Protonpumpshämmare hämmar mer än saltsyraproduktion

Transkript

1 LÄKEMEDELSKOMMITTÉ I REGIO ÖREBRO LÄ R 205 DEEMBER 2016 Text: Johan Bohr, Medicinkliniken USÖ och Mårten Prag, Läkemedelscentrum Protonpumpshämmare hämmar mer än saltsyraproduktion Protonpumpshämmare (PPI) har funnits på marknaden sen 1988 då Losec, omeprazol, introducerades och användningen har stadigt ökat. DDD Recept Egenvård PPI-försäljningen i DDD (definierad dygnsdos) per år, Örebro län. Konsumtionen av PPI har kontinuerligt ökat sedan medlen introducerades. * = sista kvartalet extrapolerat Bakgrund Protonpumpshämmare hämmar syrasekretionen från magsäckens parietalceller. PPI har minskat behovet av kirurgi i samband med ulcussjukdom. Efter upptäckten av elicobacter pyloris roll och möjligheten att eradikera denna bakterie med en kombination av antibiotika och PPI kan ulcussjukdomen i stor utsträckning botas farmakologiskt. Eftersom saltsyrasekretionen medieras av gastrin/histamin medför hämningen av protonpumpen att gastrinnivåerna kompensatoriskt ökar och att en hyperplasi av de gastrinproducerande cellerna sker. Man har visat att asymtomatiska försökspersoner vilka fått PPI, i drygt 40 % av fallen får symtom som halsbränna och sura uppstötningar upp till fyra veckor efter utsättande av PPI. En hypotes är att en del av den ökade PPI-förbrukningen delvis kan bero på en rebound-effekt utlöst av förhöjda gastrinnivåer, det vill säga att patienter som tagit PPI på grund av tillfälliga besvär har svårt att avsluta medicineringen. En annan orsak till att allt fler patienter får PPI kan vara att preparaten i dag är billiga och att förskrivarna sällan ser biverkningar. Biverkningar Biverkningar kan förekomma från flera organsystem men har tidigare bedömts som mycket ovanliga. Följande fall är ett exempel på allvarlig njurbiverkan. En 59-årig kvinna lades in på sjukhus i länet pga kräkningar, buksmärta och bt 86/49. Man konstaterade kreatininstegring (594 umol/l), uttalad hypokalcemi och hypomagnesemi. on hade pga hiatusbråck tagit esomeprazol 40 mg x 2 under en längre tid samt dessutom nyligen av annan läkare fått samma substans utskriven, men som exium, 20 mg x 1. Patienten förbättrades under IVA-vård och skrevs ut med Esomeprazol 20 mg x 1. Efter en vecka lades hon åter in med hypokalcemi (p-a 1,45 mmol/l) och med magnesiumvärden sjunkande till omätbara nivåer. Tillståndet förbättrades efter att esomeprazol helt seponerats. Fallet illustrerar att ovanliga och svåra biverkningar kan utlösas av PPI. I detta fall har patienten, och sannolikt även förskrivande läkare, dessutom inte noterat att dubbelförskrivning av esomeprazol skett. Under senare år har man diskuterat samband mellan PPI-användning och flera andra tillstånd. Det har gällt infektioner, frakturer, hjärt-kärlsjukdom och demens. RAPPORT OM LÄKEMEDEL 31 DEEMBER 2016 forts sid 32»

2 «från sid 31 Infektioner Risken för samhällsförvärvad pneumoni beräknades öka 1,5 gånger hos patienter behandlade med PPI i den senast publicerade metaanalysen (2015). Den första månaden efter insatt terapi var OR (odds ratio) ännu större, 2,10. Ett höjt p i ventrikeln medför att bakteriehalterna ökar vilket kan vara en bidragande orsak. Man har nu även konstaterat att det finns protonpumpar i luftvägarna vilka skulle kunna påverkas av PPI och kanske därmed på okänt sätt påverka infektionsfrekvensen. In vitro har man visat att PPI minskar granulocyters kemotaxis och även deras förmåga att avdöda mikroorganismer. I oktober 2016 publicerades dock en stor studie som talar för att confounders kan ge en skenbart ökad risk för pneumoni i den exponerade gruppen. Saken är således ej avgjord. PPI ökar risken för lostridium difficile-infektion. I en metaanalys 2012 omfattande nära patienter fann man 65 % ökning av risken hos PPI-användare. I en annan metaanalys kom man fram till att risken fördubblades. Färre studier är gjorda på sambandet PPI och andra tarmpatogener. Riskökningen för ampylobacterinfektion har i ett par studier legat på en faktor 4 för PPI-användare. Riskökningen för Salmonellainfektion har varit i samma storleksordning. En studie genomförd inom Örebro län visar preliminärt att risken för vinterkräksjuka (norovirus) kan öka med ca 70 % hos PPI-användare. Fyndet bör följas upp i nya studier. Fraktur Vid PPI-användning finns det en ökad risk för fraktur. En metaanalys från 2016 visar att risken för fraktur hos PPI-användare är upp till 1,5 gånger så hög som hos icke-ppi-användare, även vid kortare behandlingstid än ett år. Den ökade frakturrisken beror möjligen på en nedsatt absorption av kalcium, och även en påverkan på osteoklaster och osteoblaster vid medicinering med PPI. järt-kärlsjukdom Kardiovaskulära biverkningar vid PPI-användning har rapporterats, men det finns även studier som inte påvisar ökad risk. PPI ger en minskad effekt av ASA och klopidogrel, vilket indirekt kan öka mortaliteten i hjärt-kärlsjukdomar. Eftersom det rör sig om en stor patientgrupp, kan den minskade effekten av ASA och klopidogrel beröra ett betydande antal individer. Kombinationen bör undvikas såvida den inte anses vara nödvändig. 2-blockare (ej cimetidin) kan vara alternativ till omeprazol. os högriskpatienter som är i behov av protonpumpshämmare är pantoprazol att föredra. Omeprazol är en av världens mest sålda läkemedelsmolekyler. Demens I en prospektiv studie publicerad 2016, där ett stort antal patienter utan demens följdes, hade patienter med PPI en ökad risk (hazard ratio) på 1,44 för utveckling av demens. Det finns flera teorier om hur PPI kan påverka demensutveckling. Bland annat spekuleras i att PPI genom hämning av protonpumpar i hjärnan skulle kunna öka p vilket hämmar nedbrytningen av Aβ-peptider. Dessa bildar amyloidplack vid Mb Alzheimer. Det finns således ett flertal säkerställda och misstänkta samband mellan PPI-användning och andra sjukdomar. Det är ju inte heller förvånande att ett medel som så effektivt kan hämma protonpumpen i ventrikelslemhinnans parietalceller, även kan hämma andra enzymsystem. Protonpumpar är en typ av transport-atpaser. Dessa enzym finns i de flesta av kroppens celler och i mikroorganismer. In vitro har man konstaterat att PPI kan påverka ATPas i osteoklaster, osteoblaster, leukocyter, lung- och larynxepitel samt kolonslemhinna. Med hänsyn till det ökande antalet rapporter om biverkningar bör PPI-förskrivningen endast ske på strikt indikation. Indikationerna är: Ulcussjukdom Eradikering av elicobacter pylori i kombination med lämplig antibioti- katerapi vid behandling av peptiska sår Gastroesofageal refluxsjukdom Förebyggande av GI-blödning från ventrikel och duodenum vid samti- dig nödvändig SAID-behandling Zollinger-Ellisons syndrom Man bör undvika PPI vid oklara dyspeptiska besvär. Det krävs endast någon månads behandling för att utsättningssvårigheter skall uppkomma. Många PPI-användare torde vara betjänta av att behandlingen utsätts. edanstående schema (från laes Lundgren Fas ut 3 ) kan användas: Steg Läkemedel Dosering Tidsperiod Kostnadseffektivt alternativ 1 PPI alv grunddos x 1 eller hel grunddos 4 veckor Omeprazol 10 mg x 1 varannan dag av ursprungligt PPI Livsstilsförändringar 2 PPI alv grunddos varannan dag eller 4 veckor Omeprazol 10 mg v a d hel grunddos var fjärde dag av ursprungligt PPI Livsstilsförändringar 3 PPI alv grunddos var fjärde dag 4 veckor Omeprazol 10 mg var fjärde dag Livsstilsförändringar 4 Antacida Vid behov 4 veckor ovaluzid/ovalucol Livsstilsförändringar RAPPORT OM LÄKEMEDEL 32 DEEMBER 2016

3 Text: Erik Fredholm och Eva Wallén, Läkemedelscentrum Frågor om läkemedel? Läkemedelscentrum hjälper dig På Läkemedelscentrum arbetar flera erfarna farmaceuter med stort kunnande om läkemedel. Vi hjälper gärna er förskrivare vid frågeställningar kring läkemedel. Det kan t ex vara läkemedelsfrågor kring blandbarhet, möjlighet att ge i sond, interaktionsfrågor, amning, graviditet eller hjälp att söka i vetenskapliga referenser och databaser efter bakgrundsfakta. Vi har även informationsläkare att rådfråga kring kliniska frågeställningar. Sedan tidigare finns i regionen möjlighet att konsultera Uppsalas Läkemedelsinformationscentral och deras multiprofessionella utredningsteam. Vi rekommenderar fortfarande kontakt med dem i svåra kliniska frågeställningar, men tror att vi i andra frågor kan ge er snabbare och mer personlig hjälp. Dessutom är det en hjälp som ni inte behöver betala något för. Du kan maila din fråga till lakemedelskommitten@regionorebrolan.se eller ringa edan presenteras ett par exempel på frågor som vi besvarat. Vi kommer att fortsätta publicera frågor i Rapport om läkemedel. Fråga Jag behandlar en kvinna för hennes bipolära sjukdom. on har precis genomgått en graviditet och vi klarade av att hålla hennes sjukdom i schack under den tiden. ågon vecka efter förlossningen har hon rasat långt ner i en depression. on önskar amma sitt barn, en önskan som jag vill uppfylla. Vilka antidepressiva och stämningsstabiliserande läkemedel fungerar/fungerar inte med amning? Svar Bra information om Läkemedel och amning finns på Janusinfo.se. Informationen baserar sig på användardata och inte bara kliniska prövningar som Fass-texter lutar sig mot. edan följer en kortfattad lathund med data hämtad från Janusinfo. Varje läkemedel bör utvärderas och sättas i relation till patientens behov! I det specifika fallet valdes Quetiapin som behandling. Läkaren rapporterar att vid kontroll efter en månad (barnet är då två månader) är behandlingsresultatet bra. Det från början snabbt sjunkande stämningsläget har stabiliserats och patienten blir långsamt bättre. on är så lycklig över att kunna få amma sitt barn. Substans Barnets relativa dos Kommentar Quetiapin 0,5 % Inga negativa fallrapporter. (n= 13) Mirtazapin 5 6 % Låga eller ej detekterbara halter i barn har uppmätts. Fallrapporter finns på eventuellt negativa effekter. (n=57) Duloxetin < 1 % Inga negativa fallrapporter. (n=4) Klomipramin 4 % Inga negativa fallrapporter. (n=7) ortriptylin 3 % Ingen eller låg detekterbar halt i barn har uppmätts. (n=5) Mianserin 2 % Inga detekterbara halter i barn. Inga negativa rapporter. (n=2) Reboxetin 2,5 % Låga detekterbara halter i barn, men inga negativa fallrapporter. (n=4) Amitriptylin 1,5 % Inga negativa rapporter finns. (n=6) Sertralin 4 % öga plasmanivåer i barn har uppmätts sporadiskt. Enstaka negativa fallrapporter finns. (n>100) Övriga SSRI > 10 % Passerar över i mjölk i högre grad än Sertralin. egativa fallrapporter finns. Lamotrigin 11 % Terapeutiska plasmakoncentrationer har uppmätts. egativa fallrapporter finns. (n=80) Litium 7,5 % Koncentration i blod på upp till 200 % av moderns har uppmätts. egativa fallrapporter finns. (n=27) Bupropion 2 % Sporadiska fall av sedation och kramper finns. (n=20) Vortioxetin Data saknas Fråga 2-årig patient med gastrostomi behandlas med Biotin-tabletter. Föräldrarna uppger att tabletterna ej går att ge på grund av att de kletar igen sondslangen. Finns det något annat alternativ? Svar Tabletterna innehåller ett hjälpämne, magnesiumstearat, som ej är vattenlösligt. Det klet föräldrarna ser kan vara magnesiumstearat. Biotinkapslar från APL innehåller inte magnesiumstearat, utan laktos som är vattenlösligt. Biotin i sig är svårlösligt i vatten, så man bör lösa kapselns innehåll till en styrka av max 1 mg biotin per ml vatten. Intravenös beredning via enteral sond rekommenderas inte på gund av avsaknad av data. RAPPORT OM LÄKEMEDEL 33 DEEMBER 2016

4 Text: Anna ordenskjöld, järt-lungkliniken, USÖ Familjär hyperkolesterolemi (F) Arcus senilis och senxantom kan förekomma hos individer med F. Arcus senilis är vanligt förekommande hos äldre människor, men kan ibland återfinnas hos individer med F (< 45 år). Klassiska lokaler för senxantom är i anslutning till akillessenan och över knogarna. Foton: etdoktorpro.se Klinisk bild Individer med familjär hyperkolesterolemi (F) har förhöjda nivåer av low density lipoprotein (LDL) kolesterol i plasma redan från späd ålder och har ofta en fördubblad nivå av LDL-kolesterol jämfört med förstagradssläktingar som inte har F (1). Individer med heterozygot F har ofta LDL-kolesterol > 6 mmol/l och individer med homozygot F har LDL-kolesterol mmol/l. ivån triglycerider (TG) i plasma är ofta normal, men kan vara förhöjd hos obesa vuxna individer. Kliniska tecken som senxantom, xantelasma och arcus senilis kan förekomma. Kardiovaskulär risk Obehandlade individer med F har minst 10 gånger ökad risk för tidig avancerad hjärt-kärlsjukdom jämfört med individer utan F. Uppskattningsvis 50 % av männen drabbas före 50 års ålder och 30 50% av kvinnorna drabbas före 60 års ålder av koronarsjukdom, stroke eller perifer kärlsjukdom (2, 3). Individer med homozygot F drabbas av mycket avancerad koronarsjukdom före 20 års ålder (2, 3). Tidigt insatt adekvat läkemedelsbehandling kan minska och ibland helt eliminera den förhöjda risken (2, 4 6). Prevalens F är kraftigt underdiagnostiserat. eterozygot F bedöms vara relativt vanligt förekommande med en prevalens mellan 1/137 och 1/250 (1, 3, 6). omozygot F är mycket sällsynt, ca 1 per miljon invånare. Genetik F är en monogent autosomalt dominant sjukdom som orsakas av mutationer i någon av följande fyra gener: Genen för LDL-receptorn (LDLR), vilken står för över 90 % av de kända mutationerna. Mer än 1700 olika mutationer i LDLR har beskrivits. Genen för apolipoprotein B (apo B). Genen för proprotein convertase subtilisin kexin -9 (PSK-9). Genen för LDL-receptor adaptor protein (LDLrap). Mutationer som ger en minskad funktion av LDLR och apob samt ökad funktion av PSK-9 ger F. Olika mutationer kan ge allt från nedsatt funktion till komplett förlust av funktion. Komplett förlust av funktion är associerat med mer uttalad sjukdom. Mutationernas penetrans är vanligtvis hög. Män och kvinnor drabbas lika ofta av F. Alla förstagradssläktningar till en drabbad individ med heterozygot F har 50 % risk att själv vara drabbade. Patogenes Aktiviteten av LDL-receptorerna är avgörande för nivån av LDL-kolesterol i plasma. Vid normala förhållanden binder LDL-partiklar med hjälp av apo B till LDL-receptorer på levercellsytan. LDL-partiklarna transporteras in i cellerna, där de genomgår lysosomal degradering. PSK-9 reglerar återanvändningen av LDL-receptorerna, en ökad aktivitet av PSK-9 leder till en ökad nedbrytning av LDL-receptorer och därmed färre LDL-receptorer på cellytan och högre LDL-kolesterolvärden i plasma. ationella riktlinjer De nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård från Socialstyrelsen 2015 (7) rekommenderar att individer med kraftigt förhöjda nivåer av totalkolesterol eller LDL-kolesterol ska erbjudas diagnostik av F med hjälp av kliniska undersökningar och familjehistoria eller DA-test (prioritet 3). Vidare bör kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning erbjudas förstagradssläktingar till individer med F (prioritet 3). RAPPORT OM LÄKEMEDEL 34 DEEMBER 2016

5 Utredning Primär blodprovstagning bör bestå av total kolesterol, LDL, DL och TG. I en utökad provtagning kan gärna blodstatus, fp-glukos, lever- prover, albumin, TS, T3, T4, elektrolyter, kreatinin, urinsticka, apob, apoa1 inklusive kvoten därav ingå. Längd och vikt bör mätas. Anamnes och undersökning för att utesluta sekundär hyperkolesterolemi (thyroideasjukdom, njursjukdom, gallvägssjukdom och livsstil). Detaljerad ärftlighetsanamnes. Förekomst av senxantom, xantelasma och arcus senilis. Om misstanken om F är stark enligt checklistan (se tabell 1 nedan), bör remiss skrivas för bedömning vid specialistmottagning; hjärtmottagningen, hjärt-lungkliniken, USÖ eller medicinklinikerna i Karlskoga och Lindesberg. Barn remitteras till närmaste barn- och ungdomsklinik. Diagnostik För diagnostik kan Dutch Lipid linic etwork (DL)-kriterierna för diagnos av heterozygot F hos vuxna (se tabell 2 nedan) användas. DL-kriterierna rekommenderas av flera internationella expertgrupper (2, 5, 8 11). Den högsta poängen i varje grupp noteras och en total poängsumma beräknas. Resultat kan tolkas: Definitiv F: > 8 poäng Trolig F: 6 8 poäng Möjlig F: 3 5 poäng Inte F: 0 2 poäng Majoriteten av individer med möjlig F (3 5 poäng) har inte F och behöver inte genomgå någon ytterligare F-utredning efter den initiala bedömningen. os unga individer med en bestickande familjeanamnes kan F-utredning dock övervägas även vid möjlig F (3 5 poäng). Gentest Gentest är inte nödvändig för diagnos (1 3, 5 11), men kan användas för att bekräfta en diagnos om DL-kriterierna inger misstanke om trolig eller definitiv F, dvs > 5 poäng (1). Vid DL 6 poäng ökar sannolikheten för ett positivt gentest och en mutation kan återfinnas hos % av individerna (1, 2). os vuxna individer med klinisk F samt senxantom har ca % av individerna en mutation (11). Lägre andel mutationer återfinns hos de utan senxantom (11). Andelen positiva gentest hos patienter med klinisk F varierar mellan % beroende på använda kliniska kriterier (5). Gentest kan ibland övervägas på individer med lägre DL-poäng, men med kvarstående hög klinisk misstankte om F. FAMILJÄR YPERKOLESTEROLEMI Kaskadscreening Både internationella (2) och nationella riktlinjer (7) rekommenderar att kaskadscreening av förstagradssläktingar till individer med F bör utföras. Kaskadscreeningen kan ske med hjälp av lipidvärden eller ett riktat gentest, om en patologisk mutation återfunnits hos probanden. Behandling Alla riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom ska behandlas kraftfullt med fokus på rökning, övervikt, hypertoni, fysisk inaktivitet och kostvanor. Läkemedelsbehandling är alltid nödvändig för vuxna med F. Största möjliga LDL-kolesterolsänkning bör eftersträvas. Grunden är högsta tolererbara/rimliga dos av högpotent statin, t ex Atorvastatin eller rosuvastatin (restor). Ofta krävs tilläggsbehandling med kolesterolabsorptionshämmare som ezetimib (Ezetrol) och i vissa fall även gallsyrebindare (holestagel, Lestid). PSK-9 hämmare som evolocumab (Repatha) har subventionerad indikation (till och med ) för alla som efter en genomgången hjärtinfarkt har kvarstående LDL-kolesterol > 4 mmol/l trots optimal standardbehandling. Lipoplasmafores är aktuell för ett fåtal individer. De allra flesta individer tolererar statinbehandling. Vid biverkningar bör dosen statin i första hand reduceras alternativt bytas till annan statin. Statiner är kontraindicerade under graviditet och kvinnor i fertil ålder ska upplysas om det. Om graviditet planeras så ska behandlingen utsättas tillfälligt. Behandlingsmål Alla patienter med F betraktas ha hög risk för hjärt-kärlsjukdom, såvida de inte har diabetes, har utvecklat kardiovaskulär sjukdom eller varit obehandlade > 40 år, då de betraktas ha mycket hög risk för hjärtkärlsjukdom (2, 12). F med mycket hög risk : F med hög risk : Grupp 1: Familjeanamnes LDL < 1.8 mmol/l LDL < 2.5 mmol/l Prognos Alla individer med F som erhåller riskfaktorintervention samt läkemedelsbehandling med statin minskar sin risk för tidigt insjuknande i kardiovaskulär sjukdom (2, 4 6, 12). Tidigt insatt adekvat läkemedelsbehandling kan ibland helt eliminera den förhöjda risken (2, 4 6, 12). DUT LIPID LII ETWORK 1:a gradssläkting med känd prematur D 1:a gradssläkting (vuxen) med LDL-kolesterol > 95:e percentilen* 1:a gradssläkting (barn < 18 år) med LDL-kolesterol > 95:e percentilen* 1:a gradssläkting med senxantom eller arcus cornealis (< 45 år) Poäng A. Individen har: Kolesterol 8 mmol/l och/eller LDL-kolesterol 6 mmol/l (vuxen 30 år) Kolesterol 7 mmol/l och/eller LDL-kolesterol 5 mmol/l (vuxen < 30 år) Kolesterol 6 mmol/l och/eller LDL-kolesterol 4 mmol/l (barn < 18 år) B. En förstagradssläkting har minst 1 av följande kriterier: Kolesterol och/eller LDL-kolesterol enligt ovan Prematur* kranskärlssjukdom Prematur* plötslig hjärtdöd Senxantom * Prematur innebär ålder < 55 år för män och < 60 år för kvinnor Grupp 2: Patientens anamnes Patienten har prematur D Patienten har prematur cerebral eller perifer kärlsjukdom Grupp 3: Patientens fysikaliska status Senxantom Arcus cornealis (hos patienter < 45 år) Grupp 4: Patientens LDL-kolesterol 8.5 mmol/l mmol/l mmol/l mmol/l Skicka remiss för ställningstagande till F-utredning om: A och B är uppfyllda. A är nästan uppfyllt och B kraftigt uppfyllt A kraftigt uppfyllt och B nästan uppfyllt. Tabell 1. hecklista för ställningstagande till remiss för F-utredning. Grupp 5: Genetisk test Mutation påvisad i LDLR, ApoB eller PSK-9 generna 8 Tabell 2. *Den 95:e percentilen för LDL-kolesterol varierar något med ålder, kön och nationalitet. För en vuxen svensk individ är den 95:e percentilen för LDL-kolesterol ca 5 mmol/l, med något lägre värden hos yngre individer. (13, 14). Referenslista till artikeln finns på Läkemedelskommitténs hemsida under Läkemedelsrekommendationer/Publikationer/dokument RAPPORT OM LÄKEMEDEL 35 DEEMBER 2016

6 Text: Anna Thörn, Läkemedelscentrum Pascal nytt utseende och ny funktionalitet I januari driftsätts en ny version av Pascal, med ett helt nytt utseende men med funktioner som är bekanta sedan tidigare. Samtidigt kommer också en del ny funktionalitet, bl a: Äldrevarning och dubblettvarning Planerad utsättningstid syns tydligt i läkemedelslistan istället för under Visa mer Förbättringar i vyn y ordination, bl a val av distributionssätt först (dispenserad i påsarna eller helförpackning) Bevakningslista för förskrivare Flera valbara kolumner i personliga inställningar På Ineras hemsida finns en demoversion med samtliga nyheter Vid frågor kring Pascal kontakta Anna Thörn, tel eller ornelia Trampe, tel Vi kommer gärna till er och kan informera/utbilda kring funktionerna i Pascal. Text: Anna Thörn, Läkemedelscentrum Apotekstjänst fortsätter som leverantör av dosförpackade läkemedel Region Örebro län har under hösten tillsammans med övriga regioner/ landsting inom Sjuklövern (Värmland, Västmanland, Dalarna, Sörmland, Gävleborg, Uppsala) påbörjat arbetet med en förnyad upphandling av leverantör för dostjänsten. Upphandlingen väntas vara klar innan sommaren Fram till dess kvarstår Apotekstjänst som leverantör. RAPPORT OM LÄKEMEDEL 36 DEEMBER 2016

7 Text: Maria Palmetun Ekbäck och Birgitta Lernhage, Läkemedelscentrum Referat från Patientsäkerhetsdagen på Läkemedelsverket DP Direct ealthcare Professional ommunication y viktig säkerhetsinformation om läkemedel skickas ut via brev till hälso- och sjukvårdspersonal. Brevet har beteckningen DP Direct ealthcare Professional ommunication och kommer ut ca gånger/år. Läkemedelsföretagen skickar ut DP som direktadresserade brev till den målgrupp som i första hand är berörd av informationen. Alla DP finns även publicerade på Läkemedelsverkets webbplats Från årsskiftet 2016/2017 kan man även hitta DP genom att söka på en viss substans eller preparatnamn via Läkemedelsverkets sökfunktion Läkemedelsfakta. behandling kan vara aktuellt hos patienter med detekterbara koncentrationer av s-paracetamol och/eller tecken på kraftigt nedsatt leverfunktion. Barn och läkemedel Läkemedelsverket har samlat alla behandlingsrekommendationer rörande barn på en särskild sida Man kan även komma till sidan via Läkemedelsverkets startsida älsooch sjukvård Barn och läkemedel. Läkemedelsverket kommer framöver att utvidga denna sida med ytterligare kunskapsunderlag. Medicintekniska produkter Läkemedelsverket har ett tillsynsansvar för medicintekniska produkter. Det är en underrapportering inom detta område till Läkemedelsverket. Glöm inte att skicka en kopia till Läkemedelsverket av den felanmälan som skickats till tillverkaren. Exempel på rapporter från sjukvården är: journalsystem där förväxling av patientinformation skett, främmande material i sprutförpackning, övervakningsutrustning som inte larmar, tandläkarborr som går av, patienter som kläms i sänggrindar, IVD (in vitro diagnostisk)-produkt som ger falskt positivt resultat, biverkning av dentala material. Förgiftningar med paracetamol tablett med modifierad frisättning Alvedon 665 mg Effekter av paracetamol med modifierad frisättning i överdoser är oförutsägbara. Den maximala plasmakoncentrationen inträffar senare och höga plasmakoncentrationer finns kvar under längre tid. I detta avseende skiljer sig denna formulering från paracetamol med omedelbar frisättning. Följer man den gängse behandlingsrutinen med acetylcystein finns risk för levernekros. Upprepade mätningar av serumkoncentrationen av paracetamol ska göras både initialt och under minst 18 timmar efter intag, även om behandling med acetylcystein pågår. ögre underhållsdos av acetylcystein ska ges vid långvarigt höga paracetamolnivåer. Längre tids Alvedon 665 mg: Acetylcystein insätts om s-paracetamol ligger över 650 mikromol/l vid 4 timmar, 450 vid 6 timmar, 325 vid 8 timmar eller 160 mikromol/l vid 12 eller 18 timmar efter överdoseringen. Tydlig information om handläggning finns på Giftinformationscentralens hemsida, Säkerhetsutredning av PV-vaccin Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har avslutat sin vetenskapliga granskning av ett eventuellt samband mellan PV-vaccin och sjukdomstillstånden RPS (komplext regionalt smärtsyndrom) och POTS (posturalt ortostatiskt takykardiskt syndrom). Symtom på RPS och POTS kan ses också vid andra tillstånd, bl a kroniskt trötthetssyndrom. Uppskattningsvis drabbas ca 150 flickor och unga kvinnor per miljon individer i åldern 10 till 19 år i den allmänna befolkningen av RPS varje år. Antalet fall av RPS och POTS som rapporterats ligger i nivå med vad som kan förväntas i denna åldersgrupp. Granskningen drar slutsatsen att tillgängliga data inte stöder ett orsakssamband mellan vaccinerna (ervarix, Gardasil/Silgard och Gardasil-9) och RPS eller POTS. Det finns därför ingen anledning att ändra hur vaccinerna används eller ändra den aktuella produktinformationen. Biverkningsgenetik Swedegene är en nationell biobank med blodprover. Syftet är att undersöka om det kan finnas genetiska orsaker bakom läkemedelsbiverkningar. Förhoppningen är att det i framtiden ska gå att kunna förutsäga risker för biverkningar hos enskilda patienter genom genetiska tester. Forskningsstudien är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska sjukhuset och Läkemedelsverket. ittills har ett par samband kunnat kartläggas: Agranulocytos av tyreostatika är associerad till LA-B* 27:05 hos européer. Agranulocytos av sulfasalazin är associerad med LA-B*08:01 hos européer. RAPPORT OM LÄKEMEDEL 37 DEEMBER 2016

8 Mellansvenskt läkemedelsforum Karlstad 1 2 februari 2017 Foto: Per Arneborn Gemensamma utbildningsdagar för läkare i regionen, ej företagssponsrade. Anmäl dig senast 9/12 (Googla mellansvenskt läkemedelsforum ). Programmets huvudrubriker är: Astma järtsvikt Endometrios Biologiska läkemedel biosimilarer Diabetes typ 2 Övre och nedre luftvägsinfektioner Sömnbesvär Långvarig smärta Läkemedelskommittén bjuder länets AT-läkare på anmälningsavgiften. AT-läkare anmäler sig därför till Ann-Britt Lundbäck, tel , ann-britt.lundback@regionorebrolan.se God Jul & Gott ytt År önskar Läkemedelskommittén IEÅLL Protonpumpshämmare hämmar mer än saltsyraproduktion Frågor om läkemedel? Läkemedelscentrum hjälper dig 33 Familjär hyperkolesterolemi (F) Pascal nytt utseende och ny funktionalitet 36 Apotekstjänst fortsätter som leverantör av dosförpackade läkemedel 36 Referat från Patientsäkerhetsdagen på Läkemedelsverket 37 Mellansvenskt läkemedelsforum 1 2 februari 2017 i Karlstad 38 Redaktionsråd: Överläkare Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Mårten Prag Informationsläkare Ulf Rothelius Apotekare Birgitta Lernhage Redaktör: Apotekare Birgitta Lernhage E-post: birgitta.lernhage@regionorebrolan.se Adress: Läkemedelskommittén Läkemedelscentrum Universitetssjukhuset Örebro Tel Läkemedelskommitténs hemsida: Tryck och distribution: Trio Tryck Layout: Factum RAPPORT OM LÄKEMEDEL 38 DEEMBER 2016