Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisationernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 2013.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisationernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 2013."

Transkript

1 RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid / (3) Ert datum Er beteckning A2012/4136/ARM Enheten för ekonomi och planering Kerstin Lindberg, Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisationernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet Arbetsmiljöverket ska enligt återrapporteringskravet i regleringsbrevet för år 2013 rapportera en sammanställning av de centrala arbetstagarorganisationernas (LO, TCO, Saco och Svenska Hamnsarbetarförbundet) redovisningar för regional skyddsombudsverksamhet Redovisningen ska göras i enlighet med Arbetsmiljöverkets rapport "Uppdrag att ta fram mätbara prestationer för den verksamhets som bedrivs av regionala skyddsombud" enligt följande prestationer: 1. Antal regionala skyddsombud 2. Antal årsarbetskrafter regionala skyddsombud 3. Antal arbetsställen 4. Antal besök på arbetsställen och dess huvudsakliga inriktning 5. Rådgivning per telefon och epost 6. Utbildning internt 7. Utbildning externt 8. Utbildningskostnad 9. Totalkostnad samt bidrag De centrala arbetatagarorganisationerna har redovisat de flesta av de mätbara prestationerna enligt Arbetsmiljöverkets förslag (se bilaga 1-4). Centralorganisationernas redovisning finns sammanställt i tabellen på sid 2. När det gäller inriktning på arbetsställebesöken så har det varit svår att få jämförbara redovisningar och de procenttal som finns med i tabellen är antagna värden utifrån slutredovisningarna. Rådgivning på telefon och epost har också varit svårt att utläsa av underlaget. Saco är den enda centralorganisation som redovisat detta. Beräkning av antal timmar för utbildning internt och extern går inte att få ut av LO:s redovisning men enligt LO har de nu ett system så att de kan redovisa utbildningstimmar för Enligt uppgift från LO har de fått uppskov av Postadress: Stockholm Besöksadress: Lindhagensgatan 133, Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Webbplats: Organisationsnummer:

2 RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid / (3) Arbetsmarknadsdepartementet när det gäller dessa prestationer inklusive rådgivning per telefon & epost. Bifogar även LO:s verksamhetsberättelse 2013 för det fackliga standardiseringsarbetet inom arbetsmiljöområdet (LO, TCO och Saco samordnar standardiseringsarbetet inom arbetsmiljöområdet i ASTA, LO har sekretariatet), se bilaga 5. Centralorganisationernas redovisning av de mätbara prestationerna Mätbar prestation LO TCO Saco SHF Totalt 1. Antal regionala skyddsombud Antal årsarbetskrafter regionala skyddsombud Antal arbetsställen Antal besök på arbetsställen och SAM 80% 60% 67% Ingen uppgift Teknik 0% 2% 0% Ingen uppgift Yrkeshygien 0% 3% 0% Ingen uppgift Med/social 20% 35% 33% Ingen uppgift 4. Rådgivning per telefon Går ej att utläsa % av Finns ingen uppgift Sker rådgivning men finns årsarbetstiden (antal = 24% om detta inget sifferunderlag ) 6. Utbildning internt Kan inte få fram en total siffra svaren från förbundsavdelningarna varierar ibland saknas siffror 7. Utbildning externt Kan inte få fram en total siffra svaren från förbundsavdelningarna varierar ibland saknas siffror 8. Utbildningskostnad Totalkostnad samt därav bidrag Källa: LO, TCO, Saco och Svenska Hamnarbetarförbundets slutrapporter för RSO-verksamhet 2013 (bilaga 1-4) Blåmarkering: Antagna värden utifrån underlaget i slutrapporterna

3 RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid / (3) Redovisning av Arbetsmiljöverkets transfereringar 2013 Utdelning av medel för Regional skyddsombudsverksamhet (tkr) RSO-verksamhet Standardisering Totalt Beviljade bidrag Utbetalat 2013 LO TCO Saco SHF Summa Källa Agresso, Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2013, sid 30 Bilagor Bilaga 1-2 LO:s slutredovisning av den regionala skyddsombudsverksamheten för 2013 Bilaga 3-5 TCO Återrapportering ac TCO-förbundens RSO-verksamhet 2013 Bilaga 6-9 Saco:s redovisning av verksamhet med de regionala skyddsombud år 2013 verksamheten 2014 Bilaga 10 Svenska hamnarbetarförbundet Redovisning av Svenska hamnarbetarförbundets regionala skyddsverksamhet 2013 Bilaga 11 Redovisning av 2013 års standardiseringsmedel verksamhetsberättelse 2013

4 /5: ENHETMANDLÄGGARE Arbetslivsenheten /Christina Järnstedt DATUM DIARIENUMMER ERT DATUM ER REFERENS Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan Stockholm ye Slutredovisning och rekvisition av resterade medel för den regionala skyddsombudsverksamheten 2013 LO och dess förbund inkommer härmed med slutredovisningen av förbundens regionala skyddsombudsverksamhet för LO har för 2013 års regionala skyddsombudsverksamhet beviljats kronor. Berörda av den regionala skyddsombudsverksamheten var under 2013, arbetsställen med medlemmar. Antalet regionala skyddsombud var Iniedande information och kommentarer LO har sedan 2007 års återrapportering av verksamheten ställt frågan om vilka konsekvenser neddragningarna av Arbetsmiljöverkets resurser haft på den regionala skyddsombudsverksamheten. Fler och fler förbunds regionala skyddsombud har genom åren kunnat redovisa negativa effekter på lokal nivå. För 2013 rapporteras ytterligare minskningar av antalet arbetsplatsbesök från Arbetsmiljöinspektionen, ytterligare försvagat stöd även till arbetsgivarsidan, längre handläggningstider, brister i tillgången till inspektionsmeddelanden samt en successiv övervältring av ansvaret för uppföljningar av inspektionsbesök på de regionala skyddsombuden. För verksamhetsåret 2013 ser vi en ännu mer oroande utveckling. De beskrivna trendema består. Samtidigt vittnar redovisningen om en generell uppfattning bland de regionala skyddsombuden om att det råder en viss rättsosäkerhet gällande beslut. När regionala skyddsombud vänt sig till Arbetsmiljöinspektionen för att få hjälp och råd, har förbunden kunnat notera att det ges olika tolkningar av lagstiftningen beroende på vilket inspektionsdistrikt som kontaktats. LO och LO-förbundens regionala skyddsombud påbörjade under 2013 ett riktad tvärfacklig insats för att kartlägga hur arbetsmiljön hanteras på små och medelstora arbetsplatser där det finns anställda som är tillfällig/extem personal inldusive entreprenadanställda. Projektet, som pågår till halvårsskiftet 2014, utgörs av en samordnad insats av förbundens regionala avseende små och medelstora arbetsplatsers arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet, riskbedömning introduktion och arbetsanpassning för tillfållig/extem personal. Detta sker i POSTADRESS Stockholma"."\ BESÖKSADRESS Bamhusgatan18 TELEFON TELEFAX E- POST NEMSIDA ORGANISATIONSNUMMER BANKGIRO PLUSGIRO Landsorganisationen i 5verige

5 2 samband med de regionala skyddsombudens normala arbetsplatsbesök på företagen och, avseende arbetsmiljön för eventuell inhyrd/inlånad alternativt entreprenadarbetstagare, oavsett förbundstillhörighet. Kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor beaktas. och syftet är att utröna vilka eventuella arbetsmiljöproblem som finns för den aktuella gruppen arbetstagare och vilket behov av åtgärder som föreligger. Förbundens verksamhetsredovisning Av LOs 14 förbund bedriver 13 förbund med sina respektive förbundsavdelningar eller regioner regionala skyddsombudsverksamhet. Verksamheten styrs utifrån upprättad överenskommelse mellan LO och respektive förbund samt via förbundens arbetsordning för de regionala skyddsombuden samt upprättande av årliga verksamhetsplaner med uppföljning och utvärdering. Byggnads Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. I byggavtalet är frågan om företagshälsovård reglerad. De allra flesta företag med kollektivavtal har tecknat överenskommelse om företagshälsovård(cirka 70 procent) men innehållet i FHV-avtalen varierar stort. 11) Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar ned förebyggande arbetsmiljöarbete? Enligt kollektivavtalet ska.fhv bygga på en helhetssyn på arbetsmiljöverksamheten och omfatta frågor om arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetslivsrehabilitering. FHV ska i allt väsentligt arbeta förebyggande och utgöra en expertfunktion inom området arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering. Förbundet skriver: "Det ska framhållas att den nivå vi hade när Bygghälsan fanns kommer vi aldrig att uppnå. Det saknas en företagshälsovård med kunskap om branschen." le) Har arbetsgivaren på arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? Nej, facket är i det stora hela inte inblandat i upphandling eller innehållet i företagshälsovården. 2. Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombuden på arbetsplatsnivå? Den av regionerna planerade RSO-verksamheten har genomförts enligt verksamhetsplanen, vilket inneburit traditionella arbetsplatsbesök med skyddsronder. På arbetsplatserna har RSO varit skyddsombud samt arbetsgivar behjälpliga med att få till stånd ett systematiskt arbetsmiljöarbetet och övrig

6 3 skyddsverksamhet. Det kan märkas en ökning av arbetsgivare som hör av sig för att ta hjälp av och föra en dialog med RSO om olika arbetsmiljöproblem. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellanplanerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Ingen förändringjämfört med föregående verksamhetsår. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojektoch i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har hafi. RSO har deltagit i olika specialprojekt som byggnadsställningar, asbest och damm inklusive hur man använder olika utrustningar för att undvika skador på grund av dammexponering. Dessutom projekt om mögelproblematiken vid renovering och tillbyggnadsarbeten. Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? På delade arbetsplatser med utländska företag samt utländsk arbetskraft så har dessa sämre arbetsmiljövillkor än andra. Utbildning Internutbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Den interna RSO-utbildningen riktade sig till nyvalda RSO. Utbildningstiden var 40 timmar. I denna utbildning tas genusperspektivet upp, bland annat problem på arbetsplatserna med separata ombyten och duschmöjligheter. Frågan är också att på många ställen förekommer trakasserier av kvinnlig personal, något som blir ett arbetsmiljöproblem. Denna fråga står högt på agendan när det gäller skyddsombuds-/regionala skyddsombudsverksamhetenoch då först och främst i informationssyfte. Externutbildning Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarnasom de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret,samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar.

7 4 Förbundsregionerna kallar skyddsombuden till både grund- och vidareutbildning där RSO medverkar och där utbildningsinnehållet utgår från byggbranschens specifika arbetsmiljöproblem kopplat till lagstiftningen. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under året på lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Neddragningen av personella resurser på Arbetsmiljöverket upplevs som ett stort problem. Vid kontakter med verket rapporterar RSO att sakkunskap oftast verkar saknas. Inspektörer med flera vet inget om byggbranschen. Om det är Arbetsmiljöverkets ambition att bara ha generalister, anser förbundet att man sakligt är ute på fel väg. RSO märker detta bland annat genom att arbetsgivare allt oftare söker stöd och råd och inte nöjer sig med att gå in på en snygg hemsida för att söka information. Elektrikerna Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Företagshälsovård finns på 90 procent av de arbetsplatser som de regionala skyddsombuden besökt under verksamhetsåret. Avtalen skiljer sig dock åt, allt från "husdoktor"-innehåll till mer omfattande avtal. Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? De större koncernerna och företagen har bra och omfattande FHV-avtal som även omfattar förebyggande arbetsmiljöarbete. Har arbetsgivaren på arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? Det är sällan eller aldrig så att FHV är upphandlad i samverkanmed skyddsombuden/facket. 2. Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombuden på arbetsplatsnivå? Verksamheten har utgått ifrån verksamhetsplanen och tillgängliga resurser, med inriktning på att genomföra skyddsronder på arbetsplatser med obefmtligt eller dåligt organiserat systematiskt arbetsmiljöarbete. Antalet arbetsplatser (som är större än antalet arbetsställen) uppgick till stycken under Arbetet bedrivs normalt enligt den branschchecklista för gemensamma skyddsronder som finns för el-/teknikbranschen. Effekterna av dålig arbetsmiljö är mycket stora för byggbranschen, bland annat bristande samordning och kommunikation mellan V beställare, byggare och underentreprenörer.

8 5 Det finns hos arbetsgivama ett synsätt om att ansvar för säkerheten ska tryckas nedåt i byggarbetsplatsorganisationen och flyttas nedåt i entreprenadkedjorna. I förlängningen riskerar ansvaret att ligga på individnivå. På individnivå ges inte resurser, tid och befogenheter att utföra arbetet säkert för sig själv och de övriga på den samordnade arbetsplatsen. Detta synsätt behöver stävjas och ansvaret måste tas av den som har de rätta befogenheterna så att tillräcklig tid resurser avsätts för säkerhetsarbetet. Idag hamnar säkerhetsarbetet i sekundär position och det primära är alltid produktionen, en produktion som är starkt präglad av uppdrivet arbetstempo och inte är anpassad efter arbetstagama utan för att uppnå målet med en linjär byggproduktion. Den pågående förändringen att varje arbetsplatsbesök tar mer i tid i anspråk fortsätter, då det blir mer komplicerade arbetsmiljöproblem i kombination med låg kompetens hos framförallt de mindre företagen i elinstallationsbranschenoch byggföretagen. En otydlighet hos BAS-U vad gäller samordna arbetsmiljön mellan de stora antalet entreprenörer finns och kommunikationen måste förbättras, ett tydligare underentreprenörsperspektiv krävs i hur en byggarbetsplats samordnas och organiseras. För elföretag i byggbranschen är arbetsmiljöproblemen desamma som tidigare: det uppskruvade tempot, fallolyckor, och damm. Vad gäller elsäkerheten så har installationsbranschen inga dödsolyckor på grund av el. Däremot ökar sjukskrivningarna på grund av elolyckor. På energisidan har mer allvarliga elolyckor och dödsolyckor skett under de senaste åren. Dödsolyckorna för 2013 var dock inte orsakade av el. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet enligt verksamhetsplan och faktiskt utfall. Effekterna av planerad verksamhet har inte uppnåtts. Ett viktigt skäl är att de regionala skyddsombuden allt mer tvingas till akuta insatser på byggarbetsplatsema där antalet aktiva lokala skyddsombud har minskat. Hälften av förbundets medlemmar arbetar på arbetsplatser som helt saknar lokalt skyddsombud. Detta kan ses som ett symtom på hur lågt prioriterat säkerhetsarbetet är och flera skyddsombud vittnar om hur de motarbetas som skyddsombud när det gäller att arbeta förebyggande och systematiskt. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i så fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har hafi samt vilken effekt det/de har hafi. Förbundets regionala skyddsombud har deltagit i LOs och förbundens tvärfackliga RSO-projekt gällande tillfålligt/externt anställda. Syftet med projektet är att kartlägga arbetsmiljön för de anställda som är inne på små arbetsplatser som inhyrda/inlånade eller i entreprenadverksamhet. Inom byggsektorn har förbundets RSO deltagit i projektet "En säker arbetsplats"....

9 6 Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? Se under bedriven verksamhet samt under punkten effekter av verksamheten. Utbildning Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Förbundet har genomfört tre utbildningsdagar för sina regionala skyddsombud med teman utifrån dem som framgår under bedriven verksamhet. Utöver detta har 26 regionala skyddsombud genomgått utbildning i arbetsmiljöbrott, olycksfallsutredning, säkerhetsfrågor för hantverksbilar och hantering av risker i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarnasom de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. Förbundets regionala skyddsombud deltar normalt tillsammans med motparten i gemensamma seminarier kring arbetsmiljö och säkerhet där vi samverkar för att utbilda arbetsmiljöansvariga chefer och skyddsombud. På dessa partgemensamma träffar har 300 deltagare deltagit under året. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under åretpå lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Fastig hets Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Av besökta arbetsställen hade 401 FHV-avtal, alltså 30 procent. Förbundets uppfattning är att FlIV-anslutning är vanligare inom större företagen på fastighetssidan men däremot ovanligt inom städbranschen.

10 7 1b) Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? Endast en minoritet av företagen har förebyggande arbetsmiljöarbete med i sina FFIV-avtal,men dessa tjänster köps till som en extra tjänst då företagen ser ett behov. lc) Har arbetsgivarenpå arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? Där det finns en klubbverksamhet på större företag fungerar det i huvudsak med samverkan mellan arbetsgivare och fack vid upphandlingen av FHV. På små arbetsplatser utan facklig klubbverksamhet är det mycket sällsynt med samverkan mellan parterna vid upphandling av FHV. Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? I verksamhetsplanen för 2013 var målsättningen att rekrytera och öka antalet skyddsombud från 981 till Vid årets utgång hade målet nåtts med lokala skyddsombud. De regionala skyddsombuden har under året genomfört och registrerat skyddsprotokoll, man har även medverkat vid olycksfallsutredningar och arbetsanpassning/rehabiliteringsärenden.vid arbetsplatsbesök har frågor om introduktion, information och vägledningsmaterial spridits. Vidare har de regionala skyddsombuden rekryterat skyddsombud till som arbetsmiljöutbildningar. 78 skyddsombudhar genomfört dessa utbildningar under året. Inom grundutbildningen har 81 utbildningstillfållen genomförts. Olika temadagar har under året genomförts för skyddsombuden om fallolyckor/arbete på hög höjd och konsekvensanalys vid organisationsförändringar. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Förbundet anser att bedömning av effekter av det förebyggande arbetsmiljöarbetet inte är mätbart. Förbundet är ett serviceförbund med stor genomströmning. Många av medlemmarna som även innehar ett fackligt uppdrag som skyddsombud slutar sina anställningar för att gå vidare i arbetslivet, vilket innebär att det är ett stort arbete att hålla en konstant nivå av antalet lokala skyddsombud. Vidare är det inte i första hand olyckor som är förbundets medelemmars största arbetsmiljöproblem utan snarare förslitningsskador, stress, och dåligt inflytande över arbetsuppgifterna. Förbundets bedömning är att de regionala skyddsombudens närvaro på arbetsplatserna bidrar till att rikta fokus på arbetsmiljöfrågorna och i förlängningen motverkan av ohälsa. Av de mätbara målen nämner förbundet två där man uppnått framgång. Det ena gäller ökningen av antalet skyddsombud och det andra gäller rekryteringen av skyddsombud till vidareutbildning. Vad gäller antalet skyddsrondervar målsättningen men utfallet blev Måluppfyllelsen hindrades av brist på personella resurser, något som i sin tur berodde på de ekonomiska förutsättningarna.

11 8 Ange om de regionala skyddsombuden Törutom det vanliga verk.samhetsarbetet)har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har haft. Under den europeiska arbetsmiljöveckan gjordes riktade insatser av de regionala skyddsombuden via 114 skyddsronder med inriktning på EU-temat "Samverkan för att förebygga arbetsmiljörisker". I samband med detta genomfördes via de regionala skyddsombuden lokala skyddsombuden 562 skyddsronder på de lokala arbetsplatserna utifrån EU-temat. Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat dllförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? De psykosociala arbetsmiljöproblemen ökar. Stress och obefintliga påverkningsmöjligheter i arbetet men även arbetstidsfrågoma blir allt mer aktuella, framför allt via de delade turerna och obetald övertid; städbranschen är i dessa frågor extra utsatt. Utbildning Internutbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. 40 regionala skyddsombud deltog i de regionala temadagarna om fallolyckor på hög höjd samt konsekvensanalyser vid organisationsförändring som pågick under. Totalt omfattade utbildningen via dessa temadagar 640 timmar. 7 regionala skyddsombud har genomgått funktionsutbildning för RSO; sammanlagt 168 timmar. 3 regionala skyddsombud har genomgått totalt 72 timmars utbildning om fysiska och psykosociala arbetsbelastningar. Utföraren /utbildningssamordnaren har i uppdrag att se till att utbildningarna innefattar beaktande av kvinnors och mäns olika förutsättningar. Externutbildning 7.Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarna som de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. - De regionala skyddsombuden har ansvarat för sammanlagt 22 tema- /utbildningsdagar med innehåll som fallolyckor/hög höjd för

12 9 skyddskommitt&r samt konsekvensanalys vid förändringar. Totalt omfattade dessa utbildningar 176 timmar. Sammanlagt har de regionala skyddsombuden genomfört 15 grundutbildningar för skyddsombud totalt antal timmar: 600. Samtliga beslut som tas i förbundet måste motiveras utifrån ett jämställdhetsperspektiv, varför detta även ska ingå i förbundets utbildningsinsatser. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under åretpå lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Rapporterna från förbundets regioner varierar. En sammantagen bild är dock att de regionala skyddsombuden upplever att de får allt mindre stöd från arbetsmiljöinspektörerna. GS Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Av 954 besökta arbetsställen hade 444 FHV- avtal, alltså 46 procent. Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? Av de 444 arbetsställena med FHV-avtal har 144 ett avtal som omfattar förebyggande arbetsmiljöarbete (32 procent). Har arbetsgivarenpå arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? På de 444 företagen med FHV-avtal har samverkan med facket vid upphandling skett vid 70 tillfällen (cirka 16 procent). Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? Fokus har fortsatt under verksamhetsåret legat på det systematiska arbetsmiljöarbetet och den fortsatta processen med att få det att fungera. De regionala skyddsombuden har i en liten skala även medverkat i Arbetsmiljöverkets insats "Insats i skogen" Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellanplanerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Efter att förbundet haft en ökning av antalet regionala skyddsombud noterades en minskning. Under 2013 års verksamhet var 96 RSO verksamma. Under året rapporterade fler avdelningar en ökning av antalet genomförda skyddsronder av de V

13 10 regionala skyddsombuden. Antalet skulle behöva ökas ytterligare men det kräver även ett utökat statsbidrag till RSO-verksamheten. Ange om de regionala skyddsombuden (frutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har hafi samt vilken effekt det/de har haft. De regionala skyddsombuden har deltagit vid parternas organ Prevents konferenser med tema "Risker i skogen". Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? Inga inrapporterade förändringar jämfört med verksamhetsåret Utbildning Internutbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Under verksamhetsåret har förbundet sammankallat sina regionala skyddsombud till utbildningsinsatser, om bland annat rollen som RSO. Regionala skyddsombud deltog också i Prevents och SLAs konferenser/utbildningar om risker i skogen. Dessutom har utbildningar genomförts tillsammans med TMF gällande maskinkörkortet. Externutbildning Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarna som de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. De regionala skyddsombuden har på avdelningsnivå utbildat lokala skyddsombud i det systematiska arbetsmiljöarbetet samt belastningsergonomi. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under åretpå lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Allt fler signaler inkommer från regionala skyddsombud om problem vid kontakt med Arbetsmiljöverket. Inspektionen hinner inte följa upp olyckor på ett tillfredställande sätt och det är svårigheter att få ut inspektionen till arbetsplatserna när de regionala skyddsombuden ser behov av detta. 1grunden är det ett

14 11 resursproblem som i förlängningen försämrar stödet för RSO och riskerar att arbetsmiljön försämras. Handels Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Av besökta arbetsställen hade 37 procent tillgång till FHV Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? De mindre företagen har normalt nollavtal, det vill säga avtal enligt vilka det anslutna företaget betalar en grundavgift till FHV och därefter endast för de tjänster som faktiskt utnyttjas. Har arbetsgivaren på arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? På de 37 procent av arbetsställena med tillgång till FFIVhar upphandlingen skett i samverkan med facket i endast i 10procent av fallen. 2. Vilkenverksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? Även för 2013 års verksamhet var krafttag mot butiksrånen en prioriterad ftåga för hela förbundet och dess regionala skyddsombud. När ett rån har skett så har RSO stöttat med efterhjälpande insatser i så många fall som möjligt detta för att både kartlägga vilka risker som behöver åtgärdas och höja säkerhetsnivånpå arbetsplatsen. Under året har RSO genomfört riktade besök för att höja beredskapen vid rån, hot och våld och hur man upprättar handlingsplaner som även inkluderar säkerhetsutbildning för de anställda. Man har även vid dessa besök utgått ifrån 13 punktsprogrammet "Skydd mot rån i handeln" samt webbutbildningen "Säker i butik". Vid gemensamma aktiviteter mellan förbundsavdelningarnas regionala skyddsombud har riktade insatser genomförts i form av att besöka köpcentra för att se över arbetsmiljöfrågorna i butikerna (säkerhet i butik, trucksäkerhet, alternativ anslutning till FHV med mera). Dessutom riktade insatser mot prioriterade arbetsplatser för att se till att rekrytera skyddsombud och erbjuda dessa utbildning. Under den europeiska arbetsmiljöveckan görs traditionellt riktade arbetsplatsbesök av förbundet samtliga regionala skyddsombud, så även under 2013 års verksamhetsår. Under året har de regionala skyddsombuden vid arbetsplatsbesöken genomfört skyddsronder med huvudinriktning på att förebygga de psykosociala 4--

15 12 arbetsmiljöproblemen samt tittat på arbetsplatsens utformning och arbetsorganisation. Andra frågor som de regionala skyddsombudenhar inriktat sig på under verksamhetsåret rör trucksäkerhet, brandskydd, ventilation. De regionala skyddsombuden rapporterar att ritningsgranskning inte sker i den omfattning som det finns behov av vid nybyggnad och ombyggnation. Förbundet pekat ut den regionala skyddsombudsverksamheten som ett prioriterat område med tydligt satta måltal, på avdelning och individnivå (per RS0). Målet är att alla berörda arbetsplatser ska besökas under en treårsperiod. Detta gäller planerade besök. Måltalen introducerades under 2010 och efterlevandenivån kunde bödas mätas 2011 och kan framöver justeras för att anpassas till arbetslivets utveckling. Målet för verksamhetsåret 2013 var arbetsplatsbesök och besök genomfördes. Detta inkluderar inte de återbesök som genomförts, så måluppfyllelsen för året är 97 procent. 3. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellanplanerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Insatserna av förbundets regionala skyddsombud har inneburit att en avsevärd mängd fysiska risker har avvärjts som hade kunnat leda till olyckor/skador och problem för förbundets medlemmar. De psykosociala arbetsmiljöproblemenhar kunnat förebyggas bättre tack vare de regionala skyddsombudens insatser. Medvetenheten om rån, hot och våld har ökat bland arbetsgivare och anställda och leder många fall till att sökerhetsåtgärder vidtagits. Butiksrånen har dock ökat för första gången på tre år och förbundet vet inte riktigt vad detta beror på. Butiksrånen kommer att öka med 11 procent jämfört med 2012 enligt uppgifter från BRÅ. I antal är det 818 rån mot 734 året innan. Rån med skjutvapen ökar med 21 procent jämfört med 2012, vilket i sig är mycket oroande eftersom det är den grova brottsligheten som står bakom och det blir mer omfattande skador för butikanställd personal. Förbundet har erhållit rapporter om ökad stress på arbetsplatserna som leder till försämringar i den psykosociala arbetsmiljön. Det har även blivit sämre villkor för skyddsombuden och medlemmarna på arbetsplatserna. Ensamarbete har ökat i mindre butiker och då framför allt i köpcentra och gallerior. Positivt är att kunskapsnivån ökar bland de lokala skyddsombuden gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet och det fnms ett ökat engagemang för arbetsmiljöfrågorna. Ett flertal av förbudets avdelningar rapporterar en liten ökning av antalet skyddsombud. Under 2013 fanns lokala skyddsombud och 381 huvudskyddsombud. De regionala skyddsombuden har varit mer aktiva under året att lägga så kallade 6:6a, det vill säga krav på att arbetsgivaren ska åtgärda. Dessa har omfattat både fysiska som psykiska karaktär exempelvis krav på sluten kontanthanteringssystem, krav på larm och titthål, halkrisker, brandförebyggande åtgärder, trånga utrymmen som inkluderar såväl toalett som städ och lager. Övriga krav gäller undersökning d

16 13 och riskbedömning av psykosociala förhållanden, förebygga kränkande särbehandling, felaktiga motiveringar för kameraövervakning, kyla i butik, ventilation, urkopplat brandlarm, tunga och ensidiga lyft samt undermåliga truckar och saxlyftar. Ange om de regionala skyddsombuden Törutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehållprojektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har haft. Många av de regionala skyddsombuden har varit involverade i så kallade trygghetsprojekt som genomförts i samarbete med banker, kommuner, Svensk Handel, och polisen i landet. Syftet är att genom fårre kontanter och ökad kortanvändning minska butiksrånen. Man har även deltagit i olika arbetsmiljöprojekt. Exempel: Trygg i centrum tillsammans med innerstaden AB i Göteborg, Säker i butik med Malmö, Citysamverkan, LOs och förbundens tvärfackliga RSO-projekt om tillfällig/extern personal, projektet i Sundsvall om rån, hot och våld tillsammans med Svensk Handel och polisen. Detta samarbete har även genomförts med två seminarier i ämnet. Förändringar Ardet någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? Att företagen allt mer anlitar bemanningsföretag påverkar arbetsmiljön och säkerhetsklimatet. De viktiga efterhjälpande krishanteringsinsatsema uppvisar fortsatta brister och det fmna fortfarande stora problem med ensamarbete, raster och pauser. Ytterligare rapporteringar från de regionala skyddsombuden gäller: Mer upplevda kränkningar, totalt sett mer psykosociala frågor som tas upp. Problem för inhyrd personal kvarstår som tidigare verksamhetsår. Slimmande organisationer gör att fårre ska göra mer och detta märks i den psykosociala arbetsmiljön. Hårdare socialt klimat. Det har blivit tyngre och mer ifrågasättande för lokala skyddsombud att driva frågor gentemot arbetsgivaren. Skyddsombuden/medlemmarnavågar inte ta upp arbetsmiljöproblem med arbetsgivarna med risk att förlora arbetet. Sämre kunskaper hos arbetsgivarna gällande AML och dess föreskrifter och framför allt hos de små företagen. Avsaknad av en kvalitetssäkrad FITVi många små företag gör att arbetsanpassning och rehabilitering behandlas med okunskap eller helt uteblir. Utbildning Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av,

17 14 samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Under året har regionala skyddsombuden genomgått en tvådagars vidareutbildning i "Praktiskt RSO". Andra utbildningsinsatser har varit i trucksäkerhet, ritningsgranskning, kameraövervakning, hemgångskontroller, kränkande särbehandling, samt juridiken kring hur man driver arbetsmiljöärenden. Inom frisörområdet har kunskaperna ökat om hur en skyddsrond ska genomfdras i salong. Andra utbildningsinslag har varit om att ta det svåra samtalet och hur man lär sig hur olika människor reagerar i olika kriser och relationer och hur man bemöter människor i kris. Aspekten kvinnor och mäns skilda förutsättningar har beaktas i utbildningarna exempelvis gällande arbetstidens förläggning, arbetsorganisation, tunga lyft, monotona kassapass, och arbetsskador samt att kvinnor och män reagerar olika vid krissituationer. Extern utbildning 7. Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarna som de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. De regionala skyddsombuden har medverkat i grundutbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete för de lokala skyddsombuden. RSO har även medverkat vid olika arbetsmiljökonferenser för de lokala skyddsombuden där det bland annat handlat om säkerhetsutbildning gällande hot och våld. Andra utbildningsinslag där de regionala skyddsombuden deltagit gäller ergonomi och arbetsskador samt genusteknik genom FHV. Andra rör trucksäkerhet och KIA metoden (lyft och dra) samt konflikthantering. Genusperspektivet har belysts i utbildningama, till exempel genom att man i samband med KIA metoden visade på skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller tunga lyft. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under året på lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Många regionala skyddsombud beskriver som tidigare år att det blir allt svårare att ha ett samarbete med inspektörerna, nedan följer några utdrag ur rapporterna: Inspektioner inom Handels område har markant sjunkit på grund av att det finns allt fårre inspektörer att tillgå. Vid rån och paragraf 2-anmälningar som inspektörema tidigare åkt ut på har dessa besök minskat helt eller upphört. De regionala skyddsombuden är mycket oroade över det som sker inom Arbetsmiljöverket, man känner inte längre att Arbetsmiljöverket är ett stöd för dem. Verkets allt knappare resurser gör att de regionala skyddsombuden måste göra allt mer arbete själva. Den tidigare stödfunktion som Arbetsmiljöverket tidigare utgjorde är nästan helt borta. - Arbetsmiljöverkets tid för samverkan med de regionala skyddsombuden har blivit lidande. Verkets inspektionsverksamhet inriktas helt på dev i projekt (temainspektioner) som bedrivs.

18 15 Arbetsmiljöverket återkopplar sällan eller aldrig. Vid problem på arbetsplatserna måste RSO själva återkontakta inspektörerna för att få svar. Färre inspektionsbesök på arbetsplatserna. Man måste 6:6a för att inspektörerna överhuvudtaget ska komma ut till arbetsplatser som inte är planerade av dem själva i förväg. Inspektörerna är svåra att få tag på och de kommer inte ut med mindre än att det är fara för livet. I vissa regioner har man fortfarande något av ett samarbete med inspektionen men de flesta rapporterar mer av ett "icke-samarbete". Hotell och Restaurang Facket Bedriven verksamhet 1a) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. 11) Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? lc) Har arbetsgivarenpå arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? Branschen består av många små arbetsställen där det även saknas facklig verksamhet, varför behovet av regionala skyddsombud är stort. Förbundets avdelningar fastställer verksamhetsplaner och genomför verksamheten självständigt. Huvudinriktningen är arbetsplatsbesök, skyddsronder, arbetsskadeutredningar och rehabiliteringsfrågor samt rekrytering och utbildning av de lokala skyddsombuden. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellanplanerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Förbundet omsätter medlemsantalet på cirka 3 år, vilket gör att nyrekrytering och utbildning av skyddsombud är en fråga som ständigt står på dagordningen. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har haft.,...

19 16 Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? Arbetsmiljön för hotellstädet har försämrats. Arbetet blir allt mer pressat med fler rum att städa på samma eller kortare tid. Förbundet har också lagt märke till att personalen på många arbetsställen har problem med den psykosociala arbetsmiljön på grund av de allt mer "slimmade" organisationerna. Utbildning Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Ett antal utbildningar för de regionala skyddsombuden har genomförts, med inriktning på det systematiska arbetsmiljöarbetet och förslitningsskador. Förbundet har även genomfört utbildningar med inriktning på den psykosociala arbetsmiljön mot bakgrund av de förändringar som upptäckts på arbetsställena. Externutbildning Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarna som de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. De regionala skyddsombuden deltar även i utbildningar som anordnas av LO och andra arbetsmiljöaktörer så mycket som tiden medger. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under året på lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Förbundets regionala skyddsombud talar mycket om svårigheterna att få kontakt med inspektörer på Arbetsmiljöverket. Det är även svårare att få inspektörerna att medverka vid RSOs utbildningstillfållen, vilket förbundet dock uttrycker viss förståelse för. IF Metallg

20 17 Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Av förbundets 37 avdelningar har 21 inlämnat uppgifter om att besökta arbetsplatser/företag har FHV. lb) Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? Av de arbetsställena med FHV-avtal har ett avtal som omfattar förebyggande arbetsmiljöarbete (58 procent). 1c)Har arbetsgivaren på arbetsstället upphandlatfhv i samverkan med facket? På de arbetsställena med FHV-avtal har upphandlingen skett i samverkan med det lokala facket i 273 fall (13 procent). 2. Vilkenverksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? Trots ut- och infasning av nya regionala skyddsombud så har antalet arbetsplatsbesök ökat under verksamhetsåret. En genomgående rapportering är dock att man fortfarande är för få för att täcka upp hela verksamheten. En orsak är att under verksamhetsåret 2012 genomförde förbundet en organisationsförändring, där man slog ihop 51 avdelningar till 37. Därmed fick de regionala skyddsombuden ett utökat uppdragsområde med nya kommuner, eller företag till respektive avdelning. Några av förbundens avdelningar har i och med det byggt upp nya rutiner. Dessa har inte fullt ut "satt sig" för att man skulle ha kunnat klara av hela inplanerade RSO-verksamheten under året. Från avdelningarna, både de som uppnått och de som inte uppnått målen, rapporteras att det blivit ett hårdare klimat ute på arbetsplatserna. Det har blivit svårare att få ledigt för sitt uppdrag som regionalt skyddsombud, inte minst om det förekommit neddragningar på arbetsplatsen. Ett flertal av avdelningarna har även bedrivit fadderverksamhet för att introducera nyvalda regionala skyddsombud. Några av de verksamhetsmål som RSO arbetat med under året: Alla arbetsplatser ska besökas minst en gång per år, vissa har besökts två gånger. Inventering av behov och nyrekrytering av lokala skyddsombud, arbetsplatser med fler än 4 medlemmar ska ha ett skyddsombud. För verksamhetsåret har 650 nya lokala skyddsombud tillkommit. - Planerat och genomfört utbildningar och träffar för nyvalda skyddsombud. Revidering av avdelningens handlingsplan med fokus på att rekrytera fler kvinnliga regionala skyddsombud. Under året har 50 nyvalda regionala skyddsombud tillkommit. Fortsatt systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) på arbetsplatserna samt upprättande av handlingsplaner och olika arbetsmiljöpolicyer inom den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, samt rutiner för tillbudsrapportering, och annan rådgivning till arbetsgivare och,... arbetstagare på arbetsplatserna.

Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisa - tionernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 201 4.

Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisa - tionernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 201 4. RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid 2015-04-27 2013/112 248 1 (3) Ert datum Er beteckning 2013-12-19 A 2013/4852/ARM Enheten för ekonomi och planering Kerstin Lindberg, 010-730 96 01 kerstin.lindberg@av.se

Läs mer

Uppdrag att ta fram mätbara prestationer för den verksamhet som bedrivs av regionala skyddsombud

Uppdrag att ta fram mätbara prestationer för den verksamhet som bedrivs av regionala skyddsombud 2011-11-08 AG 2011/100384 1 (9) Ert datum Er beteckning 2011-03-03 2009/2948/ARM Enheten för generaldirektörens stab Kerstin Lindberg, 08-730 92 64 arbetsmiljoverket@av.se Uppdrag att ta fram mätbara prestationer

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Resultat av inspektionen

Resultat av inspektionen ARBETSMILJÖ Datum 2015-03-30 Vår beteckning 2015/003299 Sid 1(5) Avdeiningen för inspektion JÖNKÖPINGS KOMMUN Pia Skoglund, 010-730 9817 arbetsmiljoverket@av.se 55189 lönköping Resultat av inspektionen

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011 ARBETSMILJÖAVTAL Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen Gäller från 1 juni 2011 1 2 1 Lokal arbetsmiljösamverkan... 4 2 Företagshälsovård... 5 3 Arbetsmiljöutbildning... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 2003-03 LOs utredningsmall vid TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 1 2 Utredningsmall vid tillbud och olycksfall Utredningens avsikt är att klarlägga varför tillbudet/olyckan skedde och förhindra att det

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2013-03-20 IMS 2013/9936 1 (4) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 9037 Uppsala läns landsting Box 602 751 25 UPPSALA Resultatet av inspektionen Ert org. nr 232100-0024 Arbetsställe Akademiska

Läs mer

Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket

Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket Inledning Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med arbetsmarknadens parter ta fram en vägledning för att tydliggöra

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef ARBETSMILJÖHANDBOK har 25 anställda och är en försäljningsverksamhet som har kontor och lager, (ingen produktion). VD är, kontorschef är och lagerchef är Sven Andersson VD Sven Andersson lagerchef kontorschef

Läs mer

Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre

Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre 1 2 Innehåll Förord...4 Sammanfattning...6 Inledning...7 Arbetsgivarnas skyldighet att erbjuda företagshälsovård...8 Företagshälsovård för

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn till arbetsgivare inom välfärdssektorn Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket Sveriges Kommuner och Landsting har sammanställt följande råd vid kontakt med Arbetsmiljöverket. Råden är till för dig som

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem 2015-16 Här finner du hur vi i Junsele skola och fritidshem arbetar med vår arbetsmiljö. Du har möjlighet att alltid framföra åsikter om hur du tycker att vi

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) Distriktet i Stockholm Fredrika Brickman, 010-730 9386 Projektrapport Projektnamn: Projektägare: Projektledare: In- och uthyrning av arbetskraft Ac Boel Callermo, IMA Sc Fredrika

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten

Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten ÅM-A 2010/0191 Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten Riktlinjer inkl handlingsplan för 2010 RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖARBETET UNDER 2010 Arbetsgivarens ansvar Riksåklagaren har det övergripande ansvaret

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

- Må bra på och av arbetet 1 (14)

- Må bra på och av arbetet 1 (14) DEN ARBETSMILJÖPOLITISKA PLATTFORMEN TAR SIKTE PÅ ATT VI SKA MÅ BRA PÅ OCH AV ARBETET. EN GOD BALANS MELLAN ARBETE OCH FRITID OCH EN ARBETSGEMENSKAP PRÄGLAD AV ARBETSGLÄDJE ÄR CENTRALT FÖR DETTA MÅL. ALLA

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-11-26 IRV 2014/25965 1 (11) Enheten för region väst Pia Hurtig, 010-730 98 09 Mölndals kommun Skolförvaltningen 431 82 MÖLNDAL Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1363 Arbetsställe Skolförvaltningen

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 1 (6) 2014-12-17. Dnr 897-14

Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 1 (6) 2014-12-17. Dnr 897-14 1 (6) 2014-12-17 Dnr 897-14 Verksamhetsstöd, HR Liisa Falk, personalhandläggare Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 Handlingsplanen har utarbetats i enlighet

Läs mer

TCO GRANSKAR: SKYDDSOMBUDENS CHANS ATT SKYDDA #7/12

TCO GRANSKAR: SKYDDSOMBUDENS CHANS ATT SKYDDA #7/12 TCO GRANSKAR: SKYDDSOMBUDENS CHANS ATT SKYDDA #7/12 Förutsättningarna för TCO-förbundens 30 000 skyddsombud 2012. En undersökning om lokalt arbetsmiljöarbete. 2012-10-20 Författare Jana Fromm Avdelningen

Läs mer

1(1) Datum 2013-10-21 Handläggare Personalstrateg Johan Lexfors Kommunledningskontoret Personalavdelningen 0451-26 80 99 johan.lexfors@hassleholm.se Riktlinjer för praktikplatser gällande praktikanter

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror

Läs mer

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Problem: Det finns en mycket samstämmig bild av hur sjukskrivningarna ser ut och förändras. Vi ser hur kvinnors sjukskrivningar ökar och vi

Läs mer

Revisionsrapport. Kalmar kommun

Revisionsrapport. Kalmar kommun Revisionsrapport Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Kalmar kommun Stefan Wik Cert. kommunal revisor maj månad 2012 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Iakttagelser

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning 2013-10-03 IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, 010-730 9480 Elzbieta Jeppson, 019-730 9341 Kumla kommun 692

Läs mer