NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET"

Transkript

1 Tema Fordonsteknik aktuellt Mindre bränsleåtgång när l astbilar kör i fordonståg Stopp där hejda smitare med elektrisk pulskanon? Dubbat och dubbfritt på samma vinterdäck NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

2 Innovativ forskning om finansiärerna vill Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör Ersättningsreglerna för indirekta kostnader riskerar att utestänga forskningsinstitut som VTI. Åter igen kommer en undersökning som beskriver vårt land som ett av världens mest innovativa länder. Sverige hamnar på andra plats efter Schweiz i FN-organet WIPO:s rankning från i somras. EU:s resultattavla om innovation från tidigare i år har också Sverige med i topposition. Exakt vad som speglas i denna typ av rankingar kan förstås diskuteras. Sam bandet med excellent forskning i världsklass, antal nobelpris eller antalet vetenskapliga publikationer är inte alldeles självklart. Att vi i vårt land är innovativa och använder ordet innovation (i mitt tycke lite för) ofta kan dock knappast bestridas. I en ganska färsk rapport om Sveriges deltagande i EU:s pågående sjunde ramprogram för forskning (FP7) visas att vi tar för oss ganska bra av EU:s forskningsmedel. Huruvida detta beror på projektens höga innovationsambitioner, den akademiska excellensen i svenska projektförslag, eller något helt annat kan säkert också debatteras. EU:s Marie Curie-program, som beskrivs längre fram i detta nummer, är ett exempel på ramverk där innovativ framtidsforskning, nätverksbyggen och god forskningskvalitet kan förenas. När nu EU:s åttonde ramprogram för forskning kommer att rullas ut Horisont 2020 står innovationsperspektivet i ännu högre grad än tidigare i fokus. Svenska forskningsutförare, däribland VTI, bör ha goda förutsättningar att hävda sig i konkurrensen om forskningsmedlen. För VTI har EU-projekten kommit att bli allt viktigare, inte minst därför att de bidrar till att stärka och utveckla forskarnätverken samtidigt som de främjar en rationell arbetsfördelning. Till detta kommer den kvalitetssäkring som själva ansöknings- och urvalsprocessen representerar. Möjligheterna att delta i Horisont 2020 för svenska forskningsinstitut blir dock till syvende og sidst beroende av hur finansieringen utformas. Ersättningsreglerna för indirekta kostnader riskerar att utestänga forskningsinstitut som VTI från att delta i EU-projekten om inte kompletterande kompensation för overhead-bortfall kan skaffas fram. Till detta kommer en annan nyckelfråga, nämligen den nationella medfinansieringen. När väl ett forskningsprojekt godkänts av EU-kommissionen måste forskarna kunna räkna med snabba och obyråkratiska beslut om nationell medfinansiering. Den första utlysningen närmar sig raskt. Får vi bara rätt förutsättningar kommer VTI att delta med kraft och engagemang. VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn. VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. ANSVARIG UTGIVARE Helena Sederström REDAKTÖR Karin Andersson I REDAKTIONEN Marika Lund Katarina Nestor Andreas Schander Eva Åström LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping UPPLAGA ex ISSN TRYCK AB Danagårds Grafiska E-POST OMSLAGSBILDEN Katja Kircher PRENUMERATION VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Huvudkontor Linköping Telefon VTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund. 2 VTI AKTUELLT NR

3 innehåll Nr Tema Fordonsteknik Tekniken utvecklas ständigt vilket påverkar både fordonens och förarnas beteende i trafiken. I detta nummer presenteras några av VTI:s senaste resultat och pågående forskningsprojekt inom området fordonsteknik Säkrare elbilar är målet för Eversafe 9 VTI medverkar i projekt för att stoppa fordon säkert 10 Yrkesförarnas syn på autonom körning i fokus i nytt projekt 13 Dubbdäck och dubbfritt på samma däck 6 Hållbara städer i fokus för forskning om elbilar 8 Är tysta el- och hybridbilar en fara för fotgängare? 11 Minskad bränsleförbrukning när lastbilar kör tätt i fordonståg Nytt EU-projekt kring automatiserad körning 16 Alltid i VTI aktuellt 2 Ledare 4 I korthet notiser 17 Rapporter i korthet 23 VTI-publikationer 24 I huvudet på Arne Nåbo VTI:s värld 14 Flera års tung trafik har rullat hos VTI i sommar 15 Gångsimulering ska hitta smidigare sätt att förflytta sig i storstäder 15 Feltolkningar kan ligga bakom irritation i trafiken 16 Nya samarbeten i Asien inom transportforskning 21 Selina Mårdh har disputerat 21 VTI:s styrelse har fått ny ordförande 22 Stabilitetsprover för bussar och tankbilar VTI AKTUELLT NR

4 I KORTHET Ny webbplats för sökning av medel för transportforskning Transam är ett samverkansforum för myndigheter och offentliga forskningsfinansiärer som direkt eller indirekt berörs av transportforskningen i Sverige. Forumet har nyligen gjort om sin webbplats. En av anledningarna var att man ville göra det enklare för den som söker medel för transportforskning att få en överblick över vilka utlysningar som finns. På den nya webben samlas nu alla utlysningar som har med transportområdet att göra från de tolv deltagande parterna. Det finns även ett kalendarium där man listar konferenser, branschdagar och seminarier som parterna arrangerar. I Transam samverkar i dag Vinnova, Trafikverket, Transportstyrelsen, Trafikanalys, Sjöfartsverket, Natur vårdsverket, Forskningsrådet Formas, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Mistra, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forte, Energimyndigheten samt Luftfartsverket. Med Vinnova som finansiär har VTI:s Bibliotek och informationscenter (BIC), som ansvarar för informationsförsörjningen och informationsspridningen inom transportforskningsområdet i Sverige, utvecklat Transams nya webbplats. Webb platsen har sin hemvist i anslutning till Transguide, portalen för svensk transportforskningsinformation, vilken BIC också ansvarar för. KONTAKT: Birgitta Sandstedt, Filip Kjellgren, LÄS MER: Foto: Hejdlösa Bilder Workshop om framgångsrik kollektivtrafik Välkommen på workshop om framgångsrik kollektivtrafik Workshopen kommer att handla om kollektivtrafikens attraktionskraft och dess långsiktiga kapacitet vad gäller funktion, roll och konkurrenskraft. Arrangörer är VTI, Transportøkonomisk institutt (TØI) och Aalborgs universitet i samarbete med K2, ett nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik. Datum: 5 november 2013 kl. 10:00 16:00 Plats: Lunds tekniska högskola, Lunds universitet Sista datum för registrering är 18 oktober. MER INFORMATION OCH ANMÄLNING: Håll dig à jour Adresserna till våra kanaler: Youtube: Twitter: Mynewsdesk: 4 VTI AKTUELLT NR

5 I KORTHET Foto: Karin Andersson Att bemästra den mänskliga faktorn Den 2-4 september medverkade VTI på årets Tylösandsseminarium arrangerat av MHF, Motorförarnas Helnykterhetsförbund. Årets tema var Idiotsäker trafik och lade fokus på den mänskliga faktorn i samband med trafiksäkerhet. Två av VTI:s forskare var på plats för att dela med sig av sin kunskap inom området. Nils-Petter Gregersen deltog i ett seminarium kring Nollvisionen under måndagseftermiddagen och Anna Vadeby deltog i onsdagens diskussion gällande utgången av Tranarpsolyckan i januari 2013, den största masskrocken i Sverige någonsin, och varför denna händelse slutade förhållandevis väl. Tylösandsseminariet anordnats av MHF sedan 1957 och infaller varje år på hösten. LÄS MER: Foto: Ramböll Nytt forum för vägytefrågor VTI och Ramböll Group har tillsammans tagit initiativet att starta ett forum för mätdataleverantörer och användare att dela tankar och erfarenheter som rör mätning och kontroll av vägytor och hur dessa data bäst ska användas. Med det amerikanska forumet, Road Profile Users Group (RPUG) som förebild finns numera ett europeiskt forum, ERPUG, European Road Profile Users Group. Gruppens första konferens och konstituerande möte hölls september på Rambölls huvudkontor i Köpenhamn. Ett hundratal medverkade under de tre dagarna för att diskutera mättekniker och analysmetoder men också förutsättningarna för att investera i utveckling av verktyg, såväl avancerade mätbilar som analysverktyg och presentationsmetoder. Konferensen är planerad att ske regelbundet i samband med forumets möten. LÄS MER: Foto: Hejdlösa Bilder Möt VTI på Nordic Rail VTI kommer tillsammans med Chalmers, Luleå Tekniska universitet och KTH finnas tillgängliga i en gemensam forskarmonter under de tre mässdagarna på Nordic Rail. Kom förbi monter B02:73 och träffa oss på plats! LÄS MER: VTI AKTUELLT NR

6 TEMA FORDONSTEKNIK Hållbara städer i fokus för forskning om elbilar Under 2012 nyregistrerades närmare elbilar, främst laddhybrider, i Sverige. Att fler och fler nu äger och använder elbilar gör det möjligt att i större omfattning än tidigare genomföra användar- och beteendestudier bland denna grupp av förare. I samverkan med Linköpings och Norrköpings kommun och en handfull företag ska Linköpings universitet och VTI under två år framöver forska kring användandet av elhybridfordon. Målet är att ta fram och förmedla den kunskap kring beteendefrågor som behövs för att förstå vilka metoder, vilken teknik och vilka styrmedel som behövs för ett storskaligt införande av elfordon när man planerar för framtidens hållbara städer. Vi kommer bland annat att utföra omfattande studier av körmönster och smart laddning i verkliga förhållanden, säger Michael Lögdlund, forskningskoordinator på Linköpings universitet, som leder forskningsprojektet. Vi kommer även att koppla detta mot planering av hållbara bostadsområden där Vallastaden i Linköping och Saltängen i Norrköping kommer att stå modeller. I projektet ska man även utföra simuleringar, beteendestudier och intervjuer med förare av elbilar. Tanken är att vi ska studera såväl tjänsteresor som pendlingsresor och även följa upp eventuella förändringsmönster från nybörjare till vana elbilsförare, säger Magnus Hjälmdahl, forskare på VTI. Energimyndigheten finansierar Forskningsfinansieringen, drygt fyra miljoner kronor, kommer från Energimyndighetens demonstrationsprogram för elfordon. Prioriteringsmönster, upplevelser och attityder hos förarna och ägarna till elfordon är relevanta att undersöka och det är först nu som detta är möjligt tack vare ett ökat elfordonsbestånd, säger Linda Rinaldo, handläggare vid Energi myndigheten. Vi kommer bland annat att utföra omfattande studier av körmönster och smart laddning i verkliga förhållanden. För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 behövs en fundamental omställning av transportsektorn. En utökad satsning på demonstration av elfordon ökar definitivt möjligheterna att undanröja hinder för storskalig introduktion av elfordon i Sverige, säger Linda Rinaldo. Modell för hela Sverige Att Energimyndigheten valt att finansiera projektet i Linköpings-/ Norrköpingsregionen bygger delvis på att det här drivs en offensiv politik när det gäller satsning på fossilfria transporter. Det finns också en medvetenhet och politisk samsyn om att det offentliga måste gå i bräschen i frågan om att nå de uppställda miljömålen. Från projektets sida ser man framför sig att forskningen kan lägga grunden till en testmiljö i full skala som även kan stå modell för övriga landet. Därför finns också en nära koppling till planeringsarbetet för dels Vallastaden i Linköping, dels Saltängen i Norrköping. Båda områdena är tänkta att stå som förebilder för framtidens samhällsbyggande med hållbarhet i fokus. I projektet deltar, förutom Linköpings universitet och VTI, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Tekniska verken, Chargestorm, Linköpingsexpo, Akademiska Hus och Volvo. Text: Katarina Nestor Foto: Photos.com 6 VTI AKTUELLT NR

7 TEMA FORDONSTEKNIK Vi hoppas att vi kan skapa uppmärksamhet i den här frågan, för problemen som kan uppstå i bilarna är väldigt farliga och måste åtgärdas. Säkrare elbilar är målet för Eversafe Högre säkerhetskrav ökar chansen att fler investerar i eldriven bil Att ta fram underlag för tydligare säkerhetskrav gällande elbilar är en målsättning med projektet Eversafe (Everyday safety for electric vehicles), som startades i maj Idag har man anpassat elbilar efter konventionella fordons prestanda, men det kan finnas säkerhetsaspekter som är unika för elbilar, menar Bruno Augusto som är forskare på VTI och koordinator av projektet. Tydligare och utförligare säkerhetskrav kan resultera i att få ut bättre bilar på marknaden och få fler att investera i en elbil. Till framtidens bilar, även kallade andra generationens elbilar, räknar man in alla typer av elektriska fordon, elhybridfordon, elbilar med bränsleceller och plug-in elhybridfordon. Dessa kallas gemensamt för Electric vehicles (EV). Kundernas förtroende för elbilen som produkt avgör dess genomslag på marknaden och som en grund till projektet har olika säkerhetsaspekter som potentiella bilkunder upplever undersökts. Förare får uppleva tekniska problem Att tekniska problem uppstår med elbilar på marknaden är inte vanligt förekommande men projektet har undersökt problem som i teorin kan uppstå för att ta reda på hur det påverkar föraren och bilen. Ett scenario som har undersökts är vad som händer med elbilar som har fyra hjulnavsmotorer och en utav dessa motorer slutar att fungera, vilket resulterar i att ett av fyra hjul bromsas. Det kan finnas tusen olika anledningar till varför ett sådant fel skulle kunna Kundernas förtroende för elbilen som produkt avgör dess genomslag på marknaden. uppkomma men vi är främst intresserade av situationen som uppstår när detta händer hur det påverkar passagerare och anslutande trafik, säger Bruno Augusto. Kunskap om batterierna behövs Inom projektet har krocktester genomförts för att undersöka om elbilars skador skiljer sig från konventionella bilar med förbränningsmotorer. Fokus ligger också på att utreda hur de elektriska komponenter samt batterier som återfinns i elbilar, så kallade Energy storage systems (ESS), klarar sig under och efter en olycka. Skulle exempelvis batteriet börja läcka vid en olycka är kunskap om vad detta innebär viktig för både väghållare och räddningspersonal. Projektet vill bidra med information och riktlinjer som förenklar dessa situationer. Än så länge är det inte helt klart hur resultaten kommer att användas när projektet är slut, men Bruno hoppas att både biltillverkare, leverantörer och allmänheten kan dra nytta av resultaten från projektet. Han säger att de har som mål att denna information ska ligga till grund för nya säkerhetskrav i framtiden. Vi hoppas att vi kan skapa uppmärksamhet i den här frågan, för problemen som kan uppstå i bilarna är väldigt farliga och måste åtgärdas. Vi hoppas att andra kan arbeta vidare med forskning inom området med underlag från oss men även att vissa resultat kan komma till användning på en gång, säger Bruno. Eversafe är en del av Era-net Electromobility+, som är ett projekt inom EU:s sjunde ramprogram (FP7). Projektet genomförs av VTI, KTH, Volvo Cars, Fraunhofer-Gesellschaft, Technische Universität Chemnitz, och Bundesanstalt für Straßenwesen och beräknas vara färdigt i maj Text: Karin Andersson Foto: Maxim Bierbach MER INFORMATION: VTI AKTUELLT NR

8 TEMA FORDONSTEKNIK Är tysta el- och hybridbilar en fara för fotgängare? VTI-forskare ifrågasätter EU-beslut om varningssystem Att el- och hybridbilar skulle vara för tystgående och behöver utrustas med extra ljudgeneratorer för att vara upptäckbara av fotgängare är något som har uppmärksammats av myndigheter i bland annat Japan och USA. Ulf Sandberg på VTI me nar i stället att sänkta ljudnivåer från de bullrigaste fordonen gör att el- och hybridbilar, liksom andra fordon med låg ljudnivå, blir lättare att upptäcka. Ett akustiskt fordonsvarningssystem (Avas, Acoustic vehicle alerting system) syftar till att ge ifrån sig ljud som gör tystgående el- och hybridbilar lättare att upptäcka för fotgängare och andra utsatta Forskaren Ulf Sandberg vill dämpa de bullrigaste fordonen istället för att öka ljudet hos de tystaste. trafikanter. Arbetet med att ta fram krav på dessa varningssystem till el- och hybridbilar pågår inom EU och EUparlamentets majoritet har nyligen sagt ja till sådana krav trots att underlag för ett faktiskt behov för detta saknas, menar Ulf Sandberg som forskar om bland annat vägtrafikbuller på VTI. Om tysta fordon vore ett problem skulle vi redan idag ha många olyckor på grund av dessa, då många dyrare bilmodeller med förbränningsmotorer i dag redan är väldigt tysta. De har funnits i många år och är många fler än dagens hybrid- och elbilar. Om de vore en fara i trafiken så skulle vi haft statistik på att många blivit skadade eller omkommit på grund av detta men det finns inte. Det är konstigt att man inte först identifierar ett problem istället för att försöka göra någonting åt något som man tror kan vara ett problem, säger Ulf. Varningssystem i låga hastigheter Riktlinjerna för dessa varningssystem är främst inriktat på personbilar. En arbetsgrupp inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) har kommit fram till att vid hastigheter under 20 km/tim behövs dessa varningssystem eftersom 8 VTI AKTUELLT NR

9 TEMA FORDONSTEKNIK el- och hybridbilar då går tystare än de flesta andra bilar. Vid hastigheter över detta så låter el- och hybridbilar ungefär lika mycket som en bil med förbrännings motor eftersom det då är däckens ljud som dominerar. Ulf Sandberg har undersökt forskning på området och sett att risken för en påkörningsolycka som ger allvarliga personskador på en gående trafikant vid hastigheter mellan 0 och 20 km/tim är nära noll procent. Riktlinjer för ljud El- och hybridbilar med olika akustiska fordonsvarningssystem finns idag på marknaden men rekommendationerna för ljudens utformning och användning varierar. EU-parlamentet röstade i februari igenom ett förslag till en lagstiftningsresolution, i vilken man konstaterar att tillverkare ska förse bilar med ett akustiskt varningssystem. Det ska vara ett kontinuerligt varningsljud som är lättbegripligt och ljudet ska ge information om fordonets drift samt likna ljudet från bilar med förbränningsmotor. Om detta röstas igenom i ministerrådet kommer det att börja gälla inom EU. Minska omgivningens buller De däckljud och andra ljud som en el- och hybridbil trots allt producerar vid låga hastigheter skulle vara lättare att upptäcka om ljudnivån i omgivningen vore lägre, menar Ulf Sandberg. Han påpekar att den tunga trafiken i form av lastbilar och bussar ofta, men inte alltid, står för de högsta ljudnivåerna och att motorcyklar ofta avger särskilt störande buller. Att sänka den tillåtna maxgränsen för den allmänna bullernivån skulle kunna förbättra upptäckbarheten av samtliga personbilar utan att lägga till några varningsljud hos el- och hybridbilar, säger Ulf Sandberg. En annan effekt av en sänkning av maximalt tillåten ljudnivå skulle vara att invånarna utsätts för lägre bullernivåer i sin vardag vilket avsevärt skulle kunna förbättra folkhälsan. Politikerna ägnar sig idag åt att sila myggor men svälja elefanter när de vill öka ljudet hos de tystaste fordonen men accepterar att de bullrigaste får fortsätta att bullra, avslutar Ulf. Text: Karin Andersson Foto: Photos.com, Karin Andersson KONTAKT: Ulf Sandberg, VTI medverkar i projekt för att stoppa fordon säkert Det europeiska projektet Savelec handlar om att utveckla en elektromagnetisk pulskanon. Tanken är att man med hjälp av den ska kunna stoppa ett fordon vars förare vägrar att samarbeta med polis. Inom projektet kommer man att göra olika typer av experiment med elektromagnetisk puls på vissa delar av ett fordon. Konsekvenserna av exponeringen kommer att utvärderas, allt för att ge en så säker lösning som möjligt för personerna inne i fordonet och för personer och föremål i dess närhet. Studera förarbeteende VTI medverkar i flera delar av projektet, men framför allt handlar det om att utföra en körsimulatorstudie för att studera förarbeteende. Vi kommer att titta närmare på hur man som förare reagerar i olika scenarier och körförhållanden när man blir utsatt för pulskanonen, säger Mattias Hjort, forskare, som företräder VTI i projektet. Dessutom kommer institutet att genomföra kontrollerade fordonstester på bana utan förare och med hjälp av en styrrobot. Detta gör man för att på en rad olika sätt studera den inverkan den elektromagnetiska pulsen har på fordonet. Ta fram prototyp Utöver den del VTI bidrar med ingår det också i projektet att undersöka de juridiska aspekterna av att använda sig av elektromagnetiska signaler och man kommer även att diskutera ett regelverk kring dessa frågor. Projektet kommer särskilt att ta upp de åtgärder som behövs för att säkerställa en kontrollerad och säker användning. Savelec genomförs under tre år och involverade parter är förutom VTI utländska forskningsinstitut och tillverkare av elektromagnetisk utrustning. Arbetet utförs i samarbete med polis, vilka är också de tänkta slutanvändarna av den här typen av utrustning. Text: Katarina Nestor Foto: Photos.com KONTAKT: Mattias Hjort, VTI AKTUELLT NR

10 TEMA FORDONSTEKNIK Yrkesförarnas syn på autonom körning i fokus i nytt projekt Inom fordonsindustrin satsas stort på utveckling och utvärdering av tekniker som helt eller delvis automatiserar körningen. Tekniker som kan få stor påverkan på yrkesförarnas arbetssituation och roll i fram tiden. Hur detta upplevs vill kompetenscentrumet ViP* sätta fingret på, och i projektet Ademas* sätts därför yrkesförarens upplevelse och acceptans i första rummet. Första steget i projektet blir att utveckla en metod för själva utvärderingen. Det handlar bland annat om att hitta relevanta frågeställningar och utforma ett simulatortest med relevanta scenarior. Till det kommer utvecklingen av ett frågeformulär som ska fånga upp graden av acceptans hos förarna. Metodiken kommer i första hand att anpassas för lastbilsförare, men troligtvis kommer flera av frågeställningarna även vara relevanta för förare av andra typer av fordon, berättar Magnus Hjälmdahl, forskare på VTI och projektledare för Ademas. En av våra främsta utmaningar är att hitta ett batteri av mätmetoder. Viktigt att veta skillnader mellan testpersoner I många av de tester som görs idag an vänds i hög grad egen personal på grund av sekretess och av praktiska skäl. En del i metodutvecklingen blir att kartlägga skillnaderna mellan de tester som görs med egen personal jämfört med tester där förare i största allmänhet deltar. Egen personal är ofta mer van vid ny teknik och testsystem än förare i största allmänhet. Det betyder inte att det ena eller det andra är mer korrekt eller relevant, men det är viktigt att känna till skillnaderna för att kunna tolka resultaten rätt. Med hjälp av simulatorförsök har vi försökt identifiera dessa, säger Magnus. Utmaning att särskilja olika gränssnitts påverkan För närvarande pågår sammanställning och analys av data som samlades in under simulatorförsöket och resultaten ska presenteras under hösten. Då förarens/fordonets beteende är mer eller mindre automatiserat måste vi istället fokusera på att mäta förarens upplevelse. Det skiljer sig en hel del från vad vi vanligtvis gör. En av våra främsta utmaningar är att hitta ett batteri av mätmetoder som gör att vi kan särskilja olika gränssnitt och få en förståelse för hur de påverkar förarens upplevelse, avslutar Magnus. Text: Marika Lund Foto: Photos.com KONTAKT: Magnus Hjälmdahl, *ADEMAS Autonomous Driving Evaluation Methodology and Scenarios * Virtual Prototyping and Assessment by Simulation ett initiativ för utveckling och tillämpning av körsimulator metodik med fokus på samspelet mellan människa och teknik. 10 VTI AKTUELLT NR

11 TEMA FORDONSTEKNIK Pågående testning av fordonståg med lastbilar från Scania. Anders Johansson, projektledare Scania. Minskad bränsleförbrukning när lastbilar kör tätt i fordonståg Vikten av att hålla avstånd till framförvarande fordon har vi fått inpräntat i oss från körskolan. Men på sikt kan vi behöva tänka om, åtminstone vissa lastbilsförare. Fältundersökningar visar nämligen att det går att minska bränsleförbrukningen och bibehålla säkerheten genom att köra lastbilar tätt på rad med trådlös uppkoppling mellan sig. VTI deltar i projektet för att följa upp hur yrkesförarna upplever det nya körsättet. VTI:s kartläggning görs på uppdrag av Scania och ingår i det Vinnovafinan sierade projektet IQFleet som startade 2011 och pågår till och med Det övergripande målet för projektet är att utveckla ett intelligent kommunikationssystem, mellan fordon och flottor, som känner av vad som händer i omgivningen och i viss mån agerar automatiskt. Systemet är en vidareutveckling av en intelligent farthållare, som inte enbart tar hänsyn till målfarten utan även anpassar farten med hänsyn tagen till framförvarande fordon. Den stora skillnaden från konventionella farthållare är den trådlösa kommunikationen mellan fordonen, berättar Anders Johansson, projektledare på Scania. Inspiration från fåglar och tävlingscyklister I grova drag är tanken att systemet ska göra det möjligt för lastbilar att kunna köra i fordonståg med korta avstånd och minska luftmotståndet, ungefär som flyttfåglar eller tävlingscyklister, utan att öka risken att krocka in i framförvarande fordon. Detta med hjälp av en radar och information som skickas trådlöst mellan fordonen. Systemet överträffar den mänskliga reaktionsförmågan och agerar med automatik. Tekniken har vi koll på inom Scania, även om vi måste fortsätta testa för att hitta de optimala parametrarna. När det gäller att utreda förarens och medtrafikanternas upplevelser tar vi dock hjälp av VTI som byggt upp en värdefull kunskap och erfarenhet av forskning kring förarbeteende, fortsätter Anders. Tre sekunders tidslucka Hittills har försöken i huvudsak utförts med en tidslucka till framförvarande fordon på tre sekunder och testkörningar pågår kontinuerligt, bland annat på E4:an mellan Stockholm och Helsingborg. Scania transportlaboratorium kör just nu med avgångar där upp till fem fordon kör samtidigt. Så här långt kan man säga att vi har kunnat verifiera att det finns en bränslebesparingseffekt. Sen är det komplext att exakt hur stor den effekten är, eftersom det är så många parametrar som spelar in. Till årsskiftet hoppas vi kunna uttala oss mer exakt kring hur stor bränslebesparingspotentialen är, fortsätter Anders. Stor omställning för chaufförerna När det gäller förarnas upplevelser har VTI intervjuat dem inför testkörningarna och även genomfört enkätundersökningar efter hand. Synpunkterna skiljer sig ganska mycket åt mellan förarna vilket är förståeligt eftersom yrket förändras från ett ganska individuellt arbete till ett arbete som utförs i grupp. En del gillar den ökade sammanhållningen och sällskapet medan andra upplever att friheten, som gjorde att de en gång valde att bli chaufförer, försvinner, säger Magnus Hjälmdahl, forskare och ansvarig för projektet på VTI. Text: Marika Lund Foto: Scania KONTAKT Magnus Hjälmdahl, VTI AKTUELLT NR

12 TEMA FORDONSTEKNIK Nytt EU-projekt kring automatiserad körning Doktorander ska utforska förutsättningar, utformning och förarbeteende Ett nytt doktorandprojekt inom EU:s Marie Curie-program ska undersöka de mänskliga faktorerna och trafiksäkerheten inom automatiserad körning. VTI är en projektpart som ska anställa två doktorander som främst är kunniga inom kognitionsvetenskapliga områden. Syftet med Marie Curie-programmet är att göra det möjligt för studenter inom EU att byta erfarenheter med varandra. Forsknings projektet har fått finansiellt stöd från EU- pro grammet Marie Curie och har satts ihop av sammanlagt sju involverade parter*. Området som forskningen inriktar sig på är högt automatiserad körning, det vill säga när fordonets kurs och hastighet sköts utan att personen bakom ratten hela tiden behöver övervaka systemet. Ett av målen med projektet är att utbilda och föra samman personer från olika discipliner, exempelvis psykologer och ingenjörer samt bygga broar mellan den akademiska världen och fordonsindustrin. Det här blir spännande det är ju fjorton helt unika doktorandprojekt det här handlar om. Gränssnitt ett forskningsområde Inom projektet kommer sammanlagt 14 doktorander anställas, varav VTI ska rekry tera två. VTI:s doktorander kommer dels att vara inriktade på själva gränssnittet för automatiserade fordon, dels på beteende och det faktum att vi människor är olika och använder och uppfattar systemen på olika sätt. Utöver dessa inriktningar finns ytterligare 12 inriktningar utformade till övriga doktorander. Många av de övriga områdena är inriktade på mänskliga faktorer men en inriktning kommer att vara juridiska aspekter av automatisering. Det här blir spännande det är ju fjorton helt unika doktorandprojekt det här handlar om, säger Jan Anders son, forskningschef på VTI och koordinator för projektet för VTI:s del. Internationellt utbyte i fokus Doktoranderna ska enligt Marie Curieprogrammets utformning inte komma från det land där de anställs. Anled ningen är att man vill främja uppbyggandet av ett internationellt nätverk. Doktoranderna från de olika länderna kommer att ha fortlöpande utbyte av kunskaper sinsemellan under projektets gång samt kommer att besöka och arbeta tillsammans med projektets parter för att få en bred och applicerbar kunskap inom fordonsinnovation och automation. Projektet startades i september 2013 och ska pågå till augusti Just nu fokuserar VTI sitt arbete på att hitta rätt personer till sina doktorandtjänster. Text: Karin Andersson Foto: Photos.com KONTAKT: Jan Andersson, *Huvudparterna som är involverade i projektet är TU Delft, TUM, SOTON, Chalmers, UTwente, IFSTTAR och VTI. De åtta associerade partners till projektet är Volvo Technology Cooperation, Volvo Car Corporation, BMW, Jaguar, Toyota Motor Europe, Continental Automotive GmbH, TNO och SWOV. 12 VTI AKTUELLT NR

13 TEMA FORDONSTEKNIK Uppfinnaren Thorvald Granström har uppfunnit en anordning som ser till att ett däck kan få dubbar när det behövs. Dubbdäck och dubbfritt på samma däck VTI-testad uppfinning visar klar förbättring av isgreppet Tänk att kunna köra bil med dubbfria däck men ändå få dubbar på däcken om det blir halt utan att behöva byta däck. Det kan bli verklighet inom en snar framtid. Det är ett problem i dag när man vill förbjuda dubbdäck för att det sliter hårt på vägbanan men här går dubbarna bara i när de behövs, säger uppfinnaren Thorvald Granström. Thorvald Granström från Stockholm har en konsultfirma där han främst har sysslat med it-teknik och haft uppfinnarsysslan vid sidan om. Men sedan han gick i pension har uppfinnandet blivit en heltidssyssla en framgångsrik sådan. Det senaste från hans uppfinnarverkstad är en anordning som kan monteras på utsidan av ett däck, en anordning som ser till att ett däck kan få dubbar när det behövs. Dubbarna går bara i när man bromsar hårt, när antisladdsystemet går i eller om man kommer in i en kurva där bilen vill glida i sidled. Patenterad uppfinning Uppfinningen är patenterad i tio länder samt hela Europa och den så kallade dubbskivan har även testats på VTI. Syftet med testerna på VTI var att i laboratoriemiljö testa isgreppet vid inbromsning med Jag har börjat skissa på dubbskiva för både lastbil och buss. låst hjul, samt vid styrning, för att få en bättre förståelse av hur dubbskivan påverkar isgreppet. Testerna utfördes i VTI:s stationära däckprovningsanläggning, populärt kallad Långa banan. På det testade underlaget, våt is, så visade mätningarna på en avsevärd förbättring av isgreppet vid bromsning med låst hjul med dubbskivan monterad. Även sidokrafterna vid styrt hjul ökade markant, säger Mattias Hjort, forskare på VTI. Dubbarna ska gå i hårt och hålla sitt grepp mot vägbanan så länge bilen bromsas, ju hårdare bilen bromsas desto hårdare blir dubbarnas ingrepp. Dubbarnas ingrepp ska upphöra först när bromsningen upphör eller bromsas så mjukt att bilens ordinarie däck förmår att upprätthålla väggreppet utan glidning. Enkel montering Det kan till exempel användas på bussar och lastbilar, man monterar dit anordningen på några minuter när det börjar bli vinter och sedan kan det monteras av vid sommarväglag, säger Thorvald Granström. Hans idéer har tillsammans med tester på VTI också gett projektet en extra skjuts framåt. Han har fått finansiering från Skyltfonden för att ta fram fyra exempel av dubbskivan och testa på riktig bil. Än så länge har vi testat en prototyp men pengarna gör att jag kommer att kunna gör fler tester så vi ser att det fungerar tillsammans med bilars antisladdsystem och ABS-bromsar. Fast dubbskiva Han anser att dagens dubbdäck orsakar kraftigt slitage på vägbanorna med höga kostnader som följd. Dessutom räcker det heller inte med dubbdäck eftersom vägbanorna saltas för att minimera olycksrisken. Detta orsaker miljöproblem och enligt Thorvald Granström innebär uppfinningen att samtliga av dessa problem kan reduceras i hög grad. Anordningen som testats monteras dit eller bort vid behov men det finns planer på att även kunna erbjuda en mer avancerad dubbskiva som blir mer som en fast del och som sitter monterad för jämnan. Jag har börjat skissa på dubbskiva för både lastbil och buss, nu har vi testat själva principen och ser att det är möjligt, säger Thorvald Granström. Text: Andreas Schander Foto: Katja Kircher, Thorvald Granström VTI AKTUELLT NR

14 VTI:S VÄRLD Foto: Hejdlösa Bilder Flera års tung trafik har rullat hos VTI i sommar VTI har sedan många år tillbaka en egen forskningsutrustning, Heavy Vehicle Simulator, för att kunna genomföra provbelastning och accelererad provning av vägkonstruktioner. Under några veckor i sommar har utrustningen kört för högtryck och på så sätt kunnat simulera hur flera års tung trafik bryter ner vägkonstruktioner. Bland annat används utrustningen för tillfället till provning i anslutning till det uppdrag som VTI vid årsskiftet fick av regeringen och där institutet tar fram och uppdaterar kunskapsunderlaget om trafikens samhällsekonomiska kostnader. En del i uppdraget handlar om att ta fram så precisa skattingar som möjligt av marginalkostnaden för nedbrytning av vägarna. Här kommer man troligen att behöva differentiera den marginella slitagekostnaden för att hantera konsekvenserna för vägnedbrytning i och med skillnader i axellast mellan olika fordon. Den kunskap som idag finns om storleken kring denna skillnad och detta samband har många år på nacken. Och det är därför VTI:s forskningsutrustning Heavy Vehicle Simulator, HVS, kommit in i bilden. Genom att göra provningar med HVS har man påbörjat arbetet med att kunna skatta ett bättre samband. HVS har en hög kapacitet och i många fall är det möjligt att simulera ett års tung trafik på mindre än en vecka. Hjullasten kan varieras från 3 till 11 ton (30 till 110 kn) motsvarande 6 till 22 tons axellast. Man kan även variera däcktryck, hastighet, belastningsriktning, sidoläge och temperatur efter de behov som finns. Text: Katarina Nestor Heavy Vehicle Simulator: Längd: 23 m Bredd: 3,7 m Höjd: 4,2 m Vikt: ca 50 ton Belastning: Parhjul eller singelhjul 12 km/h 3 11 ton längd 6 m (8 m) bredd 0,50 1,25 m Antal överfarter: max ca 1200/h /dygn Temperaturkontroll 14 VTI AKTUELLT NR

15 VTI:S VÄRLD Gångsimulering ska hitta smidigare sätt att förflytta sig i storstäder För att förbättra förutsättningarna för smidiga flöden av människor i städers folktäta trafiksystem pågår ett projekt inom simulering av gångsystem på VTI. Simuleringsplattformen använder ett mikroskopiskt perspektiv och simulerar varje fotgängare separat. Beteendet för dessa enskilda simulerade fotgängare styrs av modellen social force model, en metod som bland annat beräknar fotgängares beteende i samspel med andra fotgängare och deras omgivning. Ett bra flöde av gångtrafikanter är bland annat viktigt för kollektivtrafiken, där smidiga byten mellan linjer och transportslag är avgörande för att tidtabeller ska kunna hållas. Simuleringen utvecklas för att kunna studera alternativa utformningar av gångtrafikområden och därmed uppnå ett snabbare och bekvämare flöde för fotgängare. Lyckas man utforma väl fungerande områden för fotgängare kan detta bli ett mer attraktivt färdsätt och dessutom gynna kollektivtrafiken. Projektet sker i samarbete med Linköpings kommun och Östgötatrafiken och drar nytta av den erfarenhet som finns från planeringen av Linköpings framtida resecentrum. Simuleringsmodellen har även fler användningsområden och kan exempelvis användas för att studera tillgängligheten vid planering av stadskärnor med gångstråk. Simuleringsplattformen har utformats av Fredrik Johansson på VTI och Lin köpings universitet som en del av hans forskarutbildning. Uppdragsgivare och finansiär är Trafikverket. Text: Karin Andersson KONTAKT: Fredrik Johansson, Feltolkningar kan ligga bakom irritation i trafiken Om du är irriterad bakom ratten, blinkar med hellyset, kör nära eller åker slalom i trafiken så finns det risk för att du skapar ännu fler irriterade bilförare och tillsammans kan detta skapa en allt högre olycksrisk. Irritation och aggressivitet i trafiken kan försämra uppmärksamheten och kan även öka sannolikheten för att en olycka sker. En irriterad bilförare är förmodligen också mer benägen att utföra aggressiva beteenden så som blinka med helljuset, köra nära och köra slalom, vilka är farliga i sig men kan också göra andra irriterade. Nu ska forskare på VTI studera sambandet mellan hur bilförare tolkar andras beteende i hindrande situationer i trafiken och hur detta påverkar bilförarnas (självrapporterade) irritation i samma situationer. Irritation är förmodligen ofta resultat av missförstånd och feltolkningar bland trafikanter. Enligt en del forskare är den huvudsakliga orsaken till trafikanters irritation att andra trafikanter hindrar deras framfart. Däremot är inte hinder som vägbyggen och avstängda vägar lika irriterande som när andra trafikanter hindrar framfarten. Projektet baseras på tidigare insamlade data och ska bland annat resultera i en vetenskaplig artikel. Projektet startades nyligen och beräknas vara klar vid årsskiftet. Text: Andreas Schander KONTAKT: Gunilla Björklund, VTI AKTUELLT NR

16 VTI:S VÄRLD Foto: Kent Gustafsson Signering av Mou med Korea Transportation Safety Authority, KOTSA. Nya samarbeten i Asien inom transportforskning I anslutning till trafiksäkerhetskonferensen Road Safety on Four Continents i Kina i maj har VTI tecknat överenskommelser om samarbeten i trafiksäkerhetsfrågor med Kina och Sydkorea. Research Institute of Highway (RIOH), Ministry of Transport (MOT) och VTI har undertecknat ett samverkansavtal, ett Memorandum of understanding, gällande framtida samarbeten. Samarbetet mellan RIOH och VTI är nytt och kommer att innebära en närmare samverkan inom främst körsimuleringsområdet med inriktning på HMI, människa-maskininteraktion. Kina har byggt en körsimulator av liknande typ som de på VTI. Den erfarenhet som har byggts upp på VTI ska delas med andra länder som vill vara med att utveckla och förbättra trafiksäkerheten. Dessutom ska länderna komplettera varandra vad gäller tester i simulatorer. Det finns redan nu två planerade projekt på gång mellan länderna som handlar om Kina och Sydkorea är centrala som framväxande, viktiga forskningsnationer. autonom körning samt kooperativa system och automatiserad körning i stadsmiljö. Finansiering till dessa två samarbetsprojekt har sökts från Vinnova och Vetenskapsrådet. Utöver samarbete kring körsimulatorer finns även andra beröringspunkter och möjliga samarbetsområden att bygga vidare på i framtiden. Både RIOH och VTI arbetar bland annat med trafik- och vägtekniska frågor, trafiksäkerhet och miljöfrågor. Samarbete i Sydkorea I Sydkorea är det Korea Transportation Safety Authority (KOTSA) och Korea Transport Institute (KOTI) som VTI nu har skrivit MoU med. Målet är bland annat att samarbeta och utbyta kunskap i forskningsprojekt samt konferenser och seminarier. KOTSA är en transportslagsövergripande trafiksäkerhetsmyndighet som även innefattar bilbesiktning och fordonsforskning. KOTI är ett statligt forskningsinstitut som bland annat arbetar för att skapa ett optimalt hållbart transportsystem genom specialiserad forskning och tekniska innovationer. I samband med ett bilateralt seminarium den 20 maj, där VTI och de koreanska organisationerna deltog, tecknades ett avtal om samarbete inom trans portforskning och trafiksäkerhet. Vårt traditionella fokus på Europasam arbeten är logiskt, men om vi vill vara med som ett framstående forskningsinstitut även i ett globalt sammanhang, måste vi också ha samarbeten utanför Europa. Kina och Sydkorea är i det avseendet centrala som framväxande, viktiga forskningsnationer, säger VTI:s generaldirektör Jonas Bjelfvenstam. Text: Andreas Schander/Karin Andersson 16 VTI AKTUELLT NR

17 RAPPORTER I KORTHET Saltspridning med hjälp av GPS-styrning rapport 791 Syftet med projektet var att testa och dokumentera GPS-styrd saltspridning genom att väga utlagda saltmängder och jämföra med avsedda mängder vid olika spridningsmängd, spridningsbredd, symmetri, hastighet och salttyp. Testet gick ut på att studera hur saltspridningen påverkades av förändringar i vägens sektion, till exempel övergång från två till ett körfält eller en parkeringsficka. I detta projekt studerades hur nära den idealiska saltutläggningen som dagens teknik kan komma. På det stora hela gav saltning med GPS-styrning ungefär samma resultat som utan omställning av saltspridaren. I genomsnitt stämde de uppmätta saltmängderna, i de flesta fall, ganska väl med de avsedda. Kvaliteten på saltningen kan förbättras med GPS-styrning genom att salt i större utsträckning sprids bara där det behövs. GPS-styrning har också en positiv effekt på trafiksäkerheten och arbetsmiljön för chauffören eftersom han inte behöver ändra spridarinställningarna utan helt kan koncentrera sig på körningen. TITEL: GPS-styrd saltspridning. Test på avlyst bana. R791. FÖRFATTARE: Staffan Möller Foto: Photos.com Vägräfflor minskar antalet olyckor rapport 790 Idén med räffling på vägarna är att väcka/ larma förare som ofrivilligt är på väg över mittlinjen eller sidolinjen. Resultat från ett flertal studier gällande effekter av mitträffling på tvåfältsvägar visar att totalt antal dödade och svårt skadade minskat med cirka 6 procent. För singelolyckor är motsvarande minskning 14 procent. Analyser av olycksförlopp enligt polisrapporter indikerar att räffla i mittlinje minskar risken för mötesolycka och avkörningsolycka till vänster. Vad gäller vägrensräffling på motorväg visar undersökningarna att på motorvägar med hastighetsbegränsning 110 km/ tim har antalet dödade och svårt skadade totalt sett minskat med 17 procent och för singelolyckor med cirka 30 procent. För riktningsseparerade vägar (målad 2+1-väg med mitträffla) med hastighetsbegränsning 90 km/tim har antalet dödade och svårt skadade minskat med cirka 30 procent. Förändringen är dock inte signifikant. Dessa resultat är av samma storleksordning som tidigare svenska resultat och i linje med tyska erfarenheter. Även effekter av mötesfria vägar med mitträcke (gles 2+1 väg) har studerats och där visar resultaten att totalt sett har antalet dödade och svårt skadade minskat med 50 procent. Förändringen är signifikant, men olycksmaterialet är fortfarande litet vilket gör att en fortsatt uppföljning rekommenderas för att få säkrare resultat. Foto: Katja Kircher Simulatorstudier visar att räfflorna har god effekt för att väcka trötta förare samt att de förare som väcks av räfflan gör rätt motåtgärd. I de trafikantintervjuer som gjorts anser 90 procent av förarna att räfflor i vägens mitt bidrar till en ökad trafiksäkerhet. Även lastbilsförarna är positiva, men förespråkar djupare räfflor. TITEL: Säker framkomlighet. Sammanfattande resultat. R790. FÖRFATTARE: Arne Carlsson, Anna Vadeby, Anna Anund, Urban Björketun VTI AKTUELLT NR

18 RAPPORTER I KORTHET Samhällsekonomiska analyser av åtgärder i krisberedskapsarbetet rapport 789 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har regeringsuppdraget att göra en nationell risk- och förmågebedömning samt föreslå och genomföra åtgärder för att förbättra krisberedskapen. I uppdraget ingår särskilt att ta fram metoder för kostnadsanalyser, vilket är bakgrunden till VTI-rapport 789. Krisberedskap är exempel på kollektiva nyttigheter där det ofta är politiska beslut om finansiering, dimensionering och inriktning som avgör vad och hur mycket som produceras. Den offentliga sektorns resurser är begränsade samtidigt som kostnaderna för olika typer av krisberedskap kan bli hur höga som helst. Förslag på åtgärder måste därför baseras på överväganden av hur de resurser som sätts in används effektivt. Ett verktyg som ofta används i sådana sammanhang är samhällsekonomisk analysmetodik. Denna rapport diskuterar förutsättningar för att använda denna metodik för att ta fram underlag för strategiska beslut när det gäller inriktning och dimensionering av den svenska krisberedskapen. Foto: Photos.com Rapporten utgår från att krisberedskap handlar om att hantera så kallade sällanhändelser (händelser med liten sannolikhet men stora konsekvenser). Utgångspunkten är också att samhället kan arbeta med att förebygga (reducera sannolikheten) respektive förbereda och hantera (reducera konsekvenserna) sådana händelser. TITEL: Samhällsekonomiska analyser av åtgärder i krisberedskaps - arbetet teori, metodik och tillämpning. R789 FÖRFATTARE: Lena Nerhagen, Lars Hultkrantz Förares tankar om framtida automatiserad bilkörning rapport 788 Teknik för automatiserad körning är under stark frammarsch, men den måste anpassas till förarnas önskemål och förväntningar för att bli lyckosam. Med automatiserad körning menas möjligheten att överlåta en del eller hela köruppgiften till fordonet eller att fordonet självt tar över kontrollen i en situation som föraren inte klarar av. En fokusgruppsstudie gjord på VTI visar på att det finns många frågetecken hos förarna, exempelvis när det gäller säkerhet och ansvar. Metoden, diskussion i fokusgrupp, har använts för att få en bred och omfångsrik beskrivning av hur förare kan resonera kring automatiserad körning. Sammanlagt fyra diskussioner genomfördes; en med unga, en med äldre, en med män och en med kvinnor. Deltagarna ombads att tänka i framtida möjligheter 5 20 år framåt i tiden. Flera olika infallsvinklar på autonom körning belystes och ämnen som var i fokus var framförallt kopplat till vem systemet är till för och vem som har råd. En hel del av diskussionen handlade om säkerhet med lite olika infallsvinklar. Det som berördes var om det kommer att innebära en ökad säkerhet eller inte, om det medför en ökad hastighet, om föraren själv kan välja automatiserad körning, tekniska problem och datasäkerhet, om föraren kan upprätthålla vakenhet och uppmärksamhet. Tekniska problem diskuterades trots att man uppmanats att inte fokusera på detta. Foto: Katja Kircher Generellt kunde det noteras att vissa förare ville ha automatik för de tråkiga långa körpassen (dvs. av komfortskäl), medan andra ville ha automatik för att klara av svåra kör situationer (dvs. av säkerhetsskäl). Båda dessa behov behöver sannolikt tillgodoses i framtiden. TITEL: Förares tankar om framtida automatiserad bilkörning. En fokusgruppstudie. R788 FÖRFATTARE: Arne Nåbo, Anna Anund, Carina Fors, Johan G Karlsson 18 VTI AKTUELLT NR

19 RAPPORTER I KORTHET Stor skillnad mellan investeringar i energieffektiv väg- och gatubelysning rapport 786 Trots att det under många år har funnits betydligt energieffektivare vägoch gatubelysning än den som oftast används i svenska kommuner idag, så sker det relativt få ny- och reinvesteringar. Denna studie visar att det strategiska sammanhanget i form av energibesparingar och energieffektiviseringar tycks ha mycket stor betydelse för benägenheten att fatta beslut om investeringar. Exempelvis angav fyra av de fem kommuner som helt eller till mycket stor del redan bytt ut kvicksilverbelysning mot andra typer av ljuskällor att energibesparingar var det primära skälet för att byta. Rapporten identifierar faktorer som utgör hinder respektive drivkrafter för ny- och reinvesteringar i energieffektivare väg- och gatubelysning. Författarna har analyserat planerings- och beslutsprocesser, ansvarsfrågor och aktörer i ett antal svenska kommuner samt undersökt hinder och drivkrafter i 12 svenska kommuner av olika storlek genom att intervjua de ansvariga för väg- och gatubelysning. Trafikinformation kan påverka många miljöeffekter rapport 785 Detta projekt syftar till att beräkna miljöeffekterna av trafikinformation, vilket görs med en nyutvecklad beräkningsmodell. Baserat på denna effektsnurra redovisas även en åtgärdsbank som utifrån dagens trafikinformation syftar till förbättrad energianvändning, klimatpåverkan, luftmiljö, bullermiljö och andra miljövinster. Trafikinformation används i allt större utsträckning för att styra trafiken, särskilt i urbanmiljö där trängsel, vägarbeten och plötsliga händelser i form av olyckor ofta påverkar framkomligheten, Undersökningen visar att de studerade kommunerna har varierande grad av energieffektiv väg- och gatubelysning och olika andel kvicksilverbelysning kvar. De skiljer sig också åt avsevärt i hur de organiserat ansvarsfrågor, beslutsprocesser och hur de arbetar strategiskt med energifrågor. De kommuner som hade störst andel kvicksilverbelysning kvar i samtidigt som alternativa vägar finns tillgängliga. Många miljöeffekter kan påverkas av trafikinformation. Det gäller framförallt luftföroreningar, buller, klimatutsläpp, men även barriäreffekter, ljusförorening, förorening av vatten och mark, störning i ömtåliga områden etc. Beräkningar med effektsnurran visar att mycket kan göras för att påverka emissionerna t.ex. genom påverkan av hur man kör, samt hur olika befolkningsexponering kan ge olika resultat. Foto: Hejdlösa Bilder Foto: Photos.com väg- och gatubelysning hade inte samordnat frågan med någon annan strategisk fråga såsom energi, miljö eller trygghet. Dessa kommuner hade ett rent tekniskt och funktionellt synsätt på väg- och gatubelysning och bytte endast armaturer då de gamla tjänat ut, så det strategiska arbetet med energiplaner verkade endast I de antaganden som normalt används inom infrastukturplanering tillskrivs t.ex. partikelutsläpp i urbanmiljö stor vikt, medan de ofta inte anses ge någon miljöpåverkan på landsbygden, trots att de sprider föroreningar kring vägarna. Detta visar att jämförelsemodellerna är starkt förenklade och att utveckling inom emissionsmodellering, exponering, effekter av exponering samt ha en begränsad effekt på reinvesteringsbesluten. TITEL: Planering och beslutsprocesser för energieffektivare väg- och gatubelysning i svenska kommuner. R786 FÖRFATTARE: Hans B Andersson, et al implementering av modellerna är av största vikt för att ta tillvara den kunskap som finns och hela tiden uppdateras. TITEL: Trafikinformation och miljöeffekter beräkningar av omledningseffekter. R785 FÖRFATTARE: Sara Janhäll, Anders Genell, Annika Jägerbrand VTI AKTUELLT NR

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Bakgrund Omkring år 2000: Vägverket sökte möjligheter för att öka

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

ELVÄGAR. För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Martin Gustavsson & Conny Börjesson 20 januari RISE IKT RISE Viktoria

ELVÄGAR. För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Martin Gustavsson & Conny Börjesson 20 januari RISE IKT RISE Viktoria ELVÄGAR För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Martin Gustavsson & Conny Börjesson 20 januari 2017 Research Institutes of Sweden RISE IKT RISE Viktoria RISE Viktoria 2 RISE Viktoria Forskningsinstitut

Läs mer

Yttrande över remiss Miljözoner för lätta fordon

Yttrande över remiss Miljözoner för lätta fordon KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Vidmark Hannes (KLK) Hävermark Saga (SBF) Solander Christer (MIF) 2017-02-09 Diarienummer KSN-2016-2627 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss Miljözoner för lätta fordon

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE)

Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE) 2014-10-16 Sida 1 av 5 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE) Statens

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran. Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut

Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran. Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut Förord Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har på

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

VTI i ord och siffror 2012. www.vti.se

VTI i ord och siffror 2012. www.vti.se VTI i ord och siffror 2012 www.vti.se Till årets glädjeämnen räknar jag VTI:s nya uppdrag att tillsammans med Lunds universitet och Malmö högskola få bygga det nya nationella kollektivtrafikcentret K2.

Läs mer

Framtiden börjar i Ropsten

Framtiden börjar i Ropsten Framtiden börjar i Ropsten Linje 73 mot Karolinska Institutet Välkommen ombord på den nya tidens första busslinje som trafikeras av en ny laddhybridbuss i EU-projektet ZeEUS regi. Hybrid betyder att den

Läs mer

Är det meningsfullt att försöka överraska förare flera gånger i rad när man utvärderar kollisionsvarning?

Är det meningsfullt att försöka överraska förare flera gånger i rad när man utvärderar kollisionsvarning? 2010-01-14 Volvo Car Corporation Är det meningsfullt att försöka överraska förare flera gånger i rad när man utvärderar kollisionsvarning? Mikael Ljung Aust, Volvo Cars Institute Excellence Centre at VTI

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Bergslagsbanan. Idéstudie Förutsättningar som testanläggning

Bergslagsbanan. Idéstudie Förutsättningar som testanläggning Bergslagsbanan Idéstudie Förutsättningar som testanläggning Bakgrund och behov Sverige satsar kraftfullt på effektivisering och förbättring av transportsystemet Förutom investeringar samt drift och underhåll

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER

UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER EN SVENSK FÄRDPLAN FÖR UPPKOPPLADE OCH SAMVERKANDE TRANSPORTER Stefan Myhrberg, Ericsson Forum för innovation inom transportsektorn 2014-09-03 1 FÄRDPLAN FÖR UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER En gemensam

Läs mer

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Hur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda

Hur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda Hur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda Energirelaterad fordonsforskning 2016 4 april Elväg -en hållbar möjlighet på väg Sofia Lundberg, VTI Innehåll Elvägar eroadarlanda

Läs mer

Automatiserade Fordon

Automatiserade Fordon Automatiserade Fordon Björn Löfving Volvo Personvagnar Magnus Rilbe AB Volvo Jon Andersson - Scania Utredningsuppdrag FFI:s styrelse har lyft frågan hur FFI kan bidra till den strategiska utvecklingen

Läs mer

Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter. Henriette Wallén Warner, VTI

Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter. Henriette Wallén Warner, VTI Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter Henriette Wallén Warner, VTI henriette.wallen.warner@vti.se Nollvisionen Inga döda eller svårt skadade* på svenska vägar Svårt skadade*:

Läs mer

VEM BEHÖVER SJÄLVKÖRANDE BILAR? MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR. Almedalen 5 juli 2016 Christer Ljungberg

VEM BEHÖVER SJÄLVKÖRANDE BILAR? MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR. Almedalen 5 juli 2016 Christer Ljungberg VEM BEHÖVER SJÄLVKÖRANDE BILAR? Almedalen 5 juli 2016 Christer Ljungberg MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR Nivå 1: Ingen automatisering (som de flesta av gårdagens och dagens bilar)

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Nationellt, Europeiskt och Globalt samarbete

Nationellt, Europeiskt och Globalt samarbete Internationellt samarbete inom trafikolycksutredning framgångar och svårigheter (Nationellt), Europeiskt och Globalt Helen Fagerlind, Chalmers tekniska högskola NFO, Södertälje, 3-4 februari 2015 Nationellt,

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke Banavgifter och nationalekonomi Roger Pyddoke Översikt Bakgrund Två transportpolitiska paradigm Vad är läget beträffande banavgifter i förhållande till marginalkostnader Utformning av styrmedel Slutsatser

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter 000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110

Läs mer

BMW X5. När Sheer du älskar. www.bmw.com. allt annat än statisk elektricitet.

BMW X5. När Sheer du älskar. www.bmw.com. allt annat än statisk elektricitet. Annons Hela denna bilaga är en annons från BMW Annons BMW The all-new i BMW X5 www.bmw.com När Sheer du älskar Driving att köra Pleasure allt annat än statisk elektricitet. BILEN SOM ÄR BYGGD AV KOL ISTÄLLET

Läs mer

Premiär för Stockholms nya elbusslinje

Premiär för Stockholms nya elbusslinje Premiär för Stockholms nya elbusslinje publ icerat av U L O 1 6 MA RS 201 5 SID A F Ö R U TSKRIF T Kraften kommer från ovan. Två av Stockholms nya laddhybridbussar, Volvo Electric Hybrid, vid laddstationen

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Angående Miljöstyrningsrådets förslag till upphandlingskriterier för persontransporter

Angående Miljöstyrningsrådets förslag till upphandlingskriterier för persontransporter Miljöstyrningsrådet Annie Stålberg Vasagatan 15-17 111 20 Stockholm Stockholm Vår referens 2012-08-17 Rebecca Källström Angående Miljöstyrningsrådets förslag till upphandlingskriterier för persontransporter

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Näringsdepartementet registrator@enterprise.ministry.se 103 33 Stockholm Remissvar från Gröna Bilister Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Inledning

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden. Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö

FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden. Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö FFI FEM PROGRAMOMRÅDEN ENERGI OCH MILJÖ TRAFIKSÄKERHET OCH AUTOMATISERADE FORDON

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2016 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Programavtal avseende samfinansierad fordonsstrategisk forskning och innovation

Programavtal avseende samfinansierad fordonsstrategisk forskning och innovation FFI Programavtal 2009-01-01 1 (14) Programavtal avseende samfinansierad fordonsstrategisk forskning och innovation 1. Parter Detta avtal ( Programavtal/-et ) ingås mellan nedan angivna parter, tillsammans

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Datum Diarienummer 2017-03-13 1.2.4-2017-612 Handläggare Mikael Jonsson Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Vetenskapsrådet ansvarar enligt instruktionen för att nationellt samordna

Läs mer

2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR

2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR SJÄLVKÖRANDE FORDON PÅVERKAS TRAFIK- OCH STADSPLANERING? Grandseminariet, 2 sept 2015 Christer Ljungberg MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR Nivå 1: Ingen automatisering (som de

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:21

Läs mer

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar siemens.se/elvagar Utmaningen klimatutsläppen måste minska snabbt I denna broschyr beskrivs kortfattat förutsättningarna och möjligheterna för

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om grundläggande kompetens och fortbildning för förare som utför gods- eller persontransporter; VVFS 2008:159 Utkom från trycket den 7 mars 2008 beslutade

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Jan Lindgren Projektledare Miljö och trafiksäkerhet Vägverket Region Mitt 2009-12-02 Vägverket 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de

Läs mer

Vi presenterar... Krockkudde för Honda motorcykel

Vi presenterar... Krockkudde för Honda motorcykel Vi presenterar... Krockkudde för Honda motorcykel AVANCERAD SÄKERHET FÖR MOTORCYKELFÖRAREN Airbag_SE_Cover1_2_4 3 Denna broschyr har tagits fram för att hjälpa motorcykelägare, och de som värnar om dem,

Läs mer

Bilar som talar med varandra

Bilar som talar med varandra Bilar som talar med varandra för säkerhets skull Trafikverket resultatkonferens 2012-04-23 Stefan Myhrberg Transport Engagements Ericsson Bilar som pratar med varandra AGENDA Uppkopplade fordon och samverkande

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Förarstöd baserat på fordonssystem och infrastruktur i samverkan. En ViP-studie av Lane Departure Warning (LDW)

Förarstöd baserat på fordonssystem och infrastruktur i samverkan. En ViP-studie av Lane Departure Warning (LDW) Förarstöd baserat på fordonssystem och infrastruktur i samverkan En ViP-studie av Lane Departure Warning (LDW) Göran Nilsson ViP AP5 www.vipsimulation.se ViP= Virtual prototyping and assessment by simulation

Läs mer

Undersökning av kunskaper om och inställning till laddfordon

Undersökning av kunskaper om och inställning till laddfordon Undersökning av kunskaper om och inställning till laddfordon Lärdomar från den tredje enkätomgången 2017 Syftet med undersökningen Sverige har ett mål om minst 70 % minskning av växthusgasutsläpp från

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Transportsveriges viktigaste steg för framtiden

Transportsveriges viktigaste steg för framtiden Transportsveriges viktigaste steg för framtiden Filip Kjellgren och Jonas Sundberg, Forum för innovation inom transportsektorn 1 2014-05-16 www.transportinnovation.se 2 2014 05 16 2014-05-16 2 Forums medlemmar

Läs mer

Effektiva tågsystem för godstransporter

Effektiva tågsystem för godstransporter Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Tanka med el om svenskarnas inställning till elbilar

Tanka med el om svenskarnas inställning till elbilar Fortum och Karlstad kommun inleder ett samarbete för att möjliggöra övergången till elbilar och laddhybrider i Karlstad och bidrar därmed till ett renare Karlstad. En storskalig övergång till elbilar skulle

Läs mer

Sammenstilling av kunnskap om fordeler og ulemper med ulike typer forsterket vegoppmerking. Sinus eller intermittenta räfflor

Sammenstilling av kunnskap om fordeler og ulemper med ulike typer forsterket vegoppmerking. Sinus eller intermittenta räfflor Sammenstilling av kunnskap om fordeler og ulemper med ulike typer forsterket vegoppmerking Sinus eller intermittenta räfflor Tanken med räfflan Uppmärksamma förare på att de ofrivilligt är på väg att lämna

Läs mer

Elbil2020 Demostad för elfordon

Elbil2020 Demostad för elfordon Elbil2020 Demostad för elfordon Sten Bergman, Elbil2020 HS2020 Att förnya en ny stad Ett medborgarinitiativ i samarbete med företag, forskare och myndigheter En inkubator - utvecklar vision, idéer och

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Handhavande av fordon

Handhavande av fordon Välkommen till första workshopen i projektet Handhavande av fordon. Projektet drivs av HMSkåne på uppdrag av Vägverket. Fokus för projektet; Skötsel drift uppföljning.för ökad miljöhänsyn och trafiksäkerhet

Läs mer

Säkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar

Säkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar Säkra hjul räddar liv För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar Ett löst hjul äventyrar säkerheten på vägen. Hjulmuttrar lossnar under körning Denna sanning kan leda till att ett hjul faller av, vilket

Läs mer

Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden?

Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden? Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden? Gerd Åström, Trafikverket 1 2014-05-16 Grunden våra strategiska utmaningar Kritiska områden med stort gap till önskvärt tillstånd/utveckling

Läs mer

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) För att nå målen i FFF Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, traktorkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, traktorkort; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, traktorkort; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:26

Läs mer

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Information om K2 nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik

Information om K2 nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik 1(5) Handläggare Pernilla Helander 08-686 14 93 pernilla.helander@sll.se Trafiknämnden 2014-02-11, info-punkt 27 Information om K2 nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik Bakgrund Hösten 2012

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till ISEMOA:s så går den till www.isemoa.eu ISEMOA pågår från maj 2010 till maj 2013. ISEMOA finansieras av EU inom programmet IEE 2009 STEER. Utgivare: Austrian Mobility Research FGM-AMOR (Projektkoordinator).

Läs mer

Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda. E4/E20 Södertäljevägen rustas upp

Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda. E4/E20 Södertäljevägen rustas upp Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda E4/E20 Södertäljevägen rustas upp Relativt små insatser kan göra stor skillnad Man behöver inte alltid bygga nytt för att åstadkomma påtagliga förbättringar.

Läs mer

Förslag gällande Energimyndighetens uppdrag att ta fram en strategi för en fossilfri transportsektor

Förslag gällande Energimyndighetens uppdrag att ta fram en strategi för en fossilfri transportsektor 1 (5) Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna Förslag gällande Energimyndighetens uppdrag att ta fram en strategi för en fossilfri transportsektor BIL Sweden har hörsammat Energimyndighetens uppmaning

Läs mer