Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisa - tionernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisa - tionernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 201 4."

Transkript

1 RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid / (3) Ert datum Er beteckning A 2013/4852/ARM Enheten för ekonomi och planering Kerstin Lindberg, Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisa - tionernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet Enligt Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2014 ska myndigheten redovisa en sammanställning av de centrala arbetstagarorganisationernas (LO, TCO, Saco och Svenska Hamnarbetarförbundet) redovisningar för regional skyddsombudsverksamhet Enligt återrapporteringskravet i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev ska organisationerna redovisa enligt följande nio mätbara prestationer: 1. Antal regionala skyddsombud 2. Antal årsarbetskrafter regionala skyddsombud 3. Antal arbetsställen 4. Antal besök på arbetsställen och dess huvudsakliga inriktning 5. Rådgivning per telefon och epost 6. Utbildning internt 7. Utbildning externt 8. Utbildningskostnad 9. Totalkostnad samt bidrag De centrala arbetstagarorganisationerna har redovisat enligt de mätbara prestationerna. Centralorganisationernas redovisade prestationer finns sammanställda i tabellen på sidan 2. Organisationernas fullständiga rapporter bifogas i bilagorna 1-4. Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Webbplats: Organisationsnummer:

2 RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid / (3) Centralorganisationernas redovisning av de mätbara prestationerna Mätbar prestation LO TCO Saco SHF Totalt 1. Antal regionala skyddsombud Antal årsarbetskrafter regionala skyddsombud ,1 294,1 3. Antal arbetsställen Antal besök på arbetsställen därav inriktning SAM* 38% 79% 67% 50% därav inriktning teknik* 15% 2% 0% 0% därav inriktning yrkeshygien* 6% 1% 0% 0% därav Inriktning Medicinska eller sociala frågor* 15% 19% 33% 50% 4. Rådgivning per telefon** 16% 36% 22% 16% 6. Utbildning internt (tid) (tim) 7. Utbildning externt (tid) 8. Utbildningskostnad (tim) Totalkostnad därav bidrag Källa: De centrala arbetstagarorganisationernas RSO-redovisningar för * Inriktningen på genomförda besök beräknats enligt inrapporterat material. För LO har siffrorna uppskattats då det saknas underlag från vissa förbund. **För LO och TCO har rådgivning på telefon och epost uppskattats enligt inrapporterat material. Svenska Hamnarbetarförbundet har redovisat i efterskott per e-post..

3 RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid / (3) Enligt Arbetsmiljöverkets regleringsbrev ska vi betala ut högst tkr efter rekvisition till de centrala arbetstagarorganisationernas (LO, TCO, Saco och Svenska Hamnarbetarförbundet) för deras regionala skyddsombudsverksamhet. Vi ska också betala ut högst tkr efter rekvisition till de centrala arbetstagarorganisationernas för deras deltagande i standardiseringsverksamheten. Enligt Arbetsmiljöverkets årsredovisning för 2014 har vi transfererat totalt tkr, se tabellen nedan. Av dessa medel har tkr utbetalats för deltagande i standardiseringsverksamhet. I bilaga 5 finns 2014 års verksamhetsberättelse för det fackliga standardiseringsarbetet inom arbetsmiljöområdet. LO, TCO och Saco samordnar gemensamt det fackliga standardiseringsarbetet inom arbetsmiljöområdet. Samordningen sker inom ramen för den förbundsgemensamma arbetsgruppen för standardiseringsfrågor (ASTA) vars sekretariat administreras av LO. Utbetalning av medel för Regional skyddsombudsverksamhet 2014 (tkr) RSO-verksamhet Standardisering Totalt Beviljade bidrag Utbetalat LO TCO Saco SHF Summa Källa Agresso, Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014, sid 32 Bilaga 1 LO:s RSO-redovisning för verksamheten 2014 Bilaga 2 TCO:s RSO-redovisning för verksamheten 2014 Bilaga 3 Saco:s RSO-redovisning för verksamheten 2014 Bilaga 4 Svenska hamnarbetarförbundet för verksamheten 2014 Bilaga 5 Redovisning av ASTA:s standardiseringsverksamhet för 2014

4 u El ENHETIHANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten /Christina J ämstedt ERT DATUM ER REFERENS Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan Stockholm ARBETSWLJÖVERKEE g "ik B Diarienummer Slutredovisning och rekvisition av resterade medel för den regionala skyddsombudsverksamheten ? LO och dess förbund inkommer härmed med slutredovisningen av förbundens regionala skyddsombudsverksamhet för LO har för 2014 års regionala skyddsombudsverksamhet beviljats kronor. Berörda av den regionala skyddsombudsverksamheten under 2014 var arbetsställen med medlemmar. Antalet regionala skyddsombud var Inledande information och kommentarer De förändringar i arbetsmiljön på de små och medelstora arbetsplatserna som förbundens regionala skyddsombud (RSO) rapporterar för 2014 års verksamhet skiljer sig inte från föregående års verksamhet gällande den fysiska och den psykosocial arbetsmiljön - den ökning som rapporteras återfmns inom de organisatoriska och sociala arbetsmilj öproblemen med kränkningar, slimmade organisationer och stress/arbetsbelastning samtidigt som de fysiska arbetsmilj öproblemen kvarstår. Arbetsgivamas okunskaper om gällande regelverk framhålls från vissa förbund att det finns arbetsgivare som försöker kringgå de regionala skyddsombuden gällande SAM och riskbedömningar. Med de neddragningar som skett inom Arbetsmiljöverket kan man få uppfattningen av att arbetsgivarna i vissa fall tänjer på gränserna, osagt om skälet är ren okunskap om ansvar och skyldigheter eller om det är tecken på en ökande trend. Det rapporteras även om en ökning bland förbundens RSO om hindrade av skyddsombud vilket är helt oacceptabelt från LOs och förbundens sida. Här krävs åtgärder så att skyddsombuden kan känna sig trygga i sitt uppdrag. Avseende företagshälsovård är läget i huvudsak oförändrat i bemärkelsen att det finns stora skillnader mellan förbunden. Värt att uppmärksamma är att de avtal om ø POSTADRESS Stockholm BESÖKSADRESS Barnhusgatan 18 TELEFON oo TELEFAX E-POST HEMSIDA ORGANISATIONSNUMMER BANKGIRO PLUSGIRO Landsorganisationen i Sverige

5 2 arbetsmiljöarbete. Det torde bero på det som samtliga förbund rapporterar och som ett förbund uttrycker tydligt - att upphandlingssamverkan med de fackliga organisationerna är skrämmande låg. LO har sedan 2007 års återrapportering av verksamheten ställt frågan om vilka konsekvenser neddragningarna av Arbetsmiljöverkets resurser haft på den regionala skyddsombudsverksamheten. Fler och fler förbunds regionala skyddsombud har genom åren kunnat redovisa negativa effekter på lokal nivå. För 2014 rapporteras ytterligare minskningar av antalet arbetsplatsbesök från Arbetsmilj öinspektionen, ytterligare försvagat stöd även till arbetsgivarsidan, längre handläggningstider, samt en successiv övervältring av ansvaret för uppföljningar av inspektionsbesök på de regionala skyddsombuden. Med anledning av detta samt tidigare års rapportering har LO och förbunden tillsammans med Arbetsmiljöverket inlett ett samarbete. Under 2015 ska bland annat det genomföras ett antal konferenser för RSO och inspektörer från Arbetsmiljöinspektionen. Syftet är att stärka kontakterna mellan de regionala skyddsombuden och arbetsmilj öinspektörema för att knyta nätverk och belysa varandras olika roller och hur man kan samverka framöver mellan RSO/Arbetsmilj öinspektionen, Ovrigt EU-kommissionen (DG Employment, Social Affairs & Inclusion) genomförde i oktober 2014 ett tredagars studiebesök hos LO och förbunden för att erhålla mer kunskap om det svenska systemet med regionala skyddsombud. En heldag ägnades åt åtta arbetsplatsbesök inom olika branscher tillsammans med förbunden, deras regionala skyddsombud, arbetsgivare och anställda. En konferens genomfördes hos LO där även Svenskt Näringsliv och Arbetsmiljöverket deltog och gav sin syn på de svenska arbetsmiljöarbetet. Responsen från EU-kommissionens representanter var mycket positiv till de regionala skyddsombudens praktiska arbete med att aktivera arbetsmiljöarbetet på de små arbetsplatserna. Förbundens verksamhetsredovisning Av LOs 14 förbund bedriver 13 förbund med sina respektive förbundsavdelningar eller regioner regionala skyddsombudsverksamhet. Verksamheten styrs utifrån upprättad överenskommelse mellan LO och respektive förbund samt via förbundens arbetsordning för de regionala skyddsombuden samt upprättande av årliga verksamhetsplaner med mål och uppföljning samt utvärdering. Byggnads Bedriven verksamhet l. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post.

6 3 Då förbundens RSO är mobila så sker mycket av rådgivning och stöd normalt direkt på arbetsplatsnivå och via telefon, men en uppskattning är ett genomsnitt på 18,6 %. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Byggnads arbetsplatser är mobila och det är därför svårt att redogöra för hur många som omfattas av FHV. En uppskattning från RSO är att arbetsställen omfattas av FHV. FHV är reglerat i kollektivavtal som innehåller en detaljerad definition om hur den ska bedrivas. Trots detta rapporterar RSO att företagen har svårt att fullfölja det förebyggande arbetsmiljöarbetet - de anser att den är nästan obefmtlig. Genomgående sker ingen samverkan med den fackliga organisationen vid upphandling av FHV. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 3729 besök har omfattat Teknik, 868 besök omfattade Yrkeshygien och besök omfattade Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. Den övriga bedrivna verksamheten har varit inriktad på personalutrymmen, damm, buller, fallrisker, avspärrningar vid arbete med skylift/saxlift, ställningar, materialhantering, organisera arbetsmiljöarbetet där det saknas skyddsronder, tillse att arbetsgivaren anmäler olycksfall, härdplatser asbest, medicinska kontroller. När det gäller mäns och kvinnors skilda arbetsvillkor så har fokus framförallt legat på personalutrymmen och anordningar för tunga lyft. 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projekteflprojekzen har hafi samt vilken epêkt det/de har haft. RSO har under året: 0 I samverkan med de medicinska klinikerna deltagit i frågor om vibrationsexponering. 0 Deltagit som samtalspartner/saklcunniga i diverse olika stora projekt. Tillsammans med polismyndigheten deltagit för att kontrollera servicebilar; att vikt och att last är säkrad. 0 RSO har tillsammans med AV informerat om hängavtalsbundna företag. Medverkat via universitetsstudier för att kartlägga jämförelser av arbetsplatsolyckor i norden. I övrigt har kontakter tagits med uthymingsföretag när det gäller skylift/saxlifiar. Här har man partgemensamt genomfört insatser för en säker arbetsplats. De olika projekten har ansetts varit lyckade och det

7 4 v_ positivt att man träffar myndigheter samt arbetsgivarparten i dessa frågor. Men det behövs en mer sammanhållen forskning inom arbetsmiljöområdet. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Det är stora organisatoriska brister på arbetsplatserna och då främst gällande ansvarsfunktioner och handlingsutrymmet för enskilda personer. Kommunikationsproblem med utländsk arbetskraft, dåligt utbildade BAS-U, överlag en dålig ordning på arbetsplatserna (belysning, ställningar, tillträdesleder, damm). Det är för mycket av manuell hantering, mer av pressade byggtider, bristfälliga personalutrymmen. En del upplever att arbetsgivarna blivit mer noggranna när det gäller fallskydd. Detta kan dock bero på den nya sanktionsavgifien. Många entreprenader styckas upp så att det blir svårt att följa kedjan och utröna vem som har ansvar/samordningsansvar. Många RSO rapporterar att det inte skett några positiva förändringar jämfört med föregående verksamhetsår. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. RSO rapporterar att det i likhet med tidigare år är svårt att få tag i inspektörerna då dessa inte hinner med att följa upp skyddsombudsstopp. Även i övrigt hinner Arbetsmiljöverket inte med inrapporterade problem. I Norra Sverige kan det ta upp till tre dagar att få kontakt med en inspektör. Många av dessa har fullbokade kalendrar och det är svårt att få till spontanbesök på arbetsplatserna. En del regioner rapporterar att det förekommer ett mycket gott samarbete med inspektörerna på byggsidan. Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har totalt deltagit i timmars intern utbildning - med fokus på innehåll utifrån det som redovisats under avsnittet om förändringar samt nya arbetsmilj öproblem inom branschen. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har medverkat med 996 timmars extern utbildning bland annat för de lokala skyddsombud.

8 5 Elektrikerna Bedriven verksamhet l. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. RSO har lagt ner 20 % arbetstid under året på rådgivning och stöd via telefon och e-post. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. 50 % av de besökta arbetsplatserna omfattas av FHV. 20 % har skrivningar i avtalet om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. 20 % av FHV-upphandlingarna har skett i samverkan med den fackliga organisationen. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 207 besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 52 besök har omfattat Teknik, 36 besök omfattade Yrkeshygien samt 12 besök om Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. i Den övriga RSO-verksamheten har haft fokus på elsäkerhet på arbetsplatserna. Vid besök på arbetsplatser där även kvinnor arbetat har frågor om deras upplevda arbetssituation och arbetsmiljö tagits upp exempelvis avseende personalutrymmen. Under året har även ett antal skyddsombudsstopp lagts. 4. Ange om de regionala skyddsombuden Oörutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken eflekt det/de har haft. En riktad insats har genomförts mot serviceteknikernas arbetsmiljö och dess servicebilar. I en region har det skett ett samarbete tillsammans med Byggnads och Målareförbundet via skyddsronder. RSO har även deltagit vid AF s utbildning för blivande elektriker gällande elsäkerhet. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Mer av smutsiga byggarbetsplatser, kortare montagetider, sämre tidplanerring oc etableringar, mer av kommunikationsproblem. Fler nya arbetsmetoder som

9 6 medlemmarna inte är vana vid tillämpas på byggena. Dessutom kommer rapporter om att damm på byggen blir ett allt större problem. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. Liksom under tidigare år är det problem med att få ut Arbetsmilj öinspektionen till arbetsplatserna. Deras tid räcker endast till "brandkårsutryckningar". Inspektörema gör inte heller återbesök i den omfattning som RSO önskar då inspektionen ställt krav. Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har genomgått 350 timmars intern utbildning fördelat på SAM, damm, asbest, elsäkerhet, ergonomi, hjälpmedel. Dessutom har genomförts genomgång av pågående och kommande verksamhetsplanering samt utvärdering. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har medverkat totalt vid 336 timmar externa utbildningar som omfattat SAM, elarbetsansvar. Som handledare vid skyddsombudsutbildningar i frågor om damm, asbest, ergonomi i utbildningarna har även kvinnors och mäns olika arbetsvillkor tagits upp. Fastighets Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. 25 % går åt till rådgivning och stöd. Det skiljer sig åt mellan förbundens regioner - detta har att göra med de stora avstånden mellan arbetsställena. Framförallt i region Nord är det mer vanligt med rådgivning på distans. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. 46 % av de besökta arbetsställena omfattas av FHV. Knappt 50 % av dessa avtal med F HV innehåller förebyggande arbetsmiljöarbete. Endast 37 av totalt 260 avtal på de besökta arbetsplatserna har upphandlats i samverkan med den fackliga organisationen. Någon region tycker sig se en förbättring kring FHV-avtalen men

10 7 generellt anser förbundet att upphandlingssamverkan med de fackliga organisationerna är skrämmande låg. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 699 besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 259 besök har omfattat Teknik, 146 besök omfattade Yrkeshygien samt 255 besök omfattade Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. Rekrytering av lokala skyddsombud har under âret överträffat målet. Det var men vid årets slut hade lokala skyddsombud rekryterats och introducerats. RSO arbetade även med rekrytering till grund- och grund- och vidareutbildningar av skyddsombud. Totalt finns registerat 89 utbildningstillfállen för den grundläggande arbetsmiljöutbildningen (BAM). Sammanlagt har 541 skyddsombud deltagit i förbundets regioners temadagar om arbetsmiljö, skyddsombudens roll bland annat vid arbetsanpassning/rehabilitering. Andra frågor under temadagama har varit integritet i arbetslivet samt genomgång av resultatet av förbundets arbetsmiljöenkät. Övrig verksamhet under året omfattade gemensamma skyddsronder. Totalt finns i förbundets databas skyddsrondsprotokoll inregistrerade. 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljiiprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har hafi. Förbundet avsåg att medverka i LOs RSO projekt tillfällig/extern personal. I likhet med övriga förbund lyckades förbundet tyvärr inte mobilisera de regionala skyddsombuden och av de genomförda arbetsplatsbesöken under projektet genomfördes endast 15 skyddsronder. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Arbetsmiljön skiljer sig åt mellan regionerna. Den satsning om asbest som RSO genomförde gemensamt inom 6 F via en påkostad broschyr Bli Asbestsmart har gjort att antalet asbestärenden ökat. Andra regioner rapporterar en ökning av kränkande särbehandling och arbetsanpassnings-/rehabiliteringsärenden. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. Flera regioner rapporterar att RSO har svårare att fâ ut Arbetsmiljöinspektionen till arbetsplatserna. Även återapporteringen från inspektionen får viss kritik.

11 8 Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. Totalt har det genomförts timmar intern utbildning för förbundens RSO under året med fokus på temadagar med arbetsmilj öbeskrivningar, RSOs roll, integritet i arbetslivet, arbetsanpassning/rehabilitering, genomgång av resultaten av förbundets arbetsmiljöenkät för åtgärder. Både funktionsutbildning och vidareutbildningar för RSO har även genomförts. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har ansvarat och genomfört sammanlagt 24 temadagar om arbetsmiljöfrågor i regionerna för de lokala skyddsombuden. Sammanlagt har 15 BAM-utbildningar hållits av RSO vid 792 timmar extern utbildning under året. GS Bedriven verksamhet l. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. Inget rapporterat. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av 932 besökta arbetsställen så omfattas 761 av FHV-avtal. 417 av dessa innehåller skrivningar om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Upphandling av FHV i samverkan med den fackliga organisationen har skett vid 176 tillfällen. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Ingen rapportering 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. RSO har som tidigare år prioriterat att få igång en process kring SAM på arbetsplatserna. RSO har även varit med att via Prevent ta fram ett webbbaserat verktyg för säkerhetsvisaren.

12 9 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken eflekt det/de har haft. Inga projekt men däremot satsningar på ökad arbetsmiljökunskaper hos arbetsgivarsidan. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Verksamhetsmålet med antal arbetsplatsbesök under året har inte uppnåtts enligt planeringen. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. Arbetsmiljöverkets omorganisation till färre kontor har påverkat antal inspektionsbesök på arbetsplatserna inom förbundets branscher. Det rapporteras även från RSO att det görs färre upptöljningsbesök av Arbetsmiljöverket inspektioner. Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har genomgått internutbildning i form av utredningskurs i arbetsmiljö, fysiska och psykisk arbetsbelastningsfaktorer, hot och våld i arbetslivet, arbetsanpassning/rehabilitering. Det har även genomförts utbildning för RSO om kvinnors och mäns olika förutsättningar i skogsutbildningen. Fördelningen av män och kvinnor vid de interna utbildningarna har varit 80 % män och 20 % kvinnor, något som speglar könsfördelningen i förbundets branscher. Förbundets utbildning för sina RSO har syfie till att öka kunskapen om RSOs roll inom GS branschområden samt hur man genomför probleminventering och de mål som är uppställda inom arbetsmiljöområdet samt tillämpning av checklistor. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. Handels Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning.i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post.

13 10 Det varierar mellan förbundets avdelningar beroende geografiska förutsättningar men totalt har de regionala skyddsombuden uppgett att 15 % av arbetstiden under året gått till rådgivning och stöd. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av besökta arbetsställen omfattas av avtal om FHV. Knappt 25% av dessa innehåller skrivningar om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Upphandling av FHV i samverkan med den fackliga organisationen har skett i 5 % av fallen. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 57 % omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 10 % har omfattat Teknik, 3 % har omfattat Yrkeshygien samt 30 % har omfattat Medicinska och sociala frågor. Det skiljer sig åt mellan förbundsavdelningama; en del rapporterar att arbetsplatsbesöket omfattat SAM och andra rapporterar mer av medicinska och sociala frågor. När det gäller teknik eller yrkeshygien rapporterar RSO att mycket få arbetsplatsbesök har omfattat dessa frågor 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besökpå arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. Krafttag mot butiksrån har fortsatt varit ett prioriterat område med fokus på personalens beredskap före -under- efter ett rån. När det skett ett rån har RSO genomfört efterhjälpande rånbesök och följt upp med en checklista som ringar in omständigheterna för att identifiera ut bristerna och höja sökerhetsnivån på arbetsplatsen. Avdelningarna har gjort gemensamma insatser med RSO-besök på gallerier eller köpcentrum för att göra riktade insatser inom ett visst område, exempelvis Säker i butik, trucksäkerhet, anslutning till företagshälsovården eller psykosocial arbetsmiljö. Många RSO har även satsat på besöka kedj eföretagen för att se hur arbetsmiljöfrågorna behandlas på dessa arbetsplatser. Under EUs kampanjvecka är förbundets samtliga RSO ute och gör riktade insatser på arbetsplatser. Psykosociala arbetsmiljöproblem som är vanliga och som oftast drabbar kvinnor i handeln år otrygga jobb med otrygga anställningsformer inklusive deltid och ensamarbete samt stress, belastningsergonomi och arbetsrotation. Andra arbetsuppgifter är att rekrytera lokala skyddsombud, stötta dessa och se till att dessa får grundläggande arbetsmiljöutbildningar. När det gäller 6 6a AML och 6 7 AML så har RSO under året mer systematiserat sitt sätt återredovisats sina 6 6a-aktiviteter samt skyddsombudstopp till förbundet centralt. De har även varit aktiva med 6 6a-anmälningar och krävt åtgärder från arbetsgivaren. I ett antal fall har det lett till ingripande från Arbetsmiljöverket, men i många fall har det räckt att begära åtgärder och då har arbetsgivaren genomfört. Det man kan konstatera är att allt fler arbetsmiljöåtgärder från RSO gäller /Ã

14 ll kränkande särbehandling och stress på arbetsplatserna. Ett skyddsombudsstopp under året rapporterats till förbundet. har 4. Ange om de regionala skyddsombuden Uörutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljbprojekt och isåfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken eflekt det/de har haft. RSO har som tidigare år deltagit i ett antal projekt i olika delar av landet med fokus på ett antal frågor som: Säker i butik, LOs RSO projekt tillfällig/extern personal i små företag, Tryggare Uppsala (ett projekt tillsammans med polisen/näringslivet och bankerna), projekt om arbetsanpassning/rehabilitering, projekt om skadligt bruk av alkohol/droger. Trygghetsprojektet och minskad kontanthantering är ett annat samarbete som gör att alla aktörer arbetar mot samma mål. Projekt bedrivs även direkt med företagen med riktade insatser för att ta fram skräddasydda checklistor, säker kontanthantering och säkerhetscertiñering. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Kameraövervakning i butiker och lager har ökat, vilket leder till en del psykosociala problem på arbetsplatserna. Mer och mer används kameror för att övervaka personalen snarare än för att förebygga brott. Problem med kränkningar, stress och slimmade organisationer har ökat. Sådana psykosociala arbetsmilj öproblem blir ofta en konsekvens vid neddragningar eller omorganisationer på arbetsplatserna. Detta tillsammans med problematiken kring rån, våld och hot är handelns största arbetsmilj öproblem och samtidigt den största framtidsutmaningen. Bristerna i omhändertagandet av brottsoffer vid hot- och våldssituationer kvarstår. De små företagen har sämre kunskaper om AML och dess föreskrifter eller inga kunskaper alls. Den stora oklmskapen om det tudelade ansvaret för arbetsmiljöfrågorna mellan in- och uthyrande företag i bemanningsbranschen är ett problem. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. I likhet med tidigare är det svårt att kontakt med inspektörema och deras tid är begränsad for besök på de små arbetsplatsema inom Handels område. Det samarbete man tidigare hafi med inspektionen har helt eller delvis upphört. Allt färre inspektörer finns att tillgå, Varför antalet inspektioner inom förbundets verksamhetområde minskar påtagligt. Det är fortsatt svårt att få ut inspektörer när det gäller vid rån enligt 3 3a anmälningar. Den typen av aktivitet från inspektöremas sida har minskat eller helt upphört. RSO är mycket oroade över Arbetsmiljöverkets utveckling. Mycket mer arbete läggs idag på förbundens RSO på grund av Arbetsmiljöverkets minskade resurser. Man saknar det tidigare stödet från inspektionen och som nu ses som att det är helt ur funktion. Utbildning 7. Intern utbildning ä

15 12 Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har genomgått 816 utbildningstimmar som omfattar Praktisk RSO om rollen som RSO och branschens speciñka arbetsmilj öproblem. Andra utbildningsinsatser har gällt de svåra samtalen och hur människor reagerar i olika kriser och olika reaktioner och hur man bemöter dem. RSO-träffar har genomförts inom förbundet för att byta erfarenheter och stärka RSO i deras roll samt om att strategiskt organisera förbundets arbete som gäller kedj eiöretag och se till att alla RSO har bra och uppdaterade verktyg. Aspekten kvinnors och mäns skilda förutsättningar beaktas i utbildningarna eftersom det är en ständigt närvarande fråga inom förbundets branscher, till exempel gällande deltid/heltid, arbetsorganisation, tunga lyft, monotona kassapass och arbetsskador samt att kvinnor och män reagerar olika vid krissituationer. 8. Extern utbildning Ange antal uibildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har totalt medverkat vid 553 timmars extern utbildning för lokala skyddsombud med temana BAM/ SAM samt säkerhetsutbildning (rån, hot och våld). Andra utbildningar har innefattat ergonomi, arbetskador, samt genusteknik genom företagshälsovården. Dessutom har utbildningar genomförts i trucksäkerhet och konflikthantering. Även i de extra utbildningarna har kvinnors och mäns olika förutsättningar beaktas. Hotell och Restaurang Facket Förbundet har under verksamhetsåret påbörjat en organisationsförändring utifrån 2014 års kongressbeslut. Förändringen omfattar även förbundets regionala skyddsombudsverksamhet. Med anledning av detta har de uppsatta verksamhetsmålen för den regionala skyddsombudsverksamheten inte kunnat uppnås under året. Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. Ingen rapportering. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett isamverkan med den fackliga organisationen. Ingen rapportering. 3.

16 13 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala fifigor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 214 besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, samt 128 besök omfattade Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. RSO har för övrigt vid sina arbetsplatsbesök behandlat frågor kring arbetsanpassning/rehabilitering, arbetskadeutredningar, jämställdhetsfrågor samt rekrytering och utbildning av lokala skyddsombud. 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken efi'ekt det/de har haft. Under 2013 beslöt förbundet att man skulle inleda ett projekt avseende hotellstädares arbetsorganisation. Projektet gick under narrmet "Rena rum och smärtfri personal. Som ett led i detta projekt genomförde RSO under våren 2014 skyddsronder efter en framtagen checklista. Syftet var att få en bild över vilket inflytande hotellstädare har över sin arbetssituation och sin arbetsmiljö. Prioriteringen var att se över hur samråd och företagshälsovården hanteras då dessa frågor har en stor påverkan på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Totalt deltog 91 hotell i kartläggningen. 24 procent av de tillfrågade svarade att det fanns ett fungerade samråd och att de genom dessa kan påverka sin arbetssituation. 80 procent av de tillfrågade svarade att de hade tillgång till en företagshälsovård. Tillsammans med arbets- och miljömedicinska kliniken vid Lunds Universitetsjukhus har förbundet inlett belastningsergonomiska undersökningar på hotellstädare vid sex hotell i Mahnö/ Lund regionen. Under 2014 startade under IULs HRCT-grupp den globala städkampanjen Make up my workplace- Dignity for Hotel Housekeepers vars syfte är att belysa hotellstädares arbetssituation ur ett arbetsmiljöperspektiv. I Sverige genomfördes den så kallade städkampanjen. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? RSO rapporterar att arbetsmiljön i branschen försämras och att bristerna finns i första hand i den psykosociala arbetsmiljön. Orsakerna står att finna dels i slimmande arbetsorganisationer, dels i förekomsten av kränkningar. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. RSO upplever det allt svårare att få kontakt med Arbetsmiljöverkets inspektörer vilket med all säkerhet kan sättas i samband med de neddragningar som gjorts på Arbetsmiljöverket. \\

17 14 Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehålletför de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har genomgått interna utbildningar med fokus på SAM, ergonomisk belastning, psykosociala arbetsmiljöfrågor samt om arbetsgivarens ansvar gällande arbetsanpassning/rehabilitering. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har medverkat i extern utbildning för de lokala skyddsombuden med inriktning på BAM (grundläggande arbetsmiljöfrågor). IF Metall Det har under verksamhetsåret skett ett antal byten av RSO, vilket har inneburit att målet om antal arbetsplatsbesök inte har uppnåtts. Det framkommer även i rappoiterna från RSO att man är för få eller att nyrekryteringen pågår. Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. RSO uppger att ca 8,3 % eller totalt timmar har gått till rådgivning och stöd. (32 av 37 förbundsavdelningar har inrapporterat.) 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av besökta arbetsställen omfattas av avtal om FHV. 705 stycken av dessa innehåller skrivningar om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Upphandling av FHV i samverkan med den fackliga organisationen har skett vid 141 tillfällen. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 984 besök har omfattat Teknik, 416 besök omfattade Yrkeshygien samt 378 besök om Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besökpå arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns i skilda arbetsvillkor.

18 15 Nedan fortecknas en del av den verksamhet som för övrigt bedrivits av RSO: o Inventerat behov av rekrytering av skyddsombud och handlingsplan med focus på fler kvinnliga skyddsombud - (32 avdelningar har rapporterat nyrekrytering av l 200 nya skyddsombud). 0 Vid arbetsplatsbesöken sett på kvinnors och mäns olika förutsättningar utifrån arbetsplatsens utformning och vid inköp av verktyg. Att fler arbetsplatser ska vara anslutna till FHV. Att fler arbetsplatser tecknar avtal inom arbetsmiljöområdet. Informerat om nyttan av tillbudsrapportering samt det systematiska arbetsmiljöarbetet samt medverkat vid arbetsgivarens upprättande av policydokument. 0 Genomgång av den psykosociala arbetsmiljön. De avdelningar som inte uppnått sina Verksamhetsmål anger bland annat, for få eller nyrekryterade RSO. Problem med slimmande organisationer på många arbetsplatser medför att RSO inte kan ta ledigt. Avdelningarna rapporterar att man under 2014 rekryterat ett 30-tal nya RSO och att behovet av att rekrytera ytterligare ett 90-tal. Förbundet tror att det kommer finnas ett stort behov av att få de nya RSO till funktionsutbildningen för RSO. 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmilfliprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har hafl samt vilken eflekt det/de har haft. Ett flertal RSO anger att de varit/är delaktiga i några projekt: Tvärfackligt nätverk: BAM - nätverket i Dalarna, Information till elevskyddsombud, Skyddskommittéprojektet, Kemiska hälsorisker, samrådsprojekt tillsammans med Arbetsmiljöverket, Projekt Outokumpu - arbetsmiljöansvar vid outsourcing. Ett flertal RSO har även varit delaktiga vid framtagande av gemensamma arbetsrniljömaterial. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Andelen företag som ansluter sig till FHV ökar. Fler företag och medlemmar visar ett ökat intresse för att hitta rutiner i arbetsmiljöarbetet. Kontrollen på arbetsmiljöområdet har blivit bättre och arbetsgivarna efterfrågar oftare besök från RSO. En tendens till fler återbesök av RSO på grund av AVs neddragningar kan noteras. Nivån på arbetsmiljön har förbättrats mycket beroende på det arbete som RSO gör ute på de små och medelstora arbetsplatserna, bland annat via rekrytering av lokala skyddsombud. Förbundet ser även att SAM får fäste på arbetsplatserna och att detta resulterar i att ett ökat antal arbetsplatser arbetar med det systematiska arbettsmilj öarbetet. Det återstår emellertid fortfarande mycket arbete innan alla företag uppfyller föreskriftens grundkrav. Antalet arbetsolyckor/arbetsskador har ökat på ett antal platser i landet men positivt är att fler tillbuds- och olycksfallsanmälningar har börjat skrivas, mycket tack vare information från RSO. RSO har i många år inskärpt vikten av tillbuds- och olycksfallsanmälningar, vilket k

19 16 resulterat i att fler sådana skrivs. De psykosociala problemen har ökat och RSO har fått hjälpa arbetagivarna vid framtagande av rutiner för detta. Fler medlemmar inom bemanningsbranschen påverkar RSOs arbete efiersom de är svårare att träffa. Ett antal avdelningar rapporterar att RSO har fått utfärda ett stort antal skyddsombudsstopp och även utfärdat ett antal 6 6a AML. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. Tre avdelningar rapporterar att samverkan med Arbetsmiljöverket har blivit bättre och de övriga att det blivit sämre jämfört med verksamhetsåret 2013 års. RSO har inkommit med följande rapportering: 0 En större belastning på RSOs arbete då fler av de frågor som skyddsombud och arbetsgivare tidigare ställt till Arbetsmiljöverket nu ställs till RSO. 0 Svårare att få kontakt med inspektörema - längre handläggningstider - minskade inspektionsbesök - AV kontrollerar mer sällan arbetsgivarnas åtgärdplan. RSOs återbesöksfrekvens på arbetsplatserna har ökat. Sämre uppföljning, som bland annat genomförs via telefon och sämre återkoppling till RSO. 0 Arbetsmiljöverket anses idag endast som en informationsmyndighet och inspektionen saknas ute på arbetsplatserna. Färre avdelningar innebär en större geografisk spridning av företagen. Här måste Arbetsmiljöverkets inspektörer stödja skyddsombuden på arbetsplatserna och med kraft visa att det kan bli smärtsamt för arbetsgivare eller anställda som inte respekterar skyddsombudets uppdrag. Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. ' Av förbundets RSO har 209 deltagit i totalt timmars intern utbildning. Förbundet genomför årligen en tvådagarsutbildning för RSO. För 2014 genomfördes seminarier om nanoprodukter, säkerhetskultur, genomgång av webbverktyg, de nya påföljdssystemet på AML (sanktionsavgiften) samt hållbart arbete. En genomgång av statistik samt vikten av att rekrytera fler kvinnliga RSO. Lokalt/regionalt har utbildningar i kvinnors och mäns olika förutsättningar utifrån arbetsorganisatorisk synvinkel genomförts. Andra lokala/regionala utbildningar har omfattat belastningsergonomi, vikten av att kvinnors och mäns förutsättningar beaktas vid arbetsplatsens utformning och den fysiska och psykiska belastningen. Utbildningarna utgår alltid ifrån arbetsplatsnivå med ett helhetsperspektiv inkluderat kvinnors och mäns olika förutsättningar. 8. Extern utbildning

20 l7 Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. 108 av förbundets RSO har medverkat vid timmar externa utbildningar. Dessa har omfattat bland annat följande teman och utgått ifrån kvinnor och mäns olika förutsättningar: BAM utbildning, det systematiska arbetsmiljöarbetet, kemiska hälsorisker, ergonomi och förslitningsskador, psykosocial arbetsmiljö, truckar och pallställ, arbetsplatsens utformning, de nya påföljdssystemet i AML (sanktionsavgiften) samt arbetsanpassnings-lrehabiliteringsfrågor. Kommunal Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. I genomsnitt har 26,5 % har förbundets RSO lagt ner på rådgivning och stöd till både medlemmar och arbetsgivare. När det gäller arbetsgivarna har förbundet tagit fram ett nytt arbetsätt gällande rådgivning för att RSOs rådgivning inte ska kunna användas mot de anställda. Tyvärr har det förekommit tillfällen då RSO har kunnat synliggöra att arbetsgivarens egentliga intresse i ohälsofrågor har varit att få svar samt påskynda förloppet att komma till uppsägning av den anställda. När en arbetsgivare söker svar ska RSO därför vara tydlig med att beskriva arbetsgivarens roll och skyldigheter utifrån gällande lagstiftning inom arbetsmiljöområdet och att RSO inte är konsulter utan fackliga skyddsombud. RSO ger arbetsgivaren kontaktuppgifter att vidarebefordra den anställda som sedan kan välja om hon/han önskar biträde av ett RSO. Uppdraget ska komma utifrån att den anställda eller lokalt skyddsombud önskar stöd i en fråga. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av besökta arbetsställen omfattas cirka av FHV. Det är stora skillnader (även inom grupperna små respektive större företag) i om FHV avtalen även omfattar förebyggande arbetsmiljö. Det finns allt från nollavtal till att allt förebyggande arbetsmiljöarbete omfattas. Generellt är förbundets RSO infomierade om att FHV ska upphandlas. Det finns dock även arbetsgivare som blir upprörda när de hör att FHV upphandling bör ske i samverkan med den fackliga organisationen och menar att det är arbetsgivaren ensidigt som bestämmer detta. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala fldgor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 768 besök har omfattat Teknik, 647 besök omfattade Yrkeshygien samt besök om Medicinska och sociala frågx

21 18 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. RSO har under verksamhetsåret rekryterat och stöttat de lokala skyddsombuden samt hjälpt till att upprätta skyddskommittéer på arbetsplatserna och säkerställt rutiner och ansvar enligt SAM. Branschspecifika träffar med anställda inom golf och personliga assistenter. Samverkansträffar med Arbetsmiljöverket angående trafik/transportfrågor. 4. Ange om de regionala skyddsombuden Wrutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och isåfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken eflekt det/de har haft. RSO har deltagit i följ ande projekt under verksamhetsåret: 0 Kemikaliehantering inom städ och tekniska yrken. 0 Kartläggning av hästnäringen. 0 Kartläggning av arbetsgivare/arbetsplatser utifrån hur organisationen ser ut, var arbetsgivarens representanter finns, vilka uppgifter dessa har enligt SAM, vilken utbildning de har i arbetsmiljö. var det finns lokala skyddsombud och var dessa saknas. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Många arbetsplatser upplever att det är för mycket att göra och för lite personal. Det skrivs fler 6 6a AML på grund av att arbetsgivaren inte lyssnar/samverkar med personalen. Dessutom ökar fallen av hindrade av skyddsombud ute på arbetsplatserna. Det är stora bekymmer inom bussbranschen gällande hanteringen av gods. Det saknas ordentliga riktlinjer för vilken sorts gods som ska vara bussanpassat. Det medför att i stort sett vad som helst skickas, varvid godset ofla blir för tungt/och/eller för skymmande vilket försvårar arbetet. Detta är särskilt besvärande för kvinnliga förare. Arbetsgivarna är inte kompetenta i arbetsmiljöfrågor. Man försöker runda RSO gällande iiskbedörnningar/sam och företagshälsovården används inte som den borde. Deras uppdrag landar allt oftare i att visa arbetsförmågan hos de sjuka och inte i att klargöra vilken arbetsförmåga de har. De psykosociala problemen ökar, liksom den fysiska arbetsbelastningen i spåren av nedskärningarna som fortsätter inom de flesta branscher. Det har blivit allt mer tydligt att arbetsgivaren tenderar att lägga ut ansvaret på de anställda kring hur prioriteringar ska göras när man inte hinner med allt som ska göras. Flera sådana ärenden har drivits under året av RSO, där de påpekat att arbetsgivaren måste ta sitt ansvar och ta fram prioriteringsordningar. Det har även framkommit att arbetsgivarena inte vill ta fram arbetsbeskrivningar som förtydligar vad de anställda ska göra. En återkommande brist i arbetsmiljöarbetet på de arbetsplatser z

Uppdrag att ta fram mätbara prestationer för den verksamhet som bedrivs av regionala skyddsombud

Uppdrag att ta fram mätbara prestationer för den verksamhet som bedrivs av regionala skyddsombud 2011-11-08 AG 2011/100384 1 (9) Ert datum Er beteckning 2011-03-03 2009/2948/ARM Enheten för generaldirektörens stab Kerstin Lindberg, 08-730 92 64 arbetsmiljoverket@av.se Uppdrag att ta fram mätbara prestationer

Läs mer

Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisationernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 2013.

Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisationernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 2013. RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid 2014-04-29 2012/101 559 1 (3) Ert datum Er beteckning 2012-12-20 A2012/4136/ARM Enheten för ekonomi och planering Kerstin Lindberg, 010-730 9601 arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön 2 Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön Det är alltid arbetsgivaren som ansvarar för att arbetstagarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter utan att bli skadade

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Resultat av inspektionen

Resultat av inspektionen ARBETSMILJÖ Datum 2015-03-30 Vår beteckning 2015/003299 Sid 1(5) Avdeiningen för inspektion JÖNKÖPINGS KOMMUN Pia Skoglund, 010-730 9817 arbetsmiljoverket@av.se 55189 lönköping Resultat av inspektionen

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2013-03-20 IMS 2013/9936 1 (4) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 9037 Uppsala läns landsting Box 602 751 25 UPPSALA Resultatet av inspektionen Ert org. nr 232100-0024 Arbetsställe Akademiska

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011 ARBETSMILJÖAVTAL Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen Gäller från 1 juni 2011 1 2 1 Lokal arbetsmiljösamverkan... 4 2 Företagshälsovård... 5 3 Arbetsmiljöutbildning... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1

Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1 Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Studieledighet ansökan - ersättning

Studieledighet ansökan - ersättning Studieledighet ansökan - ersättning Enligt studieledighetslagen har du rätt att vara ledig från jobbet för att delta i fackliga studier och vuxenutbildning. Lagen klargör också hur det ska gå till när

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget.

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Rutin systematiskt arbetsmiljöarbete 1 (5) 2013-03-14 Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Med systematiskt

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 1 (6) 2014-12-17. Dnr 897-14

Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 1 (6) 2014-12-17. Dnr 897-14 1 (6) 2014-12-17 Dnr 897-14 Verksamhetsstöd, HR Liisa Falk, personalhandläggare Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 Handlingsplanen har utarbetats i enlighet

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin

Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag Av Benny Halldin Ursprungligt uppdrag utreda om samverkansbestämmelserna i 6 kap. arbetsmiljölagen (AML) bör ges en mer ändamålsenlig utformning mot bakgrund

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn till arbetsgivare inom välfärdssektorn Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket Sveriges Kommuner och Landsting har sammanställt följande råd vid kontakt med Arbetsmiljöverket. Råden är till för dig som

Läs mer

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 2003-03 LOs utredningsmall vid TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 1 2 Utredningsmall vid tillbud och olycksfall Utredningens avsikt är att klarlägga varför tillbudet/olyckan skedde och förhindra att det

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Problem: Det finns en mycket samstämmig bild av hur sjukskrivningarna ser ut och förändras. Vi ser hur kvinnors sjukskrivningar ökar och vi

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya sanktionsavgifter den 1 juli 2014 2014-03-16 1 Innehåll Bakgrund Straffsanktion/sanktionsavgift Kriterier Exempel på föreskrifter med sanktionsavgift Differentierad

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv ARBETSMILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

Ett hållbart arbetsliv ARBETSMILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR Ett hållbart arbetsliv ARBETSMILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR Ett hållbart arbetsliv ARBETSMILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR Innehåll FÖRORD........................................................

Läs mer

Du har ansvar för arbetsmiljön

Du har ansvar för arbetsmiljön Du har ansvar för arbetsmiljön Lättläst version I den här broschyren kan du läsa om vem som har ansvar för att en arbetsmiljö är säker. Med arbetsmiljö menas den fysiska och psykiska miljön på arbetet.

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 2014-12-15 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

TCO GRANSKAR: SKYDDSOMBUDENS CHANS ATT SKYDDA #7/12

TCO GRANSKAR: SKYDDSOMBUDENS CHANS ATT SKYDDA #7/12 TCO GRANSKAR: SKYDDSOMBUDENS CHANS ATT SKYDDA #7/12 Förutsättningarna för TCO-förbundens 30 000 skyddsombud 2012. En undersökning om lokalt arbetsmiljöarbete. 2012-10-20 Författare Jana Fromm Avdelningen

Läs mer

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent Arbetsklimat Systematiskt arbetsmiljöarbete Prevent Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P OCH BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer