Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisa - tionernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet

Transkript

1 RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid / (3) Ert datum Er beteckning A 2013/4852/ARM Enheten för ekonomi och planering Kerstin Lindberg, kerstin.lindberg@av.se Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisa - tionernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet Enligt Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2014 ska myndigheten redovisa en sammanställning av de centrala arbetstagarorganisationernas (LO, TCO, Saco och Svenska Hamnarbetarförbundet) redovisningar för regional skyddsombudsverksamhet Enligt återrapporteringskravet i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev ska organisationerna redovisa enligt följande nio mätbara prestationer: 1. Antal regionala skyddsombud 2. Antal årsarbetskrafter regionala skyddsombud 3. Antal arbetsställen 4. Antal besök på arbetsställen och dess huvudsakliga inriktning 5. Rådgivning per telefon och epost 6. Utbildning internt 7. Utbildning externt 8. Utbildningskostnad 9. Totalkostnad samt bidrag De centrala arbetstagarorganisationerna har redovisat enligt de mätbara prestationerna. Centralorganisationernas redovisade prestationer finns sammanställda i tabellen på sidan 2. Organisationernas fullständiga rapporter bifogas i bilagorna 1-4. Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

2 RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid / (3) Centralorganisationernas redovisning av de mätbara prestationerna Mätbar prestation LO TCO Saco SHF Totalt 1. Antal regionala skyddsombud Antal årsarbetskrafter regionala skyddsombud ,1 294,1 3. Antal arbetsställen Antal besök på arbetsställen därav inriktning SAM* 38% 79% 67% 50% därav inriktning teknik* 15% 2% 0% 0% därav inriktning yrkeshygien* 6% 1% 0% 0% därav Inriktning Medicinska eller sociala frågor* 15% 19% 33% 50% 4. Rådgivning per telefon** 16% 36% 22% 16% 6. Utbildning internt (tid) (tim) 7. Utbildning externt (tid) 8. Utbildningskostnad (tim) Totalkostnad därav bidrag Källa: De centrala arbetstagarorganisationernas RSO-redovisningar för * Inriktningen på genomförda besök beräknats enligt inrapporterat material. För LO har siffrorna uppskattats då det saknas underlag från vissa förbund. **För LO och TCO har rådgivning på telefon och epost uppskattats enligt inrapporterat material. Svenska Hamnarbetarförbundet har redovisat i efterskott per e-post..

3 RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid / (3) Enligt Arbetsmiljöverkets regleringsbrev ska vi betala ut högst tkr efter rekvisition till de centrala arbetstagarorganisationernas (LO, TCO, Saco och Svenska Hamnarbetarförbundet) för deras regionala skyddsombudsverksamhet. Vi ska också betala ut högst tkr efter rekvisition till de centrala arbetstagarorganisationernas för deras deltagande i standardiseringsverksamheten. Enligt Arbetsmiljöverkets årsredovisning för 2014 har vi transfererat totalt tkr, se tabellen nedan. Av dessa medel har tkr utbetalats för deltagande i standardiseringsverksamhet. I bilaga 5 finns 2014 års verksamhetsberättelse för det fackliga standardiseringsarbetet inom arbetsmiljöområdet. LO, TCO och Saco samordnar gemensamt det fackliga standardiseringsarbetet inom arbetsmiljöområdet. Samordningen sker inom ramen för den förbundsgemensamma arbetsgruppen för standardiseringsfrågor (ASTA) vars sekretariat administreras av LO. Utbetalning av medel för Regional skyddsombudsverksamhet 2014 (tkr) RSO-verksamhet Standardisering Totalt Beviljade bidrag Utbetalat LO TCO Saco SHF Summa Källa Agresso, Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014, sid 32 Bilaga 1 LO:s RSO-redovisning för verksamheten 2014 Bilaga 2 TCO:s RSO-redovisning för verksamheten 2014 Bilaga 3 Saco:s RSO-redovisning för verksamheten 2014 Bilaga 4 Svenska hamnarbetarförbundet för verksamheten 2014 Bilaga 5 Redovisning av ASTA:s standardiseringsverksamhet för 2014

4 u El ENHETIHANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten /Christina J ämstedt ERT DATUM ER REFERENS Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan Stockholm ARBETSWLJÖVERKEE g "ik B Diarienummer Slutredovisning och rekvisition av resterade medel för den regionala skyddsombudsverksamheten ? LO och dess förbund inkommer härmed med slutredovisningen av förbundens regionala skyddsombudsverksamhet för LO har för 2014 års regionala skyddsombudsverksamhet beviljats kronor. Berörda av den regionala skyddsombudsverksamheten under 2014 var arbetsställen med medlemmar. Antalet regionala skyddsombud var Inledande information och kommentarer De förändringar i arbetsmiljön på de små och medelstora arbetsplatserna som förbundens regionala skyddsombud (RSO) rapporterar för 2014 års verksamhet skiljer sig inte från föregående års verksamhet gällande den fysiska och den psykosocial arbetsmiljön - den ökning som rapporteras återfmns inom de organisatoriska och sociala arbetsmilj öproblemen med kränkningar, slimmade organisationer och stress/arbetsbelastning samtidigt som de fysiska arbetsmilj öproblemen kvarstår. Arbetsgivamas okunskaper om gällande regelverk framhålls från vissa förbund att det finns arbetsgivare som försöker kringgå de regionala skyddsombuden gällande SAM och riskbedömningar. Med de neddragningar som skett inom Arbetsmiljöverket kan man få uppfattningen av att arbetsgivarna i vissa fall tänjer på gränserna, osagt om skälet är ren okunskap om ansvar och skyldigheter eller om det är tecken på en ökande trend. Det rapporteras även om en ökning bland förbundens RSO om hindrade av skyddsombud vilket är helt oacceptabelt från LOs och förbundens sida. Här krävs åtgärder så att skyddsombuden kan känna sig trygga i sitt uppdrag. Avseende företagshälsovård är läget i huvudsak oförändrat i bemärkelsen att det finns stora skillnader mellan förbunden. Värt att uppmärksamma är att de avtal om ø POSTADRESS Stockholm BESÖKSADRESS Barnhusgatan 18 TELEFON oo TELEFAX E-POST mailhox@lo.se HEMSIDA ORGANISATIONSNUMMER BANKGIRO PLUSGIRO Landsorganisationen i Sverige

5 2 arbetsmiljöarbete. Det torde bero på det som samtliga förbund rapporterar och som ett förbund uttrycker tydligt - att upphandlingssamverkan med de fackliga organisationerna är skrämmande låg. LO har sedan 2007 års återrapportering av verksamheten ställt frågan om vilka konsekvenser neddragningarna av Arbetsmiljöverkets resurser haft på den regionala skyddsombudsverksamheten. Fler och fler förbunds regionala skyddsombud har genom åren kunnat redovisa negativa effekter på lokal nivå. För 2014 rapporteras ytterligare minskningar av antalet arbetsplatsbesök från Arbetsmilj öinspektionen, ytterligare försvagat stöd även till arbetsgivarsidan, längre handläggningstider, samt en successiv övervältring av ansvaret för uppföljningar av inspektionsbesök på de regionala skyddsombuden. Med anledning av detta samt tidigare års rapportering har LO och förbunden tillsammans med Arbetsmiljöverket inlett ett samarbete. Under 2015 ska bland annat det genomföras ett antal konferenser för RSO och inspektörer från Arbetsmiljöinspektionen. Syftet är att stärka kontakterna mellan de regionala skyddsombuden och arbetsmilj öinspektörema för att knyta nätverk och belysa varandras olika roller och hur man kan samverka framöver mellan RSO/Arbetsmilj öinspektionen, Ovrigt EU-kommissionen (DG Employment, Social Affairs & Inclusion) genomförde i oktober 2014 ett tredagars studiebesök hos LO och förbunden för att erhålla mer kunskap om det svenska systemet med regionala skyddsombud. En heldag ägnades åt åtta arbetsplatsbesök inom olika branscher tillsammans med förbunden, deras regionala skyddsombud, arbetsgivare och anställda. En konferens genomfördes hos LO där även Svenskt Näringsliv och Arbetsmiljöverket deltog och gav sin syn på de svenska arbetsmiljöarbetet. Responsen från EU-kommissionens representanter var mycket positiv till de regionala skyddsombudens praktiska arbete med att aktivera arbetsmiljöarbetet på de små arbetsplatserna. Förbundens verksamhetsredovisning Av LOs 14 förbund bedriver 13 förbund med sina respektive förbundsavdelningar eller regioner regionala skyddsombudsverksamhet. Verksamheten styrs utifrån upprättad överenskommelse mellan LO och respektive förbund samt via förbundens arbetsordning för de regionala skyddsombuden samt upprättande av årliga verksamhetsplaner med mål och uppföljning samt utvärdering. Byggnads Bedriven verksamhet l. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post.

6 3 Då förbundens RSO är mobila så sker mycket av rådgivning och stöd normalt direkt på arbetsplatsnivå och via telefon, men en uppskattning är ett genomsnitt på 18,6 %. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Byggnads arbetsplatser är mobila och det är därför svårt att redogöra för hur många som omfattas av FHV. En uppskattning från RSO är att arbetsställen omfattas av FHV. FHV är reglerat i kollektivavtal som innehåller en detaljerad definition om hur den ska bedrivas. Trots detta rapporterar RSO att företagen har svårt att fullfölja det förebyggande arbetsmiljöarbetet - de anser att den är nästan obefmtlig. Genomgående sker ingen samverkan med den fackliga organisationen vid upphandling av FHV. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 3729 besök har omfattat Teknik, 868 besök omfattade Yrkeshygien och besök omfattade Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. Den övriga bedrivna verksamheten har varit inriktad på personalutrymmen, damm, buller, fallrisker, avspärrningar vid arbete med skylift/saxlift, ställningar, materialhantering, organisera arbetsmiljöarbetet där det saknas skyddsronder, tillse att arbetsgivaren anmäler olycksfall, härdplatser asbest, medicinska kontroller. När det gäller mäns och kvinnors skilda arbetsvillkor så har fokus framförallt legat på personalutrymmen och anordningar för tunga lyft. 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projekteflprojekzen har hafi samt vilken epêkt det/de har haft. RSO har under året: 0 I samverkan med de medicinska klinikerna deltagit i frågor om vibrationsexponering. 0 Deltagit som samtalspartner/saklcunniga i diverse olika stora projekt. Tillsammans med polismyndigheten deltagit för att kontrollera servicebilar; att vikt och att last är säkrad. 0 RSO har tillsammans med AV informerat om hängavtalsbundna företag. Medverkat via universitetsstudier för att kartlägga jämförelser av arbetsplatsolyckor i norden. I övrigt har kontakter tagits med uthymingsföretag när det gäller skylift/saxlifiar. Här har man partgemensamt genomfört insatser för en säker arbetsplats. De olika projekten har ansetts varit lyckade och det

7 4 v_ positivt att man träffar myndigheter samt arbetsgivarparten i dessa frågor. Men det behövs en mer sammanhållen forskning inom arbetsmiljöområdet. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Det är stora organisatoriska brister på arbetsplatserna och då främst gällande ansvarsfunktioner och handlingsutrymmet för enskilda personer. Kommunikationsproblem med utländsk arbetskraft, dåligt utbildade BAS-U, överlag en dålig ordning på arbetsplatserna (belysning, ställningar, tillträdesleder, damm). Det är för mycket av manuell hantering, mer av pressade byggtider, bristfälliga personalutrymmen. En del upplever att arbetsgivarna blivit mer noggranna när det gäller fallskydd. Detta kan dock bero på den nya sanktionsavgifien. Många entreprenader styckas upp så att det blir svårt att följa kedjan och utröna vem som har ansvar/samordningsansvar. Många RSO rapporterar att det inte skett några positiva förändringar jämfört med föregående verksamhetsår. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. RSO rapporterar att det i likhet med tidigare år är svårt att få tag i inspektörerna då dessa inte hinner med att följa upp skyddsombudsstopp. Även i övrigt hinner Arbetsmiljöverket inte med inrapporterade problem. I Norra Sverige kan det ta upp till tre dagar att få kontakt med en inspektör. Många av dessa har fullbokade kalendrar och det är svårt att få till spontanbesök på arbetsplatserna. En del regioner rapporterar att det förekommer ett mycket gott samarbete med inspektörerna på byggsidan. Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har totalt deltagit i timmars intern utbildning - med fokus på innehåll utifrån det som redovisats under avsnittet om förändringar samt nya arbetsmilj öproblem inom branschen. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har medverkat med 996 timmars extern utbildning bland annat för de lokala skyddsombud.

8 5 Elektrikerna Bedriven verksamhet l. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. RSO har lagt ner 20 % arbetstid under året på rådgivning och stöd via telefon och e-post. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. 50 % av de besökta arbetsplatserna omfattas av FHV. 20 % har skrivningar i avtalet om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. 20 % av FHV-upphandlingarna har skett i samverkan med den fackliga organisationen. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 207 besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 52 besök har omfattat Teknik, 36 besök omfattade Yrkeshygien samt 12 besök om Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. i Den övriga RSO-verksamheten har haft fokus på elsäkerhet på arbetsplatserna. Vid besök på arbetsplatser där även kvinnor arbetat har frågor om deras upplevda arbetssituation och arbetsmiljö tagits upp exempelvis avseende personalutrymmen. Under året har även ett antal skyddsombudsstopp lagts. 4. Ange om de regionala skyddsombuden Oörutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken eflekt det/de har haft. En riktad insats har genomförts mot serviceteknikernas arbetsmiljö och dess servicebilar. I en region har det skett ett samarbete tillsammans med Byggnads och Målareförbundet via skyddsronder. RSO har även deltagit vid AF s utbildning för blivande elektriker gällande elsäkerhet. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Mer av smutsiga byggarbetsplatser, kortare montagetider, sämre tidplanerring oc etableringar, mer av kommunikationsproblem. Fler nya arbetsmetoder som

9 6 medlemmarna inte är vana vid tillämpas på byggena. Dessutom kommer rapporter om att damm på byggen blir ett allt större problem. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. Liksom under tidigare år är det problem med att få ut Arbetsmilj öinspektionen till arbetsplatserna. Deras tid räcker endast till "brandkårsutryckningar". Inspektörema gör inte heller återbesök i den omfattning som RSO önskar då inspektionen ställt krav. Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har genomgått 350 timmars intern utbildning fördelat på SAM, damm, asbest, elsäkerhet, ergonomi, hjälpmedel. Dessutom har genomförts genomgång av pågående och kommande verksamhetsplanering samt utvärdering. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har medverkat totalt vid 336 timmar externa utbildningar som omfattat SAM, elarbetsansvar. Som handledare vid skyddsombudsutbildningar i frågor om damm, asbest, ergonomi i utbildningarna har även kvinnors och mäns olika arbetsvillkor tagits upp. Fastighets Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. 25 % går åt till rådgivning och stöd. Det skiljer sig åt mellan förbundens regioner - detta har att göra med de stora avstånden mellan arbetsställena. Framförallt i region Nord är det mer vanligt med rådgivning på distans. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. 46 % av de besökta arbetsställena omfattas av FHV. Knappt 50 % av dessa avtal med F HV innehåller förebyggande arbetsmiljöarbete. Endast 37 av totalt 260 avtal på de besökta arbetsplatserna har upphandlats i samverkan med den fackliga organisationen. Någon region tycker sig se en förbättring kring FHV-avtalen men

10 7 generellt anser förbundet att upphandlingssamverkan med de fackliga organisationerna är skrämmande låg. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 699 besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 259 besök har omfattat Teknik, 146 besök omfattade Yrkeshygien samt 255 besök omfattade Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. Rekrytering av lokala skyddsombud har under âret överträffat målet. Det var men vid årets slut hade lokala skyddsombud rekryterats och introducerats. RSO arbetade även med rekrytering till grund- och grund- och vidareutbildningar av skyddsombud. Totalt finns registerat 89 utbildningstillfállen för den grundläggande arbetsmiljöutbildningen (BAM). Sammanlagt har 541 skyddsombud deltagit i förbundets regioners temadagar om arbetsmiljö, skyddsombudens roll bland annat vid arbetsanpassning/rehabilitering. Andra frågor under temadagama har varit integritet i arbetslivet samt genomgång av resultatet av förbundets arbetsmiljöenkät. Övrig verksamhet under året omfattade gemensamma skyddsronder. Totalt finns i förbundets databas skyddsrondsprotokoll inregistrerade. 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljiiprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har hafi. Förbundet avsåg att medverka i LOs RSO projekt tillfällig/extern personal. I likhet med övriga förbund lyckades förbundet tyvärr inte mobilisera de regionala skyddsombuden och av de genomförda arbetsplatsbesöken under projektet genomfördes endast 15 skyddsronder. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Arbetsmiljön skiljer sig åt mellan regionerna. Den satsning om asbest som RSO genomförde gemensamt inom 6 F via en påkostad broschyr Bli Asbestsmart har gjort att antalet asbestärenden ökat. Andra regioner rapporterar en ökning av kränkande särbehandling och arbetsanpassnings-/rehabiliteringsärenden. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. Flera regioner rapporterar att RSO har svårare att fâ ut Arbetsmiljöinspektionen till arbetsplatserna. Även återapporteringen från inspektionen får viss kritik.

11 8 Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. Totalt har det genomförts timmar intern utbildning för förbundens RSO under året med fokus på temadagar med arbetsmilj öbeskrivningar, RSOs roll, integritet i arbetslivet, arbetsanpassning/rehabilitering, genomgång av resultaten av förbundets arbetsmiljöenkät för åtgärder. Både funktionsutbildning och vidareutbildningar för RSO har även genomförts. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har ansvarat och genomfört sammanlagt 24 temadagar om arbetsmiljöfrågor i regionerna för de lokala skyddsombuden. Sammanlagt har 15 BAM-utbildningar hållits av RSO vid 792 timmar extern utbildning under året. GS Bedriven verksamhet l. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. Inget rapporterat. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av 932 besökta arbetsställen så omfattas 761 av FHV-avtal. 417 av dessa innehåller skrivningar om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Upphandling av FHV i samverkan med den fackliga organisationen har skett vid 176 tillfällen. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Ingen rapportering 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. RSO har som tidigare år prioriterat att få igång en process kring SAM på arbetsplatserna. RSO har även varit med att via Prevent ta fram ett webbbaserat verktyg för säkerhetsvisaren.

12 9 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken eflekt det/de har haft. Inga projekt men däremot satsningar på ökad arbetsmiljökunskaper hos arbetsgivarsidan. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Verksamhetsmålet med antal arbetsplatsbesök under året har inte uppnåtts enligt planeringen. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. Arbetsmiljöverkets omorganisation till färre kontor har påverkat antal inspektionsbesök på arbetsplatserna inom förbundets branscher. Det rapporteras även från RSO att det görs färre upptöljningsbesök av Arbetsmiljöverket inspektioner. Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har genomgått internutbildning i form av utredningskurs i arbetsmiljö, fysiska och psykisk arbetsbelastningsfaktorer, hot och våld i arbetslivet, arbetsanpassning/rehabilitering. Det har även genomförts utbildning för RSO om kvinnors och mäns olika förutsättningar i skogsutbildningen. Fördelningen av män och kvinnor vid de interna utbildningarna har varit 80 % män och 20 % kvinnor, något som speglar könsfördelningen i förbundets branscher. Förbundets utbildning för sina RSO har syfie till att öka kunskapen om RSOs roll inom GS branschområden samt hur man genomför probleminventering och de mål som är uppställda inom arbetsmiljöområdet samt tillämpning av checklistor. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. Handels Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning.i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post.

13 10 Det varierar mellan förbundets avdelningar beroende geografiska förutsättningar men totalt har de regionala skyddsombuden uppgett att 15 % av arbetstiden under året gått till rådgivning och stöd. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av besökta arbetsställen omfattas av avtal om FHV. Knappt 25% av dessa innehåller skrivningar om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Upphandling av FHV i samverkan med den fackliga organisationen har skett i 5 % av fallen. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 57 % omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 10 % har omfattat Teknik, 3 % har omfattat Yrkeshygien samt 30 % har omfattat Medicinska och sociala frågor. Det skiljer sig åt mellan förbundsavdelningama; en del rapporterar att arbetsplatsbesöket omfattat SAM och andra rapporterar mer av medicinska och sociala frågor. När det gäller teknik eller yrkeshygien rapporterar RSO att mycket få arbetsplatsbesök har omfattat dessa frågor 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besökpå arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. Krafttag mot butiksrån har fortsatt varit ett prioriterat område med fokus på personalens beredskap före -under- efter ett rån. När det skett ett rån har RSO genomfört efterhjälpande rånbesök och följt upp med en checklista som ringar in omständigheterna för att identifiera ut bristerna och höja sökerhetsnivån på arbetsplatsen. Avdelningarna har gjort gemensamma insatser med RSO-besök på gallerier eller köpcentrum för att göra riktade insatser inom ett visst område, exempelvis Säker i butik, trucksäkerhet, anslutning till företagshälsovården eller psykosocial arbetsmiljö. Många RSO har även satsat på besöka kedj eföretagen för att se hur arbetsmiljöfrågorna behandlas på dessa arbetsplatser. Under EUs kampanjvecka är förbundets samtliga RSO ute och gör riktade insatser på arbetsplatser. Psykosociala arbetsmiljöproblem som är vanliga och som oftast drabbar kvinnor i handeln år otrygga jobb med otrygga anställningsformer inklusive deltid och ensamarbete samt stress, belastningsergonomi och arbetsrotation. Andra arbetsuppgifter är att rekrytera lokala skyddsombud, stötta dessa och se till att dessa får grundläggande arbetsmiljöutbildningar. När det gäller 6 6a AML och 6 7 AML så har RSO under året mer systematiserat sitt sätt återredovisats sina 6 6a-aktiviteter samt skyddsombudstopp till förbundet centralt. De har även varit aktiva med 6 6a-anmälningar och krävt åtgärder från arbetsgivaren. I ett antal fall har det lett till ingripande från Arbetsmiljöverket, men i många fall har det räckt att begära åtgärder och då har arbetsgivaren genomfört. Det man kan konstatera är att allt fler arbetsmiljöåtgärder från RSO gäller /Ã

14 ll kränkande särbehandling och stress på arbetsplatserna. Ett skyddsombudsstopp under året rapporterats till förbundet. har 4. Ange om de regionala skyddsombuden Uörutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljbprojekt och isåfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken eflekt det/de har haft. RSO har som tidigare år deltagit i ett antal projekt i olika delar av landet med fokus på ett antal frågor som: Säker i butik, LOs RSO projekt tillfällig/extern personal i små företag, Tryggare Uppsala (ett projekt tillsammans med polisen/näringslivet och bankerna), projekt om arbetsanpassning/rehabilitering, projekt om skadligt bruk av alkohol/droger. Trygghetsprojektet och minskad kontanthantering är ett annat samarbete som gör att alla aktörer arbetar mot samma mål. Projekt bedrivs även direkt med företagen med riktade insatser för att ta fram skräddasydda checklistor, säker kontanthantering och säkerhetscertiñering. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Kameraövervakning i butiker och lager har ökat, vilket leder till en del psykosociala problem på arbetsplatserna. Mer och mer används kameror för att övervaka personalen snarare än för att förebygga brott. Problem med kränkningar, stress och slimmade organisationer har ökat. Sådana psykosociala arbetsmilj öproblem blir ofta en konsekvens vid neddragningar eller omorganisationer på arbetsplatserna. Detta tillsammans med problematiken kring rån, våld och hot är handelns största arbetsmilj öproblem och samtidigt den största framtidsutmaningen. Bristerna i omhändertagandet av brottsoffer vid hot- och våldssituationer kvarstår. De små företagen har sämre kunskaper om AML och dess föreskrifter eller inga kunskaper alls. Den stora oklmskapen om det tudelade ansvaret för arbetsmiljöfrågorna mellan in- och uthyrande företag i bemanningsbranschen är ett problem. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. I likhet med tidigare är det svårt att kontakt med inspektörema och deras tid är begränsad for besök på de små arbetsplatsema inom Handels område. Det samarbete man tidigare hafi med inspektionen har helt eller delvis upphört. Allt färre inspektörer finns att tillgå, Varför antalet inspektioner inom förbundets verksamhetområde minskar påtagligt. Det är fortsatt svårt att få ut inspektörer när det gäller vid rån enligt 3 3a anmälningar. Den typen av aktivitet från inspektöremas sida har minskat eller helt upphört. RSO är mycket oroade över Arbetsmiljöverkets utveckling. Mycket mer arbete läggs idag på förbundens RSO på grund av Arbetsmiljöverkets minskade resurser. Man saknar det tidigare stödet från inspektionen och som nu ses som att det är helt ur funktion. Utbildning 7. Intern utbildning ä

15 12 Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har genomgått 816 utbildningstimmar som omfattar Praktisk RSO om rollen som RSO och branschens speciñka arbetsmilj öproblem. Andra utbildningsinsatser har gällt de svåra samtalen och hur människor reagerar i olika kriser och olika reaktioner och hur man bemöter dem. RSO-träffar har genomförts inom förbundet för att byta erfarenheter och stärka RSO i deras roll samt om att strategiskt organisera förbundets arbete som gäller kedj eiöretag och se till att alla RSO har bra och uppdaterade verktyg. Aspekten kvinnors och mäns skilda förutsättningar beaktas i utbildningarna eftersom det är en ständigt närvarande fråga inom förbundets branscher, till exempel gällande deltid/heltid, arbetsorganisation, tunga lyft, monotona kassapass och arbetsskador samt att kvinnor och män reagerar olika vid krissituationer. 8. Extern utbildning Ange antal uibildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har totalt medverkat vid 553 timmars extern utbildning för lokala skyddsombud med temana BAM/ SAM samt säkerhetsutbildning (rån, hot och våld). Andra utbildningar har innefattat ergonomi, arbetskador, samt genusteknik genom företagshälsovården. Dessutom har utbildningar genomförts i trucksäkerhet och konflikthantering. Även i de extra utbildningarna har kvinnors och mäns olika förutsättningar beaktas. Hotell och Restaurang Facket Förbundet har under verksamhetsåret påbörjat en organisationsförändring utifrån 2014 års kongressbeslut. Förändringen omfattar även förbundets regionala skyddsombudsverksamhet. Med anledning av detta har de uppsatta verksamhetsmålen för den regionala skyddsombudsverksamheten inte kunnat uppnås under året. Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. Ingen rapportering. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett isamverkan med den fackliga organisationen. Ingen rapportering. 3.

16 13 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala fifigor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 214 besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, samt 128 besök omfattade Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. RSO har för övrigt vid sina arbetsplatsbesök behandlat frågor kring arbetsanpassning/rehabilitering, arbetskadeutredningar, jämställdhetsfrågor samt rekrytering och utbildning av lokala skyddsombud. 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken efi'ekt det/de har haft. Under 2013 beslöt förbundet att man skulle inleda ett projekt avseende hotellstädares arbetsorganisation. Projektet gick under narrmet "Rena rum och smärtfri personal. Som ett led i detta projekt genomförde RSO under våren 2014 skyddsronder efter en framtagen checklista. Syftet var att få en bild över vilket inflytande hotellstädare har över sin arbetssituation och sin arbetsmiljö. Prioriteringen var att se över hur samråd och företagshälsovården hanteras då dessa frågor har en stor påverkan på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Totalt deltog 91 hotell i kartläggningen. 24 procent av de tillfrågade svarade att det fanns ett fungerade samråd och att de genom dessa kan påverka sin arbetssituation. 80 procent av de tillfrågade svarade att de hade tillgång till en företagshälsovård. Tillsammans med arbets- och miljömedicinska kliniken vid Lunds Universitetsjukhus har förbundet inlett belastningsergonomiska undersökningar på hotellstädare vid sex hotell i Mahnö/ Lund regionen. Under 2014 startade under IULs HRCT-grupp den globala städkampanjen Make up my workplace- Dignity for Hotel Housekeepers vars syfte är att belysa hotellstädares arbetssituation ur ett arbetsmiljöperspektiv. I Sverige genomfördes den så kallade städkampanjen. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? RSO rapporterar att arbetsmiljön i branschen försämras och att bristerna finns i första hand i den psykosociala arbetsmiljön. Orsakerna står att finna dels i slimmande arbetsorganisationer, dels i förekomsten av kränkningar. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. RSO upplever det allt svårare att få kontakt med Arbetsmiljöverkets inspektörer vilket med all säkerhet kan sättas i samband med de neddragningar som gjorts på Arbetsmiljöverket. \\

17 14 Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehålletför de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har genomgått interna utbildningar med fokus på SAM, ergonomisk belastning, psykosociala arbetsmiljöfrågor samt om arbetsgivarens ansvar gällande arbetsanpassning/rehabilitering. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har medverkat i extern utbildning för de lokala skyddsombuden med inriktning på BAM (grundläggande arbetsmiljöfrågor). IF Metall Det har under verksamhetsåret skett ett antal byten av RSO, vilket har inneburit att målet om antal arbetsplatsbesök inte har uppnåtts. Det framkommer även i rappoiterna från RSO att man är för få eller att nyrekryteringen pågår. Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. RSO uppger att ca 8,3 % eller totalt timmar har gått till rådgivning och stöd. (32 av 37 förbundsavdelningar har inrapporterat.) 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av besökta arbetsställen omfattas av avtal om FHV. 705 stycken av dessa innehåller skrivningar om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Upphandling av FHV i samverkan med den fackliga organisationen har skett vid 141 tillfällen. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 984 besök har omfattat Teknik, 416 besök omfattade Yrkeshygien samt 378 besök om Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besökpå arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns i skilda arbetsvillkor.

18 15 Nedan fortecknas en del av den verksamhet som för övrigt bedrivits av RSO: o Inventerat behov av rekrytering av skyddsombud och handlingsplan med focus på fler kvinnliga skyddsombud - (32 avdelningar har rapporterat nyrekrytering av l 200 nya skyddsombud). 0 Vid arbetsplatsbesöken sett på kvinnors och mäns olika förutsättningar utifrån arbetsplatsens utformning och vid inköp av verktyg. Att fler arbetsplatser ska vara anslutna till FHV. Att fler arbetsplatser tecknar avtal inom arbetsmiljöområdet. Informerat om nyttan av tillbudsrapportering samt det systematiska arbetsmiljöarbetet samt medverkat vid arbetsgivarens upprättande av policydokument. 0 Genomgång av den psykosociala arbetsmiljön. De avdelningar som inte uppnått sina Verksamhetsmål anger bland annat, for få eller nyrekryterade RSO. Problem med slimmande organisationer på många arbetsplatser medför att RSO inte kan ta ledigt. Avdelningarna rapporterar att man under 2014 rekryterat ett 30-tal nya RSO och att behovet av att rekrytera ytterligare ett 90-tal. Förbundet tror att det kommer finnas ett stort behov av att få de nya RSO till funktionsutbildningen för RSO. 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmilfliprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har hafl samt vilken eflekt det/de har haft. Ett flertal RSO anger att de varit/är delaktiga i några projekt: Tvärfackligt nätverk: BAM - nätverket i Dalarna, Information till elevskyddsombud, Skyddskommittéprojektet, Kemiska hälsorisker, samrådsprojekt tillsammans med Arbetsmiljöverket, Projekt Outokumpu - arbetsmiljöansvar vid outsourcing. Ett flertal RSO har även varit delaktiga vid framtagande av gemensamma arbetsrniljömaterial. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Andelen företag som ansluter sig till FHV ökar. Fler företag och medlemmar visar ett ökat intresse för att hitta rutiner i arbetsmiljöarbetet. Kontrollen på arbetsmiljöområdet har blivit bättre och arbetsgivarna efterfrågar oftare besök från RSO. En tendens till fler återbesök av RSO på grund av AVs neddragningar kan noteras. Nivån på arbetsmiljön har förbättrats mycket beroende på det arbete som RSO gör ute på de små och medelstora arbetsplatserna, bland annat via rekrytering av lokala skyddsombud. Förbundet ser även att SAM får fäste på arbetsplatserna och att detta resulterar i att ett ökat antal arbetsplatser arbetar med det systematiska arbettsmilj öarbetet. Det återstår emellertid fortfarande mycket arbete innan alla företag uppfyller föreskriftens grundkrav. Antalet arbetsolyckor/arbetsskador har ökat på ett antal platser i landet men positivt är att fler tillbuds- och olycksfallsanmälningar har börjat skrivas, mycket tack vare information från RSO. RSO har i många år inskärpt vikten av tillbuds- och olycksfallsanmälningar, vilket k

19 16 resulterat i att fler sådana skrivs. De psykosociala problemen har ökat och RSO har fått hjälpa arbetagivarna vid framtagande av rutiner för detta. Fler medlemmar inom bemanningsbranschen påverkar RSOs arbete efiersom de är svårare att träffa. Ett antal avdelningar rapporterar att RSO har fått utfärda ett stort antal skyddsombudsstopp och även utfärdat ett antal 6 6a AML. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. Tre avdelningar rapporterar att samverkan med Arbetsmiljöverket har blivit bättre och de övriga att det blivit sämre jämfört med verksamhetsåret 2013 års. RSO har inkommit med följande rapportering: 0 En större belastning på RSOs arbete då fler av de frågor som skyddsombud och arbetsgivare tidigare ställt till Arbetsmiljöverket nu ställs till RSO. 0 Svårare att få kontakt med inspektörema - längre handläggningstider - minskade inspektionsbesök - AV kontrollerar mer sällan arbetsgivarnas åtgärdplan. RSOs återbesöksfrekvens på arbetsplatserna har ökat. Sämre uppföljning, som bland annat genomförs via telefon och sämre återkoppling till RSO. 0 Arbetsmiljöverket anses idag endast som en informationsmyndighet och inspektionen saknas ute på arbetsplatserna. Färre avdelningar innebär en större geografisk spridning av företagen. Här måste Arbetsmiljöverkets inspektörer stödja skyddsombuden på arbetsplatserna och med kraft visa att det kan bli smärtsamt för arbetsgivare eller anställda som inte respekterar skyddsombudets uppdrag. Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. ' Av förbundets RSO har 209 deltagit i totalt timmars intern utbildning. Förbundet genomför årligen en tvådagarsutbildning för RSO. För 2014 genomfördes seminarier om nanoprodukter, säkerhetskultur, genomgång av webbverktyg, de nya påföljdssystemet på AML (sanktionsavgiften) samt hållbart arbete. En genomgång av statistik samt vikten av att rekrytera fler kvinnliga RSO. Lokalt/regionalt har utbildningar i kvinnors och mäns olika förutsättningar utifrån arbetsorganisatorisk synvinkel genomförts. Andra lokala/regionala utbildningar har omfattat belastningsergonomi, vikten av att kvinnors och mäns förutsättningar beaktas vid arbetsplatsens utformning och den fysiska och psykiska belastningen. Utbildningarna utgår alltid ifrån arbetsplatsnivå med ett helhetsperspektiv inkluderat kvinnors och mäns olika förutsättningar. 8. Extern utbildning

20 l7 Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. 108 av förbundets RSO har medverkat vid timmar externa utbildningar. Dessa har omfattat bland annat följande teman och utgått ifrån kvinnor och mäns olika förutsättningar: BAM utbildning, det systematiska arbetsmiljöarbetet, kemiska hälsorisker, ergonomi och förslitningsskador, psykosocial arbetsmiljö, truckar och pallställ, arbetsplatsens utformning, de nya påföljdssystemet i AML (sanktionsavgiften) samt arbetsanpassnings-lrehabiliteringsfrågor. Kommunal Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. I genomsnitt har 26,5 % har förbundets RSO lagt ner på rådgivning och stöd till både medlemmar och arbetsgivare. När det gäller arbetsgivarna har förbundet tagit fram ett nytt arbetsätt gällande rådgivning för att RSOs rådgivning inte ska kunna användas mot de anställda. Tyvärr har det förekommit tillfällen då RSO har kunnat synliggöra att arbetsgivarens egentliga intresse i ohälsofrågor har varit att få svar samt påskynda förloppet att komma till uppsägning av den anställda. När en arbetsgivare söker svar ska RSO därför vara tydlig med att beskriva arbetsgivarens roll och skyldigheter utifrån gällande lagstiftning inom arbetsmiljöområdet och att RSO inte är konsulter utan fackliga skyddsombud. RSO ger arbetsgivaren kontaktuppgifter att vidarebefordra den anställda som sedan kan välja om hon/han önskar biträde av ett RSO. Uppdraget ska komma utifrån att den anställda eller lokalt skyddsombud önskar stöd i en fråga. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av besökta arbetsställen omfattas cirka av FHV. Det är stora skillnader (även inom grupperna små respektive större företag) i om FHV avtalen även omfattar förebyggande arbetsmiljö. Det finns allt från nollavtal till att allt förebyggande arbetsmiljöarbete omfattas. Generellt är förbundets RSO infomierade om att FHV ska upphandlas. Det finns dock även arbetsgivare som blir upprörda när de hör att FHV upphandling bör ske i samverkan med den fackliga organisationen och menar att det är arbetsgivaren ensidigt som bestämmer detta. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala fldgor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 768 besök har omfattat Teknik, 647 besök omfattade Yrkeshygien samt besök om Medicinska och sociala frågx

21 18 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. RSO har under verksamhetsåret rekryterat och stöttat de lokala skyddsombuden samt hjälpt till att upprätta skyddskommittéer på arbetsplatserna och säkerställt rutiner och ansvar enligt SAM. Branschspecifika träffar med anställda inom golf och personliga assistenter. Samverkansträffar med Arbetsmiljöverket angående trafik/transportfrågor. 4. Ange om de regionala skyddsombuden Wrutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och isåfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken eflekt det/de har haft. RSO har deltagit i följ ande projekt under verksamhetsåret: 0 Kemikaliehantering inom städ och tekniska yrken. 0 Kartläggning av hästnäringen. 0 Kartläggning av arbetsgivare/arbetsplatser utifrån hur organisationen ser ut, var arbetsgivarens representanter finns, vilka uppgifter dessa har enligt SAM, vilken utbildning de har i arbetsmiljö. var det finns lokala skyddsombud och var dessa saknas. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Många arbetsplatser upplever att det är för mycket att göra och för lite personal. Det skrivs fler 6 6a AML på grund av att arbetsgivaren inte lyssnar/samverkar med personalen. Dessutom ökar fallen av hindrade av skyddsombud ute på arbetsplatserna. Det är stora bekymmer inom bussbranschen gällande hanteringen av gods. Det saknas ordentliga riktlinjer för vilken sorts gods som ska vara bussanpassat. Det medför att i stort sett vad som helst skickas, varvid godset ofla blir för tungt/och/eller för skymmande vilket försvårar arbetet. Detta är särskilt besvärande för kvinnliga förare. Arbetsgivarna är inte kompetenta i arbetsmiljöfrågor. Man försöker runda RSO gällande iiskbedörnningar/sam och företagshälsovården används inte som den borde. Deras uppdrag landar allt oftare i att visa arbetsförmågan hos de sjuka och inte i att klargöra vilken arbetsförmåga de har. De psykosociala problemen ökar, liksom den fysiska arbetsbelastningen i spåren av nedskärningarna som fortsätter inom de flesta branscher. Det har blivit allt mer tydligt att arbetsgivaren tenderar att lägga ut ansvaret på de anställda kring hur prioriteringar ska göras när man inte hinner med allt som ska göras. Flera sådana ärenden har drivits under året av RSO, där de påpekat att arbetsgivaren måste ta sitt ansvar och ta fram prioriteringsordningar. Det har även framkommit att arbetsgivarena inte vill ta fram arbetsbeskrivningar som förtydligar vad de anställda ska göra. En återkommande brist i arbetsmiljöarbetet på de arbetsplatser z