Utmaning infrastruktur (trafik, bredband samt vatten och avlopp)

Transkript

1 Utmaning infrastruktur (trafik, bredband samt vatten och avlopp) Handlingsprogram

2 2

3 Verksamhetsplanering Modellen för verksamhetsplaneringen baseras på 4 nivåer. Strategisk inriktning Handlingsprogram VP för styrkort Avdelnings-VP Den strategiska inriktningen pekar ut färdriktningen med utblick mot Handlingsprogrammen är kopplade till våra 5 utmaningar och syftar till att binda samman Länsstyrelsens insatser inom respektive utmaning oavsett på vilken avdelning arbetet utförs. Syftet är också att få en samlad bild som kan kommuniceras både internt och externt. VP för styrkort motsvarar den mer traditionella formen av VP där viktigare insatser som inte återfinns inom de 5 utmaningarna samlas i ett gemensamt dokument men uppdelad på respektive avdelning. Utöver detta har varje avdelning en avdelnings-vp som samlar avdelningens samtliga insatser oavsett om de är kopplade till handlingsprogrammen, VP för styrkort eller insatser av annan art. En huvudstadsregion med ett trafiksystem i världsklass Utmaningen i stort Att utveckla en infrastruktur som på bästa sätt stöder behoven av resor och transporter i en attraktiv och växande huvudstadsregion Brister i EU:s infrastruktur (transport, energi och bredband) har av kommissionen identifierats som ett av de största hindren för att frigöra den inre marknadens tillväxtpotential. Inför den kommande budgetperioden har kommissionen därför föreslagit en kraftig ökning av EU:s stöd på området. Det handlar om totalt 40 miljarder euro som avsätts till den nya fonden för ett sammankopplat Europa (eng. Connecting Europe Facility). I Stockholmsregionen finns stora brister i infrastrukturen som verkar hämmande för regionens tillväxt. Trafiksystemet är idag nära kapacitetsgränsen. Detta gör att även små störningar får stora konsekvenser för framkomligheten. Att trafiksystemet hela tiden måste fungera med full kapacitet gör det också svårare och dyrare att till exempel bygga nytt och reparera. Det finns lite utrymme att helt stänga för trafik och alternativen att leda om är få. Detta visar sig i stora trafikstörningar idag och dessa kommer 3

4 att bli än mer uttalade då flera stora infrastrukturinvesteringar ska sättas igång de närmsta åren. Det har historiskt underinvesterats i infrastruktur i Stockholmsregionen. Innevarande infrastrukturinvesteringsplan är för en tioårsperiod och omfattar 100 miljarder för Stockholmsregionen varav cirka 50 miljarder kommer från de regionala och lokala aktörerna. Med en ökande befolkning och ett förväntat ökat bilanvändande beräknas dock att även med dessa investeringar kommer inte situationen förbättras utan trängseln och restiderna kommer att öka framöver. Vägtrafiken beräknas öka med 80 procent fram till år Långa restider och en låg tillförlitlighet i trafiksystemet gör Stockholm till en mindre attraktiv region att bo och verka i. Investeringar i ny infrastruktur och kapacitetsförstärkningar inom transportsystemet är också helt avgörande för möjligheten att bygga väsentligt fler bostäder i regionen. Utöver behov av nyinvesteringar behövs ökade anslag för drift och underhåll inom både väg- och spårinfrastruktur. Detta har under många år varit starkt eftersatt och infrastrukturen är nu hårt nedsliten. Mer satsningar på att effektivisera trafikflödena behövs. Trimningsåtgärder, ökad kollektivtrafik, gång och cykel är sätt att effektivisera trafikflödena. De stora bristerna i transportsystemet avhjälps inte av att bygga enskilda objekt utan det krävs ett brett systemperspektiv och en samsyn hos alla aktörer i regionen. Ett brett systemtänkande innefattar bland annat prioriteringar mellan trafikslag, ekonomiska styrmedel samt Mobility management åtgärder. Att transportsystemet är tillförlitligt och att såväl resande som godstransportörer känner tillit till punktlighet och leveranssäkerhet är viktigt. För att uppnå detta krävs en hög och stabil satsning på underhåll och reinvestering i både väg, järnväg, hamnar och flygplatser i stockholmsregionen. Ett tillförlitligt transportsystem ställer också stora krav på fordonsflottan inom kollektivtrafiken. Det finns risk för stora och frekventa trafikstörningar. Både utifrån att transportsystemet är slitet men också för att de stora investeringar i ny infrastruktur och i underhållsåtgärder kommer att skapa störningar under byggnadsperioden. Transportinfrastrukturen är idag uppbyggd med en tydlig centrumpunkt med radiella stråk in mot Stockholm. Med den tillväxt som sker i länet kommer transportinfrastrukturen att behöva förändras till att byggas upp kring flera kärnor än centrala Stockholm. De utpekade regionala kärnorna ligger i halvcentrala lägen med förutsättningar för arbetskraftsrekrytering, energieffektiv stadsbygd och utbyggd kollektivtrafik. Den radiella transportstrukturen kan utnyttjas men behöver kompletteras med trafikförbindelser i tvärled för att minska belastningen på centrala Stockholm och öka 4

5 tillgängligheten mellan kärnorna. Ett av syftena bakom strategin för flerkärnighet är att de yttre kärnorna ska dra till sig en koncentrerad bebyggelse som möjliggör spårburen kollektivtrafik. Spåranläggningarna är i sin tur viktiga för att motivera hög täthet i bebyggelsen. Alternativet är att den tillkommande bebyggelsen i regionens ytterområden blir alltför gles, utspridd och bilberoende. De tre prioriteringarna För att möta utmaningarna inom infrastrukturområdet är det särskilt viktigt med: Tillförlitlighet. Skapa tillförlitlighet i transportsystemet och se till att standard och robusthet ger resande och godstransportörer tillit till punktlighet och leveranssäkerhet i systemet. För att uppnå detta krävs en hög och stabil satsning på underhåll och reinvestering i både väg, järnväg, hamnar och flygplatser i stockholmsregionen. Det ställer också stora krav på fordonsflottan inom kollektivtrafiken. Infrastruktursatsningar inom transport, vatten och avlopp. Offensiva infrastruktursatsningar behövs för att möta strukturomvandlingen. Med den utveckling som sker måste all nödvändig infrastruktur förändras i grunden för att bättre anpassas till kraven i en flerkärnig storregion. För att uppnå detta krävs nya kraftfulla satsningar på att bygga ut och utveckla infrastrukturen inom såväl transporter, dricksvatten, avlopp, avfall, energi och bredband så att den på bästa sätt stödjer en långsiktigt hållbar tillväxt, bostadsutbyggnaden och resandebehov. Effektivitet. Ökad samordning mellan de olika delarna i transportsystemet. De olika transportslagen måste på ett bättre sätt än idag fungera samordnat i ett effektivt och integrerat system. För att uppnå detta krävs en satsning på trimningsåtgärder och mindre investeringar som kopplar samman de olika transportslagen för att öka kapaciteten samt att kollektivtrafiken inom och utanför länet samordnas. Övergripande idé för Länsstyrelsens arbete En huvudstadsregion med ett trafiksystem i världsklass. Vad kan Länsstyrelsen göra 1. Ärendehantering Länsstyrelsen har som prioriterad uppgift att: 5

6 följa upp att Stockolmsöverenskommelsens alla delar genomförs. övervaka att trängselskatteintäkterna används enligt gällande överenskommelser, avtal och regler de stora objekten i gällande åtgärdsplanering som finansieras helt eller delvis av länstransportplan eller trängselskatt genomförs och utformas som planerat(gäller bl a förbifart Stockholm mfl) bevaka utvecklingen och förutsättningarna för länets två strategiskt viktiga flygplatser (Bromma-Arlanda) samordna remissvar kring infrastrukturåtgärder utifrån ett tillväxtperspektiv 2. Intresseavvägningar Avvägningar mellan olika intressen behöver förändras till förmån för infrastrukturfrågorna Följande principer kommer att tillämpas av länsstyrelsen: Att finna en balans mellan kortsiktiga och kostnadseffektiva lösningar genom steg 1-3 åtgärder och samtidigt få utrymme för långsiktiga stora investeringar för att kunna skapa en transportinfrastruktur som tillgodoser framtida behov. Framförhållning och systemtänk ska prioriteras för att kunna finna infrastrukturlösningar där olika intressen inte behöver komma i konflikt med varandra. Detta genomförs genom att analyser och strategier tas fram i tidiga skeden av planeringsprocessen så att intressekonflikter tidigt identifieras och därmed kan undvikas. 3. Kunskapsunderlag Pågående arbeten som slutförs 2012 Nästa stora utvecklingssteg i regionens kollektivtrafiksystem (ligger inom ramen för kapacitetsutredningen 2050) T deltar 2012 Kapacitetsuppdraget 2025 T deltar 2012 Distribution och citylogistik T deltar 2012 Stomnätsstrategin etapp 1 & 2 T deltar 2012 Stockholms stads trafikplaneringsstrategi T deltar 2012 Regional cykelstrategi T deltar 2012 Höghastighetsbanor och tillgänglighet till Arlanda T deltar

7 Trafikledning, styrgrupp för regional framkomlighet T deltar 2012 Miljö- och klimatarbete T, M 2012 RUFS/RUP-uppföljning T 2012 Innovationskraft Stockholm T 2012 Bostadsuppdraget förutsättningar för ökat bostadsbyggande SO, T 2012 Biogas Infra Öst T, M 2012 Rapport om klimatanpassning i den fysiska planeringen som bl.a. innehåller ett processverktyg för fysisk planering som kan användas för att hantera risker för exempelvis ras, skred, erosion och översvämning. Rekommendationer för fysisk planering gällande ras och skred, ett samarbete mellan 8 länsstyrelser i Mellansverige Strategi för transporter med farligt gods i samband överdäckningar Kunskapsunderlag om överdäckningar, d.v.s. överbyggda trafikleder. Rapport om riskhänsyn i samhällsplaneringen, med fokus på hänsyn till transporter med farligt gods på vägar och järnvägar. Ett kunskapsunderlag i form av översvämningskartering och kartläggning av hur samhällsviktig verksamhet kan påverkas av översvämning ska spridas till länets kommuner. B, PL B, PL B, PL, T B, PL, B, PL B Klart våren 2012 Klart våren 2012 Klart hösten 2012 Klart våren 2012 Klart våren 2012 Klart vintern 2012 Påbörjande av nya insatser Systemanalys för hela trafikflödet för Sthlm-Arlanda T Långsiktig kapacitet till ostsektorn; vägar och spår T Nordost, regional kollektivtrafik T 2012 Omledningsvägar & farligt gods T 2012 Övergripande vägnätet efter utbyggd Förbifart T 2012 Fossiloberoende transportsektor 2030 vägen dit? T Nästa generations tvärradiella transportlösning 2050 kärnsstrukturen T Framtida stora bebyggelseutmaning 2050 T Terminaler och stationer Fjärr-regionaltrafiksamband (Sthlmnord, väst och syd) T

8 4. Information och utbildning Nya planeringssystemet T 2012 Förslag från trängselskatteutredningen T 2012 En bättre sits T Arena för kunskapsförmedling Sekretariat för kommande åtgärdsplanering och tillhörande arbetsgrupper etableras Analysenheten + TrV T Koppling till andra utmaningar 6.1 Innovationskraft För att ytterligare stärka Stockholmsregionens innovationsförmåga och konkurrenskraft måste regionens olika kluster och kunskapsintensiva områden vara tillgängliga och det måste finnas en god struktur för att arbetskraft och kapital ska kunna röra sig till och inom regionen. Tillgängligheten till och från de olika miljöerna och den fysiska infrastrukturen som sådan måste förbättras. 6.2 Bostäder, klimat och energi Det finns ett sammanvägt planeringsunderlag utifrån hela Länsstyrelsens bredd inför nästa planeringsperiod av transportinfrastrukturen. Huvuddelen av underlagsarbetet genomförs under Besöksnäringen I handlingsprogram Utmaning bostäder redovisas ett antal kunskapsunderlag som även är (alt. i lika hög grad är) relevanta för att bidra till att skapa bättre förutsättningar för att möta länets utmaningar när det gäller resor och transporter. Exempel på detta är till exempel kunskapsunderlag om överdäckningar, det vill säga överbyggda trafikleder samt strategier för farligt gods i samband med sådana trafikleder. 8

9 7. Områdesspecifikt Den regelbundna uppföljningen av länstransportplanen som genomförs tertialvis utvecklas under Kommande transportinfrastrukturplanering 1. Startskede i vilket planeringen påbörjas och utredningar tillsätts utifrån viktiga strategiska tillväxtfaktorer. En organisation för den gemensamma processen beslutas. En proposition i mars blir vägledande för det fortsatta planeringsarbetet. 2. Ett förslag till inriktningsplanering för länet bör finnas framme för brett samråd i slutet av Beslut av inriktning efter revidering under första kvartalet Våren 2013 arbetas ett förslag till plan fram för att under hösten behandlas politiskt. 5. I början av 2014 bör Den nya Stockholmsöverenskommelsen vara i hamn. Vad kan regeringen göra Lagar och förordningar Översyn av omfattningen av utsläppstaket för Arlanda Nationella kunskapsunderlag Uppdrag centrala myndigheter Uppdrag till Trafikverket att prioriteringen i kapacitetsutredningen styrs mot åtgärder som ger störst effekt kopplat till antalet resande och transportmängd. Utpekade områden måste tydligare sammanfalla med där det nuvarande och potentiella resandet är störst. Områdesspecifika stimulanser Tilldelning av infraresurser som anpassas till en växande region och kopplas till behovet av bostadsbyggande. 9

10 En huvudstadsregion med bredband i världsklass Utmaningen i stort Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa För att Stockholm ska bli den mest attraktiva regionen i Europa krävs en fortsatt stark bredbandsutveckling. Fokus ska vara att stödja utveckling, bland annat i kunskapsintensiva företags-, forsknings- och utbildningskluster samt att möjliggöra för utveckling och företagande även i länets yttre delar som skärgården och landsbygden. Det regionala utvecklingsprogrammet för Stockholmsregionen (RUP/RUFS 2010) anger att Stockholmsregionen ska vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. För alla människor som bor, arbetar, studerar eller besöker regionen är det en självklarhet att använda e-tjänsterna för att förenkla och förbättra i sin vardag och för att höja livskvaliteten. Individualitet och mobilitet präglar användningen. Inom samtliga områden, i skolor och universitet, i regionens alla företag, offentliga aktörer och hushåll används de mest utvecklade e-tjänsterna och den mest avancerade it-tekniken i världen. E-tjänsterna driver tillväxten och bidrar till helt nya och mer effektiva lösningar inte minst för de utmaningar regionen står inför, både när det gäller bostäder, transporter, kompetensförsörjning och regionens hållbara utveckling. Regionens IKT-kluster fortsätter att utvecklas genom samarbete med andra högspecialiserade områden som Life Science och avancerad sjukvård. Kommersialiseringsgraden är hög och regionen utgör en perfekt testmarknad för nya produkter inom IKT-området Länsstyrelsen har som en av sina uppgifter att arbeta för utveckling av elektronisk kommunikation och har även vissa finansiella medel för att genom olika åtgärder stärka dessa kommunikationsvägar. De åtgärder som genomförs med hjälp av länsstyrelsens medel är enbart sådana som inte kommer tillstånd utifrån kommersiella grunder eller övriga reglerande krav som ställs på operatörerna, men där samhället behöver en bättre kommunikation och service. De tre prioriteringarna För att möta utmaningarna inom infratrukturområdet är det särskilt viktigt med: 10

11 Tillförlitlighet. Skapa tillförlitlighet i transportsystemet och se till att standard och robusthet ger resande och godstransportörer tillit till punktlighet och leveranssäkerhet i systemet. För att uppnå detta krävs en hög och stabil satsning på underhåll och reinvestering i både väg, järnväg, hamnar och flygplatser i stockholmsregionen. Det ställer också stora krav på fordonsflottan inom kollektivtrafiken. Infrastruktursatsningar inom transport, vatten och avlopp. Offensiva infrastruktursatsningar behövs för att möta strukturomvandlingen. Med den utveckling som sker måste all nödvändig infrastruktur förändras i grunden för att bättre anpassas till kraven i en flerkärnig storregion. För att uppnå detta krävs nya kraftfulla satsningar på att bygga ut och utveckla infrastrukturen inom såväl transporter, dricksvatten, avlopp, avfall, energi och bredband så att den på bästa sätt stödjer en långsiktigt hållbar tillväxt, bostadsutbyggnaden och resandebehov. Effektivitet. Ökad samordning mellan de olika delarna i transportsystemet. De olika transportslagen måste på ett bättre sätt än idag fungera samordnat i ett effektivt och integrerat system. För att uppnå detta krävs en satsning på trimningsåtgärder och mindre investeringar som kopplar samman de olika transportslagen för att öka kapaciteten samt att kollektivtrafiken inom och utanför länet samordnas. Övergripande idé för Länsstyrelsens arbete Stockholmsregionens vision är att vara världsledande inom bredband och e-tjänster med användarnyttan som drivkraft. Vad kan Länsstyrelsen göra 1. Ärendehantering Länsstyrelsen ska i sin handläggning av kommunernas detaljplaner i sina yttranden lyfta upp vikten av en väl utbyggd IT-infrastruktur. Länsstyrelsen ska arbeta för att få till stånd en samlad statlig eller kommunal (offentlig) satsning på de områden där det inte är lönsamt för marknaden att investera i infrastruktur 2. Intresseavvägningar Att skapa kapacitetsökning eller täckning för områden i skärgården som är strategiskt viktiga för länets tillväxt och stödjer utvecklingen av besöksnäring, offentlig och privat service ska beaktas vid tilldelning av medel inom det stöd som är riktat till Landsbygd och skärgård. 11

12 Tilldelade stödmedel inom bredbandsutveckling och kanalisering används inom de områden som de är avsedda att stödja. Ökat fokus på samarbete med parter och operatörer för att ytterligare öka den del av bredbandsutveckling som sker på marknadsmässiga villkor. 3. Kunskapsunderlag Ta fram en regional bredbandsstrategi. T, Lb 2012 Analysunderlag för bredbandsutveckling i hela länet, med tydligt vikt på landsbygd och skärgård Undersöka förutsättningarna för surfzoner främst i skärgården. Förändring av en del av nuvarande stöd till kunskapsunderlag för kommunalt strategiskt arbete. Detta lokala kunskapsunderlaget ska syfta till att ge bättre underlag för den regional strategin. Länets kommuner bör, i egenskap som samhällsplanerare, markägare och ägare av kommunens stadsnät, skapa goda förutsättningar i syfte att stimulera utbyggnad i konkurrens. Senast år 2013 bör alla länets kommuner ha ett program för utvecklingen av infrastrukturen. T 2012 T 2012 Lb 2012 T 2012 T Information och utbildning 2 Workshops kring kopplingar mellan innovationsstrategin och bredbandsstrategin 2 Workshops inom arbetsmarknad och kompetensutveckling - universitet och högskola - yrkesutbildning, bildningsförbund Kompetensutvecklingspaket för länsstyrelseanställda för att öka kunskapen om förutsättningar och villkor inom bredbandsområdet T 2012 T 2012 T, Lb

13 5. Arena för kunskapsförmedling Stödja kommuner och andra aktörer i arbetet med att ta fram ITinfratrukturprogram. Länsstyrelsen ska samordna och främja framtagandet av kommunernas IT-program och i övrigt aktivt stödja kommunernas arbete för utveckling av infrastrukturen. I detta ingår att vid behov underlätta samverkan mellan kommunerna och övriga relevanta aktörer i länet på nationell, regional och lokal nivå såsom operatörer, inklusive stadsnäten, energibolag, fastighetsbolag. T 2012 Samarbetsforum med kommunerna kring kunskapsbrister, utvecklingsbehov och avvägningar etableras T Koppling till andra utmaningar Inom klimatområdet ska samarbete etableras med TRM och KSL. 7. Områdesspecifikt Bredbandsstrategin kommer att följa Länsstyrelsens fem utmaningar. Dessa kommer att prioriteras på följande sätt Infrastruktur, Boende, Arbetsmarknad & Kompetens, Innovation, Klimat & Energi. Prioriteringarna är gjorda utifrån resurser. Delarna i strategin som rör Infrastruktur och Boende ska ses som egna strategier med systemtänk, helhetssyn och långsiktighet. De delar i strategin som rör Arbetsmarknad & Kompetens, Innovation, Klimat & Energi är stödjande strategier till dessa huvudfunktioner. Vad kan regeringen göra Lagar och förordningar Nationella kunskapsunderlag Uppdrag centrala myndigheter Områdesspecifika stimulanser Stödresurser inom landsbygdsprogrammet 13

14 En huvudstadsregion med vatten i världsklass Utmaningen i stort Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa I Stockholm finns kunskap, möjligheter, utmaningar och puls värden som många människor och företag söker. Samtidigt erbjuder staden unika gröna och blå värden. Det är alltid nära till natur, vatten och grönområden. Denna blandning av dynamik och närhet till natur gör regionen attraktiv och leder till att Stockholms läns befolkning ökar. Utgångspunkten är att en befolkningsökning utgör en grundläggande förutsättning för en positiv ekonomisk utveckling och ökad välfärd. Utmaningen är att befolkningen kan växa och regionens miljö förbättras så att välbefinnandet hos länets invånare ökar. En fortsatt befolkningstillväxt ger möjlighet till resurseffektiva lösningar som inte är möjliga i glesare regioner. Utsläppen per person är betydligt lägre i Stockholmsregionen än i riket som helhet. En hög tillväxt i Stockholm har därför en relativt låg miljöpåverkan. Men fler människor betyder dock ökad markexploatering, fler transporter och större energianvändning. Utmaningen ligger i att planera för en effektiv region, där resursförbrukningen är låg och transporter sker på ett effektivt sätt. Luftkvalitet och buller är också viktiga aspekter i tätbebyggda stadsmiljöer. Det är viktigt att utnyttja och satsa på storstadens fördelar avseende miljövänliga lösningar för kollektivtrafik och energiförsörjning. Infrastruktur Brister i EU:s infrastruktur (transport, energi och bredband) har av kommissionen identifierats som ett av de största hindren för att frigöra den inre marknadens tillväxtpotential. Inför den kommande budgetperioden har kommissionen därför föreslagit en kraftig ökning av EU:s stöd på området. Det handlar om totalt 40 miljarder euro som avsätts till den nya fonden för ett sammankopplat Europa (eng. Connecting Europe Facility). I Stockholmsregionen finns stora brister i infrastrukturen som verkar hämmande för regionens tillväxt. Trafiksystemet är idag nära kapacitetsgränsen. Detta gör att även små störningar får stora konsekvenser för framkomligheten. Att trafiksystemet hela tiden måste fungera med full kapacitet gör det också svårare och dyrare att till exempel bygga nytt och reparera. Det finns lite utrymme att helt stänga för trafik och alternativen att leda om är få. Detta visar sig i stora trafikstörningar idag och dessa kommer att bli än mer uttalade då flera stora infrastrukturinvesteringar ska sättas igång de närmsta åren. Det har historiskt underinvesterats i infrastruktur i Stockholmsregionen. Innevarande infrastrukturinvesteringsplan är för en tioårsperiod och omfattar 14

15 100 miljarder för Stockholmsregionen varav cirka 50 miljarder kommer från de regionala och lokala aktörerna. Med en ökande befolkning och ett förväntat ökat bilanvändande beräknas dock att även med dessa investeringar kommer inte situationen förbättras utan trängseln och restiderna kommer att öka framöver. Vägtrafiken beräknas öka med 80 procent fram till år Långa restider och en låg tillförlitlighet i trafiksystemet gör Stockholm till en mindre attraktiv region att bo och verka i. Investeringar i ny infrastruktur och kapacitetsförstärkningar inom transportsystemet är också helt avgörande för möjligheten att bygga väsentligt fler bostäder i regionen. Utöver behov av nyinvesteringar behövs ökade anslag för drift och underhåll inom både väg- och spårinfrastruktur. Detta har under många år varit starkt eftersatt och infrastrukturen är nu hårt nedsliten. Mer satsningar på att effektivisera trafikflödena behövs. Trimningsåtgärder, ökad kollektivtrafik, gång och cykel är sätt att effektivisera trafikflödena. De stora bristerna i transportsystemet avhjälps inte av att bygga enskilda objekt utan det krävs ett brett systemperspektiv och en samsyn hos alla aktörer i regionen. Ett brett systemtänkande innefattar bland annat prioriteringar mellan trafikslag eller i tid och rum, ekonomiska styrmedel samt Mobility management åtgärder. Regionala prioriteringar För att möta behovet av en fungerande infrastruktur och transportsystem för den växande befolkningen behöver regionen prioritera följande: Tillförlitlighet Att transportsystemet är tillförlitligt och att såväl resande som godstransportörer känner tillit till punktlighet och leveranssäkerhet är viktigt. För att uppnå detta krävs en hög och stabil satsning på underhåll och reinvestering i både väg, järnväg, hamnar och flygplatser i stockholmsregionen. Det ställer också stora krav på fordonsflottan inom kollektivtrafiken. Genom åren har det satsats otillräckligt med drift- och underhållningsåtgärder både inom spår- och vägsystemet. Det finns därmed ett stort uppdämt behov av drift och underhåll. Ett tillförlitligt transportsystem ställer också stora krav på fordonsflottan inom kollektivtrafiken. Det finns risk för stora och frekventa trafikstörningar. Både utifrån att transportsystemet är slitet men också för att de stora investeringar i ny infrastruktur och i underhållsåtgärder kommer att skapa störningar under byggnadsperioden. Infrastruktursatsningar inom transport, vatten och avlopp Stockholmsregionens tillväxt innebär flera utmaningar för de tekniska försörjnings- 15

16 systemen. Dagens infrastruktur inom transporter, vatten och avlopp lider av eftersatt underhåll och kapacitetsbrist idag eller i en nära framtid. Transportinfrastrukturen är idag uppbyggd med en tydlig centrumpunkt med radiella stråk in mot Stockholm. Med den tillväxt som sker i länet kommer transportinfrastrukturen att behöva förändras till att byggas upp kring flera kärnor än centrala Stockholm. De utpekade regionala kärnorna ligger i halvcentrala lägen med förutsättningar för arbetskraftsrekrytering, energieffektiv stadsbygd och utbyggd kollektivtrafik. Den radiella transportstrukturen kan utnyttjas men behöver kompletteras med trafikförbindelser i tvärled för att minska belastningen på centrala Stockholm och öka tillgängligheten mellan kärnorna. Ett av syftena bakom strategin för flerkärnighet är att de yttre kärnorna ska dra till sig en koncentrerad bebyggelse som möjliggör spårburen kollektivtrafik. Spåranläggningarna är i sin tur viktiga för att motivera hög täthet i bebyggelsen. Alternativet är att den tillkommande bebyggelsen i regionens ytterområden blir alltför gles, utspridd och bilberoende. En växande befolkning ställer även krav på försörjningen av dricksvatten och avloppssystem. Regionens arbete med att skydda vattenförsörjningen och utveckla det framtida regionala avloppsstrukturen måste intensifieras. Mälaren som dricksvattentäkt kan i framtiden hotas av stigande havsnivå och åtgärder måste till för att förhindra detta. Avloppstrukturen måste byggas ut. I perifera lägen kan lokala kretsloppsbaserade avloppslösningar bli alternativ till de stora avloppsverken. Ökande avfallsmängderna behöver tas omhand och återvinnas mer effektivt, bland annat för produktion av biogas. Platser måste reserveras för transporteffektiv omlastning och behandling av avfallet. För att Stockholm ska bli den mest attraktiva regionen i Europa krävs en fortsatt stark bredbandsutveckling. Fokus ska vara att stödja utveckling, bland annat i kunskapsintensiva företags-, forsknings- och utbildningskluster samt att möjliggöra för utveckling och företagande även i länets yttre delar som skärgården och landsbygden. De tre prioriteringarna För att möta utmaningarna inom infratrukturområdet är det särskilt viktigt med: Tillförlitlighet. Skapa tillförlitlighet i transportsystemet och se till att standard och robusthet ger resande och godstransportörer tillit till punktlighet och leveranssäkerhet i systemet. För att uppnå detta krävs en hög och stabil satsning på underhåll och reinvestering i både väg, järnväg, hamnar och flygplatser i stockholmsregionen. Det ställer också stora krav på fordonsflottan inom kollektivtrafiken. 16

17 Infrastruktursatsningar inom transport, vatten och avlopp. Offensiva infrastruktursatsningar behövs för att möta strukturomvandlingen. Med den utveckling som sker måste all nödvändig infrastruktur förändras i grunden för att bättre anpassas till kraven i en flerkärnig storregion. För att uppnå detta krävs nya kraftfulla satsningar på att bygga ut och utveckla infrastrukturen inom såväl transporter, dricksvatten, avlopp, avfall, energi och bredband så att den på bästa sätt stödjer en långsiktigt hållbar tillväxt, bostadsutbyggnaden och resandebehov. Effektivitet. Ökad samordning mellan de olika delarna i transportsystemet. De olika transportslagen måste på ett bättre sätt än idag fungera samordnat i ett effektivt och integrerat system. För att uppnå detta krävs en satsning på trimningsåtgärder och mindre investeringar som kopplar samman de olika transportslagen för att öka kapaciteten samt att kollektivtrafiken inom och utanför länet samordnas. Övergripande idé för Länsstyrelsens arbete Stockholmsregionen ska vara en klimatanpassad region där kommuner och andra aktörer tar ett långsiktigt ansvar för att möta klimatförändringarna och vidtar åtgärder. Anpassning till ett förändrat klimat ska vara beaktat i regionens infrastruktur, bebyggelse och dricksvattenresurser. Om två år ska det finnas en långsiktig VA-strategi för länet. Mängden avfall per capita ska ha minskat med x procent och andelen omhändertaget matavfall ska ha ökat med x procent. Vad kan Länsstyrelsen göra 1. Ärendehantering 2. Intresseavvägningar 3. Kunskapsunderlag 17

18 4. Information och utbildning 5. Arena för kunskapsförmedling 6. Koppling till andra utmaningar Innovationskraft, bostäder, klimat och energi 7. Områdesspecifikt Vad kan regeringen göra Lagar och förordningar Nationella kunskapsunderlag Uppdrag centrala myndigheter Områdesspecifika stimulanser 18