Det sista de berättar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det sista de berättar"

Transkript

1 Det sista de berättar om icest och adra sexuella övergrepp ROKS RAPPORT 1/2013

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING 3 2. INCEST OCH ANDRA SEXUELLA ÖVERGREPP VAD ÄR DET? Roks begrepp Adra begrepp Juridiska begrepp 5 3. OM ENKÄTERNA Ekät Ekät 2 7 Fallbeskrivigar 8 4. JOURERNAS ERFARENHETER AV INCEST OCH ANDRA SEXUELLA ÖVERGREPP Joureras arbete likheter och skillader Joureras möte med målgruppe Icest övergreppe Icest att berätta och få stöd Adra sexuella övergrepp övergreppe Adra sexuella övergrepp att berätta och få stöd Kosekveser Joures stöd Adra aktörers stöd Vilket stöd behövs? REFLEKTIONER 36 Bilaga 1: Litteraturtips 38 Bilaga 2: Sexualbrotte 40 Roks är Sveriges största medlemsorgaisatio för kvio- och tjejjourer. Roks är e femiistisk orgaisatio vars övergripade mål är att stoppa mäs våld mot kvior, tjejer och bar. Roks arbetar för att syliggöra sambade mella kö, makt och våld och för att öka kuskape och kompetese i dessa frågor. Roks aser i likhet med Sveriges regerig och FN att mäs våld mot kvior är e kräkig av kviors rättigheter och ett allvarligt hider för jämställdhet mella kvior och mä. Utgive av Roks, Riksorgaisatioe för kviojourer och tjejjourer i Sverige, 2013 ISBN: Text: Emma Wilé/Roks Form: Lagrell Iformatio AB Foto omslag samt sid. 10: Julia Lidemalm Tryck: KST Ifoservice, Växjö

3 1. Iledig Roks valde 2013 års fokusäme Kosekveser av icest och adra sexuella övergrepp mot tjejer och kvior för att belysa ett stort samhällsproblem. Icest drabbar oerhört hårt. Kviojourera möter vuxa kvior som uder stor våda berättar om övergrepp uder bardome. Tjejjourera får e mägd samtal om uga tjejers utsatthet, ofta pågåede. Kosekvesera av att som bar eller ug bli utsatt för sexuellt våld av ågo som du ska älska och käa tillit till ka vara förödade. Roks rapport berättar om tjej- och kviojoureras erfareheter av att möta och ge stöd åt tjejer och kvior som utsatts för icest och adra sexuella övergrepp som bar eller uga. Vi berättar om hur dessa övergrepp ser ut, vilka kosekveser de får och vilket stöd de som utsatts vill ha och behöver. Vi vill att alla som kommer i kotakt med uga tjejer som utsatts för sexuellt våld ska ge dem ett gott bemötade och ett gott stöd. Kviojourera vet vad som häder om de ite får stöd i ug ålder. Det blir så mycket svårare att som vuxe skapa tillit till adra mäiskor är du går med svårläkta trauma iom dig. Också att utsättas för sexuellt våld av ågo som du ite har e ära relatio med är ett svek som ka få lågtgåede kosekveser. Uga tjejer som får ätstörigar och utvecklar ett självskadebeteede är kostsamt för samhället, me fokus för oss på jourera är självklart de som ropar på hjälp. Hees liv. Hees rätt till stöd. Roks hoppas att dea rapport ska bli upptakt till e diskussio som i slutäda ka hjälpa dem som utsatts för sexuellt våld och förhidra att vuxa tar sig rätte att skada bar. Med e levade debatt hoppas vi att fler ser och fler vågar igripa! Stockholm 3 december 2013 Agela Beausag Ordförade Roks, Riksorgaisatioe för tjejjourer och kviojourer i Sverige. 3

4 D E T S I S T A D E B E R Ä T T A R 2. Icest och adra sexuella övergrepp vad är det? 2.1 ROKS BEGREPP De här rapporte hadlar om tjejer och kvior som utsatts för sexuellt våld ia 18 års ålder. Med sexuellt våld avses sexuella hadligar som smärtar, skrämmer eller kräker, eller tvigar ågo att göra ågot som de ite vill. Det ka hadla om allt frå sexualiserade kommetarer och tafsade, till att tvigas titta på övergrepp mot adra och våldtäkt. Roks aväder begreppet icest för att beskriva sexuellt våld som utövas av e familjemedlem eller aa ära släktig (t.ex. förälder, sysko, morbror eller farförälder). Begrep - pet adra sexuella övergrepp aväds för att skildra det våld där förövare är ågo aa ä e familjemedlem (t.ex. vä till föräldrara, barvakt, klasskompis, pojk- eller flickvä, vårdpersoal eller främlig). 2.2 ANDRA BEGREPP Det fis iget allmät vedertaget begrepp för att beskriva sexuellt våld mot bar och uga. Olika aktörer aväder olika begrepp med delvis olika betydelser eller fokus. På 1980-talet avädes icestbegreppet främst av aktörer, blad aat kviojourera, som gav stöd åt icestutsatta. E etablerad defiitio av icest var då fysisk eller psykisk exploaterig av bar och ugdomars sexuella itegritet, begåge av ågo de står i beroedeställig till (Britasdotter & Stövlig, 1982). I samhället i stort aväds i dag begreppet sexuella övergrepp mot bar oftare ä i - cest, upp delat i övergrepp i ära relatio/iom familje respektive utaför familje. De iteratioellt valigaste defiitioe av sexuella övergrepp är idragadet av beroede- och utveckligsmässigt omoga bar i sexuella hadligar som de ite riktigt förstår, som de omöjlige med isikt ka ge samtycke till eller som är ett brott mot de sociala ormera för rollrelatioera iom familje (Svedi i Svedi & Back, 2002). Eligt Social styrelse ka sexuella övergrepp mot bar defiieras som hadligar eller situatioer med sexuell iebörd där e vuxe eller ug perso utyttjar e uderårig för att tillfredsställa ega sexuella eller adra behov (Socialstyrelses Allmäa råd, 2000). Rädda Bare defiierar i e färsk publikatio sexuella kräkigar och övergrepp mot bar som alla former av sexuella hadligar som påtvigas ett bar av e aa perso. Sexuella övergrepp käeteckas av att de vuxe eller ett betydligt äldre bar utyttjar barets beroedeställig och utsätter det för hadligar som baret ite För forskig och aat material om icest och adra sexuella övergrepp mot bar och uga, se litteraturtips i bilaga 1. 4

5 O M I N C E S T O C H A N D R A S E X U E L L A Ö V E R G R E P P ka förstå, ite är moget för, ite med isikt ka ge samtycke till och som kräker barets itegritet (Rädda Bare, 2013). 2.3 JURIDISKA BEGREPP 1 Iom svesk lagstiftig förekommer vare sig begreppet icest eller ågot aat samligsam för sexuellt våld mot bar och uga. Sexualbrott mot bar behadlas tillsammas med adra sexualbrott i brottsbalkes kapitel 6 (BrB 1962:700). Här beskrivs blad aat brotte våldtäkt mot bar (4 ), sexuellt övergrepp mot bar (6 ) och kotakt med bar i sexuellt syfte (s.k. groomig, 10a ). Se bilaga 2 för e förteckig över samt - liga sexual brott. De seaste förädrige av sexualbrottslagstiftige trädde i kraft 1 juli 2013 och iebar e skärpig av flera paragrafer. Exempelvis utvidgades be - stämmelse om våldtäkt (mot både vuxa och bar), vilket blad aat iebär att fler gärigar u ska kua rubriceras som våldtäkt. Våldtäkt ( 1) defiieras frå och med 1 juli 2013 som att tviga ågo till samlag eller till att företa eller tåla e aa sexuell hadlig som med häsy till kräkiges allvar är jämförlig med samlag. Samlag ka vara vagiala, aala eller orala och jämförliga hadligar är blad aat att föra i föremål eller figrar i uderliv eller aus. Formulerige kräkiges allvar ersätter de tidigare kräkiges art och omstädighetera i övrigt. Lagstiftare ville på detta sätt markera att domstole framöver ska lägga större vikt vid hur allvarlig kräkige har varit ä att bedöma de sexuella hadliges art. E förövare ka också dömas för våldtäkt om dee geomfört ett samlag eller jämförlig hadlig med ågo geom att otillbörligt utyttja att persoe på grud av medvetslöshet, söm, allvarlig rädsla, berusig eller aa drogpåverka, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störig eller aars med häsy till omstädighetera be - fier sig i e särskilt utsatt situatio. Formulerige särskilt utsatt situatio ersätter de tidigare lages hjälplöst tillståd. Ädrige iebär blad aat att brotts - offret ite lägre helt behöver ha sakat förmåga att göra motståd eller kotrollera sitt hadlade det räcker med att persoe befuit sig i e situatio där ho eller ha haft begräsad möjlighet att freda si sexuella itegritet och udgå ett övergrepp. Brottet våldtäkt mot bar ( 4) har omdefiierats på samma sätt som våldtäkt. Lagstiftare har äve förtydligat att bar geerellt ska ases som mer utsatta ä vuxa och att det alltid är e kräkig att utsätta ett bar uder 15 år för e sexuell hadlig. E aa relevat lagädrig är det gäller hur sexualbrott mot bar defiieras är att de grövre forme av sexuellt övergrepp mot bar, grovt sexuellt övergrepp mot bar (6 2 st.), i de ya lage utvidgats så att fler brott ä förr ska bedömas som grova. Exempelvis ska det u räkas som e försvårade omstädighet om förövare är ärståede till baret. Med ärståede meas föräldrar eller fosterföräldrar och dessas sambor, mor- och farföräldrar, mostrar, fastrar, morbröder och farbröder. Det ska också ases som försvårade omstädighet om ågo på aat sätt utyttjar si ställig eller missbrukar särskilt förtroede, exempelvis är väer till familje, skol- och förskolepersoal, barvakter och idrottsledare förgriper sig på bar. Liksom i de tidigare lage ska äve låg ålder ases försvårade. 1. Detta avsitt bygger delvis på advokat Barbro Sjöqvists bloggilägg E skärpt sexualbrottslagstiftig, se 5

6 D E T S I S T A D E B E R Ä T T A R 3. Om ekätera De uppgifter som redovisas i rapporte bygger på två ekäter som skickades till Roks tjej- och kviojourer våre och sommare Roks hade då cirka 92 medlemsjourer, vilka kude vara tjejjourer, kviojourer eller kombierade tjej- och kvio - jourer. Maxatalet svarade var 113 jourer för Ekät 1 och 115 jourer för Ekät 2. Att maxatalet svarade är högre ä atalet medlemsjourer beror på att äve tjej jourer som ite var ega föreigar ombads svara på ekätera, eftersom alla tjej jourer driver e ege verksamhet. 3.1 ENKÄT 1 De första ekäte var ett frågeformulär. Jourera ombads att uder tre måader (18 mars 9 jui 2013) fylla i e ekät vid varje kotakt med e stödsökade som tillhörde målgruppe, det vill säga tjejer och kvior som utsatts för icest eller adra sexuella övergrepp ia 18 års ålder. Frågora hadlade blad aat om vilke typ av övergrepp de stödsökade utsatts för, vem som begått övergreppe, vilket stöd stödsökade öskat få och hur övergreppe påverkat hee. 60 av de 113 jourer som fick ekäte (53,1 %) besvarade de. Detta var med adra ord de jourer som uder ekätperiode med säkerhet kom i kotakt med målgruppe. Tillsammas lämade dessa jourer uppgifter om 226 kotakter med tjejer och kvior som utsatts för icest eller adra sexuella övergrepp ia 18 års ålder. Eftersom e och samma stödsökade kude kotakta joure mer ä e gåg uder ekätperiode är atalet kotakter ite detsamma som atalet stödsökade. Det fas flera skäl till att ekäte var utformad på detta sätt: Först och främst sammaställer jourera ite iformatio om eskilda stödsökade. De som kotaktar e jour får vara aoym och jourera för iga register över de tjejer och kvior som kotaktar dem. Ett aat skäl var att ett syfte med rapporte är att alägga ett jourperspektiv, det vill säga att geom att visa i vilke omfattig jourera kommer i kotakt med de här målgruppe belysa joureras arbete. Nackdele med detta förfarigssätt är förstås att det ite går att säga hur måga stödsökade som jourera kommit i kotakt med. Ett försök att ädå få e uppfattig om atalet stödsökade gjordes geom att be jourera att fråga de stödsökade om det var första gåge de kotaktade joure uder ekätperiode (se vidare i avsitt 4.2). E aa ackdel är att det förekommer dubbletter i ekätsvare i och med att uppgifter frå e och samma stödsökade redovisas i flera kotakter. Det var dock ite ett alterativ att diskvalificera alla svar som ite hadlade om e förstagågskotakt, eftersom få stödsökade berättar allt första gåge de kotaktar e jour. Det seare är också e förklarig till att det itera bortfallet (d.v.s. att alla jourer ite besvarat alla frågor vid alla kotakter) var relativt stort. Obesvarade frågor ka också förklaras med att jourera valt att ite ställa samtliga frågor till e stöd - 6

7 O M I N C E S T O C H A N D R A S E X U E L L A Ö V E R G R E P P sökade. De uppföljade Ekät 2 visade att olika jourer aväde frågeformuläret på olika sätt; ågra hade formuläret framför sig uder kotakte med stödsökade och ställde frågor utifrå det, meda adra i efterhad fyllde i de uppgifter som kommit upp uder samtalet. 3.2 ENKÄT 2 De adra ekäte kude besvaras av samtliga jourer, det vill säga äve de jourer som ite kommit i kotakt med målgruppe uder de aktuella tremåadersperiode. Syftet med detta var att få iformatio också frå de jourer som vid tidigare tillfälle haft kotakt med stödsökade som utsatts för icest eller adra sexuella övergrepp. Frågora i ekäte hadlade blad aat om hur joure arbetar med de här type av sexuellt våld och joures sy på sitt eget och adra aktörers stöd till målgruppe. 75 av 115 jourer (65,2 %) besvarade Ekät 2. 7

8 D E T S I S T A D E B E R Ä T T A R Fallbeskrivigar Här är tre autetiska berättelser frå kvior som utsatts för icest eller adra sexuella övergrepp som bar. Name är ädrade. Birgitta l Birgitta adopteras till Sverige är ho är tre måader. Hees pappa utsätter hee för i cest frå det att ho är ett år tills ho fyller åtta. Ho förträger alla övergrepp tills ho är i fyrtioårsålder. Som bar är Birgitta rädd för si pappa och mår bäst är ha ite är hemma. Mamma är hemmafru, me börjar seare arbeta. Ho är social och utåtriktad, me har alkoholproblem. I toåre börjar Birgitta söka trygghet utaför hemmet. Ho träffar ya kamrater och testar olika droger. Ho mår ite bra av det och lyckas bryta sig loss frå de kretsara. Ho har ett kortvarigt förhållade med e ma, se lever ho med e kvia ågra år. Därefter lever ho med e aa ma, som ho får två bar med. Efter ågra år separerar de. Birgitta är osäker på si idetitet och har problem med sexualitete. Ho käer sig rädd för mä och ka ite sova om e ma ligger bredvid hee. Ho satsar på sitt arbete och de två bare och söker sig till e kriste gemeskap. I fyrtioårsålder börjar Birgitta käa mycket ågest och oro. Ho drömmer mardrömmar. Ho vet att ågot är fel och att ågot hät i bardome. Ho får kroppsmie. Sakta börjar saige om bar dome uppdagas. Ho är partiellt sjukskrive och går i psykoterapi och hyposterapi. När ho börjar förstår varför ho mått dåligt förbättras hees måede. Pusselbitara faller på plats. Ho kofroterar si pappa som förekar övergreppe. Till e börja tror mamma på Birgitta, me se säger ho att det ite ka vara sat. Birgitta väljer att ite bryta kotakte med familje. Ho berättar för si adoptivbror som också ställer sig tveksam till vad ho säger. I dag mår Birgitta för det mesta bra. Ho jobbar heltid. Iblad ka hädelser utlösa flashbacks frå bardome, me Birgitta ka hatera dem bättre u är ho vet vad de hadlar om. Båda föräldrara är döda. Birgitta är glad att ho vågade kofrotera pappa meda ha levde. 8

9 O M I N C E S T O C H A N D R A S E X U E L L A Ö V E R G R E P P Eva l Eva växer upp i södra Sverige. Ho bor med si mamma, pappa och sysko. E grae utsätter Eva för sexuella övergrepp frå det att ho är sex år. Övergreppe slutar först är familje flyttar till e aa stad. Eva är då fjorto år gammal. Ho mis vad som hät me förträger sia käslor och vågar ite berätta om övergreppe för ågo. Eva käer mycket skuld och skam. Som vuxe lever Eva i e relatio med e parter som misshadlar hee. De får e so, vilket ger hee kraft att bryta upp frå relatioe. Eva håller sig aktiv med olika jobbuppdrag och täker mer på adra ä sig själv. Kroppe är späd och ho har mycket värk. Till slut söker ho vård för sia fysiska besvär. Ho börjar äve i terapi, uder vilke mie av övergreppe kommer tillbaks. I fyra år går ho i e skild terapi följt av två års gruppterapi. Eva kofroterar si för övare via brev. Ho berättar också vad som hät för sia föräldrar som stöttar hee. Preskrip - tiostide gör dock att ho ite ka polisamäla övergreppe. I dagsläget käer sig Eva mycket lugare och är ite lägre rädd. Ho täker mer på sia ega behov och ka sätta gräser till adra. Ho lever i e y relatio, har fått äu ett bar och arbetar heltid. Mariae l Mariae växer upp med si mamma, pappa och lillebror i e mellastor svesk stad. Frå det att Mariae är tio år utsätter hees pappa hee regelbudet för icest. Ho kommer ihåg allt, me vågar ite be rätta för ågo. Skolpersoal märker dock att ho ite mår bra. Ho skickas till skolsköterska och vågar då berätta vad som häder i hemmet. Skola gör polisamäla och utredig påbörjas. Me mamma tror ite på Mariae och pappa förekar allt. Mariae får bo i fosterfamilj. Det blir rättegåg och pappa döms till ett mågårigt fägelsestraff. Mariae fortsätter att bo i fosterfamilj och går ut gymasiet. Tio år seare lever Mariae med si sambo i ett välfugerade förhållade. Ho jobbar, me har ofta ot i mage. Mariae har börjat i e slute stödgrupp på e kviojour då ho käer behov av att tala om det som hät i bardome. Ho upplever att ho förlorat si familj då mamma och de ygre broder fort - farade tar pappas parti. Ho är också orolig för att pappa har utsatt eller ut - sätter hees bror för övergrepp. Ho hoppas att de ka få kotakt är ha e gåg flyttar hemifrå. 9

10 10

11 O M I N C E S T O C H A N D R A S E X U E L L A Ö V E R G R E P P 4. Joureras erfarehet av icest och adra sexuella övergrepp I det här avsittet redovisas resultate av två ekäter till Roks tjej- och kvio - jourer våre och sommare 2013 (läs mer om ekätera i avsitt 3). Joureras samlade erfarehet av att möta stödsökade som utsatts för icest eller adra sexuella övergrepp som bar eller uga, visar att de här type av våld för måga utsatta fått allvarliga kosekveser på både kort och låg sikt. Jourera vittar också om brister i stödet till utsatta, både hos sig själva och hos adra aktörer. 4.1 JOURERNAS ARBETE LIKHETER OCH SKILLNADER Kära i joureras verksamhet är att ge stöd åt tjejer och kvior som utsatts för våld. Stödet ges blad aat via telefo, chatt, e-post eller vid möte. Kviojourera väder sig till vuxa kvior och de flesta kviojourer driver skyddade boede där kvior som utsatts för våld och deras bar får skydd och stöd. Tjejjourera riktar sig främst till toårstjejer som behöver stöd och ågo som lyssar. Ett stödsamtal på e tjejjour ka hadla om allt frå våldsutsatthet, självskadebeteede och att ite vilja leva, till frågor om kroppe, kärlek och relatioer. Både tjej- och kvio jourer arbetar äve förebyggade, exempelvis geom att iformera mydigheter och allmähet i frågor som rör våld, och med opiiosbildig. Gemesamt för jourera är också att de till stor del drivs ideellt, att de arbetar utifrå e femiistisk grudsy med kösmaktsperspektiv och att de är kvioseparatistiska. 2 Jourera möter ofta stödsökade som aldrig förut berättat för ågo om det våld de utsatts för. Det sexuella våldet är det som måga upplever som de svåraste forme av våld både att utsättas för och att sätta ord på. Icest eller adra tidiga sexuella övergrepp är ofta det sista e stödsökade berättar om det kommer lite i taget i takt med att ho får förtroede för jourtjeje eller jourkvia. De två jourekätera visar stora skillader är det gäller hur olika jourer arbetar med och resoerar är det gäller sexuellt våld mot bar och uga. Kvio- och tjejjourer möter målgruppe i olika faser E skillad är att kvio- och tjejjourer möter stödsökade som utsatts för icest eller adra sexuella övergrepp i olika faser. Eftersom kviojourera möter vuxa kvior ligger sexuellt våld i bar- eller ugdome ofta lågt tillbaka i tide. Kvior - a har i de flesta fall sökt sig till joure av adra skäl valigtvis att de utsätts för 2. För mer iformatio om Roks och jourera, se flike Om Roks på 11

12 D E T S I S T A D E B E R Ä T T A R våld av si uvarade parter me uder stödsamtal ka också mie av tidigare övergrepp dyka upp. 3 I tjejjoureras möte med stödsökade hadlar det däremot oftast om ylige begåga eller pågåede övergrepp. Det är ite ovaligt att tjeje bor ihop med, eller har e aa pågåede relatio med, förövare. Stödbehovet hos de kvior och tjejer som väder sig till jourera ka därför se mycket olika ut. Olika jourer arbetar olika aktivt med fråga E aa skillad mella olika jourer hadlar om hur aktivt de arbetar med frågor som rör icest och adra sexuella övergrepp mot bar och uga. Ett litet atal jourer bedriver ett mycket aktivt arbete på området, exempelvis geom att ut- och fortbilda sig själva och adra, tydligt iformera om att joure ger stöd åt de här målgruppe, ta fram metodmaterial och rutimässigt fråga stödsökade om utsatthet för icest och adra tidiga sexuella övergrepp. E jour, Rsci (Riksföreige stödcetrum mot icest och adra sexuella övergrepp), väder sig ebart till kvior som utsatts för sexuellt våld i bardome, och flera tjejjourer driver projekt iom området. Me de flesta jourer driver ite ågo specifik verksamhet som rör sexuellt våld i bardome, uta de har ett avsitt om detta i si grudutbildig och låter stödsökade själva ta upp fråga. (Läs mer om hur olika jourer resoerar krig si verksamhet i avsitt 4.8.) 4.2 JOURERNAS MÖTEN MED MÅLGRUPPEN De flesta jourer möter målgruppe Uder de tremåadersperiod som udersöktes i ekäte kom drygt hälfte av tjejoch kvio jourera (60 av 113) i kotakt med mist e stödsökade som utsatts för icest eller adra sexuella övergrepp ia 18 års ålder (e del hade utsatts för övergrepp både av familjemedlemmar och adra förövare). Nästa lika måga jourer (58 st.), uppger att de ia ekätperiode kommit i kotakt med målgruppe. 226 kotakter uder ekätperiode Tillsammas lämade jourera uppgifter om 226 kotakter med tjejer och kvior som utsatts för icest eller adra sexuella övergrepp ia de fyllt 18 år. Eftersom jourera fyllde i e ekät vid varje kotakt med e stödsökade och e del stödsökade hörde av sig flera gåger uder ekätperiode är atalet stödsökade midre ä atalet kotakter. 82 av kotaktera agavs dock som förstagågskotakter, vilket iebär att jourera kom i kotakt med mist 82 olika tjejer och kvior i målgruppe uder ekätperiode. Om äve de 54 kotakter där joure var osäker på om det var e förstagågskotakt skulle ha varit det blir atalet stödsökade i stället Några få jourer mötte majoritete av målgruppe De stödsökade i målgruppe var väldigt ojämt fördelade över jourera. Tre jourer som jobbar extra tydligt med icest eller adra sexuella övergrepp (ova ämda Rsci samt Stockholms tjejjour och Uppsala tjejjour) hade mella 25 och 30 kotakter var 3. Iblad söker sig till kvior till kviojourera för att de misstäker att deras bar utsätts för sexuella övergrepp av si far/kvias parter. Dessa fall igår dock ite i ekätmaterialet. 4. Osäkerhete ka bero på att joure ite tagit upp dea fråga med stödsökade eller att tjeje eller kvia plötsligt avbrutit kotakte (ågot som är särskilt valigt vid chattsamtal, vilket var de valigaste kotaktmetode, se eda). 12

13 O M I N C E S T O C H A N D R A S E X U E L L A Ö V E R G R E P P uder de tre måadera och stod tillsammas för över e tredjedel av de 226 kotaktera (83 kotakter, 36,7 %). 8 jourer hade mella 3 och 6 kotakter var med målgruppe och 5 jourer hade mella 7 och 13 kotakter var. Det stora flertalet jourer (44 av 60 jourer, 73,3 %) lämade edast uppgifter om e eller två kotakter där stödsökade utsatts för icest eller adra sexuella övergrepp som bar eller uga. Flest kotakter via chatt Det valigaste sättet för e stödsökade att kotakta e jour var via chatt, vilket var fallet i 97 av de 204 kotakter där jourera redovisat dea uppgift (47,5 %). Näst valigast var persoligt möte (27,5 %), vilket valigtvis skedde vid ett besök på joure. Övriga kotakter togs via telefosamtal (12,7 %), på aat sätt (6,9 %) och via mejl/frågelåda (5,4 %). Hälfte av stödsökade uder 18 år Vid de 198 kotakter där joure lämat uppgift om stödsökades ålder var det ugefär lika måga stödsökade som var över respektive uder 18 år är de kotaktade joure (89 respektive 83 kotakter). Så måga utsattes för icest, adra sexuella övergrepp eller aa typ av våld Diagram 1 visar hur måga kotakter jourera sammalagt hade med stödsökade som utsatts för icest, adra sexuella övergrepp ia 18 års ålder respektive aa typ av våld. 1. ANTAL KONTAKTER DÄR STÖDSÖKANDE UTSATTS FÖR Icest Adra sexuella övergrepp Aat våld Vi ser att stödsökade utsatts för icest vid 116 av kotaktera och för adra sexuella övergrepp vid Ekätresultate visar äve att det fis ett sambad mella utsatthet för sexuellt våld och adra typer av våld. I ästa e tredjedel av de 183 kotakter (58 kotakter, 31,7 %) där jourera besvarat fråga om utsatthet för aat våld hade stödsökade som utsatts för icest eller adra sexuella övergrepp äve utsatts för ågo aa typ av våld ia 18 års ålder. Detta våld ka exempelvis ha varit fysiskt, psykiskt eller ekoomiskt. Tilläggas ka att sexuellt våld eligt Roks defiitio alltid äve iebär fysiskt och psykiskt våld. 5. Summa av dessa kotakter är 209 ( ) me borde mist vara 226 det atal kotakter jourera lämat uppgifter om där stödsökade utsatts för icest eller adra sexuella övergrepp. Att så ite är fallet beror på att alla jourer ite besvarat de eskilda frågora Har stödsökade utsatts för icest respektive adra sexuella övergrepp, vilka detta diagram baseras på. 13

14 D E T S I S T A D E B E R Ä T T A R 4.3 INCEST ÖVERGREPPEN I 116 av de 197 kotakter där jourera lämat dea uppgift (58,9 %) hade stödsökade utsatts för icest, det vill säga sexuellt våld frå e ära ahörig. Vi börjar med att titta ärmare på hur dessa övergrepp såg ut. Pappa valigaste förövare Diagram 2 visar vem som utsatt stödsökade för icest. 2. FÖRÖVARE Atal kotakter där förövare varit Biologisk far Styvfar/motsvarade Biologisk bror/halvbror Styvbror/motsvarade Farbror/morbror Farfar/morfar Kvilig förövare Aa förövare Uppgift sakas N = De valigaste förövare var tjejes/kvias biologiska far, vilket var fallet i 55 av 141 kotakter (39,0 %). Seda följer styvfar/motsvarade (12,8 %, t.ex. fosterpappa) och kvilig förövare (12,8 %, oftast e mamma), biologisk bror eller halvbror (11,3 %), farfar/morfar (9,2 %), farbror/morbror (5,7 %) och styvbror eller motsvarade (2,8 %) I e del fall hade e stödsökade utsatts för övergrepp av flera olika förövare. Så här berättar e tjejjour: Ho hade blivit utsatt både av si pappa och pojkvä, sa att dom förstört hees uderliv. Ho skulle fly frå dem me jag upplevde det som att ho var rädd för att de skulle kua fortsätta göra hee illa. Våldtäkt valigaste icestövergreppet När det gäller typ av övergrepp var det valigaste övergreppet våldtäkt (oral, vagial eller aal). Detta var fallet i 77 av 201 kotakter (38,3 %). Näst valigast var att de stödsökade blivit tafsad på eller tvigats ta på förövare på ett sexuellt sätt, vilket hade hät vid 51 av kotaktera (25,4 %). I diagram 3 visas hur ofta olika övergrepp förekom. Flera stödsökade hade utsatts för flera olika typer av övergrepp. 14

15 O M I N C E S T O C H A N D R A S E X U E L L A Ö V E R G R E P P 3. TYP AV ÖVERGREPP Atal kotakter där stödsökade utsatts för Sexuella kommetarer/blickar/trakasserier Tvigats vara/posera ake (äve via ätet) Blivit tafsad på/tvigats ta på förövare Tvigats se/delta i övergrepp mot adra Tvigats titta på porr Våldtäkt (oral, vagial, aal) Aat övergrepp Uppgift sakas N = När det gäller aa typ av övergrepp hadlade det i ett fall om att förövare tvigat stödsökade till samlag med djur. Försvårade omstädigheter Utöver type av övergrepp ombads jourera äve att fråga stödsökade om omstädig - hetera rutom övergreppet, till exempel om förövare utyttjat att stödsökade befuit sig i e särskilt utsatt situatio, försökt hidra hee frå att berätta om övergreppe, eller gjort ågot aat som i e rättsprocess ka betraktas som för - svårade omstädigheter. Vid de 160 kotakter där jourera lämade uppgifter om detta hade förövare gjort följade: 4. FÖRSVÅRANDE OMSTÄNDIGHETER Atal kotakter där förövare Lovat/gett hee ekoomisk eller aa ersättig Fotat/filmat övergreppe Spridit foto/film till adra Låat ut /sålt hee till adra förövare Utyttjat att ho befuit sig i e utsatt situatio Försökt hidra hee frå att berätta om övergreppe Hotat med att skada ågo om ho skulle berätta Sagt att det är hees fel att ha begår övergreppe Sagt att mamma/aa vet om övergreppe N =

16 D E T S I S T A D E B E R Ä T T A R Ekätresultate visar att förövare i ugefär 1/3 av falle försökt hidra de stöd - sökade frå att berätta om övergreppe (49 kotakter, 30,6 %). Vid 1/5 av kotaktera (35 st., 21,9 %) hade förövare hotat med att skada tjeje eller ågo i hees ärhet, som ett sysko eller husdjur, om ho skulle berätta. Förövare ka också ha sagt till tjeje att det var hees fel att ha begick övergreppe, till exempel geom att ho lockat hoom (25 kotakter, 15,6 %). Vi ser också förövare som utyttjat att tjeje befuit sig i e utsatt situatio, som att ho sovit, varit medvetslös, berusad/drogpåverkad, sjuk eller skadad (19 kotakter, 11,9 %). I ett sådat fall var tjeje rullstolsbure på grud av skador som samma för - övare tidigare hade åsamkat hee. I 10 av kotaktera (6,3 %) hade förövare lovat ekoomisk eller aa ersättig och i lika måga fall hade ha sagt att mamma eller ågo aa visste om och godkäde övergreppe. Det seare är e extra allvarlig kräkig då det syftar till att få baret att käa att ige hjälp fis att få. I ågra estaka fall har förövare fotat eller filmat övergreppe och spridit materialet vidare, eller sålt eller låat ut tjeje till adra förövare. I ett sådat fall had - lade det om att förövare, som var tjejes pappa, lät adra mä förgripa sig på hee uder de s.k. sexträffar ha arragerade. Valigaste ålder vid övergrepp: 9 14 år Valigast var att de stödsökade var 9 11 eller år vid tide för övergreppe. Detta var fallet i vardera 1/5 av 206 kotakter (39 respektive 42 kotakter). Se följer 6 8 år (32 kotakter), 3 5 år (25 kotakter), år (24 kotakter) och 0 2 år (8 kotakter). Fråga om hur ofta övergreppe ägde rum besvarades vid 109 kotakter. Vid de flesta kotakter (44 st., 40,4 %) visste joure ite, vid 18 kotakter hade tjeje utsatts ågo gåg per vecka eller oftare, vid 14 ågo gåg per måad, vid 13 ågo estaka gåg (1 3 gåger) och vid 4 ågo/ågra gåger per år. Vid 16 av kotaktera uppgav jourera e ege tidsagivelse som hela tide tills ho fyllde 16 år, flera gåger i måade uder 8 år, och flera gåger seda ho var lite. 4.4 INCEST ATT BERÄTTA OCH FÅ STÖD Vi går u över till att titta på om stödsökade berättat för ågo om att ho utsatts för icest och hur de ser på det stöd de fått frå si omgivig. 6 av 10 har berättat för adra ä joure Jourtjejer och jourkvior är vaa vid att vara de första som får veta att e stödsökade utsatts för våld eller adra kräkigar. Ekätsvare visar att detta var fallet i e dryg fjärdedel av kotaktera som rörde icest (31 av 109 kotakter, 28,4 %). Me det valigaste var att de stödsökade äve berättat för ågo aa om övergreppe (68 kotakter, 62,4 %). Fråga om vem stödsökade berättat för besvarades vid 171 kotakter och svare visas i diagram 5. 16

17 O M I N C E S T O C H A N D R A S E X U E L L A Ö V E R G R E P P 5. ATT BERÄTTA Atal kotakter där stödsökade berättat för Någo i familje/släkte Vä Aa privat bekat Skolpersoal Vårdpersoal Socialtjästpersoal Polis/rättsväsede Stödorgaisatio (t.ex. Bris) Aa N = Valigast att berätta för familj eller släkt Som vi ser var det valigast att stödsökade berättat för ågo i si familj eller släkt eller för e vä. Detta var fallet i vardera 1/5 av kotaktera (37 respektive 33 kotakter). I 29 kotakter hade stödsökade berättat för ågo vårdpersoal. Midre valigt var att ha berättat för socialtjästpersoal eller polis eller rättsväsede (19 respektive 18 kotakter) och mist valigt var att ha pratat med e stödorgaisatio (t.ex. Bris), e aa perso (som präst eller grae), e aa privat bekat ä familj, släkt, vä eller skolpersoal. Till de stödsökade som ite berättat för ågo ställdes fråga om de trodde att ågo aa trots detta kät till övergreppe. Dea fråga besvarades bara vid 20 kotakter, me då var svaret ja i 6 av kotaktera och ej i 14. På följdfråga om dea perso på ågot sätt igripit var svaret ej i 5 av de 6 falle. Både bra och dåligt bemötade Jourera lämade också uppgifter som hadlade om huruvida de stödsökade var öjd med det bemötade ho fått av de eller de ho berättat om övergreppe för. Det va ligaste svaret var ja; vid kappt hälfte av de 167 kotaktera (77 st., 46,1 %) var tjeje eller kvia öjd. Me adele som ite var öjd var också relativt stor; vid e dryg tredjedel av kotaktera (61 st., 36,5 %) var stödsökade missöjd med det bemötade ho fått. Hur öjd stödsökade var varierar utifrå vem ho berättat för. Mist öjda var de som berättat för ågo i familje, släkte, aa privat bekat eller skol- eller socialtjästpersoal. De stödsökade var i dessa fall missöjda ugefär var - aa gåg. Mest öjda var de som berättat för e stödorgaisatio (90,9 %) eller vä (69,7 %). E reservatio är att stödsökade haft kotakt med vissa stödistaser i så få fall (se diagram 5) att det ite går att dra ågra geerella slutsatser utifrå uppgiftera. 1 av 5 har polisamält Jourera ombads också att fråga sia stödsökade om de polisamält icestöver - greppe. Vid 106 kotakter besvarades dea fråga; majoritete med ett ej (73 kotakter, 68,9 %). Vid 1 av 5 kotakter (21 st., 19,8 %) hade stödsökade polisamält och vid 1 av 10 kotakter (12 st., 11,3 %) visste joure ite. Vid de 21 kotakter där polis - 17

18 D E T S I S T A D E B E R Ä T T A R a mäla gjorts hade 7 resulterat i edlagd förudersökig, vid 6 kotakter sakades uppgift, vid 5 pågick rättsprocesse fortfarade och vid 3 hade polisamäla lett till fällade dom (iget av åtale hade följts av e friade dom). Edast i 3 av de 116 kotakter (2,6 %) som jourera haft med e stödsökade som utsatts för icest fis uppgift om att e förövare har fällts för brott. 9 av 10 vill få professioellt stöd De allra flesta tjejer och kvior som utsatts för icest vill ha ågo typ av stöd frå professioella aktörer som vård- och socialtjästpersoal eller polis och rättsväsede. Diagram 6 visar vilke typ av stöd de öskar: 6. ÖNSKAT STÖD Atal kotakter där stödsökade velat få Fråga om ho utsatts för våld Fråga om vilket stöd ho vill ha Samtalsstöd Aat stöd Ite ågot stöd Uppgift sakas N = Att svar sakas i 1/4 av kotaktera (39 av 152) ka bero på att stödsökade ite vetat vilket stöd ho vill ha eller att fråga ite ställts. Vid ugefär lika måga kotakter har stödsökade uppgett att ho vill erbjudas samtalsstöd och att tillfrågas om vilket stöd ho öskar (37 respektive 30 kotakter). Vid 18 av kotaktera (11,8 %) sa stödsökade att ho velat få fråga om ho utsatts för våld. I lika måga fall öskar ho ågo aa typ av stöd. Exempel på sådat stöd beskriver jourera i bilde på ästa sida. Vi ser att det stöd som tjejer och kvior vill ha ofta hadlar om sådaa grudläggade saker i flera fall lagstadgade rättigheter som att få ett gott bemötade, att skyddas frå vidare övergrepp och att få vårdisatser utifrå sia behov. 4.5 ANDRA SEXUELLA ÖVERGREPP ÖVERGREPPEN Vi övergår u till att titta på de kotakter jourera haft med stödsökade som ut - satts för ågo aa form av sexuella övergrepp ä icest ia 18 års ålder, det vill säga sexuellt våld där förövare var ågo aa ä e familjemedlem eller ära släktig. Jourera har redovisat uppgifter om 93 kotakter där de stödsökade tjeje eller kvia hade utsatts för dea typ av våld. 18

19 O M I N C E S T O C H A N D R A S E X U E L L A Ö V E R G R E P P Att slippa bo hos pappa. Att få komma till behadligshem. Att geomföra e abort me ite berätta ågot. Traumabehadlig. Att mamma, som är söderslage, ska få hjälp. Att bli trodd. Att sjukvård/tadläkarvårde tar häsy till att ho i dag behöver tadvård och måste sövas då oralövergrepp gör att ho ite klarar tadvård på valigt sätt. Att få hjälp frå socialtjäste med att hitta ett aat boede. Att ha blivit trodd äve som lite och att gyekologisk läkarudersökig skulle gjorts som rutiåtgärd i tidigt skede. Träffa adra med likade erfarehet. Exempel på stöd som tjejer och kvior som utsatts för icest öskar få. Obekat malig vuxe valigaste förövare Diagram 7 visar vem som utsatt stödsökade för övergrepp, utifrå förövares relatio till de stödsökade och kö. Flera av de stödsökade hade utsatts för övergrepp av flera olika förövare. 7. FÖRÖVARE Atal kotakter där förövare varit Lärare Träare/motsvarade Aa bekat vuxe Obekat vuxe Parter Bekat jämårig Obekat jämårig Aa Uppgift sakas N = 133 Ma Kvia Kö okät 19

20 D E T S I S T A D E B E R Ä T T A R Vi ser att de valigaste förövara var e obekat vuxe eller e parter, vilket var fallet i 23 respektive 22 av de 133 kotaktera (17,3 % respektive 16,5 %). I 20 kotakter vardera var förövare e aa bekat vuxe eller e bekat jämårig (t.ex. e klasskompis). För alla förövartyper utom lärare var förövare med ågot estaka udatag e ma (är det gäller lärare var det däremot lika valigt att för övare var e kvia som e ma). Sett till kö bestod förövara totalt till 82,5 % mä och 7,5 % kvior (i 9,8 % av kotaktera var kö okät). De eskilt valigaste förövare var e obekat, malig vuxe. Så här berättar två tjejjourer om de övergrepp deras stödsökade utsatts för: Äve de stödsökades tjejkompis har blivit utsatt för sexuellt övergrepp av för - övare, som kräver att ha sex med tjejera för att de ska få sprit av hoom som ha köper ut åt dem. De stödsökade tjeje och kompise var båda 11 år och mae år. Ho lever i situatioe u där ho blir sexuellt utyttjad av graar till hees föräldrar. Ho är starkt traumatiserad och livrädd för vad som ska häda om ågo får reda på vad som häder. Ho är rädd för vad vårde och socialtjäste ska göra med hee, ho litar ite på ågo. Våldtäkt valigaste övergreppet På samma sätt som är det gällde icest var det allra valigaste övergreppet som stödsökade utsatts för våldtäkt, vilket var fallet i 4 av 10 kotakter (70 av 173 kotakter, 40,5 %). Liksom vid icest följer seda att ha blivit tafsad på eller ha tvigats ta på förövare (37 kotakter, 21,4 %) och sexuella kommetarer, blickar eller trakasse - rier (27 kotakter, 15,6 %). Diagram 8 visar fördelige av olika övergrepp. 8. TYP AV ÖVERGREPP Atal kotakter där stödsökade utsatts för Sexuella kommetarer/blickar/trakasserier Tvigats vara/posera ake (äve via ätet) Blivit tafsad på/tvigats ta på förövare Tvigats se/delta i övergrepp mot adra Tvigats titta på porr Våldtäkt (oral, vagial, aal) Aat övergrepp Uppgift sakas N =

VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 2-3-åriga barn och deras föräldrar

VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 2-3-åriga barn och deras föräldrar VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 2-3-åriga bar och deras föräldrar Hadbokes text: Merja- Maaria Turue och Aa Suutarla, Helsigfors hälsovårdscetral Agela Fletcher och Mary Tidyma, Metality, Storbritaie

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Stopp och Håll ut! I dea broschyrserie igår: Vad vier du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Sus Ett material av Sluta-Röka-Lije i samarbete

Läs mer

VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga barn och deras föräldrar

VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga barn och deras föräldrar VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga bar och deras föräldrar Hadbokes text: Merja- Maaria Turue och Aa Suutarla, Helsigfors hälsovårdscetral Agela Fletcher och Mary Tidyma, Metality, Storbritaie

Läs mer

Läkemedel vid rökstopp

Läkemedel vid rökstopp Läkemedel vid rökstopp I dea broschyrserie igår: Vad vier du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Sus Ett material av Sluta-Röka-Lije i samarbete

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Men fråga mig bara är en vägledning som riktar sig till dig som jobbar med barn och unga. Här beskrivs vad sexuell exploatering är och

Läs mer

Unga som skadar sig genom sex

Unga som skadar sig genom sex Unga som skadar sig genom sex Linda Jonsson och Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2012 Unga som skadar sig genom sex Linda Jonsson Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning

Unga som har sex mot ersättning Unga som har sex mot ersättning En kunskapsöversikt till stöd och hjälp Linda Jonsson och Caroline Engvall Socialsekreterare, fältassistenter och kuratorer på ungdomsmottagningar och många fler möter

Läs mer

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter 2013 Lyssna på mig Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter Snacka aldrig skit om varandra. Aldrig. Det gör så jävla ont. Barn borde få bestämma 50% vid en skilsmässa så de vuxna inte

Läs mer

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig!

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig! Studie från bris 2012 Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Se hela mig! Studie från bris 2012 Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Bakgrund 8 BRIS 8 Psykisk

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

Vägen ut från familjevåld

Vägen ut från familjevåld Vägen ut från familjevåld Information för hedersvåldsutsatta kvinnor och flickor Boken innehåller fakta om våld i nära relationer, om hedersrelaterat våld och om kvinnors rättigheter i det svenska samhället.

Läs mer

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker Katarina Enqvist-Bolin Ola Nordqvist Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND 4 Barngrupper

Läs mer

Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18

Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18 Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället.

Läs mer

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING Ett studiematerial om att hantera svåra psykiska besvär Tommy Engman Studiematerialet är framtaget av Återhämtningsprojektet, som är ett samarbete mellan Riksförbundet för Social

Läs mer

Samverkan när barn far illa

Samverkan när barn far illa Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T7 C-uppsats Samverkan när barn far illa En studie av skolans rutiner för anmälningsskyldighet och samarbete med socialtjänsten Författare:

Läs mer

I mötet med en våldsutsatt person... 1

I mötet med en våldsutsatt person... 1 I mötet med en våldsutsatt person... 1 Att möta en våldsutsatt flicka/kvinna första gången... 3 Handlingsplan och samarbete med andra aktörer... 4 Att möta människor i en krissituation... 4 Vilken hjälp

Läs mer

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning 1 Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Jessica Pettersson Inom förskolan förekommer begreppet barn som far illa men vad innebär det? Syftet med denna studie var att

Läs mer

Föräldrars erfarenheter och behov av stöd efter ett barns självmord NASP 2013:1

Föräldrars erfarenheter och behov av stöd efter ett barns självmord NASP 2013:1 Föräldrars erfarenheter och behov av stöd efter ett barns självmord NASP 2013:1 NASP - Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa - är sedan 1993 Stockholms läns landstings

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR?

ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? PROJEKT WITHIN 2014 1 ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? Vad beror det på att så många ungdomar mår psykiskt dåligt? Att de självmedicinerar genom att använda droger? Vad beror det på att

Läs mer

Det är faktiskt mitt liv det handlar om

Det är faktiskt mitt liv det handlar om Det är faktiskt mitt liv det handlar om Dokumentation från Vänsterpartiets hearing om vårdnad, boende och umgänge den 29 april 2005 i riksdagens förstakammarsal Innehållsförteckning 3 Förord av Tasso Stafilidis

Läs mer

Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning?

Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning? 1 Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning? Lisbeth Pipping C-uppsats vid institutionen för psykologi; Göteborgs universitet, 2001 2 Hur ser hjälpen ut när det gäller

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Oklart uppdrag Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Oklart

Läs mer

Till slut tar man slut

Till slut tar man slut Till slut tar man slut En undersökning om hur föräldrar till barn med Aspergers syndrom/ast* påverkas av ett extra utmanande föräldraskap. Den här rapporten är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma

Läs mer

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Trafficking är det moderna slaveriet Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Den grekiska filosofen Aristoteles sade Slaven är ett stycke egendom med själ. Detta citat tycker

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn som far illa

EXAMENSARBETE. Barn som far illa EXAMENSARBETE 2006:162 Barn som far illa En studie om hur pedagoger i förskolan agerar när de får kontakt med dessa barn Camilla Morin Annica Niva Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

ORSAKER TILL AVHOPP ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I. 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2

ORSAKER TILL AVHOPP ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I. 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2 TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 10 ORSAKER TILL AVHOPP 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden Temagruppen

Läs mer