Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisationernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 2013.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisationernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 2013."

Transkript

1 RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid / (3) Ert datum Er beteckning A2012/4136/ARM Enheten för ekonomi och planering Kerstin Lindberg, Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisationernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet Arbetsmiljöverket ska enligt återrapporteringskravet i regleringsbrevet för år 2013 rapportera en sammanställning av de centrala arbetstagarorganisationernas (LO, TCO, Saco och Svenska Hamnsarbetarförbundet) redovisningar för regional skyddsombudsverksamhet Redovisningen ska göras i enlighet med Arbetsmiljöverkets rapport "Uppdrag att ta fram mätbara prestationer för den verksamhets som bedrivs av regionala skyddsombud" enligt följande prestationer: 1. Antal regionala skyddsombud 2. Antal årsarbetskrafter regionala skyddsombud 3. Antal arbetsställen 4. Antal besök på arbetsställen och dess huvudsakliga inriktning 5. Rådgivning per telefon och epost 6. Utbildning internt 7. Utbildning externt 8. Utbildningskostnad 9. Totalkostnad samt bidrag De centrala arbetatagarorganisationerna har redovisat de flesta av de mätbara prestationerna enligt Arbetsmiljöverkets förslag (se bilaga 1-4). Centralorganisationernas redovisning finns sammanställt i tabellen på sid 2. När det gäller inriktning på arbetsställebesöken så har det varit svår att få jämförbara redovisningar och de procenttal som finns med i tabellen är antagna värden utifrån slutredovisningarna. Rådgivning på telefon och epost har också varit svårt att utläsa av underlaget. Saco är den enda centralorganisation som redovisat detta. Beräkning av antal timmar för utbildning internt och extern går inte att få ut av LO:s redovisning men enligt LO har de nu ett system så att de kan redovisa utbildningstimmar för Enligt uppgift från LO har de fått uppskov av Postadress: Stockholm Besöksadress: Lindhagensgatan 133, Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Webbplats: Organisationsnummer:

2 RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid / (3) Arbetsmarknadsdepartementet när det gäller dessa prestationer inklusive rådgivning per telefon & epost. Bifogar även LO:s verksamhetsberättelse 2013 för det fackliga standardiseringsarbetet inom arbetsmiljöområdet (LO, TCO och Saco samordnar standardiseringsarbetet inom arbetsmiljöområdet i ASTA, LO har sekretariatet), se bilaga 5. Centralorganisationernas redovisning av de mätbara prestationerna Mätbar prestation LO TCO Saco SHF Totalt 1. Antal regionala skyddsombud Antal årsarbetskrafter regionala skyddsombud Antal arbetsställen Antal besök på arbetsställen och SAM 80% 60% 67% Ingen uppgift Teknik 0% 2% 0% Ingen uppgift Yrkeshygien 0% 3% 0% Ingen uppgift Med/social 20% 35% 33% Ingen uppgift 4. Rådgivning per telefon Går ej att utläsa % av Finns ingen uppgift Sker rådgivning men finns årsarbetstiden (antal = 24% om detta inget sifferunderlag ) 6. Utbildning internt Kan inte få fram en total siffra svaren från förbundsavdelningarna varierar ibland saknas siffror 7. Utbildning externt Kan inte få fram en total siffra svaren från förbundsavdelningarna varierar ibland saknas siffror 8. Utbildningskostnad Totalkostnad samt därav bidrag Källa: LO, TCO, Saco och Svenska Hamnarbetarförbundets slutrapporter för RSO-verksamhet 2013 (bilaga 1-4) Blåmarkering: Antagna värden utifrån underlaget i slutrapporterna

3 RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid / (3) Redovisning av Arbetsmiljöverkets transfereringar 2013 Utdelning av medel för Regional skyddsombudsverksamhet (tkr) RSO-verksamhet Standardisering Totalt Beviljade bidrag Utbetalat 2013 LO TCO Saco SHF Summa Källa Agresso, Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2013, sid 30 Bilagor Bilaga 1-2 LO:s slutredovisning av den regionala skyddsombudsverksamheten för 2013 Bilaga 3-5 TCO Återrapportering ac TCO-förbundens RSO-verksamhet 2013 Bilaga 6-9 Saco:s redovisning av verksamhet med de regionala skyddsombud år 2013 verksamheten 2014 Bilaga 10 Svenska hamnarbetarförbundet Redovisning av Svenska hamnarbetarförbundets regionala skyddsverksamhet 2013 Bilaga 11 Redovisning av 2013 års standardiseringsmedel verksamhetsberättelse 2013

4 /5: ENHETMANDLÄGGARE Arbetslivsenheten /Christina Järnstedt DATUM DIARIENUMMER ERT DATUM ER REFERENS Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan Stockholm ye Slutredovisning och rekvisition av resterade medel för den regionala skyddsombudsverksamheten 2013 LO och dess förbund inkommer härmed med slutredovisningen av förbundens regionala skyddsombudsverksamhet för LO har för 2013 års regionala skyddsombudsverksamhet beviljats kronor. Berörda av den regionala skyddsombudsverksamheten var under 2013, arbetsställen med medlemmar. Antalet regionala skyddsombud var Iniedande information och kommentarer LO har sedan 2007 års återrapportering av verksamheten ställt frågan om vilka konsekvenser neddragningarna av Arbetsmiljöverkets resurser haft på den regionala skyddsombudsverksamheten. Fler och fler förbunds regionala skyddsombud har genom åren kunnat redovisa negativa effekter på lokal nivå. För 2013 rapporteras ytterligare minskningar av antalet arbetsplatsbesök från Arbetsmiljöinspektionen, ytterligare försvagat stöd även till arbetsgivarsidan, längre handläggningstider, brister i tillgången till inspektionsmeddelanden samt en successiv övervältring av ansvaret för uppföljningar av inspektionsbesök på de regionala skyddsombuden. För verksamhetsåret 2013 ser vi en ännu mer oroande utveckling. De beskrivna trendema består. Samtidigt vittnar redovisningen om en generell uppfattning bland de regionala skyddsombuden om att det råder en viss rättsosäkerhet gällande beslut. När regionala skyddsombud vänt sig till Arbetsmiljöinspektionen för att få hjälp och råd, har förbunden kunnat notera att det ges olika tolkningar av lagstiftningen beroende på vilket inspektionsdistrikt som kontaktats. LO och LO-förbundens regionala skyddsombud påbörjade under 2013 ett riktad tvärfacklig insats för att kartlägga hur arbetsmiljön hanteras på små och medelstora arbetsplatser där det finns anställda som är tillfällig/extem personal inldusive entreprenadanställda. Projektet, som pågår till halvårsskiftet 2014, utgörs av en samordnad insats av förbundens regionala avseende små och medelstora arbetsplatsers arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet, riskbedömning introduktion och arbetsanpassning för tillfållig/extem personal. Detta sker i POSTADRESS Stockholma"."\ BESÖKSADRESS Bamhusgatan18 TELEFON TELEFAX E- POST NEMSIDA ORGANISATIONSNUMMER BANKGIRO PLUSGIRO Landsorganisationen i 5verige

5 2 samband med de regionala skyddsombudens normala arbetsplatsbesök på företagen och, avseende arbetsmiljön för eventuell inhyrd/inlånad alternativt entreprenadarbetstagare, oavsett förbundstillhörighet. Kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor beaktas. och syftet är att utröna vilka eventuella arbetsmiljöproblem som finns för den aktuella gruppen arbetstagare och vilket behov av åtgärder som föreligger. Förbundens verksamhetsredovisning Av LOs 14 förbund bedriver 13 förbund med sina respektive förbundsavdelningar eller regioner regionala skyddsombudsverksamhet. Verksamheten styrs utifrån upprättad överenskommelse mellan LO och respektive förbund samt via förbundens arbetsordning för de regionala skyddsombuden samt upprättande av årliga verksamhetsplaner med uppföljning och utvärdering. Byggnads Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. I byggavtalet är frågan om företagshälsovård reglerad. De allra flesta företag med kollektivavtal har tecknat överenskommelse om företagshälsovård(cirka 70 procent) men innehållet i FHV-avtalen varierar stort. 11) Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar ned förebyggande arbetsmiljöarbete? Enligt kollektivavtalet ska.fhv bygga på en helhetssyn på arbetsmiljöverksamheten och omfatta frågor om arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetslivsrehabilitering. FHV ska i allt väsentligt arbeta förebyggande och utgöra en expertfunktion inom området arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering. Förbundet skriver: "Det ska framhållas att den nivå vi hade när Bygghälsan fanns kommer vi aldrig att uppnå. Det saknas en företagshälsovård med kunskap om branschen." le) Har arbetsgivaren på arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? Nej, facket är i det stora hela inte inblandat i upphandling eller innehållet i företagshälsovården. 2. Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombuden på arbetsplatsnivå? Den av regionerna planerade RSO-verksamheten har genomförts enligt verksamhetsplanen, vilket inneburit traditionella arbetsplatsbesök med skyddsronder. På arbetsplatserna har RSO varit skyddsombud samt arbetsgivar behjälpliga med att få till stånd ett systematiskt arbetsmiljöarbetet och övrig

6 3 skyddsverksamhet. Det kan märkas en ökning av arbetsgivare som hör av sig för att ta hjälp av och föra en dialog med RSO om olika arbetsmiljöproblem. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellanplanerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Ingen förändringjämfört med föregående verksamhetsår. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojektoch i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har hafi. RSO har deltagit i olika specialprojekt som byggnadsställningar, asbest och damm inklusive hur man använder olika utrustningar för att undvika skador på grund av dammexponering. Dessutom projekt om mögelproblematiken vid renovering och tillbyggnadsarbeten. Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? På delade arbetsplatser med utländska företag samt utländsk arbetskraft så har dessa sämre arbetsmiljövillkor än andra. Utbildning Internutbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Den interna RSO-utbildningen riktade sig till nyvalda RSO. Utbildningstiden var 40 timmar. I denna utbildning tas genusperspektivet upp, bland annat problem på arbetsplatserna med separata ombyten och duschmöjligheter. Frågan är också att på många ställen förekommer trakasserier av kvinnlig personal, något som blir ett arbetsmiljöproblem. Denna fråga står högt på agendan när det gäller skyddsombuds-/regionala skyddsombudsverksamhetenoch då först och främst i informationssyfte. Externutbildning Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarnasom de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret,samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar.

7 4 Förbundsregionerna kallar skyddsombuden till både grund- och vidareutbildning där RSO medverkar och där utbildningsinnehållet utgår från byggbranschens specifika arbetsmiljöproblem kopplat till lagstiftningen. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under året på lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Neddragningen av personella resurser på Arbetsmiljöverket upplevs som ett stort problem. Vid kontakter med verket rapporterar RSO att sakkunskap oftast verkar saknas. Inspektörer med flera vet inget om byggbranschen. Om det är Arbetsmiljöverkets ambition att bara ha generalister, anser förbundet att man sakligt är ute på fel väg. RSO märker detta bland annat genom att arbetsgivare allt oftare söker stöd och råd och inte nöjer sig med att gå in på en snygg hemsida för att söka information. Elektrikerna Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Företagshälsovård finns på 90 procent av de arbetsplatser som de regionala skyddsombuden besökt under verksamhetsåret. Avtalen skiljer sig dock åt, allt från "husdoktor"-innehåll till mer omfattande avtal. Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? De större koncernerna och företagen har bra och omfattande FHV-avtal som även omfattar förebyggande arbetsmiljöarbete. Har arbetsgivaren på arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? Det är sällan eller aldrig så att FHV är upphandlad i samverkanmed skyddsombuden/facket. 2. Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombuden på arbetsplatsnivå? Verksamheten har utgått ifrån verksamhetsplanen och tillgängliga resurser, med inriktning på att genomföra skyddsronder på arbetsplatser med obefmtligt eller dåligt organiserat systematiskt arbetsmiljöarbete. Antalet arbetsplatser (som är större än antalet arbetsställen) uppgick till stycken under Arbetet bedrivs normalt enligt den branschchecklista för gemensamma skyddsronder som finns för el-/teknikbranschen. Effekterna av dålig arbetsmiljö är mycket stora för byggbranschen, bland annat bristande samordning och kommunikation mellan V beställare, byggare och underentreprenörer.

8 5 Det finns hos arbetsgivama ett synsätt om att ansvar för säkerheten ska tryckas nedåt i byggarbetsplatsorganisationen och flyttas nedåt i entreprenadkedjorna. I förlängningen riskerar ansvaret att ligga på individnivå. På individnivå ges inte resurser, tid och befogenheter att utföra arbetet säkert för sig själv och de övriga på den samordnade arbetsplatsen. Detta synsätt behöver stävjas och ansvaret måste tas av den som har de rätta befogenheterna så att tillräcklig tid resurser avsätts för säkerhetsarbetet. Idag hamnar säkerhetsarbetet i sekundär position och det primära är alltid produktionen, en produktion som är starkt präglad av uppdrivet arbetstempo och inte är anpassad efter arbetstagama utan för att uppnå målet med en linjär byggproduktion. Den pågående förändringen att varje arbetsplatsbesök tar mer i tid i anspråk fortsätter, då det blir mer komplicerade arbetsmiljöproblem i kombination med låg kompetens hos framförallt de mindre företagen i elinstallationsbranschenoch byggföretagen. En otydlighet hos BAS-U vad gäller samordna arbetsmiljön mellan de stora antalet entreprenörer finns och kommunikationen måste förbättras, ett tydligare underentreprenörsperspektiv krävs i hur en byggarbetsplats samordnas och organiseras. För elföretag i byggbranschen är arbetsmiljöproblemen desamma som tidigare: det uppskruvade tempot, fallolyckor, och damm. Vad gäller elsäkerheten så har installationsbranschen inga dödsolyckor på grund av el. Däremot ökar sjukskrivningarna på grund av elolyckor. På energisidan har mer allvarliga elolyckor och dödsolyckor skett under de senaste åren. Dödsolyckorna för 2013 var dock inte orsakade av el. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet enligt verksamhetsplan och faktiskt utfall. Effekterna av planerad verksamhet har inte uppnåtts. Ett viktigt skäl är att de regionala skyddsombuden allt mer tvingas till akuta insatser på byggarbetsplatsema där antalet aktiva lokala skyddsombud har minskat. Hälften av förbundets medlemmar arbetar på arbetsplatser som helt saknar lokalt skyddsombud. Detta kan ses som ett symtom på hur lågt prioriterat säkerhetsarbetet är och flera skyddsombud vittnar om hur de motarbetas som skyddsombud när det gäller att arbeta förebyggande och systematiskt. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i så fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har hafi samt vilken effekt det/de har hafi. Förbundets regionala skyddsombud har deltagit i LOs och förbundens tvärfackliga RSO-projekt gällande tillfålligt/externt anställda. Syftet med projektet är att kartlägga arbetsmiljön för de anställda som är inne på små arbetsplatser som inhyrda/inlånade eller i entreprenadverksamhet. Inom byggsektorn har förbundets RSO deltagit i projektet "En säker arbetsplats"....

9 6 Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? Se under bedriven verksamhet samt under punkten effekter av verksamheten. Utbildning Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Förbundet har genomfört tre utbildningsdagar för sina regionala skyddsombud med teman utifrån dem som framgår under bedriven verksamhet. Utöver detta har 26 regionala skyddsombud genomgått utbildning i arbetsmiljöbrott, olycksfallsutredning, säkerhetsfrågor för hantverksbilar och hantering av risker i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarnasom de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. Förbundets regionala skyddsombud deltar normalt tillsammans med motparten i gemensamma seminarier kring arbetsmiljö och säkerhet där vi samverkar för att utbilda arbetsmiljöansvariga chefer och skyddsombud. På dessa partgemensamma träffar har 300 deltagare deltagit under året. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under åretpå lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Fastig hets Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Av besökta arbetsställen hade 401 FHV-avtal, alltså 30 procent. Förbundets uppfattning är att FlIV-anslutning är vanligare inom större företagen på fastighetssidan men däremot ovanligt inom städbranschen.

10 7 1b) Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? Endast en minoritet av företagen har förebyggande arbetsmiljöarbete med i sina FFIV-avtal,men dessa tjänster köps till som en extra tjänst då företagen ser ett behov. lc) Har arbetsgivarenpå arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? Där det finns en klubbverksamhet på större företag fungerar det i huvudsak med samverkan mellan arbetsgivare och fack vid upphandlingen av FHV. På små arbetsplatser utan facklig klubbverksamhet är det mycket sällsynt med samverkan mellan parterna vid upphandling av FHV. Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? I verksamhetsplanen för 2013 var målsättningen att rekrytera och öka antalet skyddsombud från 981 till Vid årets utgång hade målet nåtts med lokala skyddsombud. De regionala skyddsombuden har under året genomfört och registrerat skyddsprotokoll, man har även medverkat vid olycksfallsutredningar och arbetsanpassning/rehabiliteringsärenden.vid arbetsplatsbesök har frågor om introduktion, information och vägledningsmaterial spridits. Vidare har de regionala skyddsombuden rekryterat skyddsombud till som arbetsmiljöutbildningar. 78 skyddsombudhar genomfört dessa utbildningar under året. Inom grundutbildningen har 81 utbildningstillfållen genomförts. Olika temadagar har under året genomförts för skyddsombuden om fallolyckor/arbete på hög höjd och konsekvensanalys vid organisationsförändringar. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Förbundet anser att bedömning av effekter av det förebyggande arbetsmiljöarbetet inte är mätbart. Förbundet är ett serviceförbund med stor genomströmning. Många av medlemmarna som även innehar ett fackligt uppdrag som skyddsombud slutar sina anställningar för att gå vidare i arbetslivet, vilket innebär att det är ett stort arbete att hålla en konstant nivå av antalet lokala skyddsombud. Vidare är det inte i första hand olyckor som är förbundets medelemmars största arbetsmiljöproblem utan snarare förslitningsskador, stress, och dåligt inflytande över arbetsuppgifterna. Förbundets bedömning är att de regionala skyddsombudens närvaro på arbetsplatserna bidrar till att rikta fokus på arbetsmiljöfrågorna och i förlängningen motverkan av ohälsa. Av de mätbara målen nämner förbundet två där man uppnått framgång. Det ena gäller ökningen av antalet skyddsombud och det andra gäller rekryteringen av skyddsombud till vidareutbildning. Vad gäller antalet skyddsrondervar målsättningen men utfallet blev Måluppfyllelsen hindrades av brist på personella resurser, något som i sin tur berodde på de ekonomiska förutsättningarna.

11 8 Ange om de regionala skyddsombuden Törutom det vanliga verk.samhetsarbetet)har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har haft. Under den europeiska arbetsmiljöveckan gjordes riktade insatser av de regionala skyddsombuden via 114 skyddsronder med inriktning på EU-temat "Samverkan för att förebygga arbetsmiljörisker". I samband med detta genomfördes via de regionala skyddsombuden lokala skyddsombuden 562 skyddsronder på de lokala arbetsplatserna utifrån EU-temat. Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat dllförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? De psykosociala arbetsmiljöproblemen ökar. Stress och obefintliga påverkningsmöjligheter i arbetet men även arbetstidsfrågoma blir allt mer aktuella, framför allt via de delade turerna och obetald övertid; städbranschen är i dessa frågor extra utsatt. Utbildning Internutbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. 40 regionala skyddsombud deltog i de regionala temadagarna om fallolyckor på hög höjd samt konsekvensanalyser vid organisationsförändring som pågick under. Totalt omfattade utbildningen via dessa temadagar 640 timmar. 7 regionala skyddsombud har genomgått funktionsutbildning för RSO; sammanlagt 168 timmar. 3 regionala skyddsombud har genomgått totalt 72 timmars utbildning om fysiska och psykosociala arbetsbelastningar. Utföraren /utbildningssamordnaren har i uppdrag att se till att utbildningarna innefattar beaktande av kvinnors och mäns olika förutsättningar. Externutbildning 7.Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarna som de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. - De regionala skyddsombuden har ansvarat för sammanlagt 22 tema- /utbildningsdagar med innehåll som fallolyckor/hög höjd för

12 9 skyddskommitt&r samt konsekvensanalys vid förändringar. Totalt omfattade dessa utbildningar 176 timmar. Sammanlagt har de regionala skyddsombuden genomfört 15 grundutbildningar för skyddsombud totalt antal timmar: 600. Samtliga beslut som tas i förbundet måste motiveras utifrån ett jämställdhetsperspektiv, varför detta även ska ingå i förbundets utbildningsinsatser. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under åretpå lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Rapporterna från förbundets regioner varierar. En sammantagen bild är dock att de regionala skyddsombuden upplever att de får allt mindre stöd från arbetsmiljöinspektörerna. GS Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Av 954 besökta arbetsställen hade 444 FHV- avtal, alltså 46 procent. Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? Av de 444 arbetsställena med FHV-avtal har 144 ett avtal som omfattar förebyggande arbetsmiljöarbete (32 procent). Har arbetsgivarenpå arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? På de 444 företagen med FHV-avtal har samverkan med facket vid upphandling skett vid 70 tillfällen (cirka 16 procent). Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? Fokus har fortsatt under verksamhetsåret legat på det systematiska arbetsmiljöarbetet och den fortsatta processen med att få det att fungera. De regionala skyddsombuden har i en liten skala även medverkat i Arbetsmiljöverkets insats "Insats i skogen" Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellanplanerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Efter att förbundet haft en ökning av antalet regionala skyddsombud noterades en minskning. Under 2013 års verksamhet var 96 RSO verksamma. Under året rapporterade fler avdelningar en ökning av antalet genomförda skyddsronder av de V

13 10 regionala skyddsombuden. Antalet skulle behöva ökas ytterligare men det kräver även ett utökat statsbidrag till RSO-verksamheten. Ange om de regionala skyddsombuden (frutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har hafi samt vilken effekt det/de har haft. De regionala skyddsombuden har deltagit vid parternas organ Prevents konferenser med tema "Risker i skogen". Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? Inga inrapporterade förändringar jämfört med verksamhetsåret Utbildning Internutbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Under verksamhetsåret har förbundet sammankallat sina regionala skyddsombud till utbildningsinsatser, om bland annat rollen som RSO. Regionala skyddsombud deltog också i Prevents och SLAs konferenser/utbildningar om risker i skogen. Dessutom har utbildningar genomförts tillsammans med TMF gällande maskinkörkortet. Externutbildning Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarna som de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. De regionala skyddsombuden har på avdelningsnivå utbildat lokala skyddsombud i det systematiska arbetsmiljöarbetet samt belastningsergonomi. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under åretpå lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Allt fler signaler inkommer från regionala skyddsombud om problem vid kontakt med Arbetsmiljöverket. Inspektionen hinner inte följa upp olyckor på ett tillfredställande sätt och det är svårigheter att få ut inspektionen till arbetsplatserna när de regionala skyddsombuden ser behov av detta. 1grunden är det ett

14 11 resursproblem som i förlängningen försämrar stödet för RSO och riskerar att arbetsmiljön försämras. Handels Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Av besökta arbetsställen hade 37 procent tillgång till FHV Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? De mindre företagen har normalt nollavtal, det vill säga avtal enligt vilka det anslutna företaget betalar en grundavgift till FHV och därefter endast för de tjänster som faktiskt utnyttjas. Har arbetsgivaren på arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? På de 37 procent av arbetsställena med tillgång till FFIVhar upphandlingen skett i samverkan med facket i endast i 10procent av fallen. 2. Vilkenverksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? Även för 2013 års verksamhet var krafttag mot butiksrånen en prioriterad ftåga för hela förbundet och dess regionala skyddsombud. När ett rån har skett så har RSO stöttat med efterhjälpande insatser i så många fall som möjligt detta för att både kartlägga vilka risker som behöver åtgärdas och höja säkerhetsnivånpå arbetsplatsen. Under året har RSO genomfört riktade besök för att höja beredskapen vid rån, hot och våld och hur man upprättar handlingsplaner som även inkluderar säkerhetsutbildning för de anställda. Man har även vid dessa besök utgått ifrån 13 punktsprogrammet "Skydd mot rån i handeln" samt webbutbildningen "Säker i butik". Vid gemensamma aktiviteter mellan förbundsavdelningarnas regionala skyddsombud har riktade insatser genomförts i form av att besöka köpcentra för att se över arbetsmiljöfrågorna i butikerna (säkerhet i butik, trucksäkerhet, alternativ anslutning till FHV med mera). Dessutom riktade insatser mot prioriterade arbetsplatser för att se till att rekrytera skyddsombud och erbjuda dessa utbildning. Under den europeiska arbetsmiljöveckan görs traditionellt riktade arbetsplatsbesök av förbundet samtliga regionala skyddsombud, så även under 2013 års verksamhetsår. Under året har de regionala skyddsombuden vid arbetsplatsbesöken genomfört skyddsronder med huvudinriktning på att förebygga de psykosociala 4--

15 12 arbetsmiljöproblemen samt tittat på arbetsplatsens utformning och arbetsorganisation. Andra frågor som de regionala skyddsombudenhar inriktat sig på under verksamhetsåret rör trucksäkerhet, brandskydd, ventilation. De regionala skyddsombuden rapporterar att ritningsgranskning inte sker i den omfattning som det finns behov av vid nybyggnad och ombyggnation. Förbundet pekat ut den regionala skyddsombudsverksamheten som ett prioriterat område med tydligt satta måltal, på avdelning och individnivå (per RS0). Målet är att alla berörda arbetsplatser ska besökas under en treårsperiod. Detta gäller planerade besök. Måltalen introducerades under 2010 och efterlevandenivån kunde bödas mätas 2011 och kan framöver justeras för att anpassas till arbetslivets utveckling. Målet för verksamhetsåret 2013 var arbetsplatsbesök och besök genomfördes. Detta inkluderar inte de återbesök som genomförts, så måluppfyllelsen för året är 97 procent. 3. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellanplanerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Insatserna av förbundets regionala skyddsombud har inneburit att en avsevärd mängd fysiska risker har avvärjts som hade kunnat leda till olyckor/skador och problem för förbundets medlemmar. De psykosociala arbetsmiljöproblemenhar kunnat förebyggas bättre tack vare de regionala skyddsombudens insatser. Medvetenheten om rån, hot och våld har ökat bland arbetsgivare och anställda och leder många fall till att sökerhetsåtgärder vidtagits. Butiksrånen har dock ökat för första gången på tre år och förbundet vet inte riktigt vad detta beror på. Butiksrånen kommer att öka med 11 procent jämfört med 2012 enligt uppgifter från BRÅ. I antal är det 818 rån mot 734 året innan. Rån med skjutvapen ökar med 21 procent jämfört med 2012, vilket i sig är mycket oroande eftersom det är den grova brottsligheten som står bakom och det blir mer omfattande skador för butikanställd personal. Förbundet har erhållit rapporter om ökad stress på arbetsplatserna som leder till försämringar i den psykosociala arbetsmiljön. Det har även blivit sämre villkor för skyddsombuden och medlemmarna på arbetsplatserna. Ensamarbete har ökat i mindre butiker och då framför allt i köpcentra och gallerior. Positivt är att kunskapsnivån ökar bland de lokala skyddsombuden gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet och det fnms ett ökat engagemang för arbetsmiljöfrågorna. Ett flertal av förbudets avdelningar rapporterar en liten ökning av antalet skyddsombud. Under 2013 fanns lokala skyddsombud och 381 huvudskyddsombud. De regionala skyddsombuden har varit mer aktiva under året att lägga så kallade 6:6a, det vill säga krav på att arbetsgivaren ska åtgärda. Dessa har omfattat både fysiska som psykiska karaktär exempelvis krav på sluten kontanthanteringssystem, krav på larm och titthål, halkrisker, brandförebyggande åtgärder, trånga utrymmen som inkluderar såväl toalett som städ och lager. Övriga krav gäller undersökning d

16 13 och riskbedömning av psykosociala förhållanden, förebygga kränkande särbehandling, felaktiga motiveringar för kameraövervakning, kyla i butik, ventilation, urkopplat brandlarm, tunga och ensidiga lyft samt undermåliga truckar och saxlyftar. Ange om de regionala skyddsombuden Törutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehållprojektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har haft. Många av de regionala skyddsombuden har varit involverade i så kallade trygghetsprojekt som genomförts i samarbete med banker, kommuner, Svensk Handel, och polisen i landet. Syftet är att genom fårre kontanter och ökad kortanvändning minska butiksrånen. Man har även deltagit i olika arbetsmiljöprojekt. Exempel: Trygg i centrum tillsammans med innerstaden AB i Göteborg, Säker i butik med Malmö, Citysamverkan, LOs och förbundens tvärfackliga RSO-projekt om tillfällig/extern personal, projektet i Sundsvall om rån, hot och våld tillsammans med Svensk Handel och polisen. Detta samarbete har även genomförts med två seminarier i ämnet. Förändringar Ardet någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? Att företagen allt mer anlitar bemanningsföretag påverkar arbetsmiljön och säkerhetsklimatet. De viktiga efterhjälpande krishanteringsinsatsema uppvisar fortsatta brister och det fmna fortfarande stora problem med ensamarbete, raster och pauser. Ytterligare rapporteringar från de regionala skyddsombuden gäller: Mer upplevda kränkningar, totalt sett mer psykosociala frågor som tas upp. Problem för inhyrd personal kvarstår som tidigare verksamhetsår. Slimmande organisationer gör att fårre ska göra mer och detta märks i den psykosociala arbetsmiljön. Hårdare socialt klimat. Det har blivit tyngre och mer ifrågasättande för lokala skyddsombud att driva frågor gentemot arbetsgivaren. Skyddsombuden/medlemmarnavågar inte ta upp arbetsmiljöproblem med arbetsgivarna med risk att förlora arbetet. Sämre kunskaper hos arbetsgivarna gällande AML och dess föreskrifter och framför allt hos de små företagen. Avsaknad av en kvalitetssäkrad FITVi många små företag gör att arbetsanpassning och rehabilitering behandlas med okunskap eller helt uteblir. Utbildning Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av,

17 14 samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Under året har regionala skyddsombuden genomgått en tvådagars vidareutbildning i "Praktiskt RSO". Andra utbildningsinsatser har varit i trucksäkerhet, ritningsgranskning, kameraövervakning, hemgångskontroller, kränkande särbehandling, samt juridiken kring hur man driver arbetsmiljöärenden. Inom frisörområdet har kunskaperna ökat om hur en skyddsrond ska genomfdras i salong. Andra utbildningsinslag har varit om att ta det svåra samtalet och hur man lär sig hur olika människor reagerar i olika kriser och relationer och hur man bemöter människor i kris. Aspekten kvinnor och mäns skilda förutsättningar har beaktas i utbildningarna exempelvis gällande arbetstidens förläggning, arbetsorganisation, tunga lyft, monotona kassapass, och arbetsskador samt att kvinnor och män reagerar olika vid krissituationer. Extern utbildning 7. Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarna som de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. De regionala skyddsombuden har medverkat i grundutbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete för de lokala skyddsombuden. RSO har även medverkat vid olika arbetsmiljökonferenser för de lokala skyddsombuden där det bland annat handlat om säkerhetsutbildning gällande hot och våld. Andra utbildningsinslag där de regionala skyddsombuden deltagit gäller ergonomi och arbetsskador samt genusteknik genom FHV. Andra rör trucksäkerhet och KIA metoden (lyft och dra) samt konflikthantering. Genusperspektivet har belysts i utbildningama, till exempel genom att man i samband med KIA metoden visade på skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller tunga lyft. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under året på lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Många regionala skyddsombud beskriver som tidigare år att det blir allt svårare att ha ett samarbete med inspektörerna, nedan följer några utdrag ur rapporterna: Inspektioner inom Handels område har markant sjunkit på grund av att det finns allt fårre inspektörer att tillgå. Vid rån och paragraf 2-anmälningar som inspektörema tidigare åkt ut på har dessa besök minskat helt eller upphört. De regionala skyddsombuden är mycket oroade över det som sker inom Arbetsmiljöverket, man känner inte längre att Arbetsmiljöverket är ett stöd för dem. Verkets allt knappare resurser gör att de regionala skyddsombuden måste göra allt mer arbete själva. Den tidigare stödfunktion som Arbetsmiljöverket tidigare utgjorde är nästan helt borta. - Arbetsmiljöverkets tid för samverkan med de regionala skyddsombuden har blivit lidande. Verkets inspektionsverksamhet inriktas helt på dev i projekt (temainspektioner) som bedrivs.

18 15 Arbetsmiljöverket återkopplar sällan eller aldrig. Vid problem på arbetsplatserna måste RSO själva återkontakta inspektörerna för att få svar. Färre inspektionsbesök på arbetsplatserna. Man måste 6:6a för att inspektörerna överhuvudtaget ska komma ut till arbetsplatser som inte är planerade av dem själva i förväg. Inspektörerna är svåra att få tag på och de kommer inte ut med mindre än att det är fara för livet. I vissa regioner har man fortfarande något av ett samarbete med inspektionen men de flesta rapporterar mer av ett "icke-samarbete". Hotell och Restaurang Facket Bedriven verksamhet 1a) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. 11) Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? lc) Har arbetsgivarenpå arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? Branschen består av många små arbetsställen där det även saknas facklig verksamhet, varför behovet av regionala skyddsombud är stort. Förbundets avdelningar fastställer verksamhetsplaner och genomför verksamheten självständigt. Huvudinriktningen är arbetsplatsbesök, skyddsronder, arbetsskadeutredningar och rehabiliteringsfrågor samt rekrytering och utbildning av de lokala skyddsombuden. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellanplanerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Förbundet omsätter medlemsantalet på cirka 3 år, vilket gör att nyrekrytering och utbildning av skyddsombud är en fråga som ständigt står på dagordningen. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har haft.,...

19 16 Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? Arbetsmiljön för hotellstädet har försämrats. Arbetet blir allt mer pressat med fler rum att städa på samma eller kortare tid. Förbundet har också lagt märke till att personalen på många arbetsställen har problem med den psykosociala arbetsmiljön på grund av de allt mer "slimmade" organisationerna. Utbildning Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Ett antal utbildningar för de regionala skyddsombuden har genomförts, med inriktning på det systematiska arbetsmiljöarbetet och förslitningsskador. Förbundet har även genomfört utbildningar med inriktning på den psykosociala arbetsmiljön mot bakgrund av de förändringar som upptäckts på arbetsställena. Externutbildning Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarna som de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. De regionala skyddsombuden deltar även i utbildningar som anordnas av LO och andra arbetsmiljöaktörer så mycket som tiden medger. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under året på lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Förbundets regionala skyddsombud talar mycket om svårigheterna att få kontakt med inspektörer på Arbetsmiljöverket. Det är även svårare att få inspektörerna att medverka vid RSOs utbildningstillfållen, vilket förbundet dock uttrycker viss förståelse för. IF Metallg

20 17 Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Av förbundets 37 avdelningar har 21 inlämnat uppgifter om att besökta arbetsplatser/företag har FHV. lb) Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? Av de arbetsställena med FHV-avtal har ett avtal som omfattar förebyggande arbetsmiljöarbete (58 procent). 1c)Har arbetsgivaren på arbetsstället upphandlatfhv i samverkan med facket? På de arbetsställena med FHV-avtal har upphandlingen skett i samverkan med det lokala facket i 273 fall (13 procent). 2. Vilkenverksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? Trots ut- och infasning av nya regionala skyddsombud så har antalet arbetsplatsbesök ökat under verksamhetsåret. En genomgående rapportering är dock att man fortfarande är för få för att täcka upp hela verksamheten. En orsak är att under verksamhetsåret 2012 genomförde förbundet en organisationsförändring, där man slog ihop 51 avdelningar till 37. Därmed fick de regionala skyddsombuden ett utökat uppdragsområde med nya kommuner, eller företag till respektive avdelning. Några av förbundens avdelningar har i och med det byggt upp nya rutiner. Dessa har inte fullt ut "satt sig" för att man skulle ha kunnat klara av hela inplanerade RSO-verksamheten under året. Från avdelningarna, både de som uppnått och de som inte uppnått målen, rapporteras att det blivit ett hårdare klimat ute på arbetsplatserna. Det har blivit svårare att få ledigt för sitt uppdrag som regionalt skyddsombud, inte minst om det förekommit neddragningar på arbetsplatsen. Ett flertal av avdelningarna har även bedrivit fadderverksamhet för att introducera nyvalda regionala skyddsombud. Några av de verksamhetsmål som RSO arbetat med under året: Alla arbetsplatser ska besökas minst en gång per år, vissa har besökts två gånger. Inventering av behov och nyrekrytering av lokala skyddsombud, arbetsplatser med fler än 4 medlemmar ska ha ett skyddsombud. För verksamhetsåret har 650 nya lokala skyddsombud tillkommit. - Planerat och genomfört utbildningar och träffar för nyvalda skyddsombud. Revidering av avdelningens handlingsplan med fokus på att rekrytera fler kvinnliga regionala skyddsombud. Under året har 50 nyvalda regionala skyddsombud tillkommit. Fortsatt systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) på arbetsplatserna samt upprättande av handlingsplaner och olika arbetsmiljöpolicyer inom den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, samt rutiner för tillbudsrapportering, och annan rådgivning till arbetsgivare och,... arbetstagare på arbetsplatserna.

Uppdrag att ta fram mätbara prestationer för den verksamhet som bedrivs av regionala skyddsombud

Uppdrag att ta fram mätbara prestationer för den verksamhet som bedrivs av regionala skyddsombud 2011-11-08 AG 2011/100384 1 (9) Ert datum Er beteckning 2011-03-03 2009/2948/ARM Enheten för generaldirektörens stab Kerstin Lindberg, 08-730 92 64 arbetsmiljoverket@av.se Uppdrag att ta fram mätbara prestationer

Läs mer

Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisa - tionernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 201 4.

Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisa - tionernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 201 4. RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid 2015-04-27 2013/112 248 1 (3) Ert datum Er beteckning 2013-12-19 A 2013/4852/ARM Enheten för ekonomi och planering Kerstin Lindberg, 010-730 96 01 kerstin.lindberg@av.se

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07)

Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07) Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07) 1 Innehåll Arbetsmiljö... 3 Vidareutbildning för skyddsombud 1... 4 Vidareutbildning för skyddsombud 2... 6 Regionala skyddsombud... 7 Kurs för

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! 1 (2) Handels exemplar 1. Verksamhet Bransch/verksamhet Totalt antal anställda varav säsongsanställda/visstidsanställda

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete DIARIENUMMER UN 2016.057 R I KTLINJER UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagna av utbildningsnämnden 15 2017 Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Innehåll 1. Övergripande

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Arbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet Arbetsmiljöutbildningar för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet Med en unik erfarenhet och kompetens inom arbetsmiljöområdet anordnar Runö Folkhögskola & Utvecklingscentrum arbetsmiljöutbildningar

Läs mer

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete underrubrik Maria Morberg, 20161128 i bakgrunden Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet arbetsmiljöutbildningar 2016 Arbetsmiljöutbildningar för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet Med en unik erfarenhet och kompetens inom arbetsmiljöområdet anordnar Runö Folkhögskola & Utvecklingscentrum

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING En god och säker arbetsmiljö är en viktig strategisk fråga för Tegspedagogernas Ekonomisk förening. Målsättningen med Tegspedagogernas arbetsmiljöarbete

Läs mer

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Arbetsmiljöverket. Vår vision Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

Tillsyn av skogsbranschen

Tillsyn av skogsbranschen 2014-04-22 INF 2011/101631 1 (8) Distriktet i Stockholm Patrik Hemmingsson, 010-730 9776 Kaj Nielsen Eva Blizzard Projektrapport Tillsyn av skogsbranschen Projektnamn: Projektägare: Projektledare: 55 Skogen

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Socialdemokraterna Sammanfattning Arbete ökar människors frihet genom egen inkomst, gemenskap och utveckling. En stark och hållbar, konkurrenskraftig ekonomi kräver en bred politik för fler jobb och full

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Resultat av inspektionen

Resultat av inspektionen ARBETSMILJÖ Datum 2015-03-30 Vår beteckning 2015/003299 Sid 1(5) Avdeiningen för inspektion JÖNKÖPINGS KOMMUN Pia Skoglund, 010-730 9817 arbetsmiljoverket@av.se 55189 lönköping Resultat av inspektionen

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Lägesrapport Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen

Lägesrapport Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen 2017-05-30 2017/025994 1 (5) Ert datum Er beteckning 2016-01-28 A2016/00160/ARM Enheten för region nord Elisabeth Åkerlund, 010-730 9956 Lägesrapport Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN God arbetsmiljö ska prägla Härjedalens kommun i dess tjänster, i utrustningar, lokaler,

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6 Frisörer och nagelbyggare en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011 Rapport 2012:6 RAPPORT Datum 2011-11-18 ISM Vår beteckning Frisörer och nagelbyggare 2011 En regional

Läs mer

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande. Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 AVTAL Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 1 Avtalets omfattning Avtalet omfattar de enheter inom Infranord som utgör Infranord Sverige. 2 Inledning Arbetsmiljöarbetet ska utgå från en helhetssyn där fysiska,

Läs mer

Personalavdelningens PA-handbok

Personalavdelningens PA-handbok Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3 Sid av 8 Orsakerna till förändringar i verksamheten kan vara många. Oftast är det en strävan till högre effektivitet som för privata företag ska resultera i bättre lönsamhet. Lönsamhet är för alla företag

Läs mer

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter 1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan.

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan. Bättre arbetsmiljö Föreläsningsbilder Art nr: 885 Senast uppdaterat: februari 2015. Fallen till deltagare och handledare finns på www.prevent.se/fallbanken. För att läsa materialen behöver du ha programmet

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2013-03-20 IMS 2013/9936 1 (4) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 9037 Uppsala läns landsting Box 602 751 25 UPPSALA Resultatet av inspektionen Ert org. nr 232100-0024 Arbetsställe Akademiska

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Klicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete

Klicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Maria Morberg, Almega 20161116 08762 68 73 PROGRAM Arbetsmiljölagstiftningen Roller, Ansvar Anmälan, Tillsyn Systematiskt arbetsmiljöarbete Lagstiftningen AML AMF AFS underrubrik

Läs mer

Datum K@PIA 391.28 KALMAR

Datum K@PIA 391.28 KALMAR ARBETSMILJö 201.4-12-29 IRS 201418068 K@PIA s d 1(5) Enheten för reg on syd Ann-Helen Johansson, 010-730 91, 28 Gymnasiesärskolan Box 804 391.28 KALMAR KALMARSUNDS GYMITI \SIËFÖRBUND 201tr -12-29 D-pl;rn

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

Välkommen som skyddsombud i Pappers

Välkommen som skyddsombud i Pappers Välkommen som skyddsombud i Pappers Du är nu vald av dina arbetskamrater till ett av de finaste uppdragen som man kan få inom Pappers SKYDDSOMBUD, vi kan bara säga GRATTIS, till uppdraget. Varför då? Du

Läs mer

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02 0 Register Arbetsmiljöhandbok 205-04-02 () Flik Innehåll 0 Register 02 Inledning 03 Arbetsmiljöpolicy 04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet 05 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 05. Blankett för fördelning

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011 ARBETSMILJÖAVTAL Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen Gäller från 1 juni 2011 1 2 1 Lokal arbetsmiljösamverkan... 4 2 Företagshälsovård... 5 3 Arbetsmiljöutbildning... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 ARBETSMILJÖVERKET www.av.se Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20 1 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Resultat av inspektion 2017 hos Produktion

Resultat av inspektion 2017 hos Produktion TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Lexinger/Martina Adiels Balk 2017-04-18 SFN 2017/0076 50446 Servicenämnden Resultat av inspektion 2017 hos Produktion Förslag till beslut Servicenämnden

Läs mer

SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete 2014

SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-04-14 SKDN 2015/0096 0480-452904 Södermöre kommundelsnämnd SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete 2014 Förslag till beslut

Läs mer