KALLELSE Kommunstyrelsen

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsen Datum Tid: kl. 16:00-20:00 Plats: Rådasjön Förslag till justerare: Eva Rydén, fredagen den 10 februari 2017 kl på kommunkansliet. Ordförande Per Vorberg (M) Ledamöter Mats Werner (S), vice ordförande Evalotta Liljenzin (M) Grim Pedersen (M) Kersti Lagergren (M) Hans Hofflander (L) Eva Rydén (C) Håkan Eriksson (KD) Anna Palmér (S) Patrik Linde (S) Siw Hallbert (S) Birgitta Olsson (MP) Calle Johansson (SD) Ersättare Mattias Johansson (M) Bengt Johansson (M) Hans Larsson (M) Mikael Johannison (M) David Dinsdale (L) Ronny Sjöberg (C) Jan-Inge Forsberg (SP) Thomas Gustafsson (S) Roland Jonsson (MP) Kerstin Sandberg (V) Leif Persson (-) Anders Johansson (SD) Sida 1(293)

2 KALLELSE Kommunstyrelsen Datum Upphandling av tillfälligt boende 2016KS714 Handlingar i ärendet skickas hem till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. 2. Upphandling av ramavtal måleriarbeten 2016KS597 Handlingar i ärendet skickas hem till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. 3. Förtydligande av nuvarande riktlinjer för skolskjuts 2016KS Förändring avseende villkor i godkännande för fristående förskola, Hindås Montessorikooperativ 2016KS Förändring avseende villkor i godkännande för fristående förskola, Föräldrakooperativet Bamsebo 2016KS Förändring avseende villkor i godkännande för fristående förskola, Skogsbärets kooperativa förskola 2016KS612 Sida 2(293)

3 KALLELSE Kommunstyrelsen Datum Beräkningsmodell för bidrag till fristående förskolor och pedagogisk omsorg med enskild huvudman 2016KS Beräkningsmodell för bidrag till fristående grundskolor, fritidshem och förskoleklass 2016KS Beräkningsmodell för bidrag till fristående gymnasieskolor 2016KS Politiska inriktningsmål för folkhälsa 2016KS Samråd för lokaliseringsutredning för Götalandsbanan delen Almedal-Mölnlycke 2016KS Revidering av politiska inriktningsmål för mark 2016KS627 Sida 3(293)

4 KALLELSE Kommunstyrelsen Datum Medborgarförslag om att ompröva placeringen av förskolan i Landvetters-Backa 2016KS Medborgarförslag om att ändra detaljplaner för att underlätta för husägare att nyttja sin tomt 2016KS Motion om återvinning 2016KS Politiskt inriktningsmål för integration 2016KS Motion beträffande översyn av anhörigstödet 2016KS Ny finanspolicy 2016KS51 Sida 4(293)

5 KALLELSE Kommunstyrelsen Datum Förslag till ny beräkningsmodell för medlemsavgiften till Räddningstjänstförbundet 2016KS Delegering av beslut om anställning av politiska sekreterare 2017KS Kommundelsdialog om vision och utveckling av Rävlanda, Landvetter, Mölnlycke, Hällingsjö, Hindås och Härryda 2015KS Kommundelsdialoger KS468 Handlingar i ärendet lämnas senare 23. Delgivning av protokoll från råd KS Anmälan av delegationsbeslut från sektorn för samhällsbyggnad KS14 Sida 5(293)

6 KALLELSE Kommunstyrelsen Datum Anmälan av delegationsbeslut 2017 för sektorn för socialtjänst 2017KS Anmälan av delegationsbeslut från sektorn för utbildning och kultur KS Anmälan av delegationsbeslut från sektorn för teknik och förvaltningsstöd KS Anmälan av delegationsbeslut från sektorn för administrativt stöd 2017KS Delgivningar KS46 Sida 6(293)

7 Sektorn för administrativt stöd Sofia Wiandt Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Upphandling av tillfälligt boende Sammanfattning Sektorn för administrativt stöd genomför en ramavtalsupphandling av tillfälligt boende. Målgruppen består av ensamstående, par och barnfamiljer som kommunen har ansvar för att ordna boende för. Kommunen garanterar ersättning för 50 platser, så kallade garantiplatser, övriga platser kommer avropas vid behov. Syftet med boendeplatserna är att de ska täcka boendebehovet som Härryda kommun inte på egen hand kan tillgodose. Det som efterfrågas är boende på anläggning med självhushåll eller boende på anläggning inklusive kost. Upphandlingen omfattar ej boendeformerna sovsalar och tält. Anläggningen ska vara geografiskt belägen i Härryda kommun och inom rimligt pendlingsavstånd till utbildnings- och arbetsplatser med kollektivtrafik i kommunen. Anbudsinbjudan har skett och leverantör ska utses. Vid anbudstidens utgång hade x (x) anbud inkommit. Utvärdering har skett och framgår av bifogad sammanställning. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 8 december Förslag till beslut Kommunstyrelsen utser xxx som leverantör/er för tillfälligt boende. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Lena Lager Socialchef Marlene Sahibzada Upphandlingschef Sida 7(293)

8 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Mikael Johansson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Upphandling av ramavtal måleriarbeten Sammanfattning Sektorn för teknik och förvaltningsstöd har arbetat fram ett förfrågningsunderlag för upphandling av ramavtal för måleriarbeten. Upphandlingen omfattar: Måleriarbeten i form av service och planerat underhåll. Större och mindre entreprenader i form av ändringar och nybyggnation på byggnader som används av Härryda kommun och Härryda Energi AB. Mindre servicejobb på återvinningsstationer, reningsverk och elanläggningar. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd har för avsikt att teckna avtal med tre leverantörer enligt 4 kap. 5 lagen om offentlig upphandling (2007:1091). Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 november Förslag till beslut Kommunstyrelsen utser xx leverantörer för måleriarbeten i Härryda kommun. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Ärendet Per-Arne Larsson Sektorschef Anders Ljung Fastighetschef Sida 8(293)

9 Sektorn för utbildning och kultur Pernilla Palm Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Förtydligande av nuvarande riktlinjer för skolskjuts Sammanfattning Kommunfullmäktige antog i 12/2015 nuvarande riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola i Härryda kommun. Riktlinjerna är framtagna i linje med skollagen (2010:800) och kommunen gör en individuell prövning av varje skolskjutsansökan enligt dessa kriterier. Då skollagens skrivningar är generella justeras Härryda kommuns tillämpning inom skolskjutsområdet även i enlighet med gällande rättspraxis och vägledande domar. Sektorn för utbildning och kultur ser ett behov av att förtydliga vissa delar i nuvarande riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola. I skrivelsen tydliggörs vad som avses med busskort, sektorn ger även en närmare förklaring av de avsnitt i nuvarande riktlinjer som avser val av annan skola inom kommunen (avsnitt 8), växelvis boende (avsnitt 9) samt val av skola i annan kommun (avsnitt 10). Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 27 november Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer Riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola i Härryda kommun enligt föreliggande förslag att gälla från och med 1 mars Ärendet Kommunfullmäktige antog i 12/2015 kommunens nuvarande riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Riktlinjerna är framtagna i linje med skollagen (2010:800) och kommunen gör en individuell prövning av varje skolskjutsansökan enligt dessa kriterier. Då skollagens skrivningar är generella justeras Härryda kommuns tillämpning inom skolskjutsområdet även i enlighet med gällande rättspraxis och vägledande domar. Sektorn för utbildning och kultur ser ett behov av att förtydliga vad som avses med busskort samt förklara närmare de avsnitt i nuvarande riktlinjer som avser val av annan skola inom kommunen (avsnitt 8), växelvis boende (avsnitt 9) samt val av skola i annan kommun (avsnitt 10). Sida 9(293)

10 Förtydligande av riktlinjer för skolskjuts Busskort i linjetrafik Enligt nuvarande riktlinjer hänvisas alla skolskjutsberättigade elever i första hand till att åka kollektiv linjetrafik med busskort. I förslag till förtydligade riktlinjer för skolskjuts har busskort ersatts med skolkort eftersom skolkortet är ett speciellt framtaget färdbevis för skolresor i linjetrafik. Val av annan skola inom Härryda kommun I nuvarande riktlinjer anges att då en elev har valt en annan kommunal skola eller fristående skola inom kommunen erbjuds skolskjuts i form av busskort, om kraven för övrigt är uppfyllda. Enligt förslag till förtydligade riktlinjer (se avsnitt 8 i bilaga) har sektorn lagt till att en elev har rätt att bli beviljad skolskjuts i andra former än skolkort, om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Detta är förenligt med skollagens bestämmelser. För att bedöma organisatoriska eller ekonomiska svårigheter görs en jämförelse med de förutsättningar som skulle ha gällt om eleven hade gått i den skola som kommunen placerat eleven i (så kallad anvisad skola ). Växelvis boende Nuvarande riktlinjer behöver förtydligas vad gäller skolskjuts vid växelvis boende. Det framgår inte att en förutsättning för att skolskjuts vid växelvis boende ska beviljas är att eleven går på en kommunal eller fristående skola i Härryda kommun. I nu gällande riktlinjer förbisågs denna regel. I sektorns förslag till förtydligade riktlinjer (se avsnitt 9 i bilaga) har detta korrigerats för att det ska framgå att skolskjuts vid växelvis boende beviljas under förutsättning att eleven går på en skola inom Härryda kommun, om förutsättningarna för skolskjuts i övrigt är uppfyllda. Om ena vårdnadshavaren bor utanför Härryda kommun kan skolkort inom Härryda kommun beviljas om förutsättningarna för växelvis boende är uppfyllda. I skollagens mening är detta dock inte att betrakta som skolskjuts utan bör ses som ett resebidrag. Härryda kommun har tidigare utformat riktlinjerna för att underlätta för elever som har ett växelvis boende där ena vårdnadshavaren bor utanför kommunen. I sektorns förslag till förtydligade riktlinjer (se avsnitt 9 i bilaga) framhävs att skolskjuts inte beviljas till vårdnadshavaren som bor utanför kommunen men att möjligheten att söka det tidigare resebidraget kvarstår. Val av skola i annan kommun I nuvarande riktlinjer anges att i de fall eleven har valt en skola i en annan kommun görs en jämförelse med hur bedömningen hade blivit om eleven hade gått på den av kommunen anvisade skolan. Om eleven hade uppfyllt kraven för skolskjuts till den anvisade skolan, beviljas ett busskort inom Härryda kommun. Även detta är dock att betrakta som ett resebidrag. I sektorns förslag till förtydligade riktlinjer (se avsnitt 10 i bilaga) framhävs att skolskjuts inte beviljas till skola i en annan kommun men att möjligheten att söka det tidigare resebidraget kvarstår. Sida 10(293)

11 Ekonomiska konsekvenser De föreslagna revideringarna är av administrativ art och medför inga ökade kostnader för kommunen. Sektorns bedömning Sektorn bedömer att förtydligandet av riktlinjerna för skolskjuts bidrar till större överensstämmelse med tillämpningen av skolskjutsansökningar samt att riktlinjerna för skolskjuts är i linje med skollagen (2010:800). Olof Olsson Sektorschef Elin Rosén Administrativ chef Bilaga Riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola i Härryda kommun Sida 11(293)

12 1 (4) Sektorn för utbildning och kultur Antagna i Kommunfullmäktige Riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola i Härryda Kommun Skolskjuts är transport mellan hemmet och skolan. Skolskjuts kan anordnas mellan busshållplatser eller särskilda uppsamlingsplatser i närheten av elevens hem och skola. De flesta skolskjutsar sker med bussar i kollektiv linjetrafik. Därutöver förekommer även upphandlade skolbussar och skoltaxibilar. Skollagen anger de grundläggande krav som kommunen måste uppfylla. Rätten till skolskjuts i Härryda kommun prövas utifrån lag, praxis som uppstått efter domstolsutslag och följande riktlinjer. Grundläggande riktlinjer Rätten till skolskjuts prövas efter att elevens vårdnadshavare har lämnat ansökan till Härryda kommun. Ansökan prövas enbart om eleven är folkbokförd i Härryda kommun. 1. Rätten till skolskjuts prövas mellan hemmet 1 och anvisad skola 2. Prövningar kan även göras enligt punkt 8, 9 och Förskoleklass likställs i riktlinjerna med klass i grundskola. 3. I Härryda kommun hänvisas alla skolskjutsberättigade elever i första hand till att åka kollektiv linjetrafik med skolkort 3. Där linjetrafik saknas kan kommunen ordna skolskjuts med upphandlade skolbussar och skoltaxibilar. Plats på befintligt upphandlad skolbuss ersätter rätt till skolkort. 4. Rätt till skolskjuts beviljas endast till och från skolan, ej till eller från fritidshem. Undantag kan göras för elever inom grundsärskolan. 1 Med hemmet avses elevens folkbokföringsadress, eller annan vårdnadshavares folkbokföringsadress vid växelvis boende. 2 Med anvisad skola avses den skola där eleven har sin grundplacering utifrån folkbokföringsadress. 3 Skolkort är ett färdbevis för skolresor i linjetrafik. Sida 12(293)

13 2 (4) 5. För att en elev ska vara berättigad till skolskjuts till förskoleklass, grundskola eller grundsärskola utifrån färdvägens längd ska färdvägen 4 vara: för elev i förskoleklass och i årskurs 1-3, minst 2 kilometer för elev i årskurs 4-5, minst 3 kilometer för elev i årskurs 6-9, minst 4 kilometer 6. En elev kan åläggas att själv eller med hjälp av vårdnadshavare transportera sig till busshållplatser eller särskilda uppsamlingsplatser. Längsta gångavstånd från elevens hem till anvisad uppsamlingsplats är: för elev i förskoleklass och i årskurs 1-3, 2 kilometer för elev i årskurs 4-5, 3 kilometer för elev i årskurs 6-9, 4 kilometer 7. För att en elev ska vara berättigad till skolskjuts med anledning av tillfällig eller permanent funktionsnedsättning krävs att funktionsnedsättningen inverkar på elevens möjligheter att på egen hand ta sig till skolan. Funktionsnedsättningen ska styrkas genom läkarintyg. 8. Vid val av annan kommunal skola eller fristående skola inom kommunen erbjuds skolskjuts i form av skolkort, om kraven för skolskjuts i övrigt är uppfyllda. Om linjetrafik saknas eller av andra skäl inte kan utnyttjas kan skolskjuts med upphandlade skolbussar eller skoltaxibilar erbjudas om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter 5 för kommunen. 9. Vid växelvis boende inom Härryda kommun kan rätt till skolskjuts prövas från båda vårdnadshavarnas folkbokföringsadress i de fall eleven går på en skola inom Härryda kommun. Vårdnadshavarna måste ha gemensam vårdnad om eleven och eleven bor lika mycket hos båda vårdnadshavarna. Vid växelvis boende där ena vårdnadshavaren bor utanför Härryda kommun kan skolkort inom Härryda kommun beviljas om förutsättningarna för växelvis boende är uppfyllda. Skolskjuts över kommungränsen beviljas inte. 10. Vid val av skola i annan kommun kan skolkort inom Härryda kommun beviljas, om eleven hade uppfyllt kraven för skolskjuts till anvisad skola. Skolskjuts över kommungränsen beviljas inte. 11. Väntetid är tid utöver så kallad karenstid 6. Rimlig väntetid avgörs utifrån barnets ålder och eventuella andra omständigheter i det aktuella fallet. 4 Med färdväg avses den kortast användbara gångvägen från hemmet till elevens skola. Färdväg fastställs, genom mätning på digital karta, från mittpunkten av hemmet till skolområdet. 5 För att bedöma organisatoriska eller ekonomiska svårigheter görs en jämförelse med de förutsättningar som skulle ha gällt till anvisad skola. 6 Med karenstid menas den tid det tar för eleven att packa ihop och ta sig till busshållplats/uppsamlingsplats. Sida 13(293)

14 3 (4) Grundsärskolan För elever i grundsärskolan gäller även följande. 12. För elever inskrivna i grundsärskolan kan skjuts till och från fritidshem ersätta skolskjuts till och från skolan. Skjutsarna ska ligga inom tidsintervallet kl. 7:00-8:00 och kl. 15:30-17:00. I annat fall är transporten vårdnadshavarens ansvar. 13. För elever inskrivna i grundsärskolan kan skjuts till och från korttidstillsyn ersätta skolskjuts till och från skolan. Skjutsarna ska ligga inom tidsintervallet kl. 7:00-8:00 och kl. 15:30-17:00. I annat fall är transporten vårdnadshavarens ansvar. 14. Om eleven regelbundet eller varaktigt vistas på ett korttidshem, är det att likställa med elevens hem. Korttidshem handläggs av sektorn för socialtjänst medan sektorn för utbildning och kultur handlägger skolskjuts. 15. I de fall Härryda kommun inte kan erbjuda en verksamhet som motsvarar elevens behov i förhållande till dess funktionsnedsättning utan anvisar skola i annan kommun beviljas skolskjuts till och från annan kommun. 16. Elever inom grundsärskolan kan beviljas skolskjuts vid tre tillfällen per dag. Det kan bli aktuellt om kommunen inte har anordnat skola, fritidshem eller korttidstillsyn på lämpligt avstånd från varandra. Modersmålsundervisning 17. Färdvägen mellan skola och platsen för modersmålsundervisningen bedöms enligt de grundläggande riktlinjerna. Valet av skjutsform görs av modersmålsansvarig i Härryda kommun och handläggare inom sektorn för utbildning och kultur. Det behövs ingen ansökan för skjuts mellan skola och platsen för modersmålsundervisningen 18. I de fall deltagande i modersmålsundervisning medför att eleven missat sin ordinarie skolskjuts hem kan skolskjuts beviljas från modersmålsundervisningen till hemmet. Vårdnadshavares ansvar 19. Vårdnadshavare ansvarar för att förbereda barnet i att åka skolskjuts genom att ta del av ordningsregler vid skolskjuts som finns på Härryda kommuns webbplats. 20. Vårdnadshavare ansvarar för att barnet kommer till och från busshållplats eller särskild uppsamlingsplats vid hemmet på ett betryggande sätt. 21. Vårdnadshavare ansvarar för att ansöka om skolskjuts på vårterminen före det läsår eleven ska börja i förskoleklass, årskurs 4 eller 6 samt vid nyinflyttning. Om inga förhållanden ändras gäller beslutet och ansökan behöver enbart göras inför dessa årskurser. Undantag görs vid tillfällig funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet där beslut gäller under aktuell period, dock som längst ett år i taget. Sida 14(293)

15 4 (4) 22. Vårdnadshavare ansvarar för att inkomma med ny ansökan om inte samma förhållanden föreligger som vid tidigare beslut. Exempelvis vid byte av skola, flytt eller andra förändringar. 23. En administrativ avgift om 100 kronor tas ut för borttappat eller vårdslöst hanterat skolkort enligt antagen taxa. Denna avgift betalas av vårdnadshavaren. Handläggning och beslut i skolskjutsärenden 24. Uppgifter om handläggningstider samt ansökningsperiod kommuniceras, på Härryda kommuns webbplats, vårterminen före det läsår som ansökan gäller. 25. Mätning av färdvägens längd samt bedömning av trafikförhållanden görs av kommunens trafikingenjörer. 26. Handläggning av ansökan om skolskjuts vid funktionshinder eller någon annan särskild omständighet görs av handläggare inom sektorn för utbildning och kultur. 27. Beslut fattas av ansvarig chef inom sektorn för utbildning och kultur, enligt delegationsordning. Information om överklagande Beslut om skolskjuts kan i vissa fall överklagas genom förvaltningsbesvär. Det framgår i så fall av beslutet och medskickad besvärshänvisning. I de fall kommunen avslagit en ansökan om skolskjuts med hänvisning till organisatoriska eller ekonomiska svårigheter kan beslutet endast överklagas genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Det kan bli aktuellt i de fall elev valt annan skola än anvisad skola. Ett överklagande ska vara skriftligt och inkomma inom tre veckor från den dag då sökanden fick ta del av beslutet. Överklagandet lämnas till: Härryda kommun Sektorn för utbildning och kultur Ärende: Överklagande skolskjuts MÖLNLYCKE Sida 15(293)

16 Sektorn för utbildning och kultur Karin Heimdahl Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Förändring avseende villkor i godkännande för fristående förskola, Hindås Montessorikooperativ Sammanfattning Sektorn för utbildning och kultur har sett över godkännanden för samtliga fristående förskolor, pedagogisk omsorg och fritidshem. Översynen syftade till att säkerställa en enhetlighet i de godkännanden som gäller för fristående förskolor i kommunen. Tre fristående förskolor i kommunen har godkännanden som behöver justeras. Förändringen är av administrativ karaktär. Enligt 2 kap. 5 i skollagen (2010:800) får enskilda efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Kommunstyrelsen beslutade i 244/2001 att bevilja godkännande för Hindås Montessorikooperativ Ekonomisk förening att bedriva förskola med 37 platser. Sektorn föreslår att Hindås Montessorikooperativ Ekonomisk förenings godkännande justeras genom att särskilda villkor tas bort eftersom dessa villkor granskas i samband med ordinarie tillsyn. Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 10 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkännandet för Hindås Montessorikooperativ Ekonomisk förening att bedriva fristående förskola med 37 platser inte ska vara förenat med några särskilda villkor utöver det som regleras i skollag och läroplan. Ärendet Sektorn för utbildning och kultur har sett över godkännanden för samtliga fristående förskolor, pedagogisk omsorg och fritidshem. Översynen syftade till att säkerställa en enhetlighet i de godkännanden som gäller för fristående förskolor i kommunen. Tre fristående förskolor i Härryda kommun har godkännanden som behöver justeras. I godkännandet av Hindås Montessorikooperativ Ekonomisk förening angavs särskilda villkor om bland annat styrdokument, öppettider och personalens utbildning med hänvisningar till paragrafer i då gällande skollag. Dessa delar granskas inom ramen för kommunens tillsyn av fristående förskolor och behöver därför inte ingå i Sida 16(293)

17 godkännandet. Ordinarie tillsyn av fristående förskolor i kommunen sker vartannat år. Sektorn har stämt av den föreslagna ändringen med huvudmannen. Nuvarande godkännande för verksamheten Kommunstyrelsen beslutade i 244/2001 att bevilja godkännande för Hindås Montessorikooperativ Ekonomisk förening att bedriva förskola med 37 platser. I godkännandet angavs särskilda villkor om bland annat styrdokument, öppettider och personalens utbildning med hänvisningar till paragrafer i då gällande skollag. Förslag på förändring i godkännande Sektorn föreslår att de särskilda villkor som anges i nuvarande godkännande tas bort. Dessa punkter granskas i samband med Härryda kommuns ordinarie tillsyn. Styrdokumenten för både förskola och tillsyn uppdateras kontinuerligt, vilket gör att detaljerade villkor riskerar att bli föråldrade eller felaktiga. Sektorns bedömning Sektorn bedömer att förslag till förändring av villkor i godkännande för Hindås Montessorikooperativ Ekonomisk förening överensstämmer med nuvarande bestämmelser i skollagen (2010:800) och att förändringen medför att godkännanden för fristående förskolor i kommunen blir enhetliga. Olof Olsson Sektorschef Elin Rosén Administrativ chef Sida 17(293)

18 Sektorn för utbildning och kultur Dajana Mehdin Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Förändring avseende villkor i godkännande för fristående förskola, Föräldrakooperativet Bamsebo Sammanfattning Sektorn för utbildning och kultur har sett över godkännanden för samtliga fristående förskolor, pedagogisk omsorg och fritidshem. Översynen syftade till att säkerställa en enhetlighet i de godkännanden som gäller för fristående förskolor i kommunen. Tre fristående förskolor i kommunen har godkännanden som behöver justeras. Förändringen är av administrativ karaktär. Enligt 2 kap. 5 i skollagen (2010:800) får enskilda efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Kommunstyrelsen beslutade i 239/2001 att bevilja godkännande för Föreningen föräldrakooperativet Bamsebo att bedriva förskola med 19 platser. Sektorn föreslår att Föreningen föräldrakooperativet Bamsebos godkännande justeras genom att särskilda villkor tas bort eftersom dessa villkor granskas i samband med ordinarie tillsyn. Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 10 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkännandet för Föreningen föräldrakooperativet Bamsebo att bedriva fristående förskola med 19 platser inte ska vara förenat med några särskilda villkor utöver det som regleras i skollag och läroplan. Ärendet Sektorn för utbildning och kultur har sett över godkännanden för samtliga fristående förskolor, pedagogisk omsorg och fritidshem. Översynen syftade till att säkerställa en enhetlighet i de godkännanden som gäller för fristående förskolor i kommunen. Tre fristående förskolor i Härryda kommun har godkännanden som behöver justeras. I godkännandet av Föreningen föräldrakooperativet Bamsebo angavs särskilda villkor om bland annat styrdokument, öppettider och personalens utbildning med hänvisningar till paragrafer i då gällande skollag. Dessa delar granskas inom ramen för kommunens tillsyn av fristående förskolor och behöver därför inte ingå i Sida 18(293)

19 godkännandet. Ordinarie tillsyn av fristående förskolor i kommunen sker vartannat år. Sektorn har stämt av den föreslagna ändringen med huvudmannen. Nuvarande godkännande för verksamheten Kommunstyrelsen beslutade i 239/2001 att bevilja godkännande för Föreningen föräldrakooperativet Bamsebo att bedriva förskola med 19 platser. I godkännandet angavs särskilda villkor om bland annat styrdokument, öppettider och personalens utbildning med hänvisningar till paragrafer i då gällande skollag. Förslag på förändring i godkännande Sektorn föreslår att de särskilda villkor som anges i nuvarande godkännande tas bort. Dessa punkter granskas i samband med Härryda kommuns ordinarie tillsyn. Styrdokumenten för både förskola och tillsyn uppdateras kontinuerligt, vilket gör att detaljerade villkor riskerar att bli föråldrade eller felaktiga. Sektorns bedömning Sektorn bedömer att förslag till förändring av villkor i godkännande för Föreningen föräldrakooperativet Bamsebo överensstämmer med nuvarande bestämmelser i skollagen (2010:800) och att förändringen medför att godkännanden för fristående förskolor i kommunen blir enhetliga. Olof Olsson Sektorschef Elin Rosén Administrativ chef Sida 19(293)

20 Sektorn för utbildning och kultur Dajana Mehdin Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Förändring avseende villkor i godkännande för fristående förskola, Skogsbärets kooperativa förskola Sammanfattning Sektorn för utbildning och kultur har sett över godkännanden för samtliga fristående förskolor, pedagogisk omsorg och fritidshem. Översynen syftade till att säkerställa en enhetlighet i de godkännanden som gäller för fristående förskolor i kommunen. Tre fristående förskolor i kommunen har godkännanden som behöver justeras. Förändringen är av administrativ karaktär. Enligt 2 kap. 5 i skollagen (2010:800) får enskilda efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Kommunstyrelsen beslutade i 240/2001 att bevilja godkännande för Kooperativa daghemmet Skogsbäret ekonomisk förening att bedriva förskola med 34 platser. Sektorn föreslår att Skogsbärets kooperativa förskola ekonomisk förenings godkännande justeras genom att särskilda villkor tas bort eftersom dessa villkor granskas i samband med tillsyn. Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 10 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkännandet för Skogsbärets kooperativa förskola Ekonomisk förening att bedriva fristående förskola med 34 platser inte ska vara förenat med några särskilda villkor utöver det som regleras i skollag och läroplan. Kommunstyrelsen noterar att den ekonomiska föreningen har bytt namn från Kooperativa daghemmet Skogsbäret ekonomisk förening till Skogsbärets kooperativa förskola ekonomisk förening. Ärendet Sektorn för utbildning och kultur har sett över godkännanden för samtliga fristående förskolor, pedagogisk omsorg och fritidshem. Översynen syftade till att säkerställa en enhetlighet i de godkännanden som gäller för fristående förskolor i kommunen. Tre fristående förskolor i Härryda kommun har godkännanden som behöver justeras. Sida 20(293)

21 I godkännandet av Kooperativa daghemmet Skogsbäret ekonomisk förening angavs särskilda villkor om bland annat styrdokument, öppettider och personalens utbildning, med hänvisningar till paragrafer i då gällande skollag. Dessa delar granskas inom ramen för kommunens tillsyn av fristående förskolor och behöver därför inte ingå i godkännandet. Ordinarie tillsyn av fristående förskolor i kommunen sker vartannat år. Sektorn har stämt av den föreslagna ändringen med huvudmannen. Nuvarande godkännande för verksamheten Kommunstyrelsen beslutade i 240/2001 att bevilja godkännande för Kooperativa daghemmet Skogsbäret ekonomisk förening att bedriva förskola med 34 platser. I godkännandet angavs särskilda villkor om bland annat styrdokument, öppettider och personalens utbildning, med hänvisningar till paragrafer i då gällande skollag. Förslag på förändring i godkännande Sektorn föreslår att de särskilda villkor som anges i nuvarande godkännande tas bort. Dessa punkter granskas i samband med Härryda kommuns ordinarie tillsyn. Styrdokumenten för både förskola och tillsyn uppdateras kontinuerligt, vilket gör att detaljerade villkor riskerar att bli föråldrade eller felaktiga. Sektorn för utbildning och kultur önskar även uppmärksamma Kommunstyrelsen på att huvudmannen har bytt namn. Sektorns bedömning Sektorn bedömer att förslag till förändring av villkor i godkännande för Skogsbäret kooperativa förskola ekonomisk förening överensstämmer med nuvarande bestämmelser i skollagen (2010:800) och att förändringen medför att godkännanden för fristående förskolor i kommunen blir enhetliga. Olof Olsson Sektorschef Elin Rosén Administrativ chef Sida 21(293)

22 Sektorn för utbildning och kultur Dajana Mehdin Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Beräkningsmodell för bidrag till fristående förskolor och pedagogisk omsorg med enskild huvudman Sammanfattning Härryda kommun har en beräkningsmodell för bidrag till fristående förskolor, vilken beslutades i kommunstyrelsen i 351/2009. Nuvarande beräkningsmodell omfattar fristående förskola men inte pedagogisk omsorg med enskild huvudman. Sedan 2016 bedrivs pedagogisk omsorg i enskild regi i Härryda kommun och därför bör beräkningsmodellen omfatta även denna verksamhet. Reglerna om hemkommunens bidrag till fristående förskolor regleras i kapitel 8 i skollagen (2010:800). Reglerna för pedagogisk omsorg med enskild huvudman regleras i 25 kap. skollagen. Bidrag till fristående verksamhet ska beräknas enligt samma grunder som kommunen använder för resursfördelning till egen verksamhet. Riksdagen har beslutat om förändringar i skollagen (2010:800) från och med 1 juli Förändringarna innebär att tilläggsbelopp nu även kan lämnas för extraordinära stödåtgärder i ordinarie verksamhet samt ett tydliggörande kring att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov. Förändringen i skollagen (2010:800), samt det faktum att nuvarande beräkningsmodell inte omfattar pedagogisk omsorg med enskild huvudman, föranleder att beräkningsmodellen för grund- och tilläggsbelopp ändras. Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 30 november Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer beräkningsmodell för bidrag till fristående förskolor och pedagogisk omsorg med enskild huvudman, enligt föreliggande förslag. Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att tillämpa den framtagna beräkningsmodellen för grundbelopp och tilläggsbelopp till fristående förskolor och pedagogisk omsorg med enskild huvudman från och med 1 januari Ärendet Härryda kommun har en beräkningsmodell för bidrag till fristående förskolor. Gällande beräkningsmodell beslutades av kommunstyrelsen i 351/2009. Nuvarande Sida 22(293)

23 beräkningsmodell omfattar fristående förskola men inte pedagogisk omsorg med enskild huvudman. Sedan 2016 bedrivs pedagogisk omsorg i enskild regi i Härryda kommun och därför bör beräkningsmodellen omfatta även denna verksamhet. Reglerna om hemkommunens bidrag till fristående förskolor regleras i kapitel 8 i skollagen (2010:800). Reglerna för pedagogisk omsorg med enskild huvudman regleras i 25 kap. skollagen. Bidrag till fristående verksamhet ska beräknas enligt samma grunder som kommunen använder för resursfördelning till egen verksamhet. Bidraget består av ett grundbelopp och, i förekommande fall, ett tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd. De olika posterna i grundbeloppet ska bestämmas utifrån kommunens budgeterade kostnad per barn för det aktuella året, med undantag för beloppen för administration samt för mervärdesskatt där schablonbelopp används. Förändringar i skollagen Riksdagen har beslutat om förändringar i skollagen (2010:800) från och med 1 juli Tidigare fanns en begränsning kring att tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder inte kunde ha koppling till ordinarie undervisning. Tilläggsbelopp kan, i och med de nya bestämmelserna, lämnas också för extraordinära stödåtgärder i ordinarie undervisning, till exempel insatser för barn med stora inlärningssvårigheter. Det ska dock fortfarande handla om ett omfattande behov av särskilt stöd och i likhet med tidigare förarbeten sägs i propositionen att en fristående förskola eller pedagogisk omsorg med enskild huvudman i de flesta fall ska kunna tillgodose ett barns stödbehov inom ramen för den ordinarie undervisningen. Förändringarna innebär vidare ett tydliggörande av att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. I författningskommentaren till de ändrade bestämmelserna sägs att en individuell bedömning ska göras såväl när det gäller frågan om tilläggsbelopp ska lämnas eller inte som när det gäller tilläggsbeloppets storlek. Förslag på ny beräkningsmodell Förändringen i skollagen, samt det faktum att nuvarande beräkningsmodell inte omfattar pedagogisk omsorg med enskild huvudman, föranleder att beräkningsmodellen för grund- och tilläggsbelopp ändras. Begränsningen som uttrycktes i tidigare beräkningsmodell beträffande att tilläggsbelopp inte kan ha koppling till ordinarie verksamhet tas bort. Beslut om bidrag till fristående förskolor och pedagogisk omsorg med enskild huvudman kan, precis som innan, överklagas till allmän förvaltningsdomstol genom s.k. förvaltningsbesvär. Grundbeloppet innebär bidrag för: Pedagogisk verksamhet Omsorg Lek- och lärprodukter Måltider Lokalkostnader Sida 23(293)

24 Administration (en schablon på en procent för pedagogisk omsorg med enskild huvudman och tre procent för fristående förskola) Mervärdesskatt (en schablon på sex procent) Tilläggsbelopp innebär bidrag för: Extraordinära stödåtgärder Ekonomiska konsekvenser Antalet beviljade tilläggsbelopp bedöms inte öka i omfattning, eftersom ett barns stödbehov fortfarande i de flesta fall ska kunna tillgodoses inom grundbeloppet. Därför bedömer sektorn att kommunens merkostnader för tilläggsbelopp blir obetydliga. Sektorns bedömning Sektorn bedömer att förslag på ny beräkningsmodell för bidrag till fristående förskolor och pedagogisk omsorg med enskild huvudman överensstämmer med de nya bestämmelserna i skollagen (2010:800). Olof Olsson Sektorschef Elin Rosén Administrativ chef Sida 24(293)

25 Sektorn för utbildning och kultur Elin Rosén Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Beräkningsmodell för bidrag till fristående grundskolor, fritidshem och förskoleklass Sammanfattning Härryda kommun har en beräkningsmodell för bidrag till fristående grundskolor, fritidshem och förskoleklass. Gällande beräkningsmodell beslutades av kommunstyrelsen i 352/2009. Reglerna om hemkommunens bidrag till fristående grundskolor, fritidshem och förskoleklasser finns i de olika skolformskapitlen i skollagen (2010:800) och i skolförordningen (2011:185). Bidrag till fristående verksamhet ska beräknas enligt samma grunder som kommunen använder för resursfördelning till egen verksamhet. Riksdagen har beslutat om förändringar i skollagen (2010:800) från och med 1 juli Förändringarna innebär att tilläggsbelopp nu även kan lämnas för extraordinära stödåtgärder i ordinarie verksamhet samt ett tydliggörande kring att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov. Förändringen i skollagen föranleder att beräkningsmodellen för grund- och tilläggsbelopp ändras. Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 24 november Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer beräkningsmodell för bidrag till fristående grundskolor, fritidshem och förskoleklass, enligt föreliggande förslag. Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att tillämpa den framtagna beräkningsmodellen för grundbelopp och tilläggsbelopp för bidrag till fristående grundskolor, fritidshem och förskoleklasser från och med 1 januari Ärendet Härryda kommun har en beräkningsmodell för bidrag till fristående grundskolor, fritidshem och förskoleklass. Gällande beräkningsmodell beslutades av kommunstyrelsen i 352/2009. Reglerna om hemkommunens bidrag till fristående grundskolor, fritidshem och förskoleklasser finns i de olika skolformskapitlen i skollagen (2010:800) och i skolförordningen (2011:185). Bidrag till fristående verksamhet ska beräknas Sida 25(293)

26 enligt samma grunder som kommunen använder för resursfördelning till egen verksamhet. Bidraget består av ett grundbelopp och, i förekommande fall, ett tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd eller elever som har rätt till modersmålsundervisning. De olika posterna i grundbeloppet ska bestämmas utifrån kommunens budgeterade kostnad per barn och elev för det aktuella året, med undantag för beloppen för administration samt för mervärdesskatt där schablonbelopp används. Förändringar i skollagen Riksdagen har beslutat om förändringar i skollagen (2010:800) från och med 1 juli Tidigare fanns en begränsning kring att tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder inte kunde ha koppling till ordinarie undervisning. Tilläggsbelopp kan, i och med de nya bestämmelserna, lämnas också för extraordinära stödåtgärder i ordinarie undervisning, till exempel insatser för elever med stora inlärningssvårigheter. Det ska dock fortfarande handla om ett omfattande behov av särskilt stöd och i likhet med tidigare förarbeten sägs i propositionen att en fristående skola i de flesta fall ska kunna tillgodose en elevs stödbehov inom ramen för den ordinarie undervisningen. Bidrag för tilläggsbelopp ska heller inte utgå om det är möjligt att tillgodose en elevs behov genom insatsen särskild undervisningsgrupp. Förändringarna innebär vidare ett tydliggörande av att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. I författningskommentaren till de ändrade bestämmelserna sägs att en individuell bedömning ska göras såväl när det gäller frågan om tilläggsbelopp ska lämnas eller inte som när det gäller tilläggsbeloppets storlek. Förslag på ny beräkningsmodell Förändringen i skollagen föranleder att beräkningsmodellen för grund- och tilläggsbelopp ändras. I enlighet med de nya bestämmelserna kommer bidrag för särskild undervisningsgrupp att ingå i grundbeloppet till fristående grundskolor under posten undervisning. I Härryda kommun har detta tidigare utgjort ett tilläggsbelopp. Särskild undervisningsgrupp förekommer inte i förskoleklass och därför påverkas inte bidraget för fristående förskoleklass. Begränsningen som uttrycktes i tidigare beräkningsmodell beträffande att tilläggsbelopp inte kan ha koppling till ordinarie undervisning tas bort. Det innebär att tilläggsbelopp numera även kan lämnas för extraordinära stödåtgärder i ordinarie undervisning. En fristående skola ska dock i de flesta fall kunna tillgodose en elevs behov av särskilt stöd inom ramen för det grundbelopp som lämnas. Tilläggsbelopp kan som tidigare även betalas ut för att täcka kostnader för modersmålsundervisning. Utöver detta har Härryda kommun ytterligare ett tilläggsbelopp, ersättning för studiehandledning på modersmål, som inte omnämns i skollagen. I den mån en fristående grundskola har nyanlända elever har den rätt till detta tilläggsbelopp utifrån samma förutsättningar som de kommunala skolorna. Detta har kommunicerats med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Sida 26(293)

27 Beslut om bidrag till fristående grundskolor, fritidshem och förskoleklass kan, precis som innan, överklagas till allmän förvaltningsdomstol genom s.k. förvaltningsbesvär. Grundbelopp innebär bidrag för: undervisning lärverktyg elevhälsa måltider lokalkostnader administration (en schablon på tre procent) mervärdesskatt (en schablon på sex procent) Tilläggsbelopp innebär bidrag för: extraordinära stödåtgärder modersmålsundervisning studiehandledning på modersmålet Ekonomiska konsekvenser Bidrag för särskild undervisningsgrupp kommer att ingå i grundbeloppet under posten undervisning. Detta medför att grundbeloppet för bidrag till fristående grundskolor blir högre än tidigare. Totalt beräknas kostnaderna för köpta platser öka med 465 tkr med anledning av det förändrade grundbeloppet. Antalet beviljade tilläggsbelopp bedöms inte öka i omfattning, eftersom en elevs stödbehov fortfarande i de flesta fall ska kunna tillgodoses inom grundbeloppet. Därför bedöms kommunens merkostnader för tilläggsbelopp bli obetydliga. Sektorns bedömning Sektorn bedömer att förslag på ny beräkningsmodell för bidrag till fristående grundskolor, fritidshem och förskoleklass överensstämmer med de nya bestämmelserna i skollagen (2010:800). Olof Olsson Sektorschef Elin Rosén Administrativ chef Sida 27(293)

28 Sektorn för utbildning och kultur Dajana Mehdin Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Beräkningsmodell för bidrag till fristående gymnasieskolor Sammanfattning Härryda kommun har en beräkningsmodell för bidrag till fristående gymnasieskolor. Gällande beräkningsmodell beslutades av kommunstyrelsen i 98/2012. Reglerna om hemkommunens bidrag till fristående gymnasieskolor finns i skollagen (2010:800) och i gymnasieförordningen (2010:2039). Bidrag till fristående gymnasieskolor ska beräknas enligt samma grunder som kommunen använder för resursfördelning till egen verksamhet. Bidrag till fristående gymnasieskolor beräknas på tre olika sätt beroende på om programmet erbjuds på Hulebäcksgymnasiet, inom Göteborgsregionen (GR) eller utanför Göteborgsregionen. Riksdagen har beslutat om förändringar i skollagen (2010:800) från och med 1 juli Förändringarna innebär att tilläggsbelopp nu även kan lämnas för extraordinära stödåtgärder i ordinarie undervisning samt ett tydliggörande av att tilläggsbeloppet är individuellt bestämt utifrån elevens behov. Förändringen i skollagen (2010:800) föranleder att beräkningsmodellen för grund- och tilläggsbelopp ändras. Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 2 december Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer beräkningsmodell för bidrag till fristående gymnasieskolor enligt föreliggande förslag. Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att tillämpa den framtagna beräkningsmodellen för grundbelopp och tilläggsbelopp för bidrag till fristående gymnasieskolor från och med 1 januari Ärendet Härryda kommun har en beräkningsmodell för bidrag till fristående gymnasieskolor. Gällande beräkningsmodell beslutades av kommunstyrelsen i 98/2012. Reglerna om hemkommunens bidrag till fristående gymnasieskolor finns i skollagen (2010:800) och i gymnasieförordningen (2010:2039). Bidrag till fristående gymnasieskolor ska beräknas enligt samma grunder som kommunen använder för resursfördelning till egen verksamhet. Bidraget består av ett Sida 28(293)

29 grundbelopp och, i förekommande fall, ett tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd eller elever som har rätt till modersmålsundervisning. De olika posterna i grundbeloppet ska bestämmas utifrån kommunens budgeterade kostnad per barn och elev för det aktuella året, med undantag för beloppen för administration samt för mervärdesskatt där schablonbelopp används. Förändringar i skollagen Riksdagen har beslutat om förändringar i skollagen (2010:800) från och med 1 juli Tidigare fanns en begränsning kring att tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder inte kunde ha koppling till ordinarie undervisning. Tilläggsbelopp kan, i och med de nya bestämmelserna, lämnas också för extraordinära stödåtgärder i ordinarie undervisning, till exempel insatser för elever med stora inlärningssvårigheter. Det ska dock fortfarande handla om ett omfattande behov av särskilt stöd och i likhet med tidigare förarbeten sägs i propositionen att en fristående förskola eller pedagogisk omsorg med enskild huvudman i de flesta fall ska kunna tillgodose en elevs stödbehov inom ramen för den ordinarie undervisningen. Förändringarna innebär vidare ett tydliggörande av att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. I författningskommentaren till de ändrade bestämmelserna sägs att en individuell bedömning ska göras såväl när det gäller frågan om tilläggsbelopp ska lämnas eller inte som när det gäller tilläggsbeloppets storlek. Förslag på ny beräkningsmodell Förändringen i skollagen föranleder att beräkningsmodellen för grund- och tilläggsbelopp ändras. Begränsningen som uttrycktes i tidigare beräkningsmodell beträffande att tilläggsbelopp inte kan ha koppling till ordinarie undervisning tas bort. Det innebär att tilläggsbelopp numera även kan lämnas för extraordinära stödåtgärder i ordinarie undervisning. En fristående gymnasieskola ska dock i de flesta fall kunna tillgodose en elevs behov av särskilt stöd inom ramen för det grundbelopp som lämnas. Tilläggsbelopp kan även fortsättningsvis betalas ut för modersmålsundervisning. Beslut om bidrag till fristående gymnasieskolor kan, precis som innan, överklagas till allmän förvaltningsdomstol genom s.k. förvaltningsbesvär. Grundbelopp då Hulebäcksgymnasiet erbjuder samma program Om Hulebäcksgymnasiet erbjuder samma program som den fristående gymnasieskolan beräknas grundbeloppet utifrån kommunens budget för respektive program på Hulebäcksgymnasiet. Grundbelopp då Hulebäcksgymnasiet inte erbjuder samma program Om Hulebäcksgymnasiet inte erbjuder samma program som den fristående gymnasieskolan, men programmet erbjuds inom GR:s samverkansavtal, beräknas bidraget utifrån gymnasieverksamhetens budgeterade kostnad i enlighet med GR:s prislista. Grundbelopp då Hulebäcksgymnasiet eller GR inte erbjuder samma program Sida 29(293)

30 Om varken Hulebäcksgymnasiet eller GR erbjuder samma program som den fristående gymnasieskolan ersätts den fristående gymnasieskolan enligt Skolverkets riksprislista. Grundbelopp innebär bidrag för: undervisning lärverktyg elevhälsa måltider lokalkostnader administration (en schablon på tre procent) mervärdesskatt (en schablon på sex procent) Tilläggsbelopp innebär bidrag för: extraordinära stödåtgärder modersmålsundervisning Ekonomiska konsekvenser Antalet beviljade tilläggsbelopp bedöms inte öka i omfattning, eftersom en elevs stödbehov fortfarande i de flesta fall ska kunna tillgodoses inom grundbeloppet. Därför bedömer sektorn att kommunens merkostnader för tilläggsbelopp blir obetydliga. Sektorns bedömning Sektorn bedömer att förslag på ny beräkningsmodell för bidrag till fristående gymnasieskolor överensstämmer med de nya bestämmelserna i skollagen (2010:800). Olof Olsson Sektorschef Elin Rosén Administrativ chef Sida 30(293)

31 Sektorn för administrativt stöd Arjana Nikqi Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Kommentarer avseende politiska inriktningsmål för folkhälsa Sammanfattning Kommunfullmäktiges presidium har under 2016 arbetat med att revidera de politiska inriktningsmålen för folkhälsa. Arbetet har skett med utgångspunkt av kommunens styrmodell Den röda tråden samt välfärdsbokslut Ärendet överlades i Kf 162/2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar politiska inriktningsmål för folkhälsa enligt kommunfullmäktiges presidiesamordnings förslag. Kommunfullmäktige överlämnar de politiska inriktningsmålen till kommunstyrelsen för upprättande av verksamhetsmål. Kommunfullmäktige upphäver politiska inriktningsmål för folkhälsa, antagna i Kf 185/2009. Ärendet Våren 2016 har kommunfullmäktiges presidiesamordning gjort en uppföljning och utvärdering av folkhälsomålen. Den 31 maj 2016 fattades ett beslut om att revidera dessa hösten Målstyrningen avser lokalt antagna politiska mål som blir styrande för verksamheterna. Verksamheterna styrs också av lagstiftning eller förordningar. För folkhälsoarbetet finns av Riksdagen antaget mål och har angivits 11 prioriterade målområden. På motsvarande sätt har Västra Götalandsregionen, med vilken kommunen samverkar kring i folkhälsoarbetet, beslutat anta en policy som omfattar sex folkhälsoutmaningar. Politiska inriktningsmål är av övergripande karaktär och anger den önskvärda inriktningen och utvecklingen av en verksamhet. De är allmänt formulerade och enkla att förstå. De uttrycker någon form av grundsyn eller policy. De är inte direkt tidsbestämda eller direkt mätbara men inriktningsmålen bör kännas realistiska och kunna nås inom en eller två mandatperioder. De politiska Sida 31(293)

32 2 (4) inriktningsmålen konkretiseras i verksamhetsmål som utarbetas i samverkan mellan förvaltningen och kommunstyrelsen och som fastställs av den senare. För att målen ska kunna uppnås krävs att resurser avsätts för ändamålet, vilket bör ske med hänsyn till de resurser som kommunen har i sin budget för verksamheten. Arbetssätt och samråd Under våren 2016 har kommunfullmäktiges presidiesamordning gjort en uppföljning och en utvärdering av folkhälsomålen. Dessa har hösten 2016 reviderats. Kommunfullmäktiges presidiesamordning har lagt stor vikt vid ny och bredare kunskap och därför anordnat en folkhälsoutbildning för alla förtroendevalda i Härryda kommun. Resultatet blev en utbildning i politik för en jämlikare hälsa samt utbildning i utvecklingen av psykisk hälsa bland barn och unga. Ytterligare underlag vid revideringen har varit verksamhetsberättelsen 2015 samt välfärdsbokslutet Kommunfullmäktiges presidiesamordning har utifrån observerade tendenser och samband utvärderat och reviderat de befintliga folkhälsomålen. Beredningens kommentarer och överväganden Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god hälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt utan också så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoarbete är systematiska, målinriktade, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Begreppet innefattar hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. Arbetet med folkhälsa är brett och omfattar flera av kommunens verksamhetsområden. Att ha ett tvärsektoriellt perspektiv där alla tar ansvar och ser långsiktigt på arbetet är grundläggande för en förbättrad folkhälsa. Folkhälsoarbete är ett nätverksarbete. De politiska inriktningsmålen för folkhälsa har därmed en fortsatt överordnad roll i relation till de övriga politiska inriktningsmålen. Kommunen ställs inför den stora utmaningen med tre nyckelord, att hela befolkningen i Härryda kommun har tillgång till en god hälsa på lika villkor. Det finns mycket som bidrar till en god hälsa för kommunens befolkning. De livsvillkor Härrydabor lever under avgör i mångt och mycket hälsan, och dessa livsvillkor påverkas av våra politiska beslut. En stor och övergripande fråga är om den enskilde kan välja fritt bland de resurser som kommunen tillhandahåller och om den enskilde kan välja fritt vilka livsvillkor han eller hon kan leva under? Det är av betydelse att ha i åtanke kommunens uppdrag om att medvetandegöra och på ett för alla anpassat sätt informera om de folkhälsofrämjande insatser som kommunen tillhandahåller till invånarna. Sida 32(293)

33 3 (4) Kommunen bör medverka till att skapa sådana förutsättningar för invånarna att de kan göra hälsosamma val samt tillhandahålla mötesplatser som inspirerar till goda levnadsvanor. Kommunen bör även ta tillvara människans egen kraft och vilja till förändring och låta invånarna vara delaktiga i de val som rör deras vardag. Arbetet ska syfta till att vara både hälsofrämjande för undvikande av sjukdom eller skada samt förebyggande i relation till kända risker för hälsan. En förutsättning för framtagande av verksamhetsmål och indikatorer är vetskapen om att allt hör ihop. Det har bedömts som särskilt angeläget att skapa goda förutsättningar för god hälsa bland barn och unga. Välfärdsbokslutet 2016 tyder på en allmän ökad psykisk ohälsa och fetma i denna kategori. Med tanke på att barn sällan själva kan välja och påverka sin uppväxtmiljö är det av stor vikt att specificera och tydliggöra arbetet mot psykisk ohälsa och fetma bland barn och unga. Det är dock viktigt att inte frånta föräldrarna deras ansvar för barnen. I arbetet med folkhälsofrågor bör man beakta hela familjens livssituation och ge föräldrarna förutsättningar att vara barnens främsta resurs. Kommunen skall inte tveka inför det faktum att vissa barn och vissa föräldrar behöver ett vidgat stöd. Vidare har situationen för de äldre bedömts vara av särskild vikt när de politiska inriktningsmålen för folkhälsa har diskuterats. Medellivslängden fortsätter att öka. Sverige är ett av de länder i världen som, enligt Statistiska centralbyrån, har den högsta förväntade medellivslängden. Arbetet med den äldre generationen, det vill säga 65 år och uppåt, och äldre-äldre, det vill säga 80 år och uppåt, ska bygga på två grundbegrepp: delaktighet och trygghet. Trygghet är ett samlingsbegrepp för både fysiska, psykiska och existentiella aspekter på välbefinnande. Trygghet kan handla om ekonomi, självtillit, närmiljö, etc. Kommunens förmåga att skapa en trygg miljö kan bidra till kommuninvånarnas känsla av välbefinnande. Kommunen ska sträva efter att stödja delaktighet och på så sätt även, framförallt för äldre och äldre-äldre, öka meningsfullheten i vardagen. Att satsa på hälsofrämjande insatser och att förebygga ohälsa hos den äldre och äldre-äldre befolkningen har visat sig ha stora vinster på såväl det samhällsekonomiska som det individuella planet. Stärkt och bevarad hälsa ökar möjligheterna att leva ett självständigt liv och erfarenheter visar att det aldrig är för sent att få en bättre hälsa. Rätten till en bättre hälsa upphör inte på grund av ålder. Slutligen vill kommunfullmäktiges presidiesamordning framhäva den problematik som beroende och missbruk av alkohol, narkotika, droger, tobak och spel medför för samhället i stort liksom för den enskilde individen och dess omgivning. Folkhälsa kan inte enbart informeras fram och särskilt inte när det gäller att komma ifrån en skadlig och olaglig vana. Folkhälsoarbetet bör ha balans mellan livsvillkor och levnadsvanor, de levnadsvanor kommunens invånare själva bestämmer. Det krävs alltså attitydförändring och intresse för att förändra beteenden. Kommunfullmäktiges presidiesamordning har därför bestämt att utöka andra målet från alkohol och andra Sida 33(293)

34 4 (4) beroendeframkallande medel till alkohol, narkotika, droger, tobak och spel för att gå i linje med kommunens mål för ANDTS. KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUM Maria Kornevik Jakobsson Ordförande Roger Nordman Björn Magnusson 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Sida 34(293)

35 Sektorn för Helena Österlind Kommunfullmäktige Datum Dnr KS Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell nivå. Folkhälsan i Sverige har utvecklats positivt under många decennier. Dock är hälsan ojämlikt fördelad mellan olika socioekonomiska grupper där till exempel utbildning, yrke, ekonomi och om man är född i Sverige eller invandrad har stor betydelse. Det finns också skillnader mellan könen och skillnader som beror på var man bor. Riksdagen har fastställt ett övergripande folkhälsomål och angivit elva prioriterade målområden. I arbetet med de politiska inriktningsmålen för folkhälsa har kommunfullmäktiges presidiesamordning utgått från det övergripande nationella folkhälsomålet som är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Mål 1. Alla Härrydabor har förutsättning för en god hälsa på lika villkor, är delaktiga och lever ett tryggt liv. 2. Skadligt och olagligt bruk av alkohol, narkotika, droger, tobak och spel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk. Politisk utvärdering Målen ska vara kommunövergripande, varför det är viktigt att alla sektorer och verksamheter kan identifiera sin del i målen så att kommunen skapar en delaktighet från hela förvaltningen i måluppfyllelsen. HK1001, v1.0, Utifrån de fastställda politiska inriktningsmålen formulerar sektorerna verksamhetsmål som fastställs i kommunstyrelsen. För att mäta resultatet utformas ett antal indikatorer som ska visa i riktning mot målen. Sida 35(293)

36 2 (2) Kommunfullmäktiges presidiesamordning avser att utifrån kommande verksamhetsmål och indikatorer följa upp de ovan nämnda mål för folkhälsa. Exempel på frågor kommunfullmäktiges presidiesamordning önskar få svar på vid uppföljningen är: Hur har sektorn för socialtjänst bidragit till ökad delaktighet för äldre och för trygga uppväxtvillkor för barn? Hur har sektorn för samhällsbyggnad arbetat med trygghetsskapande åtgärder i trafiken och attraktiva rekreationsområden? Vilka resultat kan utläsas av sektorns för förvaltningsstöds arbete med föreningarna och våra motionsanläggningar? Hur bidrar sektorn för utbildning och kultur till ökad psykiskt välbefinnande hos våra barn och unga? Bidrar sektorn för administrativt stöd till en god kommunikation med våra invånare som skapar delaktighet och kunskap om våra folkhälsofrämjande åtgärder? KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUM Maria Kornevik Jakobsson Ordförande Roger Nordman Björn Magnusson 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Sida 36(293)

37 Sektorn för samhällsbyggnad Henrik Yngve Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Samråd för lokaliseringsutredning för Götalandsbanan delen Almedal-Mölnlycke Sammanfattning Trafikverket har tagit fram en lokaliseringsutredning för Götalandsbanan avseende delen Almedal-Mölnlycke och översänt denna som en del i samrådet. Synpunkter skall ha inkommit till Trafikverket senast den 3 mars Lokaliseringsutredningen är ett underlag för Trafikverkets ställningstagande till vilket alternativ till järnvägssträckning som ska studeras vidare. Utredningen ska bidra till att hitta en lokalisering som är lämplig med hänsyn till att målen för järnvägen ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet samt utan oskälig kostnad. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse och yttrande daterade den 16 januari Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar yttrande av den 16 januari 2017 från sektorn för samhällsbyggnad som eget yttrande till Trafikverket. Ärendet En förstudie färdigställdes 2010 för sträckan Almedal Mölnlycke. Arbetet med att hitta tänkbara lokaliseringsalternativ har utgått från förstudiens alternativ. Under den inledande inventeringen har stora områden visat sig mindre lämpliga att lokalisera en järnväg i. Stora områden är bebyggda eller har stora natur- och kulturvärden vilket resulterat i att alternativen, där så är möjligt, går i tunnel. Lokaliseringsutredningen utgår från två principer för de studerade järnvägskorridorerna. Den ena avser trafikering via Raka vägen eller via Mölndal. Den andra om anslutningen i Mölnlycke skall ske genom att samtliga spår passerar genom samhället eller om höghastighetsbanan ska gå i tunnel under Mölnlycke tätort och att en genomgående anslutningsbana för regionaltåg byggs till Mölnlycke station. Härryda kommun vill särskilt framhålla Västra Götalandsregionens funktionsutredning för stråket som tar upp de regionala utvecklingsbehoven fram till Kommunens förhoppning är att samhällets resurser kan användas på ett sätt Sida 37(293)

38 som bidrar till att utveckla Mölnlycke för att stärka dess potential att vara en stark del av Göteborgsområdets fortsatta utveckling. Kommunens bedömning är att detta bäst kan ske genom att spåren genom tätorten sänks för att underlätta passager och en sammanhållen bebyggelse. Vidare förespråkas alternativet via Mölndal för att stärka den regionala utvecklingen. Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef Bilaga: Yttrande Sida 38(293)

39 Sektorn för samhällsbyggnad Henrik Yngve Trafikverket Göteborg TRV 2015/23954 Datum Dnr KS Yttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan Härryda kommun har tagit del av lokaliseringsutredningen Almedal Mölnlycke och lämnar här sina synpunkter. Västra Götalandsregionens funktionsutredning anger det långsiktiga målet för tågtrafikens utveckling i stråket HK1000, v1.0, Inledningsvis ska framhållas att behovet av en förbättrad järnvägskommunikation i stråket Göteborg Borås är mycket stort. Kommunerna på sträckan Göteborg Borås arbetar tillsammans för att åstadkomma en positiv samhällsutveckling i samband med järnvägsutbyggnaden. Detta arbete har bland annat lyfts i Stråket Göteborg-Borås Målbild 2035 som visar en gemensam inriktning för en framtida hållbar regional struktur. Härryda kommun vill betona vikten av att det så snart som möjligt skapas förutsättningar för en tillfredsställande trafikering på Götalandsbanan. Kapaciteten behöver kunna tillgodose de lokala behoven av pendling, regionens behov av resor och koppling till flygplatsen samt den nationella trafiken. Härryda kommun vill särskilt framhålla Västra Götalandsregionens funktionsutredning för stråket som tar upp de regionala utvecklingsbehoven fram till Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd har beslutat att funktionsmålen ska vara vägledande för regionens fortsatta arbete med att utveckla tågtrafiken i stråket Jönköping-Borås-Göteborg. Av gjorda utredningar framgår att det kommer att krävas ytterligare spår utöver det planerade dubbelspåret för att tillfredsställande kapacitet skall nås. Härryda kommun anser att det är mycket viktigt att den utbyggnad av järnväg som planeras och genomförs görs så att det kan ske en utveckling i enlighet med funktionsutredningen. Härryda kommun Mölnlycke Besöksadress: Råda torg kommun@harryda.se Sida 39(293)

40 2 (6) I sammanhanget vill kommunen också lyfta fram att Sverigeförhandlingen har lämnat i uppdrag till Trafikverket att utreda behovet av ytterligare spårkapacitet på sträckan Göteborg Borås. Det framstår som olyckligt att detta uppdrag och arbetet med lokaliseringsutredningen inte har skett i en sammanhållen process. Det är angeläget att det framtida arbetet samordnas. Kommunen ser det som viktigt att utbyggnaden av kapaciteten på sträckan Göteborg Borås, Västsveriges två största städer, kommer till stånd så fort som möjligt och byggs ut under en samlad tidsperiod. Sträckan Mölnlycke- Bollebygd är idag finansierad med medel i den Nationella planen och bör byggas ut snarast. Västra Götalandsregionens funktionsutredning visar på omedelbara nyttor för regionen med spårbunden pendeltrafik då denna etapp är utbyggd. Bland annat kopplingen till flygplatsen och möjlighet till kortare restid mellan Göteborg och Borås. I sammanhanget vill kommunen understryka att gränsdragningen mellan lokaliseringsutredningen och pågående järnvägsplan Mölnlycke-Bollebygd måste flyttas västerut med hänsyn till det pågående arbetet. Detta är nödvändigt för att planeringen av centrum skall kunna genomföras på ett sammanhållet sätt och för att minska påverkan för boende och verksamheter. Järnvägens betydelse för kommunens utveckling Kommunen vill understryka järnvägens betydelse för den framtida utbyggnaden av bostäder. Vad gäller Mölnlycke har kommunen tagit i hand med Sverigeförhandlingen om en byggnation av 2950 nya bostäder fram till Handslaget avser en järnvägsstation, dimensionerad för trafik med regionaltåg, inom befintlig utredningskorridor längs den nya dubbelspåriga höghastighetsjärnvägen. Härryda kommun har även i enlighet med gällande översiktsplan påbörjat planeringen av en ny tätort söder om Landvetter. En viktig del är att en möjliggöra att en station anläggs på den planerade banan. Stationen skulle bli knutpunkt i samhället som beräknas kunna ha ett invånarantal om cirka personer. Denna planering har också stöd i den regionala överenskommelsen Strukturbild för Göteborgsregionen som anger att Huvudstråken formas av den struktur som bildas när Västlänken samt pendel- och regiontågstrafiken är utbyggd mot Uddevalla, Trollhättan, Alingsås/Skövde, Borås och Varberg. Utgångspunkten är att skapa en helt ny hållbar stad där kollektivtrafiken har mycket bra förutsättningar. Denna stad bör ses i ett större sammanhang med den kraftiga utvecklingen av arbetsplatser som pågår vid Göteborg- Landvetter flygplats. Genom arbetet med Airport city förväntas antalet som förvärvsarbetar vid flygplatsen att på sikt öka från dagens drygt till omkring Kommunen vill framhålla nyttan av en station vid Kråketorp sydväst om Bollebygd. Denna skulle innebära stora positiva effekter i både Härryda, Bollebygd och Mark i delar där utveckling idag sker trots avsaknaden av konkurrenskraftig kollektivtrafik. Sida 40(293)

41 3 (6) Uppmärksammandet av kommunala mål I lokaliseringsutredningen görs en sammanställning av olika mål för utbyggnaden av Götalandsbanan. Kommunen beklagar att den konkretisering av de kommunala målen med banan som lyfts fram under arbetet med lokaliseringsutredningen enligt nedan inte tagits med. 1. Tågen på Götalandsbanan skall stanna tillräckligt ofta på stationerna i Mölnlycke och Landvetter flygplats för att resande skall uppfatta tågen som ett attraktivt resalternativ. Härryda kommuns bedömning är att det innebär minst kvartstrafik med styv tidtabell. 2. Utbyggnad av Landvetter stad med ca invånare kring en ny station på Götalandsbanan där tågen stannar tillräckligt ofta för att resande skall uppfatta tågen som ett attraktivt resalternativ. Härryda kommuns bedömning är att det innebär minst kvartstrafik med styv tidtabell. 3. Huvudorten Mölnlycke skall förtätas och kunna växa. I anslutning till en ny station är avsikten att tillskapa ca 1000 nya lägenheter 4. Ett nytt utvecklat resecentrum i Mölnlycke med nära koppling tåg-buss, skall integreras i orten, överbrygga järnvägens barriäreffekter och vara motorn i samhällets utveckling 5. Det är angeläget att förslagen i lokaliseringsutredningen ger tillräcklig kapacitet för efterfrågad trafik och möjliggör vidare framtida utbyggnad I sammanhanget kan noteras att bedömningen av antalet framtida invånare i Landvetter södra senare ökat till cirka Det saknas även en specifik återkoppling mot de kommunala målen i redogörelsen för måluppfyllelse. Detta gör att de utredda alternativen inte framstår helt tydligt i relation till kommunens mål. Angående föreslagna järnvägskorridorer Nedsänkt läge för att utveckla Mölnlycke I lokaliseringsutredningen konstateras att den samhällsekonomiska lönsamheten är större för alternativ söder om Mölnlycke än för alternativ Raka vägen genom Mölnlycke. Denna slutsats stämmer inte med det som i övrigt redovisas där det framgår att förhållandena är det omvända. Lokaliseringsutredningen uppger att alternativen söder om Mölnlycke kan medföra 2-3 minuters kortare restid med regionaltåg jämfört med alternativen genom Mölnlycke om regionaltågen ska passeras av höghastighetståg i Mölnlycke. Detta understryker behovet av förbättrad spårkapacitet på Götalandsbanan för att tillgodose de mål avseende trafikering som finns i funktionsutredningen. Kommunen vill framhålla att detta är en bedömning utifrån ett tänkbart trafikupplägg. Kommunen anser också att det borde vara värdefullt att analysera möjligheterna att förlänga förbigångsspåren i alternativet med fem spår genom Mölnlycke för att se om passagemöjligheterna därigenom kan förbättras. Sida 41(293)

42 4 (6) I lokaliseringsutredningen anges att Götalandsbanan i Mölnlycke skapar goda förutsättningar för stadsutveckling, främst i form av bostäder, i samtliga alternativ. Vidare anges att förutsättningarna bedöms vara likvärdiga i alternativen genom respektive söder om Mölnlycke då regionaltågstrafiken kommer att vara av samma omfattning i båda alternativen. Kommunen vill framhålla att det blir betydligt sämre möjligheter till nybebyggelse och stadsomvandling runt stationen och därmed mindre nytta vid den sydliga förbifarten eftersom spåren ligger kvar på nuvarande höjd genom samhället. Det styrks också av lokaliseringsutredningens vidare beskrivning där det anges att alternativen genom Mölnlycke med ett helt nytt stationsområde kommer att driva på stadsutvecklingen då även angränsande bebyggelse och infrastruktur påverkas. En sänkt station ger också nya och bättre möjligheter att binda samman centrumområdet än om nuvarande stationen behålls. Kommunen vill i detta sammanhang understryka vikten av att se Götalandsbanan som ett samhällsbyggnadsprojekt som ger möjlighet till utveckling och byggnation vid de stationslägen som skapas. Detta är också en förutsättning för det handslag som kommunen har gjort med Sverigeförhandlingen avseende byggnation av bostäder. Kommunen anser att det är möjligt att genom god gemensam planering åstadkomma en ombyggnad av spårområdet som främjar Mölnlyckes fortsatta utveckling. För att göra det krävs dock stora resurser för att minimera järnvägens påverkan i form av buller och barriär och maximera möjligheten att skapa bostäder, verksamheter, kommunal service och modern infrastruktur. Alternativet söder om Mölnlycke innebär att resurser splittras på flera spår förbi Mölnlycke. Möjligheterna att samutnyttja begränsade resurser att minimera järnvägens negativa påverkan i samhället minskas därmed. En station med nuvarande höjdläge kommer att innebära ett befästande av de barriäreffekter som finns idag. Kommunen vill också framhålla att alternativet söder om Mölnlycke ligger utanför befintlig järnvägskorridor och att det med hänsyn till det framstår som en risk att den planerade byggstarten för etappen Mölnlycke-Bollebygd försenas. Om ett arbete med ny korridor skall genomföras, bör det göras ett omtag för en ny helhetslösning som säkerställer möjligheterna till den trafikering som anges i Västra Götalandsregionens funktionsutredning. För närvarande arbetar Härryda kommun och Trafikverket intensivt med detaljplan och järnvägsplan på sträckan Mölnlycke Bollebygd och utgår från att alternativet med fem spår genom samhället är det som är aktuellt. Bedömningen i dagsläget är att det finns goda möjligheter att skapa förutsättningar för en attraktiv stadsutveckling genom en sänkning av järnvägsspåren och en överdäckning på delar av sträckan genom centrum. Kommunens förhoppning är att det allmännas och näringslivets resurser kan användas på ett sätt som bidrar till att utveckla Mölnlycke för att stärka dess potential att vara en stark del av Göteborgsområdets fortsatta utveckling. Kommunens bedömning är att detta bäst kan ske genom att Sida 42(293)

43 5 (6) spåren genom tätorten sänks för att underlätta passager och en sammanhållen bebyggelse. Via Mölndal ger mest nyttor Vad gäller kostnaderna för alternativ via Mölndal så noterar kommunen att dessa omfattar 4-6 miljarder som avser en utbyggnad av Västkustbanan mellan Almedal och Mölndal. Denna utbyggnad kommer att förenkla en framtida utveckling av ytterligare spår från Mölndal ned mot Kungsbacka. Kommunen anser att nyttan av alternativen via Mölndal för det framtida järnvägssystemet i sin helhet är viktig och borde lyftas fram tydligare i lokaliseringsutredningen. Kommunen bedömer att de nyttor som uppstår vid val av alternativ via Mölndal är större än vid alternativet Raka vägen. Alternativen via Mölndal ger bland annat upphov till positiva systemeffekter genom att två stora pendlingsstråk, Göteborg-Borås och Göteborg-Kungsbacka knyts samman i en attraktiv punkt. Detta innebär också en avlastning av stationerna i Göteborg. Med hänsyn till den utveckling som Göteborgsområdet står inför framstår det som framsynt att fördela belastningen på kollektivtrafiken på flera olika stationer. Kommunen vill lyfta fram lokaliseringsutredningens konstaterande att alternativ Mölndal uppfyller den regionala målbilden för stråket Göteborg-Borås i högre utsträckning än alternativ Raka vägen Kommunen tar inte ställning till vilket av alternativen via Mölndal som bör väljas utan anser att detta bör göras med stor hänsyn till lokala förhållanden och Mölndals stads planering. Viktigt att säkerställa genomförbarhet Kommunen noterar att lokaliseringsutredningen i stor utsträckning föreslår järnvägen förläggs i tunnel. Detta är positivt eftersom det minskar dess omgivningspåverkan. Det finns erfarenhet av att tunnellösningar vid järnvägsbyggande visat sig vara svårare att utföra i praktiken än vad som bedömts i tidigare utredningsskeden. Det är därför viktigt att säkerställa dess genomförbarhet redan i lokaliseringsstudien. Kust till kustbanans trafikering i de olika alternativen I lokaliseringsutredningen anges att Kust till kustbanan inte kan trafikera Västlänken i alternativet Raka vägen. Med tanke på de långsiktiga planeringshorisonterna som råder för järnväg är det viktigt att tydligt klargöra åtgärder som begränsar det framtida nyttjandet. Kommunen vill framhålla att detta är en nackdel med Raka vägen som borde lyftas fram tydligare. Med tanke på de osäkerheter som råder avseende framtida trafikering framstår möjligheten att komplettera med persontrafik på Kust till kustbanan som något som bör värnas. Sida 43(293)

44 6 (6) Kommunen noterar också att i ett alternativ med bara två spår genom Mölnlycke endast är möjligt med godstrafik på Kust till kustbanan. Kommunen vill understryka betydelsen av fortsatt persontrafik på Kust till kustbanan och har därför svårt att se att en lösning med bara två spår är ett alternativ. Påverkan på Rådasjöns naturreservat vid Vällbäcken Alternativet Raka vägen innebär att en betongtunnel måste anläggas i Rådasjöns naturreservat vid Vällbäcken. Kommunen anser att det är av stor vikt att ett eventuellt intrång i naturreservatet minimeras och vill understryka att detta talar mot Raka vägen alternativet. Påverkan öster om Skogenområdet Lokaliseringsutredningen anger att järnvägen kan komma att gå i dagen strax öster om Skogenområdet. Kommunen vill framhålla att detta är ett område med närhet till tät bebyggelse som används till rekreation och även som en väg till badplatsen vid Landvettersjön. Kommunen vill betona att stor hänsyn måste tas för att minimera bullerpåverkan och tillgodose passage mot badplatsen. Per Vorberg (M) Kommunstyrelsens ordförande Sida 44(293)

45 Sektorn för administrativt stöd Helena Österlind Kommunfullmäktige Datum Dnr KS Revidering av politiska inriktningsmål för mark Förord De politiska målen för mark avser förvärv, exploatering och försäljning av mark för att säkra kommunens och regionens långsiktiga expansion. Gällande översiktsplan samt det av kommunfullmäktige beslutade tillväxtmålet är övergripande och styrande. De politiska inriktningsmålen för mark skall ses i detta perspektiv. Mål Genom en aktiv markpolitik, baserad på översiktsplanen, tillgodoser kommunen behovet av mark för bostäder, näringsliv och allmänna ändamål samt tar också hänsyn till enskilda aktörers initiativ. Strategier och långsiktig planering av deponier för rena schaktmassor utvecklas så att dessa kan utnyttjas för kommande exploatering. Vid nyetablering eller utveckling av etablerade områden avseende mark för bostäder erbjuds ett varierat utbud av tomtstorlekar och lägen. Hänsyn tas till områdenas särart och miljö. Markförsäljning för exploatering sker genom en transparent process, efter i förväg tydligt definierade kriterier. Politisk utvärdering En av beredningarnas uppgifter är att löpande utvärdera fastställda måldokument. För varje politiskt inriktningsmål för mark skall kommunstyrelsen upprätta verksamhetsmål. Verksamhetsmålen utgör ett viktigt underlag för den politiska utvärderingen. Samhällsbyggnadsberedningen avser att följa upp huruvida de reviderade politiska inriktningsmålen för mark får tillhörande revidering av verksamhetsmål. HK1001, v1.0, Samhällsbyggnadsberedningen Sida 45(293)

46 2 (2) Thomas Gustavsson Vice beredningsledare Sida 46(293)

47 Sektorn för administrativt stöd Helena Österlind Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Kommentarer avseende förslag till politiska inriktningsmål för mark Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 44/2013 om politiska inriktningsmål för mark. Samhällsbyggnadsberedningen har under 2016 gjort en uppföljning och utvärdering av målen och beslutade den 12 oktober 2016 att revidera de politiska inriktningsmålen för mark. Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar revidering avseende politiska inriktningsmål för mark enligt samhällsbyggnadsberedningens förslag. Fullmäktige överlämnar de reviderade politiska inriktningsmålen till kommunstyrelsen för upprättande av politiska verksamhetsmål. Ärendet Kommunfullmäktiges samhällsbyggnadsberedning har under år 2016 gjort en uppföljning av samtliga målområden som ligger inom beredningens ansvar. Arbetet har skett efter den modell och det arbetssätt kring målstyrning som fastställts i fullmäktige. Målstyrningen avser lokalt antagna politiska mål som blir styrande för verksamheterna. Verksamheterna styrs också av lagar och förordningar. Fullmäktige avgör om det utifrån den strategiska planen finns behov av att arbeta fram eller omarbeta måldokument för något av kommunens verksamhetsområden. Politiska inriktningsmål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. De skall vara formulerade så att de är lätta att förstå och så att de kan utgöra grund för upprättande av och beslut om politiska verksamhetsmål. De är inte direkt tidsbestämda eller direkt mätbara men inriktningsmålen skall kännas realistiska och de bör kunna nås inom en eller två mandatperioder. För att detta krav skall kunna infrias måste hänsyn tas till de resurser som kommunen har i sin budget för verksamheten. Fastställd budget är överordnad politiska inriktningsmål. Sida 47(293)

48 2 (2) Arbetssätt och samråd Arbetet med revidering av de politiska inriktningsmålen för mark har skett gemensamt av hela samhällsbyggnadsberedningen. Beredningens kommentarer och överväganden En variation av tomtstorlekar och lägen efterfrågas. Detta skapar levande bostadsområden och större valfrihet bland både enskilda och exploatörer. Beredningen vill med revideringen visa på den politiska viljan att möjliggöra för fler aktörer att vara en del av samhällsbyggandet i Härryda kommun. Våra schaktmassor innebär en stor utmaning, men även en stor resurs, och beredningen har därmed valt att revidera de befintliga målen med ett tillägg som avser att tydliggöra ansvaret att ta hand om dessa. I Härryda kommun finns både tätort, agrar- och skogsbygd. Vid exploatering och förtätning är det därför viktigt att stor hänsyn tas till de olika delarnas kulturvärden, både vad avser natur och bebyggelse. I revideringen av målen har beredningen bedömt det som väsentligt att detta kvarstår. SAMHÄLLSBYGGNADSBEREDNINGEN Thomas Gustavsson Vice beredningsledare Sida 48(293)

49 Sektorn för samhällsbyggnad Maria Lejdebro Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Medborgarförslag om att ompröva placeringen av förskolan i Landvetters-Backa Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 115/2016 till kommunstyrelsen remittera medborgarförslag angående omprövning av placeringen av förskolan i Landvetters- Backa. Förslaget handlar om att ompröva placeringen av den tilltänkta förskolan i Landvetters-Backa, exempelvis genom en samlokalisering i närheten av den grundskola som byggs i området. Den nu tilltänkta platsen anses som olämplig av förslagsställaren, främst ur bullerhänseende. Om förskolans placering inte kan omprövas vill förslagsställaren att bullermätningar görs på platsen som underlag för byggnation, istället för de beräknade bullernivåerna. Platsens lämplighet för en förskola är prövad i detaljplan för Landvetters-Backa 1:4 m.fl., Landvetters-Backa östra etapp 1. Planen vann laga kraft den 11 april Förslag till beslut Kommunstyrelsen anser medborgarförslaget besvarat med hänvisning till skrivelse daterad den 29 november 2016 från sektorn för samhällsbyggnad. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i 115/2016 till kommunstyrelsen remittera medborgarförslag angående omprövning av placeringen av förskolan i Landvetters- Backa. Förslaget handlar om att ompröva placeringen av den tilltänkta förskolan i Landvetters-Backa, exempelvis genom en samlokalisering i närheten av den grundskola som byggs i området. Den nu tilltänkta platsen anses som olämplig av förslagsställaren, främst ur bullerhänseende. Om förskolans placering inte kan omprövas vill förslagsställaren att bullermätningar görs på platsen som underlag för byggnation, istället för de beräknade bullernivåerna. Platsens lämplighet för en förskola är prövad i detaljplan för Landvetters-Backa 1:4 m.fl., Landvetters-Backa östra etapp 1, antagen av kommunfullmäktige i 203/2014. Planen vann laga kraft den 11 april I detaljplaneprövningen har flertalet utredningar gjorts som legat till grund för utformningen av området. Bland annat har trafikbullerberäkningar genomförts enligt den standard som används i Sverige, den så kallade nordiska beräkningsmodellen. Sida 49(293)

50 Enligt rekommendationer från bland annat Naturvårdsverket bör kontroll av bullernivåer i första hand ske genom beräkningar som normalt sätt är mer tillförlitliga än mätningar. Enligt detaljplanens intentioner ska förskolebyggnaden placeras i den norra delen av det blivande förskoleområdet, invid Backavägen. Syftet med placeringen är att säkerställa att marken norr om förskolebyggnaden, som beräknas få bullernivåer som överstiger ekvivalent 55dB(A), främst används för angöring. Söder om förskolebyggnaden, där de ekvivalenta bullernivåerna beräknas till under 50 db(a), ska enligt planens intentioner utgöra skolgården. Bullernivåerna på skolgården uppfyller därmed samma krav som en uteplats vid en bostad. Detaljplanen har en genomförandetid på 15 år. Under denna genomförandetid är grundregeln att kommunen inte får ändra planen. En annan placering inom området bedöms därför inte som möjlig innan år Platsens lämplighet för en förskola är prövad i detaljplan för Landvetters-Backa 1:4 m.fl., Landvetters-Backa östra etapp 1. Planen vann laga kraft Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef Peter Wallentin Verksamhetschef plan och bygglov Bilaga: Karta Sida 50(293)

51 Sida 51(293)

52 Per Björkman Ljunglidsvägen Landvetter HÄRf~~~lDI_ I(OI.r1h,1L-~~ Kornrm.nsrvre'sen Diarìenr r=vi Härryda kommun Kansliet Mölnlycke Medborgarfórslag: Ompröva placeringen av fórskolan i Landvetter södra, Backa Förslag 1) Jag föreslâr att den tilltänkta placeringen av förskolan i Landvetter södra, Backa, omprövas. Jag föreslâr istället att förskolan samlokaliseras i närheten av den grundskola som byggs i ornrâdet alternativt ännu längre söderut med skyddande terräng mellan förskolan och riksväg 40. 2) Om den tilltänkta placeringen inte kan omprövas baserat pâ nu gällande underlag föreslâr jag att kommunen eller annan lämplig part utför faktiska mätningar av bullernivâer pä den tilitänkta platsen for förskolan sa rar dessa utgöra underlag för byggnation istället för beräknade bullerniväer. Motivering Jag har en dotter pâ 8 mânader som kommer börja i förskola am cirka ett âr. Jag välkomnar förtätning och ny förskola och grundskola i Backa men jag tycker att den tänkta placering av förskolan är mycket olämplig ur bullerhänseende och jag känner stark olust över att min dotter ska vistas och leka utomhus manga timmar per dag i detta omrâde. Den tilltänka placeringen av förskolan klassas i detaljplanen som otjänlig för bebyggelse av bostäder pâ grund av för höga bullernivâer. Dock kan annan verksamhet uppföras pâ platsen. Tydligen klassas förskolor anmärkningsvärt nag som annan verksamhet och fâr alltsâ uppföras pâ platsen. Platsen känns olämplig och ilia vald da det ju finns mycket bättre placering bara ett loo-talmeter längre söder/sydost bakom krönet av backen. Det är ju inte heller brist pâ byggbara ytor i detta omrâde sa jag ser egentligen inga goda skäl att placera förskolan pâ toppen av kullen. Inte heller logistiska da det kommer medföra ett ökat trafikflöde in i Backa istället for ett samlat flöde till en samlokaliserad for- och grundskola, Jag trar inte heller att de pâtänkta bullerreducerande âtgärderna vid motorvägen nämnvärt kommer pâverka bullernivân i Backa eftersom det är en mycket lang del av motorvägen öster am Landvetter som är exponerad mot toppen av kullen och som i sâdana fall skulle behöva skärmas av. FIera undersökningar visar ett starkt samband mellan bullerproblematik och negativ hälsopâverkan. Bam är särskilt utsatta. Jag vädjar säledes am att ni river upp beslutet am placering av förskola vid Backa gard och istället flyttar denna till baksidan av kullen, förslagsvis i anslutning till grundskolan. En förskola är ju tänkt att stâ kvar i manga âr sa en ny mer skyddad placering av förskolan kommer ge betydande lângsiktiga hälso- och miljövinster. Första spadtaget är ännu inte taget och det är bra, for här mâste ett lângsiktigt perspektiv fâ rada snarare än ett förhastat ach olämpligt. Tack för ordet. Sida 52(293)

53 Sektorn för samhällsbyggnad Peter Wallentin Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Medborgarförslag om att ändra detaljplaner för att underlätta för husägare att nyttja sin tomt Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 115/2016 till kommunstyrelsen remittera medborgarförslag om att ändra detaljplaner för att underlätta för husägare att nyttja sin tomt. Förslagsställaren föreslår att gamla detaljplaner som berör husägare ses över och ändras för att underlätta för husägaren att avyttra eller bebygga sin tomt efter ansökan hos kommunen. Med utgångspunkt från den stora arbetsinsatsen i kombination med den, ur ett övergripande perspektiv, lilla mängd bostäder som bedöms möjliggöras av det föreslagna detaljplanearbetet anser sektorn att medborgarförslaget inte ska genomföras. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 7 december Förslag till beslut Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget med hänvisning till skrivelse daterad den 7 december 2016 från sektorn för samhällsbyggnad. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i 115/2016 till kommunstyrelsen remittera medborgarförslag om att ändra gamla detaljplaner för att underlätta för husägare att nyttja sin tomt. Med dagens plan- och bygglag bedöms det som svårt och kräva stora resurser för att genomföra en eller ett fåtal generella planändringar för de detaljplaner som berör kommunens befintliga småhusområden. Vidden av en sådan planläggning skulle bli stor. Vidare bedöms förutsättningarna vara olika beroende på var i kommunen ett bostadsområde är beläget. De befintliga detaljplanerna är olika i sin utformning varför lösningarna måste bli olika i de föreslagna detaljplanearbetena. Det i sig gör det svårt att finna en lösning som passar alla detaljplaner, något som gör att arbetsinsatsen bedöms bli mycket stor. Antalet fastighetsägare som skulle beröras av den föreslagna detaljplaneändringen bedöms bli stor, vilket i sin tur skulle skapa ett mycket stort antal sakägare. Många sakägare innebär att många ska lämna sina synpunkter till kommunen som i sin tur Sida 53(293)

54 ska föra en dialog med samtliga berörda. Det är troligt att olika fastighetsägare har olika åsikter om vad som är lämpligt för ett visst område. Arbetsinsatsen från kommunens sida bedöms härav bli mycket stor. Med många sakägare bedöms risken för att en eller flera detaljplaner skulle överklagas som stor. En viktig fråga att ställa i relation till förslaget är hur stort antal nybyggda hus det föreslagna detaljplanearbetet skulle skapa. Det är en sak hur många bostäder en detaljplan skulle möjliggöra, men en annan hur många som faktiskt skulle byggas. Detta är svårbedömt, men erfarenhet ger att den juridiska möjligheten att bygga endast är en av flera pusselbitar som bygger ett hus. Lagstiftaren har skapat möjligheten att söka planbesked. Det ger fastighetsägare möjlighet att hos kommunen ansökan om att ett detaljplanearbete ska genomföras när en befintlig detaljplan begränsar möjligheterna att bygga. Vid sidan av planbesked gör sektorn bedömningen att det i många fall finns möjligheter att med en befintlig detaljplan gå direkt på ansökan om bygglov. Dock har lagstiftaren de senaste åren begränsat möjligheterna för kommuner att i bygglov göra avsteg från gällande detaljplan. Det är sektorns åsikt att lättnader i lagstiftningen gällande avsteg i bygglovsskedet skulle underlätta och snabba upp byggnationen av den sortens byggnader som förslagsställaren syftar på. Attefallsåtgärder är en av få lättnader som införts de sista åren. Attefallsåtgärder är dock inte tillräckliga för att skapa den sortens hus som förslagsställaren syftar på. Med utgångspunkt för den stora arbetsinsatsen i kombination med den, ur ett övergripande perspektiv, lilla mängd bostäder som bedöms möjliggöras av det föreslagna detaljplanearbetet bedömer sektorn att medborgarförslaget inte ska genomföras. Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef Peter Wallentin Verksamhetschef plan och bygglov Sida 54(293)

55 Välkommen att lämna ett medborgarförslag Tycker du att nâgot borde förändras i Härryda kommun? Diane:tr Da kan du lämna ett medborgarlörslag till kommunfullmäktig... "'-- --' Vad kan ett medborgarförslag handla om? I medborgarförslaget ger du ett konkret förslag pâ nâgot som du viiiförändra. Förslaget ska handla om sâdant som kommunen ansvarar för till exempel skola, äldreomsorg, kultur- och fritidsverksamhet, gang- och cykelvägar med mera. Medborgarförslaget far inte handla om myndighetsutövning mot enskild (t ex beviljande av byggloveller ekonomiskt blstând) och inte heller ha ett odemokratiskt eller rasistiskt lnnehâll, Medborgarförslaget far bara behandla en frâga. Ämnen av ollka slag ska inte tas upp i samma förslag. Vern kan lämna medborgarförslag? Alla som är folkbokförda i Härryda kommun kan lämna medborgarförslag. Rätten gäller även barn och ungdomar samt personer med utländsk bakgrund som ännu inte fatt kommunal rösträtt. Föreningar, företag, organisationer eller andra sammanslutningar far däremot inte lämna medborgarförslag. Ditt medborgarförslag blir en offentlig handling När förslaget kommer in till kommunen blir det en offentlig handling och diarieförs. Förslaget publiceras pâ kommunens webbplats, harryda.se, tillsammans med ditt namn, medan samtliga kontaktuppgifter du lämnat nedan finns med i protokoll och föredragningslistor. Vad händer med ditt medborgarlörslag? Du far en bekräftelse pâ att vi tagit emot ditt medborgarförslag. Inlämnade förslag utreds av förvaltningen och sedan beslutar kommunfullmäktige om de ska införas eller inte. Handläggningstiden varierar beroende pâ hur komplicerat det är. Du far ett skriftligt svar pâ ditt medborgarförslag. Fyll i dina kontaktuppgifter och underteckna Anonyma medborgarförslag hanteras inte, därför mâste du uppge kontaktuppgifter. Förslaget ska ocksâ vara undertecknat och försett med namnförtydligande. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte behandlas. Här lämnar du ditt förslag Posta det till: Härryda kommun, Kansliet, Mölnlycke. lämna det i kommunhusets reception vid Rada torg i Mölnlycke. Tyvärr kan vi inte ta emot medborgarförslag via e-post eftersom det mäste finnas en namnunderskrift pâ pappret. För mer information Kontakta handläggare Mats Dalmyr, mats.dalmyr@harryda.se läs mer pa harryda.se/medborgarforslag KONTAKT UPPGIFTER Förnamn*.~~.~é:l... * Merkander Efternamn. * Lingonwgen 29 Gatuadress Postnummer* Telefon * 10/82016 Datum. Postadress *... Mdlnlycke merkanderanna@gmail.com E-postadress Underskrift* ~.. Anna Merkander Namnförtydligande*.. RHÄRRYDA.KOMMUN *Obligatorisk uppgift Sida 55(293)

56 Medborgarförslag Här skriver du rubriken pi ditt medborgarförslag. Ändra detalplaner för att underlätta för husägare att nyttja sin tomt Här beskriver du ditt medborgarförslag. Skriv tydligt! Jag.tö.reslär.att.gamla.d.etaLjplaner.som.berör. husä.gare.ses..över. ocho.ändras. lijj..att.. underlätta för husägaren att avyttra eller bebygga sin tomt efter ansökan hos kòrnrnunen...förslagets. bakgrund.är.attjag.efter. kontakt medokommunen. förstätt.att.det finns.en detaljplan fran som gäller där jag bor i alia fall. Denna ommöjliggör för mig att avstycka tomteri ellëi bëbygçiä den utôvér ~iällärïdë àttëfällsrëglei:. Här motiverar du varför kommunen ska genomföra ditt förslag. Skriv tydligt! Det ràder. bostadsbrist. i.kommunen..att. se. över.detaljplanerna. och.underlätta. byggande och avstyckande kanske kan bidra nägot till fier bostäder och underlätta för dé \iilläägai"é som bor stort ätt föränöra dettä." Glöm inte att fyllai kontaktuppgifter och att underteckna ditt förslag. Anonyma förslag behandlas inte. Ofullständiga uppgifter kan leda till att förslaget inte behandlas. RHÄRRYDA.KOMMUN Sida 56(293)

57 Sektorn för samhällsbyggnad Eliza Farmand Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Motion om återvinning Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 114/2016 till kommunstyrelsen remittera motion från Calle Johansson (SD) och Boris Leimar (SD) om återvinning. Motionärerna anser att återvinningsstationerna i Härryda kommun missköts med avseende på tömning och städ. Motionärerna föreslår att kommunen ser över möjligheterna att upphandla ett nytt avtal med aktörer för återvinningsstationer, med tydliga direktiv om hämtning och tömning av fulla kärl och krav på fler återvinningsstationer samt att kommunen vid framtida upprättande av detaljplaner planerar för mindre lokala återvinningsstationer. Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI ansvarar för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar. Insamling och återvinning av förpackningar och tidningar är inte något som kommunerna upphandlar, eftersom ansvaret för materialet inte faller under kommunalt insamlingsansvar. Det är FTI som äger och ansvarar för återvinningsstationer, insamling och städ. I Härryda kommun finns det idag totalt 26 återvinningsstationer. Antal stationer per invånare är 6,8 och rikssnittet ligger på 4,6. I slutet av 2018 avser sektorn att införa fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar och därmed erbjuda hushållen denna tjänst. Sektorn bedömer att det i nuläget inte finns behov för fler stationer. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 7 november Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till skrivelse den 7 november 2016 från sektorn för samhällsbyggnad. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i 114/2016 till kommunstyrelsen remittera motion från Calle Johansson (SD) och Boris Leimar (SD) om återvinning. Motionärerna anser att återvinningsstationerna i Härryda kommun missköts med avseende på tömning och städ och anser vidare att det är ett stigande problem eftersom utvecklingen av insamlat återvinningsmaterial tenderar att öka. Enligt motionärerna Sida 57(293)

58 har insamlandet av förpackningar och tidningar de senaste åren ökat med cirka 33 % i kommunen. Motionärerna föreslår: Att kommunen ser över möjligheterna till att upphandla ett nytt avtal med aktörer för återvinningsstationer, med tydliga direktiv om hämtning och tömning av fulla kärl. Att Härryda kommun vid en sådan upphandling även ställer krav på fler återvinningsstationer i kommunen. Att Härryda kommun, vid framtida upptagande av detaljplaner, planerar för mindre lokala återvinningsstationer. Regeringen införde producentansvar för förpackningar och tidningar år 1994 och lagen om producentansvar ingår i Miljöbalken (SFS 1998:808), kapitel 15. Producentansvar innebär att alla företag som tillverkar, importerar eller säljer en förpackning, förpackad vara eller tidning har ett ansvar för att de ska samlas in och återvinnas efter konsumentens slutanvändning. Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI, är ett företag inom återvinningsbranschen som ansvarar för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar på uppdrag av de företag, det vill säga producenterna, som sprider dem i Sverige. FTI har ett insamlingssystem som består av olika fastighetsnära insamlingslösningar och cirka återvinningsstationer och andra insamlingspunkter runt om i landet där hushåll kan lämna förbrukade förpackningar och tidningar. Insamlingssystemet finansieras bland annat med hjälp av förpackningsavgifter som producenterna betalar. Insamling och återvinning av förpackningar och tidningar är inte något som kommunerna upphandlar eftersom ansvaret för materialet inte faller under kommunalt insamlingsansvar. Det är FTI som äger och ansvarar för återvinningsstationer, insamling och städ. Enligt samverkansavtalet mellan FTI och kommunen har FTI en skyldighet att ombesörja tömning och städ i den omfattning som varje station kräver. Drift och tillsyn av återvinningsstationerna ska ske kontinuerligt och anpassas efter behov enligt varje enskild stations förutsättningar. Stationerna ska städas vid behov och omfattar barmarksrenhållning och återställande efter nedskräpning av FTI:s materialfraktioner. Ett problem som leder till nedskräpning vid återvinningsstationerna är dumpning av hushålls- och grovavfall från privatpersoner och företag. Det är avfall som inte ska lämnas på en återvinningsstation. Miljö- och bygglovsnämnden har tillsynen för återvinningsstationerna. Avfallsverksamheten är taxefinansierad och intäkterna ska täcka de kostnader som finns inom verksamhetens ansvarsområde, d.v.s. insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av hushållsavfall och därmed jämförligt hushållsavfall. Inom det kommunala ansvaret ligger inte återvinningsstationer eller insamlingen av förpackningar och tidningar. Kommunen arbetar aktivt tillsammans med FTI för att underlätta för invånarna att göra rätt för miljön och för att främja kommunens egna återvinningsmål. År 2014 uppmärksammades Härryda kommuns nedlagda arbete med att säkerställa Sida 58(293)

59 återvinningsstationernas plats i detaljplaner och kommunen var en av de tre finalister som tävlade om titeln Årets återvinningskommun. Utmärkelsen utses av tidskriften Recycling och Miljöteknik. I kommunen finns det idag totalt 26 återvinningsstationer. Antal stationer per invånare är 6,8 och rikssnittet ligger på 4,6. Det finns ingen generell regel för hur många återvinningsstationer det ska finnas i en kommun, utan det anpassas till lokala förutsättningar och antal invånare. I Härryda kommun ökade insamling av förpackningar och tidningar med 3,1 % mellan Sektorn bedömer att det i nuläget inte finns behov för fler stationer. I slutet av 2018 planerar sektorn att införa fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar och därmed erbjuda hushållen denna tjänst. Återvinningsstationer och källsortering ska inkluderas i samhället som ett naturligt inslag. För att en återvinningsstation ska kunna stå på en specifik plats ska FTI vara överens med kommunen och markägaren samt söka bygglov för placeringen. Vid val av placering är det viktigt att det fungerar trafikmässigt och att det finns plats för tömningsbilarna att utföra tömning och kunna vända på platsen. Det ska vara nära för hushållen att ta sig dit, men samtidigt inte störa angränsande fastigheter. Stationerna bör inte vara alltför undangömda eftersom det ofta leder till att besökare lämnar avfall som inte hör hemma där. I glesbygd är det oftast inte miljömässigt eller samhällsekonomiskt försvarbart med en återvinningsstation. Även om en del av materialet kan hämtas relativt sällan krävs en regelbunden tillsyn av återvinningsstationen och återvinningsbarheten hos vissa material minskar om det lagras längre tider. Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef Jessica Sténhoff Vatten- och avfallschef Sida 59(293)

60 r--- ~_ T-f;';;R~{"/T)lK'n7,';; ~/i;'. T _ ~i'"\_l ','_'... \/.,. _,j..vj",,\'j.i;...j.,_'" I(C~l)._~:nì.r 'SL:._re::_:,C O o MOTION OM ATERV~~ JNING Var och en av oss som bar I Härryda kommun har nog mec!stor säkerhet kommit till en átervinninqsstatlon där náqot eller náqra kärl har varit tulla. Vi är säkert náqra som även trustrerade kontaktat Förpacknings- och tidningsinsamling i.dessa ärenden. Oftast tar det dock ett par dagar innan problemet âtqärdas. ' s ' Enligt statistik pá Förpacknings- och tidningsinsamling nemsida kan man u-uasaatt - Härryda kommun ligger i mitten av landets kommuner när det gäller insamlad mängd per invànare. Man kan ocksá läsa pá deras statistiksida att vi under de senaste áren ökat insamlandet av törpacknings- och tidningsinsamlingen i val" kommun med ea 33%. Under de qánqna veckorna har vi ocksà kunnat se skrädd ~fjgr pá hur det ofta ser ut runt vara atervinningsstationer i Härryda Posten. En skräpig átervtnninqsstatton leder otta till att ännu mer skräp slängs vind tör vag pá denna plats ;, ~,\ Da utvecklingen av insamlat âtervlnntnqsrnaterial problem som troligen kommer att öka. tenderar att heia tiden öka är detta ett Av denna anledning yrkar vi inom Sverigedemokraterna: - Att kommunen ser över möjligheterna till att upphandla ett nytt avtal med aktörer för atervinningsstationer, med tydliga direktiv om hä:-ntningoch tömaning av tulla kärl. 'f' Att Härryda kommun vid en sadan upphandling även ställer krav pá tier átervlnninqsstationer i kommunen. " Att Härryda kommun, vid tramtida upptagande av d~taljplanqlanerar lokala atervinningsstationer. tör mindre, cjt~ ~ '/ Calle Johansson (SO) Bor:s Leimar (SO) Sida 60(293)

61 Sektorn för administrativt stöd Emelie Ivarson Kommunfullmäktige Datum Dnr KS Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla sig till en föränderlig värld där kommunen i dagsläget behöver hantera utmaningar kring integration av nyanlända samt ensamkommande barn. Mot bakgrund av den allmänna flyktingsituationen i Sverige har antalet anvisningar från Migrationsverket ökat. För att Härryda kommun ska ha möjlighet att utveckla ett fortsatt hållbart flyktingmottagande i kommunen krävs ett riktat arbete för att skapa rätt förutsättningar. I Härryda kommun var mottagandet av ensamkommande barn och flyktingmottagning tidigare organiserat under verksamheten funktionshinder/individ- och familjeomsorg inom socialtjänsten. I kf 54/2016 beslutade kommunfullmäktige att inrätta en egen verksamhet för flyktingmottagande under sektorn för socialtjänst. Mål Alla nyanlända samt ensamkommande barn har goda förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Politisk utvärdering Till de fasta beredningarnas uppgifter hör att fastställa politiska inriktningsmål och kontinuerligt följa upp dessa. Utifrån inriktningsmålen formulerar sektorerna verksamhetsmål som fastställs i kommunstyrelsen. För att mäta resultatet utformar sektorerna ett antal indikatorer som ska visa i riktning mot målen. HK1001, v1.0, Socialberedningen avser att utifrån kommande verksamhetsmål och indikatorer följa upp det ovan nämnda målet för integration. Uppföljningen skall även innefatta samtal och möten med våra verksamheter, kommuninvånare, nyanlända samt ensamkommande barn. På så sätt ges ett helhetsperspektiv av kommunens möjligheter att bidra till ovanstående mål. Exempel på frågor som socialberedningen önskar få svar på vid framtida uppföljningar av målen: Sida 61(293)

62 2 (2) - På vilket sätt organiseras verksamheten för att integrera nyanlända samt ensamkommande barn i det svenska samhället? - Hur säkerställer kommunen att nyanlända samt ensamkommande barn har tillgång till lämpliga bostäder i det ordinarie bostadsbeståndet? - Hur skapas goda förutsättningar för att lära sig det svenska språket? - Hur många fullföljer SFI och vilka orsaker finns för eventuella avhopp? - Hur får nyanlända tillgång till utbildning, praktik, arbete eller annan sysselsättning? - Hur får nyanlända samhällsorientering och information om svenska lagar, regler och sedvänjor? - Hur säkerställs ensamkommande barns ålder? - Hur fungerar samarbetet med berörda myndigheter (som tillexempel Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan)? - Hur involveras lokalt näringsliv, civilsamhället, föreningar med mera för att skapa snabb och god integration? - Hur lyckas kommunen skapa möjligheter till social gemenskap? Socialberedningen kommer även löpande att studera omvärlden för att vid behov omformulera målet utifrån förändrade omständigheter. Beredningen avser att ta del av forskning samt nationella och lokala undersökningar. SOCIALBEREDNINGEN Håkan Eriksson Beredningsledare Siw Hallbert Vice beredningsledare Sida 62(293)

63 Sektorn för administrativt stöd Emelie Ivarson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Kommentarer avseende förslag till politiskt inriktningsmål för integration Sammanfattning Socialberedningens förslag till politiskt inriktningsmål: alla nyanlända samt ensamkommande barn har goda förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Nyanlända samt ensamkommande barn ska ges ett gott mottagande som innebär en tidig integration, vilket bidrar till att den enskilde senare kan och vill bidra till samhället. Förutsättningar som bidrar till integration och delaktighet i det svenska samhället är tillgång till bostad, språk, utbildning inklusive möjlighet till validering, tillträde till arbetsmarknaden eller annan sysselsättning, samt social gemenskap. Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar politiskt inriktningsmål för integration enligt socialberedningens förslag. Fullmäktige överlämnar det politiska inriktningsmålet till kommunstyrelsen för upprättande av politiska verksamhetsmål. Ärendet Kommunfullmäktiges socialberedning har under år 2016 arbetat fram förslag till politiska inriktningsmål för integration. Uppdraget har lämnats av fullmäktiges presidium. Arbetet har skett med utgångspunkt i kf 54/2016 där kommunfullmäktige antog beslut om att utöka sektorn för socialtjänst med en ny verksamhet, flyktingmottagande. Arbetet har utgått från den modell och det arbetssätt kring målstyrning som har fastställts i fullmäktige. Målstyrningen avser lokalt antagna politiska mål som blir styrande för verksamheterna. Verksamheterna styrs också av lagar och förordningar. Fullmäktige avgör om det utifrån den strategiska planen finns behov av att arbeta fram eller omarbeta måldokument för något av kommunens verksamhetsområden. Sida 63(293)

64 2 (4) Politiska inriktningsmål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. De skall vara formulerade så att de är lätta att förstå och så att de kan utgöra grund för upprättande av och beslut om politiska verksamhetsmål. De är inte direkt tidsbestämda eller direkt mätbara men inriktningsmålen skall kännas realistiska och de bör kunna nås inom en eller två mandatperioder. För att detta krav skall kunna infrias måste hänsyn tas till de resurser som kommunen har i sin budget för verksamheten. Fastställd budget är överordnad politiska inriktningsmål. Arbetssätt och samråd I kf 13/2016 höll kommunfullmäktige en inledande debatt i samband med att Migrationsverket informerade om deras uppdrag, asylprocessen, det kommunala ansvaret samt trender och prognoser gällande migration och integration. Detta har sedan utgjort ett underlag till socialberedningens vidare arbete med att formulera mål. En arbetsgrupp inom kommunfullmäktiges socialberedning har arbetat fram förslag till politiskt inriktningsmål för integration. Arbetsgruppen har genomfört studiebesök på vuxenutbildningen i Mölnlycke och Arbetsförmedling etablering i Göteborg. Därutöver har sektorschef för socialtjänsten informerat om förvaltningens planer för den nya flyktingmottagningsverksamheten. Förslaget har behandlats av beredningen i sin helhet samt i de olika partigrupperna. Beredningens kommentarer och överväganden En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd. Han eller hon har inte fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl. När asyl beviljas får personen tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. Då är personen per definition nyanländ. Kommunen har ansvar för nyanlända som har anvisats till kommunen medan asylsökande är Migrationsverkets ansvar. Kommunen ansvarar dock för att ge barn som vistas i kommunen, som söker asyl tillsammans med förälder eller annan vårdnadshavare, möjlighet att gå i skolan på samma villkor som andra barn i kommunen. Kommunen ansvarar även för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar efter anvisning från Migrationsverket. Kommunernas ansvar för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar gäller både under tiden som Migrationsverket prövar barnets asylskäl och för tiden efter beslut om uppehållstillstånd. Det uppdrag som åligger kommunen avseende mottagande av nyanlända som anvisats till kommunen är bostadsförsörjning, undervisningen i SFI, samhällsorientering, skol- och barnomsorg samt insatser inom det sociala området. Det är viktigt att upprätthålla ansvarsfördelningen mellan kommunen och myndigheter som handhar integrationsfrågor. Kommunen ska Sida 64(293)

65 3 (4) dock ha ett tätt samarbete med Arbetsförmedlingen kring frågor som rör praktikplatser, arbete, validering och komplettering av utbildning. Det uppdrag som åligger kommunen avseende mottagande av ensamkommande barn som anvisats till kommunen omfattar bland annat att utreda barnets behov, fatta beslut om insatser, placering i lämpligt boende samt att barnet får skolundervisning. Anvisningskommunen har samma ansvar för ensamkommande barn som för andra barn i kommunen. Då Sverige de senaste åren har haft en ökad flyktinginvandring ställs högre krav på kommunens långsiktiga arbete med att integrera nyanlända samt ensamkommande barn i samhället. Socialberedningens politiska ambition är att nyanlända samt ensamkommande barn ska ges ett gott mottagande som innebär en tidig integration, vilket bidrar till att den enskilde senare kan och vill bidra till samhället. Hälsa, försörjning, sysselsättning, trygghet och samhörighet är viktiga komponenter för ett rikt liv och ett välmående samhälle. Förebyggande insatser för att motverka utanförskap, arbetslöshet och ohälsa bland nyanlända samt ensamkommande barn är därför ytterst betydelsefulla. Det finns både samhällsvinster och vinster för den enskilde i att arbeta med tidiga insatser med ett långsiktigt perspektiv. Utifrån detta vill socialberedningen särskilt lyfta fram vikten av att alla nyanlända samt ensamkommande barn har goda förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. När kommunstyrelsen fattar beslut om verksamhetsmål önskar beredningen att kommunstyrelsen har skapandet av goda förutsättningar för delaktighet och integration i åtanke. Förutsättningar som bidrar till integration, delaktighet och etablering i det svenska samhället är tillgång till bostad, språk, utbildning inklusive möjlighet till validering, tillträde till arbetsmarknaden eller annan sysselsättning, samt social gemenskap. - Tillgång till lämplig bostad är en grundförutsättning för trygghet och för en framgångsrik integration ska bostaden finnas i det ordinarie bostadsbeståndet. - Det är viktigt att insatser kring språkinlärning i Svenska sätts in tidigt. Språket öppnar dörrar och gör det möjligt för nyanlända samt ensamkommande barn att delta i samhällslivet. Språket ökar även möjligheterna till framtida etablering på arbetsmarknaden. - Utbildning, praktikplats och arbete har stor betydelse för en framgångsrik integration. Utbildning och praktikplatser skapar förutsättningar för en framtida etablering på arbetsmarknaden. Ett arbete innebär egen försörjning och ger den nyanlände handlingsfrihet och framtidstro. - Tillgång till social gemenskap bidrar till att underlätta språkinlärning, skapa nätverk, främja hälsa och aktivitet i samhällslivet. En social gemenskap kan även bidra till att nyanlända samt ensamkommande Sida 65(293)

66 4 (4) barn på ett naturligt sätt får förståelse för sina rättigheter och skyldigheter i Sverige. För att integrationen skall lyckas måste broar byggas mellan nyanlända, ensamkommande barn och övriga kommuninvånare. I kommunens arbete för att skapa goda förutsättningar för integrering och delaktighet är således ideella organisationers, civilsamhällets och näringslivets insatser viktiga att ha i åtanke. Genom dessa aktörer skapas naturliga mötesplatser för nyanlända, ensamkommande barn och övriga kommuninvånare. Detta bidrar till att nyanlända samt ensamkommande barn får inblick i det praktiska vardagslivet och i hur samhället är organiserat. SOCIALBEREDNINGEN Håkan Eriksson Beredningsledare Emelie Ivarson Beredningssekreterare Sida 66(293)

67 Sektorn för socialtjänst Marcus Larsson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Motion beträffande översyn av anhörigstödet Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 64/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Leif Persson (-) om att se över anhörigstödet. Ordinarie hemtjänst är alltid förstahandsalternativet vid insatsprövning i ordinärt boende. Ibland kan en anhörigs stöd och omsorg dock vara hela eller en del av insatserna. Härryda kommuns anhörigstöd innefattar flera olika insatser, varav anhörigbidrag är en. Anhörigbidrag är för kommunen en frivillig insats vilket betyder att kommunen inte är skyldig att erbjuda just ett ekonomiskt bidrag som stöd. Syftet med bidraget är inte att vara inkomstgenererande utan bidraget syftar främst till att ge anhöriga ett erkännande om att de gör en viktig insats. Bidraget ska inte på grundval av sin storlek stimulera till ett ökat omsorgsengagemang för den anhörige. Det är svårt att jämföra nivåerna för anhörigbidrag mellan olika kommuner beroende på att handläggarna använder olika beräkningsmodeller. Vid jämförelse behöver också kvaliteten och omfattningen på kommunens övriga anhörigstöd vägas in. Från sektorn för socialt föreligger skrivelse daterad den 10 oktober 2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen med hänvisning till skrivelse daterad den 10 oktober Ärendet Mot bakgrund av att den äldre befolkningen i Sverige ökar, behovet av stöd och omsorg för äldre växer och att en stor del ges av anhöriga och andra personer föreslår motionären en översyn av anhörigbidraget. Motionären hänvisar också till grannkommuner där bidraget är högre, såsom Göteborg. Härryda kommuns anhörigstöd innefattar flera olika insatser, varav anhörigbidrag är en. Anhörigbidrag är för kommunen en frivillig insats vilket betyder att kommunen inte är skyldig att erbjuda anhörigbidrag som stöd. Många kommuner har ändå någon form av ekonomisk ersättning som alternativ. Sida 67(293)

68 För att ha rätt till anhörigbidrag i Härryda kommun ska den som vårdas ha behov av personlig omvårdnad minst 7 timmar per vecka och omfattande tillsynsbehov (regelbundet eller periodvis) där den som vårdas endast kan lämnas ensam kortare stunder. De sökande bedöms utifrån två nivåer: Nivå 1, som motsvarar ett personligt omvårdnadsbehov 7-14 timmar i veckan, innebär att sökande får kronor/månad. Nivå 2, som motsvarar personligt omvårdnadsbehov över 15 timmar per vecka, ger sökande kronor/månad. Bidraget är skattefritt och betalas ut till sökande, det vill säga den som är i behov av hjälp. Den 10 oktober 2016 fanns det 47 personer som uppbar anhörigbidrag, varav 18 i nivå 1 och 29 i nivå 2. Detta innebär att Härryda kommun årligen betalar ut 1,6 miljoner kronor i ersättning för insatsen. Om dessa personer istället för att få hjälp från anhöriga hade valt att få hjälp av hemtjänsten enbart hade kostnaderna för kommunen således varit betydligt högre. I Göteborgs stad kallas motsvarigheten till Härryda kommuns anhörigbidrag för hemvårdsbidrag. På samma sätt som i Härryda kan man ha rätt till hemvårdsbidrag samtidigt som man har andra insatser såsom hemtjänst och avlösning. Även i Göteborg avgörs storleken på hemvårdsbidraget av hur mycket personlig omvårdnad som sökande behöver och får av anhöriga. Nivåerna för hemvårdsbidrag i Göteborg ser för år 2016 ut enligt följande: Nivå kronor/månad Nivå kronor/månad Nivå kronor/månad Nivå kronor/månad Nivå kronor/månad Det är svårt att jämföra nivåerna för hemvårdsbidrag i Göteborg med nivåerna för anhörigbidrag i Härryda. Detta beror på att handläggarna använder olika beräkningsmodeller, där Härryda bedömer hjälpbehov i timmar medan Göteborg har ett poängsystem för hjälpbehov. Anhörigbidraget, vilket förekommer som stödinsats i långt från alla kommuner, har två huvudsyften. Ordinarie hemtjänst är alltid förstahandsalternativet och oavsett modell så är inget bidrag av den storleken att det går att försörja sig på, eftersom bidraget främst syftar till att ge anhöriga ett erkännande om att de gör en viktig insats, inte till att generera en inkomst. Bidraget ska heller inte på grundval av sin storlek stimulera till ett ökat omsorgsengagemang för den anhörige, istället för ordinarie hemtjänst. Ett anhörigbidrag ger inte rätt till tjänstledigt från ordinarie arbete såsom närståendepenning från Försäkringskassan gör. I Härryda kommun är det ovanligt att förvärvsarbetande anhöriga ger närstående hjälp av den omfattningen att rätt till anhörigbidrag föreligger. De allra flesta som uppbär anhörigbidrag får hjälp av maka/make eller sambo och inte sällan är även denne pensionär. För att i längden orka med uppdraget som anhörigvårdare är det dock vanligt att bidraget kompletteras med hemtjänstinsatser och dagverksamhet. I Härryda kommun Sida 68(293)

69 finns också en anhörigkonsulent med uppgiften är att underlätta och stödja den som vårdar en anhörig i hemmet eller har en anhörig på något av våra äldreboenden. Lena Lager Sektorschef Carina Fransson Verksamhetschef Sida 69(293)

70 Anhörigstöd MOTION Till Kommunfullmäktige Härryda kommun. /. betr. översyn anhörigstöd. Den äldre befolkningen i Sverige ökar och behovet av stöd och omsorg för äldre växer. Detsamma gäller även för var kommun. Det ökande behovet av kommunala insatser ökar därmed med alit fran dyrare platser pa särskilt boende till Trygghetsboenden, ökat behov av seniorbostäder och hemtjänst. En stor del av service sker dock fortfarande av anhöriga och andra personer som tar ett stort ansvar för hjälp till äldre familjemedlemmar, släktingar och vänner. För att stödja det senare alternativet har Härryda, liksom manga andra kommuner, sedan länge infört ett sk. anhörigstöd en!. socialtjänstlagen. Detta utgâr till äldre personer för att möjliggöra ersättning till de personer som ger sâdan vârd och omsorg i hemmet. Anhörigstödet i Härryda utgâr enligt tva nlvâer med Kr :-, alternativt Kr.3.225:- per manad, beroende pâ insatsen. Grannkommunernas bid rag utgâr med belopp upp till Kr :- i Göteborg. Anhörigbidraget i Härryda har varit istort sett oförändrat sedan det infördes och det finns därför anledning att nu göra en översyn av bidragets storlek. Inte minst da storleken av anhörigbidraget kan ha betydelse för ökade insatser fran anhörig eller vän som kanske kan reducera sin ordinarie arbetstid för att kunna utförda denna form av vârd och omsorg. Detta kan da minska trycket pa andra och väsentligt mycket dyrare kommunala insatser och därmed ocksâ bli till ekonomisk fördel för kommunen. Med hänvisning till vad som ovan anförts, yrkas att Kommunfullmäktige uppdrar at Kommunstyrelsen att göra en översyn av anhörigstödet och âterkomrna till Kommunfullmäktige med förslag senast i samband med budgeten för nästkommande ár. Sida 70(293)

71 Sektorn för administrativt stöd Bo Ekström Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Revidering av finanspolicy Sammanfattning Finanspolicyn reglerar hantering, delegation och rapportering kring frågor som rör kommunens in- och utlåning. Den innefattar också de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige skall fatta beslut om enligt 8 kap 3 samt 3 a Kommunallagen. Kommunfullmäktige antog 25 april år 2016 nu gällande finanspolicy. I policyn framgår att kommunstyrelsen årligen skall göra en översyn av policyn och vid behov initiera en uppdatering. Ekonomiutskottet diskuterade finanspolicyn den 8 november 2016 och fann inget behov av revidering av befintlig policy. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte göra någon uppdatering av finanspolicyn för år Per-Arne Larsson Tf kommundirektör Bo Ekström Ekonomichef Bilaga: Finanspolicy fastställd av kommunfullmäktige den 25 april år 2016 Sida 71(293)

72 FINANSPOLICY FÖR HÄRRYDA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige , 58 1 Sida 72(293)

73 Innehåll 1 Inledning Syfte med finanspolicyn Målsättning Organisation och ansvarsfördelning Kommunfullmäktiges ansvar Kommunstyrelsens ansvar Förvaltningens ansvar Extern förvaltning av kommunens medel Direktiv till bolagens styrelser Likviditetsförvaltning/tillgångar Betalningsberedskap Förvaltning av kortfristig likviditet Placeringsalternativ Motpart Utlåning till kommunens företag Utlåning till övriga Finansiering/skulder Finansieringsrisker Ränterisker Valutarisker Motparter Försäkringsinstrument Leasing Rentingavtal Rapportering och uppföljning Rapportering till kommunfullmäktige Rapportering till kommunstyrelsen Sida 73(293)

74 1 Inledning Denna finanspolicy anger mål och riktlinjer för hur finansverksamheten i Härryda kommun ska bedrivas. Med finansieringsverksamhet avses finansiering och likviditetsförvaltning. Denna policy ersätter finanspolicyn för kommunkoncernen Härryda kommun som fastställdes av kommunfullmäktige den 25 januari 2010, 8. Koncernen Härryda kommun Kommunens helägda bolag ska, om möjligt, ingå i ett gemensamt koncernkonto och ha en gemensam likviditetsplanering. Pensionsåtagande För dessa åtaganden har inte gjorts några externa placeringar. Om så skulle ske krävs att fullmäktige beslutar om en särskild policy för detta ändamål. 1.1 Syfte med finanspolicyn Syftet med denna policy är att fastställa: Finansverksamhetens mål. Riktlinjer för hur finansverksamheten ska organiseras. Riktlinjer för begränsning av de finansiella risker som förekommer i finansverksamheten. Riktlinjer för rapportering och uppföljning av finansverksamheten. 1.2 Målsättning Finansverksamhetens målsättning är att: Säkerställa kommunens betalningsförmåga på kort och lång sikt. Inom finanspolicyns ramar och riktlinjer uppnå bästa möjliga finansnetto för kommunen. Säkerställa att finansverksamheten bedrivs på ett säkert och effektivt sätt utan spekulativa inslag. Verksamheten ska ha en låg riskprofil. 3 Sida 74(293)

75 2. Organisation och ansvarsfördelning Nedan framgår fördelningen av ansvar mellan kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen och förvaltningen. Delegation av beslutsrätt från kommunstyrelsen till delegat framgår av kommunstyrelsens delegationsordning. 2.1 Kommunfullmäktiges ansvar Beslutar om finanspolicy med eventuella revideringar. Beslutar om ramar för kommunens upplåning. Beslutar om borgen med stöd av riktlinjer i borgenspolicy. 2.2 Kommunstyrelsens ansvar Säkerställa en god intern kontroll och att riktlinjerna i finanspolicyn följs. Medge tillfälliga avvikelser från uppsatta gränsvärden enligt denna policy. Vid behov lämna förslag till fullmäktige om revidering av finanspolicyn. Besluta om extern förvaltning av kommunens medel. Genomföra årlig översyn av denna policy och vid behov initiera uppdatering. 2.3 Förvaltningens ansvar Ansvarar för verkställandet av den finansiella verksamheten med utgångspunkt från denna policy. Rapportera till kommunstyrelsen om den finansiella utvecklingen och ställningen samt om fattade finansiella beslut grundade på delegation. Säkerställa att det finnas en uppdelning som medför att det inte är en och samma person som utför åtgärderna - beslut, verkställighet och bokföring. Årligen lämna förslag till kommunstyrelsen avseende uppdatering av denna policy. 2.4 Extern förvaltning av kommunens medel I de fall extern förvaltning förekommer, ska skriftliga avtal upprättas mellan kommunen och den externa förvaltaren. Avtalet ska vara utformat så att uppdraget inte strider mot kommunens finanspolicy. 2.5 Direktiv till bolagens styrelser I varje helägt kommunalt bolag ska finnas en av bolagsstyrelsen antagen finanspolicy som är upprättad inom ramen för fullmäktiges policy. Policyn ska fastställas av kommunfullmäktige i enlighet med bolagens underställningsplikt. 4 Sida 75(293)

76 3. Likviditetsförvaltning/tillgångar Förvaltningen ansvarar för att det i kommunkoncernen finns god betalningsberedskap genom tillgång av likvida medel. Likvida medel definieras som: Kassa och bank. Avtalad checkräkningskredit. Finansiella tillgångar som kan omsättas inom tre bankdagar. För att trygga likviditetsförsörjningen i kommunen finns avtal med bank om en checkräknings-kredit. Genom regelbunden upphandling konkurrensutsätts och förnyas detta avtal. 3.1 Betalningsberedskap Kommunen ska i sin likviditetsplanering sträva efter att ha likvida medel som motsvarar en betalningsberedskap om högst 30 betalningsdagar. 3.2 Förvaltning av kortfristig likviditet I de fall överskottslikviditet förekommer kan placering av dessa medel göras om avkastningen överstiger inlåningsräntan på bankkontot och likviden är av väsentlig storlek i förhållande till den tid som överlikviden förväntas gälla. 3.3 Placeringsalternativ Tillåtna alternativ för placering av överskottslikviditet är: Räntebärande värdepapper, till exempel statsskuldväxel. Bankinlåning. Strukturerade produkter med kapitalgaranti. Kommunägda företag och organisationer. Vid placering av överskottslikviditet får inga valutarisker tas. 5 Sida 76(293)

77 3.4 Motpart Utöver bankkonto får placering av likviditet ske i enlighet med de begränsningar avseende motparter och belopp som framgår av nedanstående tabell; Motpart Maxbelopp per kategori Maxbelopp per emitent 1. Svenska staten. Obegränsat Obegränsat 2. Svenskt kreditinstitut med samma rating som svenska staten. Obegränsat Obegränsat 3. Kommuninvest i Sverige AB (publ.) Obegränsat Obegränsat 4. Svensk bank/kreditinstitut/bostadslåneinstitut med lägst 100 Mkr 50 Mkr A-2 resp. A-, P-2 resp. A3 rating1 eller K2. 5. Certifikat med A-2, P-2 rating eller K Mkr 25 Mkr 6. Strukturerade produkter med kapitalgaranti. Utgivare (emitent) med lägst A- eller A Mkr 25 Mkr 3.5 Utlåning till kommunens företag Långfristig utlåning till kommunens företag kan ske efter beslut av kommunfullmäktige. Kortfristig utlåning via koncernkontot administreras av förvaltningen. 3.6 Utlåning till övriga Utlåning till övriga får enbart ske i undantagsfall, enligt beslut av firmatecknare utsedda av kommunstyrelsen. 1 Fotnot rating A-2 kort global kreditvärdighet (rating) fastställd av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors. P-2 kort global kreditvärdighet (rating) fastställd av kreditvärderingsinstitutet Moodys. A- lång global kreditvärdighet (rating) fastställd av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors. A3 K2 lång global kreditvärdighet (rating) fastställd av kreditvärderingsinstitutet Moodys. kort svensk kreditvärdighet (rating) fastställd av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors 6 Sida 77(293)

78 4. Finansiering/skulder Kommunfullmäktige beslut om ram för upplåning som ska gälla för det kommande budgetåret. Upplåning får ske genom: Banklån från svensk eller utländsk bank. Tecknande av skuldebrev med annan finansiell institution. Utgivande av obligation eller annat löpande skuldebrev. Upplåningsåtgärd som uteslutande syftar till att skaffa medel för placering med ränteförtjänst (arbitrageaffär) får inte ske. 4.1 Finansieringsrisker För att begränsa risken för att finansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas eller nya lån tas upp gäller följande: Samtliga lån måste kunna återbetalas inom 15 år utan extra kostnad. Högst 50 procent av lånestocken får förfalla till betalning inom närmast rullande 12-månaders period. Ovanstående gäller inte om lånestocken underskrider 100 mkr. 4.2 Ränterisker Med ränterisk avses risken för att en förändring av det allmänna ränteläget påverkar kommunens räntekostnader i negativ riktning. För att begränsa ränterisken ska lånen spridas på olika räntebindningsperioder så att högst 75 procent räntejusteras varje 12-månadersperiod. Denna begränsning gäller om den totala lånestocken överskrider 100 mkr. För att begränsa ränterisken skall räntebindningstiden i låneportföljen spridas över tid enligt nedanstående normportfölj: Ränteförfall Max andel Inom 1 år 75 % 1-2 år 50 % 2-3 år 50 % 3-4 år 50 % 4-5 år 50 % 5-10 år 75 % år 50 % 4.3 Valutarisker Kommunen ska inte ta några valutarisker vid nyupplåning. Sker nyupplåning i utländsk valuta ska risken försäkras bort omedelbart. 7 Sida 78(293)

79 4.4 Motparter Upplåning av får ske med de motparter som framgår av nedanstående; Företag ingående i kommunkoncernen Kommuninvest i Sverige AB (publ) Europeiska Investeringsbanken (EIB) Nordiska Investeringsbanken (NIB) Svensk bank eller från svenska finansinstitut/försäkringsbolag Utländsk bank om upplåning sker med tillämpning av svensk lag och svensk lånedokumentation. 4.5 Försäkringsinstrument För att kunna genomföra effektiv upplåning och skuldförvaltning får följande finansiella instrument användas; Ränteoption Ränteswap Räntetak Räntetermin. Valutaoption Valutaswap Valutaterm Instrument får inte användas i spekulativt syfte. 4.6 Leasing Finansiell leasing jämställs med upplåning och omfattas av reglerna för upplåning i denna policy. Vid all användande av leasing ska alltid kommunens centrala avtal användas. 4.7 Rentingavtal Upplåning via olika former av rentingavtal är inte tillåtet. 8 Sida 79(293)

80 5. Rapportering och uppföljning 5.1 Rapportering till kommunfullmäktige I samband med årsredovisning och delårsbokslut ska rapport lämnas till kommunfullmäktige över koncernens, kommun och bolag var för sig, finansiella ställning och verksamhet. Bolagen ska i övrigt rapportera väsentliga finansiella frågor samt eventuella avvikelser enligt fastställt ägardirektiv. 5.2 Rapportering till kommunstyrelsen Rapporteringen ska minimum ske tertialvis om kommunstyrelsen ej beslutar annat. Rapporteringen omfattar inte finansiell leasing. Av rapporteringen ska följande uppgifter framgå: aktuell likviditetssituation. låneportföljens sammansättning avseende volym, instrument, genomsnittliga löptid och ränta. utestående placerade medel med uppgift om genomsnittlig löptid och avkastning. samtliga fattade delegationsbeslut (redovisas löpande). beslutad ej verkställd upplåning. andra väsentliga finansiella händelser. ekonomichefens kommentar inkluderande redogörelse över om finanspolicyn i alla avseenden har följts eller inte. Rapporteringen till kommunstyrelsen ska omfatta hela koncernen. De i koncernen ingående företagen ska på samma sätt rapportera sin finansiella situation till kommunens förvaltning. Samtliga borgensåtagande ska redovisas vid delårsbokslut och årsbokslut. 9 Sida 80(293)

81 Sektorn för administrativt stöd Bo Ekström Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Förslag till ny beräkningsmodell för medlemsavgiften till Räddningstjänstförbundet Sammanfattning Från förbundsstyrelsen för Räddningstjänsten Storgöteborg föreligger förslag till ny beräkningsmodell för medlemsavgifterna till förbundet. Bland medlemmarna i Räddningstjänsten Storgöteborg har en förändrad medlemsavgift diskuterats sedan år Nuvarande medlemsavgifter bygger på beslut som tagits i samband med att respektive kommun anslutit sig till förbundet. År 2014 presenterade förbundet två alternativa förslag till beräkningsmodeller. Vid remissförfarandet förordade Härryda kommun inget av de föreslagna modellerna, utan föreslog en avgift som enbart grundar sig på befolkningsantalet i respektive kommun. Under år 2016 har en arbetsgrupp bestående av politiker och tjänstemän från respektive medlemskommun arbetat fram ett gemensamt förslag till ny avgiftskonstruktion som föreslås gälla från år Förslaget innebär att folkmängd och landareal ligger till grund för framtida avgifter. Därutöver utgår en extra grundavgift för Göteborgs kommun. För Härryda kommun innebär förslaget en höjning av avgiften med ca 1 Mkr till ca 22 Mkr per år. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 12 december Förslag till beslut Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till ny beräkningsmodell för Räddningstjänsten Storgöteborg. Per-Arne Larsson Tf kommundirektör Bo Ekström Ekonomichef Bilaga: Remisshandlingar Sida 81(293)

82 Sida 82(293)

83 Sida 83(293)

84 Sida 84(293)

85 Sida 85(293)

86 Sida 86(293)