarbetare med rätt kompetens. Effektiva arbetssätt och verksamhetsstöd. Framgångsfaktorer (effektmål) Individanpassad verksamhet. Värdegrund känd och förankrad. Medarbetare som trivs och mår bra. Kvalifikationskrav och kompetensutveckling Aktiv användning av nationella kvalitetsregister Mått och målvärden 2015 (produktionsmål) Minst 85 % av brukarna delaktiga i att upprätta sin genomförandeplan. Utfall mått: 64 %. En ökning, men vi har inte nått målvärdet. Minst 87 % av brukarna har utsedd kontaktpersonal. Utfall mått: 73 %. Vi har ännu inte nått målet. Minst 90 % av brukarna tycker att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål Utfall mått: 81 % tycker att personalen tar hänsyn till önskemål (ÄO). Vi har inte nått målet. Minst 80 % av personalen tycker att man låter brukarens behov och önskemål styra. Utfall mått: 75 % av personalen tycker att man tar hänsyn till brukarnas önskemål. Målet är inte nått. Minst 17 timmar per årsarbetare i avsatt tid för värdegrundsarbete. Utfall mått: 17 timmar avsatt tid per årsarbetare för värdegrundsarbete. Minst 97 % av brukarna tycker att personalens bemötande är bra (ÄO). Utfall mått: 95 % av brukarna är nöjda med bemötandet (ÄO). Målet är inte nått. Minst 70 % av personalen tror att brukarna tycker att personalens bemötande är bra. Utfall mått: 69 % av personalen tror att brukarna är nöjda med bemötandet. Högst 2,4 % korttidssjukfrånvaro. Utfall mått: 2,64 % korttidssjukfrånvaro. Korttidsfrånvaron har ökat något. Minst 90 % av nyrekryterad personal har efterfrågad utbildning Utfall mått: 95 % av omvårdnadspersonalen har efterfrågad utbildning. Minst 85 % av brukarna är riskbedömda i Senior Alert (ÄO SÄBO). Utfall mått: 49 %. Vi har inte nått målet. Perspektiv Utveckling Strategiska mål (inriktningsmål) Stark utvecklingskraft. Framgångsfaktorer (effektmål) Nära kontakt med utbildning/forskning. Ta tillvara alla medarbetares initiativkraft. Mått och målvärden 2015 (produktionsmål) Minst 18 anställda har behörighet att ta emot studenter på högskolenivå. Utfall mått: 19 anställda har behörighet att ta emot studenter på högskolenivå. Minst 67 % av personalen tycker att man tillsammans utvecklar och förbättrar arbetet. Utfall mått: 69 % av personalen tycker att man utvecklar arbetet. Perspektiv Ekonomi Strategiska mål (inriktningsmål) God ekonomisk hushållning. Framgångsfaktorer (effektmål) Kontroll över ekonomin. Effektiv användning av resurserna. Mått och målvärden 2015 (produktionsmål) Ekonomiskt utfall = 0. Utfall mått: 0 %. Högst 450 kr per hemtjänsttimme (äldreomsorg). Utfall mått: 433 kr per hemtjänsttimme. Högst kr per dygn i särskilt boende (äldreomsorg). Utfall mått: kr per dygn. Högst kr per dygn i särskilt boende (psykiatri). Utfall mått: kr per dygn. Vi har inte nått målet. 74

75 Högst kr per dygn i gruppbostad vuxna (LSS). Utfall mått: kr per dygn. Högst 64 kr per SFB-timme personlig assistans. Utfall mått: 72 kr per SFB-timme. Målet har inte uppnåtts. Vård- och omsorgsnämndens verksamhet uppfyller i stort de krav och de förväntningar som lagstiftning och kommunmedborgarna ställer på verksamheten. Händelser av betydelse Under året har förvaltningen fortsatt arbetet med att optimera personalbemanningen. Främst genom arbetet med verksamhetsanpassade scheman. Arbetet med att förbättra förvaltningens bemanningsenhet har fortsatt. All vikarietillsättning av vårdpersonal sköts via bemanningsenheten. Hemtjänsten har ett fortsatt stor efterfrågan då fler väljer att bo kvar i ordinärt boende. Utveckling med stöd av prestationsersättning har genomförts inom området LSS och psykiatri. Utvecklingsarbete för att förbättra och kvalitetssäkra biståndshandläggningen har genomförts och nämnden har antagit riktlinjer för hemtjänst. Arbetet med att minska sjukfrånvaron har pågått under året och följt den handlingsplan som reviderades i början av året. Nästa utvärdering/revidering av handlingsplanen genomförs i början av Arbetet med att genomföra den åtgärdsplan, budget i balans, som kommunfullmäktige beslutade om i augusti har startat. För nämndens del innebar det en nedläggning av 10 korttidsplatser. Denna neddragning genomfördes innan årsskiftet och har effekt från Ekonomisk analys Vård- och omsorgsnämndens resultat 2015 ger ett underskott med -1,1 mnkr, -0.8 mnkr efter justering av kapitalkostnad. Vård- och omsorgsnämnden har under året fått ett tillskott på 10 mnkr från kommunfullmäktige. Under året har nämnden beslutat om minskad personaltäthet i särskilda boenden, hemtjänst och psykiatri. Huvuddelen av underskottet ligger inom äldreomsorgens hemtjänst och inom LSS personliga assistentverksamhet. Vård- och omsorgsnämndens verksamhet är i stort sett endast lagreglerad verksamhet, varför förändringar/minskningar av verksamheten endast kan ske med långsiktig planering. Enskilda vårdtagare är säkerställda vård och omsorg genom lagstiftning. Framtiden Ludvika kommun har en minskande andel äldre när det gäller antalet äldre inom de högre åldersskikten, men med viss variation mellan de olika församlingarna. Anpassning av antalet boendeplatser fortsätter eftersom tillgång och efterfrågan kan variera över tid i de olika kommundelarna. I kommunfullmäktiges åtgärdsplan, för en budget i balans, kommer ett äldreboende att läggas ner under Förslag, planering och genomförande av en nedläggning kommer att genomföras under Vård- och omsorgsförvaltningen är personalintensiv med en verksamhet som omfattar dygnets alla timmar årets alla dagar. Verksamheten har behov av att kunna rekrytera utbildad personal. Stora och riktade ansträngningar kommer att behövas. Vissa personalgrupper är det redan nu svårigheter att kunna rekrytera. Till exempel sjuksköterskor. Verksamheten för funktionshindrade är svårprognostiserad, eftersom lagstiftning och trender kan ge oväntade svängningar i verksamheten. Arbetet med mål- och målstyrning kommer att gå vidare och anpassas till de kommunövergripande målen Fortsatt arbete med hållbar bemanningsprocess genom verksamhetsanpassad schemaläggning. 75

76 Jämställdhetsarbete Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar med jämställdhet utifrån en fastställd jämställdhetsplan. Jämställdhetsplanen och det övriga jämställdhetsarbetet drivs av en jämställdhetsgrupp bestående av medarbetare/representanter från olika delar av förvaltningen. Jämställdhet är en fast punkt på arbetsplatsträffarna. Miljöfrågorna integreras i verksamheten och finns med i enheternas verksamhetsplaner inom förvaltningen. System för källsortering finns vid de olika enheterna. Riskavfallet hanteras enligt föreskrift, glas och papper återvinns. Handikapp/tillgänglighetsåtgärder Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för kommunens omsorg om de funktionshindrade. Alla funktionshindrade ska tillförsäkras tillgänglighet och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Under året har åtgärder/insatser gjorts i syfte att förbättra det dagliga livet för personer som har någon form av funktionshinder. Samverkan mellan representanter för olika handikappgrupper har skett under året i olika projekt, handikappråd och samverkansgrupper. Deltagande i samarbetsgrupper med social- och utbildningsförvaltningen och landstingets psykiatri för att förbättra samarbetet kring de psykiskt funktionshindrade. Brottsförebyggande frågor Vård- och omsorgsnämnden har genom sin representant i kommunens brottsförebyggande råd deltagit i det brottsförebyggande arbetet. Vård- och omsorgsförvaltningen har genom kommunens säkerhetsgrupp arbetat med brottsförebyggande åtgärder t.ex. registrering av skador, polisanmälningar och incidentrapportering. Miljöredovisning Förvaltningen utgår i all verksamhet från att människors hälsa ska skyddas och att sparsamhet med naturresurserna iakttas. Förvaltningen upphandlar produkter och uppdrag som är skonsamma mot miljön ur ett livscykelperspektiv. 76

77 Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Åsa Wikberg (MP) Förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen Chef: Göran Andersson Verksamhet I samhällsbyggnadsnämndens uppdrag ingår strategisk planering, mark och exploatering, drift och underhåll av vägar, parker och grönområden, kommunens fastigheter, vatten och avlopp samt avfallshantering. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar också ekonomiskt för myndighetsnämnden miljö och byggs verksamhet. Samhällsbyggnadsnämnden har även personalansvaret för de personer som arbetar åt myndighetsnämnden miljö och bygg och förvaltningen består således även av medarbetarna som har delegation från myndighetsnämnden miljö och bygg. Måluppfyllelse Samhällsbyggnadsnämnden arbetar för att bidra till att kommunfullmäktiges mål för 2015 ska uppnås. Inom målområdet Barn och unga har nämnden med de resurser som står till förfogande förbättrat lekparker. Dessutom är fastighetsfrågor kopplade till barn och unga i form av förskola och skola ett viktigt arbete. Inom utbildning, arbete och näringsliv är det stort fokus på att möjliggöra för att bygga bostäder i attraktiva lägen genom att arbeta med detaljplaner såsom kvarteret Orren samt Laggarudden etapp 4 samt upplåta mark. Dessutom görs arbetet med att iordningställa industrimark för att möjliggöra företagsetableringar eller expansion av befintliga företag. De lekparker som skulle bli tillgänglighetscertifierade är inte färdigbyggda, utan arbetet pågår och kommer att färdigställas nästa år. Vid mätningar av kundnöjdhet som mäter hur kunderna som varit i kontakt med verksamheten tycker att det fungerar så placerar sig Ludvika på en total fjärdeplats i Stockholm Business Alliance, SBA, undersökning. Under året har stor vikt lagts vid att utveckla infrastrukturen och framför allt genom att arbeta tillsammans med Trafikverket för att förverkliga en upprustning av genomfarten genom Ludvika. Inom Livsmiljö Tillgänglighetsbarometer har Ludvika kommun placerat sig på 169 plats mot målsättningen bland de 5 bästa. Dock föreligger det mycket mätfel i undersökningen men det borde inte vara hela förklaringen. Arbetet med att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram påbörjades i slutet av året och kommer att fortsätta nästa år. Det ökade behovet av bostäder aktualiserar frågan ännu mer. Ludvika hade som mål att placera sig topp 5 när Avfall Sverige utser Årets bästa avfallshanterare. Detta görs inte längre utan flera olika index mäts och ingen samlad bedömning görs på så sätt som var i målet. Händelser av betydelse Under året har nämndens förvaltning bytt förvaltningschef och har under en period haft en tillförordnad förvaltningschef. Det har gjort att kontinuiteten under året inte varit bra. En ny återvinningscentral på Björnhyttan invigs för att förbättra arbetsmiljön och tillgängligheten för kunderna. Anläggningen har visat sig fungera mycket bra och kunderna är mer nöjda. Vattenledningen mellan vattenverket i Östansbo och Grängesberg har under året varit ett återkommande inslag i arbetet. Under december har NCC meddelat att de ska lägga om ledningen. De rättsliga frågorna kommer att lösas därefter. Kommunfullmäktige fattade i september beslut om att verksamheterna vatten och avlopp samt avfall ska bedrivas i bolagsform i ett gemensamägt bolag med Smedjebackens kommun. Bolaget heter Wessman Barken Vatten och Återvinning AB. Ett arbete med att ta fram en VA-plan, som ska beskriva den framtida utbyggnaden av vatten och avlopp i kommunen, har påbörjats. Under året har en VA-översikt tagits fram som beskriver nuläget i kommunen vad det gäller vatten och avlopp. 77

78 Under hösten har ett stort arbete gjorts med att ta fram underlag till att gå vidare med den samordnade fastighetsförvaltningen som kommunfullmäktige beslutade om Ett kompletterade beslutsunderlag har arbetats fram som kan ligga till grund för fortsatt arbete i frågan och eventuell överföring av de kommunala fastigheterna till Ludvika kommunfastigheter AB. Skolutredningen som gjorts under hösten har påverkat arbetet genom att olika alternativ som funnits översiktligt måste beskrivas även ur ett fastighetsperspektiv. Detta har medfört ett stort merarbete. En av de största händelserna i Sverige i år var det otroliga ökningen av flyktingar som kommit och så även till Ludvika. Här har arbetet med att hitta lokaler för ensamkommande barn varit mycket påfrestande. Nämnden har även berörts av myndighetsnämndens miljö och byggs stora anstormning av olika myndighetsärenden rörande flyktingar. Ekonomisk analys Driftredovisning Efter justering/tillägg med 0,2 mnkr avseende förändrade kapitalkostnader redovisas totalt ett överskott med 3,5 mnkr. De förändrade kapitalkostnaderna avser de skattefinansierade verksamheterna. Överskottet fördelas med 2,5 mnkr för de skattefinansierade verksamheterna och 1,0 mnkr för de taxefinansierade verksamheterna. Redan tidigt under året beräknades kostnaderna för vinterväghållningen överstiga budget. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade därför om sparkrav på andra verksamheter inom gataparkverksamheten för att täcka underskottet och få budgeten i balans. Vinterväghållningens kostnader översteg budget med 4,1 mnkr. Dessa merkostnader har täckts inom gataparkverksamhetens befintliga budget och beslutat sparkrav har uppnåtts. Mer intäkter med 1,5 mnkr redovisas inom administrationen beroende på att overheadkostnader har debiterats ut på verksamheterna även för tjänster som varit vakanta under året. Del av dessa intäkter 0,4 mnkr avser intäkter för EUprojekt som redovisat ett överskott. Miljö- och byggenheten redovisar ett överskott med 1,3 mnkr på grund av lägre kostnader för It-behandling, personalsociala kostnader och vakanta tjänster. VA-enheten redovisar ett överskott med 1,3 mnkr. Det beror på högre intäkter med 6,1 mnkr på grund av ökad försäljning av vatten och avlopp och intäkter från ramavtal Spendrups. Kostnaderna har ökat med 4,8 mnkr på grund av den utökade produktionen. Årsarbetare och personalkostnad Antalet årsarbetare var den sista december 123,10 årsarbetare. Det är 17,15 årsarbetare färre än budgeterat, i huvudsak beroende på vakanta tjänster som inte tillsatts. Lönekostnaden för de tillsvidareanställda är därför 5,9 mnkr lägre än budget. I den totala bokförda lönekostnaden på 68,2 mnkr ingår även löner för visstidsanställda säsongsarbetare och vikarier. Investeringsredovisning Totalt redovisas ett överskott med 111,9 mnkr varav 37,7 avser de skattefinansierade verksamheterna och 74,2 mnkr avser de taxefinansierade verksamheterna. Under året har det investerats 53,3 mnkr varav 19,3 mnkr i fastigheter, 15,6 mnkr i gata- parkverksamheten, 13,9 mnkr i vatten- och avloppsverksamheten, 1,5 mnkr i avfallsverksamheten, 0,1 mnkr i friluftsanläggningar, 2,4 mnkr i inköp av fastigheter, och 0,5 mnkr i övrig verksamhet. Några projekt som pågått under året; Nybyggnation Sunnansjö förskola 7,4 mnkr, Reinvesteringar gator 4,3 mnkr, Belysning 3,9 mnkr, Väsmanstrand 3,3 mnkr, Vattenledning Blötberget 1,8 mnkr, Utbyggnad etapp 2 ÅVC Björnhyttan 0,9 mnkr. Framtiden Under 2016 måste ett arbete med ansvar och rutiner göras i samband med att driften för verksamheten vatten och avlopp samt avfall överförs till Wessman Barken Vatten och återvinning genomförs. Genom att det är många olika delar som måste gås igenom kommer det 78

79 att vara många i kommunen som blir delaktiga i arbetet. I samband med bolagisering av vatten och avlopp kommer verksamheten inom gata park att påverkas ganska mycket. Under 2016 kommer ett antal medarbetare som utför arbete åt den verksamheten som bolagiseras få erbjudande att följa med i bolagiseringen. Vilka övriga effekter som det blir på längre sikt är svårt att se i detalj i dagsläget. Kommunfullmäktige kommer förhoppningsvis fastställa vilka principer som gäller för den framtida fastighetsförvaltningen utifrån det underlag som är framtaget. Därefter måste ett arbete göras som är tidskrävande och sträcker sig över flera år. Skolstrukturutredningen kommer under de kommande åren få stor påverkan på de fastigheter som nämnden ansvarar för. Beroende på vilka olika beslut som fattas, kan de innebära både försäljning av fastigheter, nybyggnationer och renovering av fastigheterna. Till detta kommer olika tillfälliga lösningar att vara nödvändiga under själva förändringstiden. Detaljplaner för kvarteret Orren kommer att färdigställas och en byggstart sker så fort som intressenter finns och olika finansieringslösningar kommit fram. Området är kommunal mark som ska försäljas till en eller flera byggherrar för uppförande av bostadshus. Under byggnaden är det tänkt att ett parkeringsgarage för allmän parkering ska finnas. Rent allmänt måste nämnden möjliggöra för att bygga mer bostäder i attraktiva lägen. Arbetet med Trafikverket kommer att fortsätta med genomfarten Ludvika, tunnel under järnvägen vid Stensveden samt ny bro över järnvägen till Väsman strand. Området vid Väsmans strand kommer också att planläggas. Visionen är att det bland annat ska byggas bostäder. Det kommande året planeras en VA-policy, som beskriver vilka principer som ska gälla för att få kommunalt vatten och avlopp, antas av kommunfullmäktige. Utifrån denna ska sedan en VA-plan fastställas som mer i detalj beskriver vilka områden och när kommunalt vatten kommer att dras fram. Vissa områden i kommunen kommer aldrig att få kommunalt vatten och avlopp utan måste ordna detta på egen hand. Vattenledningen till Grängesberg ska läggas om och det innebär att kommunen kan förse Spendrups med mer vatten. Detta möjliggör förhoppningsvis att företaget kan expandera. Stora investeringar kommer att behöva göras för att kunna anpassa Gonäs avloppsreningsverk till kommande miljökrav. Nytt tillstånd krävs för anläggningen och därmed kommer nya strängare krav att ställas på verksamheten. Under det kommande året ska beslut tas hur insamling av matavfall ska gå till och om fastighetsnära insamling ska införas i Ludvika. Matavfallsinsamling måste ske och frågan om förpackningar också ska samlas in nära hushållen utreds av samhällsbyggnadsnämnden. Jämställdhetsarbete Samhällsbyggnadsnämnden har under året antagit en egen Jämställdhets- och mångfaldsplan som gäller för Den innehåller 8 mål och 31 aktiviteter som ska genomföras. Arbetet med implementeringen har påbörjats framför allt genom att göra Jämställdhets och mångfaldsplanen känd hos alla anställda. Handikapp/tillgänglighetsåtgärder Tillgänglighetsfrågor beaktas i planeringsprocessen, vid nyanläggningar samt vid förvaltning av kommunens fastigheter. Brottsförebyggande frågor I samband med anläggning av olika investeringar tas hänsyn till trygghetsfrågor. Under året har belysning vid forsen i Ludvika färdigställts. När det gäller klotter så tas detta bort i den omfattning som ekonomi tillåter. Miljöredovisning Den stora miljöpåverkan som finns är att minska energiförbrukningen i olika kommunala fastigheter i samband med renoveringar och ombyggnationer. Inom gatuverksamheten pågår utbyte av kvicksilverlampor till mer energisnålare natrium och 79

80 LED lampor. Dessutom återanvänds gammal asfalt, vilket är bra för både miljö och ekonomi. Nya återvinningscentralen vid Björnhyttan medför en enklare hantering för kommuninnevånarna att sortera sitt avfall på en större yta utan köer. Detta i sin tur säkerställer att avfallet kommer till rätt återvinning och förhoppningsvis minskar antalet illegala tippar. Nyckeltal/Verksamhetsmått Samhällsbyggnadsnämnden Verksamhet/prestation Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Gata, återvinning asfalt 2015: 4561 ton 2014: 7153 ton 2012: ton Gatubelysning förbrukad effekt 80

81 Räddningsnämnden Västerbergslagen Ordförande: Britt Marinder (S) Förvaltning: Räddningstjänsten och Sotningen Chef: Göran Haag Verksamhet Räddningsnämnd Ludvika och Ljusnarsbergs kommuner har genom avtal en gemensam nämnd, kallad Räddningsnämnden Västerbergslagen, för samverkan om räddningstjänst och sotningsverksamhet. Ludvika kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Ludvika kommuns organisation. Räddningstjänst/Sotning Räddningstjänsten Västerbergslagen har under 2015 svarat för kommunal räddningstjänst inom Ludvika och Ljusnarsbergs kommuner samt varit räddningsnämndens sakkunnig /utförare i frågor rörande förebyggande mot brand och tillsyn/tillstånd frågor rörande LBE 1. Tf. räddningschef samt ställföreträdande räddningschef inom Räddningstjänsten Västerbergslagen har ingått i, med Räddningstjänsten Smedjebacken, avtalad gemensam funktion Räddningschef i beredskap för kommunerna Ljusnarsberg, Ludvika och Smedjebacken. Sotningen i Ludvika och Ljusnarsbergs kommuner har under 2015 bedrivits i kommunal regi inom räddningstjänsten och där sotningsavdelningen varit räddningsnämndens sakkunnig/utförare i sotning och sotningsärenden inom de båda kommunerna. Måluppfyllelse Allmänt Räddningsnämnden har ansvaret för räddningstjänsten i Ludvika och Ljusnarsbergs kommuner. Ansvaret innebär att räddningstjänsten ska bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhål- landena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten ansvarar också för att räddningsinsatserna vid olyckor och vid överhängande fara för olyckor är effektiva för att förhindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Operativ verksamhet Räddningstjänsten har haft beredskapsstyrkor organiserade i tätorterna Ludvika, Fredriksberg, Grängesberg, Kopparberg och Nyhammar samt ett räddningsvärn i Sunnansjö. Beredskapsstyrkorna har under året klarat målsättningen i det av respektive kommunfullmäktige fastställda, gemensamma handlingsprogrammet, att regelmässigt, kunna utföra självständig livräddande insats med rökdykning mot bostadsbebyggelse i anslutning till tätorterna Ludvika och Kopparberg. Beredskapsstyrkorna i tätorterna Fredriksberg, Grängesberg och Nyhammar kan, på grund av lägre bemanning än 1+4 (arbetsmiljöregler), utföra livräddande insats med rökdykning mot bostadsbebyggelse först när styrka från Ludvika eller annan station anlänt. För att vinna tid har totallarm använts vid dessa tätorter för att, om möjligt, kunna nå bemanningen 1+4 och påbörja självständig livräddande insats med rökdykning mot bostadsbebyggelse. Beredskapsstyrkorna har under året även kunnat utföra de typer av insatser för övrig kommunal räddningstjänst, som finns angivna i målsättningen för kommunernas gemensamma handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten har genom avtal med landstingen Dalarna och Örebro utfört insatser i väntan på ambulans (IVPA) inom områdena Fredriksberg, Grängesberg, Nyhammar samt Kopparberg. Räddningstjänsten ingår i SAMS projektet som är ett samarbete med landstinget. Syftet är att öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus. Antal utryckningar olyckor/uppdrag och typ av händelse Antalet räddningsinsatser per 1000 inv. enligt LSO 2 har under de senaste fem åren visat en nedåtgående trend i båda kommunerna, dock 1 Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor 2 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 81

82 Uppdrag ligger båda kommunerna över rikssnittets resultat. Beträffande några centrala nyckeltal visar SKL 3 :s tillgängliga siffror att antalet utvecklade bränder i byggnader (antal/1000 inv.) ligger i Ludvika under de senaste åren relativt högt jämfört med snittet för landets kommuner. Vad gäller antal räddningsinsatser vid bränder har detta ökat något i Ludvika under , dock har det skett en minskning Ludvika ligger över snittet i landet (antal/1000 inv). Antalet insatser föranlett av automatlarm har under de senaste åren ökat kraftigt, men 2015 har det skett en minskning. Uppdrag som utförs av räddningstjänsten och som inte räknas som räddningstjänst i lagens mening kallas för Annat uppdrag. Gemensamt för dessa uppdrag är att de handlar om annat än räddningstjänst. En del uppdrag kan vara akuta, men de utförs som hjälp till sjukvårdshuvudmannen t.ex. IVPA - i väntan på ambulans - eller att man hjälper polisen i andra sammanhang än räddningstjänst enligt LSO. Denna typ av uppdrag visar totalt en nedåtgående trend i de båda kommunerna, dock ligger båda kommunerna betydligt över rikssnittet. Antalet olyckor/uppdrag 2015 Räddningstjänsten Västerbergslagen. Räddningsuppdrag enl. LSO IVPA ( i väntan på ambulans ) Ludvika 2015 Ludvika 2014 Ljusnarsberg 2015 Ljusnarsberg SAMS-larm Totalt I väntan på ambulans (IVPA) Station Grängesberg Nyhammar Fredriksberg Kopparberg Ett urval av några olyckstyper, Ludvika kommun Olyckstyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Utsläpp farligt ämne Förmodad brand Ett urval av några olyckstyper, Ljusnarsbergs kommun Olyckstyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Utsläpp farligt ämne Trafikolycka Automatlarm Trafikolycka Automatlarm Förmodad brand Större händelser 2015 Den 9 mars Villabrand. En person innebränd, Sunnansjö Den 5 maj Brand gummiverkstad, Ludvika Den 2 juni Person innebränd i husvagn, Nitten Den 16 juli Lägenhetsbrand, Köpmansgatan, Ludvika Den 21 juli Avkörning vid Fottas MC, Ludvika Räddningstjänsten har under året medverkat vid olika insatser i Smedjebacken. Detta samutnyttjande av resurser underlättas genom samverkan avseende räddningschef i beredskap. Räddningstjänsten har även medverkat vid insatser i andra angränsande kommuner, vilka vi har släckavtal med. 3 Sveriges kommuner och landsting 82

83 Händelser av betydelse Under hösten 2015 har ett projekt genomförts. Målet med projektet var att ta fram ett beslutsunderlag till nämnden med förslag på en organisation för räddningstjänsten. Räddningsnämnden beslutade den 7 december 2015 enhälligt att som inriktningsbeslut anta det alternativ som innebär att räddningstjänsten organiseras i ett eget kommunalförbund. Under hösten har varje insatsgrupp fått ytterligare en brandman i styrkan. Ett försök ska genomföras där ett 4 veckorschema ska gälla, tjänstgöringen bygger på 3 veckors tjänstgöring i insatsgrupp och 1 vecka dagtidstjänstgöring under en fyraveckorsperiod. Schemat är lagt så att varje ojämn vecka går två nyanställda dagtidsvecka. Tanken med detta är att se om det går att utveckla verksamhetens utåtriktade arbete. Försöket kommer att utvärderas. Arbetsgivare och arbetstagarorganisationen har tillsammans tagit fram en arbetsmiljöhandbok. Handboken beskriver räddningstjänstens grundläggande aktiviteter inom detta område. Syftet med miljöhandboken är att skapa en bra och säker arbetsmiljö. Vid utgången av 2015 fanns det i Ludvika kommun belagda platser inom asylboenden. Detta har medfört ett ökat antal tillsynsärenden och förebyggande arbete vilket krävt omprioriteringar av befintliga resurser inom räddningstjänsten. Ekonomisk analys Driftredovisning Under de senaste två åren har intäkterna sjunkit och nettokostnaderna ökat. Personalkostnaderna har ökat en del under de senaste åren, däremot har övriga kostnader sjunkit, dock inte SKL:s statistik visar att nettokostnaderna (kr/inv. 2014) för räddningstjänsten i Ludvika är kr och för räddningstjänsten i Ljusnarsberg 836 kr, rikssnittet är 873 kr. Den direkta nettodriftkostnaden för räddningsnämnden 2015 uppvisar ett underskott på tkr. Årsarbetare och personalkostnad Antal heltidsanställda årsarbetande vid räddningstjänsten uppgick den 31 december 2015 till 33 personer. Antal deltidsanställda årsarbetande deltidspersonal uppgick till 74 personer. Räddningstjänstens personalkostnader visar ett underskott på tkr därav tkr avgångsvederlag till tidigare räddningschef/förvaltningschef. Lönekostnaden för utryckningspersonalen visar ett underskott på 159 tkr. Detta trots ett extra anslag från kommunfullmäktige på 1 mnkr. Lönekostnader för dagtidspersonalen visar ett underskott på 319 tkr. Projektledarens lön var ej budgeterad. Lönekostnaden för deltidspersonalen visar ett underskott på 613 tkr på grund av ökade kostnader för utbildningar vid MSB:s skolor. Lönekostnaden för räddningsnämnden visar ett underskott på 126 tkr. Sotningsavdelningen hade vid årets slut 8 årsarbetare. Personalkostnader visar ett överskott på 65 tkr. Intäkterna visar ett underskott på 583 tkr, kostnaderna visar överskott på 516 tkr. Utfallet blir ett underskott på 67 tkr. Ljusnarsbergs kommun ska betala 529 tkr ytterligare utifrån nettobokslutet. Investeringsredovisning Investeringsbudgeten för 2015 var 924 tkr. Av dessa 924 tkr var 424 tkr överförda från 2014 års budget gällande flytt och ombyggnad av övningsområdet i Iviken. Räddningstjänsten har nyttjat 511 tkr. Räddningstjänsten kommer att begära att få föra över 413 tkr till 2016 investeringsbudget för ombyggnad av övningsområdet i Iviken. Framtiden Räddningsnämnden skall under mandatperioden ta fram ett nytt handlingsprogram, Skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet kommer att ge en tydlig bild av förvaltningens förmåga samtidigt som det är av vikt att programmet skall bygga på ett politiskt uppdrag. Arbetet skall ske i samråd med andra förvaltningar och det färdiga handlingsprogrammet blir ett gemensamt dokument som omfattar hela kommunens förebyggande arbete tillsammans med den operativa verksamheten. 83

84 Under de senaste åren har det varit svårt att behålla och nyrekrytera brandmän till deltidskårerna. För att kunna upprätthålla ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd måste beredskapsstyrkorna i tätorterna Kopparberg, Grängesberg, Fredriksberg och Nyhammar ha god kompetens och tillräcklig bemanning. En satsning på deltidskårerna kommer att ske. Jämställdhetsarbete Räddningsnämndens jämställdhetsplan utgår från kommunens fastställda jämställdhetsplan och revideras årligen. Räddningstjänsten och sotningen hade vid årets slut totalt 115 personer inom förvaltningen med en övervägande manlig dominans. Räddningstjänsten hade vid årets slut åtta kvinnliga anställda inom förvaltningen, en inom administrationen och sju kvinnliga brandmän i operativ tjänst, detta är en ökning med två kvinnliga anställda. Under år 2015 har den första heltidsanställda kvinnliga brandmannen börjat på räddningstjänsten. Med tanke på räddningstjänstens redan anställda kvinnliga brandmän och framtida rekryteringar måste också angelägna investeringar ske vid våra deltidsstationer. Det handlar i första hand om särskilda omklädningsrum och sanitära utrymmen. I Fredriksberg pågår omoch tillbyggnad av brandstationens omklädningsrum, dusch för kvinnliga respektive manliga brandmän kommer att finnas. Handikapp/tillgänglighetsåtgärder I den förebyggande verksamheten har ingått att, vid ny- och ombyggnader samt i förekommande fall vid tillsyner också ta hänsyn till utrymningsproblematiken för personer med funktionshinder. Detta har även ingått i olika informations- och utbildningsinsatser, som till exempel i vård- och omsorgsförvaltningens utbildningar av egen personal. Miljöredovisning Friska brandmän ett pågående projekt under 2015 Utgångspunkten för projektet Friska brandmän är att förhindra att brandmän drabbas av sjukdomar nu eller senare i livet. Det är känt sedan länge att brandmän i högre utsträckning än andra yrkesgrupper drabbas av vissa typer av farliga sjukdomar. Det har med arbetsmiljön att göra, inte bara på brandplatsen utan även på brandstationen. Detta har föranlett att räddningstjänsten påbörjat ett projektarbete med syfte att minska exponeringen av de cancerogena ämnena som brandpersonalen kan utsättas för. Dessutom har det under året planerats åtgärder som kommer att innebära ombyggnad av lokalerna, införskaffa utrustning och utveckla rutiner som alla kan följa och att alla arbetar på samma sätt och efter en viss modell efter varje brand eller övning. När släckningsarbetet är klart byter brandmannen sina kontaminerade arbetskläder mot rena kläder. De kontaminerade arbetskläderna stoppas direkt i påsar och tas med till brandstationen för tvätt. Även slang, övrig utrustning och brandfordon saneras. Projektet omfattar både hel- och deltidspersonalen. Sortering för återvinning har skett efter särskilda rutiner, vilka är uppgjorda i samråd med samhällsbyggnadskontoret. Vid rensning av imkanaler och ventilationsanläggningar används enbart rengöringsmedel, vilka klassas som miljövänliga. Brottsförebyggande frågor Till den utåtriktade brottsförebyggande verksamheten räknar räddningstjänsten ansträngningarna att minska antalet anlagda bränder genom samarbete med polisen samt informations- och utbildningsinsatser riktade mot allmänheten. 84

85 Nyckeltal/Verksamhetsmått Räddningsnämnd Verksamhet/prestation Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Tillsynsbesök enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) Tillsyn enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara (LBE) Externutbildning (antal kurser totalt) Varav: Särskilda info-tillfällen till allmänheten Extern utbildning brand (grundutb, Heta arbeten, SBA, SAK) Extern utbildning HLR inkl HLRdefibrillering Skolprojekt antal klasser Ludvika 6 år 2:a klass 5:e klass Prao-kurs (hel vecka) Ljusnarsberg 6 år 2:a klass 5:e klass Prao-kurs (hel vecka) BRANDSKYDDSKONTROLL/SOTNING Verksamhet/prestation Budget 2016 Bokslut 2015 Budget 2015 Utförda brandskyddskontroller totalt Ludvika Ljusnarsberg Kommentar: Utförda sotningar kan inte redovisas eftersom det dataprogram som används för gemensam statistik i landet är under utveckling. Bedömningen är dock att det gjorts färre sotningar under året än vad som var budgeterat. 85

86 Finskt förvaltningsområde Ludvika kommun ingår sedan 1 februari 2015 i förvaltningsområdet för det finska språket. Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk säger att som förvaltningsområde har kommunen skyldighet att främja och skydda det finska språket och den sverigefinska kulturen. Ungefär 12 % av kommunbefolkningen (3 000 st.) har en sverigefinsk bakgrund (källa: SCB, 2015). Samordning Kommunen har anställt en projektledare för att ta hand om den initiala uppbyggnaden av rutinerna och strukturerna för ett förvaltningsområde. Det ingår i projektledarens arbete att även ge stöd till de olika förvaltningarna i deras strävan efter att uppfylla lagens intentioner. En styrgrupp har upprättats med syfte att följa och styra utvecklingen av förvaltningsområdet. För övrigt har nätverket med andra förvaltningsområden varit en viktig källa för stöd och erfarenhet. Information Ludvika kommun ska informera den sverigefinska minoriteten om dess rättigheter. Detta har under 2015 skett genom en större informations- och föreläsningsdag, öppna samrådsmöten, uppbyggnad av kommunens finskspråkiga hemsida, tidningsannonser, samt genom en finskspråkig mottagning på biblioteket. Projektledaren har även besökt arbetsplatsträffar i syfte att förstärka kommunanställdas kunskap om den sverigefinska minoritetens rättigheter i kommunen. Kontakt med kommunen Finskspråkiga i kommunen har rätt att använda finska vid muntlig och skriftlig kontakt med kommunen. Rekrytering och kompetensförsörjning av finskspråkig personal har uppmärksammats i kommunen. Informationsmaterial har översatts på finska och finskspråkig personal inom vården har erbjudits att delta på en språkkurs i vårdfinska. Samråd Ludvika kommun ska ge den sverigefinska minoriteten inflytande i frågor som berör dem. Under 2015 har detta skett främst genom öppna samrådsmöten (3 st.), samt genom kartläggningar om finskspråkig service och äldreomsorg. Äldreomsorg Den sverigefinska minoriteten i kommunen har rätt till finskspråkig äldreomsorg. Resultatet från äldreomsorgsenkäten som projektledaren genomförde i somras tyder på ett stort behov av finskspråkig service både inom hemtjänst och på äldreboenden. Kommunen arbetar för närvarande på att ta fram rutiner för hur de finskspråkiga äldre bäst kan få hjälp av just finskspråkig personal. Förskola Kommunens sverigefinska minoritet har rätt till förskoleverksamhet på finska oavsett barnets hemspråk. Antalet barn som lär sig finska i för- och grundskola har ökat sedan kommunen blev ett förvaltningsområde. Kommunen jobbar för närvarande på att säkerställa en hög kvalitet på finskspråkig förskoleverksamhet, och satsar på barns tvåspråkiga utveckling. Kultur och språk Ludvika kommun ska skydda och främja det finska språket och den sverigefinska kulturen. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av finska ska främjas särskilt. I år har kommunen anordnat bl.a. föreläsningar, teater- och konsertresor och barnteater. Det har även införskaffats finskspråkig barn- och vuxenlitteratur, samt tidningar till biblioteket, men även till förskolor och äldreboenden. 86

87 Välfärdsbokslut 2015 Ludvika kommun Kommunfullmäktige beslutade i maj 2015 om en ny styrmodell gällande fr.o.m. år 2016 med tre strategiska målområden, för att infria visionen att Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Med prioritering på: barn och unga, arbete och näringsliv, livsmiljö. Välfärdsbokslutet för Ludvika Kommun är en beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med välfärdsredovisningen är att bidra som underlag för politiska beslut kopplat till den kommunala budget och planeringsprocessen. Genom att utgå från lokal data kan prioriteringar, beslut och insatser ta hänsyn till behov och utsatta grupper i befolkningen. Det finns goda förutsättningar att genom strategisk samhällsplanering bidra till att skapa hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer, som hjälper människor till goda levnadsvanor och för att minska skillnader i hälsa mellan grupper. Anpassning av välfärdsbokslutet mot de övergripande målen startade i välfärdsbokslut Förändringar av indikatorer har skett och kommer att ske gradvis över tid. Det innebär att vissa indikatorer kan tas bort och ersättas av nya som är mer relevanta för kommunens inriktning eller att tillgången på data har förändrats. Statistiken presenteras för kommunen och jämförs med länet och riket. Ursula Furtig Folkhälsosamordnare 87

88 Indikatorer och nyckeltal 2015 Målområden Barn och unga - En av landets bästa skolkommuner Utbildning grundskola, Flickor Pojkar Totalt Meritvärde Grundskola meritvärde åk 9 (avser föregående år) Kommunen 213,5 (209,0) 195,9 (178,5) 204,3 (190,0) Länet (kommunala skolor) 228,2 (217,8) 197,8 (192,6) 212,6 (204,5) Riket(kommunala skolor) 233,9 (223,0) 207,7 (199,9) 220,3 (211,0) Källa: Skolverket 2014 De förbättrade meritvärdet är ett resultat av att förvaltningen jobbat medvetet med att satsa på speciallärare och specialpedagoger, samt att rektorerna tagit ett tydligare grepp om det pedagogiska ledarskapet. Till detta kommer även en utbildningssatsning för att utveckla rektors pedagogiska ledarskap och elevhälsans arbete för att stödja lärare, fånga upp elever som riskerar att inte klara kunskapskraven, samt göra insatser i såväl klassrummet som i form av särskilt stöd. Sedan finns även möjligheten för eleverna att fördjupa sig inom matematik och NO, samt att få hjälp med t.ex. läxor av pedagogisk personal vid sidan om ordinarie undervisningstid under skoldagen. Jonas Fors, Social-och utbildningsförvaltningen Utbildning grundskolan, behörighet gymnasiet - utifrån program Andel i % (avser föregående år) Ludvika kommun Länet (kommunala skolor) Riket (kommunala skolor) Yrkes- Program 84,3 (80.9) 82,6 (84,3) 84,1 (85,7) Källa: Skolverket 2014 Estetiska program 83,6 (79,8) 81,7 (83,4) 83,2 (84,6) Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram 81,0 (77,7) 80,3 (82,1) 81,7 (82,9) Naturvetenskapligt och tekniskt program 79,6 (76,2) 79,3 (81,1) 80,6 (81,4) Andel elever ej behöriga 15,7 (19.1) 17,4 (15,7) 15,9 (14,3) 88

89 Utbildning grundskola, behöriga till gymnasiet Flickor Pojkar Totalt Behöriga åk 9, andel i % (avser föregående år) Kommunen 82,4 (83,5) Län, kommunala skolor 85,5 (86,0) Riket, kommunala skolor 86,0 (87,2) Källa: Skolverket 2014 Säkerhet- simkunnighet 86,0 (78,9) 79,9 (82,7) 84,3 (84,2) 84,3 (80,9) 82,6 (84,2) 84,1 (85,7) Säkerhet Andel simkunniga i % åk 6 Kommunen Länet Riket 90 Ingen uppgift Ingen uppgift Ludvika kommun 2014 Barn och unga En bra kommun att växa upp i Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. De viktigaste faktorerna för barns och ungas hälsa är familjen, skolan och fritiden. Genom insatser som påverkar familje- och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. Genom att ge föräldrar stöd i föräldraskapet kan barns hälsa påverkas positivt. Ursula Furtig. Folkhälsosamordnare Föräldrastöd - COPE Syftet med föräldrastöd är att baserat på föräldrars behov och intresse ge kunskap om barns hälsa samt emotionella, kognitiva och sociala utveckling. Stärka föräldrar i föräldrarollen och sociala nätverk. I Ludvika kommun finns föräldrastöd under barnets hela uppväxt 0-18 år. Cope är ett av programmen som Ludvika kommun använt under 10 år. Nationell forskning visar goda och bestående resultat i familjerna samt att Cope programmet är det mest kostnadseffektiva på både kort som lång sikt. I det korta perspektivet ger en satsad krona 2 tillbaka och i ett längre perspektiv ger en satsad krona 10 kr tillbaka. Föräldrarna som deltog blev mindre stressade, fick färre aggressiva utbrott och ett mindre bestraffande beteende. Bland barnen minskade beteendeproblemen hos 92 procent. Källa: Socialstyrelsen

90 Levnadsvanor ungdomar Levnadsvanor Kommunen åk 8 Gymnasiet åk 2 (avser föregående år) Flickor Pojkar Flickor Pojkar Upplevt hälsotillstånd, andel i % som upplever ett bra allmänt hälsotillstånd. 66 (63) 79 (82) 67 (67) 67 (65) Fysisk aktivitet Andel i % som idrottar/motionerar i klubb eller förening flera ggr i veckan. 56 (62) 60 (62) 38 (38) 25 (53) Tobak Andel daglig rökare i % 0 (3) 7 (3) 8 (5) 6 (7) Alkohol Andel i % som har druckit alkohol 16 (28) 13 (15) 77 (57) 62 (68) Bra allmänt hälsotillstånd åk 2, andel i % Ludvika ungdomar Kommuner med i LUPP Flickor Pojkar Flickor Pojkar Dricker alkohol varje vecka åk 2, andel i % Källa: LUPP

91 Arbete och näringsliv En tillväxtkommun Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Framförallt finns det samband mellan psykisk ohälsa och ekonomisk/social otrygghet, men även ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar, ökad alkoholkonsumtion och tobaksanvändning. Mycket av arbetet inom området kräver förändringar på strukturell nivå, som inkluderande utbildningsmöjligheter, arbetsmarknadsåtgärder, samt en utveckling av socialförsäkringssystemet. Men också samhällsplanering och brottsförebyggande åtgärder för en ökad trygghet i samhället. Förvärvsfrekvensen visar hur stor andel av befolkningen i en åldersklass som är i arbete. Arbete är inte bara den viktigaste källan till inkomst och försörjning, utan även en viktig bas för identitet, socialt liv och delaktighet i samhället. Det finns ett samband mellan låg utbildning och ohälsa. Människor med lägre utbildningsnivå löper Ekonomiska högre risk att drabbas och av sociala sjukdom och förutsättningar tidig död. Utbildningsnivån är starkt relaterad till människors sociala position. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor 2014 Utbildning Befolkningen efter utbildningsnivå Kommunen Länet Riket Fördelning i Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt procent. (avser föregående år) Ålder år Förgymnasial 12 (11) 11 (11) 11 (11) 24 (9) 26 (12) 25 (10) 9 (9) 11 (11) 10 (10) Gymnasial 45 (49) 59 (62) 56 (58) 46 (50) 52 (61) 48 (55) 37 (39) 48 (49) 45 (45) Eftergymnasial 39 (36) 25 (25) 30 (30) 32 (39) 20 (26) 33 (32) 52 (48) 37 (37) 42 (42) Uppgift saknas Ålder år Förgymnasial 17 (19) 39 (24) 22 (22) 16 (16) 24 (24) 20 (20) 16 (17) 22 (22) 19 (19) Gymnasial 52 (52) 52 (52) 55 (52) 53 (53) 53 (53) 53 (53) 47 (47) 47 (47) 47 (47) Eftergymnasial 31 (28) 24 (23) 25 (25) 30 (30) 23 (23) 27 (27) 37 (35) 31 (30) 33 (33) Uppgift saknas Källa: SCB, Utbildningsregistret

92 Ekonomi Inkomster Andel i % Kommunen Länet Riket (avser föregående Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män år) Hög inkomst 8 (7) 23 (24) 8 (8) 22 (23) 13 (12) 27 (27) Låg inkomst 20 (20) 14 (14) 19 (19) 16 (16) 21 (21) 19 (19) Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret 2013 Familjer med låg inkomst Andel i % (avser föregående år) Ensamstående med hemmavarande barn* *Barn under 18 Övriga fam. Med hemmavarande barn* * Barn under 18 Kommunen Länet Riket 38 (44) 12 (11) Pensionärsfamiljer 9 (9) Familjer med sjuk- 15 och aktivitetsersättning (14) Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (42) 12 (12) 9 (9) 15 (15) 36 (39) 12 (12) 7 (8) 16 (15) 92

93 Arbete Ekonomi Kommunen Länet Riket (avser föregående Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt år) Ålder år Förvärvsarbetande, andel i % 60 (58) 68 (65) 64 (61) 61 (59) 62 (62) 61 (61) 58 (57) 59 (59) 59 (58) Arbetssökande öppet arbetslösa 4,6 (7,5) 7,2 (7,3) 6,1 (7,4) 4,8 (5,8) 7,4 (8,2) 6,2 (7,1) 4,9 (5,9) 6,8 (7,5) 5,9 (6,8) Arbetsmarknadsåtg ärder 9,3 (11,8) 12,5 (12) 11,1 (12) 6,9 (9,1) 10,6 (11,3) 8,9 (10,4) 8,1 (10.0) 11,1 (12,6) 9,7 (11,4) Ålder år Förvärvsarbetande 73 (76) 84 (85) 79 (80) 78 (78) 83 (83) 81 (81) 78 (78) 82 (82) 80 (80) Arbetssökande öppet arbetslösa 5,3 (5,8) 5,0 (5,3) 5,1 (5,5) 4,3 (4,6) 5,1 (5,5) 4,7 (5,1) 5,0 (5,2) 5,1 (5,3) 5,0 (5,2) Arbetsmarknadsåtg ärder 3,9 (3,7) 4,1 (3,3) 4,0 (3,5) 2,7 (3,2) 3,2 (2,9) 3 (3) 3,1 (3,4) 3,2 (3,2) 3,1 (3,3) Ålder år Förvärvsarbetande 78 (77) 81 (81) 79 (79) 80 (80) 82 (82) 81 (81) 79 (78) 81 (81) 80 (79) Arbetssökande öppet arbetslösa 2,1 (2,4) 3,4 (3,1) 2,8 (2,8) 2,3 (2,5) 3,3 (3,5) 2,8 (3) 2,8 (3) 3,6 (3,9) 3,2 (3,4) Arbetsmarknadsåtg ärder 2,6 (3) 2,4 (2,4) 2,5 (2,7) 2,3 (2,5) 2,3 (3,5) 2,3 (3) 3,3 (3,6) 3,2 (3,3) 3,2 (3,5) Ålder Förvärvsarbetande 74 (74) 81 (80) 77 (77) 77 (77) 80 (80) 79 (79) 76 (76) 79 (79) 77 (77) Arbetssökande öppet arbetslösa 3,6 (4,2) 4,5 (4,4) 4,1 (4,3) 3,3 (3,6) 4,4 (4,8) 3,9 (4,2) 4,0 (4,2) 4,6 (4,9) 4,3 (4,6) Arbetsmarknadsåtg ärder 3,7 (4) 4,2 (3,8) 3,9 (3,9) 2,9 (3,5) 3,5 (3,4) 3,2 (3,5) 3,6 (4) 4,0 (4,2) 3,8 (4,1) Källa: SCB 2014, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Arbetsförmedlingen

94 Livsmiljö En bra kommun att leva i Ålder år Hälsa på lika villkor (HLV) Bearbetning Landstinget Dalarna Kommun Kvinnor Män Län Riket Män Kvinnor Män Kvinnor Upplevt hälsotillstånd, andel i % som upplever ett bra allmänt hälsotillstånd. Fysisk aktivitet andel i % fysiskt aktiv minst 30 min/dag. Nationell rekommendation Tobak Andel daglig rökare i % Alkohol Riskbruk av alkohol. Index av tre frågor om alkoholkonsumtion. Andel i % Tillit svårt att lita på andra människor. Andel i % Trygghet Rädsla för att gå ut ensam avstår ofta eller ibland från att gå ut p.g.a. rädsla för att bli utsatt för brott eller ofredande. Andel i % Utsatt för fysiskt våld utsatt för fysiskt våld de senaste 12 månaderna. Andel i % Källa: Nationella folkhälsoenkäten, - Hälsa på lika villkor (HLV)Folkhälsomyndigheten 2014, Bearbetning Landstinget Dalarna. Ohälsotal Antal dagar/person (avser föregående år) Vuxna år Vuxna år Vuxna år Vuxna år Vuxna år Totalt år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kommun 20 (15) Län 15 (14) Riket 12 (11) 13 (12) 14 (12) 11 (11) Källa: Försäkringskassan (20) 21 (18) 16 (15) 12 (11) 14 (13) 12 (11) 37 (33) 29 (26) 24 (23) 19 (17) 16 (15) 15 (14) 49 (43) 43 (41) 42 (41) 28 (28) 28 (28) 26 (26) 86 (84) 69 (69) 72 (72) 62 (64) 49 (50) 50 (51) 48 (44) 39 (38) 35 (35) 29 (28) 26 (26) 24 (24) 94

95 Medellivslängd Medellivslängd Medelvärde för perioden Kommunen Länet Riket Förväntat antal levnadsår vid födseln Kvinnor 83,4 83,4 83,7 Män 79,5 80,0 79,9 Källa: SCB, befolkningsstatistik 2015 Medellivslängden kan betraktas som en summering av goda villkor, levnadsvanor och hälsa under hela livet. Faktorer som påverkar livslängden finns på övergripande samhällsnivå, som generella förutsättningar för ett gott liv, men också individens enskilda val. Kommunernas roll finns inom så gott som alla samhällspolitiska områden. Såsom samhällsplanering och bostadspolitik, för att skapa förutsättningar för hälsofrämjande boende och områdesmiljöer, med arbetsmarknadspolitik genom satsningar på sysselsättning samt inom utbildningsområdet för att främja en god skolmiljö. Källa: Befolkningsstatistik, statistiska centralbyrån, folkhälsomyndigheten 2015 Trygghet Brott Antal per inv. Anmälda brott (avser föregående år) Där av våldsbrott (avser föregående år) Kommunen Länet Riket 972 (846) 114 (104) Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 2014 Skador 1055 (1054) 96 (97) 1489 (1460) 112 (109) Arbetsskador per 1000 invånare Vuxna år Vuxna år Vuxna år Totalt (avser föregående år) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kommun 21 (10) 13 (7) 16 (15) 8 (9) 16 (16) 16 (7) 17 (15) 10 (9) Län 12 (12) 11 (14) 12 (10) 9 (10) 13 (13) 13 (12) 12 (11) 10 (11) Riket 8 (9) 12 (11) 9 (8) 10 (9) 12 (11) 12 (11) 10 (9) 10 (10) Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret

96 Delaktighet och inflytande i samhället Valdeltagande kommunval landstingsval riksdagsval kommunen rikets genomsnitt Källa: Valmyndigheten, Folkhälsodata 2014 Tillit Delaktighet Lågt Socialt Kommunen Länet Riket deltagande, andel i % Kvinnor Män Svårt att lita på andra, andel i % Kvinnor Män Sociala nätverk och relationer påverkar individens förmåga att hantera psykosocial stress, främjar hälsosamma levnadsvanor och delaktighet och känsla av trygghet i samhället. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor 2014 Hållbart samhälle Andel i % Kommunen Länet Riket (avser föregående år) Miljöcertifierade skolor/förskolor 17 (15,5) Ingen jämförbar registrering Ingen jämförbar registrering Inköp av ekologiska varor (28,2) Andel miljöbilar 56,8 (59,4) - - Källa: Sveriges Ekokommuners nyckeltal 2014, Miljöfordon Syd