NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET"

Transkript

1 Tema Fordonsteknik aktuellt Mindre bränsleåtgång när l astbilar kör i fordonståg Stopp där hejda smitare med elektrisk pulskanon? Dubbat och dubbfritt på samma vinterdäck NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

2 Innovativ forskning om finansiärerna vill Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör Ersättningsreglerna för indirekta kostnader riskerar att utestänga forskningsinstitut som VTI. Åter igen kommer en undersökning som beskriver vårt land som ett av världens mest innovativa länder. Sverige hamnar på andra plats efter Schweiz i FN-organet WIPO:s rankning från i somras. EU:s resultattavla om innovation från tidigare i år har också Sverige med i topposition. Exakt vad som speglas i denna typ av rankingar kan förstås diskuteras. Sam bandet med excellent forskning i världsklass, antal nobelpris eller antalet vetenskapliga publikationer är inte alldeles självklart. Att vi i vårt land är innovativa och använder ordet innovation (i mitt tycke lite för) ofta kan dock knappast bestridas. I en ganska färsk rapport om Sveriges deltagande i EU:s pågående sjunde ramprogram för forskning (FP7) visas att vi tar för oss ganska bra av EU:s forskningsmedel. Huruvida detta beror på projektens höga innovationsambitioner, den akademiska excellensen i svenska projektförslag, eller något helt annat kan säkert också debatteras. EU:s Marie Curie-program, som beskrivs längre fram i detta nummer, är ett exempel på ramverk där innovativ framtidsforskning, nätverksbyggen och god forskningskvalitet kan förenas. När nu EU:s åttonde ramprogram för forskning kommer att rullas ut Horisont 2020 står innovationsperspektivet i ännu högre grad än tidigare i fokus. Svenska forskningsutförare, däribland VTI, bör ha goda förutsättningar att hävda sig i konkurrensen om forskningsmedlen. För VTI har EU-projekten kommit att bli allt viktigare, inte minst därför att de bidrar till att stärka och utveckla forskarnätverken samtidigt som de främjar en rationell arbetsfördelning. Till detta kommer den kvalitetssäkring som själva ansöknings- och urvalsprocessen representerar. Möjligheterna att delta i Horisont 2020 för svenska forskningsinstitut blir dock till syvende og sidst beroende av hur finansieringen utformas. Ersättningsreglerna för indirekta kostnader riskerar att utestänga forskningsinstitut som VTI från att delta i EU-projekten om inte kompletterande kompensation för overhead-bortfall kan skaffas fram. Till detta kommer en annan nyckelfråga, nämligen den nationella medfinansieringen. När väl ett forskningsprojekt godkänts av EU-kommissionen måste forskarna kunna räkna med snabba och obyråkratiska beslut om nationell medfinansiering. Den första utlysningen närmar sig raskt. Får vi bara rätt förutsättningar kommer VTI att delta med kraft och engagemang. VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn. VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. ANSVARIG UTGIVARE Helena Sederström REDAKTÖR Karin Andersson I REDAKTIONEN Marika Lund Katarina Nestor Andreas Schander Eva Åström LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping UPPLAGA ex ISSN TRYCK AB Danagårds Grafiska E-POST OMSLAGSBILDEN Katja Kircher PRENUMERATION VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Huvudkontor Linköping Telefon VTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund. 2 VTI AKTUELLT NR

3 innehåll Nr Tema Fordonsteknik Tekniken utvecklas ständigt vilket påverkar både fordonens och förarnas beteende i trafiken. I detta nummer presenteras några av VTI:s senaste resultat och pågående forskningsprojekt inom området fordonsteknik Säkrare elbilar är målet för Eversafe 9 VTI medverkar i projekt för att stoppa fordon säkert 10 Yrkesförarnas syn på autonom körning i fokus i nytt projekt 13 Dubbdäck och dubbfritt på samma däck 6 Hållbara städer i fokus för forskning om elbilar 8 Är tysta el- och hybridbilar en fara för fotgängare? 11 Minskad bränsleförbrukning när lastbilar kör tätt i fordonståg Nytt EU-projekt kring automatiserad körning 16 Alltid i VTI aktuellt 2 Ledare 4 I korthet notiser 17 Rapporter i korthet 23 VTI-publikationer 24 I huvudet på Arne Nåbo VTI:s värld 14 Flera års tung trafik har rullat hos VTI i sommar 15 Gångsimulering ska hitta smidigare sätt att förflytta sig i storstäder 15 Feltolkningar kan ligga bakom irritation i trafiken 16 Nya samarbeten i Asien inom transportforskning 21 Selina Mårdh har disputerat 21 VTI:s styrelse har fått ny ordförande 22 Stabilitetsprover för bussar och tankbilar VTI AKTUELLT NR

4 I KORTHET Ny webbplats för sökning av medel för transportforskning Transam är ett samverkansforum för myndigheter och offentliga forskningsfinansiärer som direkt eller indirekt berörs av transportforskningen i Sverige. Forumet har nyligen gjort om sin webbplats. En av anledningarna var att man ville göra det enklare för den som söker medel för transportforskning att få en överblick över vilka utlysningar som finns. På den nya webben samlas nu alla utlysningar som har med transportområdet att göra från de tolv deltagande parterna. Det finns även ett kalendarium där man listar konferenser, branschdagar och seminarier som parterna arrangerar. I Transam samverkar i dag Vinnova, Trafikverket, Transportstyrelsen, Trafikanalys, Sjöfartsverket, Natur vårdsverket, Forskningsrådet Formas, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Mistra, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forte, Energimyndigheten samt Luftfartsverket. Med Vinnova som finansiär har VTI:s Bibliotek och informationscenter (BIC), som ansvarar för informationsförsörjningen och informationsspridningen inom transportforskningsområdet i Sverige, utvecklat Transams nya webbplats. Webb platsen har sin hemvist i anslutning till Transguide, portalen för svensk transportforskningsinformation, vilken BIC också ansvarar för. KONTAKT: Birgitta Sandstedt, Filip Kjellgren, LÄS MER: Foto: Hejdlösa Bilder Workshop om framgångsrik kollektivtrafik Välkommen på workshop om framgångsrik kollektivtrafik Workshopen kommer att handla om kollektivtrafikens attraktionskraft och dess långsiktiga kapacitet vad gäller funktion, roll och konkurrenskraft. Arrangörer är VTI, Transportøkonomisk institutt (TØI) och Aalborgs universitet i samarbete med K2, ett nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik. Datum: 5 november 2013 kl. 10:00 16:00 Plats: Lunds tekniska högskola, Lunds universitet Sista datum för registrering är 18 oktober. MER INFORMATION OCH ANMÄLNING: Håll dig à jour Adresserna till våra kanaler: Youtube: Twitter: Mynewsdesk: 4 VTI AKTUELLT NR

5 I KORTHET Foto: Karin Andersson Att bemästra den mänskliga faktorn Den 2-4 september medverkade VTI på årets Tylösandsseminarium arrangerat av MHF, Motorförarnas Helnykterhetsförbund. Årets tema var Idiotsäker trafik och lade fokus på den mänskliga faktorn i samband med trafiksäkerhet. Två av VTI:s forskare var på plats för att dela med sig av sin kunskap inom området. Nils-Petter Gregersen deltog i ett seminarium kring Nollvisionen under måndagseftermiddagen och Anna Vadeby deltog i onsdagens diskussion gällande utgången av Tranarpsolyckan i januari 2013, den största masskrocken i Sverige någonsin, och varför denna händelse slutade förhållandevis väl. Tylösandsseminariet anordnats av MHF sedan 1957 och infaller varje år på hösten. LÄS MER: Foto: Ramböll Nytt forum för vägytefrågor VTI och Ramböll Group har tillsammans tagit initiativet att starta ett forum för mätdataleverantörer och användare att dela tankar och erfarenheter som rör mätning och kontroll av vägytor och hur dessa data bäst ska användas. Med det amerikanska forumet, Road Profile Users Group (RPUG) som förebild finns numera ett europeiskt forum, ERPUG, European Road Profile Users Group. Gruppens första konferens och konstituerande möte hölls september på Rambölls huvudkontor i Köpenhamn. Ett hundratal medverkade under de tre dagarna för att diskutera mättekniker och analysmetoder men också förutsättningarna för att investera i utveckling av verktyg, såväl avancerade mätbilar som analysverktyg och presentationsmetoder. Konferensen är planerad att ske regelbundet i samband med forumets möten. LÄS MER: Foto: Hejdlösa Bilder Möt VTI på Nordic Rail VTI kommer tillsammans med Chalmers, Luleå Tekniska universitet och KTH finnas tillgängliga i en gemensam forskarmonter under de tre mässdagarna på Nordic Rail. Kom förbi monter B02:73 och träffa oss på plats! LÄS MER: VTI AKTUELLT NR

6 TEMA FORDONSTEKNIK Hållbara städer i fokus för forskning om elbilar Under 2012 nyregistrerades närmare elbilar, främst laddhybrider, i Sverige. Att fler och fler nu äger och använder elbilar gör det möjligt att i större omfattning än tidigare genomföra användar- och beteendestudier bland denna grupp av förare. I samverkan med Linköpings och Norrköpings kommun och en handfull företag ska Linköpings universitet och VTI under två år framöver forska kring användandet av elhybridfordon. Målet är att ta fram och förmedla den kunskap kring beteendefrågor som behövs för att förstå vilka metoder, vilken teknik och vilka styrmedel som behövs för ett storskaligt införande av elfordon när man planerar för framtidens hållbara städer. Vi kommer bland annat att utföra omfattande studier av körmönster och smart laddning i verkliga förhållanden, säger Michael Lögdlund, forskningskoordinator på Linköpings universitet, som leder forskningsprojektet. Vi kommer även att koppla detta mot planering av hållbara bostadsområden där Vallastaden i Linköping och Saltängen i Norrköping kommer att stå modeller. I projektet ska man även utföra simuleringar, beteendestudier och intervjuer med förare av elbilar. Tanken är att vi ska studera såväl tjänsteresor som pendlingsresor och även följa upp eventuella förändringsmönster från nybörjare till vana elbilsförare, säger Magnus Hjälmdahl, forskare på VTI. Energimyndigheten finansierar Forskningsfinansieringen, drygt fyra miljoner kronor, kommer från Energimyndighetens demonstrationsprogram för elfordon. Prioriteringsmönster, upplevelser och attityder hos förarna och ägarna till elfordon är relevanta att undersöka och det är först nu som detta är möjligt tack vare ett ökat elfordonsbestånd, säger Linda Rinaldo, handläggare vid Energi myndigheten. Vi kommer bland annat att utföra omfattande studier av körmönster och smart laddning i verkliga förhållanden. För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 behövs en fundamental omställning av transportsektorn. En utökad satsning på demonstration av elfordon ökar definitivt möjligheterna att undanröja hinder för storskalig introduktion av elfordon i Sverige, säger Linda Rinaldo. Modell för hela Sverige Att Energimyndigheten valt att finansiera projektet i Linköpings-/ Norrköpingsregionen bygger delvis på att det här drivs en offensiv politik när det gäller satsning på fossilfria transporter. Det finns också en medvetenhet och politisk samsyn om att det offentliga måste gå i bräschen i frågan om att nå de uppställda miljömålen. Från projektets sida ser man framför sig att forskningen kan lägga grunden till en testmiljö i full skala som även kan stå modell för övriga landet. Därför finns också en nära koppling till planeringsarbetet för dels Vallastaden i Linköping, dels Saltängen i Norrköping. Båda områdena är tänkta att stå som förebilder för framtidens samhällsbyggande med hållbarhet i fokus. I projektet deltar, förutom Linköpings universitet och VTI, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Tekniska verken, Chargestorm, Linköpingsexpo, Akademiska Hus och Volvo. Text: Katarina Nestor Foto: Photos.com 6 VTI AKTUELLT NR

7 TEMA FORDONSTEKNIK Vi hoppas att vi kan skapa uppmärksamhet i den här frågan, för problemen som kan uppstå i bilarna är väldigt farliga och måste åtgärdas. Säkrare elbilar är målet för Eversafe Högre säkerhetskrav ökar chansen att fler investerar i eldriven bil Att ta fram underlag för tydligare säkerhetskrav gällande elbilar är en målsättning med projektet Eversafe (Everyday safety for electric vehicles), som startades i maj Idag har man anpassat elbilar efter konventionella fordons prestanda, men det kan finnas säkerhetsaspekter som är unika för elbilar, menar Bruno Augusto som är forskare på VTI och koordinator av projektet. Tydligare och utförligare säkerhetskrav kan resultera i att få ut bättre bilar på marknaden och få fler att investera i en elbil. Till framtidens bilar, även kallade andra generationens elbilar, räknar man in alla typer av elektriska fordon, elhybridfordon, elbilar med bränsleceller och plug-in elhybridfordon. Dessa kallas gemensamt för Electric vehicles (EV). Kundernas förtroende för elbilen som produkt avgör dess genomslag på marknaden och som en grund till projektet har olika säkerhetsaspekter som potentiella bilkunder upplever undersökts. Förare får uppleva tekniska problem Att tekniska problem uppstår med elbilar på marknaden är inte vanligt förekommande men projektet har undersökt problem som i teorin kan uppstå för att ta reda på hur det påverkar föraren och bilen. Ett scenario som har undersökts är vad som händer med elbilar som har fyra hjulnavsmotorer och en utav dessa motorer slutar att fungera, vilket resulterar i att ett av fyra hjul bromsas. Det kan finnas tusen olika anledningar till varför ett sådant fel skulle kunna Kundernas förtroende för elbilen som produkt avgör dess genomslag på marknaden. uppkomma men vi är främst intresserade av situationen som uppstår när detta händer hur det påverkar passagerare och anslutande trafik, säger Bruno Augusto. Kunskap om batterierna behövs Inom projektet har krocktester genomförts för att undersöka om elbilars skador skiljer sig från konventionella bilar med förbränningsmotorer. Fokus ligger också på att utreda hur de elektriska komponenter samt batterier som återfinns i elbilar, så kallade Energy storage systems (ESS), klarar sig under och efter en olycka. Skulle exempelvis batteriet börja läcka vid en olycka är kunskap om vad detta innebär viktig för både väghållare och räddningspersonal. Projektet vill bidra med information och riktlinjer som förenklar dessa situationer. Än så länge är det inte helt klart hur resultaten kommer att användas när projektet är slut, men Bruno hoppas att både biltillverkare, leverantörer och allmänheten kan dra nytta av resultaten från projektet. Han säger att de har som mål att denna information ska ligga till grund för nya säkerhetskrav i framtiden. Vi hoppas att vi kan skapa uppmärksamhet i den här frågan, för problemen som kan uppstå i bilarna är väldigt farliga och måste åtgärdas. Vi hoppas att andra kan arbeta vidare med forskning inom området med underlag från oss men även att vissa resultat kan komma till användning på en gång, säger Bruno. Eversafe är en del av Era-net Electromobility+, som är ett projekt inom EU:s sjunde ramprogram (FP7). Projektet genomförs av VTI, KTH, Volvo Cars, Fraunhofer-Gesellschaft, Technische Universität Chemnitz, och Bundesanstalt für Straßenwesen och beräknas vara färdigt i maj Text: Karin Andersson Foto: Maxim Bierbach MER INFORMATION: VTI AKTUELLT NR

8 TEMA FORDONSTEKNIK Är tysta el- och hybridbilar en fara för fotgängare? VTI-forskare ifrågasätter EU-beslut om varningssystem Att el- och hybridbilar skulle vara för tystgående och behöver utrustas med extra ljudgeneratorer för att vara upptäckbara av fotgängare är något som har uppmärksammats av myndigheter i bland annat Japan och USA. Ulf Sandberg på VTI me nar i stället att sänkta ljudnivåer från de bullrigaste fordonen gör att el- och hybridbilar, liksom andra fordon med låg ljudnivå, blir lättare att upptäcka. Ett akustiskt fordonsvarningssystem (Avas, Acoustic vehicle alerting system) syftar till att ge ifrån sig ljud som gör tystgående el- och hybridbilar lättare att upptäcka för fotgängare och andra utsatta Forskaren Ulf Sandberg vill dämpa de bullrigaste fordonen istället för att öka ljudet hos de tystaste. trafikanter. Arbetet med att ta fram krav på dessa varningssystem till el- och hybridbilar pågår inom EU och EUparlamentets majoritet har nyligen sagt ja till sådana krav trots att underlag för ett faktiskt behov för detta saknas, menar Ulf Sandberg som forskar om bland annat vägtrafikbuller på VTI. Om tysta fordon vore ett problem skulle vi redan idag ha många olyckor på grund av dessa, då många dyrare bilmodeller med förbränningsmotorer i dag redan är väldigt tysta. De har funnits i många år och är många fler än dagens hybrid- och elbilar. Om de vore en fara i trafiken så skulle vi haft statistik på att många blivit skadade eller omkommit på grund av detta men det finns inte. Det är konstigt att man inte först identifierar ett problem istället för att försöka göra någonting åt något som man tror kan vara ett problem, säger Ulf. Varningssystem i låga hastigheter Riktlinjerna för dessa varningssystem är främst inriktat på personbilar. En arbetsgrupp inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) har kommit fram till att vid hastigheter under 20 km/tim behövs dessa varningssystem eftersom 8 VTI AKTUELLT NR

9 TEMA FORDONSTEKNIK el- och hybridbilar då går tystare än de flesta andra bilar. Vid hastigheter över detta så låter el- och hybridbilar ungefär lika mycket som en bil med förbrännings motor eftersom det då är däckens ljud som dominerar. Ulf Sandberg har undersökt forskning på området och sett att risken för en påkörningsolycka som ger allvarliga personskador på en gående trafikant vid hastigheter mellan 0 och 20 km/tim är nära noll procent. Riktlinjer för ljud El- och hybridbilar med olika akustiska fordonsvarningssystem finns idag på marknaden men rekommendationerna för ljudens utformning och användning varierar. EU-parlamentet röstade i februari igenom ett förslag till en lagstiftningsresolution, i vilken man konstaterar att tillverkare ska förse bilar med ett akustiskt varningssystem. Det ska vara ett kontinuerligt varningsljud som är lättbegripligt och ljudet ska ge information om fordonets drift samt likna ljudet från bilar med förbränningsmotor. Om detta röstas igenom i ministerrådet kommer det att börja gälla inom EU. Minska omgivningens buller De däckljud och andra ljud som en el- och hybridbil trots allt producerar vid låga hastigheter skulle vara lättare att upptäcka om ljudnivån i omgivningen vore lägre, menar Ulf Sandberg. Han påpekar att den tunga trafiken i form av lastbilar och bussar ofta, men inte alltid, står för de högsta ljudnivåerna och att motorcyklar ofta avger särskilt störande buller. Att sänka den tillåtna maxgränsen för den allmänna bullernivån skulle kunna förbättra upptäckbarheten av samtliga personbilar utan att lägga till några varningsljud hos el- och hybridbilar, säger Ulf Sandberg. En annan effekt av en sänkning av maximalt tillåten ljudnivå skulle vara att invånarna utsätts för lägre bullernivåer i sin vardag vilket avsevärt skulle kunna förbättra folkhälsan. Politikerna ägnar sig idag åt att sila myggor men svälja elefanter när de vill öka ljudet hos de tystaste fordonen men accepterar att de bullrigaste får fortsätta att bullra, avslutar Ulf. Text: Karin Andersson Foto: Photos.com, Karin Andersson KONTAKT: Ulf Sandberg, VTI medverkar i projekt för att stoppa fordon säkert Det europeiska projektet Savelec handlar om att utveckla en elektromagnetisk pulskanon. Tanken är att man med hjälp av den ska kunna stoppa ett fordon vars förare vägrar att samarbeta med polis. Inom projektet kommer man att göra olika typer av experiment med elektromagnetisk puls på vissa delar av ett fordon. Konsekvenserna av exponeringen kommer att utvärderas, allt för att ge en så säker lösning som möjligt för personerna inne i fordonet och för personer och föremål i dess närhet. Studera förarbeteende VTI medverkar i flera delar av projektet, men framför allt handlar det om att utföra en körsimulatorstudie för att studera förarbeteende. Vi kommer att titta närmare på hur man som förare reagerar i olika scenarier och körförhållanden när man blir utsatt för pulskanonen, säger Mattias Hjort, forskare, som företräder VTI i projektet. Dessutom kommer institutet att genomföra kontrollerade fordonstester på bana utan förare och med hjälp av en styrrobot. Detta gör man för att på en rad olika sätt studera den inverkan den elektromagnetiska pulsen har på fordonet. Ta fram prototyp Utöver den del VTI bidrar med ingår det också i projektet att undersöka de juridiska aspekterna av att använda sig av elektromagnetiska signaler och man kommer även att diskutera ett regelverk kring dessa frågor. Projektet kommer särskilt att ta upp de åtgärder som behövs för att säkerställa en kontrollerad och säker användning. Savelec genomförs under tre år och involverade parter är förutom VTI utländska forskningsinstitut och tillverkare av elektromagnetisk utrustning. Arbetet utförs i samarbete med polis, vilka är också de tänkta slutanvändarna av den här typen av utrustning. Text: Katarina Nestor Foto: Photos.com KONTAKT: Mattias Hjort, VTI AKTUELLT NR

10 TEMA FORDONSTEKNIK Yrkesförarnas syn på autonom körning i fokus i nytt projekt Inom fordonsindustrin satsas stort på utveckling och utvärdering av tekniker som helt eller delvis automatiserar körningen. Tekniker som kan få stor påverkan på yrkesförarnas arbetssituation och roll i fram tiden. Hur detta upplevs vill kompetenscentrumet ViP* sätta fingret på, och i projektet Ademas* sätts därför yrkesförarens upplevelse och acceptans i första rummet. Första steget i projektet blir att utveckla en metod för själva utvärderingen. Det handlar bland annat om att hitta relevanta frågeställningar och utforma ett simulatortest med relevanta scenarior. Till det kommer utvecklingen av ett frågeformulär som ska fånga upp graden av acceptans hos förarna. Metodiken kommer i första hand att anpassas för lastbilsförare, men troligtvis kommer flera av frågeställningarna även vara relevanta för förare av andra typer av fordon, berättar Magnus Hjälmdahl, forskare på VTI och projektledare för Ademas. En av våra främsta utmaningar är att hitta ett batteri av mätmetoder. Viktigt att veta skillnader mellan testpersoner I många av de tester som görs idag an vänds i hög grad egen personal på grund av sekretess och av praktiska skäl. En del i metodutvecklingen blir att kartlägga skillnaderna mellan de tester som görs med egen personal jämfört med tester där förare i största allmänhet deltar. Egen personal är ofta mer van vid ny teknik och testsystem än förare i största allmänhet. Det betyder inte att det ena eller det andra är mer korrekt eller relevant, men det är viktigt att känna till skillnaderna för att kunna tolka resultaten rätt. Med hjälp av simulatorförsök har vi försökt identifiera dessa, säger Magnus. Utmaning att särskilja olika gränssnitts påverkan För närvarande pågår sammanställning och analys av data som samlades in under simulatorförsöket och resultaten ska presenteras under hösten. Då förarens/fordonets beteende är mer eller mindre automatiserat måste vi istället fokusera på att mäta förarens upplevelse. Det skiljer sig en hel del från vad vi vanligtvis gör. En av våra främsta utmaningar är att hitta ett batteri av mätmetoder som gör att vi kan särskilja olika gränssnitt och få en förståelse för hur de påverkar förarens upplevelse, avslutar Magnus. Text: Marika Lund Foto: Photos.com KONTAKT: Magnus Hjälmdahl, *ADEMAS Autonomous Driving Evaluation Methodology and Scenarios * Virtual Prototyping and Assessment by Simulation ett initiativ för utveckling och tillämpning av körsimulator metodik med fokus på samspelet mellan människa och teknik. 10 VTI AKTUELLT NR

11 TEMA FORDONSTEKNIK Pågående testning av fordonståg med lastbilar från Scania. Anders Johansson, projektledare Scania. Minskad bränsleförbrukning när lastbilar kör tätt i fordonståg Vikten av att hålla avstånd till framförvarande fordon har vi fått inpräntat i oss från körskolan. Men på sikt kan vi behöva tänka om, åtminstone vissa lastbilsförare. Fältundersökningar visar nämligen att det går att minska bränsleförbrukningen och bibehålla säkerheten genom att köra lastbilar tätt på rad med trådlös uppkoppling mellan sig. VTI deltar i projektet för att följa upp hur yrkesförarna upplever det nya körsättet. VTI:s kartläggning görs på uppdrag av Scania och ingår i det Vinnovafinan sierade projektet IQFleet som startade 2011 och pågår till och med Det övergripande målet för projektet är att utveckla ett intelligent kommunikationssystem, mellan fordon och flottor, som känner av vad som händer i omgivningen och i viss mån agerar automatiskt. Systemet är en vidareutveckling av en intelligent farthållare, som inte enbart tar hänsyn till målfarten utan även anpassar farten med hänsyn tagen till framförvarande fordon. Den stora skillnaden från konventionella farthållare är den trådlösa kommunikationen mellan fordonen, berättar Anders Johansson, projektledare på Scania. Inspiration från fåglar och tävlingscyklister I grova drag är tanken att systemet ska göra det möjligt för lastbilar att kunna köra i fordonståg med korta avstånd och minska luftmotståndet, ungefär som flyttfåglar eller tävlingscyklister, utan att öka risken att krocka in i framförvarande fordon. Detta med hjälp av en radar och information som skickas trådlöst mellan fordonen. Systemet överträffar den mänskliga reaktionsförmågan och agerar med automatik. Tekniken har vi koll på inom Scania, även om vi måste fortsätta testa för att hitta de optimala parametrarna. När det gäller att utreda förarens och medtrafikanternas upplevelser tar vi dock hjälp av VTI som byggt upp en värdefull kunskap och erfarenhet av forskning kring förarbeteende, fortsätter Anders. Tre sekunders tidslucka Hittills har försöken i huvudsak utförts med en tidslucka till framförvarande fordon på tre sekunder och testkörningar pågår kontinuerligt, bland annat på E4:an mellan Stockholm och Helsingborg. Scania transportlaboratorium kör just nu med avgångar där upp till fem fordon kör samtidigt. Så här långt kan man säga att vi har kunnat verifiera att det finns en bränslebesparingseffekt. Sen är det komplext att exakt hur stor den effekten är, eftersom det är så många parametrar som spelar in. Till årsskiftet hoppas vi kunna uttala oss mer exakt kring hur stor bränslebesparingspotentialen är, fortsätter Anders. Stor omställning för chaufförerna När det gäller förarnas upplevelser har VTI intervjuat dem inför testkörningarna och även genomfört enkätundersökningar efter hand. Synpunkterna skiljer sig ganska mycket åt mellan förarna vilket är förståeligt eftersom yrket förändras från ett ganska individuellt arbete till ett arbete som utförs i grupp. En del gillar den ökade sammanhållningen och sällskapet medan andra upplever att friheten, som gjorde att de en gång valde att bli chaufförer, försvinner, säger Magnus Hjälmdahl, forskare och ansvarig för projektet på VTI. Text: Marika Lund Foto: Scania KONTAKT Magnus Hjälmdahl, VTI AKTUELLT NR

12 TEMA FORDONSTEKNIK Nytt EU-projekt kring automatiserad körning Doktorander ska utforska förutsättningar, utformning och förarbeteende Ett nytt doktorandprojekt inom EU:s Marie Curie-program ska undersöka de mänskliga faktorerna och trafiksäkerheten inom automatiserad körning. VTI är en projektpart som ska anställa två doktorander som främst är kunniga inom kognitionsvetenskapliga områden. Syftet med Marie Curie-programmet är att göra det möjligt för studenter inom EU att byta erfarenheter med varandra. Forsknings projektet har fått finansiellt stöd från EU- pro grammet Marie Curie och har satts ihop av sammanlagt sju involverade parter*. Området som forskningen inriktar sig på är högt automatiserad körning, det vill säga när fordonets kurs och hastighet sköts utan att personen bakom ratten hela tiden behöver övervaka systemet. Ett av målen med projektet är att utbilda och föra samman personer från olika discipliner, exempelvis psykologer och ingenjörer samt bygga broar mellan den akademiska världen och fordonsindustrin. Det här blir spännande det är ju fjorton helt unika doktorandprojekt det här handlar om. Gränssnitt ett forskningsområde Inom projektet kommer sammanlagt 14 doktorander anställas, varav VTI ska rekry tera två. VTI:s doktorander kommer dels att vara inriktade på själva gränssnittet för automatiserade fordon, dels på beteende och det faktum att vi människor är olika och använder och uppfattar systemen på olika sätt. Utöver dessa inriktningar finns ytterligare 12 inriktningar utformade till övriga doktorander. Många av de övriga områdena är inriktade på mänskliga faktorer men en inriktning kommer att vara juridiska aspekter av automatisering. Det här blir spännande det är ju fjorton helt unika doktorandprojekt det här handlar om, säger Jan Anders son, forskningschef på VTI och koordinator för projektet för VTI:s del. Internationellt utbyte i fokus Doktoranderna ska enligt Marie Curieprogrammets utformning inte komma från det land där de anställs. Anled ningen är att man vill främja uppbyggandet av ett internationellt nätverk. Doktoranderna från de olika länderna kommer att ha fortlöpande utbyte av kunskaper sinsemellan under projektets gång samt kommer att besöka och arbeta tillsammans med projektets parter för att få en bred och applicerbar kunskap inom fordonsinnovation och automation. Projektet startades i september 2013 och ska pågå till augusti Just nu fokuserar VTI sitt arbete på att hitta rätt personer till sina doktorandtjänster. Text: Karin Andersson Foto: Photos.com KONTAKT: Jan Andersson, *Huvudparterna som är involverade i projektet är TU Delft, TUM, SOTON, Chalmers, UTwente, IFSTTAR och VTI. De åtta associerade partners till projektet är Volvo Technology Cooperation, Volvo Car Corporation, BMW, Jaguar, Toyota Motor Europe, Continental Automotive GmbH, TNO och SWOV. 12 VTI AKTUELLT NR

13 TEMA FORDONSTEKNIK Uppfinnaren Thorvald Granström har uppfunnit en anordning som ser till att ett däck kan få dubbar när det behövs. Dubbdäck och dubbfritt på samma däck VTI-testad uppfinning visar klar förbättring av isgreppet Tänk att kunna köra bil med dubbfria däck men ändå få dubbar på däcken om det blir halt utan att behöva byta däck. Det kan bli verklighet inom en snar framtid. Det är ett problem i dag när man vill förbjuda dubbdäck för att det sliter hårt på vägbanan men här går dubbarna bara i när de behövs, säger uppfinnaren Thorvald Granström. Thorvald Granström från Stockholm har en konsultfirma där han främst har sysslat med it-teknik och haft uppfinnarsysslan vid sidan om. Men sedan han gick i pension har uppfinnandet blivit en heltidssyssla en framgångsrik sådan. Det senaste från hans uppfinnarverkstad är en anordning som kan monteras på utsidan av ett däck, en anordning som ser till att ett däck kan få dubbar när det behövs. Dubbarna går bara i när man bromsar hårt, när antisladdsystemet går i eller om man kommer in i en kurva där bilen vill glida i sidled. Patenterad uppfinning Uppfinningen är patenterad i tio länder samt hela Europa och den så kallade dubbskivan har även testats på VTI. Syftet med testerna på VTI var att i laboratoriemiljö testa isgreppet vid inbromsning med Jag har börjat skissa på dubbskiva för både lastbil och buss. låst hjul, samt vid styrning, för att få en bättre förståelse av hur dubbskivan påverkar isgreppet. Testerna utfördes i VTI:s stationära däckprovningsanläggning, populärt kallad Långa banan. På det testade underlaget, våt is, så visade mätningarna på en avsevärd förbättring av isgreppet vid bromsning med låst hjul med dubbskivan monterad. Även sidokrafterna vid styrt hjul ökade markant, säger Mattias Hjort, forskare på VTI. Dubbarna ska gå i hårt och hålla sitt grepp mot vägbanan så länge bilen bromsas, ju hårdare bilen bromsas desto hårdare blir dubbarnas ingrepp. Dubbarnas ingrepp ska upphöra först när bromsningen upphör eller bromsas så mjukt att bilens ordinarie däck förmår att upprätthålla väggreppet utan glidning. Enkel montering Det kan till exempel användas på bussar och lastbilar, man monterar dit anordningen på några minuter när det börjar bli vinter och sedan kan det monteras av vid sommarväglag, säger Thorvald Granström. Hans idéer har tillsammans med tester på VTI också gett projektet en extra skjuts framåt. Han har fått finansiering från Skyltfonden för att ta fram fyra exempel av dubbskivan och testa på riktig bil. Än så länge har vi testat en prototyp men pengarna gör att jag kommer att kunna gör fler tester så vi ser att det fungerar tillsammans med bilars antisladdsystem och ABS-bromsar. Fast dubbskiva Han anser att dagens dubbdäck orsakar kraftigt slitage på vägbanorna med höga kostnader som följd. Dessutom räcker det heller inte med dubbdäck eftersom vägbanorna saltas för att minimera olycksrisken. Detta orsaker miljöproblem och enligt Thorvald Granström innebär uppfinningen att samtliga av dessa problem kan reduceras i hög grad. Anordningen som testats monteras dit eller bort vid behov men det finns planer på att även kunna erbjuda en mer avancerad dubbskiva som blir mer som en fast del och som sitter monterad för jämnan. Jag har börjat skissa på dubbskiva för både lastbil och buss, nu har vi testat själva principen och ser att det är möjligt, säger Thorvald Granström. Text: Andreas Schander Foto: Katja Kircher, Thorvald Granström VTI AKTUELLT NR

14 VTI:S VÄRLD Foto: Hejdlösa Bilder Flera års tung trafik har rullat hos VTI i sommar VTI har sedan många år tillbaka en egen forskningsutrustning, Heavy Vehicle Simulator, för att kunna genomföra provbelastning och accelererad provning av vägkonstruktioner. Under några veckor i sommar har utrustningen kört för högtryck och på så sätt kunnat simulera hur flera års tung trafik bryter ner vägkonstruktioner. Bland annat används utrustningen för tillfället till provning i anslutning till det uppdrag som VTI vid årsskiftet fick av regeringen och där institutet tar fram och uppdaterar kunskapsunderlaget om trafikens samhällsekonomiska kostnader. En del i uppdraget handlar om att ta fram så precisa skattingar som möjligt av marginalkostnaden för nedbrytning av vägarna. Här kommer man troligen att behöva differentiera den marginella slitagekostnaden för att hantera konsekvenserna för vägnedbrytning i och med skillnader i axellast mellan olika fordon. Den kunskap som idag finns om storleken kring denna skillnad och detta samband har många år på nacken. Och det är därför VTI:s forskningsutrustning Heavy Vehicle Simulator, HVS, kommit in i bilden. Genom att göra provningar med HVS har man påbörjat arbetet med att kunna skatta ett bättre samband. HVS har en hög kapacitet och i många fall är det möjligt att simulera ett års tung trafik på mindre än en vecka. Hjullasten kan varieras från 3 till 11 ton (30 till 110 kn) motsvarande 6 till 22 tons axellast. Man kan även variera däcktryck, hastighet, belastningsriktning, sidoläge och temperatur efter de behov som finns. Text: Katarina Nestor Heavy Vehicle Simulator: Längd: 23 m Bredd: 3,7 m Höjd: 4,2 m Vikt: ca 50 ton Belastning: Parhjul eller singelhjul 12 km/h 3 11 ton längd 6 m (8 m) bredd 0,50 1,25 m Antal överfarter: max ca 1200/h /dygn Temperaturkontroll 14 VTI AKTUELLT NR

15 VTI:S VÄRLD Gångsimulering ska hitta smidigare sätt att förflytta sig i storstäder För att förbättra förutsättningarna för smidiga flöden av människor i städers folktäta trafiksystem pågår ett projekt inom simulering av gångsystem på VTI. Simuleringsplattformen använder ett mikroskopiskt perspektiv och simulerar varje fotgängare separat. Beteendet för dessa enskilda simulerade fotgängare styrs av modellen social force model, en metod som bland annat beräknar fotgängares beteende i samspel med andra fotgängare och deras omgivning. Ett bra flöde av gångtrafikanter är bland annat viktigt för kollektivtrafiken, där smidiga byten mellan linjer och transportslag är avgörande för att tidtabeller ska kunna hållas. Simuleringen utvecklas för att kunna studera alternativa utformningar av gångtrafikområden och därmed uppnå ett snabbare och bekvämare flöde för fotgängare. Lyckas man utforma väl fungerande områden för fotgängare kan detta bli ett mer attraktivt färdsätt och dessutom gynna kollektivtrafiken. Projektet sker i samarbete med Linköpings kommun och Östgötatrafiken och drar nytta av den erfarenhet som finns från planeringen av Linköpings framtida resecentrum. Simuleringsmodellen har även fler användningsområden och kan exempelvis användas för att studera tillgängligheten vid planering av stadskärnor med gångstråk. Simuleringsplattformen har utformats av Fredrik Johansson på VTI och Lin köpings universitet som en del av hans forskarutbildning. Uppdragsgivare och finansiär är Trafikverket. Text: Karin Andersson KONTAKT: Fredrik Johansson, Feltolkningar kan ligga bakom irritation i trafiken Om du är irriterad bakom ratten, blinkar med hellyset, kör nära eller åker slalom i trafiken så finns det risk för att du skapar ännu fler irriterade bilförare och tillsammans kan detta skapa en allt högre olycksrisk. Irritation och aggressivitet i trafiken kan försämra uppmärksamheten och kan även öka sannolikheten för att en olycka sker. En irriterad bilförare är förmodligen också mer benägen att utföra aggressiva beteenden så som blinka med helljuset, köra nära och köra slalom, vilka är farliga i sig men kan också göra andra irriterade. Nu ska forskare på VTI studera sambandet mellan hur bilförare tolkar andras beteende i hindrande situationer i trafiken och hur detta påverkar bilförarnas (självrapporterade) irritation i samma situationer. Irritation är förmodligen ofta resultat av missförstånd och feltolkningar bland trafikanter. Enligt en del forskare är den huvudsakliga orsaken till trafikanters irritation att andra trafikanter hindrar deras framfart. Däremot är inte hinder som vägbyggen och avstängda vägar lika irriterande som när andra trafikanter hindrar framfarten. Projektet baseras på tidigare insamlade data och ska bland annat resultera i en vetenskaplig artikel. Projektet startades nyligen och beräknas vara klar vid årsskiftet. Text: Andreas Schander KONTAKT: Gunilla Björklund, VTI AKTUELLT NR

16 VTI:S VÄRLD Foto: Kent Gustafsson Signering av Mou med Korea Transportation Safety Authority, KOTSA. Nya samarbeten i Asien inom transportforskning I anslutning till trafiksäkerhetskonferensen Road Safety on Four Continents i Kina i maj har VTI tecknat överenskommelser om samarbeten i trafiksäkerhetsfrågor med Kina och Sydkorea. Research Institute of Highway (RIOH), Ministry of Transport (MOT) och VTI har undertecknat ett samverkansavtal, ett Memorandum of understanding, gällande framtida samarbeten. Samarbetet mellan RIOH och VTI är nytt och kommer att innebära en närmare samverkan inom främst körsimuleringsområdet med inriktning på HMI, människa-maskininteraktion. Kina har byggt en körsimulator av liknande typ som de på VTI. Den erfarenhet som har byggts upp på VTI ska delas med andra länder som vill vara med att utveckla och förbättra trafiksäkerheten. Dessutom ska länderna komplettera varandra vad gäller tester i simulatorer. Det finns redan nu två planerade projekt på gång mellan länderna som handlar om Kina och Sydkorea är centrala som framväxande, viktiga forskningsnationer. autonom körning samt kooperativa system och automatiserad körning i stadsmiljö. Finansiering till dessa två samarbetsprojekt har sökts från Vinnova och Vetenskapsrådet. Utöver samarbete kring körsimulatorer finns även andra beröringspunkter och möjliga samarbetsområden att bygga vidare på i framtiden. Både RIOH och VTI arbetar bland annat med trafik- och vägtekniska frågor, trafiksäkerhet och miljöfrågor. Samarbete i Sydkorea I Sydkorea är det Korea Transportation Safety Authority (KOTSA) och Korea Transport Institute (KOTI) som VTI nu har skrivit MoU med. Målet är bland annat att samarbeta och utbyta kunskap i forskningsprojekt samt konferenser och seminarier. KOTSA är en transportslagsövergripande trafiksäkerhetsmyndighet som även innefattar bilbesiktning och fordonsforskning. KOTI är ett statligt forskningsinstitut som bland annat arbetar för att skapa ett optimalt hållbart transportsystem genom specialiserad forskning och tekniska innovationer. I samband med ett bilateralt seminarium den 20 maj, där VTI och de koreanska organisationerna deltog, tecknades ett avtal om samarbete inom trans portforskning och trafiksäkerhet. Vårt traditionella fokus på Europasam arbeten är logiskt, men om vi vill vara med som ett framstående forskningsinstitut även i ett globalt sammanhang, måste vi också ha samarbeten utanför Europa. Kina och Sydkorea är i det avseendet centrala som framväxande, viktiga forskningsnationer, säger VTI:s generaldirektör Jonas Bjelfvenstam. Text: Andreas Schander/Karin Andersson 16 VTI AKTUELLT NR

17 RAPPORTER I KORTHET Saltspridning med hjälp av GPS-styrning rapport 791 Syftet med projektet var att testa och dokumentera GPS-styrd saltspridning genom att väga utlagda saltmängder och jämföra med avsedda mängder vid olika spridningsmängd, spridningsbredd, symmetri, hastighet och salttyp. Testet gick ut på att studera hur saltspridningen påverkades av förändringar i vägens sektion, till exempel övergång från två till ett körfält eller en parkeringsficka. I detta projekt studerades hur nära den idealiska saltutläggningen som dagens teknik kan komma. På det stora hela gav saltning med GPS-styrning ungefär samma resultat som utan omställning av saltspridaren. I genomsnitt stämde de uppmätta saltmängderna, i de flesta fall, ganska väl med de avsedda. Kvaliteten på saltningen kan förbättras med GPS-styrning genom att salt i större utsträckning sprids bara där det behövs. GPS-styrning har också en positiv effekt på trafiksäkerheten och arbetsmiljön för chauffören eftersom han inte behöver ändra spridarinställningarna utan helt kan koncentrera sig på körningen. TITEL: GPS-styrd saltspridning. Test på avlyst bana. R791. FÖRFATTARE: Staffan Möller Foto: Photos.com Vägräfflor minskar antalet olyckor rapport 790 Idén med räffling på vägarna är att väcka/ larma förare som ofrivilligt är på väg över mittlinjen eller sidolinjen. Resultat från ett flertal studier gällande effekter av mitträffling på tvåfältsvägar visar att totalt antal dödade och svårt skadade minskat med cirka 6 procent. För singelolyckor är motsvarande minskning 14 procent. Analyser av olycksförlopp enligt polisrapporter indikerar att räffla i mittlinje minskar risken för mötesolycka och avkörningsolycka till vänster. Vad gäller vägrensräffling på motorväg visar undersökningarna att på motorvägar med hastighetsbegränsning 110 km/ tim har antalet dödade och svårt skadade totalt sett minskat med 17 procent och för singelolyckor med cirka 30 procent. För riktningsseparerade vägar (målad 2+1-väg med mitträffla) med hastighetsbegränsning 90 km/tim har antalet dödade och svårt skadade minskat med cirka 30 procent. Förändringen är dock inte signifikant. Dessa resultat är av samma storleksordning som tidigare svenska resultat och i linje med tyska erfarenheter. Även effekter av mötesfria vägar med mitträcke (gles 2+1 väg) har studerats och där visar resultaten att totalt sett har antalet dödade och svårt skadade minskat med 50 procent. Förändringen är signifikant, men olycksmaterialet är fortfarande litet vilket gör att en fortsatt uppföljning rekommenderas för att få säkrare resultat. Foto: Katja Kircher Simulatorstudier visar att räfflorna har god effekt för att väcka trötta förare samt att de förare som väcks av räfflan gör rätt motåtgärd. I de trafikantintervjuer som gjorts anser 90 procent av förarna att räfflor i vägens mitt bidrar till en ökad trafiksäkerhet. Även lastbilsförarna är positiva, men förespråkar djupare räfflor. TITEL: Säker framkomlighet. Sammanfattande resultat. R790. FÖRFATTARE: Arne Carlsson, Anna Vadeby, Anna Anund, Urban Björketun VTI AKTUELLT NR

18 RAPPORTER I KORTHET Samhällsekonomiska analyser av åtgärder i krisberedskapsarbetet rapport 789 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har regeringsuppdraget att göra en nationell risk- och förmågebedömning samt föreslå och genomföra åtgärder för att förbättra krisberedskapen. I uppdraget ingår särskilt att ta fram metoder för kostnadsanalyser, vilket är bakgrunden till VTI-rapport 789. Krisberedskap är exempel på kollektiva nyttigheter där det ofta är politiska beslut om finansiering, dimensionering och inriktning som avgör vad och hur mycket som produceras. Den offentliga sektorns resurser är begränsade samtidigt som kostnaderna för olika typer av krisberedskap kan bli hur höga som helst. Förslag på åtgärder måste därför baseras på överväganden av hur de resurser som sätts in används effektivt. Ett verktyg som ofta används i sådana sammanhang är samhällsekonomisk analysmetodik. Denna rapport diskuterar förutsättningar för att använda denna metodik för att ta fram underlag för strategiska beslut när det gäller inriktning och dimensionering av den svenska krisberedskapen. Foto: Photos.com Rapporten utgår från att krisberedskap handlar om att hantera så kallade sällanhändelser (händelser med liten sannolikhet men stora konsekvenser). Utgångspunkten är också att samhället kan arbeta med att förebygga (reducera sannolikheten) respektive förbereda och hantera (reducera konsekvenserna) sådana händelser. TITEL: Samhällsekonomiska analyser av åtgärder i krisberedskaps - arbetet teori, metodik och tillämpning. R789 FÖRFATTARE: Lena Nerhagen, Lars Hultkrantz Förares tankar om framtida automatiserad bilkörning rapport 788 Teknik för automatiserad körning är under stark frammarsch, men den måste anpassas till förarnas önskemål och förväntningar för att bli lyckosam. Med automatiserad körning menas möjligheten att överlåta en del eller hela köruppgiften till fordonet eller att fordonet självt tar över kontrollen i en situation som föraren inte klarar av. En fokusgruppsstudie gjord på VTI visar på att det finns många frågetecken hos förarna, exempelvis när det gäller säkerhet och ansvar. Metoden, diskussion i fokusgrupp, har använts för att få en bred och omfångsrik beskrivning av hur förare kan resonera kring automatiserad körning. Sammanlagt fyra diskussioner genomfördes; en med unga, en med äldre, en med män och en med kvinnor. Deltagarna ombads att tänka i framtida möjligheter 5 20 år framåt i tiden. Flera olika infallsvinklar på autonom körning belystes och ämnen som var i fokus var framförallt kopplat till vem systemet är till för och vem som har råd. En hel del av diskussionen handlade om säkerhet med lite olika infallsvinklar. Det som berördes var om det kommer att innebära en ökad säkerhet eller inte, om det medför en ökad hastighet, om föraren själv kan välja automatiserad körning, tekniska problem och datasäkerhet, om föraren kan upprätthålla vakenhet och uppmärksamhet. Tekniska problem diskuterades trots att man uppmanats att inte fokusera på detta. Foto: Katja Kircher Generellt kunde det noteras att vissa förare ville ha automatik för de tråkiga långa körpassen (dvs. av komfortskäl), medan andra ville ha automatik för att klara av svåra kör situationer (dvs. av säkerhetsskäl). Båda dessa behov behöver sannolikt tillgodoses i framtiden. TITEL: Förares tankar om framtida automatiserad bilkörning. En fokusgruppstudie. R788 FÖRFATTARE: Arne Nåbo, Anna Anund, Carina Fors, Johan G Karlsson 18 VTI AKTUELLT NR

19 RAPPORTER I KORTHET Stor skillnad mellan investeringar i energieffektiv väg- och gatubelysning rapport 786 Trots att det under många år har funnits betydligt energieffektivare vägoch gatubelysning än den som oftast används i svenska kommuner idag, så sker det relativt få ny- och reinvesteringar. Denna studie visar att det strategiska sammanhanget i form av energibesparingar och energieffektiviseringar tycks ha mycket stor betydelse för benägenheten att fatta beslut om investeringar. Exempelvis angav fyra av de fem kommuner som helt eller till mycket stor del redan bytt ut kvicksilverbelysning mot andra typer av ljuskällor att energibesparingar var det primära skälet för att byta. Rapporten identifierar faktorer som utgör hinder respektive drivkrafter för ny- och reinvesteringar i energieffektivare väg- och gatubelysning. Författarna har analyserat planerings- och beslutsprocesser, ansvarsfrågor och aktörer i ett antal svenska kommuner samt undersökt hinder och drivkrafter i 12 svenska kommuner av olika storlek genom att intervjua de ansvariga för väg- och gatubelysning. Trafikinformation kan påverka många miljöeffekter rapport 785 Detta projekt syftar till att beräkna miljöeffekterna av trafikinformation, vilket görs med en nyutvecklad beräkningsmodell. Baserat på denna effektsnurra redovisas även en åtgärdsbank som utifrån dagens trafikinformation syftar till förbättrad energianvändning, klimatpåverkan, luftmiljö, bullermiljö och andra miljövinster. Trafikinformation används i allt större utsträckning för att styra trafiken, särskilt i urbanmiljö där trängsel, vägarbeten och plötsliga händelser i form av olyckor ofta påverkar framkomligheten, Undersökningen visar att de studerade kommunerna har varierande grad av energieffektiv väg- och gatubelysning och olika andel kvicksilverbelysning kvar. De skiljer sig också åt avsevärt i hur de organiserat ansvarsfrågor, beslutsprocesser och hur de arbetar strategiskt med energifrågor. De kommuner som hade störst andel kvicksilverbelysning kvar i samtidigt som alternativa vägar finns tillgängliga. Många miljöeffekter kan påverkas av trafikinformation. Det gäller framförallt luftföroreningar, buller, klimatutsläpp, men även barriäreffekter, ljusförorening, förorening av vatten och mark, störning i ömtåliga områden etc. Beräkningar med effektsnurran visar att mycket kan göras för att påverka emissionerna t.ex. genom påverkan av hur man kör, samt hur olika befolkningsexponering kan ge olika resultat. Foto: Hejdlösa Bilder Foto: Photos.com väg- och gatubelysning hade inte samordnat frågan med någon annan strategisk fråga såsom energi, miljö eller trygghet. Dessa kommuner hade ett rent tekniskt och funktionellt synsätt på väg- och gatubelysning och bytte endast armaturer då de gamla tjänat ut, så det strategiska arbetet med energiplaner verkade endast I de antaganden som normalt används inom infrastukturplanering tillskrivs t.ex. partikelutsläpp i urbanmiljö stor vikt, medan de ofta inte anses ge någon miljöpåverkan på landsbygden, trots att de sprider föroreningar kring vägarna. Detta visar att jämförelsemodellerna är starkt förenklade och att utveckling inom emissionsmodellering, exponering, effekter av exponering samt ha en begränsad effekt på reinvesteringsbesluten. TITEL: Planering och beslutsprocesser för energieffektivare väg- och gatubelysning i svenska kommuner. R786 FÖRFATTARE: Hans B Andersson, et al implementering av modellerna är av största vikt för att ta tillvara den kunskap som finns och hela tiden uppdateras. TITEL: Trafikinformation och miljöeffekter beräkningar av omledningseffekter. R785 FÖRFATTARE: Sara Janhäll, Anders Genell, Annika Jägerbrand VTI AKTUELLT NR

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

VTI i ord och siffror 2012. www.vti.se

VTI i ord och siffror 2012. www.vti.se VTI i ord och siffror 2012 www.vti.se Till årets glädjeämnen räknar jag VTI:s nya uppdrag att tillsammans med Lunds universitet och Malmö högskola få bygga det nya nationella kollektivtrafikcentret K2.

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens

Läs mer

2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR

2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR SJÄLVKÖRANDE FORDON PÅVERKAS TRAFIK- OCH STADSPLANERING? Grandseminariet, 2 sept 2015 Christer Ljungberg MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR Nivå 1: Ingen automatisering (som de

Läs mer

Framtiden börjar i Ropsten

Framtiden börjar i Ropsten Framtiden börjar i Ropsten Linje 73 mot Karolinska Institutet Välkommen ombord på den nya tidens första busslinje som trafikeras av en ny laddhybridbuss i EU-projektet ZeEUS regi. Hybrid betyder att den

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Elbil2020 Demostad för elfordon

Elbil2020 Demostad för elfordon Elbil2020 Demostad för elfordon Sten Bergman, Elbil2020 HS2020 Att förnya en ny stad Ett medborgarinitiativ i samarbete med företag, forskare och myndigheter En inkubator - utvecklar vision, idéer och

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om grundläggande kompetens och fortbildning för förare som utför gods- eller persontransporter; VVFS 2008:159 Utkom från trycket den 7 mars 2008 beslutade

Läs mer

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter 000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110

Läs mer

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg Vinterdäck inverkan påverkan? Gudrun Öberg Nya vinterdäcksregler Regeringen beslutade den 22 oktober 2009 om följande ändringar i trafikförordningen från den 15 november 2009 Ge kommunerna möjlighet att,

Läs mer

Mer säker och miljövänlig vinterkörning

Mer säker och miljövänlig vinterkörning Mer säker och miljövänlig vinterkörning Nokian Tyres första prioritet är att utveckla säkra och miljövänliga däck. Kompromisslöst engagemang på säker och miljövänlig bilkörning styr Nokian Tyres, som anser

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Bilar som talar med varandra

Bilar som talar med varandra Bilar som talar med varandra för säkerhets skull Trafikverket resultatkonferens 2012-04-23 Stefan Myhrberg Transport Engagements Ericsson Bilar som pratar med varandra AGENDA Uppkopplade fordon och samverkande

Läs mer

Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden?

Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden? Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden? Gerd Åström, Trafikverket 1 2014-05-16 Grunden våra strategiska utmaningar Kritiska områden med stort gap till önskvärt tillstånd/utveckling

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

VINTERDÄCK PÅ VINTERN

VINTERDÄCK PÅ VINTERN VINTERDÄCK PÅ VINTERN Ett vanligt svenskt femkronorsmynt hjälper dig att hålla koll på dina vinterdäck. Avståndet mellan överdelen på siffran 5 och kanten är 3 mm, vilket är minsta tillåtna mönsterdjup

Läs mer

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp Däckens betydelse för väggreppet Mattias Hjort Friktion på sommarvägar 2014-05-27 Däckens inverkan Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp 1 Däckstatus i trafiken - Däckrazzior Mönsterdjup/Bromsfriktion på våt väg

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Säkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar

Säkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar Säkra hjul räddar liv För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar Ett löst hjul äventyrar säkerheten på vägen. Hjulmuttrar lossnar under körning Denna sanning kan leda till att ett hjul faller av, vilket

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

BVFF dynamiska farthinder

BVFF dynamiska farthinder 1 (4) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-12-02 Dnr Sbn 2013-517 Teknik och samhällsbyggnadskontoret Eleonor Mörk Samhällsbyggnadsnämnden BVFF dynamiska farthinder FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Linköpings

Läs mer

Förnybar energi i trafiken

Förnybar energi i trafiken Förnybar energi i trafiken Nils-Olof Nylund Energikonferens- Vilja, vision och verklighet 15.10.2009 Hanaholmen, Esbo Utmaningar i transportsektorn Innehåll Bilarna idag Projektioner för framtiden Biodrivmedel

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Förbifart Stockholm. Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21

Förbifart Stockholm. Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21 Förbifart Stockholm Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21 Vad är samverkande Intelligenta Transportsystem (ITS)? Tekniska system för att kommunicera mellan

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

2. Fordonspolicy för Vallentuna kommun

2. Fordonspolicy för Vallentuna kommun VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-01-07 DNR KS 2014.561 ROBERT NILSSON SID 1/1 INKÖPSCONTROLLER ROBERT.NILSSON@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Fordonspolicy

Läs mer

Styrsystem med aktiv säkerhet i tunga fordon. Jolle IJkema 2013-09-16 Delprogram : Fordons- och trafiksäkerhet

Styrsystem med aktiv säkerhet i tunga fordon. Jolle IJkema 2013-09-16 Delprogram : Fordons- och trafiksäkerhet Styrsystem med aktiv säkerhet i tunga fordon Jolle IJkema 2013-09-16 Delprogram : Fordons- och trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Syfte... 5 Vältriskminimering... 5 Artificiell

Läs mer

BMW X5. När Sheer du älskar. www.bmw.com. allt annat än statisk elektricitet.

BMW X5. När Sheer du älskar. www.bmw.com. allt annat än statisk elektricitet. Annons Hela denna bilaga är en annons från BMW Annons BMW The all-new i BMW X5 www.bmw.com När Sheer du älskar Driving att köra Pleasure allt annat än statisk elektricitet. BILEN SOM ÄR BYGGD AV KOL ISTÄLLET

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM PRIUS LADDHYBRID

FRÅGOR OCH SVAR OM PRIUS LADDHYBRID FRÅGOR OCH SVAR OM PRIUS LADDHYBRID INTRODUKTION 1. Hur fungerar Prius Laddhybrid? Prius Laddhybrid tillhör gruppen Plug-in Hybrid Electric Vehicles (PHEV) och är en laddbar parallellhybrid. I en parallellhybrid

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

sommardäck på sommaren

sommardäck på sommaren sommardäck på sommaren Kör aldrig på dubbfria vinterdäck på sommaren. Vinterdäck har mönster och gummiblandning som är anpassade för att fungera när det är kallt och vinterväglag. På sommaren ger dubbfria

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Regeringsuppdrag att ta fram en åtgärdsplan avseende trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning under körning på väg

Regeringsuppdrag att ta fram en åtgärdsplan avseende trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning under körning på väg Regeringsuppdrag att ta fram en åtgärdsplan avseende trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning under körning på väg Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276) Trädde i kraft 1/12

Läs mer

IT-projektet ya svenskar i trafiken

IT-projektet ya svenskar i trafiken Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 augusti 2011

Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 augusti 2011 Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 augusti 2011 TALARE Särskilt inbjuden talare Näringsdepartementet Kent Johansson Uppsala kommun Sven Ekman Göteborgs Stad

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa.

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Är luften verkligen fri? Varje gång dubbarna i dina dubbdäck träffar asfalten slits små partiklar loss. De heter PM 10 och är mikroskopiskt små

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Resultat från den första Workshopen

Resultat från den första Workshopen Resultat från den första Workshopen Martin Risberg, Swerea Ola Isaksson, GKN Aerospace Sweden Kopplingar till andra agendor och initiativ SIP Lättvikt SIP Produktion 2030 SIP Metalliska material SIP Innovair

Läs mer

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till ISEMOA:s så går den till www.isemoa.eu ISEMOA pågår från maj 2010 till maj 2013. ISEMOA finansieras av EU inom programmet IEE 2009 STEER. Utgivare: Austrian Mobility Research FGM-AMOR (Projektkoordinator).

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform

Läs mer

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

Bernt Wahlberg Informationschef The Scandinavian Tire & Rim Organization. Page 1

Bernt Wahlberg Informationschef The Scandinavian Tire & Rim Organization. Page 1 Bernt Wahlberg Informationschef The Scandinavian Tire & Rim Organization Page 1 Däcket En ovanlig god kompromiss Page 2 Däckens kvalitet är avgörande Köregenskaper Säkerhet Driftekonomi Page 3 Vägkänsla

Läs mer

Hyper Bus Laddbussen Hybrid and Plug-in ExtendedRange Bus system

Hyper Bus Laddbussen Hybrid and Plug-in ExtendedRange Bus system Hyper Bus Laddbussen Hybrid and Plug-in ExtendedRange Bus system Fältprov av laddhybridbussar i Göteborg 2013-09-03, tf projektledare, BRG Om Projektet Projektperiod sept 2011 höst 2014 Totalbudget 32

Läs mer

ELEKTRIFIERING AV FORDON. Mazdak Haghanipour Power Circle

ELEKTRIFIERING AV FORDON. Mazdak Haghanipour Power Circle ELEKTRIFIERING AV FORDON Mazdak Haghanipour Power Circle OM POWER CIRCLE Varför el? VARFÖR ELEKTRIFIERING? 1. Securityofsupply minskat beroende av importerad olja 2. Förbättrad luftkvalitet 3. Minskade

Läs mer

TESTER I EXTREMA FORHÅLLANDEN

TESTER I EXTREMA FORHÅLLANDEN TESTER I EXTREMA FORHÅLLANDEN PRESTATIONER FÖR VÄRLDENS LEDANDE DÄCKTILLVERKARE 1930 1932 Produktionen av personbilsdäck börjar i Nokia. 1934 Världens första vinterdäck lanseras. FASTEST ON ICE Förare:

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Verksamhetsplan 2015-01-19 Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Dokumentet är beslutat och antaget den 2014-01-14 av styrgruppen för Hållbart Resande. I gruppen ingår kommunstyrelsens

Läs mer

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet Februari 2009 Dok. Nr.: TR-523-50028 - Rev. 0 Rapport Rapport titel: Utformning av trafiksäkra sidoområden Sponsor:

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Perspektiv på eldrivna fordon

Perspektiv på eldrivna fordon Perspektiv på eldrivna fordon Perspek'v på elfordon Elbilens historia Varför är elfordon bra? Kommer vi kunna göra så många elfordon som vi vill? Elfordon och energiproduk'on Elfordon och infrastruktur

Läs mer

The Top of Rail Research Project

The Top of Rail Research Project Projektförslag till HLRC The Top of Rail Research Project Projekttid 4 år Sökt belopp från HLRC: 9,25 MSEK Beviljat från JVTC: 2,25 M SEK Avdelningen för Drift & Underhåll och avdelningen för Experimentell

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Sociotekniska erfarenheter av elfordonsanvändning i praktiken

Sociotekniska erfarenheter av elfordonsanvändning i praktiken Elektriska fordon i fokus 213-9-3 Sociotekniska erfarenheter av elfordonsanvändning i praktiken Martina Wikström Institutionen för Kemiteknik, Avdelningen för Energiprocesser Elbilsupphandlingen Hösten

Läs mer

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare Systemanalys HCT Emeli Adell Trivector Projektledare Syftet med systemanalysen: Undersöka vilka effekter som införande av HCT kan leda till för samhället som helhet på kort och lång sikt. Arbetsgrupp:

Läs mer

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Ny føreropplæring ny retning eller gammelt arvegods i ny innpakning? GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Forum

Läs mer

Diskussionsunderlag betr föreslagen samarbetsorganisation

Diskussionsunderlag betr föreslagen samarbetsorganisation Diskussionsunderlag betr föreslagen samarbetsorganisation för bildelning, Genom att aktörer i bildelningsbranschen arbetar tillsammans kan mer åstadkommas - med mindre resurser. Samverkan innebär att aktörer

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Intelligent Vehicle Safety Systems

Intelligent Vehicle Safety Systems Intelligent Vehicle Safety Systems Trafiksäkerhet utvecklas för framtiden Lennart Lübeck Programrådsordförande IVSS Tillbakablick PFF FoU inom fordonssektorn med statligt stöd IVSS-resultat Positiva och

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Varför är däcken så viktiga?

Varför är däcken så viktiga? Våra bästa däckråd Varför är däcken så viktiga? Läs mer på: www.volvocars.se/dack Ibland är det lätt att glömma hur viktiga däcken är - de är ju faktiskt den enda kontakten mellan bilen och vägen. Det

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Vägen fortsätter fram t!

Vägen fortsätter fram t! FFI:s konferens 20 november 2012 Vägen fortsätter fram t! Ingemar Skogö För att nå olika delmål krävs dessutom att nödvändig lagstiftning har tagits fram och att det finns testanläggningar för nya koncept.

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

Säkerhet på löpande band

Säkerhet på löpande band Säkerhet på löpande band Tekniska landvinningar och förändrade arbetssätt har sedan länge samverkat för att öka såväl effektivitet som säkerhet inom bergmaterialindustrin. Men där sådant som krossar och

Läs mer

Varför är däcken så viktiga?

Varför är däcken så viktiga? VÅRA BÄSTA DÄCKRÅD Varför är däcken så viktiga? Läs mer på: www.volvocars.se/dack Kom ihåg att dina däck är den enda kontakten mellan bilen och vägen. Det betyder att alla bilens säkerhetssystem sätts

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Planering och beslutsprocesser för energieffektivare väg- och gatubelysning

Planering och beslutsprocesser för energieffektivare väg- och gatubelysning Annika Jägerbrand, Fil. dr. Planering och beslutsprocesser för energieffektivare väg- och gatubelysning Annika Jägerbrand, Kerstin Robertson, Lennart Folkeson & Hans B. Andersson VTI, Statens väg- och

Läs mer

Fokus på arbetsmiljö, miljö och ekonomin. Vill du ha möjligheten att byta teknik framöver? Hur vill du att armaturer underhålls framöver?

Fokus på arbetsmiljö, miljö och ekonomin. Vill du ha möjligheten att byta teknik framöver? Hur vill du att armaturer underhålls framöver? Rev. 2015 08 18. SSMS- SAFE STREETLIGHT MAINTENANCE SYSTEM Fokus på arbetsmiljö, miljö och ekonomin. Vill du ha möjligheten att byta teknik framöver? Hur vill du att armaturer underhålls framöver? Vill

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer